Alltid redo i Ösmo Sidorna 8 9. Tidning till alla hushåll med nyheter om Nynäshamns kommun

Transkript

1 Tidning till alla hushåll med nyheter om Nynäshamns kommun Alltid redo i Ösmo Sidorna I detta nummer: Så blir vi fler sid 2 Träffpunkt saknas sid 5 Ungdomsbostäder behövs sid 5 Seniorer vill bo kvar sid 7 Anna, ny i maktens korridorer sid Känsla för öl sid Kersti blev kvar på Torö sid 14 Hamnchefen lägger ut sid 16

2 Så blir vi fler i Nynäshamn En grundsten i Nynäshamns framtidsvision är en relativt kraftig befolkningsökning under de kommande åren. Genom främst inflyttning, ska kommunens befolkning 2010 uppgå till personer, drygt fler än idag. Födda barn per kvinna Fruktsamheten i Stockholms län Håller visionen? De befolkningsprognoser som görs på uppdrag av Stockholms läns landsting tyder på att utsikterna är relativt goda för att Nynäshamn åtminstone kan komma i närheten av målet. Enligt den senaste prognosen kommer drygt 1,9 miljoner personer att bo i Stockholms län i slutet av 2006, så långt prognosen sträcker sig. Det innebär att befolkningen väntas öka med drygt personer per år under tiden fram till Befolkningen i Nynäshamn väntas det året vara personer. Arbetsmarknaden påverkar När vi gör befolkningsprognoser tittar vi på hela länet eftersom Stockholms län kan betraktas som en enda arbetsmarknadsregion, berättar demografen och teknologie doktorn Siv Schéele, Inregia. Hur befolkningen utvecklas beror nämligen till stor del på vad som händer på arbetsmarknaden. Inflyttningen har ett starkt samband med sysselsättningen och erfarenheten är att den är störst till Stockholms län i tider av lågkonjunktur. Men befolkningen ändras av andra orsaker också människor föds och dör. Männen lever längre Dödstalet är den minst osäkra faktorn när befolkningsprognoser görs. Under kommande år ökar framför allt männens livslängd. Fruktsamheten är en an- Spånga Värmdö Nynäshamn Solna Kungsholmen Det finns stora variationer i fruksamhet mellan olika delar av länet. I Stockholms stad och Solna är den lägre än i riksgenomsnittet medan den i länets övriga kommuner är högre. Skillnaderna sammanhänger i huvudsak med bostadstrukturen. Hitta rätt i kommunen Kommunhuset Gatuadress: Stadshusplatsen 1 Postadress: Nynäshamn Leveransadress: Floravägen 6 Telefon: Telefax: E-post: ankaret@nynashamn.se. Webbplats: Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningschef Förskole- och grundskolesamordnare Kultur- och Fritidssamordnare Gymnasiechef Rektor Nynäshamns Kompetens Centrum Kostchef Skolskjutsplanerare Telefax Sociala omsorgsförvaltningen Förvaltningschef Reception Avd. chef handikappomsorg Avd. chef individ- och familjeomsorg Avd. chef äldreomsorg Arbetscentrum Skuldrådgivning Telefax Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Förvaltningschef Avd.chef miljö- och hälsoskydd Bygglovingenjör Tomt- och småhuskö Avd.chef mark och trafik Telefax Felanmälan gator samt vatten och avlopp jourtfn, tfnsvarare VA-förvaltningen Förvaltningschef Ekonomi, taxor Fakturor Telefax Bibliotek Huvudbiblioteket Nynäshamn Telefon Telefax Filialibliotek Ösmo centrum Sorunda Stora Vika Gymnasiet Boken kommer NynäshamnsAnkaret Nynäshamns- ANKARET ges ut av Nynäshamns kommun och delas ut till alla hushåll och företag i kommunen. Redaktion Ansvarig utgivare Bengt Svenander Redaktör Lars Bohman Produktion Svensk Information Layout och illustrationer Sara Bergkvist Text Lena Högberg och Peter Mathsson Foto Patrik Österberg/mediabild.nu (där ej annat anges) Tipstelefon till redaktionen Tel Annonser Ida Hane Sahlin Tel/fax Omslagsbild En sårad Elin Ericson blir hjälpt av Johann Rampitsch och Mari Åkerlind från Ösmo scoutkår. Foto: Patrik Österberg Tryckning Eskilstuna Kuriren

3 nan viktig faktor och i Stockholms län är den lägre än genomsnittet i Sverige. Den varierar dock inom länet vilket främst hänger samman med bostadsstrukturen. I Nynäshamn är den relativt hög medan den är som lägst i Stockholms innerstad. Den som vill leva ett familjeliv flyttar helt enkelt inte till Stockholm, konstaterar Siv Schéele. Kvinnorna i Stockholms län är också lite äldre när de föder barn än i andra delar av landet, vilket kan sammanhänga med att andelen högutbildade kvinnor är högre i Stockholm. Födelseöverskott Många flyttar alltså till Stockholm. Samtidigt flyttar många också från Stockholm efter några år hem igen eller till någon annan ort. Eftersom fler äldre än yngre flyttar från Stockholm uppstår ett födelseöverskott. Av alla som föddes i landet 1999, föddes nästan 24 procent i Stockholm medan andelen av döda i landet bara var 17 procent. Allt fler stiger av pendeln i Nynäshamn. Visionen om en ökande befolkning i kommunen håller. Inflyttningen till länet från andra delar av Sverige kommer att fortsätta, om än i något lägre takt än tidigare. Vart i länet de kommer att flytta beror, enligt Siv Schéele, helt på hur mycket och var man bygger. Mitt råd till Nynäshamn skulle kunna vara att inrikta sig på ett äldreboende. Vi får allt fler äldre som ser om sitt boende och söker ett mer marknära boende. Räkningar är inget trevligt. Nu blir en dessutom två. Det är trevligt. Hittills har du fått en elräkning som innehåller två poster. Dels för din energikostnad och dels för nätkostnad, en avgift som alla betalar för själva distributionen av elen. Naturligtvis kan det då vara lite krångligt att läsa räkningen. Så för att göra det enklare och tydligare för dig, delar vi nu upp dessa poster i två skilda räkningar. Från månadsskiftet mars-april får du två räkningar, en för din energikostnad från Nynäshamn Energi Handel AB, en för nätkostnad från Nynäshamn Energi AB. Har du några frågor är du välkommen att ringa Nynäshamn Energi på

4 I kvarteret Drabanten planeras 18 nya lägenheter. Husen är av villakaraktär, inspirerad av äldre bebyggelse. Ett par söndagar i januari har hugade spekulanter kunnat möta JM:s mäklare för att diskutera priser och finansiering. Irene Johansson, Solna, och Lars Nordell, Nynäshamn, letar efter ett gemensamt boende. En trea i kvarteret Drabanten skulle kunna vara ett bra alternativ för dem. Irene arbetar i centrala Stockholm och är beroende av bra kommunikationer. Därför har de även tittat på andra alternativ på närmare håll men då ser prisbilden betydligt dystrare ut. Billigt trots allt Om man jämför med Nacka Strand eller andra områden närmare Stockholm är det här hur billigt som helst, säger Lars Nordell. Där kostar det inte under 1,5 2 miljoner. Vi vill ju inte lägga alla pengar på boendet. Den preliminära prislistan visar att en femrumslägenhet, 120 kvadratmeter, kostar i insats kronor med en månadskostnad på kronor. En trerumslägenhet, 78 kvadrat, betingar i pris konor med en månadskostnad på kronor. Kostnader för uppvärmning och hushållsel tillkommer. Ett sådant boende kan vara kostsamt för barnfamiljer, säger mäklaren Kerstin Granlund. Hur billigt som helst tycker Lars Nordell och Irene Johansson om lägenheterna som planeras i Drabanten. Hur billigt som helst Målgruppen är snarare människor mitt i karriären med välbetalda jobb. Intressenter är även äldre som har möjlighet att sälja sitt hus och lägga en stor del av summan till insatsen. Många bl a från Älvsjö och Bromma har visat intresse men främst lockar bostäderna nynäshamnsborna själva. Vi gjorde grundliga undersökningar när det gäller Drabanten för att ta reda på intressenterna ville ha, säger Kerstin Granlund. Standarden är hög med bland annat samtliga golv i ekparkett. Kakel och klinker och elektrisk golvvärme i badrum och tvättutrymme. Fortfarande har inte tillräckligt många tecknat sig för lägenheterna. För att spaden ska sättas i marken måste minst sex betalda bokningar göras. I skrivande stund är endast tre lägenheter bokade. Lidatorp I Lidatorp planeras det för byggandet av 124 hus. Efter att Peab satte upp skylten i Lidatorp har intresset varit stort. Vi har redan ett hundratal intresserade, säger Gunnar Boström Peab. De flesta från Ösmo och Haninge. Vi är nu inne i ett marknadsundersökningsskede för att se hur många hus som kan byggas i första etappen. Det kan bli både bostadsrätter och fristående hus. Radhus, parhus och villor planeras. Även tomter för egnahemsbyggare. Det mest optimistiska scenariot är enligt Gunnar Boström att vägarbeten och ledningar ska vara igång i vår och sommar för att starta byggandet av hus i höst. Då skulle inflyttningen kunna påbörjas i januari Nynäshamn bara en språngbräda? LH Inflyttningen till Nynäshamn är större än på många år. Vilket är precis vad kommunen önskar i sin framtidsvision för att växa och utvecklas. Tyvärr är det så att även utflyttningen är stor. Vi har märkt att flertalet av dem som flyttar till Nynäshamn efter en tid flyttar härifrån igen, säger Carin Hammarberg-Eriksson, Nynäshamnsbostäder. Tillbaks till ursprungsorten eller närmare Stockholm. Därför vill kommunens rekryteringsgrupp utveckla olika idéer, som kan göra det lättare för nyinflyttade att lära känna kommunen och knyta nya kontakter. Allt för att få för att få folk att stanna kvar i kommunen. Nu är projektet Tandemrekrytering avslutat. Resultatet av projektet är att vi nu kan hjälpa medflyttande att hitta arbete, säger Leif Jansson projektledare. På hemsidan finns länkar till kommunala verksamheter, olika företag som söker folk och länkar till bostadsföretag och mäklare. Det har också bildats ett embryo till ett bostadsnätverk. Bostadsföretag och mäklare samarbetar tillsammans med företagen för att underlätta för nyrekryterade att hitta bostäder. En mycket viktig del är aktiv fritid, att snabbt få nyinflyttade in i ett socialt nätverk. Här är det nödvändigt att få igång ett samarbete mellan kommun, föreningar, restauranger med mera och att det görs kultursatsningar. De unga försvinner Företagen har märkt att de som är unga försvinner från Nynäshamn till företag i eller närmare Stockholm. Nynäshamn blir en språngbräda på vägen för karriären, säger Leif Jansson. Finansieringen för aktiv fritid är inte klar, det blir antagligen en typ av samfinansiering med arbetsgivarna. Diskussioner har påbörjats hur en aktiv fritid för nyinflyttade skulle kunna se ut. Visa upp kommunen i en guidad busstur, åka till Landsort eller ordna en restaurangkväll så att folk får en chans att träffas och lära känna varandra, är några idéer, berättar Carin Hammarberg-Eriksson. I mars ska rekryteringsgruppen träffa Ericsson och ta del av deras erfarenheter på området. Där finns det kunskap att hämta, menar Leif Jansson. Insatserna får inte bli för konstruerade utan det måste finnas en öppenhet i att underlätta för spontana idéer och uppslag. Fotnot: Rekryteringsgruppen består av ett nätverk av personer från kommunen, näringslivet och arbetsförmedlingen som samarbetar i gemensamma angelägna frågor. LH 4 BYGGA OCH BO I NYNÄSHAMN

5 Svårt locka byggföretagen att bygga För att Nynäshamn ska växa behövs fler bostäder. Kommunen satsar därför offensivt för att intressera byggföretag. Vi berättar om vår vision och redogör för tänkbara byggområden, säger Anders Biberg, ansvarig för mark-, exploaterings- och trafikfrågor på kommunen. Från flera håll har vi fått ett positivt gensvar. Kommunen vill stimulera alla former av bostadsproduktion. Mindre lägenheter behövs exempelvis för att ungdomar inte ska tvingas flytta från kommunen och småhus behövs för att locka inflyttande barnfamiljer. Ungefär hälften av nybyggnationen ska ske i Nynäshamns tätort och resten i andra delar av kommunen. En av de största markägarna i Nynäshamn är NCC som undersöker möjligheten att bygga fler bostäder i kommunen. Men flera faktorer talar till Nynäshamns nackdel: Vi tittar först och främst på vilken efterfrågan som finns, berättar affärsutvecklare Björn Stenqvist på NCC Boende. Det har tidigare funnits många tomma lägenheter i allmännyttan. Vi tittar också på vilka bostadsrättslägenheter som säljs eftersom det inte är aktuellt för oss att bygga hyresrätter. När välbyggda lägenheter med sjöutsikt säljs för kr/kvm i insats samtidigt som vi behöver ta ut kr/kvm i nyproduktionen drar vi oss för att bygga. Vi har svårt att få beslut i vår styrelse om sådana projekt och svårt att övertyga banker att låna ut till nya bostadsrättsföreningar när marknaden ser ut som den gör. Attraktivt för pensionärer Nynäshamns befolkning ökar och en del av inflyttningen till Stockholms län kommer säkert att tillfalla Nynäshamn, konstaterar Björn Stenqvist. Han tror också att Nynäshamn kan vara attraktivt för pensionärer som kanske sålt villan i Stockholm med god förtjänst och kan tänka sig lite längre resväg till huvudstaden. Samtidigt poängterar Björn Stenqvist de välkända kommunikationsproblemen. Att bygga närmare Stockholm kommer därför att vara ett säkrare byggalternativ. Det är ofta en bättre affär att betala kr/kvm för byggrätter i attraktivt läge än att få byggrätter gratis i fel läge eftersom produktionskostnaderna är ungefär lika höga var du än bygger i Stockholmsområdet. Saknar träffpunkt för ungdomar Johanna Gustavsson är 20 år och kommer från Gislaved i Småland. Bristen på träffpunkter för ungdomar och svårigheten att möta jämnåriga var ett stort problem för henne i början. Johanna kom till Nynäshamn för att studera till lärare. En utbildning där praktik på skola varvas med studier, först på NKC i Nynäshamn sedan på Lärarhögskolan i Stockholm. Första terminen gjorde jag ingenting på fritiden. Det var jättejobbigt, jag höll på att bli knäpp. Jag förstod inte var ungdomarna i min ålder träffades. Nu vet jag att det inte finns någon naturlig träffpunkt. Inget fik! Då tycker Johanna att hon ändå är van vid att bo i en liten stad. Men där fanns ett gym där ungdomarna kunde träna styrka, aerobics och spinning. Och det fanns en biljardhall där Johanna och hennes vänner kunde träffas. Johanna önskar att det fanns något liknande ställe, kanske ett fik, där man kunde slinka in kvällar och helger. De som går lärarutbildningen bor tillsammans på Backlura där de delar lägenheter. Johannas bor tillsammans med sin kurskamrat Sofia Pastirmatzis, som kommer från Stockholm. Första terminen, januari Johanna Gustavsson och Sofia Pastirmatzis delar lägenhet på Backlura. De är kurskamrater på lärarutbildningen och tillhör den grupp av nyinflyttade ungdomar som kommunen gärna vill locka att stanna kvar i Nynäshamn. Men varken Johanna eller Sofia är imponerade över utbudet för ungdomar. och februari i år bodde hon under veckorna i Nynäshamn för att till helgerna åka hem till Stockholm. Första mars flyttade hon tillbaka till föräldrarna i Skarpnäck. Väljer pendeln Jag har ju alla mina vänner och i Stockholm så jag tar hellre omaket med att pendla, säger Sofia. Nu har Johanna börjat träna med Nynäshamns kanotklubb Nu vet jag att det inte finns någon naturlig träffpunkt två kvällar i veckan. Så situationen har lättat något. Sedan är det också otroligt roligt på Viaskolan där jag praktiserar tre dagar i veckan. Men något måste till annars kommer i alla fall inte nyinflyttade ungdomar att stanna. Det är säkert lättare att finna sig till rätta för dem som redan bildat familj. Agneta Larsson på barn- och utbildningsförvaltningen ger gärna information om vilka föreningar som finns och tips om annat som står till buds. Telefon: Nynäshamnsguiden 2001 innehåller ett föreningsregister och finns att hämta i nämndhusets reception. Fotnot: I mars öppnar ett gym i centrala Nynäshamn. LH BYGGA OCH BO I NYNÄSHAMN 5

6 Stort behov av ungdomsbostäder Det finns ett stort behov av små bostäder i Nynäshamn. Därför planerar HSB att bygga ungdomslägenheter i kvarteret Drabanten bredvid JM:s planerade bostäder. Samtidigt vill Nynäshamnsbostäder bygga bostäder som passar ungdomar i kvarteret Släggan i Backluraområdet. HSB äger mark i kvarteret Drabanten, tomten i hörnet Skolvägen-Vikingavägen, och vill gärna använda den till att bygga ungdomslägenheter. Två hus skulle uppföras med sex lägenheter i varje. Lägenheterna blir ettor i två olika varianter. En på 45 kvadratmeter och den andra, med loft, på 63 kvadratmeter. Tjänstemän och politiker har varit i Tullinge på studiebesök där ett sådant boende finns. Få rum men bra Konceptet är att bygga mindre, billiga lägenheter med hög kvalitet, säger Kjerstin Skoglund, HSB Bostad. Husen är prefabricerade, byggs i moduler och tillverkas i Piteå. Allt är tillverkat på fabrik: målning, tapetsering och så vidare. Tillvalen är få. För närvarande pågår ett liknande bygge i Järfälla. Där kommer en lägenhet på 45 kvadrat att kosta kronor i insats med en månadshyra på kronor. Hur prisbilden skulle kunna se ut i Nynäshamn kan inte Kjerstin Skoglund svara på ännu. Priset bestäms efter mark- och byggkostnaderna, om man måste påla eller spränga samt vilka förändringar som måste göras för att de ska passa in i miljön. En viktig fråga är om husen med den lådliknande designen passar in med övrig bebyggelse. Innan HSB kan bygga har kommunen exempelvis krävt en annan utformning av taken. Kommunen har också ställt stora krav på JM inför planeringen av ett bostadsområde i samma kvarter. Eftersom vi strävar mot den Det är hus av den här typen som HSB eventuellt kommer att bygga i kvarteret Drabanten i Nynäshamn. Det handlar om två hus med sex lägenheter i varje ettor i olika storlekar. goda småstaden försöker vi härma den gamla bebyggelsen, säger Nils Sylwan på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. 6 Välkommen in till Sveriges största mäklarkedja! Besök oss i centrum Butik och utställning På plats i Nynäshamns Centrum Centralg. 12, Nynäshamn Tel Fax E-post: Hemsida: Wap-tjänst: Butiker varav 28 i Storstockholm 40 lägenheter på Backlura Vi planerar inga speciella ungdomsbostäder, säger Bengt Svensson, vd för Nynäshamnsbostäder. Men nu har Nynäshamnsbostäders styrelse sagt ja till att utreda möjligheterna till byggnation vid Släggan på Backlura, där vi äger mark. Dessa lägenheter kan passa ungdomar om de inte tycker att det är för långt från centrum. Om kommunen ger klartecken Småbostäderna i Tullinge är förebilden när politiker och tjänstemän i kommunen diskuterar ett eventuellt byggande i en del av kvarteret Drabanten. Husen i Tullinge som invigdes i november 1999 var de första i landet som byggdes enligt modellen HSB småbostad. Det vill säga att bygga prefabricerade hus med små, billiga lägenheter av god kvalitet. De begränsade tillvalsmöjligheterna håller kostnaderna nere. Tapeter finns i tre olika färger, likaså tre färger på linoleumgolvet eller en BYGGA OCH BO I NYNÄSHAMN kan det snabbt byggas 40 lägenheter i kvarteret Släggan. LH Tullinge först med HSB-modell HSB:s koncept för små och billiga bostäder kan beskådas i Tullinge. De husen invigdes dyrare ekparkett. I ettorna på mark går det att välja till en innervägg för att göra ettan till en liten tvårumslägenhet. Det går även att få en annan köksutrustning med trä som är lite finare än standarden. Diskmaskin är tillval och spisen går att byta mot en hällspis. Tvättmaskin och torktumlare är standard i alla lägenheter eftersom det inte finns någon gemensam tvättstuga. Lägenheterna passar som ett första boende för ungdomar men fungerar även till det lilla hushållet.

7 Seniorer vill bo kvar De flesta vill bo kvar i sina bostäder när de blir äldre. Men om boendet av olika anledningar inte fungerar när ålderskrämporna sätter in önskar flertalet bo i servicehus eller seniorboende. För att ta reda på det framtida behovet av äldreboende gjorde kommunen förra året en enkätundersökning bland 757 personer över 55 år i Sorunda, Ösmo och Torö. I Nynäshamns tätort är det relativt väl försörjt med äldreboenden varför intresset fokuserades på hur de som bor utanför tätorten vill bo när de blir äldre. Av de tillfrågade svarade 440 personer. Tre fjärdedelar av alla dem som har svarat bor i villa eller småhus. Resten bor i flerfamiljshus, hyresrätt eller bostadsrätt. De som svarat på enkäten trivs i stort sett i sitt boende. Hälften anger dock att de kan se svårigheter i sin nuvarande bostad om de själva eller deras sammanboende skulle bli sjuklig. Vill bo kvar hemma Merparten av dem som svarat vill bo kvar hemma. Som skäl att flytta har knappt 40 procent angett önskemål om att komma närmare allmän service. Andra skäl är önskemål om bostad utan trappor eller med hiss, mindre bostad samt mindre tomt eller att komma närmare anhöriga. Av de tillfrågade vill 37 procent helst flytta till kommunalt servicehus medan 32 procent föredrar seniorboende. Även kostnaden har stor betydelse vid byte av bostad. Hälften har svarat att kostnaden har mycket stor eller rätt så stor betydelse. För sex av dem som svarade saknar kostnaden helt betydelse. LH Ökat intresse för seniorboende Intresset för seniorboende har ökat i Sverige. Men trots det byggs det i dag färre seniorbostäder än tidigare. Åkergränd 3 är ett av tre s k +55 boenden. Det ökade intresset för att flytta till ett annat boende när man blir äldre beror inte i första hand på sviktande hälsa utan att många gamla vill bo nära andra människor med liknande livsstil som man själv valt. Det menar Jan Paulsson, professor vid Chalmers som forskar kring seniorboende. I Danmark, som är ett föregångsland på området, är det mycket vanligt med seniorboende som utgår från idé- och intressegemenskap. I t ex Hillerød på Nordsjaelland ligger Georgs Lysthus där det bor personer från 45 år och uppåt alla med scoutrörelsen som gemensamt intresse! Det är än så länge inte så vanligt i Sverige med boende utifrån ett gemensamt intresse. Här handlar det i första hand om vanliga bostäder men anpassade för äldre om man alls flyttar till ett anpassat boende. Vid Institutet för bostadsforskning (IBF) vid Uppsala Universitet har man studerat flyttvanorna för äldre i en ny undersökning på uppdrag av Riksbyggen. Undersökningen visar att dagens äldre tenderar att lämna sin bostad något tidigare än förut. Det viktigaste är att den är mindre. Som äldre flyttar man oftast till en något mindre men framför allt bekvämare bostad. Men man väljer samma typ av upplåtelseform. Pensionären i en hyresrätt flyttar till en mindre hyreslägenhet, medan villaägaren byter till en bostadsrätt, enligt undersökningen. Jan Paulsson, menar dock att seniorboendet är intressant för stora grupper och måste subventioneras. Det finns ett intresse hos många äldre att flytta till seniorboende på äldre dar, slår han fast. Trots detta har byggandet av seniorbostäder i Sverige mattats av. Byggkostnaderna är för stora och ger höga boendekostnader. För att kunna bygga ut denna sorts kategoriboende behövs subventioner av något slag för att hålla kostnaderna nere för den enskilde. Fler seniorbostäder behövs Ingrid Löfstrand, 86 år, trivs i sitt seniorboende på Åkergränd 3 i Nynäshamn. Här har hon bott sedan I Nynäshamn finns tre s k 55+ boenden. Ett är beläget på Åkargränd med 23 bostadsrätter. Björken i kvarteret Kronan har 23 hyresrätter och bostadsrättsföreningen Eken i samma kvarter har 24 lägenheter. Det kommer att behövas fler seniorbostäder eftersom antalet äldre stadigt ökar. Med 55+ boende avses bostäder för dem som är 55 år och äldre. Vi har en lång kö till hyresrätterna i Kronan, säger Kerstin Larsson på HSB. Ett tänkbart område för seniorboende är kvarteret Apotekaren där NCC Boende äger marken. Kvarteret Apotekaren är begärlig mark och där vill vi bygga 80 till 100 lägenheter, säger Björn Stenqvist,s affärsutvecklare på NCC Boende. Det skulle bli två bostadsrättsföreningar, en för vanligt boende och ett för seniorboende. Arkitektbyrån Arken arbetar på ett förslag som kommer att presenteras för kommunen. När förslaget godkännes startar planprocessen. Då dröjer det ett och ett halvt till två år innan byggandet kan sätta igång. BYGGA OCH BO I NYNÄSHAMN 7

8 Anna Johansson, 27, barn- och utbildningsnämndens nya ordförande. Statsvetare går från teori till praktik En tjej som tycker om att diskutera och analysera. Hon är uppkäftig och räds inte att säga sin mening. Hon är feminist och hatar orättvisor. Anna Johansson, barnoch utbildningsnämnden nya ordförande, är med sina 27 år en av landets yngsta politiker i den positionen. 10 Den skånska gräbban Anna Johansson har slagit ner sina bopålar i Nynäshamn för att leda arbetet för barn- och utbildningsnämnden, som är den största nämnden med 60 procent av kommunens budget. Reaktionerna som följde när det stod klart att Anna skulle efterträda Gunnar Karlsson (s), som ordförande blev enbart positiva. Jag blev fullkomligt lovebombad. Med tanke på Anna Johanssons bakgrund är det inte så konstigt att hon blev politiker. Hon är uppväxt i ett arbetarhem i det borgerliga samhället Bjärred i Lomma kommun. Pappa Jan är rörläggare och mamma Eva är barnskötare efter 16 år som hemmafru. Båda har varit fackligt aktiva och är politiskt intresserade. Det gällde alltså att hänga med i samhällsdebatten för diskussionens vågor gick skyhöga vid middagsbordet. Spetsa argumenten Jag fick verkligen lära mig att spetsa argumenten. Alla, inklusive mina båda bröder, gillade att diskutera. Men tanken på att bli politiker var fortfarande avlägsen. I högstadiet var det musikalartistens osäkra bana med sång och dans som hägrade. Anna dansade tio timmar i veckan. Till slut sa benhinnorna ifrån av överansträngning och balettskorna lades på hyllan. Jag har inte ångrat att jag satsade på skolan istället för ett liv med skador och tidig pension. Sången fortsatte jag med däremot. Jag sjöng i flera år i två band, varav ett reggaeinspirerat. Sång och musik betyder fortfarande mycket men utövas numera inom hemmets väggar. Advokatyrket var ett annat alternativ eftersom Anna har ett starkt rättspatos och hatar orättvisor. Anna tog politisk ställning sent i livet. Hon vägde de olika partierna för och emot och kom efter noggrant övervägande fram till att socialdemokraterna var det rätta. För fyra år sedan gick hon med i partiet och arbetade i valrörelsen Sedan blev hon vice ordförande i sin lokala förening. Erfarenhet i skolfrågor har hon från året då hon var ledamot i utbildningsnämnden i Malmö. Till Nynäshamn via AF Efter fyra års studier på högskola och en magisterexamen i statsvetenskap visade det sig vara svårt att få arbete. De som hade mer erfarenhet från yrkeslivet nappade åt sig jobben och Anna som ung färsking fick finna sig i att bli sidsteppad. Därför blev det ett lärorikt år som springvikarie i skolorna. Men ju längre tiden gick desto mer ruttnade min utbildning. Jag måste göra någonting så jag sökte mig ut i landet. Genom arbetsförmedlingen i Malmö fick Anna vetskap om tjänsten som politisk sekreterare i Nynäshamn. Hon sökte den bland ett 50-tal andra och efter olika rafflande turer fick hon ett telefonbesked på Stockholms Central, när hon väntade på tåget hem till Malmö, efter den sista intervjun. Anna fick jobbet därför att hon hade rätt utbildning, säger kommunalrådet Tore Åkerbäck (s). För att hon är analytisk och bra på att formulera sig i tal och skrift. Hon är uppkäftig, men ändå lyhörd. Hon vågar gå emot och säga sin mening. Jag litar fullständigt på att Anna gör sitt allra bästa för nynäshamnarna. Om året som politisk sekreterare Under året som politisk sekrete-

9 Det krävs mod att bli politiker. Klimatet är hårt, politiker är oerhört påpassade rare stormade det rejält kring henne. Oppositionen var emot tillsättandet av tjänsten och överklagade närvarorätten vid kommunstyrelsens möten till Länsrätten. Nu är ärendet skickat på delegation till en jurist som ska föra frågan vidare till Kammarrätten. Oppositionen har hela tiden varit tydliga med att de inte varit ute efter mig personligen och det har jag uppskattat. Jag trodde att det skulle ge med sig men det gjorde det inte. Politiska sekreterare finns ju i många andra kommuner, även i moderatstyrda. Debatten hamnade på en låg nivå. Ingen tog reda på vad jag verkligen uträttade. Vi kunde svara på fler brev och insändare. Tore fick mer tid att besöka olika verksamheter och företag. Han fick ett bollplank att testa sina tankar på och någon att resonera politiskt med. Jag fungerade som djävulens advokat, slog ned och ifrågasatte. Inför möten kunde jag läsa in stora material så att Tore skulle vara så välinformerad som möjligt. Ibland fungerade jag även som Tores stand-in, bland annat i Väg 73-frågan. Familj: Sambon Peter Ljungdell, som pluggar på KTH i Haninge. Favoritmat: Mammas köttbullar, italienskt och mexikanskt, mycket grönsaker. Dricker: Ömsom vin, ömsom vatten och en öl ibland. Favoritförfattare: Just nu P O Enqvist. Favoritmusik: Soul och funk. Fritidsintresse: Hinner bara med fotbollen nu, spelar i Nynäshamns damlag. Lite dart kan det bli ibland. Favoritland: Frankrike. När pendeltågen slutade gå och protesterna var som livligast fanns Anna Johansson med i protestleden. Här på mötet i Folkets Hus den 7 februari Om makt och mod Anna har en avslappnad attityd till makt. Det kan bero på att hon noga studerat ämnet och skrivit om det i sin kandidatuppsats. Makt är positivt, motsatsen är impotens, maktlöshet, att inte kunna påverka. Makt ingår i politikerrollen. Jag har fått ett förtroende och makten är kopplat till ett stort ansvar som jag är ödmjuk inför. Demokratin kan man inte bortse ifrån om man tar makten på allvar, den är viktig i mitt hjärta. Det krävs mod att bli politiker. Klimatet är hårt, politiker är oerhört påpassade. Vi har större krav på att vara mer rättrådiga än vanligt folk. För mänskliga misstag blir domen hård. Om feminism Anna är feminist men inte av den militanta stammen. Feminism är för henne mer än lika lön för lika arbete. Att kvinnor och män har lika värde på alla områden och ska ha samma möjlighet till karriär som män. Kvinnor missar massor när de är hemma under småbarnsåren och det är ofta familjens ekonomi som styr. Mannen tjänar mer och det blir kvinnorna som får stryka på foten. Om kontokortsaffärer Jag bli förbannad när jag läser om Mona Sahlin eller någon annan politiker som missköter sina kontokortsaffärer och inte redovisar kvitton. Det betyder att jag får ännu svårare att övertyga folk om att det faktiskt finns ärliga politiker. Det blir en kollektiv skam att bära och föraktet kan känns tungt och orättvist. Om arbetet i nämnden Nu väntar ett hårt arbete med många svåra frågor. Förvaltningen står inför stora pensionsavgångar inom en inte alltför avlägsen framtid, fler lärare måste rekryteras. Långtidssjukskrivningarna är ett annat problem att lösa. Och det nya läraravtalet som ger lärarna högre lön, vilket Anna anser är bra. Men det gör att vi får mindre pengar att röra oss med. Det blir en utmaning. Jag är inte främmande för att hitta nya sätt att arbeta och ta lärdom av hur andra kommuner löser sina problem. LH FÖRSÄLJNING INSTALLATION SERVICE Radio TV Video Antenn/Parabolanläggningar Mobiltelefoner Ljudanläggningar Telekommunikation mm Bostad Bums! Europas Största Radio/TV kedja Telia Återförsäljare Fredsgatan 10, Nynäshamn, Tel Vår kedjetillhörighet Din trygghet 11

10 Med känsla för öl Nu bryggs Pumpviken påsköl på ångbryggeriet Och gott öl kom och gott öl for. För gott öls skull har jag sålt mina skor, skaldade den skotske 1700-talspoeten Robert Burns. Han skulle säkert ha gillat att fukta strupen med en Bedarö Bitter eller en Sotholmen Stout. Många av ölsorterna som bryggs i Nynäshamns ångbryggeri är nämligen inspirerade av anglosaxisk öltradition med mörk och mustig karaktär. På Lövlundsvägen finns ett litet exklusivt bryggeri som i ölsammanhang är vida känt utanför kommungränsen. Ölsorterna är döpta efter lokala öar och vikar. Pickla Pils, Ankarudden Alt, Järflotta jul, Yttre Gaarden Nu är det dags att brygga Pumpviken påsköl, som är av typen engelsk mild. Bryggaren Lasse Ericsson väger upp karamellmalten som kommer att ge ölen sötma och en vacker mörkröd färg, mörkare än bourgogneviner. Bakom Nynäshamns Ångbryggeri AB står tre herrar. Förutom Lasse är det driftschefen Christer Johansson och administratören Tony Magnusson. Bryggeriet har bara funnits sedan juli 1997, men flera av ölsorterna har redan fått diplom på ölmässor. Förra året fick Ålö Ale silver i kategorin folkets röst på Stockholms ölmässa besökare tyckte att vi hade den näst godaste ölen. Varje år har vi fått medalj för Bedarö Bitter. 12 Lasse rör om i mäsktanken, det påminner om ett jättelikt grötkok. Men av malten och vattnet blir slutprodukten 450 liter påsköl. Ölbryggning är en hel vetenskap och det krävs goda kunskaper och mycket feeling för hantverket. Det sägs att det är mycket svårare att brygga öl än att göra vin, säger Lasse. Vinet utgår från druvan, men öl handlar förutom ingredienserna till stor del om bryggmästarens kunskaper. Många olika faktorer spelar in hur ölet kommer att smaka. Vilken typ av malt som används, rätt temperatur, vid vilken tidpunkt humlen tillsätts också vidare. Stärkelsen i malten omvandlas till socker och vid olika temperaturer fås olika sockerarter som ger olika smakbidrag. Här avgör inte slumpen. Därför dokumenteras varje bryggning för att det ska vara möjligt att gå tillbaka och se vad som hänt om något går fel. Inte bara en stor stark Allt började egentligen redan 1988 med några goda vänner som träffades för att laga mat och testa nya ölsorter från systembolaget. Den läckergommade skaran växte dock ur lägenhetsformatet; en ny lokal måste anskaffas. Det blev den som nu är Hagges bärsklubb. Då blev den för stor för de femton personerna vi var då, så vi bjöd in fler och på den vägen är det. Bärsklubben har nu 900 medlemmar. Ett gott kundunderlag för den bryggeripub som de Maltrodret, sleven som Lasse rör med, har han själv tillverkat av trä som kommer från huset. Gästkocken Stefan Bjur Torstensson lägger sista handen vid den gravade strömmingen Yttre Gaarden. tre ägarna så småningom siktar på att öppna. Försöket med de gamla lokstallarna i hamnen för något år sedan gick om intet. Det blev för dyrt för oss. Vi vågade inte satsa i det läget. Vår inställning är att låta det ta den tid det tar och inte skuldsätta oss. På Hagges bärsklubb kan besökaren även botanisera i andra märken än det inhemska. Det går aldrig att bara be om en stor stark. De tre ölentusiasterna vill verka för spridandet av god ölkultur i Nynäshamn. De öltyper som vi brygger själva har en historik. Till exempel Indianviken Pale Ale, som är av typen India Pale Ale. Det kommer från tiden när engelsmännen åkte till Indien. Då måste ölet ha en viss styrka och innehålla mycket humle för att klara resan. Både alkohol och humle har konserverande egenskaper. Det finns alltid en anledning varför vårt öl har en speciell styrka och smak. Nu är det dags att cirkulera mäsken. I 15 minuter filtreras mäsken för att skilja bort mjölet från malten. Sedan pumpas sötvörten över till kokkärlet samtidigt som malten lakas ur. Lakningen silar ut det sista sockret i malten och när rätt koncentration uppnåtts i sötvörten vet Lasse hur många liter öl det blir och hur mycket humle som ska till i olika givor, omgångar.

11 Ångbryggeriets ölsorter förekommer nu i kokboken Svenska öl i köket. Här är kocken Stefan Bjur Torstensson, (en av författarna till kokboken) på besök på Hagges bärsklubb för att laga en trerätters middag. Stefan är omgiven av Lasse Ericsson till vänster, Tony Magnusson och Christer Johansson till höger. Efter kokningen kyls brygden ner till jästemperatur, 18 grader. Sedan får den jäsa fem till sex dagar innan den färdiga ölen tappas upp på fat för lagring. Till påsk går den att avnjuta på några av stadens restauranger. Bryggeriet samarbetar med ett lokalt bageri som av resterna från öltillverkningen bakar och säljer Dravlimpa. Ett grovt och saftigt bröd. Potential för att utvidga De tre ägarna, som alla har andra jobb vid sidan av bryggeriet, hoppas att de en dag kunna leva på sin verksamhet. Nu är bryggeriet ett litet exklusivt unikum i branschen. Det finns potential att utveckla verksamheten. Vi skulle kunna brygga liter i veckan. Ännu större produktion kräver större lokaler. För att sälja via Systembolaget krävs att ölen tappas på flaska och till det krävs investering i tapputrustning på runt en miljon kronor, säger Lasse. Vi har som mål att en ölsort ska komma på flaska i år. Annars törs vi inte visa oss på ölmässan igen, säger Tony och skrattar. LH Tillsammans med rätt öl kan gravad strömming vara en njutning. Nynäs Bygg AB BYGGINGENJÖR LARS LUNDGREN ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGAR Certifierad besiktningsman Projektering Utb. kvalitetsansvarig NY ÄGARE! Jag hälsar Flora Johanisson välkommen som ny ägare till Allins Skor och tackar samtidigt varmt ALLA KUNDER som under årens lopp köpt nya skor för årets alla väderlekar till fest, vardag, sport och fritid. Eina OBS! Ny adress! Mörbyvägen 9 (Ekohuset), Box 226, Nynäshamn Kontor , Fax E-post: lars.lundgren@nynasnet.se Mobil Lars Lundgren bost

12 Under vinjetten Min horisont skriver kända och okända skribenter med anknytning till Nynäshamn. Denna gång kåserar journalisten och illustratören Kersti Frid som blev kvar på Torö. Söderböna i Vita Huset Redan 1786 kunde man i en bok av Claudius läsa de bevingade orden den som gör en resa, han har något att berätta. Och berättar gör många i Nynäsposten när det gäller sträckan Stockholm Nynäshamn, väg 73 eller pendeltåget. (Hur står pendelresenärerna ut?) Jag ska inte berätta om den resan, åker nämligen bara den sträckan i yttersta nödfall eller om jag ska träffa barn och barnbarn. Ikea kan vara kul (nåja) en gång om året, en utställning kan locka, ett teaterstycke kanske. Annars så finns ju allting i Nynäshamn! Om jag var yngre, skulle jag stryka allt... Som inbodd Stockholmare, tredje generationen med asfalt mellan tårna, så tycker jag om att inte vara anonym längre. Det känns härligt att heja och prata på posten, banken, tryckeriet, apoteket, systemet, diversehandeln, i klädtyg-färg-begagnat-krydd-tobaksoch mataffären. Låna böcker på biblioteket, köpa/beställa böcker och skivor äta rosa semlor... Allt detta inom gångavstånd, bekvämt även för en otränad! Och så det bästa hamnen. Havet. Ta båten in och äta en god lunch eller middag med havsutsikt eller köpa hem råvaror från rökeriet. Titta på båtarna, handla i sjöbodarna, hälsa på dykande granne, gå på utställning, klippa sig... Suckande som tjuren Ferdinand med halvsänkta ögonlock, tittar jag upp mot Torös näst högsta berg som fyller mitt arbetsrumsfönster. 14 Min horisont Det var detta berg vi föll för, när vi första gången såg ett förfärligt mörkbrunt hus på en härlig tomt. Min bror tyckte vi kunde slå till om det fanns olja på tomten. Besiktningsmannen skrev: Muren trasig, OBS! OBS! fallhöjd 5 meter! Vi tyckte det var så vackert! Nu tio år senare (vi trodde det skulle gå på ett år!), är alla inomhusväggar rivna, arbetsrum och ett 6-kantigt torn tillbyggt. Och en skylt med husets namn är under tillverkning: 1600 Pennsylvania Avenue. Just det, Vita Husets adress. Vi bodde kvar... Det började som sommarstuga, men helt oplanerat för fyra år sen, fortsatte sommaren långt in på hösten och det hade nästan börjat snöa när vi upptäckte att vi bodde kvar här ute. Vi flyttade aldrig in till Stockholm igen! Det tyckte yngste sonen var jättebra. Som frilansjournalist och illustratör var det ju bara att ta ut datorn och färglådan, snickarmaken startade eget och sen var ett nytt liv odramatiskt påbörjat. Dramatiken inföll senare; det var ju ganska tyst och ensligt där vid foten av berget. Maken, född och uppvuxen på Bornholm, var ett med havet, fisken och naturen med en gång, men jag, söderböna, som var van vid trafik, sirener, avgaser, stress, folksamlingar, högt tempo på redaktionen, ständigt omgiven av ljud hade betydligt svårare att anpassa mig. Jag saknade arbetskamrater att prata med hade skyhöga telefonräkningar. Hade inte riktigt bestämt om jag ville bli kvar här och således kapa trossarna. Men långsamt smög sig Torölivet in i våra sinnen; vi började flanera, istället för att stressigt småspringa medan man parerar mötande människor. Därför blev vi nästan omkullsprungna under Stockholmsbesöken och återvände med ordentligt påsprungna axlar till Nynäs. Nästa erfarenhet kom ganska snabbt; frisk luft åkte in i lungorna, näsvingarna vibrerade av vällust inför dessa nya aromer, men de slöt sig blixtsnabbt när man kom inomhus. Två storrökare fimpade för gott Ett förfärligt mörkbrunt hus har blivit vitt och fått torn. Kersti Frid flyttar inte i tlll Stockholm igen. efter sista natten med ciggen, vi rökte två paket var och avslutade med nikotinplåster! Har aldrig mardrömt så mycket som efter den nikotinchocken. Huset sanerades, väggar och tak målades om, blev storkund hos kemtvätten och luktsinnet återvände. Numera känner vi avgaserna redan strax före Globen. När jag till slut bytte frissa, då förstod jag att här ville jag bli! Tre havsörnar Andra nyheter i mitt liv är djurlivet (har aldrig haft husdjur). Här finns allt från abborre till älg, däremellan kommer råddjur, mygg, vildsvin, fåglar, ekorrar, möss, hare eller kanin (ser ingen skillnad), äckliga ormar, grodor, paddor, en räv, tre havsörnar och våra kära grannar har två hundar. Grannar ja. (Hur ska jag nu fortsätta skrivandet? Sitter som Ferdinand igen, solen skiner på den tända adventljusstaken, det är ju så svårt att ta bort den, hög mysfaktor!) Vi har verkligen goda grannar och vänner som betyder mycket. Goda middagar, fester, diskussioner som även äger rum både i skogen och vid brevlådorna, byter tidningar, böcker, åker på loppmarknad, lyfter skrot vid Nickstabadet. Utan dom skulle jag nog hellre välja en öde ö, och då handlar det om ett ännu mer annorlunda liv! Man kanske ska vara söderböna & asfaltsblomma för att uppleva flytten till Torö så omvälvande, innehållsrik och berikande. Samtidigt finns mina rötter i den underbara och vackra staden Stockholm, och där bor mina barn och barnbarn. Men det räcker att åka in och avnjuta stadsdelen Söder några gånger om året, sen vill vi snabbt tillbaka igen! Till och med den sista önskningen, drömmen om strandtomt, har bleknat. På min födelsedag i juni förra året, åkte vi först in till Rökeriet vid bron och handlade och sen styrde maken (jag kan inte urfånigt!) båten till havs. Öppet vatten och en horisont vad mer kan man önska sig? Vi stod sådär tjusigt i fören, som paret i filmscenen på Titanic, dock hördes ingen musik och det var bara våra huvuden och utbredda armar som stack upp ur takluckan på båten! Då kändes det så starkt att hela detta hav, denna horisont, öarna, klipporna, solnedgångarna allt tillhörde alla i vild passion!

13 Koll på pengarna 2001? Vad kostar maten? Bilden? Vad är rimligt att betala hemma? I koll på pengarna hittar du svaren. Broschyren kommer att finnas hos konsumentvägledaren och på våra bibliotek. Den kan även beställas från Konsumentverket och du kan läsa den på Konsumentverkets hemsida. Här är dessutom några nyttiga hemsidor/ webbtjänster på nätet: Här kan du bl a jämföra försäkringar. Läs om lagstiftningen inom konsumentområdet. Gör en budget eller räkna ut vad bilen kostar. Konsumentverkets tidningen Råd & Rön, här kan du bl a läsa om tester, svarta listor och aktuellt. Faktablad om vanliga frågor inom bankområdet. Även tips för dig som saknar erfarenhet av aktiehandel. Webbtjänsten är skapad för att i första hand öka medvetanden hos ungdomar, men även andra kan lära om marknadens mekanismer. Flera interaktiva delar. Prutskola, Klokhandla och Konkurrens är några av rubrikerna. TÄVLING Känner du igen platsen? Många kände igen platsen i förra Ankaret, Gökvägen 2, idag Strandvägen 5. Även denna gång har vi valt en bild ur historien. Skriv ner ditt förslag och posta det gärna på ett vykort. Adressen är: Nynäshamns kommun, Ankaret, kommunstyrelsekontoret, Nynäshamn. Skriv Fototävling på vykortet eller kuvertet. Priset till först öppnade rätta lösning är som vanligt den fina fotoboken Nynäshamn förr och nu, utgiven av Nynäshamns Fotoklubb och Sotholms Härads hembygdsförening. Rätt svar och namn på vinnaren publiceras i Nynäshamns Posten den 23 mars på informationssidan Ankaret. Skicka in svaret senast den 18 mars. 15

14 Nynäshamns ANKARET Efter sju år lämnar gästhamnschefen Björn Altnäs kommunen besviken över att många av de projekt han varit delaktig fortfarande ligger kvar i byrålådan. Detta är första gången som jag går ifrån ett jobb med så många halvfärdiga projekt, halvfabrikat, och det känns lite motigt. Samtidigt vet jag att många av förslagen är bra. Byggnadsingenjören Björn Altnäs rekryterades till Nynäshamn i mars 1994 för att förverkliga den ambitiösa hamnvisionen. Med meriter från byggnadsprojekt för Skanska och NCC inom och utom landet samt från gästhamnen i Västervik tog han sig an utbyggnaden av gästhamnen. Under sina första veckor på plats ledde han arbetet med att fördubbla gästhamnskapaciteten i tid för sommarsäsongen Det var en vision och hade vi uppfyllt alla önskningar hade exempelvis parkeringsplatserna upptagit hela hamnen. Men detta är typiskt för en vision inget fel i det. När bygget stod klart var nästa prioritet att skapa en attraktiv miljö för gästande båtfolk. Björn Altnäs hade den bestämda åsikten att de företag som bedriver verksamhet i hamnen också skulle äga sina fastigheter. Agitator på cykel Det blev omedelbart bekymmersamt, det stämde inte med den politiska färg som denna kommun har haft sedan generationer. Jag lyckades övertyga dåvarande kommundirektören och cyklade runt till köpmannaföreningen, polisen, brandkåren, konst och hantverksföreningen och inbjöd till och med en busslast pensionärer ner till hamnen. Jag drog ärendet för arbetarekommunen och fick till slut stöd. Det som från början var ett ettårsuppdrag förlängdes och Björn Altnäs anställdes i kommunen. Egentligen tyckte han att verksamheten skulle drivas i Hamnchefen kastar loss stiftelse- eller bolagsform, något som det inte fanns politiskt stöd för. Brakförluster Men jag drev i alla fall igenom att vi från 1995 kunde fortsätta utan kommunala bidrag. Gästhamnsverksamheten i sig gick, och kommer alltid, att gå med brakförlust men vi kunde tjäna pengar på parkeringsplatser, bryggplatser och fastighetsuthyrning och sammantaget räckte det för att få ihop lagom mycket pengar. I fjol hade vi en omsättning på cirka fem miljoner, varav vi levererade två miljoner till kommuner i räntor och avskrivning på tidigare investeringar. Projekten har varit många och Björn Altnäs är ivrig och entusiastisk förespråkare för dem alla. När Ankaret besöker honom har han just diskuterat byggandet av stugor och campingplatser vid Nicksta. Det skulle kunna generera gästnätter till kommunen men jag fick inte ens visa förslaget för politikerna. Visst har Nynäshamn i vissa Jag beklagar att Björn Altnäs slutar, kommenterar kommunalrådet Tore Åkerbäck. Han har gjort ett fantastiskt jobb som han ska ha all heder av. Vi har haft en bra relation och det känns inte bra när tjänstemän väljer att kritisera den politiska ledningen i massmedia i stället för direkt till mig. Det är synd att det ska sluta på detta sätt. Björn Altnäs, chef för gästhamnen lämnar kommunen för Valdemarsvik. avseende dåliga odds, men det hade Haninge också, säger Björn Altnäs och jämför: Det ligger när till hands att jämföra med Haninge och den ekonomiska vändning som skett där. I Haninge spelar det ingen roll om kommunen får 125 kr/kvm eller 25 kr/kvm för industrimark. Verksamheten leder till fler boende och yrkesverksamma som äter, bor, handlar och går i skola i kommunen. Och företaget måste i sin tur få service som genererar ytterligare verksamheter. Skogsbruk väntar Nu väntar ett nytt kapitel i byggarens liv. Tillsammans med sina barn mariningenjör respektive försäljningschef har familjen köpt en 560 hektar stor gård norr om Valdemarsvik. Där ska han sköta om fastigheterna och skogsbruket. Givetvis har han ett antal affärsprojekt på lut som ska förverkligas på den egna gården. Det jag är mest stolt över under dessa sju år är det positiva bemötande vi har fått. Och det kommer från alla dem som är nöjda och belåtna med hamnverksamheten. Men det finaste är att jag har fått en inbjudan från Kryssarklubben och STF att på Båtmässan i vår hålla ett anförande om hur man organiserar en framgångsrik gästhamnsverksamhet i Östersjön. GRUPPFÖRSÄNDELSE På djupet Vad tror du behövs för att nyinflyttade ska trivas i Nynäshamn? Anita Mutka, infödd Nynäshamnare Mer valmöjligheter när det gäller nöjen. Mer dans. Större affärskedjor som H&M. Det sägs att vi Nynäshamnare inte gärna släpper in nya i gemenskapen. Jag tycker vi är trevliga, jag. Christian Gunnarsson, född i Småland, kom till Nynäshamn Jag trivs väldigt bra, här har jag hittat min plats i livet. Men kommunikationerna måste lösas, pendeln och Väg 73. Det behövs mer underhållning i hamnen på somrarna om vi vill marknadsföra oss som en turiststad. Gör centrum till ett riktigt köpcentrum. Det är för mycket mäklare och banker. Åsa Westman, infödd Nynäshamnare. En simhall i centralorten är ett måste för en skärgårdskommun. Sedan finns det inget att göra en vanlig veckokväll. Det borde finnas ett fik som är öppet på kvällarna där man kan slinka in och träffa andra ungdomar. För övrigt är det inget drag på någonting. Kenan Jamak, kom till Nynäshamn från Bosnien för åtta år sedan. Jag önskar att det skulle finna en typ av förening där man kan gå in och spela schack och kort. Där skulle det också finnas en storbilds-tv så man kan följa olika sportevenemang. Fler poliser så man kan känna sig tryggare. Det är för mycket ungdomsfylla och bråk på helgerna.