Bedömningsstöd för. BUMS Bedömningsstöd i svenska åk 6 Liber AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bedömningsstöd för. BUMS Bedömningsstöd i svenska åk 6 Liber AB"

Transkript

1 Bedömningsstöd för 1

2 Bums bedömningsstöd i svenska för åk 6 Det här bedömningsstödet innehåller hänvisningar från kunskapskraven i svenska till utvalda övningar i Bums övningsbok åk 6, övningar som prövar kunskapskraven. Du kan därför använda Bums övningsbok som underlag för bedömning i det dagliga arbetet. ur Språket lyfter från Skolverket (här sorterade till de olika kunskapskraven) och kommentarerna till varje del ger dig vägledning i bedömningen inför betygssättningen. Vi har valt att inte använda oss av elevexempel i Bums bedömningsstöd. Om du önskar elevexempel till varje kunskapskrav hänvisar vi till Tummen upp! svenska kartläggning åk 6 som har ett gratis nedladdningsbart bedömningsstöd med elevexempel till varje övning. Du hittar det på liber.se (sökord:tummen upp svenska). Med hjälp av Bums bedömningsmatris, som också finns att ladda ner gratis på liber.se, kan du kartlägga elevens kunskaper och får på så sätt en tydlig överblick över elevens kunskaper. Matrisen kan användas vid utvecklingssamtal för att på ett enkelt och tydligt sätt motivera vilket betyg du satt och för att identifiera elevens utvecklingszon. 2

3 Innehåll Del 1: Läsa skönlitteratur med flyt...4 Del 2: Läsa sakprosa med flyt...5 Del 3: Läsförståelse skönlitteratur...6 Del 4: Läsförståelse skönlitteratur... 7 Del 5: Läsförståelse sakprosa...9 Del 6: Läsförståelse sakprosa Del 7: Skriva olika slags texter...11 Del 8: Skriva olika slags texter...12 Del 9: Skriva berättande texter...13 Del 10: Informationssökning Del 11: Kombinera text med estetiska uttryck...15 Del 12: Bearbeta texter utifrån respons Del 13: Samtal och muntliga redogörelser...17 Del 14: Språkbruk

4 Del 1: Läsa skönlitteratur med flyt Med hjälp av de här skönlitterära texterna i Bums grundbok kan du bedöma elevens läsflyt. Eleven läser högt, en eller ett par av texterna. s. 37 Alex Dogboy s. 48 Eldens hemlighet s. 53 Min vän Percys magiska gymnastikskor s. 60 I taket lyser stjärnorna s. 64 Äger eller suger s. 66 Jag är Zlatan Ibrahimovic s. 70 Grodorna i skålen s. 72 Väinämöinen och kvarnen på havets botten s. 74 De två tornen kunskapskrav för Eleven kan läsa skönlitteratur för barn och med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. kunskapskrav för Eleven kan läsa skönlitteratur för barn och ungdomar med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt sätt. kunskapskrav för Eleven kan läsa skönlitteratur för barn och ungdomar med mycket gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. m läser med flyt gott flyt mycket gott flyt olika slags skönlitteratur, t.ex. romaner, lyrik, drama, sagor och myter för barn och ungdomar. m anpassar och varierar användningen av förståelsestrategier på ett fungerande ändamålsenligt ändamålsenligt och effektivt sätt beroende på såväl syfte med läsningen som vilken typ av text som läses, dvs. anpassning till textens syfte, dess språkliga drag och uppbyggnad. m rättar sig själv vid läsning. Att läsa flytande innebär att avkodningen är rätt, att eleven kan anpassa sin läsning till textens karaktär och pausera och betona där det passar. Den som lyssnar kan utan problem ta till sig innehållet. En elev som inte tränat högläsning kan ha en flytande läsning vid tyst läsning men sämre läsflyt vid högläsning. Det finns därför en risk att undervärdera ett barns läsflyt när man lyssnar på barnets högläsning. En elev kan också ha en flytande läsning utan att förstå vad han/hon läser. God intonation är oftast en indikation på att eleven har en god läsförståelse (men det är inte alltid så). Så här kan du observera hur läsflytet fungerar: I vilken grad m fungerar intonationen? m rättar eleven sig själv vid läsning? m anpassar eleven läshastigheten beroende på textens innehåll och karaktär? 4

5 Del 2: Läsa sakprosa med flyt Eleven läser högt för dig, en eller ett par av de sakprosatexter som finns i Bums grundbok (se nedan). Bedöm utifrån elevens läsning vilken kravnivå eleven uppnått. s. 58 beskrivande och förklarande text s. 61 instruerande text s. 63 argumenterande text s. 48 förklarande text Eleven kan läsa sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt betyg c Eleven kan läsa sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt sätt Eleven kan läsa sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivt sätt m läser med flyt gott flyt mycket gott flyt sakprosatexter som förekommer såväl i som utanför skolan. m anpassar och varierar användningen av förståelsestrategier på ett fungerande ändamålsenligt ändamålsenligt och effektivt sätt beroende på såväl syfte med läsningen som vilken typ av text som läses, dvs. anpassning till textens syfte, dess språkliga drag och uppbyggnad. m rättar sig själv vid läsning. Om innehållet i texten är okänt, om ämnet är obekant för eleven eller om texten innehåller ämnesspecifika ord och begrepp som eleven inte tidigare mött påverkar det förstås graden av läsflyt. Avgör om eleven innan läsningen behöver en genomgång av det som är okänt i texten. (Se även kommentar under Del1: Läsa skönlitteratur med flyt.) 5

6 Del 3: Läsförståelse skönlitteratur I de här övningarna i Bums övningsbok kan du bedöma elevens läsförståelse. Bedöm utifrån elevens prestationer i uppgifterna vilken kravnivå eleven uppnått. s (Alex Dogboy) s. 48 (Väinämöinen och kvarnen på havets botten) Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse m gör enkla utvecklade välutvecklade sammanfattningar av det lästa. m gör enkla och till viss del underbyggda/utvecklade relativt väl underbyggda /välutvecklade väl underbyggda resonemang om innehållet. Kan eleven på sidorna och på s. 48 återge innehållet med de viktigaste, bärande delarna av handlingen så att de får sammanhang (enkelt, utvecklat eller välutvecklat)? Kan eleven utesluta information som inte är bärande för handlingen? Skriver eleven med egna ord? Den här informationen skulle en sammanfattning av texten om Alex Dogboy kunna innehålla: Alex var förföljd av någon. Han åkte till en jättestor soptipp eftersom han hade hört att det gick att försörja sig där. På soptippen träffade han en flicka med en flock hundar. Flickan lärde honom hur han skulle samla på olika saker som han kunde sälja. Sammanfattningen är helt tillräcklig för att läsaren ska förstå handlingen. Med ett kort tillägg blir sammanfattningen mer utvecklad: Alex var förföljd av någon. Han åkte till en jättestor soptipp eftersom han hade hört att det gick att försörja sig där. På soptippen träffade han en flicka med en flock hundar. Flickan lärde honom hur han skulle samla på olika saker som han kunde sälja. Han fick också veta att det fanns en speciell sopbil som kom med sopor från Mc Donalds och andra restauranger. Matresterna från den sopbilen åt barnen på soptippen till lunch. Nu belyser sammanfattningen människornas villkor på soptippen och kan därför anses mer välutvecklad. Finns det något i elevens resonemang om texten som kopplar Alex Dogboys situation till ett större sammanhang, t.ex. orättvisorna i världen, eller till att människors skräp blev andras levebröd? Dvs. något resonemang som lyfter berättelsen till ett vidare sammanhang. Så kan ett högre betyg sättas. För krävs att eleven kan visa på en god koppling till sammanhanget. Om du är osäker på elevsvaret, komplettera gärna med muntliga frågor till eleven för att få en tydligare bild av elevens förmåga. 6

7 Del 4: Läsförståelse skönlitteratur I de här övningarna i Bums övningsbok kan du bedöma om eleven kan tolka, föra resonemang och beskriva sin läsupplevelse. Bedöm utifrån elevens prestationer i uppgifterna vilken kravnivå eleven uppnått. Alex Dogboy s. 31, uppgift 2, 3, 4 Eldens hemlighet s. 37, uppgift 5-8 Min vän Percys magiska gymnastikskor s. 38, uppgift 1 I taket lyser stjärnorna s. 41, uppgift 2-5 Jag är Zlatan Ibrahimovic s. 46, uppgift 6 7 Grodorna i skålen s. 47, uppgift 1-3 s. 47, uppgift 3a b Väinömäinen och kvarnen på havets botten s. 49, uppgift 2 s. 48, uppgift 3 s. 49, uppgift 4 Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt famträdande budskap i olika verk samt på ett utvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen m för enkla och till viss del underbyggda/utvecklade relativt väl underbyggda /välutvecklade väl underbygggda resonemang om innehållet. m visar insikt om relevanta skillnader mellan uttalade och underliggande budskap i lästa texter. m beskriver sin upplevelse av läsningen på ett enkelt utvecklat välutvecklat sätt. 7

8 Del 4: fortsättning Alex Dogboy uppgift 2 4 på s. 47: I vilken grad kan eleven beskriva sin upplevelse av läsningen? Eldens hemlighet uppgift 6 7, s. 37: Kan eleven koppla Sofias liv till det övergripande problemen i landet, att de var i krig, och föra ett resonemang om det? I taket lyser stjärnorna uppgift 2 5, s.41: Kan eleven ge någon möjlig orsak till att tjejerna omringar Jenna? Möjliga orsaker (utifrån det korta textutdrag eleven läst) skulle kunna vara att de är fiender och att tjejerna vill provocera Jenna. En annan anledning kan vara att någon av tjejerna är kär i Sackarias och därför vill veta om Jenna är kär i honom. Jag är Zlatan Ibrahimovic uppgift 6 7, s. 46: Kan eleven föra resonemang om hur Zlatan kände sig bland de andra i laget? Kan de relatera den upplevelsen till egna erfarenheter? Ett tydligt framträdande budskap i texten är Zlatans vapen, hur han kör sitt eget race och inte försöker passa in, snarare tvärtom. Kan eleven urskilja det? Grodorna i skålen uppgift 1 3, s. 47och uppgift 3a 4, s. 47: Grodorna i skålen har ett tydligt framträdande budskap att det är värt att kämpa i motgång. I vilken grad kan eleven föra resonemang om det? I uppgift 3 b på s. 47: Kan eleven överföra budskapet från texten Grodorna i skålen till texten om Zlatan och föra resonemang om hur Zlatan trots svårigheterna under sin uppväxt inte gav upp utan fortsatte kämpa på sitt sätt för att överleva, och lyckades. Det kräver ett välutvecklat resonemang (). Väinämöinen och kvarnen på havets botten uppgift 2 4, s. 49: Myten om Väinämöinen förklarar varför havsvattnet är salt. Det framgår ganska tydligt. Underliggande budskap i texten skulle kunna vara att man ska hålla sitt löfte eller att det är möjligt att övervinna ondska/problem. Hur för eleven resonemang om tänkbara budskap? 8

9 Del 5: Läsförståelse sakprosa I de här övningarna i Bums övningsbok kan du bedöma elevens läsförståelse. Bedöm utifrån elevens prestationer i uppgifterna vilken kravnivå eleven uppnått. s. 59, uppgift 3 a c, 4 b c (beskrivande och förklarande text) s. 59, uppgift 4 a s. 61, uppgift 1b (instruerande text) s. 64, uppgift 1 f Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse. m gör enkla utvecklade välutvecklade sammanfattningar av det lästa. m för enkla och till viss del underbyggda/utvecklade relativt väl underbyggda/välutvecklade väl underbyggda resonemang om innehållet. m visar insikt om relevanta skillnader mellan uttalade och underliggande budskap i lästa texter. uppgift 4 a, s. 59: Lyckas eleven få fram de fyra orsakerna till att befolkningen var upprörd? (Elevsvaret sammanfattar innehållet i den förklarande delen av texten under rubriken Varför var människorna i Paris så arga.) uppgift 1 b, s. 61: Kan eleven kommentera bilden med koppling till sammanhanget, dvs. kan de beskriva hur bilden hjälper till att förklara innehållet i texten? Svara barnen nej på fråga 1a b har de troligen inte förstått innehållet. uppgift 1 f, s. 64: Framgår det av elevens svar att eleven förstår att den här texten är skriven för att påverka och övertyga? Kan eleven föra resonemang om hur den här sortens texter kan påverka människor att tänka på ett nytt sätt. 9

10 Del 6: Läsförståelse sakprosa I de här övningarna i Bums övningsbok kan du bedöma om eleven kan tolka, föra resonemang och beskriva sin läsupplevelse. Bedöm utifrån elevens prestationer i uppgifterna vilken kravnivå eleven uppnått. s. 59, 3a c, 4 b c s. 63, uppgift 1a f (argumenterande text) Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt famträdande budskap i olika verk samt på ett utvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen m för enkla och till viss del underbyggda/utvecklade relativt väl underbyggda /välutvecklade väl underbygggda resonemang om innehållet. m visar insikt om relevanta skillnader mellan uttalade och underliggande budskap i lästa texter. m beskriver sin upplevelse av läsningen på ett enkelt utvecklat välutvecklat sätt. uppgift 3 a b, s. 59: Kan eleven utläsa att stormningen av Bastiljen enligt textförfattaren är den direkt utlösande orsaken till Franska revolutionen? Kan eleven föra resonemang som visar hur viktig den händelsen var med hjälp av den omvända frågan om vad som skulle ha hänt om vakten inte hade börjat skjuta? uppgift 4c, s. 59: Kan eleven dra paralleller från texten till vårt samhälle idag? Den uppgiften är mer avancerad och kräver välutvecklade och väl underbyggda resonemang (). uppgift 1 a c, s : Genomskådar eleven budskapet/syftet med texten? Visar svaren att eleven förstått textens syfte att övertyga? Kan eleven föra utvecklade eller välutvecklade, relativt väl underbyggda eller väl utbyggda resonemang om textens budskap? 10

11 Del 7: Skriva olika slags texter I de här övningarna i Bums övningsbok kan du bedöma elevens förmåga att skriva olika slags texter med fungerande innehåll, struktur och språklig variation. Bedöm utifrån elevens prestationer i uppgifterna vilken kravnivå eleven uppnått. s. 67, uppgift 2 s , uppgift 1a 2c (beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande text.) Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation Eleven kan skriva olika slags texter med relativt tydligt innehåll och relativt väl fungerande struktur samt förhållandevis god variation Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll och i väl fungerande struktur samt god språklig variation m skriver berättande texter med enkla utvecklade välutvecklade gestaltande beskrivningar och enkel utvecklad välutvecklad handling. m skriver faktatexter med egna ord, utifrån förförståelse och egna frågor med hjälp av flera källor m skriver olika texter med begripligt relativt tydligt tydligt innehåll och i huvudsak relativt väl väl fungerande struktur samt viss förhållandevis god god språklig variation. m sätter rubriker på olika nivåer samt använder styckeindelning på ett funktionellt sätt. Väl framme vid sidorna har eleven tränat olika strategier för att skriva beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter och dessutom texter skrivna för nätet (blogg). I uppgifterna på s kan du se hur eleven lyckas skriva olika typer av texter. i uppgift 1 s. 66 och uppg. 1a s. 86 Kan eleven välja passande texttyp utifrån syfte? Beskrivande och förklarande texter: Har eleven byggt upp en fungerande struktur? Har eleven formulerat innehållet på ett begripligt, relativt tydligt eller tydligt sätt? Hur är den språkliga variationen? Instruerande text: Skriver eleven de instruerande texterna i kronologisk händelseordning, så att det framgår att eleven förstått att instruktionen ska följas i en given ordning? Hur fungerar instruktionen i praktiken? Använder eleven sambandsord som först, sen, därefter, ord som förtydligar den givna ordningen i de olika stegen. Argumenterande text: Skriver eleven de argumenterande texterna med urskiljbara/begripliga, relativt tydliga eller tydliga åsikter. Hur logisk är textens struktur? Finns logiska sambandsord som gör texten tydlig: för det första, för det andra, för det tredje; ett argument, ett annat, ett tredje osv? I vilken omfattning använder eleven värdeladdade ord? Värdeladdade ord gör budskapet i en argumenterande text tydligare. 11

12 Del 8: Skriva olika slags texter I de här övningarna i Bums övningsbok kan du bedöma elevens stavning och språkriktighet. Bedöm utifrån elevens prestationer i uppgifterna vilken kravnivå eleven uppnått. s , uppgift 1a 2c I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med relativt god säkerhet I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet m följer grundläggande regler för avstavning med viss relativt god god säkerhet. m följer grundlägggande regler för språkriktighet samt skiljetecknens användning med viss relativt god god säkerhet. m använder ordbehandlingens stavnings-, grammatik- och synonymprogram som stöd i skrivandet och vid redigering av texter. Bedöm elevens förmåga att skriva en läsbar text. I vilken grad är texten språkriktig? Hur ser meningsbyggnaden och ordvariationen ut? Ställer stavningen eller meningsbyggnaden till problem för förståelsen (syftningsfel t.ex.)? Behärskar eleven grundläggande regler för stavning med viss säkerhet, relativt god säkerhet eller god säkerhet? I vilken grad använder eleven skiljetecken på rätt sätt? 12

13 Se under nedan. Del 9: Skriva berättande texter : De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och enkel handling : De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och utvecklad handling : De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och välutvecklad handling m skriver berättande texter med enkla utvecklade välutvecklade gestaltande beskrivningar och enkel utvecklad välutvecklad handling. m skriver med begripligt relativt tydligt tydligt innehåll och i huvudsak relativt väl väl fungerande struktur samt viss förhållandevis god god språklig variation. kommentar I Bums åk 6 är fokus, när det gäller skrivande, sakprosatexter. Därför saknas i övningsboken för åk 6 uppgifter som tränar och prövar elevens förmåga att skriva berättande texter (med undantag av uppgift 1 2 a-c på s där eleverna i par skriver en berättande text med parallellhandling.) Titta på de berättande texter eleven skriver i det dagliga arbetet. Hur frekventa och hur utvecklade är de gestaltande beskrivningarna? Hur utvecklad är handlingen? Vad kan eleven göra för att utveckla handlingen? Handlar det om att planera skrivandet på ett bättre sätt? Behöver eleven repetera skrivstrategierna som introducerades i Bums åk 5 för att handlingen ska bli mer utvecklad? 13

14 Del 10: Informationssökning I de här övningarna i Bums övningsbok kan du bedöma i vilken mån eleven kan söka, välja ut och sammanställa information. Bedöm utifrån elevens prestationer i uppgifterna vilken kravnivå eleven uppnått. s. 26, uppgift 4 a c s. 33, uppgift 1 2 s. 24, uppgift 5 c s. 54, uppgift 4 Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ämnesspecifika ord och begrepp Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då utvecklade resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar, egna formuleringar och relativt god användning av ämnesspecifika ord och begrepp Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då välutvecklade resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller välutvecklade beskrivningar, egna formuleringar och god användning av ämnesspecifika ord och begrepp m skriver texter med stöd i flera olika källor och texterna innehåller då enkla utvecklade väl utvecklade beskrivningar, egna formuleringar och viss relativt god god användning av ämnesspecifika ord. m skriver faktatexter med egna ord, utifrån förförståelse och egna frågor med hjälp av flera olika källor. uppgift 1 2, s. 33: Utifrån elevens svar kan du bedöma hela den här delen av kunskapskravet. I uppgift 1 söker eleven information och för resonemang om informationens användbarhet. I uppgift 2 sammanställer eleven information från ett avgränsat urval av källor (2 st). Hur för eleven resonemang om informationens användbarhet (hur utvecklat är resonemanget)? Visar resonemanget att eleven förstått hur källkritik fungerar? Vilken sorts beskrivningar innehåller sammanställningen? Innehåller den elevens egna formuleringar? I vilken grad använder eleven ämnesspecifika ord och begrepp? uppgift 4 a c, s. 26: Här söker eleven fakta och resonerar om graden av trovärdighet. Utifrån elevens resonemang kan du avgöra om eleven förstått vad en säker respektive osäker källa är? Mer träning på att söka och sammanställa information får eleven i kapitlet Skrivarskola, som bl.a. lär ut hur eleven ska sortera, välja ut fakta, och strukturera sin text. 14

15 Del 11: Kombinera text med estetiska uttryck I de här övningarna i Bums övningsbok kan du bedöma hur eleven använder estetiska uttryck i samspel med text. Bedöm utifrån elevens prestationer i uppgifterna vilken kravnivå eleven uppnått. s. 20, uppgift 1 s. 53, uppgift 3 s. 75, 1a--b s. 81, uppgift 2 Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap m kombinerar sina texter med bilder och ljud så att de olika uttrycken samspelar på ett i huvudsak fungerande ändamålsenligt ändamålsenligt och effektivt sätt för att förstärka och levandegöra texten. I ett flertal övningar i Bums övningsbok ges möjlighet att kombinera text med estetiska uttryck för att förstärka och levandegöra texters budskap. Hur väl samspelar de estetiska uttrycken med elevens texter? Uppgift 1 på s. 20: Eleven ska planera och genomföra en redovisning med bildspel. Hur samspelar bilder och innehåll? Vad tillför bildspelet elevens presentation? Uppgift 1, s. 75: Här ska eleven kombinera en instruerande text med en instruerande bildserie. Hur samspelar bild och text? Hjälper bilderna till att förtydliga innehållet i texten? Uppgift 2 på s. 1: Uppgiften går ut på att göra en reklamfilm (argumenterande text). Hur samspelar bilderna eleven ritat med berättarmanus (och eventuell inspelad film)? 15

16 Del 12: Bearbeta texter utifrån respons I de här övningarna i Bums övningsbok kan du bedöma om eleven kan bearbeta texter utifrån respons. Bedöm utifrån elevens prestationer i uppgifterna vilken kravnivå eleven uppnått. s. 73, uppgift 1 2 s , uppgift Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak fungerande sätt. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett relativt väl fungerande sätt. Betyg A Dessutom kan eleven ge välutvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett väl fungerande sätt. m ger enkla utvecklade väl utvecklade omdömen om texters innehåll och form. m bearbetar texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak relativt väl väl fungerande sätt med stöd av andras råd. För att kunna bedöma om eleven kan bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitét, måste man jämföra elevens första text, och den slutgiltiga versionen eleven skrivit utifrån respons. Slutresultatet påverkas givetvis av kvalitéten på den respons eleven fått. Det är viktigt att ta hänsyn till när du bedömer slutversionen, dvs. att den respons eleven fått verkligen har varit kvalitativ och gett eleven en god chans att förbättra sin text (I övningsboken, uppgift 1 på s. 73 kan du läsa vilken respons eleven fått.). Använd gärna de texter eleven producerat på sidorna för att träna på att bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitét. 16

17 Del 13: Samtal och Muntliga redogörelser I de här övningarna i Bums övningsbok kan du bedöma dels hur eleven samtalar och dels hur eleven förbereder och genomför muntliga redogörelser. Bedöm utifrån elevens prestationer i uppgifterna vilken kravnivå eleven uppnått. s. 1, uppgift 3 s. 16, uppgift 7 b s. 20, uppgift 1 s. 53, uppgift 3 Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare. Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som relativt väl upprätthåller samtalet. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning till syfte och mottagare Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som väl upprätthåller samtalet. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning till syfte och mottagare. Här saknas observationspunkter i Språket lyfter. Uppg. 3, s. 13 och uppg. 7b, s. 16: Vågar eleven uttrycka sin åsikt? I vilken mån kan eleven framföra sina åsikter/argument och ställa relevanta frågor för att upprätthålla ett samtal? s. 20, uppg. 1 och s. 53,uppg. 3: För att lyckas med en muntlig presentation ska eleven kunna strukturera innehållet i en inledning, ett fungerande innehåll och en avslutning. Är eleven medveten om syftet med redovisningen? Hur väl anpassad är redovisningen till syftet och till mottagarna? Hur utvecklad är redogörelsen? Hur ser strukturen ut (inledningen, innehållet och avslutningen)? Planeringen är avgörande för att redovisningen ska bli bra och många elever kan bli hjälpta av respons från läraren på innehållet redan i planeringsstadiet. 17

18 Del 14: Språkbruk I diagnosen ur Bums lärarhandledning åk 5 på nästa sida kan du bedöma elevens kunskaper om nationella minoritetsspråk, nordiska språken och språkliga varianter i svenska. Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk. Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk. Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk. Här saknas observationspunkter i Språket lyfter. Nationella minoritetsspråk, de nordiska språken och språkliga varianter inom svenskan, behandlas i Bums övningsbok åk 5. På nästa sida ligger den diagnos ur Bums åk 5 som prövar den delen av kunskapskravet. I den här delen av kunskapskravet prövas enbart godkäntnivå, ingen gradering finns för de olika betygen. 18

19 Diagnos Språkhistoria 1. Vilka är de nordiska språken? 2. Vilka likheter och skillnader finns mellan svenska, norska och danska (hur språken skrivs och hur det låter när man pratar)? Förklara. 3. Vad är ett minoritetsspråk? 4. Det finns fem minoritetsspråk i Sverige. Vilka av de här språken är minoritetsspråk i Sverige? Ringa in. samiska engelska finska ryska meänkieli romai chib jiddish norska danska 83 19

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande

Läs mer

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson Lokal Pedagogisk Planering i svenska Ämnesområde: Skolfotot och Huset Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson mail: annika.svartling.andersson@edu.upplandsvasby.se Centralt innehåll: Skillnader i språkanvändning

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Kursplan i svenska grundläggande kurs W kursplan svenska w.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs W Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Vendelsömalmsskolan Pedagogisk planering

Vendelsömalmsskolan Pedagogisk planering Under arbetsområdet Språket genom media kommer eleverna att arbeta med media som en metod att öva på sina färdigheter och öka sina kunskaper i språket. Vi kommer att ta upp många saker ur det centrala

Läs mer

Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Muntliga presentationer och. Gester och kroppsspråk. muntligt berättande.

Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Muntliga presentationer och. Gester och kroppsspråk. muntligt berättande. Svenska åk 4-6 - Centralt innehåll Argumentera Muntliga presentationer och muntligt berättande Hjälpmedel: Stödord, bilder, digitala medier. Gester och kroppsspråk Tala, lyssna och samtala Berättande texter

Läs mer

Bums Svenska Åk 6 PROVLEKTION

Bums Svenska Åk 6 PROVLEKTION Bums Svenska Åk 6 Bums Svenska 4-6 är ett grundläromedel i svenska som tydligt utgår från den nya kursplanens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav. PROVLEKTION Följande provlektion är ett utdrag ur

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska Övergripande Mål: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6

LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6 Innehåll Centralt innehåll i ämnet svenska SV 2011 enligt läroplan... 2 Förtydligande av centralt innehåll

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 kusplan svenska grnsve2.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom

Läs mer

Svenska som andraspråk Åk 1-9 2012-08-20

Svenska som andraspråk Åk 1-9 2012-08-20 Vallaskolan Svenska som andraspråk Åk 1-9 2012-08-20 Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera

Läs mer

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP) Ämne: Svenska Åk:3 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk 3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Jordens processer I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till? "Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,

Läs mer

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP) Ämne: Svenska Åk:2 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt

Läs mer

Lokal studieplan för svenska.

Lokal studieplan för svenska. Lokal studieplan för svenska. Kunskapso mråde Läsa och skriva Centralt Innehåll 1. Sambandet mellan ljud och bokstav. Alfabetet och alfabetisk ordning. Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen

Läs mer

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår

Läs mer

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk 3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk jiddisch är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner

Läs mer

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i svenska som andraspråk

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i svenska som andraspråk Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

åk1-9 De 4 viktigaste frågorna: på enklare svenska ELEV FÖRÄLDER LÄRARE Ett magasin som hjälper dig att klara kunskapskraven odigital

åk1-9 De 4 viktigaste frågorna: på enklare svenska ELEV FÖRÄLDER LÄRARE Ett magasin som hjälper dig att klara kunskapskraven odigital HJ Skolverkets KURSplanR på enklare svenska n r 1 2012 / 2013 89 kr tt magasin som hjälper dig att klara kunskapskraven alla ämnen åk1-9 FRÅN Byråkratsvenska TILL svenska odigital app GRTIS De 4 viktigaste

Läs mer

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA)

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA) 1 (9) BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA) Avsedd som underlag till lärare i förberedelseklass, svenska som andraspråk och svenska 2 (9) VAD ÄR SVENSKA SOM ANDRASPRÅK OCH FÖR VEM? Det svenska språket

Läs mer

Sagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med:

Sagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med: 7 9 LGR11 Sv Sagotema Under några veckor kommer vi att arbeta med ett sagotema. Vi kommer att prata om vad som kännetecknar en saga samt vad det finns för olika typer av sagor. Vi kommer också att läsa

Läs mer

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP) Ämne: Svenska Åk:1 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt

Läs mer

Svenska åk 6. LÄRARHANDLEDNING Hippas Eriksson Maria Södergren Mats Wänblad. Liber

Svenska åk 6. LÄRARHANDLEDNING Hippas Eriksson Maria Södergren Mats Wänblad. Liber Svenska åk 6 LÄRARHANDLEDNING Hippas Eriksson Maria Södergren Mats Wänblad Liber ISBN 978-91-47-11018-6 Hippas Eriksson, Maria Södergren, Mats Wänblad och Liber AB Projektledare och redaktör: Helena Hammarqvist

Läs mer

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att: Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet

Läs mer

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Skolverkets förslag till kursplan i svenska i grundskolan. Svenska

Skolverkets förslag till kursplan i svenska i grundskolan. Svenska Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, Svenska Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

Lärarinstruktion digital diagnos Svenska åk 6. åk6. Lärarinstruktion Svenska

Lärarinstruktion digital diagnos Svenska åk 6. åk6. Lärarinstruktion Svenska åk6 Lärarinstruktion Svenska 1 Syftet med diagnosen Pejlo diagnos åk 6 svenska är framtagen för att ge läraren en god överblick över elevernas läs- och skrivförmåga. Diagnosen är noga utprövad och validerad

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan På arbetar vi med läromedlet Svenska Direkt i årskurs 7. Vi läser även ett par skönlitterära böcker. Eftersom vi delar material kan planeringen variera mellan klasserna. Kursplanen i svenska delas in i

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva)

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva) Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva) Syftesdel inledande text svenska svenska som andraspråk Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Lpp för Svenska som andraspråk år 6 9 Hofors kommun, Petreskolan År6 Ht studieteknik 1 Vt sagor År 7 Ht Studieteknik 2 Vt Boken om mig själv År 8 Ht Studieteknik 3 Vt År 9 Ht Vt Deckare Studieteknik 4,

Läs mer

Prövningsanvisningar våren 2017 Svenska som andraspråk grundläggande nivå

Prövningsanvisningar våren 2017 Svenska som andraspråk grundläggande nivå Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar våren 2017 Svenska som andraspråk grundläggande nivå Läs igenom kursplanen för Svenska som andraspråk här nedanför. Läs och arbeta med kursboken

Läs mer

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 8 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information och Praktisk svenska.

Läs mer

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

SAMTYCKE ÅK 9 till överlämnande av pedagogiska dokument från gymnasieantagningen till gymnasieskolan

SAMTYCKE ÅK 9 till överlämnande av pedagogiska dokument från gymnasieantagningen till gymnasieskolan 1 1(13) Ankomststämpel SAMTYCKE ÅK 9 till överlämnande av pedagogiska dokument från gymnasieantagningen till gymnasieskolan Information om personuppgiftslagen (PuL) Personuppgifter i ansökan behandlas

Läs mer

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1 Förmågor som eleverna ska utveckla i svenska Praktisk Svenska 1 Praktisk Svenska 2 Praktisk Svenska 3 Kunskapskrav i svenska Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Jag kan Formulera positiva tankar

Läs mer

Gunnar Hyltegren. De nya kursplanerna 2011

Gunnar Hyltegren. De nya kursplanerna 2011 De nya kursplanerna 2011 Strukturen i de nya kursplanerna 2011 (gr) Ämnet Kort karaktäristik och betydelse Syfte Vad undervisningen skall åstadkomma Sammanfattning av syftet (kallas ibland mål av Skolverket)

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Tala, samtala och lyssna

Tala, samtala och lyssna Modersmål åk 4-6 - Centralt innehåll Muntliga presentationer Uttal, betoning och satsmelodi Jämföra uttal i modersmålet med uttal i svenskan. Tala, samtala och lyssna Berättande texter och sakprosatexer

Läs mer

Smedingeskolan LPP och matris för tema klassiker. LPP och matris för tema klassiker

Smedingeskolan LPP och matris för tema klassiker. LPP och matris för tema klassiker Under den kommande perioden kommer vi att arbeta med temat klassiker. Ni ska få lära er vad som räknas som en klassiker samt olika författare. Ni ska läsa en klassiker - som ni själva väljer, läsa utdrag

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Lärarinstruktion digital diagnos Svenska åk 7. Lärarinstruktion Digital diagnos Svenska årskurs 7

Lärarinstruktion digital diagnos Svenska åk 7. Lärarinstruktion Digital diagnos Svenska årskurs 7 träning Uppstart Lärarinstruktion Digital diagnos Svenska årskurs 7 1 Syftet med diagnosen Pejlo Uppstart åk 7 är framtaget för att ge läraren en god överblick över klassens och elevernas nivå när de börjar

Läs mer

LPP Magiska dörren ÅR 4

LPP Magiska dörren ÅR 4 LPP Magiska dörren ÅR 4 Detta arbetsområde omfattar läsning diskussion kring det lästa, skrivande av en egen berättelse, elevrespons på klasskamraters berättelse samt bearbetning av berättelsen. Arbetsområdet

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

Åk 6 skoltidning. Ett sätt att påverka, beskriva verkligheten och stilla sin nyfikenhet

Åk 6 skoltidning. Ett sätt att påverka, beskriva verkligheten och stilla sin nyfikenhet Åk 6 skoltidning Ett sätt att påverka, beskriva verkligheten och stilla sin nyfikenhet 141204 Syfte Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna

Läs mer

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Pep för arbetsområdet: No - Rymden PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och

Läs mer

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala 2010-06-14 Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar en språklig säkerhet i tal och

Läs mer

Rapport för skriftligt omdöme Vifolkaskolan 7-9

Rapport för skriftligt omdöme Vifolkaskolan 7-9 Svenska Vifolkaskolan 7-9 E C A 1 2 3 4 5 6 1 läsa flyt genom att, på ett i fungerande sätt, välja och använda läsa gott flyt genom att, ändamålsenligt sätt, välja och använda läsa mycket gott flyt genom

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16 Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Läsa. Betyg E Betyg C Betyg A

Läsa. Betyg E Betyg C Betyg A Läsa med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET MODERNA SPRÅK

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET MODERNA SPRÅK KUNSKAPSKRAV I ÄMNET MODERNA SPRÅK Inom ramen för elevens val Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven kan förstå vanliga ord och enkla fraser i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo

Läs mer

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Ny kursplan i svenska som andraspråk och nationella delkurser i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning

Ny kursplan i svenska som andraspråk och nationella delkurser i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning Ny kursplan i svenska som andraspråk och nationella delkurser i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Uppdraget Utgångspunkter Komvux

Läs mer

Kunskapskrav SVENSKA År 9

Kunskapskrav SVENSKA År 9 Kunskapskrav SVENSKA År 9 LÄSA: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med ( ) flyt genom att ( ) välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra ( ) sammanfattningar

Läs mer

SAMTYCKE ÅK 10 till överlämnande av pedagogiska dokument från antagningen till gymnasieskolan

SAMTYCKE ÅK 10 till överlämnande av pedagogiska dokument från antagningen till gymnasieskolan 1(16) SAMTYCKE ÅK 10 till överlämnande av pedagogiska dokument från antagningen till gymnasieskolan Ankomststämpel Information om personuppgiftslagen (PuL) Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet

Läs mer

Nya samlade läroplaner

Nya samlade läroplaner Nya samlade läroplaner Nya reformer Den nya skollagen En förändrad läroplan för förskolan Nya läroplaner för den obligatoriska skolan En ny gymnasieskola En ny betygsskala 350 lärare, didaktiker och experter

Läs mer

Ur läroplanens kapitel 1: Eleverna kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

Ur läroplanens kapitel 1: Eleverna kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Pedagogisk planering i svenska Säkert har du hört talas om Törnrosa och Askungen; kanske läste dina föräldrar de här eller andra sagor för dig när du var barn. Sagor har fascinerat människor i alla tider

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk

Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet svenska som andraspråk Centralt innehåll Lärområde Tid Delområde Undervisning/ arbetssätt Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,

Läs mer

Arbetsområden för Freja och Frigg

Arbetsområden för Freja och Frigg Arbetsområden för Freja och Frigg Arbetsområde: Läsinlärning och bokstavsarbete Kunskapskrav Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande

Läs mer

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000 Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,

Läs mer

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation

Läs mer

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*

Läs mer

Historien om mitt liv so far

Historien om mitt liv so far Historien om mitt liv so far Namn: Din första tid på högstadiet ska du ägna åt eftertanke och reflektion. Det är alltid bra att ta sig en funderare över hur man är som person, hur man har förändrats genom

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering

Lokal Pedagogisk Planering Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,

Läs mer

Observationspunkter, lärarmatris

Observationspunkter, lärarmatris Observationspunkter, lärarmatris Elevens namn A:1 Eleven visar uppmärksamhet vid högläsning Jag lyssnar och följer med i handlingen när någon läser för mig A:2 Eleven deltar i textsamtal och läser ord

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i svenska som andraspråk i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i svenska som andraspråk i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i svenska som andraspråk i grundskolan 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin

Läs mer

Centralt innehåll. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken. Träna på språkriktighet; skrivregler, skiljetecken och att bygga meningar.

Centralt innehåll. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken. Träna på språkriktighet; skrivregler, skiljetecken och att bygga meningar. Lpp Svenska N7 Vt -2012 Ämnesområde: Tema Frihet Ansvarig lärare: Thomas Hansson-Dahl Thomas.Hansson-Dahl@edu.upplandsvasby.se Läsa och skriva Centralt innehåll Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken

Läs mer

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk Centralt innehåll: Läsa och skriva Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Olika sätt att bearbeta egna texter

Läs mer