nordicinnovation side 3 Open Source Software är framtiden side 7 Nordisk Netværk indenfor Creative Industries God planering - nyckelen til framgång 5

Transkript

1 nordicinnovation För och om det nordiska innovationssystemet Nr 4:2002 Årgang 5 side 3 Open Source Software är framtiden side 7 Nordisk Netværk indenfor Creative Industries God planering - nyckelen til framgång 5 Inom biotekniken går forskning och utveckling oerhört fort. Det som är nytt idag kan efter ett år betraktas som gammal kunskap. Hur bygger man då upp ett fungerande nätverk inom bioteknik under dessa förutsättningar? 15 pionerer om ledelse af viden 8 15 bedrifter deler sine erfaringer omkring hvordan de styrer deres kunnskap og utvikler sin kompetanse. Det er rig variation i den måde nordiske virksomheder arbejder med deres viden på for å skabe værdi, sier Henrik Jensen som er prosjektleder for FRAME.

2 Sterke bånd til det næringspolitiske samarbeidet Kjetil Storvik, Nordisk Industrifond Ett år er gått siden Nordens første næringspolitiske samarbeidsprogram ble til, og det har vært et spennende år. Det norske formannskapet la lista høyt, og vi er glade for at Nordisk Industrifond kunne være behjelpelig med å hoppe høyt over. Konferansen "Små innovative foretak og entreprenørskap i Norden" som vi arrangerte i samarbeid med det norske formannskapet ble en en stor suksess, og vi ser helt klart betydningen av å ha et felles kunnskapsgrunnlag i de nordiske land på næringsspørsmål. I 2003 overtar Sverige stafettpinnen, og vi er glade for at det fruktbare samarbeidet ser ut til å fortsette. Lena Stridsberg, leder for embetsmannskomiteen som ivaretar nordiske næringsspm., er svært interessert i å samarbeide med Nordisk Industrifond. "Det svenska ordförandeskapet och Nordisk Industrifond deler syn på flere utmaningar i det Nordiska näringslivssamarbetet. Under perioden kan detta samarbete ge förutsättningar för utvecklingen av en gemensam innovationspolitik för en integrerad nordisk kunskapsmarknad" Vi har hatt interessante diskusjoner med Stridsberg om samarbeidsområder, og Stridsberg har allerede kommet med innspill til samarbeidsformer. Det svenske formannskapet har satt et sterkt fokus på integrasjon og fjerning av grensehindringer, noe Nordisk Industrifond også er svært opptatt av. Det svenska ordförandeskapet och Nordisk Industrifond deler syn på flere utmaningar i det Nordiske näringslivssamarbetet. Jeg er svært opptatt av at det er gjennom samarbeid vi får resultater i Norden, og ser positivt på det svenske formannskapets initiativ til et slikt samarbeid. Erfaringene fra samarbeidet med det norske formannskapet er utelukkende positive, men det er fremdeles mye å gjøre før vi kan kalle Norden en fullstendig integrert næringsregion. At det svenske formannskapet nå setter fokus på grensehindringer, er jeg også veldig glad for. Det er utallige eksempler på og beskrivelser av grensehindringer som skaper problemer både for næringslivet og enkeltpersoner, og vi ser frem imot et eventuelt samarbeid på dette området. Kjetil Storvik, Adm. dir. Nordisk Industrifond Lena Stridsberg Nordic initiative to increase Nordic-Estonian co-operation In co-operation with four Nordic institutions, the Nordic Council of Ministers Information Office in Tallinn is arranging a seminar on December 12th 2002 to enhance the co-operation in research and innovation between the Nordic countries and Estonia. These four Nordic institutions, under the auspices of the Nordic Council of Ministers, wish to initiate and promote co-operation with Estonia. With its highly specialised research activities, Estonia has a long tradition in cooperation with the Nordic countries. However, there is still a potential to intensify the co-operation in the field of education, research, innovation, investment and conformity assessment. The main objective of the seminar is to familiarise relevant key-persons from the government, universities, institutions and corporations with the four Nordic institutions. Seminar workshops offer fora for discussions on co-operation between Nordic countries and Estonia. Martin Wilisoo Nordic Industrial Fond m.wilisoo@nordicinnovation.net 2 nordicinnovation

3 Open Source Software är framtiden Detta var en av slutsatserna från konferensen om Open Source som Nordisk Industrifond arrangerade i Stockholm den 11. november För närvarande planerar EU speciella kompetenscenter som koncentrerar sig på Open Source, men konklusionen från konferensen var att Norden håller på att bli efter i utvecklingen. Med gemensamma nordiska ansträngningar kan och ska denna utvecklingen vändas. På konferensen samlades beslutsfattare från offentliga Nordiska organisationer för att diskutera möjligheterna runt gemensamma åtgärder för att analysera fördelarna med att öka användningen av så kallad öppen programvara (Open Source software). Exempel i Norden Thorbjörn Andersson från Åbo stad presenterade under konferensen att kommunen övergår till Linux och OpenOffice. De gör också en kostnadsanalys för att ta reda på vad det kostar att ha, i princip, gratis program över ett systems livstid. I kalkylen ska ingå såväl programvarukostnad, hårdvarukostnad, underhåll, stöd etc. Pallas Informatik AS visade ett informationssystem utvecklat för de danska Statsjärnvägarna. Tågen kommunicerar med en datacentral och passagerare på stationerna får information om försenade tåg, avgångsperronger, vagnplaceringar etc. Systemet använder Linux-datorer på tågen, på stationerna och i centralen. Förändringen fortsätter Intresset för Open Source är stort, men informationen om detta är tyvärr inte centraliserad. Den Danska Konsumentinformationen vill ändra på detta faktum och Nordiska Ministerrådet finansierar ett projekt för att samla relevant information på olika nordiska språk på en och samma websida. Sidan ska vara färdig under våren Statskontoret i Sverige undersöker för närvarande hur de ska hantera Open Source i den svenska förvaltningen och Finansministeriet i Finland har ett eget utvärderingsprojekt med drygt 20 deltagande organisationer. Dataprogram prognostiseras att i högre grad att väljas på basen av programmets egenskaper och mindre på basen av tillverkarens eller leverantörens marknadsföringskraft. Detta leder till att Open Source programmen kommer att finnas i allt flera offentliga och privata organisationers system. Den offentliga sektorn är en naturlig förgrundsfigur för ökad användning av Open Source av två skäl; Fördelningen av IT-kostnader kan i större grad tillfalla lokala leverantörer och stramare budgetar gör att offentliga organisationer försöker minska sina kostnader. Övergripande behov Ett antal övergripande behov talar för ökad användning av Open Source och vissa av dessa är även lagstadgade. För exempel kan nämnas kravet, i vissa länder, att spara dokument i upp till 50 år. Med de program som idag används och med de uppdateringar som kontinuerligt görs kan ett program inte läsa ett elektroniskt dokument som är upprättat för endast sju år sedan. Reglerna kräver att dokumentet ska kunna skrivas ut och bevaras fysiskt för framtida behov. Genom att använda öppna standarder så som XML och Open Source program kunde detta dilemmat enkelt lösas. Ytterligare information: Max Karsten, max.karsten@siriusconsulting.fi The Nordic Partnership; Setting the Pace of Change, Making Sustainability a Rewarding Business The recent year 17 companies, WWF and a media centre developed and launched a strong Manifesto and Business Model report, and raised a high profile on Nordic sustainability competence at the recent World Summit on Sustainable Development in Johannesburg. This pioneering Partnership is now developing concrete projects and actions that will build on their board level commitment to sustainable development. Managing Director, Michael Brinch Pedersen explains - The Nordic Partnership is now in a unique position to catalyse partnership in action, and address the corporate barriers and dilemmas around sustainable development. We intend to act on the challenge posed by the WSSD, by implementing the Manifesto, raising awareness and acting as a key facilitator and catalyse of partnerships. More information on nordicinnovation 3

4 Tallin Utveckling av byggande med massivträelement. Projektet avslutades 13 november med ett nordiskt seminarium i Stockholm med 120 deltagare. Dessförinnan genomfördes slutseminarier i Sverige, Finland och Norge. 20 tekniska rapporter har publicerats. 116 hus har redovisats byggda med massiva trästommar och 32 med semimassiva varav 26 har granskats och rapporteras. Rapporterna finns på 14 träindustrier har kontinuerlig tillverkning av massivelement varav 6 i Sverige, 4 i Norge och 2 i vardera Danmark och Finland. Hus med massiva trästommar vann på hösten 2000 de nationella arkitekttävlingarna om Det svenska huset och Det norska huset på Bo 01 i Malmö. Hösten 2001 tilldelades Kierkki centre Yli-li det Finska Träpriset och Ruddammen Stockholm de Svenska Byggentreprenörernas Bostadspris. Miljøindikatorer for Bygg- og Eiendomssektoren Et nordisk prosjekt hvor en har kommet frem til et praktisk sett med miljøindikatorer for bygninger og foretak. Indikatorene dekker; Miljøledelse, Helse og komfort, Miljø- og helsefarlige stoffer, Ressursforbruk (Energi, Materialer, Vann og Land), Ytre miljø og Avfall. I prosjektet er det utviklet et verktøy som vil lette arbeidet ved bearbeiding av innsamlede data til miljøindikatorer. Resultatene presenteres på en slik måte at det er mulig å følge utviklingen av indikatorene for et bygg eller et foretak gjennom en periode på 10 år og kan benyttes som et forvaltningsverktøy for eiendomsbesittere, eiendomsforvaltere og andre interessenter. Sverre Fossdal Norges byggforskningsinstitutt skf@byggforsk.no Gunnar Stone Stonewood AB gunnar.stone@swipnet.se Fælles Nordisk inspektionsmanual til tv-inspektion af afløpsledninger Projektet har nu kørt i ca. 1 år og der tegner sig allerede lovende resultater. CEN-standarden Condition of drains and sewers outside buildings- Part 2: visual coding system er netop blevet godkendt ved en endelige afstemning i CEN i efteråret. Det er denne standard, der danner baggrund for den fælles nordiske inspektionsmanual. Projektgruppen har allerede primo 2003, 1. udkast til den fælles nordiske inspektionsmanual ude til høring i alle landene. Når kommentarerne herfra er kommet ind, vil de blive bearbejdet, og efter sommerferien forventes inspektionsmanualen at ligge klar på engelsk. Så skal den oversættes til de nationale sprog, hvorefter den er klar til brug i de respektive nordiske lande. Bo Laden Ålborg kommune bol-teknik@aalborg.dk 4 nordicinnovation

5 "Lukt fra våtorganisk avfall" Den nye standarden for måling av lukt "Air quality - Determination of odour concentration by dynamic olfactometry" er nå i den siste formelle godkjenningsfasen og antas å bli Europeisk standard fra I prosjektet har vi lagt ut en "Expression of interest" i EUs 6te rammeprogram på dette tema. Det er viktig å følge med på hva som skjer i Europa på dette området samt å bidra til å forme de retningslinjer og krav som kommer på lukt i forbindelse med kompostering og produksjon av biogass fra slam. Prosjektgruppen består av; Norge (SINTEF, GLT-avfall og Norsk Jordforbedring), Sverige (RVF Service AB), Danmark (Solum A/S) og Island (SORPA). Prosjektgruppen kan kontaktes for å få utført luktmålinger. Arne Lund Kvernheim Sintef Arne.L.Kvernheim@sintef.no Genanvendelse af vand og udnyttelse af restprodukter i rejeindustrien Til mekanisk rejepilning anvendes store mængder drikkevand svarende til liter/kg færdige rejer. Vandet med bl.a. proteiner samt smags- og aromastoffer fra rejerne kasseres efter brug. I dette projekt er der gennemført pilotforsøg med membranfiltrering af pillevandet med henblik på recirkulering til pilleprocessen og oparbejdning af proteiner og smagsstoffer. Resultaterne viser, at det filtrerede vand overholder kravene til kvalitet af drikkevand (i DK) og at de driftsbetingelser der kan opnås giver driftsomkostninger på ca. 25 DKK/m3 renset vand. Det frafiltrerede koncentrat med proteiner samt smagsog aromastoffer er velegnet til fremstilling af fiskefoder og ingredienser til supper mm. Jens Munk Teknologisk Institutt jens.munk@teknologisk.dk Nordisk netværk indenfor creative industries Under arbejdstitlen Jenka er Musicon Valley (DK) i samarbejde med Kulturo (FIN), Lillehammer Kunnskapspark (N) og RockCity (SE) ved at etablere et nordisk netværk indenfor Creative industries. Netværket vil fokusere på vidensudvikling, skabelsen af nye relationer og innovation gennem oplevelser. Målgrupperne bliver offentlige myndigheder, private virksomheder, forskning- og uddannelsesinstitutioner. Netværket har til formål at styrke en nordisk bevågenhed og viden om udviklingen indenfor creative industries. Herunder: Intellectuel properties, produktudvikling, uddannelse, forskning og regionale udviklingsprogrammer. Styrkelse af entrepeneurship og iværksætterkultur blandt unge indenfor creative industries The Challenge er en udfordring til unge i Norden, som skal styrke iværksætterlysten. Projektet skal testes i sommeren 2003 i samarbejde med nogle af ungdomskulturens mest profilerede events og mødespladser: rockfestivalerne, hvor mange unge mødes i kreativ udfoldelse. The Challenge havde sin først danske pilot på dette års Roskilde Festival og blev til i et samarbejde mellem Musicon Valley, Roskilde Festival, Ernst & Young og Cat Forskerpark. The Challenge vil i markedsføringsfasen samarbejde med en række uddannelsesinstitutioner for at sikre et længere udviklingsforløb. Festivalerne skal primært bruges som dstillingsvindue og som kontaktflade til unge innovative mennesker i norden, mens efterfølgende bearbejdning af ideer foregår i samarbejde med inkubatorer, innovations- og rådgivningsvirksomheder samt videninstitutioner. Mer info Flemming Madsen Musicon Valley fm@musiconvalley.dk nordicinnovation 5

6 Av Christer Källström Det nordiska nätverket inom området biomolekylär igenkänning (BioRecNet) har under de senaste åren starkt bidragit till att sprida kunskap och erfarenhet inom bioprocesstekniken. Projektet har i sin tur lett till bildandet av ett nytt nätverk. Inom biotekniken går forskning och utveckling oerhört fort. Det som är nytt idag kan efter ett år betraktas som gammal kunskap. Hur bygger man då upp ett fungerande nätverk inom bioteknik under dessa förutsättningar? Två år fram i tid - Innan vi startade nätverket gick vi igenom biotek-området mycket noggrant, säger BioRecNet:s projektledare Gunnar Hörnsten, som är affärs- och forskningsansvarig vid SIK. Vi valde ut fem centrala områden som vi ville koncentrera arbetet kring. Vid genomgången av de olika områdena kunde vi se eller i alla fall ana vilka områden som kommer att generera viktiga nyheter för industrin om två år. Kort sagt kan man säga att goda förberedelser har varit nyckeln till nätverkets framgång. Det tre starkaste områdena inom nordisk bioteknik är idag Öresundsregionen, Mälardalen och södra Finland. Här finner man väl fungerande innovationssystem som ligger i topp även internationellt sett. - I dessa regioner försiggår ett tätt samarbete mellan forskning och industri. Allt hänger samman, industrin är beroende av forskarna och vice versa. Forskarna utvecklar verktyg för att se hur naturen fungerar. Därefter sker en bedömning av vad som har bärighet för industriell produktion, säger Gunnar Hörnsten, som framhåller att nätverket har bidragit till att förstärka den biotekniska utvecklingen i dessa tre regioner. BioRecNet har i sitt arbete bl a fokuserat på bindningsmekanismer mellan molekyler och hur detta kan få industriell användning. De resultat som här framkommer kan sedan hela den nordiska biotekindustrin få glädje av. God planering i nätverk nyckelen til framgång Genom nätverket stärker vi sammanhållningen inom den nordiska biotekbranschen, som därigenom också förbättras och får ökad konkurrenskraft. Sedan starten 1999 har BioRecNet hållit fem workshops inom biomolekylära tekniker runt om i Norden. Dessa har handlat om biomolekylär igenkänning inom proteomik, som analysverktyg, screening, igenkänning på cellnivå vad gäller biologi och teknik samt theranostics (överlappet mellan terapi och diagnostik). Syftet med det sistnämnda, theranostics, är att utveckla samarbetet mellan läkemedelsföretagen och diagnostikaindustrin. Mellan dessa företag uppstår det intressanta synergieffekter: diagnostika-företagen utvecklar verktyg, som läkemedelsindustrin kan använda i sin forskning och uveckling av nya läkemedel. Läkemedelsindustrin ger sedan i sin tur impulser och nyheter till utvecklingsarbetet inom diagnostika-företagen. I slutändan kan de till och med sälja ett gemensamt system som innehåller både läkemdel och diagnostika, där diagnonostik-produkten visar om läkemedlet kommer att fungera bra eller dåligt för den enskilde patienten. Gunnar Hörnsten När Nordisk Industrifonds treåriga stöd till BioRecNet nu upphör har nätverkets medlemmar beslutat att driva nätverket vidare i egen regi. Samtidigt har det knoppats av ett nytt nätverk från BioRecNet. Det nya nätverket, NbiNet, har sitt centrum i traditionell bioteknisk produktion, men ska skåda in i framtiden och försöka utröna vad företag, som ännu inte finns (!), vilka verktyg och vilken hjälp de kan komma att behöva av de traditionella företagen. 6 nordicinnovation

7 Nordiskt entreprenörskap och företagande Boka in den 5-6 maj 2003! - Det sker för närvarande en revolution inom biologin. Vi vet nu väldigt mycket om arvsmassan och får därigenom stor kunskap om sjukdomar. Så småningom kan det utvecklas individbaserade diagnosverktyg. Framöver kommer det att bildas många företag som baserar sin kunskap på denna forskning. Och dessa nya företag behöver i sin tur stöd från den traditionella industrin för att få hjälp med produktionsutrustning och bioproduktion, som hjälper individerna att förstå hur deras genetiska arv tillsammans med den livsstil de väljer, kommer att påverka deras framtida hälsa. - Det här är ett stort steg i mänsklighetens historia. Nu befinner vi oss bara i början av resan, men vi kan redan se varthän vägen bär, säger Gunnar Hörnsten. Gunnar Hörnsten SIK, Ideon gho@sik.se ÖRESUNDSKONTRAKT BioRecNet var starkt involverat i uppbyggnaden av ett Öresundskontrakt ETIF (Enabling Tehnologies for Industrial Fermentation). Kontraktet, som har en budget på 25 miljoner svenska kronor, byggdes upp i kölvattnet av de danska och svenska regeringarnas beslut om att stödja uppbyggnaden av samarbete i Öresundsregionen. Inom ETIF finns både universitet och näringsliv representerade. ETIF har i sin tur utvidgat samarbetet till andra centrala regioner i Norden. Detta har resulterat i ett nytt nordiskt nätverk, NbiNet, som tagits fram inom SIK med kunskap från BioRecNet och ETIF. Nätverket NbiNet presenterades för Nordisk Industrifond under våren 2002 och har etablerats med en budget på 6,5 miljoner norska kronor. Under det svenska ordförandeskapet i Nordiska Ministerrådet arrangeras en konferens på temat Entreprenörskap och regelförbettring för ökad nordisk konkurrenskraft. Syftet är att utbyta erfarenheter kring hur de nordiska länderna arbetar med frågor som rör entreprenörskap och regelförbättring för tillväxt och konkurrenskraft i näringslivet. Forskare, näringslivsföreträdare, tjänstemän och politiker kommer att delge sina erfarenheter inom dessa områden. Debatt utlovas, men också inspiration och kreativitet! Mer info om konferensen se "System on Chip Technology for SME's" Almost all future products will include electronics devices in order to build intelligent products. The key building block in such devices is the so-called System-on-Chip. In particular for SMEs it is a major problem to mobilize the skills required to design and integrate such devices. A survey carried out by the project partners shows that 74 % of the SMEs addressed are looking for SoC training possibilities. Therefore, the Nordic and Baltic electronics industry associations want to provide their members with easy access to System-on-Chip knowledge required for the development of next generation of intelligent products. The associations represent more than 3500 SMEs in the Nordic region. The project supports the Northern e- Dimension Action Plan. The project was started October 1st, 2002 and had a Kick-off meeting in Copenhagen October 31st. Leader of the project is ITEK, a trade association under the umbrella of The Confederation of Danish Industries (DI) covering the interests of companies in the IT-, Telecomm's-, Electronics- & "Kontent" industry. Jan Zneider, ITEK jzn@di.dk nordicinnovation 7

8 Return address: Nordic Industrial Fund, Holbergs gate 1, NO-0166 Oslo, Norway 15 Nordiske pionerer om ledelse af viden Hvis man vil vide mere om, hvordan virksomheder i Norden leder og kommunikerer deres kompetencer og videnressoucer, så bør man se på På den hjemmeside findes 15 stories fra nordiske pionerer om ledelse af viden. - De 15 stories videregiver praktiske erfaringer og inspiration om, hvordan virksomheder udvikler deres viden og kompetence. De viser også, hvordan virksomhederne bruger det som et konkret ledelsesværktøj til vækst og som en central ressource i konkurrencen, forklarer seniorrådgiver Lise Sund, NI, der har siddet med i styregruppen for Frame-projektet. Virksomhedernes fortæller om, hvordan de styrer deres viden og udvikler kompetencer, så de bliver til en integreret del af virksomhedens forretningsudvikling og den strategi, der følges. De 15 stories - hvoraf de 12 offentliggøres nu - dækker hele Norden, og omfatter virksomheder, der har deltaget i aktiviteterne under Frame-projektet. Det er en række vidtspændende stories, der viser hvordan der arbejdes med viden på forskellige områder såsom i virksomhedens strukturer, de menneskelige ressourcer og virksomhedernes relationer til kunder og andre eksterne partnere. - De nordiske pioner stories bliver på den måde lyslevende eksempler på, at arbejdet med ledelse af viden handler om at udvikle og bruge den enkelte virksomheds unikke kompetencer frem for noget andet, fremhæver projektleder Henrik Jensen fra Dansk Industri. Henrik Jensen Dansk Industri hjn@di.dk Nordisk Industrifond Holbergsgate 1, 0166 OSLO telefon: , fax: info@nordicinnovation.net Ansvarlig redaktør: Kjetil Storvik, redaktør: Espen Ruud grafisk design/layout: Blanke Ark, Oslo, foto: s 1-2 Sverre Jarild, trykk: Esset Grafisk A/S, Oslo, ISSN: , Nordisk Industrifond