Affärsplan och budget Antagen

Transkript

1 Affärsplan och budget Antagen

2 Affärsplan Innehåll Verksamhet och ansvarsområden 1 Kommunfullmäktiges prioriteringar 2 Omvärldsförutsättningar 4 Bolagets verksamhetsmål 5 Måluppföljning 6 Produktion och drift 7 Förvaltning 9 Utveckling och framtid 11 Risker 14 Ekonomi 15 Ekonomibilagor 16 Affärsidé Uppsala Vatten och Avfall AB ska, genom att vara en av de ledande aktörerna i Sverige, ge kommunens hushåll och företag högkvalitativa tjänster inom VA och avfallshantering som ska kännetecknas av kvalitet, pålitlighet och effektivt hushållande av resurser. Vision Hållbar utveckling är vår mission. Kärnvärden Engagerade Vi brinner för det vi gör och tar ett stort ansvar för miljön och kretsloppet. Vi vill göra det enkelt för våra kunder att göra rätt. Vi vill skapa en bra miljö med en god vattenförsörjning och avfallshantering. Vi är aktiva och tillgängliga. Kompetenta Vi har en bred kompetens som tillgodoser våra kunders behov och önskemål. Vår teknik ligger i framkant och vi har modet och viljan att prova och tillämpa nya tekniska lösningar. Pålitliga Vi levererar rätt tjänster till rätt person. Dygnet runt. Alla dagar. Vi är vederhäftiga, ansvarsfulla och trovärdiga i det vi gör.

3 Verksamhet och ansvarsområden Verksamhet och ansvarsområden Bolagets uppdrag Bolaget ska inom Uppsala kommun uppföra, förvärva, äga, förvalta samt utveckla fast och lös egendom i form av anläggningar och utrustning för tekniska nyttigheter och tjänster avseende vattenförsörjning, avlopps- och avfallshantering, produktion av biogas samt därtill hörande verksamheter. Bolaget ska bedriva verksamheten, med beaktande av de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. och 8 kap. 3 c kommunallagen (1991:900). Ovan angivna kommunalrättsliga principer ska dock inte beaktas i den mån de inte är förenliga med lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Bolaget skall vara huvudman för den allmänna vattenoch avloppsanläggningen inom av Uppsala kommun fastställt verksamhetsområde. Bolaget svarar för de delar av avfallshanteringen som enligt 15 kap i miljöbalken åvilar kommunen. Bolaget äger, driver och utvecklar kommunens anläggningar för biogasverksamhet och Hovgårdens avfallsanläggning. Bolaget ska utarbeta, för beslut i kommunfullmäktige, förslag till renhållningsordning och avfallsplan samt förslag till taxa för hushållsavfallstjänster. Uppsala Vatten ska utveckla strategier för att kunna ställa miljökrav på upphandlade tjänster och därigenom åstadkomma en klimatomställning av fordonsfiottan. Bolaget ska aktivt medverka i samhällsplaneringen och delta i Mälarens Vattenvårdsförbundsprojekt Mälaren - en sjö för miljoner. Bolaget ska ha ett strategiskt utvecklingsansvar för biogas, samt verka för att ytterligare tankställen för biogas etableras. Avkastningskrav mnkr Resultat efter finansnetto Avkastning på justerat 8,8 % 8,6 % 0,6 % eget kapital Investeringar Bolagsspecifika ägardirektiv Bolaget ska utarbeta, för beslut i kommunfullmäktige, förslag till bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Uppsala kommun (ABVA) och föreskrifter om taxa för brukande av den allmänna anläggningen samt förslag till verksamhetsområde. Bolaget ska besluta om avgifternas belopp enligt beräkningsgrunder i taxeföreskrifterna. 1

4 Kommunfullmäktiges prioriteringar Kommunfullmäktiges prioriteringar Bolagets bidrag Uppsalas kraftiga tillväxt med fier medborgare och nya och utökade verksamheter ställer stora krav på de samhällstjänster som Uppsala Vatten levererar. En väl fungerande försörjning av dricksvatten och omhändertagande av spillvatten, dagvatten och hushållens avfall är en viktig del i välfärden. Människors hälsa, miljön och hushållens ekonomi påverkas av hur väl bolagets verksamheter fungerar. Den förtätning av Uppsala stad som sker för att möta behovet av nya bostäder utgör utmaningar för att skydda vårt dricksvatten som hämtas från Uppsalaåsen och att kunna hantera ökande mängder av dagvatten som uppkommer när större ytor hårdgörs samtidigt som en pågående klimatförändring kan innebära kraftigare regn i framtiden. Biogasverksamheten och verksamheten vid Hovgårdens avfallsanläggning bidrar till att uppnå målen i kommunens Avfallsplan, Miljö- och klimatprogram och Energiplan. Produktionen av biogas bidrar till försörjningen av fossilfria drivmedel och återföring av näringsämnen till åkermark via den biogödsel som produceras. Den sortering och behandling som sker vid Hovgården innebär att nästan 99 procent av det inkomna materialet återvinns i någon form. Återföring av näringsämnen sker också genom att avloppsslam från Kungsängsverket används som jordförbättringsmedel. De mål och strategier som kommunens dagvattenprogram innehåller är också vägledande för Uppsala Vattens arbete med dagvatten. Kommungemensamma mål och uppdrag De strategier och aktiviteter som bolaget avser att använda för att möta de kommungemensamma målen och uppdragen som påverkar bolagets verksamhet redovisas med kursiv stil i anslutning till respektive inriktningsmål och uppdrag. Inriktningsmål Uppsala kommun ger förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Uppsala Vattens kärnverksamheter har historiskt syftat till att främja folkhälsan. En väl fungerande vattenförsörjning och omhändertagande av avloppsvatten och hushållens avfall är en förutsättning för en god folkhälsa. Barns och ungdomars delaktighet bidrar till att verksamheten anpassas till deras behov. Uppsala Vatten erbjuder studiebesök på anläggningarna för intresserade skolklasser inom grundskola och gymnasium. Verksamheten på Pumphuset kommer att utvecklas och bland annat vända sig mot skolklasser. Uppsala kommun möjliggör för ett ökat utbud av bostäder och arbetstillfällen. Uppsala Vatten deltar aktivt i planeringen för nya bostäder och bygger ut vatten och avlopp tidigt i genomförandet av nya bostadsområden. 2

5 Kommunfullmäktiges prioriteringar Uppsala kommun är i framkant i miljö- och klimatomställningen. Utsläppen av växthusgaser minskar totalt sett, miljömålen uppfylls och åtgärder vidtas för anpassning efter förändrat klimat. Uppsala Vatten arbetar kontinuerligt med att minska energiförbrukningen, förbättra reningsresultaten på bolagets reningsverk och återvinna material vid Hovgårdens avfallsanläggning. Produktionen av biogas bidrar till att ersätta fossila bränslen och därmed minska utsläppen av växthusgaser. Uppsala kommun är attraktiv för nyetableringar och företag. Avgifterna för vattenförsörjning, avloppshantering och omhändertagande av avfall är låga i en nationell jämförelse. Uppsala kommun ska vara en av landets bästa landsbygdskommuner. Uppsala Vatten erbjuder samma servicenivå avseende omhändertagandet av hushållens avfall på landsbygden som i tätorterna. God service, enkelhet och korta handläggningstider präglar kommunens kontakter med företag, ideell sektor samt kommuninvånare. Uppsala Vatten tillhandahåller e-tjänster, enkla webbformulär och snabb respons i kontakten med kund via vår kundtjänst. På återvinningscentralerna är det hög tillgänglighet och det erbjuds också mobil insamling av farligt avfall. Medarbetare har förutsättningar att nå överenskommen prestation och engagera sig aktivt i verksamhetens utveckling. Utvecklingsvägar är kända och kommunicerade. På individnivå hanteras dessa frågor vid årliga utvecklingssamtal. På gruppnivå har bolaget arbetsplatsträffar minst 10 ggr/år där man diskuterar sin verksamhet. Uppdrag Arbeta med jämställdhetsintegrering utifrån den beslutade CEMR handlingsplanen i all kommunal service och i den kommunala organisationen. Uppsala Vatten kartlägger för närvarande enligt CEMR. Handlingsplaner kommer att utarbetas under Möjligheter att söka statlig finansiering för investeringar och löpande verksamhet ska bevakas. Uppsala Vatten har erhållit statliga bidrag för utvecklingen av biogasverksamheten. Möjligheter att ansöka om bidrag utnyttjas genom till exempel ansökningar till den statliga satsningen Klimatklivet och EU:s LIFE IP. Heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet för kommunens medarbetare, samtidigt som delade turer motverkas i verksamheten. Heltidstjänster är grunden i bolaget men den enskilde kan som regel välja en lägre tjänstgöringsgrad för längre eller kortare tid. Uppsala kommun erbjuder attraktiva möjligheter och villkor som står sig väl i konkurrensen, jämfört med andra arbetsgivare. Bolaget kan rekrytera kvalificerad personal trots att Uppsala är beläget i en region där det råder stor konkurrens om vissa yrkesgrupper. 3

6 Omvärldsförutsättningar Omvärldsförutsättningar Uppsala växer Uppsalas befolkning fortsätter att öka. Med två universitet, närheten till Stockholm och goda kommunikationsmöjligheter har Uppsala förutsättningar att få medborgare att stanna kvar i kommunen efter studier, samt att öka infiyttningen. Klimatförändringar Prognosen för klimatet mot slutet av seklet visar att Uppsala län kommer få ett förändrat klimat avseende årsmedeltemperatur och årsmedelnederbörd. Det kommer att vara längre perioder med torka och stora variationer mellan åren. Årsnederbörden kommer att öka med 20 procent och störst ökning är det på vintern i form av regn. De kraftigaste regnen ökar med procent. Förändrade regelverk och lagstiftning Vattendirektivet Vattenmyndigheten tar fram nya styrdokument inom den svenska vattenförvaltningen. Nya statusklassningar, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram, som bland annat berör spill- och dagvatten, beslutas under Kraven på kontroll av bräddning och fosforreduktion vid avloppsreningsverken skärps. För Uppsala Vattens del innebär förslagen för minskade utsläpp från ledningsnät och reningsverk för spillvatten inte några större förändringar, då bolaget arbetat med dessa frågor under många år. Vattenförvaltningen kan komma att ändras. En statlig utredning föreslår att vattenmyndigheterna avvecklas och att ansvaret förs över till Havs- och vattenmyndigheten. Under kommande år kommer troligen rättspraxis utvecklas vad gäller lagar som är kopplade till vattendirektivet. Producentansvar/avfallsutredningen Regeringen har tillsatt en utredare med uppdrag att utforma ett kommunalt insamlingsansvar för tidningar och förpackningar. Den nya lagstiftningen förväntas bli klar under Dricksvattenutredningen Den pågående drickvattenutredningen ska avrapporteras under Utredningen ska bland annat ge förslag till ett utvecklat regelverk för skydd av vattentäkter samt förbättrad krisberedskap. I utredningen konstateras också att redan i dag påverkar klimatförändringar förutsättningarna för en trygg dricksvattenförsörjning. Effekterna bedöms bli mer uttalade framöver. Uppsala Vatten bedömer dock att klimatsäkringen av bolagets brunnsområden är tillräcklig. Nya regler kring slam Ett regeringsuppdrag om hållbar återförsel av fosfor har presenterats av Naturvårdsverket under Det är i nuläget oklart om och vilka förändringar som kan bli aktuella, men kraven på avloppsslammets och biogödslets kvalitet kan förväntas höjas i framtiden. Framförallt ökar kraven på hygienisering. Mer fokus läggs också på innehållet av organiska föroreningar. Gränsvärdet för högsta kromhalt i marken föreslås halveras. Om detta blir verklighet kommer halva åkerarealen i kommunen inte kunna användas vid slamgödsling på grund av höga naturliga kromhalter. Nya krav på kommunikation Informationsmängderna ökar och parallellt ökar också kommunikationsfiödet. Möjligheten att kommunicera via sociala nätverk har gjort att fiera kan göra sin röst hörd på samma villkor. Tvåvägskommunikation har blivit viktigare och mer transparent, vilket innebär att sakkunniga behöver uttala sig med samma hastighet och frekvens som inläggen från medborgaren publiceras i de sociala nätverken. När många användare gör anspråk på samma kommunikationskanaler krävs det att bolagets varumärke redan finns i mottagarens medvetande för att avsändaren ska uppfattas som känd och pålitlig. Konjunktur och ränteläge I konjunkturinstitutets rapport från augusti 2015 så förutspår de att kostnadsräntan kommer att ligga mellan 2-4 procent för perioden I budgeten och planen har Uppsala Vatten antagit en kostnadsränta på 2 procent för 2016, 2,5 procent för 2017 och 3 procent för Det vill säga en procentenhet lägre jämfört med konjunkturinstitutets rapport. 4

7 Bolagets verksamhetsmål Bolagets verksamhetsmål Hållbar miljö Aktivt bidra till bättre fungerande kretslopp Minska bolagets negativa miljöpåverkan Nöjda kunder Våra kunder ska ha god kännedom om bolagets tjänster Förmedla kunskap och skapa engagemang så att kunderna aktivt bidrar till ett fungerande kretslopp Uppfattas av våra kunder som en pålitlig leverantör Bra och professionellt bemötande från bolagets medarbetare i alla sammanhang Sund ekonomi Väl underbyggda taxor och avgifter Ständigt förbättra och effektivisera nyttjandet av resurserna Nöjda medarbetare Uppfattas som en attraktiv arbetsgivare Skapa en gemensam företagskultur och ett gemensamt arbetssätt Hållbar miljö Bidra till ett fungerande kretslopp och minska vår negativa miljöpåverkan Nöjda medarbetare Vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder en god företagskultur och gemensamma arbetssätt Vision och Affärsidé Sund ekonomi Välbalanserade inkomster och utgifter och utnyttjande av resurserna Nöjda kunder Förmedla kunskap och uppfattas som en pålitlig och professionell leverantör 5

8 Måluppföljning Måluppföljning Hållbar miljö Indikator Mäter Frekvens Referensvärde Målvärde När Totalt mottagen mängd avfall vid återvinningscentralerna Producerad mängd biogas vid Kungsängens gård och Kungsängsverket Utsläppt mängd fosfor från Kungsängsverket Andel avloppsslam i kretslopp Elförbrukning vid Kungsängsverket, Gränby- och Bäcklösa vattenverk Sund ekonomi Hushållning med resurser Ersättning av fossila drivmedel Månad och år Månad och år ton/år (2014) Nm 3 /år (2014) Belastning på Fyrisån Månad och år 2,3 ton/år (* ) Ersättning av energikrävande brytning av fosfor Effektivisering i elanvändning År 11 % (* ) Månad och år 13,1 GWh (* ) Nm ton % ,6 GWh 2018 Indikator Mäter Frekvens Referensvärde Målvärde När Elförbrukning vid Kungsängsverket, Gränby- och Bäcklösa vattenverk Underlag för energikostnad Månad och år 11,1 Mkr/år (* ) 11 Mkr 2018 Försåld mängd fordonsgas Intäktsunderlag Månad och år Nm 3 /år Nm (2014) Mottagen volym substrat till biogasanläggningen Intäktsunderlag Månad och år ton/år ( ton 2018 Nöjda kunder Indikator Mäter Frekvens Referensvärde Målvärde När Antalet tillfällen med otjänligt dricksvatten Antalet oplanerade avbrott i dricksvattenleveransen Antalet uteblivna hämtningar av hushållsavfall Antalet besök vid återvinningscentralerna NKI (Nöjd Kund Index) Nöjda medarbetare Kvalitet på levererat dricksvatten Månad och år 2 (* ) Leveranssäkerhet Månad och år 75 (* ) Servicenivå Månad och år st/år (2013) st/år (2014) Tillgänglighet Månad och år st/år (2014) Allmän bedömning av bolagets verksamhet 0 tillfällen Vart tredje år 7 (2015) 7, Indikator Mäter Frekvens Referensvärde Målvärde När Personalomsättning inklusive pensionsavgångar NMI (Nöjd Medarbetar Index) Personalomsättning År 9,6% (2014) Sammantagen uppfattning av bolaget som arbetsgivare Vart annat år 63 (2013) *Medelvärde 6

9 Produktion och drift Produktion och drift Uppsala Vatten ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppshantering, hämtning av hushållsavfall, produktion av biogas samt återvinning av avfall. VA-verksamheten ansvarar för 640 km vattenledningar, km avloppsledningar, 14 vattenverk och 11 reningsverk och ett 100-tal pumpstationer. Under 2014 producerades 17,1 miljoner m 3 dricksvatten och 21,2 miljoner m 3 avloppsvatten behandlades. För beredning av dricksvatten finns anläggningar för infiltration av ytvatten, ett fiertal brunnsområden, ytvattentäkt, råvattenledningar, vattenverk, vattenledningsnät och tryckstegringar. Hantering av avloppsvattenrening sker via avloppsledningsnätet och ett fiertal avloppspumpstationer för att sedan renas i avloppsreningsverken. Avfallsverksamheten ansvarar för hämtning av hushållsavfall, slam och latrin, hantering av farligt avfall och produktion av biogas. Under 2014 uppgick det insamlade brännbara hushållsavfallet till ton, och ton matavfall samlades in från företag och hushåll. Det brännbara hushållsavfallet förbränns och producerar värme och el, medan matavfallet rötas i biogasanläggningen som förser Uppsalas stadsbussar med biogas. Hushållens grovavfall lämnas in på någon av de 8 återvinningscentralerna. På Hovgårdens avfallsanläggning hanteras avfall som i huvudsak återvinns. Nästan 99 procent av de ton avfall som lämnades på Hovgården gick till material- och energiåtervinning. Bolagsgemensamt Risk- och sårbarhetsanalyser Riskutredningar finns sedan många år för avloppsreningsverken. En fördjupad risk- och sårbarhetsanalys av verksamheterna vid Gränby vattenverk samt Kungsängsverket pågår. Risk- och sårbarhetsanalyser kommer att implementeras i hela bolagets verksamhet. Kundkommunikation och varumärkesbyggande Det externa kommunikationsarbetet syftar till att öka medvetandet om Uppsala Vattens arbete och öka kunskapen om VA och avfall samt uppmuntra ett förbättrat beteende när det gäller att ta hand om sitt avfall och vatten. Kommunikationsarbetet syftar också till att samtliga invånare i Uppsala kommun känner till oss som avsändare, tar oss som trovärdiga och därför lyssnar när vi har någonting att säga. Under perioden kommer vi bland annat att utöka utskicket av vår tidningen till fyra nummer per år, sträva efter att delta i fier evenemang och satsa mer på riktad skolinformation, så som utplacering av drickvattenautomater för att få skolelever att välja kranvatten framför buteljerat vatten. Hösten 2015 började vi använda våra entreprenörers sopbilar som en informationskanal. Under 2016 kommer detta innefatta samtliga entreprenörers fordon. Vi kommer även att ytterligare förbättra och förtydliga kommunikationen vid våra byggarbetsplatser och vid trafikstörningar. Rekrytering och kompetensutveckling Rekrytering av nya medarbetare utgår från ett kompetensbehov. Vi uppmuntrar också våra medarbetare att vidga sina kunskaper. Dessa båda åtgärder hjälper oss att säkerställa att vi bibehåller kompetens och täcker uppkomna behov. Samarbete med andra kommuner Ett samarbete har påbörjats med grannkommunerna Knivsta, Tierp, Östhammar och Norrtälje om erfarenhetsutbyte och samverkan om vissa frågor inom avfallsområdet. Vi samarbetar också med ett antal större VA-bolag. Arbetet sker i olika grupper som hanterar både övergripande strategiska frågor och specifika tekniska frågor. Samarbetet sker främst med Västerås, Örebro, Eskilstuna, Linköping och Norrköping. Avfall Säck- och kärlhämtning Ny entreprenad i distrikt C och B I slutet av september 2015 byttes entreprenör för det östliga distriktet (distrikt C) och under februari 2016 kommer även ett byte av entreprenör ske i det centrala och norra distriktet (distrikt B). RenoNorden AB har fått uppdraget 7

10 Produktion och drift att hämta avfall i dessa två distrikt. I västra distriktet (distrikt A) fortsätter Ragn-Sells Kommunpartner AB med entreprenaden. Digital avläsning i hela kommunen Idag finns digital avläsning i samband med hämtning av hushållsavfall i ett av tre distrikt. I samband med att nya entreprenader startas i de andra två distrikten så kommer digital avläsning att införas även i dessa distrikt. Detta förväntas vara genomfört under Digital avläsning medför ökad kontroll av våra entreprenörer. Entreprenaduppföljning och kundnöjdhet Administrativa rutiner, till exempel handläggning av kundärenden, ses över för att utveckla, förbättra och effektivisera arbetssätt mellan oss och entreprenör. Återvinningscentraler Nyligen gjorda investeringar i informationstorg och byggnader för återanvändning förbättrar möjligheterna att informera våra kunder om bland annat nyttan med återanvändning. Slam från enskilda avlopp Under våren 2015 startade en ny entreprenad som omfattar hela Uppsala. I uppdraget ingår det att inventera samtliga brunnar med avseende på storlek, avstånd mellan brunn och fordon samt om det förekommer några arbetsmiljöproblem. Biogasanläggningen Fokusering på att utveckla rutiner och arbetssätt för att skapa större redundans och en stabilare drift. Hovgårdens avfallsanläggning Ökade ansträngningar för att säkra mängden avfall in till anläggningen. Arbetet med sluttäckning kommer att fortsätta och påverkar det ekonomiska resultatet och driften på anläggningen. Aktivt arbete med avfallsplanen Under kommande år kommer olika aktiviteter att genomföras för att nå de uppsatta målen i avfallsplanen. VA Allmänt Spridningen av perfiuorerade ämnen i delar av vattentäkten behöver följas noga, liksom förekomsten av PFOS i dagvatten, spillvatten och avloppsslam. Vattenförsörjning PerfIuorerade ämnen PerfIuorerade ämnen upptäcktes i grundvattnet 2012, brunnarna i Stadsträdgården togs då ur drift. Råvattnet från Stadsträdgårdens vattentäkt används nu åter i produktionen. I Bäcklösa vattenverk renas vattnet med aktivt kol, och det fungerar väl. Arbete med källspårning och utredning av alternativa behandlingsmetoder fortsätter. Säkert vatten Uppsalaåsen är en mycket viktig resurs. Den är ständigt utsatt för olika risker som kan leda till störningar i vattenproduktionen. Arbetet med att skydda grundvattentäkten behöver utvecklas, såväl inom den egna organisationen liksom genom ett aktivt informationsarbete mot andra enheter inom kommunen, verksamhetsutövare och allmänhet. Tillämpningen av skyddsföreskrifterna måste bli bättre och Uppsala Vatten måste tillsammans med Miljöförvaltning och Länsstyrelsen jobba för detta. Uppsala Vatten har en nyckelroll i arbetet genom att tillhandahålla nödvändigt kunskapsunderlag för att rätt beslut ska kunna fattas. Avloppshantering Avsättning av fett i avloppsledningsnätet är ett problem och Uppsala Vatten försöker få fastighetsägare att installera fettavskiljare. Under de kommande två åren ska privata fastigheter med livmedelsverksamhet inventeras. Dagvatten Formerna för arbetet med dagvattenstrategin och samordningen mellan kommunen och bolaget behöver utvecklas, erfarenheter följas upp och förbättringar genomföras. Det är nödvändigt att bevaka att dagvattenfrågorna uppmärksammas redan i ett tidigt skede vid planeringen av nya bebyggelseområden. Utvecklingen inom området vad gäller lagar, regler, ansvar och teknik behöver följas kontinuerligt. Dagvattenfrågornas betydelse ökar kontinuerligt och utgör en allt större del av verksamheten och kan förväntas fortsätta öka. Kraven ökar på utredningar, samverkan, åtgärder och driftinsatser. 8

11 Förvaltning Förvaltning Uppsala Vatten ska fokusera på att upprätthålla värdet, funktionaliteten och standarden på de tillgångar som är upptagna i balansräkningen. Det bokförda värdet för materiella anläggningstillgångar uppgår till ca 1,5 miljarder kronor medan återanskaffningsvärdet beräknas vara ungefär sex gånger högre. Bolagsgemensamt Systematiskt underhåll Erfarenheterna av att införa ett mer systematiskt planerat och dokumenterat underhållsarbete inom delar av produktionen har varit positiva, och möjligheterna att tillämpa liknande arbetssätt inom fier av verksamhetsdelarna kommer att undersökas. Arbetet syftar till att behålla och utveckla anläggningarnas standard och funktion. Fastighetsförvaltning Flera av anläggningarna är relativt ålderstigna och vi lägger därför stor vikt vid att rusta upp vårt fastighetsbestånd. Vi bygger överföringsledningar för vatten och avlopp vilket medför att äldre anläggningar kan avvecklas och att vid behov nya, bättre anläggningar tillkommer. It-system I bolagets verksamheter utnyttjas många olika it-system. Den snabba utvecklingen medför att nya versioner av befintliga system och helt nya system behöver implementeras. Pumphusets utveckling Under 2016 kommer Pumphuset genomgå en omfattande förvandling, från kommunaltekniskt museum till en plats där skolelever via praktiska och teoretiska övningar får lära sig mer om vilken betydelse VA- och avfallshantering har för Uppsalabornas vardag. Planerad invigning är hösten Avfall Biogas För att möta efterfrågan på gas kommer det kundvårdande arbetet fortgå mot befintliga och presumtiva substratleverantörer. Återvinningscentraler Samtliga containrar kommer att målas om under planperioden. Fortsatt underhåll av bland annat stängsel och skyltar kommer att ske. På återvinningscentralerna står det fysiska mötet mellan våra medarbetare och kunderna i fokus. Hovgården Skyltar, belysning och lakvattenhanteringen är områden som kommer att ses över under planperioden. Förutom förvaltning av Hovgårdens infrastruktur pågår en aktiv dialog med Hovgårdens avtalskunder genom exempelvis kundmöten, uppföljning och dialog om kundernas behov av tjänster. VA Vattenförsörjning Rutiner Genomgång och upprustning av högreservoarer och upprättande av rutiner för regelbunden tillsyn har genomförts. Serviceavtal för inspektion av dricksvattenreservoarer har tecknats. Läcksökning Vi arbetar kontinuerligt med läcksökningar på dricksvattennätet för att utläckaget från dricksvattennätet ska minska men även för att reducera inläckaget i spillvattennätet. Lås och bom Arbetet med LIVSFS 2008:13, de så kallade Lås och bom -föreskrifterna övergår nu i en förvaltningsfas. Föreskrifterna beskriver åtgärder mot sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar. 9

12 Förvaltning Avloppshantering Yttre avloppsreningsverk Ytterverken är i behov av en genomgång bland annat på grund av ålder. Därefter genomförs upprustning av byggnader, maskinell- och elektrisk utrustning. Luktreduktion Lukt är en ständigt aktuell fråga. Vi arbetar efter en plan och exempel på åtgärder de närmaste åren är överbyggnad av bassänger samt ytterligare rening av frånluft från reningsverksbyggnader. Viktigt är att fortlöpande utreda vilka metoder som är mest effektiva. Korrosion Spillvatten som pumpas med långa uppehållstider innebär en risk för korrosion efter övergång till självfallsledning. Frågan aktualiseras när nya överföringsledningar byggs och ansluts till befintligt nät. Bolaget arbetar med planering, uppföljning och skademinimering. Energibesparingar Vi arbetar kontinuerligt med energibesparingar på många sätt, allt från isolering av byggnader till innovativa ytbeläggningar på pumphjulen för att höja pumparnas verkningsgrad. Uppströmsarbete Kemikalieanvändningen i samhället, både hos verksamhetsutövare och enskilda hushåll resulterar i en påtaglig bakgrundsbelastning av många oönskade ämnen i avloppet. Genom certifiering enligt Revaq säkerställs ett systematiskt uppströmsarbete, för att förmå VA-abonnenterna att sortera bort oönskade ämnen redan vid källan. Detta arbete kommer att fortsätta och intensifieras. Reservkraft Vi arbetar inom bolaget med risk- och sårbarhetsanalyser. En del av detta är att säkerställa att vår samhällsviktiga verksamhet fungerar, även vid strömbortfall. Det finns idag ett väl fungerande system men det behöver kompletteras och utvecklas. Vi ser därför över behovet av stationär reservkraft och intag av mobil reservkraft vid de punkter i systemet där skadan för samhälle och miljö blir som störst. 10

13 Utveckling och framtid Utveckling och framtid För att möta den kommande tillväxten, klara av miljö- och klimatförändringar och för att möta kundernas krav behöver vi utveckla olika delar av vår verksamhet. Uppsala växer Uppsala växer och nya ledningar och produktionsanläggningar behöver byggas. Det är en utmaning för Uppsala Vatten att utbyggnaden sker i lämplig takt med en väl avvägd risknivå. En annan utmaning är att säkerställa mark för såväl VA- som avfallsanläggningar. Södra staden är ett stort och viktigt utvecklingsområde. Här kommer kommunens ambition att bygga en ny stadsdel i konfiikt med skyddet av dricksvattentäkten Uppsalaåsen. Den tätbyggda staden ändrar också förutsättningarna för hämtningen av hushållsavfallet. Det är svårt att etablera ny bebyggelse på tidigare obebyggd mark utan att det resulterar i en ökad påverkan på yt- och grundvatten. För att förbättra vattenmiljön krävs moderna dagvattenlösningar och långtgående rening av spillvattnet. Förekomsten av perfiuorerade ämnen i grundvattnet och en incident med läckage av etylenglykol till åsen visar att det förebyggande arbetet att skydda Uppsalaåsen mot förorening måste vara högprioriterat för både Uppsala kommun och Uppsala Vatten. Utvecklingen av VA- och avfallsverksamheterna ställer höga krav på dialog och samverkan inom den kommunala organisationen och tydlig kommunikation med allmänheten. Planering mot 2050 för stad och land Inom ramen för arbetet med en ny översiktsplan för Uppsala kommun har Uppsala Vatten tagit fram två underlagsrapporter, VA 2050 och Avfall En ökande andel av VA-utbyggnaden sker i s.k. omvandlingsområden med andra förutsättningar än centralorten. Dels bygger man i en befintlig bebyggd miljö, dels är ledningssystemen, ofta lätt trycksatta avlopp, i regel klenare. Vägarna är ofta samfällt ägda. Långdragna juridiska processer kring beslut och genomförande förekommer. Lokala opinioner behöver ges information. Dessutom blir kostnadstäckningen låg med ordinarie VA-taxa. Genomförandet kräver därför mycket resurser för planering, utredning och kontinuerlig kommunikation. På längre sikt kommer den förväntade befolkningsökningen att kräva en kapacitetsutbyggnad i centralorten, vilket bland annat innebär ytterligare ett vattenverk i Uppsala stad och en utbyggnad av Kungsängsverket. Omläggning av befintligt ledningsnät kommer i framtiden att behöva öka. Till detta kommer att en hel del befintliga VA-ledningar behöver fiyttas om planerna på spårbunden kollektivtrafik och spårtaxi fullföljs. Lättillgängligt för kunden En väl fungerande information och kommunikation med kunder och allmänhet är avgörande. Ingen kund ska bli överraskad av att det sker byggnadsarbeten i deras område, det ska alltid föregås av information från Uppsala Vatten och eventuell entreprenör. De som har frågor eller söker kontakt för att få vägledning ska kunna räkna med tydlig och aktuell information. Arbetet med att möta kunderna digitalt pågår ständigt genom att kontinuerligt uppdatera digitala kanaler och förenkla och förbättra innehållet utifrån kundernas behov. Förväntningarna på snabb och relevant information ökar i samhället. Det gör att vi behöver vara mer proaktiva i vår kommunikation och möta våra kunders förväntningar. Det ställer krav på användning av icke traditionella kommunikationskanaler. Klimatsäkring och förebyggande miljöarbete Förändringar i klimat och nederbörd kommer att ställa krav på samverkan mellan olika aktörer i samhället. Nederbörd med både högre frekvens och intensitet medför att en mer robust hantering av dagvatten krävs. Exempel 11

14 Utveckling och framtid på lämpliga åtgärder är alternativa avrinningsvägar för regn- och smältvatten och ytor som kan tillåtas svämma över. Avloppsslammet från Kungsängsverket är certifierat enligt Revaq och biogödsel från biogasanläggningen är certifierat enligt SPCP 120. Uppströmsarbetet är ett viktigt verktyg bland annat för att minska fiödet av farliga ämnen till reningsverket och till Fyrisån, skapa en hållbar återföring av växtnäring och också för att visa vad Uppsala Vatten arbetar med. Större konsumtion leder till högre förbrukning av råvaror och naturtillgångar. Med ett ökat fokus på återanvändning vid återvinningscentralerna bidrar Uppsala Vatten till att minska den negativa klimatpåverkan. Bolaget deltar i Uppsala Klimatprotokoll. Samarbetet fungerar som ett viktigt forum för kunskapsutbyte och inspiration. Avfall Nya återvinningscentraler Nya större centraler planeras för att uppnå avfallsplanens intentioner och möjliggöra sortering av fier fraktioner än vad som finns idag. Vid en av centralerna planeras för en så kallad kretsloppspark där kunderna har möjlighet att handla begagnade produkter. Uppsala Kommun och Uppsala Vatten har fattat beslut om avtal avseende markanvisning för en kretsloppspark i Brillinge. En viktig fråga under 2016 blir att planera för denna Kretsloppspark. Det pågår även ett arbete med att hitta ny mark i Fyrislundsområdet för att ersätta den central som idag finns i Boländerna samt översyn av storleken och placeringen av återvinningscentralen i Gottsunda. De nya återvinningscentralerna/kretsloppsparkerna påverkar kostnaderna i form av högre drifts- och kapitalkostnader. Utveckling av biogasanläggningen Ny förbehandling Det investeras i en ny förbehandling vid biogasanläggningen för att möjliggöra en fortsatt expansion där mer råvara tas emot, inklusive förpackat livsmedelsavfall. Förutom ökad kapacitet kommer också driftstoppen att minska. Ny rötkammare på biogasanläggningen För att utöka, men också för att öka redundansen, kommer en ny rötkammare att byggas under de närmaste åren, eftersom den äldsta rötkammaren kommer att behöva stängas eller tas ner för en mer omfattande renovering. Utveckling av Hovgårdens avfallsanläggning Det finns behov av såväl investering i infrastruktur som utveckling av behandlingsmetoder för att möjliggöra att mera avfall går till materialåtervinning. Under de närmaste åren finns det behov av att blicka framåt och utreda hur en modern avfallsanläggning ser ut om 10 år. Utreda framtida insamlingssystem Det nuvarande systemet för säck- och kärlhantering med två fraktioner (brännbart hushållsavfall och matavfall), där hushållen får lägga matavfallet i valfri påse, har funnits i 15 år. En utredning om framtidens insamlingssystem har påbörjats under Denna fråga kommer utredas vidare och under 2016 förväntas att inriktningsbeslut om hur det framtida insamlingssystemet ska se ut kunna fattas. Arbetet kommer att samordnas med den nationella översynen om ansvaret för insamlingen av förpackningar och tidningar. VA Övergripande kapacitet Nytt vattenverk i Storvreta För att möta den framtida utvecklingen i Storvreta kommer ett nytt vattenverk att byggas under planperioden. Det nya vattenverket beräknas kunna tas i drift Nuvarande vattentäkter kommer att utökas och på sikt planeras för en ny vattentäkt. Huvudledningar genom Ulleråker Planeringen av Södra staden ställer stora krav på utökad kapacitet i VA-systemet. Arbetet behöver förberedas redan nu. De huvudledningar för vatten och avlopp som nu planeras genom Ulleråker behövs för att möjliggöra fortsatt utveckling av Rosendal, Ulleråker och övriga delar av Södra staden. Spillvatten från Rosendal och Ulleråker kommer att anslutas till Kungsängsverket med möjlighet att fördela fiödet mellan verkets olika intag, vilket skapar bättre förutsättningar för framtida underhållsåtgärder vid reningsverket. 12

15 Utveckling och framtid Exploateringsområden Det finns ett antal stora exploateringsområden i staden, där arbeten som förutsätter utbyggnad av VA-ledningsnäten, pågår eller kommer igång inom de närmaste åren. Exempel är Södra staden, Rosendal, Östra Sala backe, med fiera. Det finns också exploaterings- och omvandlingsområden utanför stadskärnan, som Lindbacken, Skölsta och Gunsta med behov av nya VA-ledningsnät. Planeringen av den nya etappen i utbyggnaden av Lindbacken visar att marken behöver stabiliseras i stor utsträckning innan gator och VA kan anläggas. Överföringsledningar har tidigare byggts mellan Uppsala och Gunsta. Arbetet med byggnationen av VA-ledningar mellan Gunsta och Länna pågår. Ledningarna tas i drift under VA-utbyggnad i omvandlingsområden Det kommer under den närmaste tiden att bli aktuellt med en ökad VA-utbyggnad i befintliga bebyggelseområden med enskilda avlopp, så kallade omvandlingsområden. Markförhållandena med mycket berg samt lera med dålig bärighet avviker från de i tätorten med fördyrande anläggningskostnader som följd. Det är också känt att ett lyckat projektgenomförande i stor utsträckning hänger samman med en god planering och mycket intensiv kommunikation med berörda fastighetsägare. Miljö och kvalitet Funktionsanalys åsen En funktionsanalys av Uppsalaåsen har genomförts sedan I arbetet ingår att utveckla en hydraulisk grundvattenmodell för åsen. Med hjälp av modellen kommer olika alternativ för framtida utökat nyttjande av Uppsalaåsen för dricksvattenproduktion att kunna simuleras. Även olika analyser av åsens sårbarhet kan genomföras, vilket ger ett bättre underlag för att långsiktigt kunna skydda Uppsalaåsen som vattentäkt. Bättre kontroll av kemiska föroreningar Problem med kemisk förorening av kommunalt dricksvatten orsakade av kemikalieanvändning i samhället har de senaste åren blivit mer uppmärksammade. En forskargrupp med deltagare från bland annat SLU genomför nu ett Formas-projekt som kallas SafeDrink där syftet är att utveckla metodik för bättre kontroll av hälsofarliga kemiska föroreningar i dricksvatten, utvärdera olika reningsmetoders effekt samt undersöka hur individer ställer sig till hälsorisker förknippade med dricksvatten och vilken information som behövs om dessa frågor. Uppsala Vatten deltar i projektet för att studera perfiuorerade ämnen och dessutom insamlas ekotoxikologiska prover för analys. Kungsängsverket Det finns ett behov av att kontinuerligt utveckla och förbättra Kungsängsverket. Det finns en god bild av hur de grundläggande reningsstegen ska utformas, men en genomförandeplan behöver utarbetas. Viktiga frågor som kräver omsorgsfull planering är hur ombyggnaden ska genomföras samtidigt som pågående drift ska upprätthållas. Platsen har mycket besvärliga grundläggningsförhållanden vilket också behöver beaktas. Solenergi I februari 2015 togs en solcellsanläggning i drift vid Björklinge reningsverk. En uppföljning av elproduktionen under sommaren visar att vår elanvändningsprofil överensstämmer bra med cellernas installerade effekt. Det mesta av den producerade elen har förbrukats direkt, vilket är det mest optimala. Vi ser över möjligheten att installera mer solel på våra anläggningar. Modellen kan användas för att utveckla nya driftstrategier som leder till att framtida ökande behov av dricksvatten, på grund av ökande befolkning, kan mötas så effektivt som möjligt. Framtida förändringar i klimatet kan också simuleras. I projektet ingår att samla in och strukturera den kunskap som finns om Uppsalaåsen och göra den tillgänglig på ett överblickbart sätt i en särskild databas. 13

16 Risker Risker Det finns ett antal risker av olika slag, som kan få stor betydelse för verksamheten, men som är svåra att uppskatta eller kvantifiera. Riskerna, varav några redovisas nedan, följs upp kontinuerligt. Uteblivna intäkter Vid fiera större investeringsprojekt för ledningsnät, som genomförs på kort sikt, kommer avgiftsintäkterna först långt efteråt. Denna typ av tidiga investeringar riskerar att skapa en finansiell obalans. Det finns också en risk för att beräknade intäkter aldrig uppkommer på grund av att planerna ändras eller inte fullföljs. En överenskommelse om vem som tar finansiella kostnaderna och risker i nya stadsbyggnadsprojekt bör eftersträvas. Höjd ränta Under senare år har räntenivån varit extremt låg. En räntehöjning påverkar verksamhetens kapitalkostnader, varför det är nödvändigt att snabbt kunna analysera behovet av att justera avgiftsnivåerna i taxorna. En procentenhet högre ränta medför drygt 13 mnkr i ökade kostnader med nuvarande lånestock. Underdimensionerade vägar I samband med planering av nya bostadsområden finns det en risk att man underdimensionerar tillfartsvägar för avfallstransporter till förmån för ett bilfritt område. Detta kan skapa arbetsmiljöproblem för hämtpersonalen, dyrare och mindre klimateffektiva transportlösningar. Riskanalys och internkontrollplan Ett särskilt dokument finns upprättat som redovisar en riskanalys över bolagets verksamheter och en plan för den interna kontrollen. Dokumentet utgör en bilaga till affärsplanen och budget. Ändrade regler för biogas Biogasverksamheten är bland annat beroende av de regler som gäller för miljöbilar, skatt på energi och drivmedel. Eftersom regelverket delvis saknar långsiktighet och styrs via EU tenderar detta att skapa ekonomiska risker för bolaget. Riskerna är svårbedömda, men om exempelvis biogasen inte skulle undantagas från koldioxidskatt motsvarar det en resultatförsämring på ca 10 miljoner kronor. Förändrade regler inom avfallsområdet Förändrade regler inom avfallsområdet kan såväl vara en risk som en möjlighet beroende på vad som förändras. Inom Hovgårdens verksamhetsområde har det skett regelförändringar (redovisning och uppföljning av byggoch rivningsavfall) som mindre anläggningar inte är förpliktigade att följa. Aktuell regelförändring och eventuella kommande regelförändringar som inte är konkurrensneutrala riskerar att Hovgårdens konkurrenskraft minskar och avfallet sprids ut på mindre anläggningar där inte samma miljötillståndskrav ställs. 14

17 Ekonomi Ekonomi Uppsala Vatten planerar under perioden att investera för cirka 1,3 miljarder kronor. Fördelningen mellan VA- och avfallsverksamheterna är 78 respektive 22 %. Det ackumulerade resultatet för Uppsala Vatten beräknas för planperioden uppgå till cirka 30 mnkr. Hela resultatet hänför sig till avfallsverksamheten. Resultatet för den taxefinansierade monopolverksamheten blir alltid noll, då uppkomna överskott, alternativt underskott, regleras mot balansposter för utbetalda avgifter. VA De totala investeringarna, för perioden , beräknas till drygt en miljard kronor. Investeringar i VA-ledningar svarar för cirka 75 % av den totala investeringsnivån för VA-verksamheten. Investeringarna avser dels utbyggnad av övergripande kapacitet som huvudledningar för att försörja Södra staden, dels utbyggnad av exploateringsområden. Ett fiertal större exploateringsområden är aktuella i Uppsala stad under planperioden som Rosendal, Ulleråker, Östra Fyrislund och Östra Salabacke. Även utbyggnad av nya områden utanför staden är aktuella som Lindbacken, Skölsta och utefter stråket mot Almunge. Investeringar i ett nytt vattenverk i Storvreta kommer att genomföras. Vid Kungsängsverket kommer också investeringar som syftar till att förbättra miljö och kvalitet att ske. Avfall De totala investeringarna, för perioden , beräknas till 308 mnkr. Investeringar i nya och gamla återvinningscentraler står för drygt 55 % av den totala investeringsnivån för affärsverksamhet Avfall. Vidare planeras en fortsatt utbyggnad av biogasanläggningen vid Kungsängens gård för drygt 103 mnkr under planperioden. Låneskuld Uppsala Vatten och Avfall AB:s låneskuld förväntas, under perioden , öka med 677 mnkr till mnkr till följd av de planerade investeringarna. VA-verksamhetens låneskuld beräknas öka med 580 mnkr till mnkr och avfallsverksamheten låneskuld beräknas öka med 97 mnkr till 139 mnkr. Självfinansieringsgraden under planperioden beräknas till knappt 50 %. Räntan på nya lån förväntas stiga med infiationen och beräknas till 2 % i början av planperioden och därefter öka till 3 % till i slutet av planperioden. Resultat VA Brukningsavgifterna förväntas att öka något till följd av fier anslutna kunder. Intäkterna från brukningsavgifter beräknas för perioden uppgå till 736 mnkr, genomsnitt på 245 mnkr per år. Intäkterna från anslutningsavgifterna beräknas för samma period uppgå till totalt 195 mnkr, ett snitt på 65 mnkr per år. Den stora planerade VA-utbyggnaden innebär fier VA-anslutningar, jämfört med tidigare år, vilket genererar mer intäkter i form av anslutningsavgifter. Nuvarande anslutningsavgifter är inte anpassade för den ökade VA-utbyggnaden, som sker utanför stadskärnan och de befintliga tätorterna. Dessa utbyggnader kommer sannolikt att generera ett finansiellt underskott. Anslutningsavgifterna kan behöva ses över. De totala kostnaderna för VA-verksamheten beräknas under planperioden öka med 42 mnkr från 303 mnkr år 2016 till 345 mnkr år 2018, räntekostnader och avskrivningar utgör 29 mnkr av ökningen främst på grund av höga investeringsnivåer. Driftkostnaden för användningen av aktivt kol på Bäcklösa vattenverk som påbörjades under 2015 påverkar kostnaderna med 10 miljoner per år under planperioden Avfall Det ackumulerade resultatet för verksamheterna deponi och biogas beräknas till 30 mnkr för perioden Intäkterna från biogasverksamheten förväntas uppgå till totalt 170 mnkr för perioden och kostnaderna beräknas till 153 mnkr, vilket ger ett ackumulerat resultat på 17 mnkr. Nya investeringar i biogasanläggningen gör att avskrivningarna ökar i slutet av planperioden. Resultatet 15

18 Ekonomi förutsätter fortsatt god tillgång på substrat och en ökad gasförsäljning medför att biogasverksamheten visar ett positivt resultat 2016 och För 2018 förväntas resultatet sjunka till ett nollresultat. Intäkterna för deponiverksamheten beräknas bli 131 mnkr för perioden och kostnader beräknas till 118 mnkr, vilket ger ett ackumulerat resultat på 13 mnkr. År 2017 beräknas etapp 1 var sluttäckt vilket innebär att entreprenadkostnaden kopplat till sluttäckningen försvinner. Även intäkterna minskar, främst på grund av minskade mängder. Intäkterna från hushållsavfallsavgifter beräknas för perioden uppgå till 409 mnkr, i genomsnitt på 136 mnkr per år och kostnaderna beräknas under samma period öka med 17 mnkr från 126 mnkr år 2016 till 143 mnkr år Investeringarna i nya återvinningscentraler påverkar kostnadsutvecklingen i slutet av perioden, dels i form av ökade avskrivnings- och räntekostnader, dels på grund av ökad bemanning. Med hänsyn taget till risker och osäkerheter kan det under planperioden vara aktuellt med vissa taxejusteringar. Några taxejusteringar är dock inte inarbetade i affärsplanen Av ekonomibilagorna framgår intäkter, kostnader, resultat, investeringar samt utgående saldon avseende viktiga balansposter som förutbetalda avgifter, fonder, obeskattade reserver och eget kapital. Ekonomibilagor Resultaträkning Not till resultaträkning Driftbudget 2016 och planeringsramar Investeringar Balansposter 16

19 Ekonomibilagor Resultaträkning Belopp i tkr Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Nettoomsättning Punktskatter Övriga rörelseintäkter Summa rörelsens intäkter Rörelsens kostnader: Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Rörelseresultat Resultat från finansiella poster: Ränteintäkter Räntekostnader Resultat efter finansiella poster Skatt på årets resultat Årets resultat

20 Ekonomibilagor Not till resultaträkning Not 1 i Rörelsens intäkter m.m. Belopp i tkr Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 VA varav uttag/avsättning brukningsavgifter varav uttag/avsättning anläggningsfond varav uttag/avsättning investeringsfond Avfall varav uttag/avsättning hushållsavfallsavgifter varav uttag/avsättning investeringsbidragsfond Summa intäkter Rörelseresultat VA Avfall Resultat efter finansiella poster VA Avfall

21 Ekonomibilagor Driftbudget 2016 och planeringsramar VA Belopp i tkr Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Intäkter: Brukningsavgifter Anläggningsavgifter Övriga intäkter varav netto från/till fonder Summa intäkter Kostnader: VA-gemensamt Distribution Avledning Produktion Behandling Summa kostnader varav räntor och avskrivningar Årets resultat Avfall Belopp i tkr Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Intäkter: Hushållsavfall Slam och latrin Biogas Återvinning och deponi varav netto från/till fonder Summa intäkter Kostnader: Hushållsavfall Slam och latrin Biogas Återvinning och deponi Summa kostnader varav räntor och avskrivningar Årets resultat

22 Ekonomibilagor Investeringar Investeringar Belopp i mnkr Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Övergripande kapacitet varav Storvreta vattenverk varav Södra staden Exploateringsområden varav Jälla-Skölsta varav Gunsta-Länna-Almunge varav Östra Fyrislund varav Rosendal varav Ulleråker varav Östra Salabacke Miljö och kvalitet varav nya återvinningscentraler varav Biogas varav Hovgården varav Kungsängsverket Reinvesteringar, ledningsnätet Summa investeringar

23 Ekonomibilagor Balansposter Viktiga balansposter (UB 31/12) Belopp i mnkr Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 VA Förutbetalda brukningsavgifter Förutbetalda anslutningsavgifter Investeringsfond Avfall Förutbetalda hushållsavfallsavgifter Investeringsbidragsfond Deponifond Obeskattade reserver Fritt eget kapital Summa balansposter Låneskuld totalt Varav VA Varav Avfall Självfinansieringsgrad investeringar totalt, % 55% 45% 50% varav VA, % 45% 40% 45% varav Avfall, % 100% 50% 100% 21