No patientsäkerhet skärpt ansvar. tema: nya verktyg Skördar frukten av planerad vård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "No 1. 2011. patientsäkerhet skärpt ansvar. tema: nya verktyg Skördar frukten av planerad vård"

Transkript

1 Till slut känner jag mig som en yr höna som springer runt och letar efter luppar, berättar Monika Asplund. Det skulle vara bra om vi på golvet hade en bättre dialog med dem högre upp, att de kommer och ser hur verkligheten är, säger Stefan Silverberg. Jag hoppas att vi ska kunna få ett öppnare klimat när den nya lagen nu riktar kritiken mot systemet och inte mot individerna, säger Jesper Persson. No patientsäkerhet skärpt ansvar tema: nya verktyg Skördar frukten av planerad vård

2 innehåll 1 26 På omslaget: bland de bästa SUS Medarbetare är de klimatsmartaste pendlarna i landet. Tack till Birgitta Fällström och Yousuf Asaberi. Foto: Roger Lundholm Tema nya verktyg /sid 3 Så trimmas en kö /sid 4 Ny lag för säker vård /sid 6 Mottagning på hjul /sid 11 Gatsmarta namn /sid12 Profilering så tycker vi /sid 14 Suveränt på sus 11 Det snurrar på för Anna Palmstierna Bengtsson, vars idé om rullande mottagning var värd en tårta. 24 Trivsel på tapeten /sid 18 Mer plats i sommar /sid 21 Frågor från fikarummet /sid 23 Etik på dagordningen /sid 28 Möbler dygnet runt Han har klätt om sjukhusets möbler i 45 år. Nu checkar Jörgen Ringholm ut för gott och får mer tid för sin hobby: möbler. Socialstyrelsen ska vårdsinrättningar oc för tillsyn, forsknin ter. Socialstyrelsen gifter i registren. 5 Regering 1. begränsn och 2. gallring 3 kap. V patients Allmän 1 V som l respe 2 tie s Ansvarig utgivare: Eva Johannesson Redaktör: Sara Bernstrup Nilsson Form: Wirtén Layout: Erica Hoff Ardengård, Jacob Edgren Tryck: Elanders, nästa nummer: juni För adressändring: Mer om tidningen: 2 dialogen

3 nya verktyg Nya verktyg för vardagen också föra ett automatiserat register över sådana sjukh enheter som avses i 7 kap. 7. Registret får användas g, framställning av statistik och för placering av patienär personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppen meddelar föreskrifter om ingar av de uppgifter som registren enligt 4 får innehålla, av uppgifter i registren enligt 4. årdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt äkerhetsarbete Nya regler, lagar, direktiv och rekommendationer sätter många av spelreglerna för den som arbetar i vården. Verktyg som ska göra vården så effektiv och patientfokuserad som möjligt. På de följande sidorna berättar vi mer om fyra högaktuella förändringar som ger stöd, men också ställer krav. SFS 2010:659 na bestämmelser årdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt eder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ktive tandvårdslagen (1985:125) upprätthålls. Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att panter drabbas av vårdskador. För åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ka en tidsplan upprättas. 3 Vårdgivaren ska utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Syftet med utredningen ska vara att 1. så långt som möjligt klarlägga händelseförloppet och vilka faktorer som har påverkat det, samt 2. ge underlag för beslut om åtgärder som ska ha till ändamål att hindra att liknande händelser inträffar på nytt, eller att begränsa effekterna av sådana händelser om de inte helt går att förhindra. Motsvarande utredningsskyldighet har den som bedriver verksamhet som avses i 7 kap. 7 för händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en sådan allvarlig skada som avses i 6. 4 Vårdgivaren ska ge patienterna och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Anmälningsskyldighet till Socialstyrelsen 5 Vårdgivaren ska till Socialstyrelsen anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Motsvarande anmälningsskyldighet har den som bedriver verksamhet som avses i 7 kap. 2. Anmälan ska göras snarast efter det att händelsen har inträffat. Vårdgivaren ska samtidigt med anmälan eller snarast därefter till Socialin den utredning av händelsen som föreskrivs i 3 första En sak är säker: En ny handbok som parkeras i bokhyllan gör inte mycket nytta. Ett direktiv som personalgruppen inte diskuterar gör inget avtryck i arbetet. Och en ny lag som arbetsgivaren inte anpassar verksamheten efter kommer knappast att efterlevas. Detta oavsett om det handlar om ledningens skärpta direktiv kring produktionsplanering, om en handbok från Socialstyrelsens om patientkommunikation, om den nya patientsäkerhetslagen eller om SUS nya organisation för läkemedelsförsörjning. 3 Text: Sara Bernstrup Nilsson Därför har Dialogen sökt upp ansvariga chefer för att höra hur de ska se till att dessa nya verktyg verkligen tas i bruk. Vi har hört om hinder och svårigheter. Exempelvis den kommunikationsbrist som uppstår när patienter på grund av haltande rutiner får träffa nya läkare alltför ofta. Eller om incidenter som inte rapporteras av rädsla för att få personlig kritik, när det i själva verket är systemet som har brister och behöver förändras. Men på samma kliniker har vi hört chefer och personal berätta om hur de redan tagit sig en bit på väg och gjort inspirerande framsteg. Förändringar som bland annat lett till kortare väntetider, delaktigare patienter och fungerande checklistor och uppföljningar. dialogen

4 Produktionsplanering löser ekvationen Ge god och tillräcklig vård och håll en budget balans. En ekvation som minst sagt är svår att lösa. Produktionsplanering ska göra uppgiften lättare. Text: per längby Foto: Roger Lundholm Några kliniker tjuvstartade i höstas under trycket av att klara villkoren för regeringens kömiljard. Inom sjukvården är vi ju vana vid månads- eller kvartalsuppföljningar. Nu har vi fått lära oss att arbeta med uppföljningar vecka för vecka, berättar Maria Gustavsson, ekonom på Kirurgidivisionen. Genom att synliggöra dessa veckovisa produktionsmål på klinikernas hemsidor har det blivit möjligt för alla medarbetare att följa resultaten. Tack vare den tätare uppföljningen kunde man exempelvis snabbt flytta resurser till operation när man såg att väntetiderna på mottagningar minskade. Möjligheten att snabbare identifiera stora och oönskade variationer gör det i sin tur lättare att exempelvis jämna ut patienttrycket över enskilda veckodagar. Produktionsplanering fyller ytterligare ett syfte: om det visar sig att målen inte kan nås kan man tidigt lyfta problemen till divisionsnivå. Hjälper inte detta kan budkavlen gå vidare till sjukhuschefen eller ända upp till regionledningen. Sjukhuschefens direktiv att alla kliniker ska produktionsplanera landar först som sist i klinikchefernas knän. Kraven på dem är höga och villkoren för hur de kan produktionsplanera ser olika ut. Dialogen har besökt några kliniker som löser uppdraget på olika sätt. 4 dialogen

5 De flesta av endokrinologens patienter har precis som Mats Jürs en kronisk diagnos och kallas regelbundet. Mottagningens skärpta produktionsplanering det senaste året har ökat tillgängligheten kraftigt. Prestigelöst arbete kortade listorna Förra året tog endokrinologiska mottagningen i Malmö krafttag för att få bukt med långa väntelistor. Tio månader senare har tillgängligheten ökat påtagligt. Receptet är ett tydligt ledarskap och ett brett och prestigelöst engagemang bland personalen. Text: Sara Bernstrup Nilsson Foto: Roger Lundholm nya verktyg Läs artiklarna i sin helhet på: Där kan du också läsa om arbetet på handkirurgen i Lund. Mötet runt tavlan ökade flödet Barnakuten i Lund: Vem ska jobba i dag? Händer det något speciellt? Hur var gårdagen? Mötet får ta max tio minuter. Efter det har alla fått samma bild av vad vi ska göra resten av dagen säger avdelningschef Marie Lundström. Vid visualiseringstavlan på morgonmötet ställs frågan vem kan skrivas ut?, vem kan flytta till annan avdelning vid behov? Därtill sker en uppdatering flera gånger per dygn. Följs morgonens prognos? Tack vare vårt nya arbetssätt har vi ökat vår produktion. Under tiden januari till april förra året kunde vi öka den med 15 procent. En ensam patient i endokrinologiska mottagningens väntrum ger intryck av en verksamhet på lågvarv, men skenet bedrar. Mottagningen hade besök under förra året. Mottagningen har länge haft en ökande andel patienter, såväl ny- som återbesök, som inte kunnat bokas in i tid började personalen arbeta strukturerat för att korta köerna för återbesök. Det gav ett visst resultat, men det lossnade ordentligt först under sommaren 2010, berättar avdelningschefen Susanne Bergergård: Då startade vi ett parallellt arbete för att minska köerna till nybesök i samband med vårdgarantiförändringen. Genom att produktionsplanera vill vi få ett jämnare flöde på mottagningen. Klinikchef Martin RiDDerstråle hade analyserat läkarnas respektive väntelistor och kunnat se att förhållandet mellan inkommande remisser och behov av ny- respektive återbesök varierade stort mellan olika månader. Beslutet blev att ändra mottagningstiderna så att de matchade behovet. För att hitta fler proppar analyserades väntelistorna. Det ledde bland annat till att sköterskor och läkare med många väntande patienter kunde få avlastning av kollegor. Känsligt för en del, kan tänkas. Ja, i början, så det blev en utmaning att släppa prestationstänkandet och se arbetet med väntelistorna som ett redskap för att förbättra för patienterna och för oss, säger Susanne Bergergård, som tycker att det tydliga ledarskapet har underlättat arbetet. Ytterligare ett sätt att få ner väntetiderna för nybesök är att Liz Borgström, medicinsk sekreterare, har börjat gå igenom remisstocken två gånger i månaden. Hon talar med de sjuksköterskor som kallar patienter för nybesök, för att hitta förklaringar till att en remiss blivit liggande. Det tar tid, men lönar sig. Bara genom att vi pratar strukturerat om de unika remisserna och patienterna så löser sig mycket, säger hon. Snart kunde personalen se hur arbetet gav resultat och då steg engagemanget ytterligare. Facit för de senaste tio månaderna är att antalet återbesökande patienter som inte kallas i tid har minskat med 30 procent. Vad gäller antalet nybesök har tillgängligheten ökat från 59 till 92 procent. Susanne Bergergård är stolt över det gemensamma arbetet. Men visst finns det mer att göra, inte minst för återbesöken. Där ligger vårt fokus framöver. Tydliga mål ger Yousuf vård i tid Njurkliniken i Lund trimmade sin verksamhetsplan från 25 till 2 sidor. Färre och konkretare mål har hjälpt medarbetarna att prioritera rätt och att hitta bättre rutiner för det dagliga arbetet. Sedan dess har produktionen ökat med tio procent. Den före detta läraren Yousuf Asaberi från Irak är en av många som skördar frukterna av omställningen. Han kom till Sverige efter ett antal år som flykting, med en dialys som inte gav mer än ren överlevnad. Idag säger han sig ha fått livet tillbaka. dialogen

6 ny patientsäkerhetslag Säkerhet blir klinikens ansvar De allra flesta av dem som söker vård på SUS får den hjälp de kommit för. Samtidigt drabbas i snitt 20 personer varje dag av vårdskador, när något i vårdarbetet går snett. Ofta av lindrigare art, men i värsta fall med dödlig utgång. Den nya patientsäkerhetslagen syftar till att minska skadorna och stärka patientens roll. Text: Sara Bernstrup Nilsson Foto: Roger Lundholm Den nya patientsäkerhetslagen gäller sedan den 1 januari. Nyheterna gäller både vårdgivaren, den enskilda medarbetaren och patienten, berättar Sven Lewin, ny jurist på Skånes universitetssjukhus: Nytt är att det nu finns ett krav på vårdgivaren, i vårt fall Region Skåne, att arbeta aktivt med att främja patientsäkerheten. Det är numera mycket tydligt att det är vårdgivaren som har det lagstadgade ansvaret, säger Sven Lewin. Vårdgivaren ska göra det som krävs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada. Detta är centralt. Den nya lagen vill lösa systemfelen. Istället för att utdela disciplinpåföljd i form av erinran eller varning till en medarbetare, så kräver lagen att vårdgivaren arbetar förebyggande, berättar Petra Boltes, också jurist på sjukhuset. patientsäkerhetsarbetet. I allvarligare fall ska vårdgivaren anmäla personal som anses kunna utgöra en fara för patientsäkerheten samt göra anmälan enligt Lex Maria. I de båda fallen är det Socialstyrelsen som utreder och beslutar. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) har sedan årsskiftet endast till uppgift att pröva frågor om prövotid, återkallelse av legitimation, samt begränsning av förskrivningsrätten. Medarbetaren ansvarar för att rapportera alla incidenter och risker i verksamheten som inte är bagatellartade. Man ska med andra ord inte vänta tills det händer något riktigt allvarligt. Jag tror att de allra flesta välkomnar att ansvaret nu så tydligt ligger på vårdgivaren. Som anställd ska man inte behöva vara rädd för att berätta om fel som begåtts av rädsla för att straffas, säger Petra Boltes. Sven Lewin "Nytt är att det nu finns ett krav på vårdgivaren, i vårt fall Region Skåne, att arbeta aktivt med att främja patientsäkerheten." Vårdgivaren, vilket i praktiken oftast betyder kliniken, ska utreda det som hänt och dessutom bland annat utbilda personalen i patientsäkerhet, identifiera risker och dokumentera Även för patienten ska det bli lättare att anmäla en incident. Tidigare skulle anmälan gälla en utpekad fysisk person det kravet är nu borta och det räcker att anmäla själva händelsen. 6 dialogen

7 tema: nya verktyg neonatal Vårdskador i Region Skåne Varje år krävs vårdplatser för skador som uppkommit genom vårdevarje år skadas 240 patienter i vården, vilket kostar omkring vårddagar per år. Vårdskaderelaterat arbete upptar resurser motsvarande fyra vårdavdelningar. Skador vid invasiva åtgärder är vanligast och står för procent av alla skador. Näst vanligast är läkemedelsskador. I Sverige avlider varje år omkring patienter på grund av läkemedelsskador. Källa: Region Skåne via Jesper Persson SUS ökar tempot i säkerhetsarbetet Vi utbildar chefer, förbättrar rutiner och höjer medvetenheten om patientsäkerhetsfrågorna och den nya lagen, säger Jesper Persson, chefläkare på SUS sedan i höstas. Jag och min kollega Eva Ranklev Twetman ägnar mycket tid åt att utbilda chefer om den nya lagen. Alla chefer ute på kliniknivå ska få en utbildning, för vi behöver en ökad medvetenhet om de här frågorna. På SUS finns en hel organisation som jobbar med patientsäkerhetsfrågor, berättar Jesper Persson. Framöver ska också alla kliniker ha utbildade patientsäkerhetsombud, det ska klinikcheferna se till. Vårdgivaren är också skyldig att upprätta en särskild patientsäkerhetsberättelse som ska ligga klar i mars varje år. Petra Boltes "Som anställd ska man inte behöva vara rädd för att berätta om fel som begåtts av rädsla för att straffas." Alla vårdskador ska rapporteras och utredas, och allvarliga vårdskador måste rapporteras till chefläkarna, som beslutar om de går vidare med anmälan till Socialstyrelsen för utredning enligt Lex Maria. Vårdskador ska utredas med en händelseanalys, som görs av utbildade händelseanalysledare. Analysen följs upp med relevanta åtgärder för att förebygga liknande händelser i framtiden. Mycket jobb med andra ord, som naturligtvis kostar både tid och pengar. Men det är värt varenda krona. Patientsäkerhetsarbete betalar sig många gånger om i minskade vårddagar, färre vårdskador och kortare vårdtider. Det lidande det sparar är svårare att mäta men är självfallet ännu viktigare, säger Jesper Persson. Dessutom ska patienten involveras i säkerhetsarbetet, och om en vårdskada uppstått ska vårdgivaren informera patienten om det som hänt och om vad som kommer att göras för att en liknande händelse inte ska inträffa igen, berättar Petra Boltes. Nöjer sig patienten inte med vårdgivarens egen utredning kan han eller hon alltså anmäla händelsen direkt till Socialstyrelsen. Jag har förstått att en del oroar sig för att avskaffandet av disciplinansvaret ska leda till fler anmälningar till polis och åklagare, men i praktiken tror jag att förändringarna i lagstiftningen kommer att leda till att färre patienter över huvud taget finner anledning att vända sig till vare sig Socialstyrelsen eller polisen, säger Petra Boltes. Vi jobbar oss igenom organisationen och ser att engagemanget för de här frågorna varierar mellan olika kliniker. Engagemanget för patientsäkerhet är i mycket en personfråga. Tyvärr ser vi att det fortfarande finns en rädsla för att låta incidenter komma fram i ljuset, en rädsla för bestraffning som lever kvar. Men jag hoppas att vi ska kunna få ett öppnare klimat när den nya lagen nu riktar kritiken mot systemet och inte mot individerna. Mitt budskap är att man ska vara frikostig med att rapportera det är först då som vi kan se mönster och strukturer som vi kan förbättra, säger Jesper Persson. Jesper Persson "Patientsäkerhetsarbete betalar sig många gånger om i minskade vårddagar, färre vårdskador och kortare vårdtider. Det lidande det sparar är svårare att mäta men är självfallet ännu viktigare." dialogen

8 Delaktiga patienter Tala så att patienten förstår Kan en handbok från Socialstyrelsen hjälpa sjukvårdspersonal att bli bättre på att möta patienterna? Svaret är ja om man frågar personalen på ortopediska kliniken i Lund. Text: jasna brikic Foto: Roger Lundholm Vi sitter på tredje våningen i ett konferensrum på ortopedens mottagning i Lund tillsammans med två sköterskor och tre undersköterskor och diskuterar kommunikation, patientsäkerhet, kontinuitet i vården och betydelsen av trygga patienter bland annat. Samtalsämnet är Socialstyrelsens nyuppdaterade handbok Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Några veckor efter operationen i februari kommer Bertil Karlsson till ortopedens mottagning i Lund för ett uppföljande samtal med Kerstin Johansson, sjuksköterska. Det är ett tillfälle att tala om praktiska saker, om medicinering och om alla andra frågor som dykt upp längs vägen. Boken handlar om att göra vården över landet enhetlig och jämlik. Den konstaterar bland annat att det finns betydande skillnader i hälsa mellan olika grupper av befolkningen. Funktionshindrade och människor som inte har svenska som modersmål kräver särskilda insatser från vårdgivarna. Språkförbistringar är ett stort problem, men även svårigheter att förstå dementa patienter, säger Monika Heide, sjuksköterska på ortopeden 10. Vi anlitar språktolkar och teckentolkar vid behov. Våra patienter får alltid ett visitkort till en person som de kan kontakta om de har frå- 8 dialogen

9 Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? tema: nya verktyg neonatal gor, förklarar Kerstin Wiberg, sjuksköterska på ortopedmottagningen. Det gäller att få patienten att förstå, att förklara igen och att ställa följdfrågor, säger Iréne Fröjvall, undersköterska på ortopeden 12. Det ligger ju trots allt i vårt intresse att ha välinformerade patienter. Det krävs för att vi ska kunna jobba. Om man är krass handlar det även om att korta patienternas vårdtid, säger Cherry Batrapo, sjuksköterska på ortopeden 12. Trygga patienter och anhöriga ger nöjd personal, inflikar Monika Heide. God kommunikation är en viktig nyckel till ett bra bemötande, och utbildning och dialog i grupp är ett sätt att lyckas. På ortopeden i Lund har man därför patientmöten en gång i veckan för att berätta om höftfrakturer. Nästan alla patienter går dit. Det blir väldigt konkret eftersom vi använder bilder för att förklara, säger Cherry Batrapo och fortsätter: Vi har börjat involvera personalen på de tillfälliga vårdboenden som många av våra patienter flyttas till när de skrivs ut härifrån. Det är väldigt uppskattat att vi följer patienten till "Det gäller att identifiera vad vi redan gör och sedan analysera vad lagar och rekommendationer innebär för oss i praktiken, säger Cherry Batrapo." nästa steg i processen. Det är tryggt för patienterna och skapar en helhetskänsla. Så skulle det vara jämt. Både Cherry Batrapo och Monika Heide anser att just kontinuiteten är en av vårdens största utmaningar. Vi får ofta höra, ni är så många, nu kommer det en ny. Det hade varit bra om patienten kunde möta samma team av sjuksköterskor och undersköterskor, säger Monika Heide. Det är inte acceptabelt att kontinuiteten brister men det är mycket vi inte kan styra över, bland annat att många läkare är involverade i en och samma patient. Det är tyvärr svårt att se hur vi skulle kunna göra annorlunda, säger Cherry Batrapo. Behovet av struktur och rutiner inom vården är ständigt återkommande i Socialstyrelsens handbok. På ortopeden i Lund har man checklistor för att säkerställa att saker och ting inte glöms bort och att de sker i rätt ordning. Avvikelser rapporteras varje vecka, likaså följer man upp hur många som lett till åtgärder och nya rutiner. Nu funderar vi på att lämna ut checklistorna till patienterna så att de själva kan kontrollera sin process, säger Helena Eriksson och fortsätter: För våra höftfrakturpatienter har vi ett schema som visar vad som sker varje dag under vårdtiden. Det synliggör processen och schemat är ett bra sätt att hålla tiden och minimera risken för att vårdtiden flyter ut. Man borde även ha en särskild checklista för patienten på saker de kan uppmärksamma oss på, till exempel om vi glömmer sprita händerna. Det finns flera områden som vi kan förbättra via patienterna, säger Helena Eriksson. När vi pratar om allt det här inser man att vi gör jättemycket som är patientfokuserat, säger Monika Heide. Cherry Batrapo fyller i: Ja, vi gör mycket och vi kan göra ännu mer. Det gäller att identifiera vad vi redan gör och sedan analysera vad lagar och rekommendationer innebär för oss i praktiken för att kunna utveckla vårt arbete på bästa sätt. Det räcker inte att dela ut handboken. Vi behöver en dialog kring den, så som vi har nu, gärna tvärprofessionellt. Då kan den bli en ahaupplevelse, säger Helena Eriksson. Handbok i ny version Socialstyrelsens handbok Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig, kom ut sommaren Boken vill vara en hjälp att öka säkerheten i vården och göra vården mer patientfokuserad. Den ger en samlad beskrivning av lagstiftning, föreskrifter, allmänna råd och andra regelverk som gäller patientens ställning. I februari i år publicerades en reviderad upplaga som även innehåller den nya Patientsäkerhetslagen som trädde i kraft vid årsskiftet. Hur ska sus arbeta med att implementera den här handboken? Bokens innehåll är väldigt omfattande. Innehållet refererar till den nya patientsäkerhetslagen, men mycket av bokens innehåll har vi arbetat med tidigare. Hur vi ska gå vidare med boken är för tidigt att uttala sig om. Vi kommer att diskutera detta inom patientsäkerhetsenheten på sus, säger chefläkaren Eva Ranklev Twetman. Du kan ladda ner handboken på: dialogen

10 läkemedelshantering Nu får SUS egna apotekare Egen farmaceutisk kompetens, högre servicegrad och bättre ekonomi. Den nya organisationen för läkemedelsförsörjning ska bli ett lyft för sus. Men det är också ett gigantiskt projekt där alla bitar ska vara på plats till starten den 1 september. Text: Anna sjöstrand Foto: Roger Lundholm Den 1 september 2011 förändras SUS organisation för läkemedelsförsörjning. Den nuvarande modellen med en leverantör av läkemedel ersätts av två externa leverantörer: Apoteket Farmaci AB ska förse Regionens sjukvårdsförvaltningar med läkemedel och läkemedelsnära produkter via logistikcentra samt ansvara för tillverkning, beredning och kliniska prövningar. Vårdapoteket Syd AB tar hand om läkemedelservice, vilket omfattar skötsel av läkemedelsförråd och vätskevagnar. Genom den här förändringen får vi möjlighet att bygga in den farmaceutiska kompetensen i vår organisation. Vi kommer att ha egna apotekare med kompetens inom gas, radiofarmaci, dialys och kvalitet. Vår egen personal ska se till att vi följer lagstadgade krav. Vi ska också arbeta med producentobunden läkemedelsinformation, kvalitetsgranskning och klinisk farmaci, berättar Per Holmér, chefapotekare på SUS. Idag finns det fem sjukhusapotek i Region Skåne. I den nya organisationen kommer det istället att finnas två logistikcentra, ett i Lund och ett i Malmö, vilket för SUS del betyder att servicegraden blir lika god som idag eller till och med bättre. Förändringen påverkar många av SUS medarbetare. Ett stort omställningsprojekt är redan igång. Lokaler ska byggas om, logistik och transporter läggas om och sortiment och beställningsrutiner ska ses över och inventeras. En ny beställningsmodul för läkemedel i Raindance ska tas i bruk och alla läkemedelsansvariga sjuksköterskor ska utbildas i det nya systemet. Vi jobbar metodiskt med omställningen, både internt och tillsammans med leverantörerna. Och vi måste arbeta väldigt intensivt för att få allt på plats till den 1 september, säger Anna Saur Öberg, läkemedelsstrateg på SUS. Anna Saur ÖberG och Per Holmér ser fler fördelar med den nya organisationen. 10 dialogen

11 tema: nya verktyg neonatal Provtagning på hjul lockar patienter Om patienterna inte kommer till kliniken får kliniken söka upp patienterna. Så tänkte barnmorskan Anna Palmstierna-Bengtsson, när hon funderade på vad som skulle kunna få fler kvinnor i Malmö att genomföra cancerförebyggande cellprovtagningar. Sedan i december 2010 rullar en mobil provtagning runt i Malmö och nu kommer patienterna. Avtalet med de två externa leverantörerna kostar mindre för oss. Besparingarna använder vi bland annat för att bygga upp vår egen farmaceutiska organisation. Vi får också större möjlighet att påverka våra egna kostnader. Kvaliteten och stödet till verksamheten kommer också att öka, säger Per Holmér. En annan positiv förändring i Malmö är att vi slipper göra cytostatikaberedningar själva. Tillverkning och beredning har tidigare bara funnits i Lund, Kristianstad och Helsingborg, och i den nya organisationen blir det en enhet i Malmö, som ska hålla till i apotekets lokaler. De kommer att byggas om och anpassas av Regionsservice, vilket bara det är ett stort projekt, berättar Anna Saur Öberg. Bakgrund 2009 upphörde apoteksmonopolet. Den 31 augusti 2011 upphör också Region Skånes nuvarande avtal kring läkemedelsförsörjning. Därför har Region Skåne genomfört en ny upphandling som innebär stora förändringar för vår organisation. Läs mer på intranätet: lakemedelsforsorjning Men att gå från att ha en enda leverantör av de här tjänsterna till tre olika samverkande parter, kan inte det bli rörigt? Nej, tvärtom, säger Per Holmér. Vi bygger upp en helt ny organisation med två externa leverantörer och intern kompetens. Det är en stor investering för alla parter, så naturligtvis ligger det i allas intresse att få den att fungera på bästa sätt. Jag tror också att det kommer att bli mer dynamiskt när vi är tre olika aktörer, vi kommer att kunna driva på varandra i det här arbetet. Vi har låga besökssiffror i Malmö till de cellprovningar som alla kvinnor erbjuds för att förebygga livmoderhalscancer. Jag och Nätverket mot livmoderhalscancer bollade idéer kring vad man skulle kunna göra, och då kom vi på att en mobil mottagning i en buss eller liknande kanske vore en idé att testa, berättar Anna Palmstierna-Bengtsson. Anna sökte och beviljades pengar för projektet och i december började den mobila mottagningen att rulla i Malmö. Hittills har den vita husbilen parkerat på några av torgen i centrum och i april står Rosengård på tur. Varför fungerar en mobil mottagning? Utvärderingar visar att de som inte kommer enligt kallelsen gör det på grund av tidsbrist, och då behövs olika lösningar för att möta behoven. En mobil mottagning så att vi kommer närmare patienten är bara en andra lösningar som fallit väl ut är kvällsmottagningar och helgmottagningar i våra ordinarie lokaler. Bussen är ute en eller två dagar i veckan, mer har vi inte personal till. Fler verksamheter skulle kanske kunna vara mobila? Ja, detta skulle säkert kunna fungera, det hade varit roligt att kunna samarbeta med andra verksamheter framöver. Den 14 april hålls en temadag om kvinnlig screening i jubileumsaulan, ingång 59 i Malmö. Mer information finns på skane.se/sus/raddalivmodern TEXT: SARA BERNSTRUP NILSSON FOTO: ROGER LUNDHOLM Har du en kollega som är värd en tårta? Som gjort något utöver det vanliga för sina kollegor, våra patienter eller för verksamheten? Skriv till: dialogen

12 Fem värda var sin forskning, berömmelse världen över och viktiga organisatoriska beslut premierades när Malmö stad valde gatabanbrytande bland dem som kommer att ge namn åt sjukhusområdets gator. Med ett undantag: den leende sjuksköterskan som levde för sitt kall. Hade den bedriften räckt idag, undrar vi. Text: Sara Bernstrup Nilsson och Hans-göran Boklund Källa: "Från lazarett till universitetssjukhus, Bilder: sus arkiv, Carl-Bertil Laurell Kemist, ursprungligen från Uppsala. Kom till Malmö 1953 och blev professor i klinisk kemi Pionjär inom koagulationsforskning. Han forskade på blodets äggviteämnen och tog fram metoder för att separera, mäta och analysera äggviteämnen i blodet, något som lett till säkrare diagnoser. Carl-Bertil Laurell var bland annat först med att visa att alfa-1-antitrypsinbrist är en ärftlig sjukdom. Han visade också på proteinet PSA ett som en markör för prostatacancer fick han ett av de finaste medicinpriser som finns i Norden efter Nobelpriset; Fernströmpriset. Johan Malm, överläkare på klinisk kemi, Malmö: Hur står sig Carl-Bertil Laurells forskning idag? Han lade grunden för vidare forskning kring PSA och dagens screening kring prostatacancer. Här i Malmö pågår försök med att analysera PSA i biobanker. Målet är att kunna upptäcka prostatacancer många år innan det dyker upp symtom hos individen. Carl-Bertil Laurell var också först med att påvisa äggviteämnet transferrin som analyseras vid diagnostik av järnbrist och som dagligen används över hela världen. illustration lönegård & co 12 dialogen

13 Inga Marie Nilsson Kom till MAS 1951, där hon gjorde en snabb och säker karriär. Hon disputerade 1954 och blev 1965 professor i inom koagulationssjukdomar. Inga Marie Nilsson var pionjär inom behandlingen av blödarsjuka och upptäckte nya banbrytande behandlingar som gjorde henne världberömd inom sitt område belönades hon med Anders Jahrepriset, ett av de stora medicinpriserna i Norden. Jan Astermark, klinikchef för koagulationscentrum i Malmö: Var befinner sig SUS koagulationsforskning idag? Efter Inga Marie Nilssons tid har forskningen fortsatt att utvecklas, och min och Erik Berntorps forskning ligger idag i framkant i ett globalt perspektiv. Det gäller förebyggande behandling med mål att patienten ska kunna leva ett i princip normalt liv, liksom forskning kring hämmande antikroppar och deras utveckling. Vilka problem har blödarsjuka patienter idag jämfört med på Inga Maries tid? Under 1980-talet hade behandlingen kring blödarsjuka stora problem med HIV- och Hep C-infektioner, vilket inte är fallet idag tack vare nya fräscha preparat. Dagens problematik inom verksamheterna kretsar kring hur man ska stoppa spontana blödningar som plötsligt uppstår. Fritz Bauer Kirurg och sjukhusadministratör. En föregångare inom den moderna sjukvården och en av dem som byggde upp sjukhuset från ett odelat sjukhus utan specialistkliniker till ett av de modernaste utanför Stockholm. Fritz Bauer beskrivs som en ståtlig man som kunde ses promenera från bostaden i överläkarvillan till kliniken, införd en blå mantel. Strax efter första världskriget lämnade Fritz Bauer sjukhuset för att bygga upp den militära sjukvården. Lars Stavenow, klinikchef vid Akutcentrum i Malmö: Går det att kombinera kliniskt och administrativt arbete som chef? För mig är det en näst intill omöjlig roll att kombinera det administrativa med det kliniska. Många unga medarbetare vågar inte satsa på chefsuppdrag idag eftersom de vill kunna se en väg tillbaka till det kliniska. Och den finns inte. Därför efterlyser jag ett slags reaktiveringsprogram, som gör det möjligt för unga medarbetare att vara chef och sedan gå tillbaka om man vill. Varför är det så svårt förena de dubbla roller som Fritz Bauer hade i en person idag? Jag tror det handlar om att det ställs betydligt högre krav på det administrativa. Samtidigt är både forskning och klinisk verksamhet mer specialiserad idag, vilket gör det svårare att hinna arbeta både administrativt och kliniskt på en heltidstjänst. Ruth Lundskog Arbetade som sjuksköterska vid kirurgiska kliniken och beskrivs som en god representant för sitt kall, mycket populär bland såväl patienter som anställda för sitt medmänskliga sätt. Disciplinerad och strikt men också omtyckt för sitt leende. Else-Maj Rosenlöf, chefssjuksköterska: Skulle en man med samma kvalifikationer ha fått ge namn åt en gata? Det är inte sannolikt men det är en viktig och bra signal att visa uppskattning för en person som stod för de värden som Ruth Lundskog gjorde. Ruth var en god representant för sitt kall. Håller den formuleringen idag? Det är ju inte modernt att tala om kallet idag, men jag tillhör dem som tycker att begreppet har ett visst berättigande. Att vårda är både ett arbete och i sin mest utvecklade form även en konst där engagemanget är avgörande. Naturligtvis ska inte kallet eller engagemanget stå i vägen för löneutveckling, utan snarare tvärtom kunna påverka löneutvecklingen positivt. Jan Waldenström Utnämndes 1949 till professor och överläkare vid medicinska kliniken. Jan Waldenström var den som först påvisade mekanismen bakom olika typer av akut intermittent porfyri. Förr dog 60 procent av de drabbade idag endast någon enstaka patient. Han är också en av få svenskar som fått en sjukdom uppkallad efter sig: blodsjukdomen macroglobulinaemia Waldenström. På patientlistan stod såväl presidenter som världskändisar. Ingemar Turesson, läkare på hematologens öppenvård i Malmö: Hur ser forskningen ut inom makroglobulinemi idag? Behandlingen mot Waldenströms sjukdom är idag mycket bättre än den var då sjukdomen upptäcktes på 1940-talet. Under de senaste åren har helt nya behandlingsmedel tillkommit och forskningen blir hela tiden gradvis bättre och bättre. Hur är oddsen att överleva? Sjukdomen är väldigt svår att behandla och det finns ännu inget botemedel. Det finns trots allt möjligheter att idag bromsa den så effektivt att patienter kan leva långa liv med god livskvalitet. Skyltningen med nya gatunamn görs först under våren 2012, vilket beror på att man vill samordna förändringen med andra förändringar, exempelvis övergången från systemet med ingångsnummer till gatunummer. dialogen

14 profileringen Beslut för morgondagens patienter Före sommaren fattas viktiga beslut som berör sjukhusets framtid. Politikerna har gett sjukhuschefen i uppdrag att utreda hur sjukhusets verksamhet ska se ut om år. Det handlar om riktlinjer en tänkbar färdväg som politiken ska ta ställning till. TEXT: JOHanna davander foto: roger lundholm Thomas Ekström, biträdande sjukhuschef, deltar i arbetsutskottet som har tagit fram underlaget som ligger till grund för rapporten: Vad handlar profileringsprocessen om? Utredningen om fortsatt profilering görs för att säkerställa att de stora satsningar på cirka miljarder kronor som ska göras på nybyggnationer inom SUS är hållbara, både på kort och på lång sikt. Det talas hela tiden om att vi är konkurrensutsatta. Vem konkurrerar Skånes universitetssjukhus med? Idag konkurrerar vi med alla andra universitetssjukhus i Sverige om rikssjukvården. På sikt kommer EU att införa fritt vårdval och då kommer vi att konkurrera om patienterna med framför allt norra Europas sjukhus. Varför kan vi inte ha samma verksamheter både i Malmö och i Lund? Patientunderlaget för forskning och sjukvård inom flera områden är för litet för att vi ska kunna upprätthålla vår status som universitetssjukhus och vara bland de bästa om vi inte samlar verksamheten. Vi måste dessutom sluta prata om Malmö och Lund. Vi är ett sjukhus och vi kan inte fortsätta att investera i dyr apparatur och dubbla funktioner i Malmö och i Lund. Det kostar för mycket. En del av Futura Utredningen om sus fortsatta verksamhetsstruktur ingår i det regionövergripande arbetet (Futura) som samordnar de stora utvecklings- och investeringsplanerna för vården. Eventuella nya beslut om profileringen efter Dialogens pressläggning, den 31 mars presenteras löpande på intranätet. Aktuell information och all dokumentation om uppdraget hittar du på: 14 dialogen

15 Cheferna ställer krav på profileringen Fördjupad profilering på vardera orten eller små justeringar? När SUS klinikchefer diskuterade frågan på ett möte i slutet av mars blev svaret från de flesta: ingetdera! Deras önskemål om ett helt nytt, gemensamt sjukhus står emellertid inte på politikernas dagordning. Men vad är möjligt under de villkor som gäller? TEXT: per längby foto: roger lundholm 1 Tre frågor till fyra klinikchefer Hur har diskussionen om en eventuellt fördjupad profilering förts på din klinik? Vilka för- och nackdelar ser du med en fördjupad profilering? Hur engagerar du medarbetarna i diskussionen? 2 1 Gunilla Bodelsson, klinikchef kvinnokliniken, Malmö: Talet om den fördjupade profileringen reste till en början många frågetecken i lednings- och läkargruppen. Men vi har samtidigt sett stora fördelar med att samla KK SUS till ett ställe, såväl kvalitets- som kompetensmässigt och för att klara bemanning. Om exempelvis förlossningen förlades till enbart ett sjukhus skulle det ge stora fördelar för en samlad neonatalavdelning som i dag är svårt ansträngd. En förutsättning är att vi har nära till neonatal, anestesi, allmänkirurgi och urologi. Vi jobbar med särskilda projektgrupper och information i linjen samt på vår hemsida. Engagemanget är skiftande och lite avtagande ju mer det drar ut på tiden. 2 Katarina Johnsson, klinikchef barnmedicin i Lund: Det har diskuterats en hel del med barnmedicin i Malmö eftersom vi vill att klinikerna slås samman. Det stora hindret för en starkare profilering är närsjukvården. Klinikerna har akuta besök per år vardera, samtidigt som varje specialitet inom barnmedicinen är beroende av sin motsvarighet på vuxensidan inom exempelvis neurologi, ortopedi, lunga och onkologi. Sedan kan varje subspecialitet räkna upp lika många till. Vi har haft internat för klinikchefer och diskuterat i samverkansgrupp. Det ställer också höga krav på dialog med medarbetarna på exempelvis arbetsplatsträffar. 3 Lars Stavenow, klinikchef akuten Malmö: Förslaget att Malmö skulle bli traumasjukhus förde alltför snabbt ned diskussionen till vad som skulle flytta hit. Efterhand har vi emellertid fått in en hel del goda idéer. Det är möjligt att profilera traumavården. Svårigheten är att dra en gräns mellan närsjukvård och bassjukvård och överge kliniktänkande till förmån för en sammanhållen patientprocess där vi tar hand om de vanliga sjukdomstillstånden i samverkan med andra specialiteter. Diskussionen förs på arbetsplatsträffar och i klinikledningen och den dialogen ska fortsätta. Av naturliga skäl kan detta ibland vara rätt svårt långt ut i leden. 4 Hans Säveland, klinikchef neurokirurgen i Lund: När förslaget om traumacentrum i Malmö dök upp formulerades först protestlistor på akuten. Det går givetvis att flytta neurokirurgin till Malmö, men det är ologiskt. De flesta av våra patienter kommer norrifrån och färden till Malmö blir en halv timme längre. En koncentration i sig skulle ge utvecklingsfördelar för katetertekniken, kärlkirurgin, neurologin och kardiologin. Det är i och för sig möjligt att ha en neurokirurgisk klinik i Lund och en annan i Malmö med olika fokus, men det blir så klart dyrare med dubbla jourlinjer. Frågan diskuteras i klinikledningen, läkargruppen och i samverkan. Själv medverkar jag vid alla avdelningsmöten. 3 4 dialogen

16 profileringen bästa förutsättningar translationell forskning helt nytt sjukhus lägg undan lokalpolitiken Profileringen kommer ske naturligt Minska transportsträckor Medarbetarna tog debatten Idén om en tydligare profilering mellan Lund och Malmö engagerar medarbetarna. Den 3 mars publicerades en presentation av det pågående profileringsarbetet på intranätet, och efter det har debattens vågor gått höga. Här är ett urval av inläggen. utomstående självständig kommitté Vi har in fel från oro för driftssä ett unikt tillfäl innovationsklustret kommer att halta Det enda vettiga är att bygga ett helt nytt sjukhus mellan Malmö och Lund och förlägga alla specialiteter dit, i stället för att riva och bygga på områden som är underdimensionerade för detta. Ett nytt sjukhus ger även möjlighet att få ett fungerande flöde på vården som helhet. Skapas möjligheter till nätverk och samverkan och helst stabila förhållanden i övrigt gynnas verkliga framsteg och profileringen kommer ske naturligt. Att akutsjukvården ska placeras på ett geografiskt gynnsamt läge för att minska transportsträckor är uppenbart det räddar liv. I Lund finns en lång historia på att bygga innovationsbaserade företag inom såväl bioteknik, medicinteknik som andra områden. Att dra undan den kliniska verksamheten från denna miljö, kommer att göra att hela innovationsklustret kommer att halta betänkligt. I Lund har man sedan flera år satsat på translationell forskning där klinisk forskning har ett stort samarbete med övriga universitetet, t ex LTH. Förslaget att flytta i stort sett allt utom cancervård till Malmö gör att denna forskning givetvis till stor del kommer att försvinna. Ett korrekt fattat beslut idag kommer att kunna skapa många företag och jobb i morgon. Så vänligen lägg undan lokalpolitiken i Malmö och 16 dialogen

17 te råd att göra början kerheten le försök ser Skåne från ett internationellt perspektiv. Det är inte hur Lund står sig mot Malmö eller vice versa som är det viktigaste, utan hur kan Skåne stå starkt på den internationella arenan. Vi måste våga titta framåt. Vi har ett unikt tillfälle att få till en enorm nysatsning. Många av oss sitter i slitna lokaler och ser på hur utvecklingen går förbi oss i en rasande takt. Jag skulle vilja se en utomstående självständig kommitté med en egen utredning och förslag till vi ska staka ut kursen för SUS de närmaste åren. Är det inte kompetensen, patientsäkerheten (med korta transporttider) och forskningen som ska avgöra? Är det inte där bästa förutsättningar finns som avgör var en verksamhet ska ligga? Det är sorgligt för mig att man överhuvudtaget diskuterar att en verksamhet flyttas till ett annat sjukhus för att kompromissa. Ur inlägg signerat sjukhuschef Bent Christensen: Jag vill understryka, att det inte alls finns något beslut om hur den framtida profilen för SUS kommer att se ut. Innan vi börjar bygga behöver vi veta hur vi tänker använda nya byggnaderna när dessa successivt är klara för inflyttning om 6-12 år. Vi har inte råd att göra fel från början. Ur inlägg signerat Jesper van der Pals, läkare på kardiologen i Lund: Det föreligger ett antal väldigt viktiga frågor. Jag föreslår att man belyser dem i den SWOT-analys som är under arbete. Driftssäkerhetsperspektiv: En uttalad profilering av verksamheten medför rimligen att stora delar av personalstyrkan kommer att färdas med offentliga transportmedel mellan Lund och Malmö. Prestandan och tillförlitligheten i transportsystemet under den gångna vintern inger viss oro för driftsäkerheten i sjukvården i samband med en uttalad profilering. De ekonomiska, miljömässiga och tidsmässiga aspekterna av ett sådant system behöver också analyseras. (van der Pals inlägg är längre och innehåller en rad synpunkter fördelade på sju ytterligare perspektiv, reds anm.) Läs mer och delta i debatten! Gå in på sus intranäts startstida och skriv Forum i sökfältet. Jag heter Sara vad heter du? En gång deltog jag i en kurs om konflikthantering. Det var ganska lärorikt, för det här med konflikter är fullt av vanföreställningar. En av dem, som åtminstone jag fick punkterad under den där kursdagen, var att en konflikt är detsamma som ett bråk. Det vill säga, att minst två personer tycker olika i en fråga och att de berättar det för varandra. Ibland genom ett stormigt gräl med mer eller (kanske ännu oftare) mindre genomtänkta argument. Ibland genom en nyanserad debatt, där båda parter får komma till tals och båda lyssnar. Men, lärde jag mig, en minst lika vanlig konflikt är den där ena parten är missnöjd, men inte säger något. Och hur löser man en konflikt utan en dialog, frågade kursledaren retoriskt. Just det, det gör man inte. Däremot fortsätter den missnöjde att vara just missnöjd. Den här tidningen vill vara ett forum för en dialog mellan sjukhusets anställda. Visst, ledningens röst ska höras och deras budskap föras fram, men det ska vara högt i tak. Alla medarbetare ska kunna få komma till tals. Nu är ju en tidning ett aningen trögt redskap för en dialog, medan webben tillåter ett högre tempo. Den pågående processen med att ta fram ett förslag för framtidens profilering av sjukhuset har skapat en debatt som förs just på intranätets Forumsida. Så gott som alla skribenter väljer att vara anonyma. En av få undantag är läkaren Jesper van der Pals. När jag frågar honom varför så säger han: Jag tror att debatten blir mer nyanserad och konstruktiv om den inte förs anonymt. Jag tror också att man skänker tyngd åt sina argument om man väljer att öppet stå för vad man tycker. Jag tror att Jesper har rätt. Anonymitet gör det svårt att föra en konstruktiv debatt. Dialogens redaktör Lena Arenbo är tjänstledig under det kommande året, och jag ska försöka axla hennes roll. Mest av allt hoppas jag på många kontakter med er läsare. Bara med er medverkan kan tidningen göra skäl för namnet. Vi hörs! Sara Bernstrup Nilsson, redaktör Tel: foto: roger lundholm dialogen

18 Under 2010 gjorde thorax operationsavdelning i Lund ca ingrepp varav hjärtoperationer och runt 500 lungoperationer i sina sex salar. Övriga ingrepp är exempelvis porthácath, olika dräninläggningar och re-operationer. I år har man hittills haft sju hjärttransplantationer och tre dubbellungtransplantationer. Medarbetarenkät men sen då? Medarbetarenkäten i höstas är klar nu börjar arbetet med att använda resultaten för att förbättra SUS arbetsplatser och öka trivseln på jobbet. Dialogen har besökt thorax operationsavdelning i Lund med medelgoda resultat i enkäten för att ta reda på hur de ska gå vidare. Text: caroline alesmark Foto: Roger Lundholm Det är den 14 februari, avdelningens egen dag, så just idag vankas en hjärtformad tårta till kaffet i fikarummet på sjunde våningen. Resultatet av enkäten har gått ut till alla jag är chef för operationssjuksköterskor, anestesisjuksköterskor, undersköterskor, sekreterare och vaktmästare, och resultatet har dragits i korthet på en arbetsplatsträff, berättar avdelningschefen Else-Mary Sjöstrand. Hos oss fick frågor om mål, delaktighet respektive socialt klimat och medarbetarskap sämst resultat, likaså arbetsrelaterad utmattning. 45 av 60 medarbetare svarade på enkäten, berättar hon. Resultatet har följts upp med en studiedag där medarbetarna delades upp i grupper och diskuterade fram idéer och lösningar kring mål, delaktighet, socialt klimat och ledarskap. Syftet var att få igång ett aktivt förbättringsarbete. Alla känner till våra produktionsmål men vi saknade mer mjuka mål, för patientens säkerhet och för en bra arbetsmiljö. Vi mäter väldigt mycket på thoraxoperation antal re-operationer, postoperativa infektioner, sjuk- och frisktal men de mjuka värdena är svårare. Vi har också mycket vakanser vilket gör att målen blir svåra att uppfylla, fortsätter hon. Det har visat sig att personalen vill ha mer information om hur operationerna schemaläggs och hur dagen ser ut. Ibland upplevs operationsprogrammet som orealistiskt och möjligheten till reflektion är liten. Ett återkommande ord är respekt, för 18 dialogen

19 medarbetarenkät Hur har ni gått vidare på din arbetsplats?»någon föreslog att alla ska säga minst ett positivt ord om någon annan varje arbetsdag, och att arbetsrelaterat gnäll i personalrummet är förbjudet «Charlotta Sahlström Englesson, klinikchef, käkkirurgiska kliniken Vi har diskuterat de röda staplarna när det gäller delaktighet, arbetsrelaterad utmattning och målkvalitet. När vi gått igenom materialet har jag bett alla medarbetarna att fundera ut vad de tycker själva och vi ska ha ett uppföljningsmöte där hela kliniken kan hitta lösningar tillsammans. Jag vill också göra en egen enkät till hösten som belyser vilka frågor vi tycker är viktiga har det blivit bättre? varandra och för varandras kompetens, att det finns överenskommelser som inte följs av vissa kategorier, att kommunikationen och samarbetet ska bli bättre. Mycket handlar om arbete på sal, vi har långa operationer och teamen blir som små isolerade öar på sju-åtta personer. Jag försöker träffa alla en gång om dagen men det är inte alltid jag gör det och därför är det viktigt att arbetsklimatet fungerar. Någon föreslog att alla ska säga minst ett positivt ord om någon annan varje arbetsdag, och att arbetsrelaterat gnäll i personalrummet är förbjudet, berättar Else-Mary Sjöstrand. Eva Holmer, anestesisjuksköterska, Marianne Niehqvist, leg operationssjuksköterska och Stefan Silfverberg, undersköterska, tycker alla tre att avdelningen är en stimulerande arbetsplats och att det är bra att enkäten genomförts. Det är bra men kan bli ännu bättre, exempelvis genom att öka förståelsen över yrkesgränserna, säger Eva Holmer. Jag tyckte att chefsdefinitionen i enkäten var luddig ibland, och att det generellt sett var för många frågor 48 stycken. Just frågan om respekt är viktig, emellanåt är den fullständigt obefintlig. Det skulle vara bra om vi på golvet hade en bättre dialog med dem högre upp, att de kommer ner och ser hur verkligheten är. Samtidigt är jobbet otroligt roligt, jag upplever nya saker varje vecka, säger Stefan Silfverberg. Nu ska handlingsplanen vara klar I oktober gick en medarbetarenkät ut till alla anställda i Region Skåne. Av SUS medarbetare svarade personer det vill säga runt 78 procent. Den 22 november presenterades resultatet för sjukhusledning, ledningsgrupp, klinikchefer, HR-ansvariga och centrala samverkansgruppen. Alla chefer på avdelningsnivå har ett ansvar att föra ut resultaten och initiera handlingsplaner tillsammans med sina medarbetare. Deadline för dessa planer var den 31 mars. Åke Svensson, ställföreträdande verksamhetschef, ansvarig för forskning och utveckling, hudkliniken i Malmö. Vi har haft en noggrann genomgång av resultatet i samverkansgrupper med fackliga representanter, chefer och några till. Vilken nivå ligger vi på? Vad är anständigt i förhållande till den nivå vi bör hamna på enligt fastställd basnivå? Vad ska vi lägga krut på? Därefter görs en genomgång på arbetsplatsträffar där vi lägger vikt på vad medarbetarna anser bör förbättras och så tar ledningsgruppen fram ett åtgärdsprogram. Maria Lipinska Svensson, hotellchef och IT-kontaktperson på Patienthotellet, en del av Basservice vid SUS i Lund Vi har i många år arbetat för att förbättra resultatet och i år har vi inte en enda röd stapel. Jag har samlat all personal, vi har gått igenom enkätresultatet och koncentrerat oss på de gula staplarna. Vi har bland annat valt att ta tag i ledarskap och lärande i arbete vid medarbetarsamtalen. Var och en ska få lufta tankar kring sin egen utveckling och framtid, samtidigt som jag och restaurangchefen får feedback på vårt ledarskap. En utmaning är att vi är två helt olika yrkeskategorier restaurang med kökspersonal och reception med sjuksköterskor målet är vi ska känna att vi är en verksamhet som jobbar mot samma mål. dialogen

20 kallelser aktuellt Pengar i sjön: Försenade betalningar genererar inte bara onödiga merkostnader. Det får också konsekvenser för sjukhusets leverantörer och påverkar i slutändan omvärldens bild av sjukhuset. Fakturamissar kostade en kvarts miljon kronor. Så mycket tvingades SUS verksamheter betala för alla missade fakturor under förra året. Pengar som kan sägas kastades rakt ner i sjön och som leder till fem ärenden för kronofogden varje vecka. Text: Johanna davander SUS hanterar leverantörsfakturor på ett år, men många av dem betalas inte i tid. I snitt betalas varje faktura fyra dagar för sent. Externa leverantörsfakturor som betalas sent leder till dröjsmålsavgifter för sjukhuset och i snitt fem kronofogdeärenden varje vecka. Under 2010 kostade fakturamissarna sjukhuset kr i dröjsmålsavgifter. För hela Region Skåne landande kostnaden på kronor. Tobbe Lindgren, klinikekonom på divisionen för hjärna, hjärta, lungor och kärl, har länge funderat över vad som kan göras för att förbättra systemet och han har också drivit ett arbete för att kartlägga fakturornas väg genom det administrativa systemet. Jag tror att dröjsmålsavgifterna egentligen är ännu högre. Det finns ett stort mörkertal. De siffror vi har är dröjsmålsavgifter som är konterade på rätt konto. Utöver dem har vi kostnader för personal på olika nivåer inom SUS som lägger mycket tid på att hantera problemen som uppstår i fakturahanteringen, säger Tobbe Lindgren och fortsätter: Problemen börjar redan vid beställningsögonblicket. Om beställaren inte anger till leverantören RS-id för den som ska sakattestera fakturan så kommer fakturan fel in från början. Det kan kräva en hel del detektivarbete innan fakturan hamnar rätt. Svårigheten att reda ut samlingsfakturor med beställningar från många olika verksamheter inom sjukhuset som har gjort beställningar hos ett och samma företag är ett annat problem. Att fakturor ligger och väntar länge i systemet innan de blir attesterade är också vanligt. Gör det till en god vana att kolla av inkorgen i Raindance kontinuerligt. Det rådet ger Ivar Grünthal på ekonomiavdelningen till alla som hanterar fakturor. Släpp inte heller fakturor som har kommit fel. Kontakta istället någon på gemensamma servicefunktionen som kan ta över fakturan och se till att den snabbt kommer rätt. Tobbe Lindgren har fler idéer om hur man undviker fakturamissar. Mer utbildning behövs. De som konterar fakturor har generellt dålig kunskap om Raindance och varför de ska använda det ena eller andra kontot, säger Tobbe och han poängterar att försenade betalningar inte bara genererar onödiga merkostnader. Det får också konsekvenser för sjukhusets leverantörer och påverkar i slutändan omvärldens bild av sjukhuset. Lättare göra rätt Beställningsportalen minskar problem med flebeställningar I slutet av februari sjösattes Beställningsportalen som därmed ersatte Koncerninköps tidigare beställningssystem webbutiken. Det nya systemet kommer att minska problemen med fakturor som kommer fel eftersom inga varor levereras innan beställningen har attesterats. Fakturan matchas med den attesterade beställningen och fakturahanteringen sker då i stort sett automatiskt. Med Beställningsportalen ligger fokus på beställningsögonblicket. Vinsten är att det blir mycket svårare att göra beställningar på ett felaktigt sätt. Men det är ett nytt sätt att arbeta och det kräver att verksamheter som har leveranser som är kritiska för verksamheten har många beslutsattestanter så att alltid någon är på plats, säger Ivar Grünthal. Kontaktuppgifter till Gemensamma servicefunktionen finns på intranätet under Stöd/ Ekonomi/Fakturahantering/ Läs mer om Beställningsportalen på Koncerninköps webbplats under webbutiken. 20 dialogen

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården? Ny lag för säker vård Alldeles för många patienter drabbas av onödiga vårdskador - vårdskador som hade kunnat förhindras med ett effektivare patientsäkerhetsarbete.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Lean healthcare har visat sig vara ett oslagbart arbetssätt för att använda de resurser vi har på bästa sätt. Bent Christensen Sjukhuschef

Läs mer

Patientsäkerhetsutredningen. SOU 2008:117 Patientsäkerhet Vad har gjorts? Vad behöver göras?

Patientsäkerhetsutredningen. SOU 2008:117 Patientsäkerhet Vad har gjorts? Vad behöver göras? Patientsäkerhetsutredningen SOU 2008:117 Patientsäkerhet Vad har gjorts? Vad behöver göras? Prop. 2009/10:210 Patientsäkerhet och tillsyn Riksdagsbehandling den 15 juni 2010 I kraft den 1 januari 2011

Läs mer

Maria Åling. Vårdens regelverk

Maria Åling. Vårdens regelverk 2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum

Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum Socialförvaltningen Dokumentnamn Lex Maria; riktlinjer Fastställt av Socialnämnden Regelverk Verksamhet SoL, LSS Socialförvaltningen Utarbetad av P. Ludvigson Skapat datum 130829 Gäller fr.o.m. 130901

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket Den x månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Läs mer

Gör lex Maria vården säkrare?

Gör lex Maria vården säkrare? Gör lex Maria vården säkrare? En uppföljning av lex Maria-anmälningar från den somatiska specialistsjukvården i sydöstra Sverige Lex Maria ska, genom lärande och förändring, förstärka patientsäkerheten

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Författningar, Hälso- och sjukvårdspersonal, legitimation och patientsäkerhet

Författningar, Hälso- och sjukvårdspersonal, legitimation och patientsäkerhet Författningar, Hälso- och sjukvårdspersonal, legitimation och patientsäkerhet Andy Wallman Farm Dr, Apotekare Att läsa lagen Försök första övergripande koncept Lär dig hitta i texten och förstå strukturen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

NLL-2015-02. Medarbetarstöd vid vårdskada

NLL-2015-02. Medarbetarstöd vid vårdskada NLL-2015-02 Medarbetarstöd vid vårdskada Hälsosjukvård- och tandvårdspersonal som varit inblandad i en incident som lett till en vårdskada är särskilt sårbara när hälso- och sjukvårdens stödsystem uppvisar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

Utredning av vårdskador

Utredning av vårdskador SOSFS 2015:12 (M) Föreskrifter och allmänna råd Utredning av vårdskador Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Datum 2014-06-26. Dialog med fackförbunden om SkåVård 2.0

Datum 2014-06-26. Dialog med fackförbunden om SkåVård 2.0 MINNESANTECKNINGAR Datum 2014-06-26 1 (6) Dialog med fackförbunden om SkåVård 2.0 Tid: 2014-06-26 kl 10.00-12.00 Plats: Dockplatsen, Malmö Närvarande För arbetsgivaren: Thorbjörn Lindhqvist, ordförande

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården i Vansbro kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården i Vansbro kommun Barn och Utbildning Vansbro kommun Eva Svensson Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården i Vansbro kommun Läsåret 2011/2012 Sammanfattning Med patientsäkerhet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Säkerhetstänkande i hälso- och sjukvården vad innebär det? Irene Tael KTH, Skolan för Teknik och Hälsa

Säkerhetstänkande i hälso- och sjukvården vad innebär det? Irene Tael KTH, Skolan för Teknik och Hälsa Säkerhetstänkande i hälso- och sjukvården vad innebär det? Irene Tael KTH, Skolan för Teknik och Hälsa 1 KTH Skolan för teknik och hälsa Avdelningen för Patientsäkerhet Professur i Systemsäkerhet i vårdorganisationer

Läs mer

Rutin. Anmälan enligt Lex Maria. Diarienummer: Hälso- och sjukvård. Gäller från:

Rutin. Anmälan enligt Lex Maria. Diarienummer: Hälso- och sjukvård. Gäller från: Diarienummer: Hälso- och sjukvård Rutin Anmälan enligt Lex Maria Gäller från: 2013-06-24 Gäller för: Socialförvaltning Fastställd av: Socialförvaltnings leddningsgrupp Utarbetad av: MAS Revideras senast:

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Cytostatika utgör en stor

Läs mer

Systemtillsyn. Erfarenheter från Socialstyrelsen. Tillsynsforum den 28 april 2009. Göran Mellbring

Systemtillsyn. Erfarenheter från Socialstyrelsen. Tillsynsforum den 28 april 2009. Göran Mellbring Systemtillsyn Erfarenheter från Socialstyrelsen Tillsynsforum den 28 april 2009 Göran Mellbring Anmälningsärenden - initiativ Tematiska tillsynsprojekt Individtillsyn Socialstyrelsens tillsyn syftar till

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14

Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14 2015-05-24 Sändlista: Thomas Hedmark, avdelningen för Arbetsliv och juridik, Sveriges Läkarförbund. Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU

Läs mer

Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp.

Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp. Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp. År 2014 2014-02-24 Marie Johnsson Verksamhetschef Inledning De viktigaste åtgärderna för att öka patientsäkerheten är ett fortsatt arbete för att öka

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Projekt inom ramen för

Läs mer

Lean kommunikation på Universitetssjukhuset i Lund

Lean kommunikation på Universitetssjukhuset i Lund Lean kommunikation på Universitetssjukhuset i Lund Eva Johannesson, kommunikationschef Johanna Davander, kommunikatör Kommunikationsdagarna i Båstad 2009 Fakta om oss 6 700 medarbetare 5,9 miljarder i

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Lex Maria och den nya lagstiftningen. Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor

Lex Maria och den nya lagstiftningen. Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor Lex Maria och den nya lagstiftningen Röntgenveckan 4 september 2013 Peter Aspelin Professor Varför en ny lag? 100 000 patienter skadas varje år i vården Nuvarande regelverk inte tillräckligt Åtgärder riktade

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet

Läs mer

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE

Läs mer

EN CHEFLÄKARES ERFARENHET. Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping

EN CHEFLÄKARES ERFARENHET. Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping EN CHEFLÄKARES ERFARENHET Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping Ett brev som betydde mycket? LEX SÖREN Systemfel eller

Läs mer

Rutin för anmälan enl. Lex Maria

Rutin för anmälan enl. Lex Maria Dokumentnamn Lex Maria Kapitel Häls-och sjv DNR 2012/16 Ersätter DNR Utgåva 1 Utfärdad 2011-02-04 Datum för senaste ändring Utfärdare Christina Olsson Granskare Carola Svantesson Godkännare Christina Sandhal

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

Vårdenhet i Kirurgicentrum. Balanserat styrkort för avd 33

Vårdenhet i Kirurgicentrum. Balanserat styrkort för avd 33 Vårdenhet i Kirurgicentrum Balanserat styrkort för avd 33 1.1 Vision Vår vision är att i ständig utveckling, med stort engagemang och hög kompetens ge den bästa omvårdnaden till patienter med kirurgiska

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

Utvecklingskraft 2013

Utvecklingskraft 2013 Utvecklingskraft 2013 Britt Fälth, avtalshandläggare, nne May Moberg, verksamhetsutvecklare på Hälso och sjukvårdsförvaltningen (HF), beställaravdelning omatisk specialistvård Förbättringsprojekt i tockholms

Läs mer

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet? Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Nationellt och internationell satsning Medicinska fakulteten: Att succesivt på ett strukturerat

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering 1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar

Läs mer

Övning. Praktikfall - Arbetsmiljö. Praktikfall 1

Övning. Praktikfall - Arbetsmiljö. Praktikfall 1 Övning Praktikfall - Arbetsmiljö Praktikfall 1 Du är skyddsombud på administrativa funktionen. En dag kommer Stina till dig och berättar att hon utsätts för sexuella närmanden från Kenneth, som är biträdande

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Patientsäkerhet och arbetsmiljö. En vägledning för hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö

Patientsäkerhet och arbetsmiljö. En vägledning för hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö Patientsäkerhet och arbetsmiljö En vägledning för hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö Förord Med denna vägledning vill Sveriges Kommuner och Landsting bidra till att patientsäkerhetsarbetet och arbetsmiljöarbetet

Läs mer

Patient berättelse 1

Patient berättelse 1 1 Patient berättelse 2 Vad tänker och känner ni när ni har hört denna patients berättelse? Synpunkter på handläggningen vid första besöket Vad kan skälen vara till att man inte lyssnade på patient och

Läs mer

Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014?

Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014? Sjukvårdsvalet 2014 Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014? Vi kommer omgående att häva anställningsstopp, och sätta stopp för nedskärningarna och ogenomtänkta omorganisationer. Vårdkrisen

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada

Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada www.lio.se råd till dig som är sjukvårdspersonal när en patient skadas i vården 1 Förklara för patienten och närstående vad som

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Arbetsmiljö - Patientsäkerhet

Arbetsmiljö - Patientsäkerhet Arbetsmiljö - Patientsäkerhet Kerstin Norman, Arbetsmiljöstrateg, Ph D Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt patientsäkerhetsarbete Arbetsmiljölagen Medarbetarenkät Bra/god arbetsmiljö Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun 2010-07-13 Vv 150/2010 Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun Innehållsförteckning Avvikelsehantering...3 Patientsäkerhetsterminolog...3 Hälso- och sjukvårdslagen...3 Lag om yrkesverksamhet på

Läs mer

Vårdgivare Verksamhetschef Anmälningsansvarig Vårdskada Allvarlig vårdskada Patientsäkerhet. Definitioner

Vårdgivare Verksamhetschef Anmälningsansvarig Vårdskada Allvarlig vårdskada Patientsäkerhet. Definitioner Patientsäkerhet Definitioner Vårdgivarens ansvar Anmälan enligt lex Maria Ny lex Maria-föreskrift Patientklagomål Nytt i socialtjänstlagen Anmälningar från elevhälsans medicinska del Övergång till ny myndighet

Läs mer

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 20-21 maj 2015 Lasarettet i Motala Motala Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer