Det finns ingen enkel utväg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det finns ingen enkel utväg"

Transkript

1 Jussi Hyöty gsm Det finns ingen enkel utväg We cannot keep explaining to our voters and our citizens why the taxpayer should bear the cost of certain risks and not those people who have earned a lot of money from taking those risks. I detta uttalande sade Merkel det som i något skede måste sägas under det ökande politiska trycket. Det fanns ingen lämplig tidpunkt för budskapet, och det gör det fortfarande inte. I samband med Irlandspaketet preciserades budskapet; i situationer, där lån som getts ut efter 2013 eventuellt måste omstruktureras, övervägs placerarens ansvar från fall till fall. Placeraren blir alltså inte automatiskt ansvarig. I krisens första fas övertog staterna företagens risker och nu överförs riskerna från staterna till placerarna. Marknaden genomgår för tillfället en massiv omvärdering på grund av den kommande risköverföringen, men det ingår också en hel del masspsykologi. Räddningen av Grekland och Irland och finansieringsreserven på 750 miljarder har haft förvånansvärt liten effekt när det gäller att lugna marknaden. Endast Irlands andel av krispaketet har använts, men trots detta fortsätter räntorna att stiga. Räntorna för Portugal, Ungern och Belgien stiger, men den största uppmärksamheten riktas redan mot Spaniens och Italiens räntor. Det har framförts olika uppskattningar om stabiliseringsfondens verkliga storlek, men pengarna kunde räcka för ett Spanienpaket. Efter det behövs kanske ett Portugalpaket inte alls. Kärnan i problemet är banksystemets trovärdighet. Efter stresstesterna för banker, långsamma kreditinstitut och löften från politiker är förtroendet på marknaden inte särskilt starkt. För att situationen ska lugna ner sig krävs trovärdig information om: (1) den europeiska banksektorns tillstånd och (2) hur man på lång sikt ska klara av åtagandena som hopar sig. Så länge marknaden inte kan se en trovärdig lösning på problemen kommer anden i flaskan att vara lös och riskerna exceptionellt höga. Aktieindex Spot 1v OMX Helsinki 7, STOXX % S&P 500 1, % Nikkei , % Shanghai 19, % Hang Seng 2, % Företagslån Spot 1v itraxx CDS Europe itraxx CDS X-over Senior financials Statslån Spot 1v Germany 2y 0.93 % -0.18% Germany 10y 2.73 % 0.03% USA 2y 0.51 % 0.00% USA 10y 2.87 % -0.01% Råvaror Spot 1v Brent oil Gold 1, % Källa: Bloomberg marknadsdata Stoxx 50 (v) Tyskland 10 år (h) Företagslån, HY (v) S&P GSCI Råvara (h) 520

2 Det handlar om konkurrenskraft Den europeiska monetära unionen var ekonomiskt i obalans från starten, men obalanserna har bara ökat på 2000-talet. Den ökade asymmetrin har i ett decennium visat sig i inflationen, enhetsarbetskostnaderna, handelsbalansen och slutligen i tillväxten. Europa har delats upp i en kärna med god konkurrenskraft och ett randområde med dålig konkurrenskraft. I stället för att ta hand om sin ekonomi har unionen låtit asymmetrin öka och koncentrerat sig på utvidgningen. Europas starka ekonomi, Tyskland Tyskland har under hela 2000-talet konsekvent byggt upp ett av de effektivaste exportmaskinerierna i världen. Inflation och arbetskostnader har hållits i schack, vilket har lett till att konkurrenskraften och överskottet i handelsbalansen har ökat. Randområdet med svag konkurrenskraft har försvagat euron, vilket ytterligare har gynnat Tysklands exportindustri. Tyskland känner det som sitt ansvar att hjälpa Europa, men ett slut på räddningsoperationen måste finnas inom synhåll. Det finns en gräns för vad Tyskland kan gå med på, vilket åskådliggörs av en rubrik i landets största tidning Bild Must we end up paying for the whole of Europe?. Efter Grekland och Irland ryms ännu Portugal inom ramarna, men om det börjar se ut som om Spanien drar med sig även Italien i en spekulationszon, måste situationen omprövas. Det sista ordet i frågan får de tyska väljarna. Ekonomier utan konkurrenskraft: Grekland, Portugal och Spanien Bland euroländerna framträder särskilt Grekland, Portugal och Spanien. Inflationen i dessa länder har relativt sett varit den högsta, enhetsarbetskostnaderna har ökat kraftigast och handelsbalansen har uppvisat det största underskottet. Länderna hade tillfälle att bygga upp en konkurrenskraftig industri då finansieringskostnaderna var låga och tillväxten snabb, men det tillfället är nu förbi. Eftersom krisen i Europas randområde i grunden handlar om konkurrenskraft kommer USA:s QE och den försvagade dollarn som denna för med sig att hämma återhämtningen också nästa år. QE kommer därmed att slå mot både Asiens fattigaste ekonomier genom råvaruinflationen och mot de svagaste ekonomierna i Europa. Bubbelekonomier: Island, Irland och Spanien Island, Irland och Spanien har varit Europas så kallade bubbelekonomier. När bubblan i fastighetsmarknaden i dessa länder sprack drabbades banksystemet av problem. I spåren efter den spruckna bubblan har länderna även hög arbetslöshet, vilket gör det svårt att genomföra sparprogram. Irland har rätt bra möjligheter att klara sig ur bankkrisen då landet har god konkurrenskraft. Italien hör inte till någondera gruppen, inte heller är den italienska konsumenten överskuldsatt. Spanien dras med en svag konkurrenskraft, en sprucken bubbla på bostadsmarknaden och hög arbetslöshet, vilket gör landet sårbart trots att dess statsskuld med europeiska mått är låg.

3 Inflationen i Europa 6 % 4 % 3 % 2 % 1 % -1 % -2 % Tyskland Grekland Italien Portugal Spanien Källa: Bloomberg Enhetskostnader i Europa Frankrike Tyskland Grekland Irland Italien Spanien Källa: OECD Handelsbalans/BNP i Europa Frankrike Tyskland Grekland Irland Italien Portugal Spanien Källa: OECD

4 Det finns ingen enkel lösning Det står klart att det inte finns någon enkel utväg. Europa är tvunget att lösa sitt akuta skuldproblem, men ekonomierna utan konkurrenskraft är också tvungna att lösa sitt konkurrenskraftsproblem, vilket har blivit ett problem för hela Europa. En lösning på det akuta skuldproblemet Efter Irlandspaketet förefaller lösningen på det akuta skuldproblemet utveckla sig så att ECB fortsätter köpa upp skulder och taket för stabiliseringsfonden höjs vid behov från 750 miljarder, så som Weber redan har antytt. I Merkels permanenta lösning avgörs ansvarsfrågorna för lån som getts ut efter 2013 från fall till fall, om lån måste omstruktureras. För att återställa förtroendet för banksystemet kräver Europeiska kommissionen nya stresstest efter årsskiftet och denna gång ska även bankernas likviditetsrisker beaktas. De utförda testerna undersökte endast bankernas förmåga att tåla förluster, och testerna kritiserades också för att ha varit alltför slappa. Bankernas kapitalkrav bedömdes till endast en tiondel av analytikernas lägsta prognos. Merkels uttalande om en permanent lösning inledde redan en omvärdering av bankernas och staternas risker på marknaden, så man kan säga att marknaden utför stresstestarnas jobb, även om marknaden kan skjuta långt över målet. Då Portugal är en liten ekonomi riktas den största uppmärksamheten mot Spanien och Italien. Den offentliga sektorns skulder i Spanien och Italien är 0,6 biljoner respektive 1,8 biljoner, och räntan på tioårslån 5,4 % respektive 4,6 %. Under den senaste månaden har priset på Spaniens tio års finansiering stigit med 1,0 procentenheter och priset på Italiens med 0,5 procentenheter. Spanienpaketet har uppskattats till 350 miljarder, dvs. 3 av BNP, vilket relativt sett vore klart mindre än t.ex. Irlands över 5 andel. Spanien kan ännu komma att ingå i de ekonomier som måste räddas, men att hjälpa Italien skulle redan kräva nya arrangemang, vilket det skulle vara svårt att få politiskt stöd för. Om de nuvarande metoderna inte fungerar blir man tvungen att överväga ännu tyngre åtgärder. Ett alternativ som ligger nära till hands är en kontrollerad nedskärning av lånen utgående från stresstesterna och en samtidig massiv förstärkning av bankernas kapitalstruktur. Att säkerställa kontrollen vore en svår uppgift då det europeiska banksystemet är mycket stort i förhållande till ekonomin, och bankernas inbördes beroenden mycket komplexa. En lösning på det kroniska konkurrenskraftsproblemet När det akuta skuldproblemet är löst kommer turen till att återställa konkurrenskraften hos randstaterna. Alternativen för länderna utan konkurrenskraft är en långsam, plågsam intern devalvering eller en extern devalvering genom ett utträde ur euron. Att återställa konkurrenskraften genom att sänka lönerna skulle leda till åratal av deflation och under denna tid skulle belastningen av finansieringskostnaderna samt ordnandet av finansiering utgöra problem. En lång svår ekonomisk period utan ljus i tunneln vore förödande för det mentala klimatet och de ekonomiska drömmarna. Å andra sidan gör randländernas höga skuldbörda det nästan omöjligt att lösgöra sig från euron, då en devalvering skulle leda till att skuldbeloppen skulle öka med tiotals procent. Krisen vid ett utträde vore häftig och oförutsägbar, men i detta scenario skulle det synas ljus i tunneln efter den mörka perioden.

5 Talet om randstaternas utträde ur euron är för tidiga, men trycket i denna riktning ökar om alternativet med en inre devalvering visar sig för svårt. Den nuvarande krisen har jämförts med depressionen på 1930-talet, och jämförelsen fungerar även i detta sammanhang. Den stora depressionen föregicks av en massiv skuldboom som ledde till marknadskraschen Då var valutorna bundna till guld (guldmyntfot), så man var tvungen att anpassa ekonomierna internt genom att sänka löner och priser. Den interna devalveringen blev för tung, vilket ledde till att Storbritannien frångick guldmyntfoten dvs. devalverade sin valuta 1931, USA 1933 och Frankrike Då alla länder försökte förbättra sin konkurrenskraft genom att devalvera blev effekten svag och återhämtningen fördröjdes. Vilken väg väljer Europa? Den nuvarande situationen i Europa avviker från den stora depressionen såtillvida att det på 1930-talet inte fanns motsvarande socialskyddssystem som i dag. Sparprogrammen håller visserligen på att kraftigt försvaga dessa skyddsmekanismer. I praktiken står Europa inför valet mellan en långsam och plågsam återhämtning eller tunga riskfyllda strukturella lösningar. De stora strukturella lösningarna är sannolikt för oförutsägbara, så Europa kommer antagligen att försöka lösa upp problemet genom inbesparingar och långsam tillväxt. För randstaterna är det dock inte fråga om ett japanskt alternativ, utan om något mindre behagligt.

6 Aktieindex Tyskland Kina Frankrike Indien Spanien Brasilien USA - Ryssland - Japan -1 Hong Kong -1 Branschindex (Europa) Olja och gas Hushållsvaror 3 % Material Hälsovård Investeringsvaror - Banker Mat Teletjänster -3 % Teknologi -1 El -6 % Branschindex (Europa-USA) Olja och gas Hushållsvaror 3 % Material Hälsovård Investeringsvaror Mat Banker Teletjänster Teknologi - El -3 % Kreditrisk (CDS) EA, IG (v) Industri (v) USA, IG (v) EA, HY (h) USA, HY (h) Konsument (v) Energi (v) Teknologi (v) Finansiering (h) Råvaror Frakt Mat Metaller Vete Koppar Majs Nickel - Soijabönor

7 Aktiernas volatilitet Räntedifferens (10 år) Tyskland 25 Spanien- 5. Tyskland (v) 10. USA 20 Portugal- 4. Tyskland (v) Grekland- 2. Tyskland (h) Guld samt inflationsförväntningar Olja och dollar Guld 1,420 3 % Olja (v) USA, 5/5 1,380 EUR/USD (h) Tyskland, 5/5 2 % ,340 1,300 1 % Statslånens räntor 10 år Statslånens räntor 2 år Tyskland 3. Tyskland 1. USA 3. USA 1. UK Frankrike 2. UK Frankrike Staternas kreditrisk 5 år (CDS) Marknadsräntor (Euribor) Irland (v) Euribor 3mån Spanien (v) 550 Euribor 1mån 0.8 Grekland (h) Valutakurser Pund (v) Rubel (v) Yen (h) 84 Yuan (h)

8 Till salu - Front Choo Asien t.o.m Hang Seng Kospi 200 MSCI Taiwan Underliggande tillgång för Certifikatet Front Choo Asien är Kinas, Koreas och Taiwans aktiemarknader. Den kraftiga tillväxten i Asiens ekonomier fortsätter, Kina är fortsättningsvis drivkraften för området. Globaliseringen samt konkurrensfördelarna i förhållande till västmarknaden utgör en stadig bas för utvecklingen samt stöder ett ännu kraftigare kapitalflöde till de asiatiska marknaderna. Certifikatet Choo Asien erbjuder högre avkastning än en direkt placering, såväl på stigande (deltagandegraden 12) som på sjunkande marknader, där Certifikatet skyddar mot en nedgång om 2. Uppgifter om graferna i denna veckoöversikt I denna veckoöversikt uppföljs veckovis de viktigaste marknadernas rörelser samt ekonomiska indikatorer som påverkar placerande. En omfattande mängd information presenteras i grafisk form för att förbättra åskådligheten. Observationsperioden utgörs av de två senaste veckorna, så att den sista observationsdagen är föregående veckas fredag och den första tio arbetsdagar tidigare. Noggrannare förklaringar samt källor för informationen presenterad i graferna finns presenterade i en skild bilaga. Denna finns att få på vår hemsida på adressen I denna veckoöversikt är graferna fördelade på två sidor. Den första presenterar utvecklingen för de centrala egendomsslagen aktier, kreditrisk, råvaror. Aktieindexens utveckling presenteras, såväl geografiskt som branschvis, och utvecklingen för de europeiska och amerikanska marknaderna jämförs sinsemellan. Den andra sidans syfte är att ge en helhetsbild av marknaderna eller sådana variabler vilka visar marknadsriktningen eller t.ex. nervositet. På denna sida presenteras de viktigaste räntorna och räntedifferenserna, valutorna och skyddskostnaderna för staternas kreditrisker, guld och inflationsförväntningar samt volatilitetsnivåerna som beskriver kursfluktuationerna på de centrala aktiemarknaderna. Denna publikation är avsedd endast för kundens privata bruk. Denna publikation baserar sig på källor som Front Capital Ab anser pålitliga. Front Capital Ab garanterar inte informationens riktighet och ansvarar inte för felaktigheter, brister eller olämpligheter i presenterat material. Inget material presenterat i publikationen är ett bindande bud att köpa eller sälja värdepapper och inte heller en uppmaning att vidta annan placeringsverksamhet. Innan placeraren gör ett investeringsbeslut bör han basera sitt beslut på egna analyser och uppskattningar av placeringsobjektet och risker förknippade med detta. Detta dokument, eller delar av det, får inte kopieras, distribueras eller publiceras utan Front Capital Ab:s på förhand givna skriftliga tillstånd. Alla rättigheter förbehålles. Front Capital Ab Alexandersgatan 48 A Helsingfors Finland Tel: (09) Fax: (09) Front Capital Ab är ett värdepappersföretag vars verksamhet övervakas av Finansinspektionen, Snellmansgatan 6 och Mikaelsgatan 8, PB 103, Helsingfors, telefon ; Front Capital Ab är medlem av Ersättningsfonden för investerare. Ytterligare information om tjänsteleverantören och dess tjänster fås på adressen

Nokias nya roll? Jussi Hyöty 27.10.2010 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi 2.6 2.5 565 2.4 2.3 2.2 2.1

Nokias nya roll? Jussi Hyöty 27.10.2010 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi 2.6 2.5 565 2.4 2.3 2.2 2.1 Jussi Hyöty 27.10.2010 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi Nokias nya roll? Brasiliens finansminister sade direkt det som andra inte vill eller vågar säga, det råder ett valutakrig på valutamarknaden.

Läs mer

De stora företagen klarar sig

De stora företagen klarar sig Jussi Hyöty 28.9.2010 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi De stora företagen klarar sig Skuldkrisen ledde till en förändring i förhållandet mellan aktier och statslån på marknaden. Efter sommaren gick

Läs mer

Nokia Förneka, Medge, Agera

Nokia Förneka, Medge, Agera Jussi Hyöty 3.2.2011 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi Nokia Förneka, Medge, Agera Under årets sista kvartal ökade marknaden för smarttelefoner med 73 % och för Android med 61, medan Symbians volymer

Läs mer

Reflationsstrategi, enig marknad

Reflationsstrategi, enig marknad Jussi Hyöty 12.1.2011 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi Reflationsstrategi, enig marknad Vi förväntar oss att den ekonomiska tillväxten fortsätter och att marknadsriskerna ligger kvar på en hög nivå.

Läs mer

Månadsöversikt Produkter till försäljning Juni 2011

Månadsöversikt Produkter till försäljning Juni 2011 Front Capitals nya placeringsalternativ Front Capital övergick i maj till elektronisk kommunikation och elektroniskt marknadsföringsmaterial. I denna månadsöversikt presenterar vi våra nya placeringsalternativ.

Läs mer

Från rotationsmodell till råvarumodell

Från rotationsmodell till råvarumodell Jussi Hyöty 6.6.211 gsm 39 9168 jussi.hyoty@front.fi Från rotationsmodell till råvarumodell På 197-talet berodde prisuppgången på råvaror på en produktionschock inom oljeindustrin, men 28 och 21 berodde

Läs mer

Ekonomin behöver mer olja

Ekonomin behöver mer olja Jussi Hyöty 7.4.211 gsm 5 539 9168 jussi.hyoty@front.fi Ekonomin behöver mer olja Oljepriset har stigit till 12 dollar, vilket är en oroväckande hög nivå med tanke på hur ojämnt världsekonomin återhämtar

Läs mer

Likviditetsfälla, tillväxtfälla och inflationsfälla

Likviditetsfälla, tillväxtfälla och inflationsfälla Jussi Hyöty 15.9.2010 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi Likviditetsfälla, tillväxtfälla och inflationsfälla Den första uppgiften i uppföljningen av krisen var att säkerställa likviditeten. Då det fanns

Läs mer

Front Månadsöversikt

Front Månadsöversikt Front Månadsöversikt Osäkerheten på placeringsmarknaderna väjer Osäkerheten på placeringsmarknaderna har minskat betydligt sedan ECB:s beslut i början av december och året har inletts i exceptionellt positiva

Läs mer

Elop gjorde vad som kunde göras

Elop gjorde vad som kunde göras Jussi Hyöty 17.2.2011 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi Elop gjorde vad som kunde göras Nokia hade förberett marknaden på den kommande strategiförändringen, men trots det togs marknaden helt på sängen

Läs mer

2012 6 Månadsöversikt

2012 6 Månadsöversikt 2012 6 Månadsöversikt Osäkerheten återvände till finansmarknaderna Osäkerheten återvände i maj till finansmarknaderna. Den dystra marknadsstämningen började redan påminna om förra höstens stämning. Samtalsämnet

Läs mer

Vilken konjunktur? Jussi Hyöty 10.5.2011 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi 3.6 3.4 700 3.2 2700 02/11 03/11 04/11 330 02/11 03/11 04/11

Vilken konjunktur? Jussi Hyöty 10.5.2011 gsm 050 539 9168 jussi.hyoty@front.fi 3.6 3.4 700 3.2 2700 02/11 03/11 04/11 330 02/11 03/11 04/11 Jussi Hyöty 1.5.211 gsm 5 539 9168 jussi.hyoty@front.fi Vilken konjunktur? Konjunkturutvecklingen har förlöpt som förväntat, men den gigantiska stimulansen åstadkom en kraftig återhämtning som ledde till

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

VECKOBREV v.2 jan-12

VECKOBREV v.2 jan-12 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 1,9 % i november från tidigare ökning med 0,3 %. Årstakten sjönk från 4,5 % till 0,2 %. Förväntat var -0,8 % samt 2,5 %. Tjänsteproduktionen

Läs mer

VECKOBREV v.21 maj-13

VECKOBREV v.21 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Börserna runt om i världen föll kraftigt i slutet på förra veckan. Det var främst Ben Bernakes uttalande om att Federal Reserve redan under sommaren kan dra ner på de

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

VECKOBREV v.17 apr-13

VECKOBREV v.17 apr-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Europakommissionens ordförande Barosso menar att Europa inte kan införa ytterligare åtstramande politik eftersom den möter allt större motstånd i flera länder. Eniro

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

MAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa

MAKRO & MARKNAD. Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa MAKRO & MARKNAD Minusränta i kombination med positiva överraskningar från Europa Sveriges Riksbank har sänkt till minusränta och initierar ett program för obligationsköp. De är uppenbarligen beredda att

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006

Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006 Jan Bohlin Ekonomisk-historiska institutionen Handelshögskolan Göteborgs universitet Box 720 405 30 Göteborg Sverige E-post: Jan.Bohlin@econhist.gu.se Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006 1. Källor

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Är du Bull, Bear eller Chicken?

Är du Bull, Bear eller Chicken? www.handelsbanken.se/bullbear HANDELSBANKENS BULL & BEAR CERTIFIKAT Är du Bull, Bear eller Chicken? Bull Du tror på en uppgång i marknaden och kastar dina horn uppåt. Har du rätt tjänar du dubbelt så mycket

Läs mer

Nya stimulanser på väg

Nya stimulanser på väg 1/5 Makroanalys januari 2015 We will do what we must to raise inflation and inflation expectations as fast as possible. MARIO DRAGHI (ECB), 2014-11-21 Nya stimulanser på väg De europeiska ekonomierna fortsätter

Läs mer

VECKOBREV v.45 nov-14

VECKOBREV v.45 nov-14 0 0,001 Makro Veckan Vid månadens som gått ECB möte lämnades som väntat styrräntan oförändrad på 0,05 procent. Mario Draghi sade på den efterföljande presskonferensen att hela ECB-rådet är helt eniga om

Läs mer

VECKOBREV v.37 sep-15

VECKOBREV v.37 sep-15 0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar

Läs mer

VECKOBREV v.20 maj-13

VECKOBREV v.20 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Finansutskottet riktar viss kritik mot Riksbanken och menar att de hade kunnat bedriva en något mer expansiv politik de senaste åren. Utskottets utredning aktualiserar

Läs mer

Kommentar till situationen i Grekland

Kommentar till situationen i Grekland Kommentar till situationen i Grekland Finansminister Magdalena Andersson 29 juni 2015 AGENDA Vad har hänt? Möjliga följder för Sverige 3 Allvarligt läge 26 juni Tsipras meddelar folkomröstning den 5 juli

Läs mer

VECKOBREV v.6 feb-15

VECKOBREV v.6 feb-15 0 0,001 Makro Veckan Grekland som kom gått i veckan med ett förslag för skuldomförhandling som innebär att landet ska betala tillbaka i förhållande till hur ekonomin utvecklas. Förslaget innebär att större

Läs mer

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.15 apr-15 0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer

Läs mer

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev 2 3 VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2013 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

VECKOBREV v.47 nov-11

VECKOBREV v.47 nov-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska arbetslösheten enligt SCB:s beräkningar steg från 6,8 % till 6,9 % i oktober, där förväntat var en oförändrad nivå. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer förkunnade

Läs mer

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Erkki Liikanen Åland 27.6.27 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Penningpolitik De nordiska EU-länderna har olika penningpolitik

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Tjäna pengar på den svaga dollarn utan att ta onödiga risker

Tjäna pengar på den svaga dollarn utan att ta onödiga risker www.handelsbanken.se/kapitalskydd Valutaobligation 840 Tjäna pengar på den svaga dollarn utan att ta onödiga risker Fega och vinn med oss på valutamarknaden Du har säkert hört att den amerikanska dollarn

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Jordbävningen lägger sten på börda

Jordbävningen lägger sten på börda Momentum/fundamenta: Jordbävningen lägger sten på börda Stockholm 110315 Den japanska jordbävningen lägger en ytterligare faktor i den negativa vågskålen för världens börser. Även om USA-börserna steg

Läs mer

Bättre avkastning vid uppgång eller skydd vid nedgång

Bättre avkastning vid uppgång eller skydd vid nedgång www.handelsbanken.se/certifikat TILLVÄXTCERTIFIKAT USA OCH indexcertifikat USA Bättre avkastning vid uppgång eller skydd vid nedgång sista dag för köp är den 17 januari 2010 Marknadsläget just nu Återhämtningen

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer MEDDELANDE 27.5.24 FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.23 Finlands Bank samlar in data om finländska portföljinvesteringar 1 i utlandet för betalningsbalansstatistiken. Marknadsvärdet av

Läs mer

VECKOBREV v.13 mar-14

VECKOBREV v.13 mar-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro I söndags träffades USA och Rysslands utrikesministrar i Paris, ingen uppgörelse nåddes men båda underströk att de tror på en diplomatisk lösning. John Kerry framhöll att

Läs mer

Marknadsföringsmaterial. Bull & Bear. Handla rätt och få minst dubbla avkastningen. Oavsett om du tror på plus eller minus.

Marknadsföringsmaterial. Bull & Bear. Handla rätt och få minst dubbla avkastningen. Oavsett om du tror på plus eller minus. Marknadsföringsmaterial Bull & Bear Handla rätt och få minst dubbla avkastningen. Oavsett om du tror på plus eller minus. När du bestämt dig för dubbla avkastningen Bull Du tror på en uppgång i marknaden.

Läs mer

VECKOBREV v.48 nov-13

VECKOBREV v.48 nov-13 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro I en rapport om den finansiella stabiliteten konstaterar Riksbanken att det svenska banksystemet är robust men att dess storlek och koncentration kan utgöra problem på

Läs mer

Får vi lov att presentera våra bästa certifikat just nu. dag för köp 23 maj

Får vi lov att presentera våra bästa certifikat just nu. dag för köp 23 maj Sista HANDElsbankens certifikat APRIL 2010 Får vi lov att presentera våra bästa certifikat just nu dag för köp 23 maj 1 Varsågod, så här ser de ut I dag är det tillväxtmarknaderna som driver den globala

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Stabilitet ger trygghet

Stabilitet ger trygghet Stabilitet ger trygghet Finansmarknadsminister Peter Norman Finansliv den 13 mars 2013 - Subprime sector kollapsar i USA - Global kreditåtstramning börjar - Am staten tar över Fannie Mae & Freddie Mac

Läs mer

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Inledning och bakgrund - Data - Global obalans? Orsaker till bytesbalansöverskott

Läs mer

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Två parallella beslutsprocesser Förändrat regelsystem Europeisk termin Skärpt stabilitetspakt

Läs mer

25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER

25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER 25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER Nervositeten som infann sig på finansmarknaderna för några veckor sedan försvann snabbt från investerares fokus igen. Volatiliteten,

Läs mer

VECKOBREV v.22 maj-15

VECKOBREV v.22 maj-15 0 0,001 Makro Veckan Nyhetsflödet som gått under veckan handlade som vanligt mycket om Grekland. Nu på fredag ska Grekland betala tillbaka 300 miljoner euro till IMF men IMF har gett Aten en möjlighet

Läs mer

Valutaobligation USD/SEK

Valutaobligation USD/SEK www.handelsbanken.se/mega Valutaobligation USD/SEK Avkastningen är kopplad till en förstärkning av amerikanska dollar mot svenska kronor Dollarn är på den lägsta nivån mot kronan på 15 år Kapitalskyddad

Läs mer

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Konjunkturen och de finansiella marknaderna Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013 Global Fastighet Utbetalning 2008 AB Kvartalsrapport september 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen!

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Reporäntan i dag: 0 % Så här fungerar valutabevis Löptid på cirka två år Nominellt belopp 10 000 kr/post Fyra

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Stora realekonomiska skillnader i Eurozonen reformtakten måste öka

Stora realekonomiska skillnader i Eurozonen reformtakten måste öka Swedbank Analys Nr 7 20 juni 2012 Stora realekonomiska skillnader i Eurozonen reformtakten måste öka Konvergensen inom eurozonen fram till 2007 var tydlig gällande BNP-tillväxt, priser och räntor men situationen

Läs mer

www.mvu.se/vng BörsKRASCH När o Varför? onsdag 22 april 2015 kl. 12-13

www.mvu.se/vng BörsKRASCH När o Varför? onsdag 22 april 2015 kl. 12-13 www.mvu.se/vng BörsKRASCH När o Varför? onsdag 22 april 2015 kl. 12-13 Bernt L Eklund civ.ing. I-linjen (I79), LiTH Kristen buddhist Demokratisk aktivist Liberal politiker (oberoende) Pacifist (007 James

Läs mer

Plain Capital StyX 515602-5396

Plain Capital StyX 515602-5396 Halvårsredogörelse för Plain Capital StyX Perioden 2015-01-01-2015-06-30 Plain Capital StyX 1 Bäste andelsägare, Halva året har nu passerat och det är dags att summera tiden som gått. Året inleddes med

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Global Fastighet Tillväxt 2007 AB. Kvartalsrapport september 2013

Global Fastighet Tillväxt 2007 AB. Kvartalsrapport september 2013 Global Fastighet Tillväxt 2007 AB Kvartalsrapport september 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar

Läs mer

VECKOBREV v.18 maj-11

VECKOBREV v.18 maj-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Det svenska inköpschefsindexet steg från 58,6 till 59,8 i april. Förväntat var 58,5. I övrigt var det skralt med väsentlig svensk statistik, dock offentliggjordes protokollet

Läs mer

Vart är konjunkturen på väg?

Vart är konjunkturen på väg? Peter Malmqvist Vart är konjunkturen på väg? Vinster Konjunktur Inflation och räntor Värdering Eurokrisen Bankmarginaler Börs- /konjunkturutsikter på 6-12 månader Konjunktur Konjunktur 70 65 USA: Inköpschefernas

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

VECKOBREV v.42 okt-14

VECKOBREV v.42 okt-14 0 0.001 Makro Veckan Förra regeringens som gåttskattesänkningar medförde att statsfinanserna är i så pass dåligt skick att överskottsmålet inte kommer nås förrän 2020 och att utrymmet för reformer är obefintligt.

Läs mer

Marknadskommentar December

Marknadskommentar December De senaste veckorna har marknadsräntorna stigit mycket kraftigt. Detta gäller i princip enbart obligationer med löptider längre än tre år. Kortare räntor har i princip varit oförändrade. Framförallt är

Läs mer

VECKOBREV v.24 jun-15

VECKOBREV v.24 jun-15 0 0,001 Makro Veckan En grekisk som konkurs gått kommer allt närmre efter att söndagens förhandling avbröts efter endast 45 minuter eftersom det förslag Grekland lade fram inte innehöll de ändringar av

Läs mer

MAKRO & MARKNAD 2015 ÅT MOTSATTA HÅLL MEN ÄNDÅ MOT SAMMA

MAKRO & MARKNAD 2015 ÅT MOTSATTA HÅLL MEN ÄNDÅ MOT SAMMA 2015 ÅT MOTSATTA HÅLL MEN ÄNDÅ MOT SAMMA Den globala återhämtningen kommer sannolikt att fortsätta under 2015. Man kan tycka att frågetecknen är många och det får vi hålla med om. Men å andra sidan så

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns

För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns 1 För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns det? Under detta pass ska jag besvara frågorna Vad,

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2015 2 3 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

VECKOBREV v.36 sep-15

VECKOBREV v.36 sep-15 0 0,001 Makro Riksbanken meddelade att reporäntan lämnas oförändrad på -0,35 procent. Sedan det senaste beslutet i juli är revideringarna i Riksbankens konjunkturs- och inflationsprognoser små varför direktionen

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar december 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling december 2012 Portföljutveckling 2012 Portföljförändringar Konkurrentjämförelse

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

RBS MINI FUTURES, BULL BEAR CERTIFIKAT & OEC. www.aktivborshandel.se

RBS MINI FUTURES, BULL BEAR CERTIFIKAT & OEC. www.aktivborshandel.se RBS MINI FUTURES, BULL BEAR CERTIFIKAT & Open end certifikat Så fungerar Open end certifikat Vad kan man handla Avgifter Ett exempel - RICI Råvaruindex RBS MINI FUTURES, BULL BEAR CERTIFIKAT & RBS öppnar

Läs mer

VECKOBREV v.23 jun-14

VECKOBREV v.23 jun-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro En räntesänkning med 10 punkter till 0,15 procent, negativ inlåningsränta om minus 0,10 procent samt billiga lån till banker för att stimulera dess utlåning till privata företag

Läs mer

VECKOBREV v.41 okt-14

VECKOBREV v.41 okt-14 0 0,001 Makro Veckan som gått Bankföreningen har kommit med en amorteringsrekommendation för bolån för att uppnå en sund amorteringskultur. 1000 Föreningen rekommenderar att alla nya lån med en belåningsgrad

Läs mer