Sveriges Bygguniversitet och dess syn på forskning & teknikutveckling

Transkript

1 Sveriges Bygguniversitet och dess syn på forskning & teknikutveckling Johan Silfwerbrand, KTH Byggvetenskap CBI:s informationsdag, Sthlm, 16 mars 2016

2 Sveriges Bygguniversitet SBUs högskolekonferens, Varbergs kurortshotell, augusti 2015

3 Medverkande universitet Sveriges Bygguniversitet är en samarbetsorganisation som omfattar forsknings- & utbildningsenheter som är knutna till utbildning av civilingenjörer V eller motsvarande: Chalmers tekniska högskola Luleå tekniska universitet Lunds tekniska högskola Kungliga Tekniska högskolan

4 Syfte och verksamhet Intern/operativ Samverkan i forskarutbildning och utbildning Lära känna varandra, skapa kunskap om varandras forskning Gemensamma forskningsansökningar nationellt och EU Extern/strategisk Vara gemensam röst för byggforskningen gentemot finansiärer, politiken, mm Kommunikations- och kunskapsnätverk: snabba remisser, bilda arbetsgrupper Samverkan med externa aktörer (näringsliv, IQS, Bygginnovationen/Vinnova, Formas, Samhällsbyggarna)

5 Organisation

6 Styrelse Ordinarie ledamöter Johan Silfwerbrand, ordf., KTH Jan-Olof Dalenbäck, Chalmers Maria Ask, LTU Patrick Van Hees, LTH Koordinator Martin Nilsson, LTU Adjungerade Temagruppsledare

7 Aktiva temagrupper Temagrupp Ledare Byggkonstruktion Byggnadens tekniska funktion Byggprocess & förvaltning Geoteknologi (med vägteknik) Vatten & miljö Grundutbildning Ulf Ohlsson, LTU Angela Sasic Kalagasidis, Chalmers Marcus Sandberg, LTU Gerhard Barmen, LTH Berit Balfors, KTH Lars Bernspång, LTU

8 Externa rådet Består av ett 20-tal personer från byggindustrin, föreningar, verk, forskningsråd & institut. Möts i två möten per år + deltagande i SBU:s årliga högskolekonferens i augusti (närmast 17-18/8 i Storforsen.

9 Ekonomi Intäkter för 2-årsperiod: kkr från högskolorna kkr från SBUF. Utgifter: Ersättning till koordinatorn för deltid, årliga högskolekonferensen, reseersättning till styrelsen.

10 Vad gör SBU? Visionsarbete: Finansieringsformer för långsiktig kunskapsuppbyggnad identifiering av forskningsbehov Inspel till forskningspropositionen Gemensamma forskningsansökningar & projekt Forskningssamverkan med Trafikverket - FOI Byggnadsverk, Geoteknik (BIG), diskussioner kring upphandling Workshops med externa rådet Omstart grundutbildningsgrupp Pågående verksamhet inom temagrupperna: doktorandkurser, litteratur, handledarseminarier, antologi, workshops

11 Exempel på forskningssamverkan TRUST är ett mångvetenskapligt projekt som omfattar en stor del av den design- och byggtekniska processen för ett infrastrukturprojekt under mark. Nordiskt center för blågröna lösningar (NC BGS). SIRen - Nationell stark transdisciplinär forskningsmiljö för helhetssyn på hållbar renovering. ProcSIBE - Upphandling för ett hållbart och innovativt samhällsbyggande

12 Forskning Vad gör en temagrupp? (ex Byggkonstruktion) Forskarutbildning Grundutbildning Infrastruktur Marknad & kommunikation

13

14 Forskning Enträget arbete med att söka och skapa gemensamma program eller projekt Pilotprojekt med Trafikverket kring brobaneplattan tre projekt Arbete med Trafikverket kring programmet BBT

15 Forskarskola, program

16 Övrigt Grundutbildning: Ett par lyckade seminarier med diskussion kring innehåll, pedagogik & samarbete Infrastruktur: Kartläggning av laboratorieutrustning, speciella lokaler & IT-stöd Marknad & kommunikation: Hemsida, artiklar i fackpress & debattinlägg

17 Hur arbetar vi? En temaledare + vice temaledare med succession En eller två ansvariga personer för de fem områdena (forskning, forskarutb, ) Ett telefonmöte varje månad, normalt måndag kl Ett fysiskt möte varje år

18

19 och så en SWOT

20 Vad finns & vad saknas? Byggkonstruktion Byggnadens tekniska funktion Byggprocess & förvaltning Geoteknologi (med vägteknik) Filosofi & historia Samhällsplanering Transportvetenskap Väg- & banteknik Vatten & miljö Arkitekturakademien

21 DN Debatt 6 nov. 2012

22 Vad hände efter artikeln på DN debatt? Fortsatt debatt i byggpressen. Uppvaktning på departementet. Ansökan till Trafikverket och dess Branschprogram för FoI avseende Byggnadsverk för Transportsektorn (BBT). och en framtidsinriktade workshop (21/ ). 27 jan J Silfwerbrand, KTH 22

23 Ett förslag Stora skador, olyckor, incidenter Seminarium i Luleå Seminarium i Sthlm Haverikommission Seminarium i Gbg Seminarium i Lund Doktorandprojekt Fort- & vidareutbildningskurs(er) Handbok Lessons Learned 27 jan J Silfwerbrand, KTH 23

24 Syfte & mål, workshop 12/ i Sthlm Syftet: Att säkerställa att våra svenska byggnadsverk inom transportsektorn har en jämn säkerhetsnivå av erforderlig höjd. Lägstanivån så hög att brott, allvarliga skador och undermålig funktion kan undvikas med erforderlig säkerhetsmarginal. Högstanivån inte så hög att den leder till slöseri av natur- och ekonomiska resurser. Målet: Att utveckla transportsektorn både kunskaps- och kompetensmässigt genom att lära av observerade misstag, fel och brister. 27 jan J Silfwerbrand, KTH 24

25 Deltagande företag & organisationer BeFo Boverket Byggnadstekniska byrån CBI Betonginstitutet Chalmers ELU KTH LTH LTU NCC Peab Ramböll Samhällsbyggarna SGI Skanska STD-företagen Structor Sveriges Byggindustrier Sweco Trafikverket Tyréns WSP 27 jan J Silfwerbrand, KTH 25

26 Förslag från grupparbetena Var en stolt konstruktör! Berätta om hur kul det är! Branschgemensamma seminarier kring både problem och lösningar. Hjälp kommunerna med kontrollplan Boverket har verktygen. Skapa en form av certifiering av konstruktörerna, t.ex. gm. STD. Boverket bör föreskriva en roll som samordnande konstruktör eller huvudkonstruktör. 27 jan J Silfwerbrand, KTH 26

27 Fler förslag från grupperna Arbeta med fallstudier. Vad har hänt? Vad blev fel? Vad blev rätt? Varför? Låt ett par doktorander intervjua. Hela verifieringsprocessen måste dokumenteras så väl att den möjliggör oberoende granskning. Skapa en finansierad grupp som studerar hur man arbetar i andra länder, t.ex. Norge & Österrike. 27 jan J Silfwerbrand, KTH 27

28 Och ett debattinlägg till Detaljer och djup för forskningen framåt Regeringen ökar nu anslagen till forskning inom samhällsbyggnad. Det är bra, men alltför mycket går till breda projekt och man missar djupet och de nya detaljlösningarna som för forskningen framåt. Det skriver Johan Silfwerbrand, professor i brobyggnad vid KTH. 10 augusti 2013 kl 21:16, uppdaterad: 10 augusti 2013 kl 21:31 BRÄNNPUNKT FORSKNING

29 Inspel till fo-propositionen En betydande och större del forskningsmedlen går direkt till universitet och högskolor. En ökad andel forskningsmedel avsätts till smala och djupa projekt. Finansieringen för forskarutbildning från statliga forskningsfinansiärer förlängs från tre till fyra år. SBU, 2 nov. 2015

30 Fler inspel Laboratorier, testbäddar och demoanläggningar finansieras på ett bättre sätt, särskilt med avseende på drift. Utbyte mellan svenska lärosäten möjliggörs för studenter. Möjligheterna för arbetsplatsförlagt lärande under grundutbildningen utökas. SBU, 2 nov. 2015

31 Slutord Sveriges Bygguniversitet är ett etablerat samarbete mellan vårt lands fyra stora högskolor inom bygg. Genom samverkan har vi skapat bättre förutsättningar för såväl forskarutbildningen som breda forskningsansökningar. Samspelet med omvärlden genom Externa rådet har varit berikande. Vi kommer att höra av oss igen!