Det finns ingen enkel utväg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det finns ingen enkel utväg"

Transkript

1 Jussi Hyöty gsm Det finns ingen enkel utväg We cannot keep explaining to our voters and our citizens why the taxpayer should bear the cost of certain risks and not those people who have earned a lot of money from taking those risks. I detta uttalande sade Merkel det som i något skede måste sägas under det ökande politiska trycket. Det fanns ingen lämplig tidpunkt för budskapet, och det gör det fortfarande inte. I samband med Irlandspaketet preciserades budskapet; i situationer, där lån som getts ut efter 2013 eventuellt måste omstruktureras, övervägs placerarens ansvar från fall till fall. Placeraren blir alltså inte automatiskt ansvarig. I krisens första fas övertog staterna företagens risker och nu överförs riskerna från staterna till placerarna. Marknaden genomgår för tillfället en massiv omvärdering på grund av den kommande risköverföringen, men det ingår också en hel del masspsykologi. Räddningen av Grekland och Irland och finansieringsreserven på 750 miljarder har haft förvånansvärt liten effekt när det gäller att lugna marknaden. Endast Irlands andel av krispaketet har använts, men trots detta fortsätter räntorna att stiga. Räntorna för Portugal, Ungern och Belgien stiger, men den största uppmärksamheten riktas redan mot Spaniens och Italiens räntor. Det har framförts olika uppskattningar om stabiliseringsfondens verkliga storlek, men pengarna kunde räcka för ett Spanienpaket. Efter det behövs kanske ett Portugalpaket inte alls. Kärnan i problemet är banksystemets trovärdighet. Efter stresstesterna för banker, långsamma kreditinstitut och löften från politiker är förtroendet på marknaden inte särskilt starkt. För att situationen ska lugna ner sig krävs trovärdig information om: (1) den europeiska banksektorns tillstånd och (2) hur man på lång sikt ska klara av åtagandena som hopar sig. Så länge marknaden inte kan se en trovärdig lösning på problemen kommer anden i flaskan att vara lös och riskerna exceptionellt höga. Aktieindex Spot 1v OMX Helsinki 7, STOXX % S&P 500 1, % Nikkei , % Shanghai 19, % Hang Seng 2, % Företagslån Spot 1v itraxx CDS Europe itraxx CDS X-over Senior financials Statslån Spot 1v Germany 2y 0.93 % -0.18% Germany 10y 2.73 % 0.03% USA 2y 0.51 % 0.00% USA 10y 2.87 % -0.01% Råvaror Spot 1v Brent oil Gold 1, % Källa: Bloomberg marknadsdata Stoxx 50 (v) Tyskland 10 år (h) Företagslån, HY (v) S&P GSCI Råvara (h) 520

2 Det handlar om konkurrenskraft Den europeiska monetära unionen var ekonomiskt i obalans från starten, men obalanserna har bara ökat på 2000-talet. Den ökade asymmetrin har i ett decennium visat sig i inflationen, enhetsarbetskostnaderna, handelsbalansen och slutligen i tillväxten. Europa har delats upp i en kärna med god konkurrenskraft och ett randområde med dålig konkurrenskraft. I stället för att ta hand om sin ekonomi har unionen låtit asymmetrin öka och koncentrerat sig på utvidgningen. Europas starka ekonomi, Tyskland Tyskland har under hela 2000-talet konsekvent byggt upp ett av de effektivaste exportmaskinerierna i världen. Inflation och arbetskostnader har hållits i schack, vilket har lett till att konkurrenskraften och överskottet i handelsbalansen har ökat. Randområdet med svag konkurrenskraft har försvagat euron, vilket ytterligare har gynnat Tysklands exportindustri. Tyskland känner det som sitt ansvar att hjälpa Europa, men ett slut på räddningsoperationen måste finnas inom synhåll. Det finns en gräns för vad Tyskland kan gå med på, vilket åskådliggörs av en rubrik i landets största tidning Bild Must we end up paying for the whole of Europe?. Efter Grekland och Irland ryms ännu Portugal inom ramarna, men om det börjar se ut som om Spanien drar med sig även Italien i en spekulationszon, måste situationen omprövas. Det sista ordet i frågan får de tyska väljarna. Ekonomier utan konkurrenskraft: Grekland, Portugal och Spanien Bland euroländerna framträder särskilt Grekland, Portugal och Spanien. Inflationen i dessa länder har relativt sett varit den högsta, enhetsarbetskostnaderna har ökat kraftigast och handelsbalansen har uppvisat det största underskottet. Länderna hade tillfälle att bygga upp en konkurrenskraftig industri då finansieringskostnaderna var låga och tillväxten snabb, men det tillfället är nu förbi. Eftersom krisen i Europas randområde i grunden handlar om konkurrenskraft kommer USA:s QE och den försvagade dollarn som denna för med sig att hämma återhämtningen också nästa år. QE kommer därmed att slå mot både Asiens fattigaste ekonomier genom råvaruinflationen och mot de svagaste ekonomierna i Europa. Bubbelekonomier: Island, Irland och Spanien Island, Irland och Spanien har varit Europas så kallade bubbelekonomier. När bubblan i fastighetsmarknaden i dessa länder sprack drabbades banksystemet av problem. I spåren efter den spruckna bubblan har länderna även hög arbetslöshet, vilket gör det svårt att genomföra sparprogram. Irland har rätt bra möjligheter att klara sig ur bankkrisen då landet har god konkurrenskraft. Italien hör inte till någondera gruppen, inte heller är den italienska konsumenten överskuldsatt. Spanien dras med en svag konkurrenskraft, en sprucken bubbla på bostadsmarknaden och hög arbetslöshet, vilket gör landet sårbart trots att dess statsskuld med europeiska mått är låg.

3 Inflationen i Europa 6 % 4 % 3 % 2 % 1 % -1 % -2 % Tyskland Grekland Italien Portugal Spanien Källa: Bloomberg Enhetskostnader i Europa Frankrike Tyskland Grekland Irland Italien Spanien Källa: OECD Handelsbalans/BNP i Europa Frankrike Tyskland Grekland Irland Italien Portugal Spanien Källa: OECD

4 Det finns ingen enkel lösning Det står klart att det inte finns någon enkel utväg. Europa är tvunget att lösa sitt akuta skuldproblem, men ekonomierna utan konkurrenskraft är också tvungna att lösa sitt konkurrenskraftsproblem, vilket har blivit ett problem för hela Europa. En lösning på det akuta skuldproblemet Efter Irlandspaketet förefaller lösningen på det akuta skuldproblemet utveckla sig så att ECB fortsätter köpa upp skulder och taket för stabiliseringsfonden höjs vid behov från 750 miljarder, så som Weber redan har antytt. I Merkels permanenta lösning avgörs ansvarsfrågorna för lån som getts ut efter 2013 från fall till fall, om lån måste omstruktureras. För att återställa förtroendet för banksystemet kräver Europeiska kommissionen nya stresstest efter årsskiftet och denna gång ska även bankernas likviditetsrisker beaktas. De utförda testerna undersökte endast bankernas förmåga att tåla förluster, och testerna kritiserades också för att ha varit alltför slappa. Bankernas kapitalkrav bedömdes till endast en tiondel av analytikernas lägsta prognos. Merkels uttalande om en permanent lösning inledde redan en omvärdering av bankernas och staternas risker på marknaden, så man kan säga att marknaden utför stresstestarnas jobb, även om marknaden kan skjuta långt över målet. Då Portugal är en liten ekonomi riktas den största uppmärksamheten mot Spanien och Italien. Den offentliga sektorns skulder i Spanien och Italien är 0,6 biljoner respektive 1,8 biljoner, och räntan på tioårslån 5,4 % respektive 4,6 %. Under den senaste månaden har priset på Spaniens tio års finansiering stigit med 1,0 procentenheter och priset på Italiens med 0,5 procentenheter. Spanienpaketet har uppskattats till 350 miljarder, dvs. 3 av BNP, vilket relativt sett vore klart mindre än t.ex. Irlands över 5 andel. Spanien kan ännu komma att ingå i de ekonomier som måste räddas, men att hjälpa Italien skulle redan kräva nya arrangemang, vilket det skulle vara svårt att få politiskt stöd för. Om de nuvarande metoderna inte fungerar blir man tvungen att överväga ännu tyngre åtgärder. Ett alternativ som ligger nära till hands är en kontrollerad nedskärning av lånen utgående från stresstesterna och en samtidig massiv förstärkning av bankernas kapitalstruktur. Att säkerställa kontrollen vore en svår uppgift då det europeiska banksystemet är mycket stort i förhållande till ekonomin, och bankernas inbördes beroenden mycket komplexa. En lösning på det kroniska konkurrenskraftsproblemet När det akuta skuldproblemet är löst kommer turen till att återställa konkurrenskraften hos randstaterna. Alternativen för länderna utan konkurrenskraft är en långsam, plågsam intern devalvering eller en extern devalvering genom ett utträde ur euron. Att återställa konkurrenskraften genom att sänka lönerna skulle leda till åratal av deflation och under denna tid skulle belastningen av finansieringskostnaderna samt ordnandet av finansiering utgöra problem. En lång svår ekonomisk period utan ljus i tunneln vore förödande för det mentala klimatet och de ekonomiska drömmarna. Å andra sidan gör randländernas höga skuldbörda det nästan omöjligt att lösgöra sig från euron, då en devalvering skulle leda till att skuldbeloppen skulle öka med tiotals procent. Krisen vid ett utträde vore häftig och oförutsägbar, men i detta scenario skulle det synas ljus i tunneln efter den mörka perioden.

5 Talet om randstaternas utträde ur euron är för tidiga, men trycket i denna riktning ökar om alternativet med en inre devalvering visar sig för svårt. Den nuvarande krisen har jämförts med depressionen på 1930-talet, och jämförelsen fungerar även i detta sammanhang. Den stora depressionen föregicks av en massiv skuldboom som ledde till marknadskraschen Då var valutorna bundna till guld (guldmyntfot), så man var tvungen att anpassa ekonomierna internt genom att sänka löner och priser. Den interna devalveringen blev för tung, vilket ledde till att Storbritannien frångick guldmyntfoten dvs. devalverade sin valuta 1931, USA 1933 och Frankrike Då alla länder försökte förbättra sin konkurrenskraft genom att devalvera blev effekten svag och återhämtningen fördröjdes. Vilken väg väljer Europa? Den nuvarande situationen i Europa avviker från den stora depressionen såtillvida att det på 1930-talet inte fanns motsvarande socialskyddssystem som i dag. Sparprogrammen håller visserligen på att kraftigt försvaga dessa skyddsmekanismer. I praktiken står Europa inför valet mellan en långsam och plågsam återhämtning eller tunga riskfyllda strukturella lösningar. De stora strukturella lösningarna är sannolikt för oförutsägbara, så Europa kommer antagligen att försöka lösa upp problemet genom inbesparingar och långsam tillväxt. För randstaterna är det dock inte fråga om ett japanskt alternativ, utan om något mindre behagligt.

6 Aktieindex Tyskland Kina Frankrike Indien Spanien Brasilien USA - Ryssland - Japan -1 Hong Kong -1 Branschindex (Europa) Olja och gas Hushållsvaror 3 % Material Hälsovård Investeringsvaror - Banker Mat Teletjänster -3 % Teknologi -1 El -6 % Branschindex (Europa-USA) Olja och gas Hushållsvaror 3 % Material Hälsovård Investeringsvaror Mat Banker Teletjänster Teknologi - El -3 % Kreditrisk (CDS) EA, IG (v) Industri (v) USA, IG (v) EA, HY (h) USA, HY (h) Konsument (v) Energi (v) Teknologi (v) Finansiering (h) Råvaror Frakt Mat Metaller Vete Koppar Majs Nickel - Soijabönor

7 Aktiernas volatilitet Räntedifferens (10 år) Tyskland 25 Spanien- 5. Tyskland (v) 10. USA 20 Portugal- 4. Tyskland (v) Grekland- 2. Tyskland (h) Guld samt inflationsförväntningar Olja och dollar Guld 1,420 3 % Olja (v) USA, 5/5 1,380 EUR/USD (h) Tyskland, 5/5 2 % ,340 1,300 1 % Statslånens räntor 10 år Statslånens räntor 2 år Tyskland 3. Tyskland 1. USA 3. USA 1. UK Frankrike 2. UK Frankrike Staternas kreditrisk 5 år (CDS) Marknadsräntor (Euribor) Irland (v) Euribor 3mån Spanien (v) 550 Euribor 1mån 0.8 Grekland (h) Valutakurser Pund (v) Rubel (v) Yen (h) 84 Yuan (h)

8 Till salu - Front Choo Asien t.o.m Hang Seng Kospi 200 MSCI Taiwan Underliggande tillgång för Certifikatet Front Choo Asien är Kinas, Koreas och Taiwans aktiemarknader. Den kraftiga tillväxten i Asiens ekonomier fortsätter, Kina är fortsättningsvis drivkraften för området. Globaliseringen samt konkurrensfördelarna i förhållande till västmarknaden utgör en stadig bas för utvecklingen samt stöder ett ännu kraftigare kapitalflöde till de asiatiska marknaderna. Certifikatet Choo Asien erbjuder högre avkastning än en direkt placering, såväl på stigande (deltagandegraden 12) som på sjunkande marknader, där Certifikatet skyddar mot en nedgång om 2. Uppgifter om graferna i denna veckoöversikt I denna veckoöversikt uppföljs veckovis de viktigaste marknadernas rörelser samt ekonomiska indikatorer som påverkar placerande. En omfattande mängd information presenteras i grafisk form för att förbättra åskådligheten. Observationsperioden utgörs av de två senaste veckorna, så att den sista observationsdagen är föregående veckas fredag och den första tio arbetsdagar tidigare. Noggrannare förklaringar samt källor för informationen presenterad i graferna finns presenterade i en skild bilaga. Denna finns att få på vår hemsida på adressen I denna veckoöversikt är graferna fördelade på två sidor. Den första presenterar utvecklingen för de centrala egendomsslagen aktier, kreditrisk, råvaror. Aktieindexens utveckling presenteras, såväl geografiskt som branschvis, och utvecklingen för de europeiska och amerikanska marknaderna jämförs sinsemellan. Den andra sidans syfte är att ge en helhetsbild av marknaderna eller sådana variabler vilka visar marknadsriktningen eller t.ex. nervositet. På denna sida presenteras de viktigaste räntorna och räntedifferenserna, valutorna och skyddskostnaderna för staternas kreditrisker, guld och inflationsförväntningar samt volatilitetsnivåerna som beskriver kursfluktuationerna på de centrala aktiemarknaderna. Denna publikation är avsedd endast för kundens privata bruk. Denna publikation baserar sig på källor som Front Capital Ab anser pålitliga. Front Capital Ab garanterar inte informationens riktighet och ansvarar inte för felaktigheter, brister eller olämpligheter i presenterat material. Inget material presenterat i publikationen är ett bindande bud att köpa eller sälja värdepapper och inte heller en uppmaning att vidta annan placeringsverksamhet. Innan placeraren gör ett investeringsbeslut bör han basera sitt beslut på egna analyser och uppskattningar av placeringsobjektet och risker förknippade med detta. Detta dokument, eller delar av det, får inte kopieras, distribueras eller publiceras utan Front Capital Ab:s på förhand givna skriftliga tillstånd. Alla rättigheter förbehålles. Front Capital Ab Alexandersgatan 48 A Helsingfors Finland Tel: (09) Fax: (09) Front Capital Ab är ett värdepappersföretag vars verksamhet övervakas av Finansinspektionen, Snellmansgatan 6 och Mikaelsgatan 8, PB 103, Helsingfors, telefon ; Front Capital Ab är medlem av Ersättningsfonden för investerare. Ytterligare information om tjänsteleverantören och dess tjänster fås på adressen

En paus eller trendvändning i USA?

En paus eller trendvändning i USA? Jussi Hyöty 18.8.2010 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi En paus eller trendvändning i? I Finland får man hela tiden höra goda nyheter om att såväl konsumenternas som industrins förtroende har återhämtat

Läs mer

Hammaren och städet inflationsförväntningarna ökar

Hammaren och städet inflationsförväntningarna ökar Jussi Hyöty 16.3.2011 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi Hammaren och städet inflationsförväntningarna ökar Jag försöker här skissera upp en placeringsstrategi kring temat utdragen stimulans. Jag har

Läs mer

De stora företagen klarar sig

De stora företagen klarar sig Jussi Hyöty 28.9.2010 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi De stora företagen klarar sig Skuldkrisen ledde till en förändring i förhållandet mellan aktier och statslån på marknaden. Efter sommaren gick

Läs mer

Nokias nya roll? Jussi Hyöty 27.10.2010 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi 2.6 2.5 565 2.4 2.3 2.2 2.1

Nokias nya roll? Jussi Hyöty 27.10.2010 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi 2.6 2.5 565 2.4 2.3 2.2 2.1 Jussi Hyöty 27.10.2010 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi Nokias nya roll? Brasiliens finansminister sade direkt det som andra inte vill eller vågar säga, det råder ett valutakrig på valutamarknaden.

Läs mer

Nokia Förneka, Medge, Agera

Nokia Förneka, Medge, Agera Jussi Hyöty 3.2.2011 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi Nokia Förneka, Medge, Agera Under årets sista kvartal ökade marknaden för smarttelefoner med 73 % och för Android med 61, medan Symbians volymer

Läs mer

American style deflation, vad är det?

American style deflation, vad är det? Jussi Hyöty 25.8.2010 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi American style deflation, vad är det? :s oro över deflation kan sammanfattas i den femåriga statslåneräntan, som har sjunkit till den lägsta

Läs mer

Välkommen till TBF-världen (Too Big to Fail)

Välkommen till TBF-världen (Too Big to Fail) Jussi Hyöty 16.12.2010 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi Välkommen till TBF-världen (Too Big to Fail) Skuldkrisen tog en otrevlig vändning måndagen den 29 november då Spaniens och Italiens räntor skuttade

Läs mer

Centralbankerna i inflationsfälla

Centralbankerna i inflationsfälla Jussi Hyöty 18.2.2011 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi Centralbankerna i inflationsfälla Marknadens diskussionsämne för dagen är de stigande priserna. Den goda nyheten är att marknaden redan har prissatt

Läs mer

Reflationsstrategi, enig marknad

Reflationsstrategi, enig marknad Jussi Hyöty 12.1.2011 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi Reflationsstrategi, enig marknad Vi förväntar oss att den ekonomiska tillväxten fortsätter och att marknadsriskerna ligger kvar på en hög nivå.

Läs mer

Månadsöversikt Produkter till försäljning Juni 2011

Månadsöversikt Produkter till försäljning Juni 2011 Front Capitals nya placeringsalternativ Front Capital övergick i maj till elektronisk kommunikation och elektroniskt marknadsföringsmaterial. I denna månadsöversikt presenterar vi våra nya placeringsalternativ.

Läs mer

Ekonomin behöver mer olja

Ekonomin behöver mer olja Jussi Hyöty 7.4.211 gsm 5 539 9168 jussi.hyoty@front.fi Ekonomin behöver mer olja Oljepriset har stigit till 12 dollar, vilket är en oroväckande hög nivå med tanke på hur ojämnt världsekonomin återhämtar

Läs mer

2012 10 Månadsöversikt

2012 10 Månadsöversikt 2012 10 Månadsöversikt Centralbankerna marknadernas stöd i september I september erhölls konkreta uppgifter om de förväntade centralbanksåtgärderna och detta piggade upp marknaderna. ECB meddelade i början

Läs mer

2013 10 Månadsöversikt

2013 10 Månadsöversikt 2013 10 Månadsöversikt Från krisen i Syrien till USA:s budgetstrid I augusti var krisen i Syrien ett mycket omdiskuterat ämne på placeringsmarknaden. Krisen dämpades snabbt i september när USA, Ryssland

Läs mer

Från rotationsmodell till råvarumodell

Från rotationsmodell till råvarumodell Jussi Hyöty 6.6.211 gsm 39 9168 jussi.hyoty@front.fi Från rotationsmodell till råvarumodell På 197-talet berodde prisuppgången på råvaror på en produktionschock inom oljeindustrin, men 28 och 21 berodde

Läs mer

Front Månadsöversikt

Front Månadsöversikt Front Månadsöversikt Månadsöversikt November 2011 Placeringsmarknaderna oktober 2011 - stämningen mer positiv Stämningen på marknaden var positivare i oktober jämfört med början av hösten. I USA rapporterades

Läs mer

Front Månadsöversikt

Front Månadsöversikt Front Månadsöversikt Osäkerheten på placeringsmarknaderna väjer Osäkerheten på placeringsmarknaderna har minskat betydligt sedan ECB:s beslut i början av december och året har inletts i exceptionellt positiva

Läs mer

Likviditetsfälla, tillväxtfälla och inflationsfälla

Likviditetsfälla, tillväxtfälla och inflationsfälla Jussi Hyöty 15.9.2010 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi Likviditetsfälla, tillväxtfälla och inflationsfälla Den första uppgiften i uppföljningen av krisen var att säkerställa likviditeten. Då det fanns

Läs mer

2012 5 Månadsöversikt

2012 5 Månadsöversikt 2012 5 Månadsöversikt Korrigering på aktiemarknaderna i april Efter en stark inledning på året återvände i april osäkerheten till placeringsmarknaderna. I synnerhet i början av månaden var avkastningen

Läs mer

2013 9 Månadsöversikt

2013 9 Månadsöversikt 2013 9 Månadsöversikt Världsekonomins konjunkturbild förbättrades I augusti gjorde sig en ny osäkerhetsfaktor gällande på finansmarknaden, när inbördeskriget i Syrien fick internationell omfattning och

Läs mer

Elop gjorde vad som kunde göras

Elop gjorde vad som kunde göras Jussi Hyöty 17.2.2011 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi Elop gjorde vad som kunde göras Nokia hade förberett marknaden på den kommande strategiförändringen, men trots det togs marknaden helt på sängen

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

OLIKA INDEX. Continuous Assisted Quotation 40 CAC40 Visar utvecklingen för de 40 mest omsatta aktierna på NYSE Euronext i Paris, Frankrike.

OLIKA INDEX. Continuous Assisted Quotation 40 CAC40 Visar utvecklingen för de 40 mest omsatta aktierna på NYSE Euronext i Paris, Frankrike. EUROPA Continuous Assisted Quotation 40 CAC40 Visar utvecklingen för de 40 mest omsatta aktierna på NYSE Euronext i Paris, Frankrike. Deutscher Aktien Index 30 DAX30 Visar utvecklingen för de 30 mest omsatta

Läs mer

2012 6 Månadsöversikt

2012 6 Månadsöversikt 2012 6 Månadsöversikt Osäkerheten återvände till finansmarknaderna Osäkerheten återvände i maj till finansmarknaderna. Den dystra marknadsstämningen började redan påminna om förra höstens stämning. Samtalsämnet

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Vilken konjunktur? Jussi Hyöty 10.5.2011 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi 3.6 3.4 700 3.2 2700 02/11 03/11 04/11 330 02/11 03/11 04/11

Vilken konjunktur? Jussi Hyöty 10.5.2011 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi 3.6 3.4 700 3.2 2700 02/11 03/11 04/11 330 02/11 03/11 04/11 Jussi Hyöty 1.5.211 gsm 5 539 9168 jussi.hyoty@front.fi Vilken konjunktur? Konjunkturutvecklingen har förlöpt som förväntat, men den gigantiska stimulansen åstadkom en kraftig återhämtning som ledde till

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 557 mnkr. Totalt är det är en ökning med 2 mnkr sedan förra månaden, 71% av

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och tjänster som produceras -på vilket sätt dessa produceras

Läs mer

Marknad 2010-12-08. Johan Tegeback johan.tegeback@seb.se 060-6079023

Marknad 2010-12-08. Johan Tegeback johan.tegeback@seb.se 060-6079023 Marknad 2010-12-08 Johan Tegeback johan.tegeback@seb.se 060-6079023 1 Marknader idag Fokus skiftar till makro Marknaderna fortsätter att tveka, fokus på nya risker, Irland och Kina (Portugal&Spanien).

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 644 mnkr. Det är en ökning med 23 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

GLOBAL TILLVÄXT OCH ÖKADE INKOMSTER TEMAN UNDER 2011

GLOBAL TILLVÄXT OCH ÖKADE INKOMSTER TEMAN UNDER 2011 Pressmeddelande Bank of America Merrill Lynch Financial Centre 2 King Edward Street London EC1A 1HQ For ytterligare information, kontakta: Fredrik Wincrantz Burson-Marsteller för Merril Lynch Wealth Management

Läs mer

Makrokommentar. December 2016

Makrokommentar. December 2016 Makrokommentar December 2016 Bra månad på aktiemarknaden December blev en bra månad på de flesta aktiemarknader och i Europa gick flera av de breda aktieindexen upp med mellan sju och åtta procent. Även

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

VECKOBREV v.2 jan-12

VECKOBREV v.2 jan-12 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 1,9 % i november från tidigare ökning med 0,3 %. Årstakten sjönk från 4,5 % till 0,2 %. Förväntat var -0,8 % samt 2,5 %. Tjänsteproduktionen

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Makrokommentar. April 2016

Makrokommentar. April 2016 Makrokommentar April 2016 Positiva marknader i april April var en svagt positiv månad på de internationella finansmarknaderna. Oslo-börsen utvecklades dock starkt under månaden och gick upp med fem procent.

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December Det har varit en exceptionellt svag start på börsåret 2016. Enligt Financial Times var årets två första veckor de svagaste någonsin. Som vi ser det är en av förklaringarna det kraftiga oljeprisfallet under

Läs mer

Sverige behöver sitt inflationsmål

Sverige behöver sitt inflationsmål Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska

Läs mer

Månadsöversikt

Månadsöversikt 2012 12 Månadsöversikt Ari Aaltonen tel. 050 461 8663 ari.aaltonen@front.fi USA grälar, Kina växer De stora ekonomiernas politiska läge klarnade i november. I början av månaden erhölls resultaten från

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

VECKOBREV v.20 maj-13

VECKOBREV v.20 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Finansutskottet riktar viss kritik mot Riksbanken och menar att de hade kunnat bedriva en något mer expansiv politik de senaste åren. Utskottets utredning aktualiserar

Läs mer

25 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD VOLATILT FÖRSTA KVARTAL

25 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD VOLATILT FÖRSTA KVARTAL 25 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD VOLATILT FÖRSTA KVARTAL Efter ett första kvartal som har varit oroligt med stora slag på de globala börserna så har större delen av nedgången på börserna återhämtat sig.

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

Makrokommentar. November 2016

Makrokommentar. November 2016 Makrokommentar November 2016 Stora marknadsrörelser efter valet i USA Finansmarknaderna överraskades av Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet och marknadens reaktioner lät inte vänta på

Läs mer

VECKOBREV v.21 maj-13

VECKOBREV v.21 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Börserna runt om i världen föll kraftigt i slutet på förra veckan. Det var främst Ben Bernakes uttalande om att Federal Reserve redan under sommaren kan dra ner på de

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

VECKOBREV v.17 apr-13

VECKOBREV v.17 apr-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Europakommissionens ordförande Barosso menar att Europa inte kan införa ytterligare åtstramande politik eftersom den möter allt större motstånd i flera länder. Eniro

Läs mer

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016 Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016 Per Jansson Vice riksbankschef Två delar Del 1: Den svenska penningpolitiska debatten Negativ reporänta i synnerhet Del 2: Blick framåt penningpolitikens

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare

Läs mer

Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand

Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand 1 Utvecklingen i några viktiga regioner - Ändring i BNP, % per år - 14 12 - - 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 OECD, Nov -12

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Erkki Liikanen Åland 27.6.27 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Penningpolitik De nordiska EU-länderna har olika penningpolitik

Läs mer

Det har aldrig varit så enkelt att placera i råvaror

Det har aldrig varit så enkelt att placera i råvaror www.handelsbanken.se/certifikat RÅVARUCERTIFIKAT INDEX Det har aldrig varit så enkelt att placera i råvaror SISTA DAG FÖR KÖP ÄR DEN 15 NOVEMBER 2009 Marknadsläget just nu Låg skuldsättning gör att tillväxtekonomierna

Läs mer

VECKOBREV v.37 sep-15

VECKOBREV v.37 sep-15 0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar

Läs mer

Är du Bull, Bear eller Chicken?

Är du Bull, Bear eller Chicken? www.handelsbanken.fi/bullbear Handelsbankens bull & Bear certifikat Är du Bull, Bear eller Chicken? Bull Du tror på en uppgång i marknaden och kastar dina horn uppåt. Har du rätt tjänar du dubbelt så mycket

Läs mer

Makrokommentar. Januari 2014

Makrokommentar. Januari 2014 Makrokommentar Januari 2014 Negativ inledning på året Året fick en dålig start för aktiemarknaderna världen över. Framför allt var det börserna på tillväxtmarknaderna som föll men även USA och Europa backade.

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 102 mnkr och stadens borgensåtagande var 146 mnkr för bolaget. Den totala skulden

Läs mer

Månadsanalys Februari 2013

Månadsanalys Februari 2013 Månadsanalys Februari 2013 De flesta faktorer talar för ett bra börsår I SLUTET AV januari presenterade vi vår marknadssyn för våren. Vi kunde då konstatera att trots många orosmoln lyckades samtliga större

Läs mer

VECKOBREV v.46 nov-14

VECKOBREV v.46 nov-14 0 0,001 Makro Veckan Finansinspektionen som gått meddelade i veckan att de vill införa ett amorteringskrav liknande det förslag som bankföreningen tidigare lagt fram. Mycket är ännu oklart men i stora

Läs mer

Är du Bull, Bear eller Chicken?

Är du Bull, Bear eller Chicken? www.handelsbanken.se/bullbear HANDELSBANKENS BULL & BEAR CERTIFIKAT Är du Bull, Bear eller Chicken? Bull Du tror på en uppgång i marknaden och kastar dina horn uppåt. Har du rätt tjänar du dubbelt så mycket

Läs mer

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.

Läs mer

Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006

Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006 Jan Bohlin Ekonomisk-historiska institutionen Handelshögskolan Göteborgs universitet Box 720 405 30 Göteborg Sverige E-post: Jan.Bohlin@econhist.gu.se Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006 1. Källor

Läs mer

Marknadskommentarer Bilaga 1

Marknadskommentarer Bilaga 1 Marknadskommentarer Bilaga 1 Sammanfattning Under september har utvecklingen på världens börser varit positiv då viktiga beslut har fattats främst i Europa. Både den amerikanska och europeiska centralbanken

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.15 apr-15 0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD 4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FÖRARSÄTET Veckan som gick präglades av stora rörelser. Vi fick bland annat se den största dagliga nedgången på Stockholmsbörsen sedan oron i oktober förra

Läs mer

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend

Läs mer

Läget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv

Läget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv Läget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv Erkki Liikanen, Åland 13.6.211 13.6.211 Erkki Liikanen BNP-tillväxten i världen Totalproduktion Euroområdet USA Japan Kina* 6 Kvartalsförändring i procent

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

30 MARS, 2015: MAKRO & MARKNAD OLIKA VÄRLDAR I BRIC

30 MARS, 2015: MAKRO & MARKNAD OLIKA VÄRLDAR I BRIC 30 MARS, 2015: MAKRO & MARKNAD OLIKA VÄRLDAR I BRIC Vikten av konsumenten lyfts ofta fram när man pratar om den amerikanska ekonomin. Det är dock inte lika vanligt att dess europeiske motsvarighet får

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Marknadsinsikt. Kvartal 1 2016

Marknadsinsikt. Kvartal 1 2016 Marknadsinsikt Kvartal 1 2016 2016 inleds med fallande aktiemarknader och räntor världen över. Rapporterna för årets fjärde kvartal kom in något svagare än analytikernas prognoser. Den globala tillväxtindikatorn

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar oktober 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling oktober Portföljutveckling i år Konkurrentjämförelse Portföljförvaltare

Läs mer

VECKOBREV v.6 feb-15

VECKOBREV v.6 feb-15 0 0,001 Makro Veckan Grekland som kom gått i veckan med ett förslag för skuldomförhandling som innebär att landet ska betala tillbaka i förhållande till hur ekonomin utvecklas. Förslaget innebär att större

Läs mer

4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR

4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR 4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR Globala aktier har stigit mellan 10-13% sedan februari. Även oljepriset har återhämtat sig och är upp nästan 40% sedan botten i år. Den tidigare oron för

Läs mer

Bättre avkastning vid uppgång eller skydd vid nedgång

Bättre avkastning vid uppgång eller skydd vid nedgång www.handelsbanken.se/certifikat TILLVÄXTCERTIFIKAT USA OCH indexcertifikat USA Bättre avkastning vid uppgång eller skydd vid nedgång sista dag för köp är den 17 januari 2010 Marknadsläget just nu Återhämtningen

Läs mer

Sparbanksgruppens marknadsöversikt augusti 2013 Finland sjunker fem botemedel för ny uppgång

Sparbanksgruppens marknadsöversikt augusti 2013 Finland sjunker fem botemedel för ny uppgång Sparbanksgruppens marknadsöversikt augusti 2013 Finland sjunker fem botemedel för ny uppgång Finland har fallit i en grop. Förra veckan fick för första gången på länge positiva ekonomiska siffror från

Läs mer

VECKOBREV v.13 mar-14

VECKOBREV v.13 mar-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro I söndags träffades USA och Rysslands utrikesministrar i Paris, ingen uppgörelse nåddes men båda underströk att de tror på en diplomatisk lösning. John Kerry framhöll att

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 308 mnkr och stadens borgensåtagande var 3 mnkr för bolaget. Den totala

Läs mer

Månadsrapport december 2010

Månadsrapport december 2010 Månadsrapport december 2010 Månadsrapporten innehåller beskrivning och analys av rådande marknadsläge, prognos för kommande månad samt aktuell fördelning i modellportföljen. Utifrån modellportföljen visas

Läs mer