Mjölkmannen. Vacklande vår Därför svänger det om råvarorna Förläng livet Värden som varar Grace gasar Färjetrafikens nya drivmedel

Transkript

1 Vacklande vår Därför svänger det om råvarorna Förläng livet Värden som varar Grace gasar Färjetrafikens nya drivmedel Nummer Mjölkmannen Här startar det svenska bondespelet En tidning från Handelsbanken

2 Innehåll fokus råvaror Nummer 2, 2013 Den bittra smaken Jag äter inte brysselkål efter en plågsam upplevelse i en svensk skolmatsal i början av 70-talet. Det var en liten skola, i en mindre svensk stad där synen på mat fortfarande var präglad av andra världskrigets resursknapphet. Någon pardon fanns inte, förklarade läraren. Inget fick förgås. Dessutom skulle man bocka och tacka för maten. Brysselkålen spökar fortfarande i mitt liv, som ett slags allegori över den alltmer laddade debatten om hur vi producerar, fördelar och förbrukar ett överflöd av livsmedel. Maten är i dag den dominerande globala politiska rättvisefrågan. Det allmänmänskliga symbolvärdet är enormt i alla kulturer. Det är inte så märkligt. Att få äta sig mätt är ett grundläggande behov som dessvärre inte alla får uppleva, trots att det borde vara möjligt. Men när man försöker bena ut orsakerna öppnar sig Pandoras ask. Analyserna spretar och anklagelserna haglar. Och som vanligt finns två sidor av samma mynt. Ett aktuellt exempel:ur ett miljöperspektiv vill EU att vi ska köra med mer etanol i biltanken. Den mesta etanolen tillverkas, med EU:s stöd, av spannmål, som vete och majs. I Sverige går till exempel 25 procent av veteproduktionen till just den etanolen. (4 procent går till etanol som vi dricker.) Det är inte okontroversiellt. Nyligen publicerade Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott en rapport som föreslår en omställning från spannmål till cellulosa, med argumentet att vete ska användas för att täcka behovet av mat, inte sprit. Råvaru Spannmål Prognoserna för årets globala veteskörd gör gällande att den blir den tredje största genom tiderna. Purity Vodka använder höstvete och tvåradigt korn i mäsken. Sid. 6 Det här numret av Fokus Råvaror handlar förvisso lite grann om sprit, men mest om affärsvillkoren för den svenska bonden. I tidigare nummer har vi bland annat beskrivit hur den finansiella råvaruhandeln fungerar och politikens betydelse för livsmedelspriserna. Nu vänder vi alltså blicken inåt. Men vi går även till oss själv, som enskilda konsumenter är vi länken mellan råvarorna och det växande sopberget. Och vi kan helt klart bli bättre på att hushålla. Statistiken skrämmer. Varje vecka kastar du drygt ett kilo mat i soporna, varav en hel del fortfarande går att äta. Om det ger dig lite dåligt samvete? Ja, ibland får man helt enkelt tugga i sig den där brysselkålen. Peter Willebrand, redaktör Vill du lära dig mer om råvarumarknaderna? Vi på Handelsbanken Råvaror publicerar även veckobrev, både om råvaror generellt, och om jordbruksmarknaden. Allting naturligtvis kostnadsfritt. Gå in på handelsbanken.se/ravaror och anmäl dig, där kan du också prenumerera på Fokus Råvaror och fortsättningsvis få den direkt hem i brevlådan. Har du synpunkter på Fokus Råvaror? Hör av dig till oss på ravaror@handelsbanken.se Produktion Redaktörerna AB Projektledare Fredrik Arvidsson och Magnus Strömer Redaktör Peter Willebrand Formgivning Markus Edin Redaktionsråd Elisabet Jamal Bergström, Martin Jansson, Lina Olsson, Anna Possne, Magnus Strömer, Johan Wallqvist Fokus Råvaror ges ut fyra gånger per år av Svenska Handelsbanken AB (publ) Sveriges ledande aktör inom råvaruplaceringar. Omslagsfoto: Karin Alfredsson Medarbetare i detta nummer Karin Alfredsson, Billy Andersson, André de Loisted, Leif Holmkvist, Martin Jansson, Kjell B Persson, Sandra Qvist, Janne Sundling Korrektur Fredrik Johansson Repro Turbin Tryck Sörmlands Grafiska Koppar Koppar är den överlägset mest förekommande metallen i brottsanmälningar som gäller metallstölder i Sverige. Den vanligaste kopparstölden är ny kabel virad på kabeltrummor. Cirka 75 procent av all koppar som produceras i världen används i elektriska komponenter. Sid. 27 2

3 kartan 4 aktuella råvaror i detta nummer Köttbarometern Nötkött = 30 kg koldioxidekvivalenter per kilo kött Kycklingfilé = 3 kg CO 2 -e per kg Sallad = 0,3 kg CO 2 -e per kg Koldioxidekvivalenter eller CO 2 -e är ett mått på utsläpp av växthusgaser som bidrar till växthuseffekten och global uppvärmning. Källa: Jordbruksverket Korn är ett av de äldsta sädesslagen arkeologer har hittat rester av korn i de egyptiska pyramiderna. Källa: Lantmännen Nötkött Värdemässigt är nötkött den tredje största matråvaran i världen, efter ris och mjölk. Enligt Livsmedelsverket äter vi i Sverige drygt 400 gram så kallat rött kött i veckan, nära 21 kilo rött kött per år. Hur ser affärsvillkoren ut för dagens svenska bönder. Vi har besökt tre jordbruk med olika inriktningar. Sid. 8 5,3 miljoner ton koppar producerade i Chile Landet är världens största kopparproducent. Källa: copperinvestingnews.com År 2011 exporterade Qatar 75,5 miljoner ton LNG mest i världen. Tvåan Malaysia exporterade 25 miljoner ton. Källa: International Gas Union Naturgas I mars började Viking Grace, den första färjan i Sverige, köra på flytande naturgas, LNG. Den engelska förkortningen står för liquefied natural gas. Naturgasen kyls ned till cirka -160 C och omvandlats till flytande form för transport eller förvaring. Sid. 22 Foto: Shutterstock, karin alfredsson, viking line

4 Aktuellt råvaror Tjuren kommer Bull i stället för bear! Handelsbankens råvaruexpert Magnus Strömer spår en uppgång på råvarumarknaden: Prognoser kan alltid komma på skam, men just nu är råvaror lågt värderade medan aktievärderingar ligger på all time high, säger han. Text Peter Willebrand Foto Sandra Qvist Råvaror och aktier är lite grann som kommunicerande kärl. När den ena stiger, faller den andra. De har också varit den dominerande trenden de senaste tjugo åren. De två marknaderna har utvecklats åt olika håll under nästan hälften av alla kvartal. Och som alltid ska man köpa i nedgång Råvaruskolan Platsen Paketeringen och sälja i uppgång. Men marknadens psykologi fungerar ju inte så. I stället börjar alla sälja i nedgång vilket spär på fallet. Magnus Strömer visar ett utdrag över indexutvecklingen för antal olika råvaror, som spannmål, guld och olja. Guldkurvan pekar brant nedåt i april. Det är alltid enormt fokus på guld. Och En guide till råvarumarknaden i tre steg. marknaden Platsen är själva råvarumarknaden, som i sin tur kan delas in i tre nivåer. Brett råvaruindex: Basen i råvaruplaceringar, placeringen följer ett index av råvaror inom alla sektorer av råvarumarknaden. Du får alltså råvaror inom energi, basmetaller, ädelmetaller och jordbruksprodukter. vad du köper Det går att köpa en fysisk råvara, som till exempel guld, men vanligtvis handlar privatpersoner råvaror via olika finansiella instrument. Traditionell råvarufond: Följer utvecklingen av ett brett råvaruindex (beskrivet ovan). Viktigt att skilja från råvarubolagsfonder, vilka följer aktierna i råvarubolag. Börshandlad råvarufond: Följer likt den traditionella fonden ett brett råvaruindex, men fondandelarna handlas över börsen i realtid. Position Uppgång eller nedgång? Det går att handla i båda utfallen. Short vs long: Long- och shortcertifikat följer prisutvecklingen linjärt på antingen ett brett råvaruindex, en råvarusektor eller en enskild råvara. Linjärt innebär att en procents uppgång på det som följs leder till en procents uppgång på certifikatet. Long ska du välja om du tror att priset på råvaran eller sektorn ska stiga, och omvänt, short ska du välja om du tror att det ska falla. Råvarusektorer: Råvaror inom en viss sektor av råvarumarknaden, exempelvis energi, där du får både olja, diesel, bensin och el, eller basmetaller, där du får exponering mot en rad metaller. Certifikat: Ett värdepapper som ges ut av en bank, och som följer antingen ett brett index, en sektor eller en enskild råvara. utfallet? Bull vs bear: Bygger på samma princip som long & short men har en större hävstång/risk kopplad till utfallet. En rörelse i rätt riktning kan till exempel ge tredubblad effekt, på samma sätt som fel ger en tredubblad förlust. Enskild råvara: Exempelvis olja, guld eller koppar. Din placering kommer bara att följa priset på en enda råvara. Fysisk råvara: Det vanligaste är guld, antingen som investeringsmynt eller tackor. Övriga råvaror brukar vara svåra att lagra för privatpersoner. när priset föll spreds en allmän oro, som bland annat drog med andra basmetaller. Men allt handlade inte om guldet. Andra makrofaktorer förstärkte trenden. Parallellt pågick en intensiv rapportering om potentialen i de alternativa energikällorna, inte minst skifferolja. USA:s importbehov av energi minskar, och oljeberoendet har minskat under lång tid. Nu projekteras nya exporthamnar för skiffergas. På sikt spås USA bli en nettoexportör av energi, med en mix av importerad olja och exporterad gas. Debatten pressade ned oljepriset, och alla började sälja. Samtidigt ser vi att nuvarande pris åter är över 100 dollar fatet, nästan 105 faktiskt. Det ligger helt enkelt inte i Opecländernas intresse att priset ska vara lägre, säger Magnus Strömer. Och fler uppgångar är att vänta, enligt honom. Han är bergsfast övertygad. Absolut, nu har vi en situation där två marknader tolkar omvärlden på helt olika sätt. Jag skulle beskriva det som ett normalläge. Historiskt brukar råvaror och aktier stiga eller falla vid olika tidsperioder. En mix av aktier Aktier förutspår en uppgång medan råvaror svarar mot det omedelbara behovet. och råvaror i sparportföljen är att rekommendera. Den har lägre risk än en portfölj med bara det ena eller det andra. Vi brukar säga att man ska ha upp till 10 procent placerat i råvaror med en femårig placeringshorisont i en portfölj med aktier och ränteprodukter, säger Magnus Strömer. Vanligtvis har aktier och råvaror olika roller under en konjunkturcykel, understryker han. Aktiemarknaden ska ligga ett eller ett par kvartal före. Aktier förutspår en uppgång medan råvaror svarar mot det omedelbara behovet, som till exempel när koppar behövs till byggbranschen. En starkt bidragande orsak till att de senaste två åren har sett annorlunda ut är, enligt Magnus Strömer, det stora utbudet av billig likviditet. Centralbankernas låga räntor efter finanskraschen har i praktiken subventionerat all handel för att få hjulen att snurra. Det har drivit båda marknaderna, vilket även har fått andra effekter. I Kina har man till exempel kunna bygga stora metallager som man 4

5 Annons AAK Glass.indd :10 Magnus Strömer. nu betar av. Men nu börjar vi åter nå ett normalläge där efterfrågan även där tar fart igen. Det flesta råvaror har också redan börjat återhämta sig, påpekar Magnus Strömer. Strömers tre teser Aktier och råvaror utvecklas just nu åt olika håll ett normaltillstånd. Sverige har en stark position eurokrisen slår inte så hårt mot oss som många tror. Håll i stället koll på USA och inte minst Kina, de har mycket större påverkan på Sveriges ekonomi. Spannmål alla förväntar sig bättre skördar efter förra årets torka. Utfallet får stor betydelse för priset. Det är egentligen bara guld som inte hänger med. Det beror på prisbildningen på guldmarknaden. Folk köper guld för att tjäna pengar, medan man till exempel köper spannmål, olja och koppar utifrån ett användarstyrt behov. Så när guldpriset faller måste folk sälja, medan ingen behöver sälja olja för att priset faller. Den kommer att gå åt i alla fall så småningom. Magnus Strömers syn på guld är inte okontroversiell. Synen på guld har mytiska dimensioner, och jag blir aldrig så utskälld som när jag förklarar att priset måste ned. Jämfört med aktiehandeln är råvaruhandeln en ny företeelse för många svenskar. Enligt Magnus Strömers egna erfarenheter uppfattar också många fortfarande handeln med råvaror som mer komplex än handeln med aktier, där kopplingen till ett enskilt företag ofta är stark. Många noterade bolag har en etablerad storytelling kring sin verksamhet. Därför är det också relativt enkelt att beskriva konsekvenserna för ett börsnoterat företag som plockar hem en stororder eller förlorar en kund, jämfört med att till exempel förklara en rad makrofaktorer som indirekt styr hur en råvarumarknad utvecklas. AarhusKarlshamn är en av världens ledande tillverkare av vegetabiliska specialoljor och specialfetter med hög förädlingsgrad. Utveckling och produktion av våra produkter kräver högt tekniskt kunnande och används i olika applikationer inom bageri, barnmat, mejeri, kosmetika, choklad och konfektyr. Besök för ytterligare information om AAK.

6 Råsnack spannmål Absolut bränner vår årsproduktion före morgonfikat. Thomas Kuuttanen, master blender, grundare och delägare i Purity Vodka Purity, en svensk ekologisk vodka som bränns i ett gammalt stall på ett skånskt slott, vinner i stort sett alla priser för sprittillverkare som finns. Thomas Kuuttanen är master blender, grundare och delägare. Vi var en bankfamilj som av stort intresse för vin och sprit halkade in i branschen. Själv började jag med att krydda brännvin för tjugo år sedan och tyckte att vodka var en tråkig industriprodukt. Men sedan snöade jag in på den svenska brännvinsproduktionens historia och ville återskapa en vodka med karaktär, komplexitet och tydlighet. Vad skiljer Purity från andra vodkor? Allt vi gör. De flesta dricker vodka blandat med söta drycker för att de vill bli berusade utan att känna smaken av alkohol. Purity är gjord för konnässörer som dricker vodka on the rocks, vodka martini eller i lite elegantare drinkar. Det kräver mer karaktär och komplexitet av vodkan. Hur gör ni för att lyckas med det? 99,99 procent av all vodka görs av en enda råvara. Det kan vara vete, potatis, melass, majs, druvor eller annan frukt. Sedan tar man bort färg, doft och smak genom kontinuerlig destillation i kolonnpannor. Vi valde två råvaror, höstvete och tvåradigt korn. Kombinationen gör skillnaden. Vete ger en lätt och elegant sprit, kornet tillför fyllighet och karaktär. Mäsken av vatten, jäst, vete och korn håller omkring 9 procent alkohol när den går in i pannan, som vi själva har skapat. Vi destillerar den 34 gånger i pannan. Den är långsam, arbetskrävande och dyr, men ger en produkt som bibehåller smaken. Vodkan är så ren att den inte behöver filtreras. Och det gör ni i stallet på Ellinge slott utanför Eslöv? Ja, det var praktiskt taget stampat FAKTA Riskbarometern Inom hälso- och sjukvården talar man riskbruk när en man dricker mer än 14 standardglas per vecka och en kvinna dricker mer än 9 standardglas per vecka. Förhöjd risk finns även vid så kallat berusningsdrickande. En vanlig definition för detta är 5 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle för män, och 4 eller mer för kvinnor. Ett standardglas (12 gram alkohol) motsvarar något av följande: 2 flaskor lättöl 50 cl folköl 33 cl starköl cl vin 8 cl starkvin 4 cl sprit Källa: Statens folkhälsoinstitut jordgolv när vi började bygga destilleriet, som blev klart I år räknar vi med att göra flaskor, en väldigt liten produktion. Jag hade Absolut på studiebesök, de sade att de bränner vår årsproduktion före morgonfikat. Vi har två anställda i destilleriet och är bara tjugo i företaget. Vi finns i New York, Chicago, Atlanta, Kalifornien, London, Shanghai, Stockholm och på huvudkontoret i Malmö. Varför en ekologisk vodka, bryr sig kunderna? Alkohol är inte skadligt i mindre mängd, men inte heller särskilt nyttigt. Dricker gör man mot bättre vetande. Därför betyder ekologiskt mer för mat än för sprit. Men vi vill göra den bästa möjliga produkten och varför då inte göra den ekologisk? Vi har ju ett gemensamt ansvar för miljön och världen. I första hand köper vi svenskt ekologiskt odlat vete och korn. Hur ser produktutvecklingen inom vodkabranschen ut? För tio år sedan var det svårare att klara ett blindtest mellan de stora märkena, i dag finns fler sorter med egen karaktär. Men fortfarande är det ofta samma produkt som får olika etiketter och marknadsförs med enorma resurser. Det har gett vodkan dåligt rykte. Vi finns hellre på tio toppbarer än på hundra som inte förstår skillnaden. Vi har jobbat målmedvetet på att komma in på topprestaurangerna, hos de bästa bartendrarna och sommeliererna. Vi säljer i trettio länder, men USA är vår överlägset största marknad. Vi vinner år ut och år in på de internationella dryckestävlingarna, det visar att synen på vodka har förändrats. Har ni kapacitet att växa? Vi destillerar bara en vecka varje månad och kan fyrdubbla produktionen. Sedan kan vi gå över i tvåskift och dessutom har vi förberett för ytterligare en panna. Text Leif Holmkvist Foto André de Loisted Thomas Kuuttanen i vodkafabriken på Ellinge slott. 6

7 7

8 Reportage jordbruk Vårt dagliga Maten är symbolen för politisk rättvisa i världen. Men de senaste åren har den även fått stå som förklaringsmodell till så mycket annat, allt från produktionsvillkor till val av livsstil. Fokus Råvaror har i tidigare nummer beskrivit matens betydelse ur ett globalt makroperspektiv. Nu har vi besökt tre svenska bönder för att ta reda på under vilka affärsvillkor som de levererar vårt dagliga bröd. Text Billy Andersson Foto Karin Alfredsson Hörtegården, skåne Potatis till en hel stad Hörtegården ligger söder om landsvägen, mellan Malmö och Ystad, som påstås dela Sverige i två likvärdiga delar. Här odlar Anders Andersson spannmål, sockerbetor och framför allt potatis på 170 hektar jordbruksmark som anses vara den bästa i Sverige. Det ger drygt 1500 ton potatis som räcker för att mätta en svensk småstad under ett år. Det är inte så stort men det ger sysselsättning de flesta av dagens ljusa timmar, säger Anders Andersson. Det var intresset för maskiner som plöjde vägen till potatisen. Examensarbetet på agronomutbildningen handlade om en specialmaskin för potatisodling. När han 1993 tog över gården från sina föräldrar var den omställd med fokus på potatis. Hörtegården odlar traditionell matpotatis. I slutet av maj lämnar de sista lådorna med vinterpotatis gårdens potatislager och då är det några veckor kvar till dess att den första färskpotatisen kan plockas upp. Det senaste året har priserna, ur odlarsynpunkt, varit hyggliga efter dåliga skördar ute i Europa. Men potatismarknaden är generellt allt annat än stabil. Till skillnad från spannmål, kött och mjölk finns potatisen på en splittrad marknad: många säljare och många köpare men ingen tydlig prisbild. Anders Andersson suckar över den höga prisosäkerheten. Han är även ordförande för Skånes Potatisodlare som jobbar med att sprida prisinformation till odlarna för att hålla ett stabilt pris. Trots det är förändringarna stora och snabba. Det är rykten, nervösa uppköpare och nervösa odlare. Samtidigt har marknaden blivit mer internationell. En gång i tiden var NYMEX i New York den stora potatisbörsen i världen, men efter en stor handlarskandal i slutet av 1970-talet stängdes handeln med potatiskontrakt. I dag går det att handla terminer på en engelsk potatisbörs och Euronext. Men Anders Andersson prissäkrar inte sin potatis. Potatisbörsen är inte så utvecklad ännu. Det här är sådant som jag borde jobba mer med men jag hinner inte, säger han och påpekar att han däremot har prissäkrat sin rapsproduktion. För att förenkla för både köpare och säljare bedriver Potatisodlarföreningen en förmedlingstjänst. Det är också där som Anders Andersson säljer sin huvudsakliga produktion i dag. Om potatismarknaden är svåröverblickbar är sockerbetorna desto mer reglerad. Hörtegården har en kvot på 26 ton att sälja till sockerbruket Örtofta. Det är ren kontraktsodling eftersom Nordic Sugar är Sveriges enda uppköpare. Aktiebolaget Hörtegården omsatte knappt 6 miljoner kronor det brutna räkenskapsåret 2011/2012 (entreprenadverksamheten ligger i ett separat bolag och omsätter 8

9 bröd 9

10 Hörtegården, Skivarp Ägare: Anders Andersson. Produktion: Potatis, sockerbetor, konservärtor och spannmål. Djur: Två kor och två kvigor för att hålla upp hagar. Anställda: En anställd, en praktikant på deltid plus säsongsanställda. Omsättning: 5, 9 miljoner kronor (2012/2011). Resultat: kronor. SÅ FUNKAR DET Terminshandel Bakgrund: Efter 1900-talets världskrig införde många länder marknadsregleringar och jordbruksstöd för att hålla uppe självförsörjningsgraden och dämpa effekterna av industrialiseringen av jordbruket. Men i slutet av 1900-talet ändrades synen på nyttan med marknadsregleringarna. De senaste tjugo åren har lantbrukets prisregleringar monterats ned, vilket bland annat har lett till att spannmålsproduktionen nu prissätts på marknaden. Anders Andersson. 1 miljon kronor). Resultatet blev ett litet plus och gården har gett några hundratusen i plus de senaste fem åren. De stora kostnaderna är el, diesel, gödsel, bekämpningsmedel, utsäde, och maskiner. Potatisen är känslig för röta, bladmögel och andra sjukdomar. Det betyder att Anders Andersson använder bekämpningsmedel, vilket naturligtvis är bekymmersamt. Vi vill inte spruta men vet att konsekvenserna av att inte spruta blir bladmögel, röta och ruttna potatisar. I dag är Anders Andersson 58 år. Han har två söner som är civilingenjörer, och han vet inte om någon av dem tar över gården. Arvsskiften är ett generellt problem inom lantbruket, särskilt i södra Skåne där markpriserna är skyhöga. Enligt LRF Konsults mäklare ligger priset runt kronor per hektar, vilket betyder att bara Hörtegårdens mark är värd minst miljoner kronor, sannolikt ännu mer eftersom gården innehar sockerkvot. Anders Andersson borde vara nöjd, men han tycker det är problematiskt. Det har gått troll i markpriserna. Taxeringsvärdet har gått upp sex gånger sedan jag tog över. Det är sannerligen inte lätt för nästa generation att ta över, speciellt om man är några syskon som ska dela upp. Terminer säkrar pris: För att odlarna ska ha en stabil ekonomi och parera komplicerade omvärldsfaktorer som väder använder de sig av terminshandel. Ett terminskontrakt är ett finansiellt instrument som handlas på råvarubörser och har inget med den vanliga spannmålshandeln att göra. Däremot speglar råvarubörsen priserna i den fysiska handeln. Terminskontrakt sätter pris: Ett terminskontrakt kan gälla leverans av vete om ett halvår till priset 100 kronor. På köpsidan finns någon, till exempel en kvarnägare, som vill säkra priset på vetet om ett halvår genom att köpa terminskontraktet för 100 kronor. Priset följer marknaden: Råvarubörsen följer priset på den fysiska marknaden. När bonden som sålde terminer för 100 kronor säljer sin veteskörd ett halvår senare kanske priset har gått ned till 80 kronor. Och eftersom priset på terminskontraktet 100 kronor följer den fysiska varan gör han en vinst på 20 kronor när han köper tillbaka terminen. Vinsten kompenserar prisnedgången på den fysiska marknaden. Å andra sidan har kvarnägaren köpt vete för låga 80 kronor, men gjort en förlust på 20 kronor på terminshandeln när han bara får 80 kronor för kontraktet han en gång köpte för 100. Vinst kvittas mot förlust: Bonden kan under perioden som terminen gäller köpa och sälja terminen flera gånger beroende på prissvängningar. Men vinst eller förlust kvittas först när terminen gått ut. Spannmåls- och rapskontrakt handlas företrädesvis på Matifbörsen i Paris. Råvarubörsen i Chicago. 10 Foto: all over press

11 jordbruk Reportage Hillringsbergs Lantbruk, värmland Mjölk till svenskar Lars Aronius är storbonde på Hillringsbergs lantbruk vid Glafsfjorden i västra Värmland. Ett av Sveriges stora lantbruk. Årligen levererar gårdens drygt 200 mjölkkor cirka 2 miljoner kilo mjölk. Det är ungefär den genomsnittliga årskonsumtionen för svenskar. Om fem år, när de tre barnen har tagit över produktionen, tror han att gården är dubbelt så stor. Storlek har betydelse vid prisförhandling. När vi köper in foderråvaror kan vi köpa in hela lastbilslass, säger Lars Aronius. Han har jobbat med mjölkkor i hela sitt liv, även före flytten tillsammans med föräldrarna från Västergötland till Värmland På Hillringsberg var och är omständigheterna särskilt gynnsamma för kossor. Det är bra gräs här. Det är inte lika bra för spannmålsproduktion, men gräset växer bra. Mjölk är i princip förädlat gräs men det gäller att ta hand om vallen rätt. På Hillringsberg finns det 300 hektar vall som blir djurfoder i form av ensilage. Bra väder och maskiner som håller under vallskörden betyder mindre inköp av foderråvaror. Det märks direkt på resultatet. Blir det bra vallfoder behöver du inte köpa in så mycket andra råvaror. på mjölken och köttet vi säljer, men det finns ingen fungerande handel i dag. Det tog ju också lång tid innan handeln med spannmål kom i gång här i Sverige. För att hålla nere kostnader och rationalisera ett tungt arbete är mekaniseringen, robotiseringen och datoriseringen långt gången på gården. Men de 200 mjölkkorna, och 300 köttdjuren, kräver naturligtvis omfattande arbete. Förutom att tre barn jobbar i produktionen har gården två anställda. 71 kossor per gård År 2010 hade gårdarna med växtodling i snitt 58 hektar åkermark, medan mjölkgårdarna, med vall och bete, hade 91 hektar. För alla gårdar, inklusive småbruk, var snittarealen 37 hektar. Snittet har ökat med 10 hektar på tio år. Strukturutvecklingen i jordbruket syns dock tydligast på mjölkgårdar. På en snittmjölkgård stod det 41 kossor i ladugården 2003, år 2012 har antalet kossor på snittgården ökat till 71 stycken. Källa: Jordbruksverket När det inte är bråttom, som vid skörd och vårbruk eller akut i stallar, jobbar vi femdagarsvecka. Ungdomarna kan tänka sig att jobba lördag söndag men inte varje vecka. De vill träffa kompisar som alla andra. Återigen spelar storleken roll. Mjölkbönder med mindre produktion har inte råd med anställda och jobbar sju dagar i veckan året runt. I dag är Lars Aronius 64 år och planerar för att barnen ska efterträda honom. Numera kan jag bara ägna mig åt det som är roligt. Hillringsberg lantbruk, Glava Ägare: Lars Aronius. Produktion: Mjölk, kött, skog till energiproduktion. Djur: 200 mjölkkor, 300 köttdjur för nyrekrytering av mjölkkor och för köttdjursuppfödning. Anställda: Två anställda plus tre barn som jobbar på gården. Omsättning 10,9 miljoner kronor (2012). Resultat kronor. Lars Aronius är inte nöjd med utbudet av insatsvaror till lantbruket. Lantmännen och Svenska Foder dominerar. Mindre aktörer anpassar sig till de storas prisbild. Det är ingen sund konkurrens så vi söker efter andra leverantörer i Danmark och Tyskland. Om Hillringsbergs är beroende av få företag för sina inköp så styrs gårdens mjölkförsäljning av ett enda företag. I dag finns inga konkurrenter till Arla. På slakten kan jag välja på fem olika uppköpare, men för mjölken finns bara Arla. Det känns lite tufft emellanåt. Lars Aronius har även räknat på att ställa om till ekologisk produktion, men intäkterna kompenserar inte ökade kostnader. En annan väg är att prissäkra gårdens produktion. Vi har börjat fundera på att låsa priserna Lars Aronius. 11

12 Reportage jordbruk Östanviks gård, Nämdö Ägare: Skärgårdsstiftelsen. Arrendatorer: Camilla Strandman och Albert Mattsson. Produktion: Vall, potatis och grönsaker. Djur: Får, köttdjur och höns Anställda säsongsanställda under sommaren. Omsättning: 1,5miljoner kronor (2011) fanns det cirka jordbruksföretag i Sverige. De var flesta småbruk. En majoritet av jordbruksföretagen var inriktade på växtodling, , följt av köttdjursuppfödning, , och mjölkproduktion, Källa: Jordbrukserket Camilla Strandman. 12

13 Östanviks gård, stockholms skärgård Närhetens lönsamhet För trettio år sedan såg fårfarmarna Camilla Strandman och Albert Mattsson en annons i tidningen Land: 25 hektar arrende ledigt i Stockholms skärgård. Vi slog till direkt, säger Camilla Strandman. Innan hade de haft planer på att starta en konventionell mjölproduktion i Hälsingland men de längtade hem till sina rötter i Stockholmsområdet och ut till havet. Östanviks gård ligger i Stockholms södra ytterskärgård och är spridd på sju öar men åkermarken finns på Nämdö. Gården ligger i ett naturreservat som lockar till sig ett rikt friluftsliv. Det är vackert och pittoreskt. Redan när Camilla Strandman och Albert Mattsson tog över var Östanvik ett småbruk som det var svårt att överleva på, om man drev det konventionellt. Men Camilla Strandman, utbildad lantmästare, hade en plan. Vårt spår har varit direktförsäljning med hög förädling till konsument och inte bulkproduktion. Östanviks tackor, av rasen Gotlandsfår, ger cirka 80 lamm per år, från de 9 dikorna får man 9 kalvar och 150 frigående värphöns ger ägg. På marken odlas vall (betesgrödor), färskpotatis och grönsaker. All produktion är ekologisk och Kravmärkt. På papperet ser företaget hopplöst ut. Gårdar som är femton gånger större än Östanvik har problem med lönsamheten. Förklaringen till att det går bra är att man hoppar över alla mellanled i produktionskedjan. Men viktigast är kanske ändå att Sveriges största marknad ligger några skärgårdsöar västerut. Vi bor bara fyra mil från Stockholm centrum så vi behöver aldrig göra reklam. Vi har mycket mer kunder än produkter. Även om de ville expandera skulle det inte vara möjligt. Skärgårdslantbruk har sina naturliga begränsningar. I stället ligger fokus på egen slakt och förädling. De röker lamm och gör korv. Kött, ägg och grönsaker säljs konsumentförpackat i den egna butiken. Prisnivån i butiken sätts av fritidsboende på ön och båtmänniskor vilket betyder högt pris eller ungefär som inne i Stockholm. Vi vill ju ha betalt för förädlingen. Men ibland ringer det folk och undrar om de kan köpa ett helt lamm och de vill betala 50 kronor kilot. Då förklarar jag att vi säljer lammkotletter för 250 kronor kilot. När de började på Östanvik var attityden till småskaligt och ekologiskt jordbruk annorlunda. Inte minst bland lantbrukarna själva som drev på utvecklingen mot ett mer storskaligt produktionsjordbruk. I dag är konsumtionstrenden, åtminstone i storstadsområden, ekologiskt och närodlat. Folk vill veta var maten de äter kommer ifrån. Vilket passar Östanvik perfekt. Det är roligt att få rätt till slut, säger Camilla Strandman men påpekar att det fortfarande finns en skeptisk inställning till ekologiskt jordbruk. Enligt henne krävs i dag extremt stora och hårt rationaliserade enheter för att få lönsamhet i konventionell produktion. Den divisionen finns knappt i Sverige. Alternativet är en ekologisk och mer Småbruken ökar mest De jordbruksföretag som ökar är småbruk och de som har vall utöver eget behov. Det förklaras med nya EU-regler som innebär att man kan få stöd utan att egentligen driva jordbruk. Förändring (%) Antal 2003 Antal 2010 Småbruk 5, Svin -7, Mjölkkor -7, Köksväxter m.m. -3, Vall utöver eget behov 10, Spannmål -5, Källa: Jordbruksverket småskalig produktion. Det ställer krav på mycket arbete och säsongsanställda. Framför allt i grönsaksodlingen. Som å andra sidan kräver små insatsmedel och ger höga marginaler. Vi är lite äldre så vi har förädlat oss fram till en storlek som är lagom. Det försörjer två personer året runt plus några sommar - anställda. Helena Jonsson. Viktigt att få betalt för miljön Helena Jonsson är LRF:s förbundsordförande och driver tillsammans med sin make avelsuppfödning av herefordkor på Galtås Södergård i Tranås Det ställs stora krav på svenskt lantbruk att det tar ansvar för miljö och djurhälsa. Anser du och LRF att kraven som ställs är rimliga och rättvisa? Det viktiga är att svenska bönder får betalt för de mervärden som den goda miljön och djurhälsan i vårt land innebär. I dag är det tyvärr inte så. Hur arbetar LRF för att den svenska livsmedelsproduktionen ska öka i volym? För två år sedan tog LRF-stämman beslut om vår livsmedelsstrategi. Målet är en värdetillväxt för den svenska maten på 1 procent per år under åren 2010 till De första två åren var tillväxten 5,2 procent, vilket är över målet. Men skillnaderna är stora mellan branscher och olika delar av landet. Mycket arbete är gjort, men mycket återstår. En tillväxtsatsning som pågår just nu är Våga fråga, få en bonde på köpet. Första veckan efter lanseringen hade över hade laddat ner vår app. Jag tror att vi har lyckats möta konsumenternas stora efterfrågan på att få veta var maten kommer ifrån. Satsningen ger ringar på vattnet i form av ännu fler medvetna konsumenter och aktiva politiker. Två trender inom livsmedelsproduktionen är effektiv volymproduktion och närodlat. Hur ställer sig LRF till dem? Det finns ingen motsättning dem emellan. Ska kurvorna vändas krävs satsningar inom båda områdena kilo Totalskörden av spannmål (inklusive majs) Hit går skörden Siffrorna är uppskattningar och kommer från Lantmännen Kvar på gård Industrin Utsäde Export/import Källa: SCB 1,5 miljoner ton 2,5 miljoner ton 0,2 miljoner ton 1 1,5 miljoner ton Foto: Henrik witt (Helena Jonsson) 13

14 Reportage jordbruk Konsumenten har ansvaret Det är få verksamheter som så många har så många åsikter om som jordbruket. Text Billy Andersson Det lantbrukarna producerar är för dyrt, för billigt, för giftigt, för ineffektivt, oetiskt, pittoreskt, de är för mycket eller för lite regleringar. Det finns ett brinnande engagemang för lantbruket. Förklaringen är naturligtvis att lantbruket bokstavligen har vår framtid i sina händer. Marit Paulsen, EU-parlamentariker och profilerad lantbruksdebattör, förklarar böndernas uppgift. Det ska vara ett högproduktivt lantbruk som inte påverkar luft, vatten och den biologiska mångfalden kring åkrarna. En utmaning av Guds nåde. Hon propagerade länge för ett småskaligt "nära" lantbruk men bytte uppfattning för några år sedan. När det bara finns 0,22 hektar produktiv jordbruksmark per innevånare på jordklotet, krävs att vi tar ut optimalt av vad jorden ger, menar hon. Det ekologiska jordbruket är inte lösningen på de gigantiska utmaningar som mänskligheten står inför. Alla delar inte hennes uppfattning. För Naturskyddsföreningen är det mycket viktigare att Sverige och världen arbetar för ett mer ekologiskt jordbruk. I dag producerar världen dubbelt så mycket kalorier än vad människor behöver. Men de fördelas fel och går till fel saker. 80 procent av den svenska odlingsmarken går till djurfoder och det är inte effektivt, säger Emilie Hanson, som handlägger Naturskyddsföreningens lantbruksfrågor. Naturskyddsföreningens mål är ett livskraftigt lantbruk med god ekonomi i hela landet. Men det ska vara ett ekologiskt lantbruk. Ett svenskt lantbruk är ingen garanti för att till exempel bekämpningsmedel inte har använts. Få vet att vi bekämpar våra grödor mer än vad man gör i till exempel Danmark. Miljöfördelen ligger sällan i att välja svenskt utan att välja ett ekologiskt. Men vi vill gärna ha ett ekologiskt svenskt lantbruk. Marit Paulsen tycker svenskar i gemen är för negativt inställda till det svenska jordbruket. Vi har ett effektivt jordbruk, vi har ett ganska miljövänligt jordbruk men klart att det inte är som det bör vara i framtiden. Men det är bättre än i de flesta andra länder. Om den svenska allmänheten visste vad svenskt jordbruk gör skulle man backa upp den betydligt mer än i dag. Jämfört med många andra jordbruk ute i Europa är svenska bönder superliberala modernister. Marit Paulsen och Emilie Hanson anser båda att ansvaret ligger hos konsumenter som jagar efter billig lasagne och fläskfilé. Det faktiska stödet från konsumenterna finns inte vilket är sorgligt, säger Marit Paulsen. Emilie Hanson anser att matpriserna är för låga och vi måste börja betala för en bättre miljö. Stigande priser är inte konstigt. Vi kan inte fortsätta att lägga så lite på vår mat som vi gör i dag. Det ekologiska jordbruket är inte lösningen på de gigantiska utmaningar som mänskligheten står inför. Marit Paulsen, EU-parlamentariker och lantbruksdebattör 14 Foto: LINA ALRIKSSON/SCANPIX, per johansson/procard (Marit paulsen)

15 Pilutta dig! Vi vill att fler ska vilja minnas sin barndom. Stöd vårt arbete för utsatta barn genom att köpa vårt armband på childhood.se Bankgiro: Plusgiro: Childhood kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll och är 90-kontoinnehavare.

16 Dokument hållbarhet Hållbarhetens Köp, slit och släng hette det på 60-talet. I dag pratar man om att använda gammal beprövad kunskap och om ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Vintage har ett uppsving, gamla tekniker används på nytt och många hantverk går mot en renässans. Text Janne Sundling Foto Kjell B Persson MAT Låt sinnena avgöra Fortfarande på 60-talet byggdes hus med matkällare, skafferi i köket och tidig höst saftades och syltades det. Vi åt Salta biten och ägnade oss åt långkok. I dag har vi inte tid med sådant. Resultat: ett årligt matsvinn på 56 kilo per person. I en värld där inte alla får äta sig mätta kastas varje dag mängder med mat i onödan. Bara i Sverige räknar man med ett årligt matsvinn på 56 kilo per person varav 30 kilo fortfarande är ätbart. Med tanke på att det redan produceras tillräckligt mycket för att mätta jordens befolkning, ger det en fingervisning om att lösningen på hungerproblemet finns hos oss själva, i våra vanor. Även politiskt är det förstås svårt att försvara ett resursslöseri som snedfördelar tillgångar och förbrukar råvaror i onödan. EU har också satt som mål att minska matsvinnet till hälften fram till Men slöseriet ger även nödvändig miljöpåverkan. Naturvårdsverket har tidigare beräknat att runt en fjärdedel av svenskarnas utsläpp av växthusgaser kommer från maten. Den största delen kommer från produktionsledet. Till exempel motsvarar ett kilo bortkastat nötkött ett koldioxidutsläpp från en vanlig personbil som har kört sexton mil. Och bara genom att halvera mängden kött som slängs i Sveriges butiker skulle koldioxidutsläppen minska med motsvarande drygt svenska bilisters årliga resande. I ett globalt perspektiv står just boskapsuppfödningen för 18 procent av växthusgasutsläppen. På 60-talet byggdes hus med matkällare, skafferi i köket och tidig höst saftades och syltades det. Vi åt Salta biten och ägnade oss åt långkok. I dag har vi inte tid med sådant. De senaste åren har vi ägnat åt att prata om maten. Vad vi äter, hur det är producerat och transporterat. Det ges ut lika många svenska kokböcker om året som året har dagar men samtidigt krymper tiden vi ägnar på att laga mat. Under tiden åker alltmer i soporna, uppskattningar visar att hushållen slänger mat för kronor per år. Det rimmar dåligt med att vi i allt fler sammanhang pratar om hållbarhet, menar Ellinor Moberg, matkonsult på Hushållningssällskapet. Vi bör stanna upp och fundera på hur hela kedjan ser ut från jord till bord. Det handlar om hur vi kan minska svinnet, men också om hur vi håller oss friska och hur vi bidrar till en ren miljö. Fast hon tror inte på att vrida klockan tillbaka, till saftandets och matkällarens tid. Tidsfaktorn begränsar oss. Du ska handla, förvara, tillaga och ta hand om rester. Många hinner inte. Du letar fram ett recept, använder bara en del, sedan blir resten stående, säger Ellinor Moberg. Kyl och frys gav oss möjlighet att förvara maten längre. En baksida är att bättre förvaringsmöjligheter bidrog till att våra livsmedel tillverkas på allt större avstånd. Närheten till producenten ersätts av tillsatser som gör maten mer hållbar. Vägen mellan producent och konsument är allt längre. Men det finns en stark vilja att köpa mer närodlat och ekologiskt. Svenskt Sigill-märkningen är till exempel ett bra steg på vägen. Ellinor Moberg hoppas på medvetna konsumenter som gör kloka val. Ställer vi som konsumenter krav bidrar vi till att fler 16

17 lov En vakuumförpackare för hushållsbruk kostar runt en tusenlapp och förlänger hållbarheten på matresterna betydligt. Tips för mer hållbar mat! Planera dina inköp skriv inköpslista. Undvik impulsköp, som ta 3 betala för 2. Undvik storpack av färskvaror eller förpacka om och frys ner. Förvara maten på rätt sätt väl förpackad och vid rekommenderad temperatur. Använd genomskinliga burkar i kyl och frys. Märk med innehåll och datum. Laga mat på rester. Bästföredatum är satt med marginal, bedöm själv med hjälp av dina sinnen. Lukta, smaka, se! Laga lagom mycket eller gör matlådor av det som blir över. Gör veckomatsedel och utgå från vad som finns hemma. Ska du åka bort, ge grannar det som inte håller tills du är hemma igen. 17

18 Dokument hållbarhet gör andra val och påverkar utbudet i livsmedelsbutikerna. Fast mycket i butikerna är bra mat. Och letar du bra mat som håller dig frisk är det enkelt: då blir det ekologisk och närproducerad mat. Men i butikerna växer snarare frysdiskarna med färdigmat. Det finns bra sådan också. Men läs på förpackningen vad den innehåller. Kunskap om vad maten innehåller är avgörande. Den som vill gå andra vägen och ta till vara rester bör inte betrakta bästföredatum som matens slutpunkt. Lita på dina sinnen! Lukta och smaka. Och har du ägg hemma kan du alltid använda det i kombination med rester för att ta fram goda rätter, säger Ellinor Moberg. Nyligen presenterade Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, en rapport om svinnet i matbutikerna. En av slutsatserna var att frukt- och gröntvaror står för den större delen 83 procent av svinnet i butikerna. Av de enskilda varorna stod tomaterna för den största viktvolymen. Och procentuellt sett var andelen svinn relativt högt för ekologiska produkter, genom att minska på beställningarna skulle man alltså även kunna minska svinnet. Forskarna hade även undersökt sambandet mellan svinn och kampanjer. Det visade att samtidigt som försäljningen ökade 20 procent ökade svinnet med 30 procent. Dessutom påverkades försäljning av andra frukt- och gröntvaror negativt. När vi summerar alla ekonomiska effekter blir bruttovinsten för varugruppen i stället ett underskott på 4 procent på varje basfruktkampanj. Om vi skalar upp det per år och kanske på kedjenivå blir det stor effekt, kommenterade Mikael Hernant, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm resultatet i rapporten. INSTRUMENT Stradivarius hemlighet Det dröjer sig kvar en ton av 1700-tal i konserthallar världen över. Solister och orkestermusiker har hyllat det som var vintage långt innan begreppet ens var uppfunnet. De instrument som Stradivarius, Guarneri, Guadagnini eller Gagliano byggde i Italien på och 1700-talet beskrivs ständigt som de främsta. Paul C Barter är violinbyggarmästare. Till honom kommer musiker från landets ledande symfoniorkestrar för att se om sina i många fall mer än trehundraåriga instrument. Vi kan producera lika högtstående instrument i dag. Det finns en handfull violinbyggare som verkligen är på topp, säger han. Ändå är det ingen tvekan om att musikerna väljer 1700-talsinstrumenten. Dagen innan har han tagit hand om en av två Stradivariusfioler som finns i Stockholm. Men vad skiljer ut en sådan? Känslan. Det är verkligen en enorm skillnad, men den är svår att beskriva i ord. Den är bred i tonen. En tjock ton som ger mycket övertoner. Sedan kan man säga att Stradivarius formgav fiolen, vi bygger i dag efter hans modell. Paul C Barter säger att det inte är en slump att de främsta instrumenten skapades då. Under 1700-talet var kulturen på sin högsta nivå. Det var en höjdpunkt i människans utveckling kulturellt och hantverksmässigt. År 2011 såldes Lady Blunt, en av de två mest välbevarade Stradivariusfiolerna på en auktion för 15,9 miljoner dollar. Den andra Messiah står i en monter på Ashmolean Museum i Oxford. Att de klassiska instrumenten värderas så högt innebär problem för unga musiker. Utan bra instrument har de svårt att etablera sig internationellt. Ett klassiskt instrument måste vårdas, säger Paul C Barter. Trä är ganska tidsbeständigt om det är lagom fuktigt. Centralvärme gör det torrare och det är inte bra för instrumenten. Om en fiol lackerats om sjunker Stråkar på rad! Dagens tillverkning av fioler bygger på Stradivarius modeller. 18

19 På Carl Malmsten Furniture Studies arbetar studenterna tillsammans, över yrkesgränserna. värdet direkt med hälften. Det man strävar efter är att bevara originalskicket så långt som möjligt. Och det är något fascinerande med ett instrument från eller 1700-talet som ändå används dagligen. Andra instrument har ett mer bekymmersamt åldrande. Blåsinstrument tappar i ljud, flyglar får byggas om. Men en välbevarad fiol är lika bra år senare. Det är en bra konstruktion i grunden. Oftast är det alpgran i locket, lönn i sarg, botten och snäcka. Mellanhalsen slits och nöts ned så den får bytas ut ibland. Antonio Stradivari från Cremona visste vad han gjorde, det kan många generationer musiker intyga. Han var en hyllad violinmakare redan under sin tid och gjorde runt instrument. Man brukar prata om Stradivarius hemlighet. Han skapade något som ingen har lyckats efterlikna. Fast många har försökt, säger Paul C Barter. Det är något fascinerande med ett instrument från eller 1700-talet som ändå används dagligen. Paul C Barter, violinbyggarmästare MÖBLER Minsta möjliga ingrepp Möbler är som människor, de åldras. Men där många möbler kan se fram emot ett långt liv får vi betrakta andra som dagsländor. Och ju yngre de är, desto kortare riskerar livstiden att bli. För äldre möbler kan historien förlängas av en möbelkonservator. På Carl Malmsten Furniture Studies på Lidingö samsas framtidens möbeldesigner, snickare, tapetserare och konservatorer. I mötet över yrkesgränserna funderar de mycket över möblers hållbarhet. Vi pratar om den tysta kunskapen, att lära sig genom att hantera materialen, säger Kersti Sandin Bülow, professor på skolan. För en möbelkonservator handlar det inte om att renovera en möbel. Vi jobbar med minsta möjliga åtgärd. Du ska kunna läsa av en möbel. Om du renoverar den tar du bort spåren av historien, säger Charlotta Ekholm, lärare på möbelkonserveringsprogrammet. Efter avslutad utbildning startar eleverna ofta eget eller blir konservatorer på kulturinstitutioner. Men om de jobbar mycket med 1800-tal och 1900-tal så funderar de på vad som finns att bevara av dagens möbler. Många 50- och 60-talsklassiker får svårt att överleva. Problemet där är att vi i dag inte har metoder att hantera alla nya komposit- och blandmaterial, limsorter och ytbehandlingar, säger Charlotta Ekholm. På bara år har det skett en förändring. Tidigare var det hållbart även på insidan. Då använde man trästommar, i dag är det andra material som inte håller lika bra, säger Kersti Sandin Bülow. Ändå hoppas de på något annat efter den vita 19

20 Dokument hållbarhet inredningsvågen och dagens tv-soffor. Och att insikten ska komma att kvalitet och hållbarhet inte alltid går att förena med låga priser. Ann-Sofie Stjernlöf går tredje året på tapetserarprogrammet, hon står framför en avskalad möbel full med nålar. Jag klär om en kanapé från sent 1800-tal, och har inriktat mig på konservering av stoppade möbler. Jag använder den ursprungliga stoppningen, men fyller på. Ytan blir ett damasttyg som är likt originalet, säger hon. I sitt examensarbete undersöker hon hur man kan använda röntgen för att undersöka innandömet av möbler, utan att behöva röra för mycket. Strax intill håller möbelsnickaren Marie Carlsson på med sitt gesällarbete, en kombination av pigtittare, litet förvaringsskåp och cirkusvagn. Jag tror ornamentering är på väg tillbaka. Vi går bort från det vita och vågar mönstra och använda färger igen, ytorna får leva, säger Marie Carlsson. Hon har sökt projektstöd för att ta hand om ekstockar från skogbruk, som ska torkas för att användas till möbler. En snabb torkning gör att bara hälften av virket går att använda till möbler. Här ska det få torka i lugn och ro. Inne hos möbelkonservatorerna håller Lauri Vaher på att skära ut en fanerbit som ska laga en skadad byrå. Jag kom hit 2010 från Estland, där jag har tagit en kandidatexamen på konservatorsskolan. Här är det mer hands-on, man lär genom att göra det. Jag har två år kvar på utbildningen men drömmer om att arbeta med musikinstrument, som pianon, säger Lauri Vaher. BYGGNADER Renovera i stället för att riva Riv och bygg nytt! Det är alltför ofta inställningen hos beslutsfattare och byggare, menar byggnadsantikvarien Stephan Fickler. När man gör valet mellan att bygga nytt eller behålla det gamla måste man också väga in den energikostnad som har investerats i de gamla byggnaderna. Stephan Fickler är verksamhetsledare på Byggnadsvårdsföreningen. De betraktar sig inte som huskramare som gråter över varje gammalt hus som rivs. Men de försöker värna de antikvariska värden i många gamla byggnader. Och de lyfter fram att varje ny byggnad ger ett ekologiskt fotavtryck. Ann-Sofie Stjernlöf renoverar en kanapé från 1800-talet. Jag använder den ursprungliga stoppningen, men fyller på. Föreningen håller till i ett 1700-talshus på en kulle ovanför Vasaparken i Stockholm. Från sitt fönster kan Stephan Fickler betrakta ett exempel på vad han menar. Kvarteret Torsgränd stod klart Nu funderar fastighetsägaren på att riva bostadsområdet och bygga nytt. Motivet är problem med flytspackel. Men när man funderar på vad man ska göra med området måste man se till vilken energi som investerades när området byggdes. River man går den förlorad, säger Stephan Fickler. Problemet är att det saknas bra modeller för att göra en ekologisk fotavtryckskalkyl mellan gammal och nytt. Fast de som har försökt har kommit till överraskande slutsatser. Den norska riksantikvarien har jämfört miljöbelastningen hos ett timmerhus byggt i början av 1800-talet i Trondheim med ett nybyggt lågenergihus. Studien visade att det skulle ta sextio år innan det nya huset var ett bättre miljöval. På Byggfabriken i Stockholm kan man hitta nytillverkade tidstypiska detaljer. 20