Miljörapport enligt miljöbalken 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljörapport enligt miljöbalken 2005"

Transkript

1 Miljörapport enligt miljöbalken 2005 Avser avloppsreningsverket Ryaverket och slamavvattnings- och bergrumsanläggning vid Syrhåla. Gryaab rapport 2006:1 Peter Robinsson

2 Gryaab svarar för avloppsvattenreningen inom regionen. Bolaget ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Sedan Gryaabs tillkomst 1970, har miljövårdssatsningar på över 1 miljard kr gjorts i tunnlar och reningsverk. Detta har resulterat i att regionens vattendrag successivt har befriats från avloppsutsläpp och vattenmiljön i skärgården har förbättrats. Intern - och externrapporter 1997:1 Gryaab, Miljörapport :2 Vad finns i hyllorna? 1997:3 UV-Disinfection of Wastewater 1997:4 Vad häller dom i hinken? 1997:5 Stickprovtagning vid 5 fordonstvättar i Göteborg 1998:1 Miljörapport :2 Analyser av tungmetaller i spillvatten. En jämförelse mellan fyra laboratorier. 1999:1 Arbetsmiljöinventering 1999:2 Slam - Miljöhot eller naturligt kretslopp 1999:3 Prov med mekanisk förtjockningsutrustning 1999:4 Miljörapport :5 Personalenkät :6 Provtagning och analys med avseende på tungmetaller av spillvatten från småindustriområden 1999:7 Provtagningar i referensområden etapp 5, Drän- och dagvatten 1999:8 Denitrifikationsförsök i laboratorieskala 1999:9 Arbetsmiljöinventering, hösten :10 Beräkning av metallmängder i 9 provtagningspunkter - uppföljning av provtagningsprojekt Gryaab rapport 1999:6 2000:1 Provtagning av spillvatten från Valands konsthögskola 2000:2 Effekt av längre gående partikelavskiljning vid Ryaverket - beräkningar 2000:3 Avlopp i kretslopp - Åtgärder och resultat vid Ryaverket mars :4 Miljörapport :5 Attitydmätning Gryaab 2000:6 Bedömning av vilka reningsresultat som kan uppnås med olika processmässiga kompletteringar 2001:1 Miljörapport :2 Undersökning av nitrifikationshämning 2001:3 Provtagning av utgående vatten från 11 fordonstvättar 2001:4 Modellstyrd koldosering för denitrifikation på Ryaverket 2002:1 Miljörapport :2 Actiflo på Ryaverket - Provdrift oktober -december :3 Processmodellering med GPS-X, Utvärdering av processlösningar 2002:4 Överledning av svartvatten till Ryaverket genom separata ledningar i tunnelsystemet - översiktlig teknik och ekonomisk bedömning 2003:1 Miljörapport :2 Bräddvattenrening - alternativ 2003:3 Provtagning av oljeavskiljare 2003:4 Miljödom 2003 förstudie av utbyggnadsalternativ för att uppnå lägre utsläppshalter av fosfor och kväve 2003:5 Provtagning av organiskt avfall på Ryaverket 2003:6 Direktfällning på Ryaverket 2003:7 Gryaab Miljöutredning - Sweco Viak AB 2004:1 Mikrosilning av biologiskt behandlat vatten - Provdrift på Ryaverket juli 1999 till mars :2 Miljörapport :3 Gryaabs interninformation 2005 En kvalitativ utvärdering 2005:1 Ateljéprojektet 2005:2 Miljörapport :3 Uppföljning av FS-avstängning maj-sept :4 Skivfilteranläggning på Ryaverket 2005:5 Skolinformation Gryaab är bra för världen. Tack! 2005:6 PCB-INVENTERING, Rapport gjord av CA bygg- och miljöanalys ab 2005:7 Potential för intern produktion av kolkälla för denitrifikation på Ryaverket förstudie 2005:8 Hydrolysis of primary sludge and excess activated sludge - lab scale experiments 2005:9 Slamhydrolys på Ryaverket fullskaleförsök sommaren :10 Val av provtagningspunkt och provtagningsmetodik på Ryaverket En undersökning av representativiteten 2006:1 Miljörapport 2005

3 Gryaab - Miljörapport 2005 Innehållsförteckning Introduktion...1 Gryaab...1 Organisation...1 Mål...2 Administrativa uppgifter...6 Verksamhetsbeskrivning...7 Ryaverket...7 Syrhåla...13 Kompostanläggning...14 Gällande beslut enligt miljöskyddslagen...15 Ryaverket...15 Syrhåla...15 Kompostanläggning...15 Driftförhållanden och kontrollresultat under Ryaverket...16 Anslutning och belastning Kontrollresultat Recipientkontroll Användning av kemikalier Energianvändning och luftutsläpp Besiktning Förändringar under året Driftstörningar Undersökningar av organiska miljöföroreningar Avloppskvalitet Utveckling och framtiden Kvalitetsutveckling Syrhåla...34 Kompostanläggning...35 Villkorsuppfyllelse...36 Ryaverket...36 Syrhåla...39 Vd:s kommentar...40 Bilagor...43 Bilaga 1 Anslutna industrier, avfallsupplag med mera...44 Bilaga 2 Gällande beslut enligt miljöskyddslagen, villkor...47 Ryaverket...47 Syrhåla...57 Bilaga 3 Inkommande och utgående behandlat avloppsvatten...61 Sammanställning av utsläppskontrollanalyser enligt kontrollprogram...61 Inkommande och utgående vatten, processkontrolldiagram Bilaga 4 Bräddningsuppgifter...65 Bilaga 5 Slamanalyser...66 Bilaga 6 Analysmetoder...68 Bilaga 7 Slamdisponering...69 Bilaga 8 Kemikalier och avfall...70 Bilaga 9 Energi- och Bränsleförbrukning, utsläpp till luft...73 Bilaga 10 Syrhåla, grundvattenundersökningar...75 Bilaga 11 Priority Pollutant analyser Bilaga 12 Översiktskarta, provtagningspunkter, Syrhåla...80 Bilaga 13 Översiktskarta, Ryaverket, Komposteringsanläggningen och Syrhåla...81 Bilaga 14 Vatten- och slamkvalitet med mera Bilaga 15 Emissionsdeklarationer...84 Bilaga 16 Anslutningar till Ryaverket Bilaga 17 Nyckeltal...89

4

5 Gryaab rapport 2006:1 Peter Robinson Miljörapport 2005 Introduktion Gryaabs verksamhet drivs på två olika platser och enligt flera olika tillståndsbeslut från Miljödomstolen, Miljööverdomstolen samt Koncessionsnämnden, se bilaga 2. Tillståndsbesluten berör olika anläggningsdelar, där några är integrerade och sammanhörande i en sådan grad att särredovisning i form av två separata miljörapporter** skulle vara ologisk och rapporterna svårbegripliga. Därför har miljörapporterna för Gryaabs verksamheter kombinerats. För att tillmötesgå myndigheternas krav och för att underlätta deras arbete har vi sammanställt uppgifter som gäller olika anläggningar under var sin underrubrik. Vi hoppas att miljörapporten ska vara av intresse och till nytta för många, inte minst för miljöintresserade inom regionen. ** Miljörapporter avseende: 1. Avloppsrening och slambehandling vid Ryaverket 2. Slambehandling och bergrumsdeponi vid Syrhåla Gryaab Gryaab svarar för avloppsvattenreningen inom göteborgsregionen. Bolaget ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Sedan bolagets tillkomst 1970, har miljövårdssatsningar på cirka 1300 Mkr i tunnlar och i reningsverk resulterat i att regionens vattendrag successivt har befriats från avloppsutsläpp och att vattenmiljön i älven och skärgården förbättrats genom långtgående rening före utsläpp i älvmynningen. Gryaabs verksamhetsidé Gryaab säkrar god vattenkvalitet i lokala sjöar och vattendrag och i Göta älv och dess mynningsområde genom att bygga och driva system som kostnadseffektivt omhändertar Göteborgsregionens avloppsvatten. Avloppsvattnets innehåll av energi, näringsämnen och andra nyttigheter ska tillvaratas och avloppet ska inordnas i ett kretslopp. Gryaab ska vara inriktat på att målen för utsläpp och annan miljöpåverkan fortlöpande kommer att höjas och att allt mindre resurser, relativt sett, får tas i anspråk för att nå målen. Organisation Gryaabs organisation 2005

6 Sida 2 Mål 1. Vatten Avloppsvattnet ska samlas upp och behandlas till skydd för miljön. Delmål 1.1 Myndighetskrav ska vara uppfyllda. Delmål 1.2 Gryaab ska verka för att förbättra drift- och processtrategier. Delmål 1.3 Inkommande vatten ska inte innehålla främmande substanser i sådan mängd att avloppsvattenbehandlingen påverkas negativt. Delmål 1.4 Anläggningarnas funktion ska säkras genom förbättrat förebyggande underhåll. Måluppfyllelse 1.1 Medelhalterna i det samlade utgående avloppsvattnet blev för organiskt material 8 (8) mg BOD 7 /l, för fosfor 0,4 (0,4) mg P/l och för kväve 11 (10) mg N/l. Gryaab uppfyller därmed gällande miljövillkor för BOD 7 (gränsvärde) och fosfor (riktvärde kvartalsmedelvärde som gällde under andra halvåret) men överskrider riktvärdet för kväve. Drifttagningen av direktfällningsanläggningen som ingick i projektet BVR 2003 gjorde det möjligt att behandla en större del av det inkommande avloppsvattnet, vilket bidrog till det goda resultatet för fosforreningen. Från och med 2006 gäller 0,4 mg P/l som gränsvärde och årsmedelvärde samt riktvärde och kvartalsmedelvärde. Kvävereningen däremot hamnade något över riktvärdet, till stor del på grund av sämre kvävereningskapacitet än normalt under de tre första kvartalen. Den planerade utbyggnaden i projektet NP 2004 för fosfor- och kväverening kommer att skapa marginal för att kunna uppnå kraven. 1.2 Delmålet uppfylldes. Processtrategier uppdateras efter behov. Se även delmål Inkommande vatten har inte innehållit främmande substanser i sådan mängd att avloppsbehandlingen påverkats negativt. Målet har uppfyllts Framsteg har uppnåtts för delmålet. En plan för förebyggande underhåll (FU) har tagits fram och ska fastställas under Där ingår planer för cirka 340 större objekt. Cirka FU-åtgärder har dokumenterats i verkets Anläggningsinformationssystem (AIS). Den allmänna användningen av felanmälningar i AIS ökar och uppföljning och dokumentation av felanmälningar blir bättre. 2. Restprodukter Slam och andra restprodukter ska nyttiggöras inom ramen för ett uthålligt samhälle. Delmål 2.1 Gryaab ska aktivt verka för att slam på sikt kan återföras till odlad mark. Delmål 2.2 Slammets hantering, innehåll och egenskaper ska optimeras och ständigt förbättras så att de miljömässigt mest gynnsamma användningsmöjligheterna kan utnyttjas. Delmål 2.3 Gallerrens ska inte deponeras. Delmål 2.4 Gryaab ska utveckla metoder för nyttiggörande av sand och grus som avskiljs från avloppsvattnet. Delmål 2.5 Gryaabs icke brännbara avfall ska minskas. Måluppfyllelse 2.1 och 2.2 Gryaabs slam är produktcertifierat av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Den certifierade produkten benämns biomull. Certifikatet innebär att SP genomför revisioner av Gryaabs verksamhet en gång per år. Kvaliteten på slammet uppfyller normalt alla villkor för användning i jordbruk och Gryaab kan leverera biomull som uppfyller alla myndighetskrav. Vi lägger avsevärda belopp på ständig förbättring och bevakning av slamkvaliteten. Merparten av slammet har under året nyttiggjorts då det har använts till markbyggnad i form av kompostjord. Inget slam har återförts till odlad mark på grund av den debatt som förs av LRF (Lantbrukarnas riksförbund) och livsmedelsindustrin. För att på lång sikt öka möjligheterna att använda slammet på odlad mark informerar Gryaab industri och allmänhet om vilka ämnen som är miljöstörande för avloppssystemet. Den främsta målgruppen för information till allmänheten är mellanstadieelever inom regionen. De bjuder vi in på studiebesök till Ryaverket. Övergripande information till andra allmänna grupper finns på vår hemsida. Industrin informerar vi genom rådgivning, uppföljning och kontroll. Gryaabs nuvarande anläggning för kompostering kommer att behöva flyttas om några år eftersom den ligger i expansionsområdet för Göteborgs Hamn. Diskussioner pågår med Göteborgs stadsbyggnadskontor och fastighetskontoret. En lokaliseringsstudie kommer att starta 2006 för att utreda alternativa lägen för komposteringen. Under året har fortsatta utredningar genomförts där olika möjligheter till slamdisponering redovisas. Utredningarna utgör ett underlag för fortsatt diskussion av slamdisponeringsstrategi för Gryaab. De olika alternativen är jordtillverkning och markbyggnad, bergrumsdisponering vid Syrhåla, förbränning och återföring till jordbruket. Provförbränning av slam har genomförts vid Sävenäs avfallsförbränningsanläggning i samarbete med Renova. Resultatet visar att det är tekniskt möjligt att förbränna slammet tillsammans med den vanliga avfallshanteringen.

7 Sida Handlingsplanen för slammet uppdaterades under året. Automatiseringen av förtjockningsprocessen har förfinats under året vilket leder till tjockare slam till rötning och mindre kemikalieåtgång. Två nya centrifuger har installerats för att öka avvattningskapaciteten. Prestandakravet har dock inte uppnåtts än och leverantören ska vidta åtgärder under En hög avvattningsgrad är önskvärt för att uppnå bra kompostering. 2.3 Under året har två anläggningar för tvättning och pressning av grov- och fingallerrens tagits i drift vilket möjliggör förbränning av gallerrenset. Fingallerrens har gått till förbränning sedan halvårsskiftet Första etappen av grovgallerrenshantering togs i drift till årsskiftet och den andra halvan ska installeras under första kvartalet Länsstyrelsen beviljade dispens för gallerrens som har gått till deponi under En anläggning för avskiljning och tvätt av sand och grus togs i drift under Det tvättade materialet har använts som schaktmassa. Det planeras att undersöka metoder för att förädla materialet så att det kan användas för andra användningsområden. 2.5 Vårt icke brännbara avfall uppgick till 38,3 ton 2000 och 39,5 ton Kostnadseffektivitet Gryaab ska vara kostnadseffektivt i förhållande till jämförbara verksamheter. Delmål 3.1 Gryaab ska verka för att öka biogasproduktionen. Delmål 3.2 Bättre uppföljning av kostnadseffektivitet. Delmål 3.3 Energi- och kemikalieanvändningen effektiviseras. Delmål 3.4 Säkra verksamhetens finansiering. Måluppfyllelse 3.1 Under året har det producerats mer gas än någonsin. Till stora delar beror det på bättre uppföljning och korrigering av gasflödesmätarna och att mer organiskt material har tagits emot. Mottagningen av organiskt avfall ökade till (8 262) ton. Biogasproduktionen ökade till 51,0 (42,5) GWh. På grund av ett haveri kunde bara 47,8 GWh levereras. 3.2 Sedan 2001 används översiktliga nyckeltal för att jämföra Gryaabs verksamhet med motsvarande organisationer. Jämförelser görs varje år mellan Gryaab, Käppala och SYVAB. Organisationerna har valts ut eftersom de har avledning av avloppsvatten och avloppsvattenrening som huvudverksamhet. De tre organisationerna äger och förvaltar tunnlar och ekonomin särredovisas på ett tydligt sätt. Målet är uppnått på en övergripande nivå men arbete återstår för en mer detaljerad nyckeltalsjämförelse. De översiktliga nyckeltalen från 2004 visar att Gryaab har en av de lägsta kostnaderna för avloppsrening i landet men reningsresultatet är inte lika bra som andra jämförbara verksamheter. Gryaabs anläggningsinformationssystem (AIS) har utvecklats vidare. Under 2005 har inrapportering av all tid införts. 3.3 Under 2005 har ett flertal insatser gjorts för att kartlägga energianvändningen. En utredning av huvudpumpstationen, som står för nästa en fjärdedel av Ryaverkets elförbrukning, gjordes. Den visade att körsättet och verkningsgraden är ganska bra men att det finns en viss potential för energibesparingar. Två andra energiutredningar inleddes hösten 2005 för att undersöka resten av anläggningen samt vilken förbättringspotential det finns på teknisk utrustning. Reningsresultat och kemikalieanvändning studeras veckovis på processuppföljningsmötet och leder ofta till justering av driftstrategin. Tester har gjorts med alternativa externa kolkällor med blandat resultat. Kloranvändningen skulle minskas i samband med drifttagningen av UV-anläggningen för spolvatten men vissa driftbesvär har tillkommit som ännu inte är lösta. Intermittent dosering av hypoklorit testas som ett komplement till UV-doseringen. Gryaab levererar biogas till Göteborg Energi som producerar el och värme via en kraftvärmeanläggning med biogasmotorer som är lokaliserad i anslutning till Gryaab. Producerad el i kraftvärmeanläggningen täcker nästan hälften av Gryaabs elbehov. Dessutom genererar Gryaab el i en egen turbin som har installerats efter vattenreningsprocesserna ökade produktionen av biogas. Elförbrukningen minskade med 2,7 GWh till 35,4 (38,1) GWh. För att öka möjligheterna till el-effektivisering på längre sikt har separat elmätning anordnats för Gryaabs olika anläggningsdelar. Denna ändring genomfördes i samband med en investering i nya lågspänningsställverk som avslutades Gryaab har ett avtal med Göteborg Energi om leverans av renat avloppsvatten till Göteborg Energis stora värmepumpsanläggning. Gryaab levererar vatten med ett värmeinnehåll motsvarande cirka 475 GWh. Efter tillsats av el till värmepumparna kan Göteborg Energi leverera värme till cirka lägenheter anslutna till fjärrvärmenätet hade Gryaab externa intäkter på tillsammans 22,4 mkr vilket innebär att driftkostnaderna nettomässigt blev 15 procent lägre än vad annars skulle ha varit fallet. Intäkterna kommer VA-abonnenterna tillgodo genom lägre avgift från Gryaab till ägarkommunernas VA-organisationer. 3.4 Gryaab har säkrat den långsiktiga finansieringen genom att lägga om korta lån till långa lån. Refinansieringen har skett via Göteborgs kommun. Målet är uppnått.

8 Sida 4 4. Information Gryaabs målgrupper ska erbjudas saklig information om företagets verksamhet och resultat. Delmål 4.1 Öka kunskapen om Gryaabs verksamhet. Delmål 4.2 Öka kunskapen om korrekt användning av avloppssystemet. Delmål 4.3 Medarbetarna ska ha tillgång till den information som behövs för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter på ett motiverat, engagerat och utvecklande sätt. Måluppfyllelse 4.1 För att öka kunskapen om Gryaabs verksamhet använder vi oss av flera olika kanaler. På vår hemsida, kan man pedagogiskt följa vår reningsprocess, ta del av våra mål och varför vi finns och få kunskap om olika delar av vår verksamhet och våra resultat. Hemsidan är tillgänglig och lätt att hitta på. Olika sorters information är formulerad på olika sätt för att passa olika målgrupper. Vi tog år 2005 emot personer på studiebesök. Drygt hälften är mellanstadieklasser, övriga är studenter, kollegor, grupper med anknytning till miljö eller vatten, företag, utländska besökare med flera. Det här är ett mycket bra sätt att verkligen nå fram med informationen. Invigningen av vår nya direktfällning var ett evenemang där vi kunde nå ut till utvalda grupper och informera om förändringen på ett trevligt och konkret sätt. Vi framställde också en broschyr om direktfällningen som alla som är intresserade kan ta del av. Vi kontaktade också media för att nå ut med informationen, vilket gav resultat. Radio och tidningar rapporterade om vår nya rening. Vi arbetar för att vår årsredovisning även ska ge en allmän information om Gryaabs verksamhet. Vi framställde 2005 en vikfolder som vi gör vartannat år där de viktigaste uppgifterna om Gryaabs verksamhet och resultat finns med. Vi har en stående utställning på Ekocentrum där intresserad allmänhet får veta mer om vår verksamhet. 4.2 Vi prioriterar målgruppen mellanstadieelever när det gäller att nå ut med informationen om rätt användning av avloppssystemet. Det är bra att få med sig kunskapen tidigt i livet, mellanstadieelever är öppna och mottagliga och sprider kunskapen till sina föräldrar. Under året tog vi emot elever och lärare på studiebesök. Vi har ett väl upplagt program som även innehåller ett bildspel, en egenproducerad lärobok och presenter. Under året utvärderades verksamheten och resultatet visar att skolinformationens upplägg fortfarande fungerar mycket bra. Fler har besökt vår hemsida och den är populär bland barnen. Vår lärobok Vattenhjältarna Elias och Emelie på Gryaab utvärderades för första gången och reaktionerna är positiva både från lärare och elever. Vi har under året påbörjat arbetet med en ny informationsfilm. Ett av syftena är att få tittarna att agera avloppsvänligt. Filmen beräknas ha premiär till hösten Vi informerar på hemsidan om vad som bör och inte bör spolas ner på toaletten eller hällas ut i handfatet. Vi har en särskild sida som riktar sig till barn. På utställningen på Ekocentrum där vi deltar får man veta mer om hur man kan bidra till ett levande kretslopp genom att slänga rätt sak på rätt plats. Vi annonserade i GP-bilagan Rent ut sagt med budskapen: spola bara ner toapapper och det som gått genom kroppen på toa, använd lite tvättmedel och lämna kemikalier till en miljöstation. Vi bidrog till kampanjen Rätt skit som fördes av SVT:s barnprogram Hjärnkontoret. 4.3 Från och med 2005 gäller Gryaabs övergripande ledningshandbok tillsammans med ett antal andra handböcker som införts under året. Informationen finns tillgängligt för alla på Gryaab. På vårt intranät lämnas information som är intressant för de flesta av oss. Vi har regelbundna personalmöten där övergripande information om bolaget tas upp. Under 2005 har samverkan skett inom ramen för ett nytt samverkansavtal. Samverkan sker vid arbetsplatsträffar där information som ligger nära de egna arbetsuppgifterna tas upp. Mer övergripande och principiella frågor hanteras på bolagsnivå inom samverkansgrupp Gryaab. Medarbetare från olika avdelningar och med olika bakgrund deltar i våra projekt och vår utvecklingsverksamhet. På så sätt skapas delaktighet och viktiga informella informationskanaler. 5. Kunskap och utveckling Gryaab ska vara ett ledande företag inom miljöområdet och utvecklas på ett sätt som är positivt för kunder, medarbetare och ägare. Delmål 5.1 Gryaab ska ha en bra arbetsmiljö. Delmål 5.2 Gryaab ska skapa förutsättningar för en positiv personlig utveckling för alla medarbetare. Delmål 5.3 Gryaab ska strukturera ansvar och organisation för alla miljörelaterade frågor. Delmål 5.4 Gryaab ska utveckla ledarskapet inom företaget. Delmål 5.5 Sjukfrånvaron minskas. Delmål 5.6 Ofrivillig deltid minskas. Delmål 5.7 Gryaabs bemanning ska spegla befolkningssammansättningen i göteborgsregionen. Delmål 5.8 Kvalitets- och ledningsdokument ska uppdateras.

9 Sida 5 Delmål 5.9 Gryaab ska utveckla nätverk med motsvarande företag och organisationer, universitet samt högskolor i Sverige och i andra länder. Delmål 5.10 Gryaab bidrar till utbildning av studenter med inriktning på miljö, process eller anläggning. Delmål 5.11 Gryaab ska ha goda interna kunskaper om reningsprocesser och slambehandling. Måluppfyllelse 5.1 Arbetet har fortsatt inom ramen för Gryaabs handlingsplan för förbättrad arbetsmiljö och organisationsutveckling. Planen innehåller förbättringsområden som med jämna mellanrum följs upp med åtgärder och olika aktiviteter. Särskilda insatser har gjorts för att ytterligare förbättra arbetsmiljön. Vägledning har lämnats om vilka regler och normer som ska gälla på arbetsplatsen. Kommunikationen mellan Gryaabs arbetsmiljögrupp och ledningen har ytterligare utvecklats under året. Nya riktlinjer för förslagsverksamheten har införts. Satsningen på friskvård och hälsoundersökningar i samarbete med Feelgood har gått vidare under året. Målsättningen är att genom olika aktiviteter öka medarbetarnas arbetsglädje, stimulera till en livsstil och vanor som främjar hälsan samt att hjälpa medarbetarna att hitta en personlig balans i tillvaron. Ett mycket uppskattat seminarium hölls av Christer Olsson från utvecklingspoolen som föreläste om organisationsutveckling genom individutveckling och det personliga ledarskapet. Alla medarbetare får motionera en timme i veckan på arbetstid. Gryaab subventionerar också de anställdas träningskort. Syftet är att minska sjukskrivningen, öka medarbetarnas engagemang i företagets och idrottsföreningens friskvårdsverksamhet och få en förbättrad hälsoprofil för bolaget som helhet. 5.2 En personlig utvecklingsplan har upprättats för alla medarbetare efter utförda utvecklingssamtal. Samtalen har man med sin närmaste chef och under samtalen läggs planer upp för fortsatt utveckling och utbildning. En ny medarbetarundersökning kommer att genomföras Gryaabs nya organisation innebär ett tydligare ansvar för olika verksamhetsområden. Särskilda insatser har genomförts för att beakta miljöfrågor i samband med Gryaabs projektverksamhet. Bolagets kvalitetssystem har utvecklats vidare liksom arbetet kring miljöledning och arbetsmiljö. En ansvarig person har utsetts till miljöledare och samordnare av arbetsmiljöfrågor. 5.4 Under 2005 har fortsatt utveckling skett av ett mer processinriktat kvalitets- och ledningssystem. En ny ledningshandbok har tagits i drift. Ledningshandboken förmedlar en gemensam syn på Gryaabs totala verksamhet och utgör ett övergripande styrdokument för verksamheten för att nå uppsatta resultat och mål. Ledningshandboken finns tillgänglig för alla medarbetare. Ytterligare ett antal handböcker har tagits i drift, bland annat handböcker för avtal, IT, personal, ekonomi och administration samt projekt. Fortsatt utbildning har genomförts för Gryaabs ledare. De flesta ledare har genomgått en tredagarskurs i personlig planering och effektivitet. 5.5 Gryaabs sjukfrånvaro minskade från 5,9 procent till 5,5 procent. Under 2005 hade Gryaab långtidssjukskrivningar för en heltidstjänst och två halvtidstjänster vilket förklarar en stor del av den höga sjukfrånvaron för kvinnor. Vid årsskiftet övergick en halvtidssjukskrivning till sjukpension och heltidssjukskrivningen upphörde genom att medarbetaren slutade och påbörjade en ny anställning utanför Gryaab. 5.6 Gryaab har inte några tjänster med ofrivilliga deltider sedan Gryaab arbetar med frågan inom ramen för bolagets jämställdhets- och mångfaldsplan. Antalet medarbetare med utländsk härkomst uppgår till 12 personer vilket innebär att andelen medarbetare med utländsk härkomst uppgår till 16 procent. Några könsrelaterade löneskillnader förkommer inte på Gryaab vilket framgår av genomförd lönekartläggning. 5.8 Kvalitetshandboken är uppdaterad i sin helhet. Ledningshandboken infördes i januari Gryaab driver forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete med Chalmers tekniska högskola, andra universitet och högskolor. Ytterligare ett treårigt samarbetsavtal har tecknats tillsammans med Chalmers. Arbetet förbättrar och fördjupar kunskaperna kring Gryaabs nuvarande reningsprocesser och planerade nyanläggningar. Inom de flesta yrkeskategorier deltar Gryaabs anställda i olika nationella och internationella nätverk. Under 2005 har erfarenhetsutbyte genomförts tillsammans med de största reningsverken i Norden. Vi har också deltagit och presenterat ett flertal föredrag på konferenser i Sverige och utomlands. Tre examensarbeten kring Gryaabs processer har publicerats. Gryaab stod som värd för den årliga Nordiska drift- och underhållsmöte som samlar de största avloppsreningsverk i norden för att byta erfarenheter. Gryaab har även deltagit i möten för chefs- och processingenjörsgruppen. Tillsammans med Föreningen Vatten arrangerades ett seminarium om bräddvattenrening och visning av den nya bräddvattenreningen och mekaniska förbehandlingen där 84 personer med anknytning till vattenvård och VA i Västra Sverige deltog. Gryaab hade tre presentationer på den Nordiska Avloppsreningskonferensen i Stockholm Gryaab har tagit emot vuxna på studiebesök, framförallt studerande vid universitet och högskolor. Vi har sett till så att besökarna fått en guide som är insatt i just det område som de studerar. Tre examensarbeten på högskolenivå har avslutats under året och ett har påbörjats. En föreläsning hölls om biologiska reningsmetoder för 50 chalmerister En internutbildning om Ryaverket för hela personalen har förberetts och planeras att genomföras under 2006.

10 Sida 6 Administrativa uppgifter Ryaverket Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Ryaverket Anläggningens nr: Fastighetsbeteckning: Rödjan 727:38 med flera. Besöksadress: Ryaverket, Fågelrovägen/Karl IX:s väg, Göteborg Kommun: Göteborg Län: Västra Götalands län Tillstånd enligt: Miljöprövningsdelegation, beslut diarienummer se bilaga 2 Miljööverdomstol, beslut M , Miljödomstol, beslut M247-99, M Koncessionsnämndens beslut, , nr 186/96 och , nr 157/94 Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen, Västra Götalands län Branschkod: SNI ** ** Standard för svensk Näringsgrenindelning Emissionsdeklaration: se bilaga 15 Verksamhetsutövaren/huvudman Namn: Gryaab AB (f.d. Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag) Organisationsnr: Postadress: Karl IX:s väg, Göteborg Telefonnr m m: Tel: fax: Kontaktpersoner: Miljöfrågor, mät- och analysfrågor: Peter Robinson tel: Process, teknik och slamdisponering: Douglas Lumley tel: Tunnelsystem och tekn. Försörjning: Sven-Ove Pettersson tel: Övriga frågor: Stig Hård tel: Syrhåla Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Syrhåla Anläggningens nr: Fastighetsbeteckning: Syrhåla: 765:249 med flera Kommun: Göteborg Län: Västra Götalands län Tillstånd enligt: Koncessionsnämndens beslut, nr 161/89, se bilaga 2 Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen, Västra Götalands län Branschkod: SNI ** ** Standard för svensk Näringsgrenindelning Emissionsdeklaration: se bilaga 15 Verksamhetsutövaren/huvudman Namn: Gryaab AB (f.d. Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag) Organisationsnr: För övriga uppgifter se ovan

11 Sida 7 Verksamhetsbeskrivning Ryaverket Utbyggnad av Ryaverket Som ett resultat av regeringens beslut att kustnära reningsverk ska har långtgående kvävereduktion har Ryaverket under perioden 1994 till och med 2005 byggts om. En konsekvens av det är att Ryaverkets reningsprocess och kapacitet successivt har ändrats under åren. Kapacitet Ryaverket är dimensionerat för en medeltillrinning på cirka 4 m 3 /s fr.o.m. nov 1997 fr.o.m. nov 2005 Dimensionerande flöde: Qdim 3,8 m 3 /s 4 m 3 /s Dimensionerande flöde mekanisk del: 9,0 m 3 /s 9,0 m 3 /s (1) Dimensionerande flöde bräddvattenrening 3 m 3 /s (2) Dimensionerande flöde biologisk/kemisk del: 6,0 m 3 /s 2-10 m 3 /s (3) Dimensionerande belastning ca 200 mg/l BOD 7 ej relevant ca 6 mg/1 P ej relevant (1) Försedimenteringsbassängerna är dimensionerade för 9 m 3 /s men det är hydrauliskt möjligt att ta cirka. 15 m 3 /s genom dessa. (2) Anläggning för kemisk behandling (direktfällning) av mekaniskt behandlat avloppsvatten. Normalt används möjligheten till direktfällning enbart vid höga flöden när kapaciteten på verkets biologiska reningssteg överskrids. Anläggningsdelen har visat sig har en funktionell kapacitet på närmare 5 m 3 /s. (3) Med varierande kväveavskiljningsgrad. Den biologiska behandlingsdelen är dimensionerat för ett hydrauliskt flöde på 10 m 3 /s exkl. returslamflödet. Den verkliga kapaciteten bestäms av det aktiva slammets sedimenteringsegenskaper Anslutningar Under året ökade antalet anslutna personer till Ryaverket med cirka 600 till Samtidigt har den totala anslutningen minskat med cirka personekvivalenter (pe) från totalt pe till pe. Förklaringen är en minskning av industrianslutningar som har pågått under flera år. Som exempel, den totala anslutningen har minskat med drygt pe från pe år 1995 till dagens nivå det vill säga med närmare 1,7 procent. Tabell 1. Anslutningar till Ryaverket , se även bilaga 16, Anslutningar till Ryaverket 2005 Kommun Anslutna % av invånarantalet personer Ale Göteborg Härryda Kungälv Mölndal Partille Totalt Anslutna industrier, avfallsupplag med mera Cirka tio procent av inkommande avloppsvattenmängd till Ryaverket kommer via så kallade övriga avledningar, det vill säga spillvatten från industri, sjukvård och offentlig förvaltning. Om spillvattenmängden från industrier och verksamheter (se tabell 2: övrig avledning) jämförs med den specifika hushållsspillvattenmängden i Göteborgsområdet på cirka 181 l/p.d (2005) så motsvarar denna belastning cirka fysiska personer. I ett dataregister över anslutna industrier med avloppsvatten som i något avseende avviker från hushållsspillvatten finns idag cirka företag. Uppgifter om Ryaverkets industrianslutningar kan hämtas från avloppskvalitetsgruppen (AKG) på Gryaab. Se även bilaga 1, Anslutna Industrier, avfallsupplag med mera 2004.

12 Sida 8 Avloppsvattenbehandling, Ryaverket Vattnet renas på Ryaverket mekanisk, fysikaliskt, kemiskt och biologiskt. Mekanisk och Fysikalisk rening Avloppsvattnet in till verket pumpas med fyra pumpar med reglerbar kapacitet (tre med maximal kapacitet på 6 m 3 /s, en med maximal kapacitet på 4,7 m 3 /s). Varje pump skyddas med ett galler (spaltvidd mm) utrustat med automatisk rensningsanordning inklusive renstvättning och -pressning. På varje pumps tryckledning finns en elektromagnetisk flödesmätare. Efter pumpning passerar avloppsvattnet ett luftat sandfång för att avskilja tunga fasta partiklar. Organiskt material avskiljs från sanden i en sandtvätt. Därefter passerar avloppsvattnet 12 fingaller (spaltvidd 2 mm). Finrenset tvättas, pressas och lagras i containrar innan det går till förbränning. Efter fingallren leds avloppsvattnet till tolv sedimenteringsbassänger med en totalvolym av m 3 och yta av m 2. Det tar vattnet cirka en timma och fyrtio minuter vid normalflöde (3,8 m 3 /s) att rinna igenom försedimenteringsbassängerna. Under tiden avskiljs fasta partiklar från vattnet som primärslam. Upp till hälften av försedimenteringsbassängerna kan användas för direktfällning av annars enbart mekanisk behandlat avloppsvatten. Vridluckor används för att sektionera av kanalen. Det finns fyra pumpar som kan pumpa upp till fem kubikmeter avloppsvatten i sekunden till direktfällningen efter att vattnet passerat fingallren. Bafflar finns installerade i inloppet till dessa bassänger. Utrustning finns för lagring och dosering av fällningskemikalier och flockulant (polymer). Direkt efter utloppet från försedimenteringsbassängerna kan vattnet bräddas till utloppstunneln eller rinna vidare till aktivslambassängerna. Under ett normalt år består drygt 50 procent av den totala inkommande vattenmängden till Ryaverket av dagvatten, dränvatten och inläckande vatten. Under perioder med hög nederbörd är det inte ovanligt att inkommande avloppsvattenflöde överstiger 8 m 3 /s vilket är gränsen för vad Ryaverkets aktivslamanläggning normalt ska kunna behandla. För att skydda verkets aktivslamanläggning kan det då vara nödvändigt att brädda, efter försedimentering, den del av flödet som överskrider 8 m 3 /s. Under perioder med gynnsamma processbetygelser är det dock möjligt att behandla drygt 10 m 3 /s i aktivslamanläggningen. Den verkliga kapaciteten bestäms av det aktiva slammets sedimenteringsegenskaper. Biologisk rening Pumpning och inblandning Vattnet som rinner vidare från försedimenteringen pumpas upp cirka 3,8 m till det biologiska behandlingssteget med fem pumpar med vardera 2 m 3 /s kapacitet. Innan vattnet fördelas till de tre aktivslambassängerna blandas det med aktivslam (1~ 3,5 m 3 /s) och med recirkulerat vatten från biobäddarna (1-6 m 3 /s). Aktivslam är ett koncentrat av bakterier och andra mikroorganismer som pumpas i retur från det efterföljande sedimenteringssteget. Aktivslamprocessen När denna blandning av slam och vatten rinner igenom aktivslambassängerna, tas de i vattnet lösta och kolloidala föroreningarna upp av bakterier som näring. Bakterierna oxiderar de organiska föroreningarna för att få energi och för tillväxt. Det sker när slam- och vattenblandningen passerar genom aktivslambassängerna. De första 40 till 60 procenten av varje bassängvolym är konstruerad för att vara en anoxisk (icke luftad) zon. Här är bakterierna tvingade att använda i vattnet löst nitrat (NO 3 +) istället för syre (O 2 ) för respiration och därmed förvandlas nitratet till kvävgas som då frigörs till atmosfären. Denna förvandling av nitrat till kvävgas kallas för denitrifikation. I den andra delen av aktivslambassängerna luftas slam- och vattenblandningen och bakterierna bryter ner (oxiderar) de kvarvarande föroreningarna genom en normal respiration med syre. Genom oxidation av föroreningar kan bakterierna föröka sig via celldelning och därmed bidra till att nytt aktivt slam kontinuerligt bildas i processen. Sedimentering, fördelning och utlopp Efter cirka två timmar rinner vattnet ut från aktivslambassängerna och leds till eftersedimenteringsbassängerna. I bassängerna sedimenteras det aktiva slammet och avskiljs från vattnet som nu är renat avloppsvatten. Huvuddelen av det aktiva slammet pumpas i retur till aktivslambassängerna och resten, så kallat överskottsslam, pumpas normalt till inloppet av försedimenteringsbassängerna. Vid bräddning kan överskottsslammet pumpas direkt till slamhanteringen. Vattenflödet (renat avloppsvatten) delas efter eftersedimenteringsbassängerna. En stor del, dock högst 6 m 3 /s ska, under normala flödesförhållanden, ledas via biobäddarna som en recirkulationsström tillbaka till aktivslamprocessen. När tillrinningen till verket är hög, som när det regnar kraftigt, minskas denna recirkulation för att inte överbelasta sedimenteringsbassängerna och för att öka verkets hydrauliska kapacitet. Normalt är recirkulationsflödet 1-1,5 gånger det till verket inkommande flödet. Det vattnet som inte recirkuleras till aktivslamprocessen leds till utloppet. En del (cirka procent) av den energi som går åt för att lyfta vattnet upp till det biologiska behandlingssteget från försedimenteringen återvinns nu genom att det utgående vattnet leds ner till utloppskanalen via en turbin som genererar elkraft.

13 Sida 9 Eftersedimenteringen består av 24 tvåvåningsbassänger med en totalvolym på m 3 och, med samtliga bassänger i bruk, en uppehållstid för vattnet på cirka tre timmar. Biobäddar Biobäddarna är fyllda (7,2 m djup) med specialtillverkat korrugerat plastmaterial som ger en hög luft/vatten/plastkontaktyta (cirka 230 m 2 /m 3 ) på vilket bakterier kan växa. Vatten som kommer i retur från eftersedimenteringsbassängerna pumpas upp till en nivå över biobäddarnas yta där det kan rinna med självfall ut till en kombination av fasta och roterande spridare. Spridarna fördelar vattnet jämt över biobäddarnas yta. Vattnet strilar sedan ner genom biobäddarna samtidigt som inblåst luft stiger upp underifrån. De föroreningsrester som återstår i vattnet och därav främst ammonium utgör energikällor för de bakterier som växer på de våta ytorna. Ammonium omvandlas då till nitrat som förs vidare med vattnet. Processen kallas för nitrifikation. Mängden ammonium som kan spridas över biobäddarna kan ökas genom att tillföra ammoniumrikt rejektvatten från avvattning. Då kan en betydande mängd ammonium omvandlas direkt till nitrat istället för att föras tillbaka till inloppet. Biobäddarna är uppdelade i två parallella block. Varje biobädd har tre spridarsystem och den totala volymen är m 3 och har kapacitet för 6 m 3 /s biologiskt behandlat avloppsvatten. Kvävereduktion Det kväve som finns i avloppsvattnet är huvudsakligen i form av ammonium men även i form av kemiska föreningar som antingen lätt omvandlas till ammonium av reningsverkets olika biologiska processer eller som binds till slammet. Cirka procent av kvävet kan normalt tas bort i form av slam. Att utöver detta ta bort en stor del av kvävet från avloppsvatten (målet är att totalt ta bort minst 50 procent) är i praktiken därmed synonymt med att förvandla ammonium till kvävgas. Det görs genom en kombination av de två ovannämnda biologiska processerna - nitrifikation (ammonium oxideras till nitrat) och denitrifikation (nitrat reduceras till kvävgas). Hur mycket kväve som kan avlägsnas beror då på hur mycket vatten (och därmed ammonium) som recirkuleras till biobäddarna och hur mycket lättillgängligt organiskt material som finns i avloppsvattnet. En anläggning finns för att tillsätta lättillgängliga, externa kolkällor när kolkällan i avloppsvattnet inte räcker till. Då kan mer nitrat omvandlas till kvävgas. Kemisk rening Järn(II)sulfat används på Ryaverket för kemisk fällning av fosfor. Järnsulfatet löses upp i vatten och doseras till det försedimenterade vattnet. Järn(II) oxideras till det aktiva medlet järn(iii)hydroxid i luftningsbassängerna (så kallad simultanfällning). Doseringsnivån för järnsulfat ligger på 1,0-1,3 mol Fe/mol P. Utfällt järnfosfat inkorporeras i aktivslamflockarna. Bra flockbildning är viktig för reningsprocessen och genom att små mängder av vissa hjälpkemikalier tillsätts (oftast polyakrylater) kan flockbildningen förbättras avsevärt. Polyaluminiumklorid (PAC) används för direktfällning av ett delflöde av avloppsvattnet som förbileds biologisk/kemisk behandling vid höga hydrauliska belastningar. Det sker i en del av försedimenteringsbassängerna (se avsnittet Mekanisk och Fysikalisk rening ovan). Doseringsnivån anpassas efter fosforinnehållet i det inkommande avloppsvattnet och en typisk dosering är g Me3+/m 3. Polymer tillsätts för bättre flockbildning. Utfällt fosfor inkorporeras i primärslammet och går till rötning. Utsläppspunkten Det renade avloppsvattnet leds ut vid Rya Nabbe, cirka 900 meter väster om Älvsborgsbron, via en 825 meter lång bergtunnel (tvärsnittsarea cirka 10 m 2 ) och sedan två stycken 195 meter långa, två meter i diameter utloppsledningar.

14 Sida 10 Figur 1. Processchema Ryaverket

15 Sida 11 Slambehandling, Ryaverket Biogasanläggningen och slambehandling, Ryaverket Rensning Det slam som avskiljs i försedimenteringsbassängerna innehåller en hel del skräp som till exempel trasor och cigarettfimpar. För att inte riskera att sådant material ansamlas i botten på rötkamrarna eller återfinns i det avvattnade slammet passerar slammet först ett fint galler, en så kallad Step-screen, där partiklar större än 3 mm avskiljs. En kvarn maler sönder slammet innan förtjockning. Rensning av slammet togs bort under andra halvåret efter att fingallren på inkommande vatten togs i drift. Förtjockning Andra steget i slambehandlingen är därför en förtjockning av slammet. Förtjockning sker i två bandsgravitationsförtjockare som förtjockar primärslammet till 4-8 procent TS beroende på slamegenskaper, flockulanttyp (polymer) och mängd. En tillhörande polymerblandningsanläggning finns också. Som reserv har det också under året funnits kvar tre gravitationsförtjockare på vardera 800 m 3, i vilka slammet sedimenteras i cirka ett dygn och koncentreras till 4-5 procent torrsubstans. Rejekt- och dekantatvatten från slambehandling förs till kanalen före eller efter försedimenteringen. Biogasanläggningen, rötning I en biogasanläggning eller rötkammaranläggning, som det oftast kallas, omvandlar bakterier slammets lättnedbrytbara innehåll. Det sker i en anaerob, det vill säga syrefri miljö. Vid nedbrytning bildas energirik biogas. Biogasen består av procent metangas och procent koldioxid. Genom att det organiska materialet bryts ned under processen, är det behandlade slammet (rötslammet) i det närmaste luktfritt jämfört med det obehandlade slammet (råslammet). Biogasanläggningen består huvudsakligen av två rötkammare, en slamsilo och utrustning för energiåtervinning/uppvärmning och gashantering. Från förtjockningssilon pumpar tre pumpar det förtjockade slammet (med en torrsubstanshalt på cirka fem procent) till rötkamrarna. Rötkamrarna består av två stycken 30 meter höga betongcylindrar med flat botten och konisk topp. Volymen är 2 x m 3. På väg in i rötkamrarna värmeväxlas ingående slam mot utgående slam och på detta sätt återvinns upp till 50 procent av den energi som går åt för uppvärmning. De två rötkamrarna arbetar parallellt och den dimensionerande nominella uppehållstiden är 15 dygn. Rötkamrarna är uppvärmda till 37 C genom att slammet cirkuleras genom en värmeväxlare där slammet värms med varmvatten. Varmvattnet erhålls antingen som kylvatten från gasmotorerna och dess avgasvärmeväxlare eller från gaspannorna. Slammet i rötkamrarna hålls omblandat med omrörare. Slammet pumpas från rötkammaren via värmeväxlarna till en avgasningskammare. I avgasningskammaren blåses luft genom det rötade slammet. Rötningen avstannar då och gas som annars kan ansamlas i ledningar med mera drivs av. Efter avgasning rinner slammet ned i slamsilon. Silon har en volym på m 3 vilket motsvarar tre dygns slamproduktion. Från silon kan slammet pumpas antingen till avvattningsutrustning vid Ryaverket eller till Syrhåla för avvattning och även långtidslagring i bergrum. Anläggning för mottagning av organiskt avfall På Ryaverket finns det möjligheter att ta emot externt organiskt material som till exempel matrester, fett och dylikt från restauranger, storkök och från livsmedelsfabrikanter samt att samröta detta med slam för att öka produktionen av biogas. Avfallet, huvudsakligen fett från fettavskiljare, ska vara pumpbart och får inte påverka slamkvaliteten negativt. Organiskt avfall levereras från Renova i slamsugarbilar. Varje leverans registreras elektroniskt och pumpas till två parallella linjer varifrån det kan matas vidare till rötkamrarna. Slamavvattning, Ryaverket Slammet pumpas från silon för rötat slam i biogasanläggningen, doseras med polymer (konditionering) och avvattnas med centrifuger till en torrsubstanshalt av cirka 30 procent. På Ryaverket finns det fyra centrifuger med kapacitet på 40 m 3 /h vardera. Rejektvattnet från centrifugerna kan föras direkt till biobäddarna för nitrifikation eller blandas med rejektet från slampressarna och dekantat från förtjockningen. Den samlade recirkulationsströmmen leds då i retur till inloppet för rening.

16 Sida 12 Slamdisponering Större delen av det avvattnade rötslammet används efter kompostering som anläggningsjord och jordförbättringsmedel i markbyggnadsprojekt. Det slam som inte kan användas förvaras i ett bergrum vid Syrhåla. I händelse av ett utsläpp till spillvattensystemet av oönskad karaktär, exempelvis höga halter av tungmetaller, skyddas det rötade slammets kvalitet genom att det kontaminerade slammet leds förbi centrifugerna och avvattnas vid Syrhåla. Det avvattnade kontaminerade slammet pumpas därefter direkt ner i bergrumsdeponin. Merparten av det avvattnade rötslammet komposteras med bark, flis, sand med mera vid Ragn-Sells Avfallsbehandling AB:s komposteringsanläggning vid Tankgatan. Produktion och disponering av kompost sker i Ragn-Sells Avfallsbehandling AB:s regi. Avfall Rensgods Stora kvantiteter blött avfall, huvudsakligen skräp som till exempel papper, trasor, bindor och cigarettfimpar, gallras bort från det inkommande avloppsvattnet och från slammet. Rensgodset samlas i container och deponeras av Renova på avfallsupplaget vid Tagene. Spillolja Spilloljan samlas och skickas för återvinning. Bygg- och rivningsavfall, schaktmassor med mera Bygg- och rivningsavfall samt schaktmassor deponeras på avfallsupplagen vid Tagene och Gunnilse. Metallskrot och papper Metallskrot, papper och kasserade förpackningar sorteras och samlas i container för återvinning. Miljöfarligt avfall Endast små kvantiteter miljöfarligt avfall uppkommer vid Ryaverket. Under 2005, i samarbete med Renova AB, har LOTS-systemet införts för hantering och transport av allt farligt avfall som uppkommer på Ryaverket. Farligt avfall samlas in, lagras och transporteras i nio separata fraktioner, i specialkonstruerade behållare. Som ett komplement till LOTS-systemet har även Renovas miljöstationer installerats på flera ställen på Ryaverket för att fånga upp de små kvantiteter farligt avfall som uppkommer på kontor med mera. Laboratorieavfall Farligt avfall från laboratoriet lagras i ett kärl och transporteras därefter till destruktion. Därefter kontaktas lämplig transportör och det destruktionsföretag som ska anlitas och det farliga avfallet skickas iväg. Kemikaliehantering Järnsulfat Sulfatet kommer till Ryaverket i bulk på täckt flakbil och töms i en bassäng. Denna bassäng används både för lagring och för upplösning. Härifrån doseras den färdiga lösningen till avloppsvattnet. Eventuellt spill på mark spolas ner i brunnar anslutna till Ryaverkets interna avloppssystem (som är anslutet till Ryaverkets inkommande avloppsvatten). I ovannämnda bassäng kan det lagras maximalt cirka 400 ton järnsulfat. Polyaluminiumklorid PAC levereras till Ryaverket i tankbil som lossas (pumpas över) utomhus till slutna tankar som rymmer cirka 136 m3. Eventuellt spill går till interna avloppssystemet. Tankarna är invallade i ett område som rymmer cirka en tank. Polyelektrolyter Levereras till Ryaverket i storsäcksförpackningar á 750 kg/st. Lagring, lösning och hantering sker inomhus. Totalt lagras som mest cirka 15 ton på Ryaverket. Eventuellt spill sopas upp och återanvänds. Eventuellt spilld lösning går till det interna avloppssystemet. Natriumhypoklorit Levereras till Ryaverket i tankbil. Bilen lossas (pumpar över) inomhus till en sluten förrådstank som rymmer cirka 100 m3. Eventuellt spill går till det interna avloppssystemet.

17 Sida 13 Etanol/industrisprit Etanol och industrisprit levereras till Ryaverket i tankbil. Bilen lossas (pumpar över) till tre lagringstankar á cirka 23 m3 placerade ovanför transportkanalen mellan försedimenteringen och biologiska behandlingen. Eventuellt spill rinner ner i kanalen och förs med vattnet till aktivslambassängerna där det upptas av bakterierna. Energianvändning, luftutsläpp med mera Den gas som produceras i biogasanläggningen används huvudsakligen som bränsle i en kraftvärmeanläggning. Anläggningen utgörs av tre gasmotorer för drift av var sin 400-volts-generator med en gemensam transformator som levererar 10 kv. Eventuellt överskott av biogas facklas vid Ryaverket. Från och med första januari 1999 ägs och drivs kraftvärmeanläggningen av Göteborg Energi AB. Enligt ett särskilt avtal köper Göteborg Energi AB all biogas som produceras vid Ryaverket med undantag av en del som används som fordonsbränsle. Vid driftstopp för gasmotorerna eller om gasproduktionen överstiger gasmotorernas kapacitet bränns gas i tre gaseldade pannor. Pannorna har en total effekt på 7 MW (1 350 Nm 3 /h biogas). En liten del av biogasen renas från koldioxid och komprimeras i en pilotskaleanläggning för att användas som bränsle för biogasbilar. Uppgifter om producerade mängd biogas och luftutsläpp till luft från biogasförbränning finns i bilaga 9. Ledningsnät Gryaab äger, förutom Ryaverket, cirka 19 km tryckledningar plus cirka 90 km bergtunnlar som samlar upp avloppsvatten inom regionen från de anslutna kommunernas ledningsnät. Varje kommun svarar för sitt ledningsnät, sina pumpstationer och sina bräddavlopp på ledningsnätet. Av de sju delägarekommunerna är Lerum ej anslutet till Gryaabs tunnelsystem. Recipient Det samlade utsläppet från Ryaverket, behandlat avloppsvatten och eventuellt bräddat avloppsvatten, leds ut till Göta älvs mynningsområde, via bergtunnel och ledningar, vid Rya Nabbe, cirka 900 meter väster om Älvsborgsbron. Syrhåla Slambehandling Slamavvattning, Syrhåla Slammet pumpas från silon för rötat slam i biogasanläggningen via en 6,9 km lång ledning till avvattningsanläggningen vid Syrhåla. Slammet som pumpas från Ryaverket tas emot i en slamsilo på 200 m 3. Nivån i tanken styr pumpningen från Ryaverket. Från slamsilon pumpas slammet till två parallella avvattningsanordningar. Slammet doseras med polymer (konditionering) vars funktion är att underlätta avvattningsprocessen. Det konditionerade slammet leds till föravvattnarna där, under inverkan av enbart gravitationskraften, torrsubstanshalten ökar från cirka 3,5 procent till cirka 12 procent. Det föravvattnade slammet faller ner till silbandspressarna som avvattnar slammet till procents TS. Vardera avvattningslinje har en kapacitet av 60 m 3 /h 3,5 procentigt slam. Rejektvatten från slamavvattningsprocessen och inläckande vatten från bergrummen leds i separat ledning cirka 2,3 km från Syrhåla till Arendal där det leds till spillvattennätet och förs tillbaka till Ryaverket. Slammet som pumpas ner i bergrummet utvecklar gas vid efterrötning. Denna gas används för uppvärmning av anläggningen vid Syrhåla. Överskott facklas.

18 Sida 14 Polymer dosering Slam från Ryaverket Gasfackla Slamsilo Föravvattnare Silbandspressar Rejekt till Ryaverket Rejekt pumpgrop Avvattnat slam från Ryaverket (lastbil) slamficka Fördelningsskruv Glidfilmspumpar Torrslam pumpar Slam -> Polymerupplösning Figur 2. Processchema, Syrhåla Bergrum Avfall Enbart mindre kvantiteter av avfall uppkommer vid Syrhåla. Avfallet omhändertas på samma sätt som vid Ryaverket. Kemikaliehantering Polyelektrolyter Levereras i storsäcksförpackningar á 750 kg/st. Lagring, lösning och hantering sker inomhus. Totalt lagras som mest cirka 10 ton polyelektrolyter som torrpulver vid Syrhåla och 15 m3 0,4 procentig lösning. Eventuellt spill sopas upp och återanvänds. Eventuell spilld lösning går till det interna avloppssystemet. Energianvändning, luftutsläpp med mera En mindre gaspanna, med en kapacitet på 300 kw, har installerats vid Syrhåla för uppvärmning av anläggningen. Bränslet är i bergrummet utvecklad biogas på grund av efterrötning av slammet. Överskottsgasen facklas vid Syrhåla. Kompostanläggning Kommentarer - hänvisning till Ragn-Sells Avfallsbehandling AB:s miljörapport till Miljökontoret i Göteborg, 2005.

19 Sida 15 Gällande beslut enligt miljöskyddslagen Ryaverket Tillstånd Tillstånd och villkor för Gryaabs verksamhet vid Ryaverket finns sammanställt i Miljöprövningsdelegationens* beslut , Ändring av villkor om tidsfrister i tillstånd enligt miljöbalken, sidorna 1 3 (Se bilaga 2, Gällande beslut enligt miljöskyddslagen). *Länsstyrelsen för Västra Götalands län Kontrollprogram Ett kontrollprogram för Ryaverket, enligt Länsstyrelsens beslut (Diarienr ), gäller från och med (se bilaga 2). Enligt en överenskommelse med länsstyrelsen (1993) har prov på inkommande och utgående avloppsvatten för analys med avseende på AOX ändrats från 1 veckoprov/månad till 1 stickprov/vecka. Syrhåla Tillstånd Koncessionsnämnden för miljöskydd, beslut nr 157/94, Se bilaga 2, Gällande beslut enligt miljöskyddslagen, villkor Kontrollprogram Ett kontrollprogram för Syrhåla, enligt Länsstyrelsens beslut ( ), gäller från och med (se bilaga 2). Kontrollprogrammet reviderades 2001 och enligt beslut ändrades kontrollfrekvensen från 4 ggr/år till 2 ggr/år (vår och höst). Kompostanläggning Tillstånd Tillståndet för tillverkning av kompostjord (enl. Koncessionsnämndens beslut nr 109/83, Dnr /79 om Gryaabs ansökan om tillstånd att tillverka kompostjord) har genom anmälan till Miljöförvaltning i Göteborg övertagits av Ragn-Sells Avfallsbehandling AB. Detaljerade uppgifter om tillverkning av kompostjord från avvattnat slam finns i en separat rapport från Ragn-Sells Avfallsbehandling AB till Miljöförvaltning i Göteborg. Tillsynsmyndighet Från och med den 1 januari 2001 övergick tillsynsansvaret för kompostanläggningen från Länsstyrelsen till Miljöförvaltningen i Göteborgs kommun (Länsstyrelsens beslut , Diarienr ). Kontrollprogram Särskilt kontrollprogram för komposteringsanläggningen saknas. Kompostjordens kvalitet undersöks som en del i Ryaverkets kontrollprogram.

20 Sida 16 Driftförhållanden och kontrollresultat under 2005 Ryaverket Anslutning och belastning Anslutningsförhållandena har inventerats under året. Tabell 2. Tillrinning till Ryaverket från delägarkommunerna 2005 Kommun Medeltillinning, l/s Procent av total tillrinning Debiterat spillvattenvolym, m 3 Uppmätt avloppsvolym, m 3 Övrig avledning, m 3 * Spillvatten och slam från slutna tankar och reningsverk, m 3 Ale 81,0 2, Göteborg 2 976,5 81, Härryda 98,8 2, Kungälv 96,0 2, Mölndal 272,0 7, Partille 117,2 3, Lerum Total , * Övrig avledning utgör debiterad avloppsvattenvolym för samtliga industrier och övrig verksamhet. Avledningar från hushåll är således 41,1 Mm 3. Den totala behandlade vattenmängden under året uppgick till 108,56 Mm 3 (va-verket, Göteborg) av vilket 0,79 Mm 3 var recirkulerat vatten (0,78 Mm 3 inom verket och 0,005 Mm 3 från Syrhåla). Tillrinningen till verket utgjorde alltså 107,8 Mm 3 av vilket inläckage i tunnlarna beräknas till 3,73 Mm 3 *. Uppmätt volym avloppsvatten blev därmed 104,0 Mm 3. Verkets flödesmätare registrerade ett okorrigerat inkommande medelflöde för året på 3,57 m 3 /s motsvarande 112,7 Mm 3 eller en tillrinning på 111,9 Mm 3 (108,2 Mm 3 exklusive inläckage i tunnlarna). Massflödessiffrorna i miljörapporten är baserade på okorrigerade flödesmätningar men avvikelserna ska dock vara mindre än 3 procent. Om spillvattenmängden från industrier och verksamheter (se tabell 2: övrig avledning) jämförs med den specifika hushållsspillvattenmängden på 181 l/p.d (Göteborgs Va-verk 2005) så motsvarar denna belastning cirka personekvivalenter (pe) vilket är en minskning med cirka pe jämfört med 2004 och den totala belastningen på verket cirka pe vilket är cirka 0,15 procent lägre än BOD 7 -belastningen på verket under 2005 var totalt ton och ton exklusive intern recirkulation. Antalet pe beräknat som kvoten mellan föroreningsbelastningen med avseende på BOD 7 och den specifika föroreningsmängden, 70g BOD 7 /person och dag, blir därmed totalt pe och pe exklusive intern recirkulation vilket är 2,5 procent högre än Se även bilaga 3, Inkommande och utgående avloppsvatten. Kontrollresultat Anlitade laboratorier Samtliga utsläppskontrollanalyser har utförts vid ackrediterade laboratorier: Slamanalyser - ALcontrol, Kasen 27B, Uddevalla, telefon Vattenanalyser - Göteborgs Va-verkets laboratorium, Lackarebäck, Box 123, ANGERED, telefon Vatten och slam -Analycen Nordic, Box 11404, Göteborg, telefon Mätutrustning Inloppsflödesmätare Ryaverkets fyra spillvattenpumpar (IN_DP10, IN_DP20, IN_DP30, IN_DP40) är försedda med var sin elektromagnetisk flödesmätare. Avloppsvatten som leds förbi biologisk/kemisk behandling mäts med en så kallad Parshallränna utrustat med en radarnivåmätare (FS_DP50). Under året har flödesmätarna för IN_DP10, IN_DP20 och IN_DP40 visat stor tillgänglighet, som bedöms ligga nära 100 procent. Flödesmätaren till inloppspump IN_DP30 har varit ur funktion hela året efter det att pumpen renoverades under 2004 och mätaren kommer att bytas under första kvartalet Under tiden har mätning av flödet utförts med en on-lineberäkning baserad på pumpeffekt och nivåer.

Miljörapport enligt miljöbalken Gryaab 2004

Miljörapport enligt miljöbalken Gryaab 2004 Miljörapport enligt miljöbalken Gryaab 2004 Avser avloppsreningsverket Ryaverket och slamavvattnings- och bergrumsanläggning vid Syrhåla. Gryaab rapport 2005:2 Peter Robinsson 2005-03-15 Gryaab svarar

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Miljörapport enligt miljöbalken 2006

Miljörapport enligt miljöbalken 2006 Miljörapport enligt miljöbalken 2006 Bild: Stefan Eliasson Avser avloppsreningsverket Ryaverket och slamavvattnings- och bergrumsanläggning vid Syrhåla. Gryaab rapport 2007:1 eter Robinsson 2007-0-15 Sida

Läs mer

MILJÖRAPPORT enligt Miljöskyddsbalken. Gryaab 2002

MILJÖRAPPORT enligt Miljöskyddsbalken. Gryaab 2002 MILJÖRAPPORT enligt Miljöskyddsbalken Gryaab 2002 Avser: Avloppsreningsverket RYAVERKET och Slamavvattningsanläggning och bergrumsanläggning vid SYRHÅLA Gryaab Rapport 2003:1 Gryaab svarar för avloppsvattenreningen

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Henriksdals avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Ett av Europas största avloppsreningsverk Insprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av Stockholm

Läs mer

Miljörapport. Kvicksund 2014.

Miljörapport. Kvicksund 2014. Miljörapport. Kvicksund 2014. Innehåll 1 Grunddel Flintavik... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Flintavik... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening... 3 2.4 Kemikaliehantering...

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Bromma avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Stockholms första avloppsreningsverk Bromma avloppsreningsverk består av två anläggningar, Åkeshov och Nockeby. De ligger utefter Drottningholmsvägen

Läs mer

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Avloppsnätet Avloppsnätet i Lund är till största delen, 90 %, byggt som duplikatsystem. Det betyder att spillvatten och dagvatten avleds i skilda ledningar. De återstående tio

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Jonas Grundestam Teknikansvarig Process Stockholms Framtida Avloppsrening Marie Berg Processingenjör Himmerfjärdsverket,

Läs mer

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...

Läs mer

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken

Läs mer

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Välkommen till Källby avloppsreningsverk! Ett stort reningsverk Källby avloppsreningsverk ligger i södra Lund och tar emot vatten motsvarande 110 fulla badkar per minut (350

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK Uppvidinge kommun Samrådsredogörelse Treatcon AB Kalmar den 11:e mars 2011 Uppdrag: Åseda avloppsreningsverk Samrådsredogörelse Datum: 2011-03-11 Uppdragsgivare: Uppvidinge kommun

Läs mer

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK Välkommen till Karlskoga avloppsreningsverk. Ett reningsverk som ingår i Karlskoga Miljö AB. Grunderna till dagens reningsverk lades vid bygget av det första reningsverket

Läs mer

Miljörapport Ryaverket 2013

Miljörapport Ryaverket 2013 Miljörapport Ryaverket 2013 Avser avloppsreningsverket Ryaverket Gryaab rapport 2014:1 Jan Mattsson 2014-03-28 Foto: Ellinor Günther MILJÖRAPPORT Grunddel För Gryaab AB Ryaverket(1480-1131) år: 2013 version:

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,

Läs mer

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Kemisk fällning av avloppsvatten kan Grundkurs i Kemisk fällning 3 AVLOPPSVATTENRENING I de föregående två artiklarna har vi i all enkelhet berättat om kemisk fällning och hur den tillämpas för att rena dricksvatten. Nu går vi in på hur avloppsvatten

Läs mer

Miljöpåverkan från avloppsrening

Miljöpåverkan från avloppsrening Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och

Läs mer

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...

Läs mer

Miljörapport Ryaverket 2012

Miljörapport Ryaverket 2012 Miljörapport Ryaverket 2012 Avser avloppsreningsverket Ryaverket Gryaab rapport 2013:3 Jan Mattsson 2012-04-18 Foto: Ulrika Naezer MILJÖRAPPORT Grunddel För Gryaab AB Ryaverket(1480-1131) år: 2012 version:

Läs mer

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet 1(18) Till mig behövdes inget kadmium Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet Gryaab Rapport 2012:12 Lars Nordén, Fredrik Davidsson 2(18) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2006-10-15 I SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens

Läs mer

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012 Berg avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 0780-50-021 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...

Läs mer

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk Program 09:00 11.20 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening

Läs mer

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67 Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...

Läs mer

Actiflo. - för bibehållen sjövattenmiljö

Actiflo. - för bibehållen sjövattenmiljö Actiflo - för bibehållen sjövattenmiljö BRÄDDVATTENRENING I Karlskoga utgörs hela 20 procent av spillvattennätet av kombinerade ledningar. Det vill säga att spillvatten (avlopp) och dagvatten (regnvatten

Läs mer

Biogasanläggningen i Göteborg

Biogasanläggningen i Göteborg Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson

Läs mer

Miljörapport 2008. Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106

Miljörapport 2008. Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106 Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106 Innehållsförteckning 1 Verksamhetsbeskrivning... 2 1.1 Organisation och ansvarsfördelning... 2 1.2 Beskrivning av verksamheten... 2 1.3

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk

Läs mer

" # $#! % & ' ( * '+,,-

 # $#! % & ' ( * '+,,- ! " # #! % ' ( ) * '+,,- #! 1 !""!#!#%# ' ) % ' ' % ' ' ' ' )./1 2 ) 3 #).+)4 1.#51 #5! 4!4 ' )! #5 / 6 ' ' / / 2 / % ) / 4 #4 ' ) ' ) %##'()* '+,#%# -.%#*'#%#... 2 -.-/... 2 -. 1... 2 -.2!... 3.*%'!3

Läs mer

Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet

Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet Avloppsreningsanläggning Avloppsreningsanläggningen består av processanläggningen i Utanbergsvallarna samt infiltrationsanläggningen i

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30 TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK Karlstad Uppdragsnummer 2004-30 VA-Konsulten Magnus Aronsson AB Granitvägen 28 653 50 Karlstad Telefon 070-307 87 75 arv:2004-30 Tillsta ndsanso kan:130521

Läs mer

Miljörapport för år: 2014 Textdel

Miljörapport för år: 2014 Textdel Miljörapport för år: 2014 Textdel Verksamhetsutövare Namn Skara Energi AB Anläggningens namn Skara avloppsreningsverk, Horshaga Org.nr 556429-4303 Länsstyrelsens anläggningsnr 1495-1153 Verksamhetsbeskrivning

Läs mer

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning Peter Balmér och Daniel Hellström peter.balmer@telia.com daniel.hellstrom@svensktvatten.se Är svenska avloppsreningsverk energieffektiva?

Läs mer

Årsredovisning 2005. för ett renare hav

Årsredovisning 2005. för ett renare hav Årsredovisning 2005 för ett renare hav FOTO: JAN TÖVE Årsredovisning 2005 Gryaab AB Postadress Karl IX:s väg 418 34 Göteborg Organisationsnr 556137-2177 Bankgironr 617-5400 Plusgironr 42 11 00-9 Tel Expeditionen

Läs mer

Efter ändring skall villkor 8 ha följande lydelse: REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

Efter ändring skall villkor 8 ha följande lydelse: REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET BESLUT 1 (6) Miljöprövningsdelegationen (MPD) Uppsala kommun VA- och avfallsnämnden 753 75 UPPSALA Delgivningskvitto Ändring av villkor enligt 24 kap. 8 miljöbalken (MB) BESLUT Länsstyrelsen i Uppsala

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster 2 3 Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster renar avloppsvattnet för de 1,2 miljoner invånarna i Helsingforsregionen

Läs mer

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening Tid: 21 oktober 2011 kl 8.00-13.00 Plats: Bergsbrunnagatan 15 Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713119, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB Kommunalt VA-bolag Bildades 2009 Sex ägarkommuner 230 000 invånare 160 medarbetare Därför bildades NSVA Säkrar VA-kompetens i regionen Optimal utveckling av

Läs mer

Biogasanläggningen i Boden

Biogasanläggningen i Boden Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Välkommen till Lundåkraverket

Välkommen till Lundåkraverket Lundåkraverket Välkommen till Lundåkraverket Lundåkraverket ligger i södra Landskrona och är det näst största reningsverket inom NSVA. Det togs i drift redan 1962, men har sedan dess byggts ut och förändrats

Läs mer

BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE

BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE BIOGAS ÄR EN MILJÖVÄNLIG NATURPRODUKT SOM UTVINNS DIREKT UR KRETSLOPPET MINDRE UTSLÄPP OCH LÄGRE BULLERNIVÅ Biogas är idag det miljömässigt bästa fordonsbränslet.

Läs mer

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per

Läs mer

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk Januari 2012 till december 2012 Principskiss av reningsverken. www.stockholm.se/miljoforvaltningen Från Stockholmvattens Va AB:s miljörapport

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Norsborgs vattenverk. Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt.

Norsborgs vattenverk. Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt. Norsborgs vattenverk Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt. Vi har producerat dricksvatten i över 100 år Stockholm Vatten har mångårig erfarenhet av vattenproduktion.

Läs mer

HENRIKSDALS R ENINGSVERK

HENRIKSDALS R ENINGSVERK HENRIKSDALS R ENINGSVERK Kvarnholmsvägen Stockholm Vatten AB är ett miljö- och teknikföretag. Verksamheten karakteriseras av helhetssyn och kretsloppstänkande. Bolaget medverkar till att skapa förutsättningar

Läs mer

Koholmens Avloppsreningsverk

Koholmens Avloppsreningsverk Koholmens Avloppsreningsverk - Informationsskyltar - Jan Andersson, Ljungsjömåla Text, Bild & Form HB, 2001 TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Koholmens avloppsreningsverk Pumpstationer Gullberna och Vämöviken Inlopp

Läs mer

Käppalaverket, Lidingö. Energieffektivitet. Upptagningsområde 2008. Käppalaverket. Käppalaverket. VA-mässan 2009 24 september Stockholm

Käppalaverket, Lidingö. Energieffektivitet. Upptagningsområde 2008. Käppalaverket. Käppalaverket. VA-mässan 2009 24 september Stockholm 1 Energieffektivitet Käppalaverket, Lidingö Torsten Palmgren VA-mässan 2009 24 september Stockholm 3 Käppalaverket Renar avloppsvatten från 11 kommuner norr och öster om Stockholm En konventionell aktivslam

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

CHECKLISTA - Fordonstvättar

CHECKLISTA - Fordonstvättar BILAGA 2 CHECKLISTA - Fordonstvättar 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER Företagets/anläggningens namn Org nr Postadress Post nr, ort Besöksadress Fastighetsbeteckning Kontaktperson Tel nr Fax nr Kommun Besöksdatum

Läs mer

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17 20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn

Läs mer

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder

Läs mer

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. U P O N O R I N F R A S T R U K T U R U P O N O R M I N I R E N I N G S V E R K P R O D U K T FA K TA 1-0 6 Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. Enskilda avlopp - problem och

Läs mer

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat 1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa

Läs mer

Samrådsunderlag. Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk. 1. Bakgrund

Samrådsunderlag. Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk. 1. Bakgrund Tillståndsansökan Hyltebruks Avloppsreningsverk Datum 2015-10-28 Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27 Göteborg T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 33 77 Ramböll Sverige AB Org nr 556133-0506

Läs mer

HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) MR 2013 för Hargshamn ARV

HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) MR 2013 för Hargshamn ARV HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) 1. GRUNDDEL... 3 2. Verksamhetsbeskrivning... 4 2.1. Verksamhetsområde... 4 2.2. Industrier och andra anslutna verksamheter... 4 2.3. Dimensionering...

Läs mer

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering Stockholms framtida avloppsrening MB 3980-15 Komplettering Bilaga 5 Tekniska och ekonomiska förutsättningar för andra begränsningsvärden Stockholm 2016-02-05 PROMEMORIA Till: Avdelning Nacka Tingsrätt

Läs mer

Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor

Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor Antagna av Nämnden för Myndighetsutövning 2009-01-19, 3 Oljeavskiljare Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor Bakgrund Verksamhetsutövare med processer

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK Sandvikens kommun Foto: Marie Engström Sandviken 2014-03-05 Carin Eklund Sandviken Energi Vatten AB Miljörapport 2013 Hedåsens reningsverk, Sandvikens kommun Miljörapport

Läs mer

Minireningsverk. från. För ett grönare tänkande

Minireningsverk. från. För ett grönare tänkande Minireningsverk från För ett grönare tänkande Robust konstruktion inga rörliga delar, inga mekaniska pumpar, ingen elektronik nere i själva tanken. Minska miljöbelastningen med egen slamtömning. Finansiering

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk Sida 1(8) Datum 2015-05-28 Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk På uppdrag av Leksand Vatten AB Handläggare Anna Danielsson På uppdrag av Leksand Vatten AB 0247-44140 anna.danielsson@dvaab.se

Läs mer

Årsredovisning 2007. för ett renare hav

Årsredovisning 2007. för ett renare hav Årsredovisning 2007 för ett renare hav 1972: Ryaverket invigs den 7 september. Verket har då varit igång sedan december 1971. 300 000 personekvivalenter (pe) är anslutna. Gryaab har 17 anställda. 1973:

Läs mer

FORDONSVERKSTÄDER - SLUTRAPPORT. Augusti 2007

FORDONSVERKSTÄDER - SLUTRAPPORT. Augusti 2007 FORDONSVERKSTÄDER - SLUTRAPPORT Augusti 2007 Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon 0520-49 74 75 Fax 0520-49 79 94 miljo@trollhattan.se www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 SAMMANFATTNING Under vinterhalvåret

Läs mer

Biogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall

Biogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall Biogas i Jönköping 2009-04-16 Guide: Mats Kall Mats Kall - Enhetschef Vatten och Avloppsreningsverk från 2005 - Projektledare Teknik-Entreprenad inom projektet Biogas av matavfall Jönköping 2005 feb 2008

Läs mer

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet. Bakgrund Hornasjöns Samfällighetsförening planerar för 37 fastigheter anslutna med ledningsnät till ett gemensamt reningsverk. Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Läs mer

Tillsammans för världens mest hållbara stad

Tillsammans för världens mest hållbara stad Tillsammans för världens mest hållbara stad Nytänkande och samverkan för framtiden vision Tillsammans för världens mest hållbara stad verksamhetsidé Vi är en samhällsbyggare i framkant som driver och utvecklar

Läs mer

Satellitbild Lite korta fakta Ett unikt reningsverk 1 2 Processavloppsvattnet från läkemedelstillverkningen i Snäckviken pumpas i en 6,5 km lång ledning. Den är upphängd i en avloppstunnel som leder till

Läs mer

Välkommen till Öresundsverket

Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten

Läs mer

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen Maria Mases processingenjör VA SYD Upplägg Sjölunda avloppsreningsverk Bakgrund Arbetsprocess för att hitta lösning

Läs mer

Brandholmens avloppsreningsverk.

Brandholmens avloppsreningsverk. Brandholmens avloppsreningsverk. 1 2 Brandholmens avloppreningsverk. Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet

Läs mer

Verksamhetsansvarigt företag (moderbolag) om annat än ovanstående

Verksamhetsansvarigt företag (moderbolag) om annat än ovanstående OXL4683- v 1.0 2011-12-27 1 (10) Anmälan miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken 9 kap. Anmälan ska sändas in senast 6 veckor innan start av ny verksamhet eller ändring av befintlig verksamhet. Allmänna

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time)

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time) EXRT (extended sludge retention time) EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION Samarbetspartners i projektet IVL Har utvecklat tekniken och kör pilotanläggningen vid Hammerby Sjöstadsverk

Läs mer

Miljövård med luftens egna beståndsdelar

Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Gaser och gasteknologi från Air Liquide bidrar till att skydda och förbättra allas vår miljö. Äldre, miljöbelastande metoder

Läs mer

A H I G D. Miljödom 2003 förstudie av utbyggnadsalternativ för att uppnå lägre utsläppshalter av fosfor och kväve. Gryaab rapport 2003: 4

A H I G D. Miljödom 2003 förstudie av utbyggnadsalternativ för att uppnå lägre utsläppshalter av fosfor och kväve. Gryaab rapport 2003: 4 Miljödom 2003 förstudie av utbyggnadsalternativ för att uppnå lägre utsläppshalter av fosfor och kväve B J E A H L F I G D C Gryaab rapport 2003: 4 Ann Mattsson Ulf Gingsjö 2003 12 29 Gryaab svarar för

Läs mer

Information om fordonstvätt

Information om fordonstvätt Information om fordonstvätt Spillvatten från fordonstvättar innehåller bl a mineralolja (opolära alifatiska kolväten), metaller och andra organiska och oorganiska ämnen och behöver behandlas (renas) innan

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar 2016-05-06 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar Sid 1 av 10 Sammanfattning Det är viktigt att både det renade avloppsvatten som släpps ut från avloppsreningsverken

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

2013 23 Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt 12 114)

2013 23 Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt 12 114) 2013 23 Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt 12 114) Kvävgas bildas vid denitrifikation och stängs in i slamflockar som sjunker sämre Avgasning av aktivt

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Tilläggsbestämmelser till ABVA Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kalmar Vatten AB:s allmänna avloppsanläggningar. Fastställt av Kalmar Vattens styrelse

Läs mer

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Anmälan om miljöfarlig verksamhet Enligt 1:10 miljöprövningsförordningen (2013:251) Ansökan om miljöfarlig verksamhet Enligt vattenskyddsföreskrifter Skickas till: Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

inom avloppsrening - 2 - Rensskärare Centrifugalpump Roterande sil Rensskärare i pumpstation Excenterskruvpump Lobrotorpump

inom avloppsrening - 2 - Rensskärare Centrifugalpump Roterande sil Rensskärare i pumpstation Excenterskruvpump Lobrotorpump Vi håller dina processer igång Inom avloppsrening inom avloppsrening Till samtliga steg i avloppsreningsprocessen, från filtrering till finfördelning, pumpning och dosering, erbjuder AxFlow bland annat

Läs mer

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren

Läs mer

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer.

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. 10% av Sveriges befolkning saknar anslutning till ett kommunalt reningsverk. Dessa 10% bidrar till lika

Läs mer