Grattis till 100-tonnaren!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grattis till 100-tonnaren!"

Transkript

1 M-Itella Abp Lantbrukssällskapet informerar 2/2012 Oktober 2012 Borgeby Fältdagar Gropen är en klassiker på Borgeby Fältdagar. Sommaren 2012 fanns förutom den ordinarie lättleran i Borgeby även styv lera, mulljord och sandjord i Gropen. Matjorden hade hösten 2010 bytts ut på tre olika ytor för att besökarna skulle kunna lära sej mera om markstruktur, rötter, växtföljd, dränering och kalkning. sidan 11 Brett samarbete kring forskningsprojekt Förändringslaboratoriet - Ett sätt att lösa problem I projektet deltog odlare från en växthusby i Sydösterbotten samt representanter för packeriverksamheten, myndigheterna, forskningen och rådgivningen. Under projekttiden har skadeinsekten vita flygare fungerat som modell, men andra växtskyddsproblem har också diskuterats. sidan 14 FARMARI 3-6 juli 2013 i Seinäjoki! Nästa sommar i början av juli arrangeras en riktig lantbruksutställning, Farmari, i Seinäjoki. Lantbrukssällskapet samarbetar med arrangören ProAgria Etelä-Pohjanmaa för att trygga tvåspråkigheten. Utställningsområdet är det samma som senaste gång, kring Areena-hallen och älven. Eftersom det inte ordnas andra stora utställningar nästa sommar är det befogat för utställare att boka plats i tid. Vi hoppas naturligtvis att många österbottniska företag deltar. På utställningen får såväl maskiner, djur som livsmedel stor exponering. Byggherreprojekt börjar Koll på bygget ett projekt för att hjälpa investerare Lantbrukssällskapet har påbörjat ett projekt som hjälper lantbrukare och trädgårdsproducenter som funderar på en större byggnadsinvestering. sidan 4 Grattis till 100-tonnaren! Anne-Maj och Mikael Österberg i Kimo, Vörå har fått sin första 100-tonnare. Neiti, A, är av rasen ayshire och är född Far är Ojarannan Loikka och mor hette Klinga. Neiti har kalvat 9 ggr. Högsta medelavkastningen hade hon sitt nionde produktionsår då hon mjölkade kg. I medeltal har hon en produktion på 9551 kg mjölk, 404 kg fett och 339 kg protein. Foto: Anne-Maj Österberg

2 2 Ledare Ohållbar prisrelation inom lantbrukssektorn Växande befolkning och välstånd i världen ökar efterfrågan på mat. Låg prioritering av lantbruk under en lång tid i de flesta länder har lett till minskade utvecklingsinsatser och långsam ökning av produktionen som en följd. Minimering av lager har gjort livsmedelsförsörjningen känsligt för till exempel väderstörningar. Världssamfundet har minskat på regleringarna av utbud och handel och i stället överfört ansvaret på marknadskrafterna. Frågan är om marknadskrafterna klarar av det? Spannmålspriserna har stigit kraftigt. Bra så, de har varit för låga. För att animalieproduktion skall kunna bedrivas borde som en följd av stigande foderkostnader priset på animalieprodukter stiga i minst samma takt. Så har inte skett. Industri och handel kan, om de vill, ta till sig signalerna. Hittills har de inte gjort det. Tydligen är det så att enbart en stor brist på råvara påverkar leden efter primärproduktionen. Den prisjustering som krävs för att reda upp situationen är i primärproduktionsledet minst 60 c/kg för kött. Min gissning är att konsumentpriset kommer att stiga med flera euro utan att producentpriset för den skull stiger tillräckligt. Tryggad livsmedelsförsörjning är inget särintresse. Hur reagerar våra politiker då maten på grund av brist blir för dyr för en del samhällsgrupper? Är det politiskt hållbart att ett led i kedjan, handeln, utnyttjar alla andra led för att göra enorma vinster på en livsnödvändig vara? Pendelrörelser är vanliga i politik. Min spådom är att vi snart ser mer reglering av livsmedelmarknaderna och handeln brist på förmånlig mat tenderar göra röstarna gnälliga och ibland rent av våldsamma! Det gäller såväl i Finland som i Indonesien. På gårdsnivå gäller det att pressa produktionskostnader så lågt som det går. För det har Pro- Agria hjälpmedel. Första punkten är att analysera kostnadsstrukturen vad är enhetskostnaden på gården och vad består kostnaden av. Genom optimering av utfodring och insatser i växtodlingen kan de flesta gårdar förbättra resultatet. Ofta måste man också se på maskinkostnader och stallmiljö. Exemplen är många och början är en produktionskostnadskalkyl. Ingen behöver vara ensam med sina problem ta kontakt! Henrik Ingo Direktör för Lantbrukssällskapet mobil P.S. Förstår ens våra österbottniska politiker att lantbruk är såväl ekonomiskt, biologiskt som teknologiskt komplicerat och förutsätter utvecklingsinsatser och en god utbildning av sina utövare? Frågan blir aktuell då 2:a stadiets utbildningsenheter skall avgöra hur de skall minska sina utbildningsplatser. D.S. Personalförändringar Som projektdragare för projektet Koll på bygget har byggnadsingenjör Roger Österåker anställts. Österåker har lång erfarenhet som ansvarig byggmästare och projektledare. Han var senast anställd på Solf gräv och schakt. Koll på bygget-projektet kan hjälpa sådana som funderar på större byggnadsinvesteringar att lägga upp planering, lov och bidragsansökningar, upphandlingar och övervakning av byggprojektet. Hans tfn är Välkommen! Andreas Helenelund är tjänstledig fram till Åsa Mattson och Johanna Laakso är fortsatt moderskapslediga. Lyckad internationell konferens om sura sulfatjordar i Vasa Sakkunniga på sura sulfatjordar från hela världen samlades i Vasa sista veckan i augusti för att diskutera problemen med sura sulfatjordar. Temat för konferensen var Harmoni mellan markanvändning och miljö. Globalt finns de största förekomsterna i Australien, men också i sydöstra Asien, Amerika, västra Afrika och Europa. Finland har de största förekomsterna i Europa. Djupgående kemi och mikrobiologi diskuterades under första dagens föreläsningar. Andra dagen bestod av fältexursion till Söderfjärden och Risöfladan. På Söderfjärden bekantade sig deltagarna med Pumpstationen, Meteorian och huvudbesöksmålet Catermass-projektets försöksfält. Där förevisades bl.a. SS-jordarnas beskaffenhet, kartläggningen av SS-jordarna, olika metoder och redskap för att förebygga bildandet av nya potentiella SS-jordar och analysering och uppföljning av resultat. Speciellt stort intresse visade de 120 deltagarna för arbetsdemonstration av plastfilmsmonteringen. Exkursionen gick vidare till Risöfladan och Precikems försöksfält där man gör försök med inpumpning av suspension (blandning av vatten och mycket finmald kalk) via dräneringssystemet direkt ovanpå sulfidskiktet. Metoden är helt ny och har inte prövats någonstans i världen tidigare. Mikrobiologin och laboratorieförsöken precenterades också. Deltagarna var mycket imponerade av vad vi håller på med i Finland. Tredje dagens eftermiddag var öppen för allmänheten och ett stort antal intresserade bänkade sig för att lyssna bl.a. på den Australienska jordbrukaren Robert Quirk, som odlar låglänta sura sulfatjordar i delstaten New South Wales på östkusten. Staten ville förbjuda odlingen av de svåraste områdena, men odlarna ville finna nya alternativ för dräneringen och har därför gått inför lutande ytplaning i stället för dränering med rör och öppna diken. Detta för att inte sänka grundvattennivån och blottlägga sulfidskikten. Försöken med den nya metoden har varit positiva. Robert var också med på en öppen fältvandring hos Ingvar Backlund och Christer Finne på torsdag kväll. Vandringen ledde till livlig diskussion mellan odlare på varsin sida av jordklotet. Torsdag fortsatte med presentationer från olika delar av världen och fredag lördag gjordes exkursioner norrut och österut i Österbotten, för en mindre grupp forskare och professorer. Konferensen klarlade att problemet är känt sedan länge och forskningen har gått framåt, men nu måste vi arbeta på Foto: Rainer Rosendahl Roger Österåker. Rainer Rosendahl Dräneringstekniker mobil Foto: Rainer Rosendahl Nybacks Gräv från Malax utför arbetsdemonstration av plastfilmsmontering, närmast kameran från vänster professor Michael Melville Australien, professor Delvin Fanning University of Maryland USA, i keps professor Pawel Novak Polen och längst till höger Peter Österholm ÅA, Finland. att få fram metoder för att förebygga bildandet av nya potentiella SS-jordar och där har Finland kommit ganska långt på väg. Man måste komma ihåg att SS-jordsområdena hör till de absolut bördigaste områdena i hela världen och det är därför av största vikt att hitta en balans mellan odling och miljö. BONDEFÖRETAGAREN Nr 2/2012 Årgång 12 Oktober 2012 Informationstidning för lantbruksföretagare Utgivare: Österbottens Svenska Lantbrukssällskap, Handelsesplanaden 16 D, VASA Tfn Fax (06) Upplaga: Chefredaktör: Henrik Ingo Ombrytning: Kustmedia Ab Oy /HH Tryckeri: Botnia Print, 2012 Annonsbokning via Lantbrukssällskapet/ Carina Ahlnäs, Tfn För närmare uppgifter om annonsering i Bondeföretagaren fråga efter vårt mediekort. Pärmbild: Borgeby fältdagar

3 3 Sprutförarkurser 2013 Sprutförarkurserna (7 st.) hålls nästa år i slutet av januari fram till slutet av mars. Anmälningar till Optimas kurser: Leena Svenlin, tfn / eller och till YA:s kurser: Sara Ahläng, eller Utbildare: Lantbrukssällskapets växtodlingsrådgivare. Se närmare information i VBL, ÖT och LF (i början av 2013) samt på hemsidorna: Lantbrukssällskapets växtodlingsrådgivare på fältträff i juni R abatt på växtodlingsplanering hösten 2012 I höst under september och oktober kommer Lantbrukssällskapet att ge säsongrabatt på odlingsplaner, skiftesvis bokföring och näringsbalanser. Rabatten är 25 per rådgivningstillfälle. Vi hoppas att jordbrukarna den sena skördeperioden till trots skall ha energi att ta itu med planeringen inför kommande säsong i god tid. Med tanke på inköp av gödsel och utsäde är det av stor vikt att ha en odlingsplan som bygger på en aktuell markkartering. Dessutom har markerna efter ett par nederbördsrika höstar urlakats på all extra näring. Det är skäl att planera gödslingen så att växterna faktiskt får de näringsämnen som en god skörd kräver. Nu på hösten är det också bra att se över och komplettera de skiftesvisa anteckningarna. Ännu finns många saker i minnet och det är bra att kunna dra nytta av dem inför kommande säsong. Näringsbalansen skall uträknas för dem som har den tilläggsåtgärden i miljöstödet. Först därefter kan nästa års odlingsplan uppgöras. En rusningsavgift införs i mars och april inkommande vår. Den är 25 per rådgivningstillfälle i mars och 35 i april. Med de här arrangemangen försöker vi få optimal nytta för jordbrukaren samtidigt som planeringstimmarna under de hittills alltför arbetsfyllda planeringsdagarna på våren förhoppningsvis fördelas under en längre tid. Under årets övriga månader är det normal prissättning på ovanstående tjänster. Jan-Erik Back sektoransvarig växtodling mobil Nyhetsbrev Lantbrukssällskapet har börjat sända ett oregelbundet utkommande kort nyhetsbrev per e-post. Ifall du inte fått något sådant beror det antagligen på att vi saknar din e-postadress. Kontakta din rådgivare eller vår kanslist Carina Ahlnäs och meddela din adress så får aktuell information. Vi vill vara en trygghet i Ert dagliga arbete ODLARE, Avena har en utmärkt betjäning inom spannmålshandeln. Kontakta oss! Lokalförsäkring och Tapiola fusioneras till ett nytt ömsesidigt finansvaruhus. Vi förenar företagens starkaste sidor och blir marknadens ledande lantbruksförsäkrare. Vi kombinerar även det bästa i våra lantbruksförsäkringar för att få fram den bäst anpassade lantbruksförsäkringen! Jag diskuterar gärna spannmåls- och oljeväxthandel med Dig. Bror Staffas Dra nytta av spannmålshandeln i samarbete med Avena. LokalTapiola Österbotten Handelsespl 19-21, VASA Tfn Kontaktuppgifter: Esbo Johan Andberg Seija Uuskoski Sari Tuominen Kouvola Kenneth Ahlqvist Anne Perätalo Björneborg Matti Koskela Salo Matti Hämäläinen Juha Mikola Vasa Bror Staffas Kundbetjäning

4 4 A tt bygga är inget litet projekt Dagens produktionsbyggnader har vuxit både till storlek och kostnadsmässigt. Det är svårt för lantbrukaren själv att, vid sidan av det normala jordbruksarbetet, hinna med planering, byggande och uppföljning av den nya investeringen. Motsvarande byggnadsprojekt inom affärsvärlden handhavs av avlönade projektledare. Grundförutsättningarna för gårdens framtid bygger i mångt och mycket på en långsiktig planering av jordbrukets produktionsinriktning och investeringar. Man bör tänka sig minst 10 år framåt i tiden beträffande finansiering, driftsekonomi, lönsamhetsutveckling och marknad. Euron som avsätts till planering, anbudsförfrågningar och anlitande av yrkesmän i byggnadsskedet ger en bra avkastning. Noggrannhet i planeringsskedet gör också att byggnadsprojektet löper smidigare och större överraskningar kan undvikas både vad beträffar ekonomi och praktiskt byggande. Planera helheten Då man går i nybyggnadstankar skall man fundera genom hela produktionskedjan. I planeringsskedet är det bra att på en situationsplan över den tilltänkta byggplatsen se på terrängförhållanden och höjdkurvor för att på bästa sätt kunna utnyttja dessa vid planeringen av dräneringar och ytvattenavrinning. Det är viktigt att avväga byggnadsplatsen och minimera schakt- och fyllnadsmassor genom att anpassa golvhöjden till den rådande marknivån. Man skall fundera på vilka funktionskrav man har för den nya byggnaden beträffande t.ex. djurhantering och utfodring. Viktigt i planeringsskedet är att göra gårdsbesök för att se hur motsvarande produktionsbyggnad som man tänker bygga fungerar. Kostnadskalkylen för hela byggprocessen är en mycket viktig del i planeringsskedet. En erfaren huvudplanerare som känner till de olika planerings- och stödbestämmelserna behövs. Huvudplaneraren skall också fungera som kordinator mellan de olika specialplanerarna och delta i projektet från början till slut. Tillståndsansökan Då byggnadslovsritningarna färdigställts skall ansökan om miljötillstånd inlämnas till Regionförvaltningsverket i Västra Finland eller till kommunens miljöenhet. I ansökan skall framkomma typ av verksamhet, huruvida det gäller ny eller redan pågående verksamhet. Den som söker tillstånd skall uppge vilka grunder tillståndet baserar sig på. Verksamheten får inte inledas Månader från idé till byggstart Studiebesök och dylikt ProAgria Minst månader sammanlagt. Sannolikt 15+ månader. eller ändras förrän beslutet vunnit laga kraft. Vid mindre byggprojekt räcker det med tillstånd från kommunens miljöinspektör. Vidare skall verksamhetsplatsens rågrannar och övriga eventuella parter som kan beröras av möjliga verkningar kontaktas. Blanketter som skall ifyllas fås från kommunen eller Regionförvaltningsverket. Behandlingen av miljötillståndet kan ta upp till ett år i anspråk om det skall beviljas av regionförvaltningsverket. Behandling av tillståndsansökan underlättas av att man överlägger med tillståndsmyndigheten på förhand, att ansökan inlämnas i så god tid som möjligt samt att ansökan jämte bilagor är klara och så fullständigt ifyllda som möjligt. Viktigt är att den som gör upp ansökan har tillräcklig sakkunskap om t.ex. miljölagstiftning teknik och miljöpåverkan. Det lönar sig att i samband med miljötillståndsansökan lämna in byggnadslovshandlingarna till kommunen eftersom liknande utredningar, t.ex. grannelagsförhållanden, ingår i byggnadstillståndet. Jordbrukets investeringsstöd Investeringsstöd kan troligen sökas även Stödansökan lämnas in Affärsplan Bygglov Stödansökan ProAgria Kommunen till ELY-centralen. Stödbeslutet ges inom två månader efter att ansökningstiden gått ut. Byggnadsinvesteringen får inte påbörjas förrän beslutet vunnit laga kraft. Om värdet av byggnadsentreprenaden överstiger euro (moms 0) eller om värdet på förnödenheten, maskinen eller anordningen överstiger euro och om stödnivån samtidigt överstiger 50 procent skall investeringen konkurrensutsättas Konkurrensförfarandet sker genom en öppen anbudstävlan och annons. Offentliga upphandlingskanalen Hilma finns på nätet. Beviljandet av stödet förutsätter att sökanden lägger fram en affärsplan. I affärsplanen skall ingå 1. uppgifter om sökanden och besittningen av gården 2. sökandes yrkeskunskap 3. översikt av gårdens utgångsläge 4. utvecklingsplan för gården 5. ekonomiska kalkyler och grunden för dem. Dessutom finns en hel del andra villkor som skall uppfyllas för beviljande av stöd. Dessa finns omnämnda i Efter det att investeringsstödet beviljats har man 2 år på sig att ELY-centralen genomföra investeringen. Läs stödbeslutet noggrannt. Betalning av stöd och lyftande av lån Understödet betalas ut och tillstånd att lyfta lån beviljas på basis av de faktiska stödberättigade kostnaderna. I fråga om stödobjekt som delfinansieras av EU skall man till ansökan om utbetalning /ansökan om tillstånd att lyfta lån, foga kopior av kvitton och ifråga om stödobjekt som finansieras nationellt skall man bifoga samlingslistor. Samlingslistorna ska också vara jämförbara med bokföringsverifikaten. Byggprocessen Koll på bygget ett projekt för att hjälpa investerare Lantbrukssällskapet har påbörjat ett projekt som hjälper lantbrukare och trädgårdsproducenter som funderar på en större byggnadsinvestering. Byggnadsingenjör Roger Österåker har anställts av projektet. Rent konkret ordnar projektet: Infotillfällen om planerings- och byggprocessen Smågruppshandledning produktionsinriktningsvis Studieresor Gårdsvis hjälp med byggherreuppdrag Har du byggplaner så kontakta Österåker på tfn Du kan också framföra önskemål om intressanta studieobjekt. Projektet delfinaniseras av EU:s landsbygdsfond via Österbottens ELY-central Upphandling och avtal Byggherre Entreprenörer Byggnadsplanering Miljötillstånd Investeringsstödsbehandling Regionförvaltningsverket Byggstart Det är viktigt att begära anbud av flera byggleverantörer för att kunna sänka byggkostnaderna. Också beviljande av investeringsstöd förutsätter att investeringen konkurrensutsätts om värdet på byggnadsentreprenaden överstiger euro. Jordbyggnads- och grundningsarbetena skall man helst försöka genomföra under den varma årstiden. Att föredra är att anlita kända leverantörer med motsvarande genomförda byggnadsprojekt. Under arbetets gång skall olika syner utföras på byggplatsen och ett inledande möte hålls innan arbetet påbörjas. De olika granskningarna finns angivna i byggnadslovshandlingarna. Viktigt är att göra upp en realistisk tidsplan för bygget. På den skall alla entreprenörer pricka in sina leverans- och monteringstidspunkter. För alla medverkande parter är det av största betydelse att den uppgjorda tidsplanen följs för att produktionen i den nya byggnaden skall komma igång så fort som möjligt. Skriftliga kontrakt med de olika leverantörerna där tidsplanen och förseningsböter ingår bör göras. Ansvarsfördelningen mellan de olika aktörerna skall klargöras före igångsättandet av bygget. Resultatet blir så mycket bättre om man planerar 2 år och bygger på 6 månader än tvärtom! Roger Österåker Byggnadsingenjör mobil

5 5 B erömligt betyg för över hälften av ensilaget i Österbotten Under augusti månad har Valios laboratorium fått in 109 ensilageprov från Österbotten. Nu kan vi börja se vilka förutsättningar vi kommer att ha för utfodringen av kor i vinter. Först och främst så har vi i Österbotten klarat av ensileringen bra denhär sommaren. 50,6 % av analyserna fick vitsord 9 eller 10. Det är betydligt bättre än hela landets resultat och vad vi tidigare presterat. Att behärska ensileringen är egentligen viktigare än innehållet i ensilaget för feljäsning kan inte kompenseras med kraftfoder. Visst kan man höja på kraftfodergivan och få mer mjölk men det hade man kunnat göra ännu mer ifall fodret varit av bra kvalitet. Efter två år med svaga D-värden är nu smältbarheten tillbaka på 683 g/kg torrsubstans (68,3 %) i medeltal. Utfodringsindexet som berättar om fodrets smaklighet för korna är 107, det är också ett bra resultat. I ProAgrias, Valios och Fabas samarbetsprojekt (plus 20) har en av målsättningarna varit att höja utfodringsindexet till 108. I Österbotten är vi alltså nästan där. Ensilageanalyser Österbotten Finland Första Alla Alla skörden Återväxt prov prov Antal prov Innehåll Torrsubstans (g/kg) D-värde (g/kg ts) Råprotein (g/kg ts) NDF (g/kg ts) Ensilering ph 4,25 4,28 4,27 4,22 Ammoniumkväve (g/kg N) Mjölk- och myrsyra (g/kg ts) Flyktiga fettsyror (g/kg ts) Lösligt kväve (g/kg N) Socker (g/kg ts) Fodervärden Utfodringsindex ME (energivärde) (MJ/kg ts) 11,1 10,6 10,9 10,9 PBV (g/kg ts) AAT (g/kg ts) Ensilageprovens fördelning i olika kvalitetsklasser Kvalitetsbetyg Svenska Österbotten 13,9 35,4 50,6 Hela landet 10 47,8 42,2 per månad i mera inkomster för jordbrukaren. Utfodringsplanering enligt gårdens behov För att få en klarare kedja av uppföljning och planering har ProAgria gått in för en modell med tjänstepaket för utfodringsplaneringen. Grundregeln är att för varje ny utfodringsplan kontrollerar rådgivaren situationen i ladugården och gör en uppföljningsberäkning av hur den nuvarande utfodringen lyckats. Efteråt kontrolleras att eventuella ändringar ger önskad effekt. Både beräkningarna och ladugårdsbesöken kan förstås vara av varierande omfattning och antal. Paketen kan väljas enligt gårdens målsättningar och när man går till mera intensiv rådgivning ökar också möjligheten till skräddarsydda lösningar och möjlighet att flera rådgivare kopplas in inom sina expertområden. Det ska inte vara några skrivbordsprodukter utan planering för verkligheten. Några gårdar har redan i år köpt utfodringsplanering enligt det nya konceptet. Under hösten ska vi utvärdera och justera innehållet och tillvägagångssättet, så att vi hittar en lämplig lösning för alla gårdar. Lågt protein och dyrt proteinfoder Det är nu sjätte säsongen som jag sysslat med utfodringsplanering och jag kan inte minnas att jag någon gång konstaterat att ensilageskörden varit av normal kvalitet. Årets utmaning verkar vara låga proteinhalter. Målsättningen för råproteinhalten i ensilaget är g/kg ts. Men varken nationellt eller lokalt når medeltalet upp till målsättningen. Dessutom är variationen stor mellan olika foderpartier. De låga proteinhalterna beror troligen på att det var kalla nätter och lokalt frost i början av juni. Därför drabbar det också mycket ojämnt. Om man har balat ensilage har man fördelen att kunna välja vilka partier man utfodrar samtidigt för att uppnå en någorlunda jämn proteinhalt. Det kräver förstås att man tar prover från varje parti. Om man har ett för säsongen typiskt ensilage lönar det sig att använda rybsbaserade kraftfoder med hög proteinhalt. Ligger man ännu lägre med protein i ensilaget så kan det löna sig att få in foderurea i utfodringen Antingen via fullfoder, hemmablandning eller i färdiga kraftfoder. Foderurea ger inte lika bra tillskott av AAT som rybsbaserat protein men är ett billigt sätt att höja proteinbalansen i vommen. När smältbarheten i ensilaget är hög behöver man inte satsa pengar på dyra energirika köpfoder. Normalt foderkorn har ju högre energivärde än många köpfoder och när ensilaget är bra behöver man inte upp i så höga givor att det har några skadliga effekter. Med tanke på de låga proteinhalterna kommer det rekordhöga rybspriset som salt i såren. Det har Foto: Eva Björkas, grafik: Esa Holopainen Lantbrukskalender 2013 utkommer strax! Lantbruksföretagarens aktuella informationspaket och en uppskattad gåva. A5-format, ringinbindning, 368 sidor ÅRETS TEMA: IT-teknik i växtodlingen Riktpris 30 stor inverkan på lönsamheten att man väljer rätt foder och håller rätt nivå. I Kokompassprogrammen som ProAgria använder optimeras utfodringen för maximal Fås från lantbrukssällskapets kontor, välförsedda bokhandlar och lantbruksaffärer UTGIVARE Svenska lantbrukssällskapens förbund (SLF) Elisabetsgatan 12 B 12, Helsingfors Tfn (09) fax (09) , www. SLF.f i mjölk minus foderkostnad. I vissa fall kan man förbättrat resultatet med 50 cent per ko och dag från utgångsnivån. På en 30 kors besättning betyder det 450 euro Jonas Löv sektoransvarig för husdjursrådgivning mobil Intresserad av Kumminodling? Jämnar arbetstoppar - tröskning före spannmål Mångårig växtlighet - mindre arbetstimmar Bra förväxt - djupa rotsystem - förbättrar markstrukturen Samma maskinpark som spannmålsodling Bra lönsamhet Nu finns bekämpningsmedel som fungerar Om du är intresserad av ett odlingskontrakt, ring Kjällberg. Caraway Finland Ab, rensar och förädlar kummin i Närpes. Produktionen baserar sig på kontraktsodling. För tillfället är vår kontraktsareal ha.

6 6 O rdning på fåren med WebbLamm Då WebbLamm-programmet togs i bruk i fjol höst förenklades vardagen för de gårdar som hör till produktionsuppföljningen. Uppgifterna om gårdens djur kan nu göras med samma inmatning både till Eviras djurregister och till ProAgrias produktionsuppföljning. WebbLamm-programmet fungerar över webben, så det behöver varken laddas ner eller uppdateras på gården. Efter att ha loggat in till kan man mata in gårdens djuruppgifter och sända dem på en gång både till Eviras och Pro- Agrias register. Programmet finns på svenska, finska och engelska. Vid inloggning: 1. Välj språk 2. Logga in med eget användarnamn 3. Markera WebbLamm-symbolen under Köttsymbolen 4. Godkänn användningsvillkoren 5. Programmet öppnas. En ny funktion är de filter med vilka man kan sortera djuren såsom man önskar. En annan nyhet är släktträdet med vilken man kan göra släktskapsgranskningar även med baggar från andra produktionsuppföljningsgårdar. Programmet har även i övrigt fått många nya funktioner jämfört med winlamm. Programmets funktioner: Hämtning och inmatning av basuppgifter i djurregistret: Hämtning av djur i djurregistret, djurhållningsplatser och lediga öronmärken. Registreringar av lamningar. Anmälningar om köp, försäljning och utmönstringar. Inmatning i realtid av produktionsuppföljningsdata: lammvikter, ultraljudsmätningar, levande EUROP-bedömningar och ullbedömningar i samma fönster. Vikter kan överföras elektroniskt direkt till Webblamm från digitalvågar. Lammens dagstillväxter och slaktprognoser beräknas och fås till rapporter och på skärmen. Djurens släktskap visas med släktträd och i %. Verktyg som kan användas för avelsplanering är BLUP-index, jämförelsedata och släktskapskontroller. Rapporterna underlättar uppföljning av produktionen och utvecklingen av gårdens djurmaterial. Rapporterna är lätta att använda och kan anpassas enligt behov. Årssammandragen fås direkt från WebbLammprogrammet. Listor över djur som är berättigade till ursprungsrasstöd och tackbidrag underlättar stödansökningarna. På sammandragrapporterna framgår gårdens produktionsresultat. Bruksanvisningar Bruksanvisningar finns på Där finns även mer info om WebbLamm-programmet. Ifall du inte lyckas logga in eller om du saknar användarnamn och lösenord, kontakta Lantbrukets datacentrals programstöd tfn eller Gårdar i produktionsuppföljning skall helst mata in alla uppgifter via WebbLamm. Då finns allt som behövs både för produktionsuppföljning och för myndighetsregistret. De avelsindex som beräknas på basen av inmatade vägningar och mätningar uppdateras två gånger i månaden, i slutet av udda veckor. För användare av WebbLammprogrammet ordnas användarutbildning vid behov. Info om dem samt om övriga kurser hittas på www. proagria.fi/ep <tapahtumat. Individuell rådgivning om användning av programmet kan ges i samband med fårrådgivarens gårdsbesök. Givande stunder med WebbLamm önskar, Milla Alanco, fårrådgivare Från fungerar Elina Vainio som vikarierande fårrådgivare. tfn Milla Alanco Fårrådgivare mobil På bilden har valts: 1. Gruppering av djur. 2. Släktlinje DV. 3. Tackor. 4. Gruppen kan sparas genom att ange ett namn för den (därefter kan gruppen hämtas från startsidan) På bilden granskning av grad av inavel. 1. Välj egen bagge från listan till vänster eller skriv in EU-signum på en köpt bagge och tryck Sök. 2. Graden av inavel syns till höger om var tacka. 3. Du kan välja ordningen på tackorna så att de sorteras efter grad av inavel SMIDIGA, INHEMSKA NORCAR. NORCAR minilastarnas lilla ätte. Stark och effektiv i ett litet och smidigt format. Utför arbete där andra inte kommer åt. NORCAR ger extra kraft där man mest behöver det. Läs mer på:

7 7 H ur ser de rika gårdarna ut? Det sägs att förr var det storleken på dynghögen som visade hur rik gården var. I ProAgrias ekonomidatabas kan vi se hur man lyckats bäst med ekonomin på en mjölkgård. Om vi börjar med närmaste motsvarighet till dynghögen så är det väl antalet kor. Om vi bara ser till medeltalet i varje storleksklass så kan vi nog konstatera att lönsamheten blir kännbart bättre med större gårdar. Som nyckeltal för lönsamheten har jag utgått från lönsamhetskvoten. När kvoten är 1,0 betyder det att lönekravet på 14,10 /timme uppfylls. De bästa gårdarna kommer upp till över 22 /timme. När kvoten är noll täcks utgifterna men då ska man se till att frun har jobb så man har något att leva av. För att se på det här har jag delat in gårdarna i tre storleksklasser 12 25, och kor. Lönsamheten i den största klassen är 0,94 jämfört med 0,72 i den minsta. Men medeltalet säger ju inte allt. Om vi ser på vad den bästa fjärdedelen i varje storleksklass lyckats med kan man Ser vi på skillnaden mellan de bästa och sämsta gårdarna i den största klassen så bleknar alla skillnader som beror på storleken. Lönsamma och olönsamma gårdar i olika storleksklasser fråga sig varför inte alla har minst 100 kor. Men mer huvudbry blir det när man ser på den fjärdedel som lyckats sämst. För då är lönsamheten t.o.m. sämre i den högsta klassen än den minsta. Ser vi på skillnaden mellan de bästa och sämsta gårdarna i den största klassen så bleknar alla skillnader som beror på storleken. Men vad beror då skillnaderna i lönsamheten på? Den första förklaringen som jag kommer att tänka på är att det är de som just investerat som har svag lönsamhet. Statistiken visar att det åtminstone är en delförklaring. De som investerat i ladugården under de tre senaste åren har i medeltal en lönsamhetskvot på 0,52 men därefter förändras inte lönsamheten alls vartefter tiden går. Så när det gått tre år sedan ladugården är klar kan man inte mera skylla lönsamhetsproblemen på att man just investerat. Hur är det då med mjölkningsrobot eller mjölkstation? Här vinner faktiskt mjölkstationen med lönsamheten på 1,06 mot 1,0 för robot. Rörmjölkning halkar nog efter till 0,87. Det här är räknat bara på klassen kor och de som just investerat är inte med. När man ser på byggnaden så har det ingen inverkan på resultatet om byggnaden är kall eller varm. Kalla ladugårdar har visserligen lägre kostnader men det kompenseras av mindre arbete i varm lösdrift. Den totala byggnadskostnaden på gården har en stor inverkan på resultatet men gårdarna med kall lösdrift verkar istället ha satsat mer på andra byggnader så totalsumman blir densamma. Fullfoder har varit inne en tid men nu har igen många nya ladugårdar börjat få foderkiosker. När vi plockar ut fullfodergårdarna i databasen så har de en lönsamhetskvot på 0,82 men gårdar med separat utfodring har 0,88. Den ekologiska produktionen visar sig lönsam med 1,04 för gårdar med ekoväxtodling jämfört med 0,84 för konventionella. Vad korna avkastar räknat som mjölk minus foderkostnad inverkar direkt på lönsamheten. När man ser till vad som skiljer dem som lyckats få över 10 per ko och dag från resten så framgår det genom de nyckeltal som traditionellt framhållits i produktionsuppföljningen. Alltså bra ensilage, hög medelproduktion, kort kalvningsintervall, långlivade kor och bra avelsvärde. De skillnader mellan olika system som jag skrivit om ovan är ändå rätt små jämfört med skillnaderna i hela gårdens resultat. Det verkar vara viktigast att se till att allting står i rätt proportion till verksamheten och inte göra investeringar som inte resulterar i högre inkomster. Om man går in för att använda entreprenörer Vinnande system Hög medelproduktion Ekologisk Många kor Billiga byggnader Mjölkstation Separat utfodring Koll på helheten!!! i större omfattning så ska det också märkas i den egna maskinparken. Exempelvis om man anlitar entreprenörer för ensilering så kanske de egna traktorerna står stilla. Då borde man fundera på om man inte klarar sig med en traktor mindre också i vårbruket. Slutligen till frågan i rubriken. Fastän jag arbetat en del med kalkyler kan jag inte från utsidan se vilka gårdar som har bra ekonomi och vilka som har sämre. Om du vill veta vad som är starka och svaga sidor i ekonomin i ditt lantbruksföretag så står Lantbrukssällskapet till tjänst med resultatanalyser. Du får då tillgång till jämförelsematerial och en rådgivares synpunkter på hur du kan förbättra lönsamheten på gården. Jonas Löv sektoransvarig för husdjursrådgivning mobil Du har väl kommit ihåg lantbrukets räddningsplan?! I samband med höjningen av stödsummorna till stödet för husdjurens välbefinnande våren 2012 följde även en del strängare krav. Ett av dem berör lantbrukets brand- och räddningsplan som tidigare var ett valbart tilläggsvillkor. Nu ingår planen i grundvillkoren och är därmed obligatorisk för alla gårdar som valt stödet. En investering i säkerhet Förebyggande arbetssäkerhet borde höra till varje gårds ledningssystem. De egna säkerhetsrutinerna glöms ofta bort till följd av ett stressigt och invant arbete. Det gäller såväl gamla som nya ladugårdar. Brand och räddningsplanens syfte är att man ska bli medveten om gårdens risker i tid. Planen fokuserar inte enbart på brandsäkerhet och dess riskminimering, utan även på andra situationer som inverkar på produktionen, såsom el- och vattenavbrott. När en olycka eller främmande situation väl är framme underlättar det om man redan hunnit tänka ut en handlingsplan. Kopia till brandmyndigheterna! Ett ifyllningsformulär för planen kan fås från Lantbrukssällskapet, men finns även tillgängligt på Österbottens räddningsverks hemsidor. Det är meningen att lantbrukaren själv ska kartlägga gårdens risksituationer samt åtgärder som kan förhindra olyckor. Flera planer har varit bristfälligt ifyllda. Det vanligaste felet har varit att åtgärderna som förebygger olyckssituationerna på sidan 6 i planen inte varit tillräckligt genomtänkta, påpekar brandmästare Tore Lindström vid Pedersöre brandstation. Det innebär helt enkelt att allt som kan göras för att förhindra en olycka skrivs in. Förebyggande åtgärder för att undvika en eldsvåda kan exempelvis vara säkra eldstäder, rökkanaler, regelbunden sotning, tillräckligt antal förstahandssläckare, hela elledningar och kopplingar, undvika öppen låga och heta arbeten i brandfarlig miljö osv. I planen finns även en checklista, med vars hjälp lantbrukaren kan gå igenom om det finns något som behöver åtgärdas gällande verksamhetens säkerhet. En kopia av brand- och räddningsplanen ska fortsättningsvis lämnas in till den lokala brandmyndigheten. Vi har fått in runt 60 planer och fler borde det ännu finnas, säger Lindström. Räddningsmyndigheterna kommer fr.o.m att göra brandsyner på alla djurgårdar med intervaller på fem år, förutom på de stora gårdarna där tillsynerna återkommer årligen. Hela konceptet med brand- och räddningsplanen är dock lite missförstått, främst på grund av att alla inblandade blivit dåligt informerade om de nya och ständigt ändrande stödvillkoren. Planen ska finnas på gården och är till för gårdsfolket, övriga anställda och avbytare. Brandmyndigheten kontrollerar att planen ifyllts på ett heltäckande sätt, men den information vi använder är främst kontaktuppgifterna samt planritningarna, förklarar Lindström. Gårdsbesök med fokus på riskminimering Om uppgiften känns övermäktig finns det hjälp och rådgivning att fås i samband med ifyllandet av planen. En rådgivare från Lantbrukssällskapet gör tillsammans med lantbrukaren en gårdsrundtur och går igenom alla byggnader, kartlägger riskfaktorer, diskuterar åtgärder samt samlar teknisk data och ritningar. Därefter sammanställs planen och skickas till lantbrukaren i två exemplar, alltså ett för gården och ett för brandmyndigheterna. Utomstående rådgivning kan även vara ett sätt att minimera risken för hemmablindhet. Huvudsaken är att alla på gården blir medvetna om riskerna, det är den största förebyggande säkerhetsåtgärden! Med logiskt tänkande och sunt bondförnuft fylls listan med förebyggande åtgärder i! Jessika Eklund mobil

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer

Läs mer

EDEL Nöt Framgång föder framgång

EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.

Läs mer

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Marknadsläget på spannmål Agrimarket på exportmarknaden Vad betyder samarbetet med DLA för exporten av spannmål från Finland Kvaliteten på årets spannmål Skördarna bra

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa.

Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa. Lyckad utfodring ger resultat! Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa. Med rätt foderval tryggar du besättningens avkastning och djurens välbefinnande på ett kostnadseffektivt

Läs mer

Foderkunskap. Finska Foders mångsidiga ekofoder förbättrar produktionsresultaten och djurens välfärd.

Foderkunskap. Finska Foders mångsidiga ekofoder förbättrar produktionsresultaten och djurens välfärd. Foderkunskap för ekogårdar Finska Foders mångsidiga ekofoder förbättrar produktionsresultaten och djurens välfärd. Mångsidiga tillskottsfoder för ekobesättningar Grunden för ekologisk produktion är egna

Läs mer

MEDDELANDE 1 (6) ÖVERVAKNING AV FRAKT- OCH UNDERENTREPRENADARBETE

MEDDELANDE 1 (6) ÖVERVAKNING AV FRAKT- OCH UNDERENTREPRENADARBETE MEDDELANDE 1 (6) Kontrollavdelningen Pvm/Datum/Date Dnro/Dnr/DNo ÖVERVAKNING AV FRAKT- OCH UNDERENTREPRENADARBETE I de årliga produktionskontrollerna av ekologisk produktion har det från ingången av 2012

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård. Katja Korkalainen Fodersektionen

Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård. Katja Korkalainen Fodersektionen Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård Katja Korkalainen Fodersektionen Neuvo 2020 December 2014 Allmänt om foderkontroll på djurgårdar Foder Ämnen och produkter som är avsedda för utfodring av djur

Läs mer

SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING. En gårds miljöplan. Anvisning för rådgivare

SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING. En gårds miljöplan. Anvisning för rådgivare SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING En gårds miljöplan Anvisning för rådgivare 1. Inledning I de här anvisningarna för en miljöplan i systemet för jordbruksrådgivning presenteras i koncentrerad form anvisningar

Läs mer

Ekohusdjurskurs. ProAgria Anteckningar i ekohusdjursproduktion

Ekohusdjurskurs. ProAgria Anteckningar i ekohusdjursproduktion Ekohusdjurskurs ProAgria Anteckningar i ekohusdjursproduktion Ekoplan för djur Beskrivning, hur sköts och utfodras djuren på gården så att produktionsvillkoren uppfylls? Hurdana produktionsbyggnader finns

Läs mer

Nya tider nya strategier

Nya tider nya strategier malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara

Läs mer

En lantbruksutbildning- tre nivåer

En lantbruksutbildning- tre nivåer Översikt av YH-utbildningen till Gårdsmästare/Driftledare Utbildningsanordnare Svalöfs Gymnasium och Önnestads Yrkeshögskola En lantbruksutbildning- tre nivåer GÅRDSMÄSTARE DRIFTLEDARE YRKESUTBILDAD LANTBRUK

Läs mer

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet SLAKTGRIS produktion och lönsamhet Slaktgriskalkylen Vilka kostnader är påverkbara? För en företagare är det viktigt att se över de kostnader som finns i företaget. Nyckeln till ökad lönsamhet är inte

Läs mer

Vallfoder som enda foder till får

Vallfoder som enda foder till får Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har

Läs mer

Hur når vi lantbruksföretagarna?

Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur vill lantbruksföretagarna bli informerade? Hur välkänt är investerings- och startstöd till lantbrukare? www.t.lst.se Publ. nr 2005:6 2 Förord Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

mjölk och nöt producenter nr 4

mjölk och nöt producenter nr 4 mjölk och nöt producenter nr 4 gör en bra affär I den här broschyren har vi samlat information för dig som är mjölk- och nötköttsproducent. För att nå goda resultat, och trygghet i din produktion, krävs

Läs mer

Manual webb-bidrag. Giltig från 2015-02-01. Kontakt: Emilia Lindberg, turist- och fritidskonsulent 0456-82 22 51 emilia.lindberg@bromolla.

Manual webb-bidrag. Giltig från 2015-02-01. Kontakt: Emilia Lindberg, turist- och fritidskonsulent 0456-82 22 51 emilia.lindberg@bromolla. Manual webb-bidrag Giltig från 2015-02-01 Kontakt: Emilia Lindberg, turist- och fritidskonsulent 0456-82 22 51 emilia.lindberg@bromolla.se Innehåll 1. Inledning och webbadress 2. Lösenord 3. Logga in 4.

Läs mer

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet

Läs mer

VIPU ANVÄNDARENS ANVISNING ELEKTRONISK STÖDANSÖKAN 2014 VÄXTHUSPRODUKTIONSSTÖDET

VIPU ANVÄNDARENS ANVISNING ELEKTRONISK STÖDANSÖKAN 2014 VÄXTHUSPRODUKTIONSSTÖDET VIPU ANVÄNDARENS ANVISNING ELEKTRONISK STÖDANSÖKAN 2014 VÄXTHUSPRODUKTIONSSTÖDET Innehåll 1 Allmänt om tillämpningen... 3 1.1 Krav på maskinvara... 3 1.2 Användarrättigheter och inloggningsalternativ...

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Finansiering av olika investeringar ur ELY-centralernas synvinkel; godkännande av byggnadsplaner, beviljande och betalning av stöd

Finansiering av olika investeringar ur ELY-centralernas synvinkel; godkännande av byggnadsplaner, beviljande och betalning av stöd Finansiering av olika investeringar ur ELY-centralernas synvinkel; godkännande av byggnadsplaner, beviljande och betalning av stöd 26.01.2010 1 Godkännande av byggnadsplaner Byggnadsplanerna granskas av

Läs mer

Råd 2020 systemet för jordbruksrådgivning

Råd 2020 systemet för jordbruksrådgivning Råd 2020 systemet för jordbruksrådgivning Utbildning för förvaltningen om ansökan om stöd till jordbrukare Våren 2015 Merja Uusi-Laurila Mavi, enheten för djur- och specialstöd Sida 1 Presentationens innehåll

Läs mer

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet Dnr 3.2.16-1559/14 2014-05-22 Landsbygdsutvecklingsenheten Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Så hanterar jag den pressade lönsamheten

Så hanterar jag den pressade lönsamheten Så hanterar jag den pressade lönsamheten Kerstin Persson, Sörgården Arbelunda Annica Hansson, Hansa Husdjur Svensk Mjölks Mjölkföretagardag Kalmar 3:e februari 2010 Kerstin Persson och mjölkföretaget Mjölkföretaget

Läs mer

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 1 (7) Juli 2011 Detta dokument gäller i: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder

Läs mer

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 2. 2014 Sammanfattning Globalt lägre mjölkpriser har lett till att det genomsnittliga svenska avräkningspriset har sjunkit under maj månad. Avräkningen ligger fortfarande

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

2. Ifall det är första gången ert nätverk ansöker om Nordplus-stöd via denna databas (2005 ) måste du registrera dig som ny användare.

2. Ifall det är första gången ert nätverk ansöker om Nordplus-stöd via denna databas (2005 ) måste du registrera dig som ny användare. ANSÖKNINGSANVISNINGAR 2006 Innan du fyller i ansökan: *Skriv ut och läs dessa ansökningsanvisningar noggrant. *Följ anvisningarna nedan. Hjälptext finns också elektroniskt i ansökningsformuläret. Kryssa

Läs mer

Rådgivningsenheten för offentlig upphandling?

Rådgivningsenheten för offentlig upphandling? Upphandling och kvalitet inom äldreomsorgen blev det som vi tänkte oss? Jonna Törnroos, jurist och vicehäradshövding Vem vårdar vem? äldreomsorgen i ett vägskäl Parallellseminarium Rådgivningsenheten för

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

STÖD TILL UNGA JORDBRUKARE (EU) ÅTERBETALNING AV FINANSIELL DISCIPLIN

STÖD TILL UNGA JORDBRUKARE (EU) ÅTERBETALNING AV FINANSIELL DISCIPLIN STÖD TILL UNGA JORDBRUKARE (EU) ÅTERBETALNING AV FINANSIELL DISCIPLIN Våren 2015 Seinäjoki. Allmänt Direktstöd Definitionen av aktiv jordbrukare Finansiell disciplin Tvärvillkoren Direktstödens nedre gräns

Läs mer

ANSÖKNINGSANVISNINGAR NORDPLUS 2005

ANSÖKNINGSANVISNINGAR NORDPLUS 2005 ANSÖKNINGSANVISNINGAR NORDPLUS 2005 VIKTIGT! Skriv ut och läs dessa ansökningsanvisningar noggrant innan du fyller i ansökan! Följ anvisningarna nedan. Hjälptext finns också elektroniskt i ansökningsformuläret.

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. (Foto Per Persson) Betesföreningen och Skånesemin anordnade en betesdag på Gunnaröd för att visa att det går att få till en bra betesdrift även om man har

Läs mer

LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD

LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Arbetshälsoinstitutet LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Arbetshälsoinstitutet Centralenheten för lantbruksföretagarnas företagshälsovård MÅLSÄTTNINGEN MED FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN Förebygga arbetssjukdomar

Läs mer

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Sanne Wikström och Ulf Grindgärds Varför bygga fibernät när vi redan har telefonledningen till alla hus? Och ett modem kostar ju inte så mycket idag. Det är en ganska

Läs mer

SPANNMÅLSMARKNADEN. mest. För tillfället ärde. väderleksfenomenen somär. Skörde- och balansuppföljning. Finland av marknaden

SPANNMÅLSMARKNADEN. mest. För tillfället ärde. väderleksfenomenen somär. Skörde- och balansuppföljning. Finland av marknaden SPANNMÅLSMARKNADEN SKÖRDEÅRET 2015-2016 Hankkija Oy, Tarmo Kajander 1 SPANNMÅLSMARKNADEN Ute i världen ochi Europa För tillfället ärde väderleksfenomenen somär mest uppföljda på olika delar i världen Skörde-

Läs mer

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 BLGG AgroXpertus Råby 2003 S - 242 92 HÖRBY Kontaktperson: Charlotte Akerlind T kundservice: 0415-51 127 E kundservice@blgg.agroxpertus.se I blgg.agroxpertus.se

Läs mer

Offertunderlag för: Skörd 2009

Offertunderlag för: Skörd 2009 Offertunderlag för: Skörd 2009 Bakgrund, R.L.S Foder & Transport: R.L.S Foder & Transport har under ett antal år (6), målmedvetet byggt upp produktion och försäljning av högkvalitativt grovfoder för häst

Läs mer

Nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget = LFA-tillägg

Nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget = LFA-tillägg Nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget = LFA-tillägg Stödutbildning 2009 Avd. för landsbygdsnäringar / Mavi Maija Kyrö Allmänt Man kan förbinda sig vid LFA-tillägget bara samtidigt som en ny

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Lantbrukare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Lantbrukare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Lantbrukare Vi hjälper dig att tjäna pengar på ditt lantbruk I snart 100 år har vi på LRF Konsult hjälpt lantbruksföretagare i hela

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010

Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010 Lantbrukets energiprogram 2010-2016 21.1.2010 Vad är det frågan om? Lantbukets energiprogram är ett energieffektivitetsavtal inom ramen för jord- och skogsbruksministeriets verksamhetsområde under perioden

Läs mer

Ny foderstrategi en lönsam historia

Ny foderstrategi en lönsam historia Ny foderstrategi en lönsam historia Erik Engelbrekts, 34 år, bor i Stockholm med sambo och barn. Han är utbildad ekonomargonom och har sina röer i Hälsingland. Erik arbetar på Växa Sverige, avdelningen

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kungsängens forskningscentrum Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt INNEHÅLL 1. Att vara aktiv i en styrelse 2. Instruktioner till bidragsansökan 3. Instruktioner för bidragsredovisning

Läs mer

GUIDE TILL SKAPA PROJEKT

GUIDE TILL SKAPA PROJEKT GUIDE TILL SKAPA PROJEKT Projektet är grunden för hela systemet. Projekt innehåller alltid Projektnamn, Datum, Projektledare, Anteckningar och vilket typ av projekt det är: Internt eller Externt. Externt

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Produktionsuppföljning för mjölkkor REGLEMENTE 2015. ProAgria Svenska lantbrukssällskapens förbund

Produktionsuppföljning för mjölkkor REGLEMENTE 2015. ProAgria Svenska lantbrukssällskapens förbund Produktionsuppföljning för mjölkkor REGLEMENTE 2015 ProAgria Svenska lantbrukssällskapens förbund 1 Produktionsuppföljning för mjölkkor REGLEMENTE 2015 Oy Fram Ab, Vasa 2014 2 Produktionsuppföljning för

Läs mer

Stöd till unga jordbrukare (EU), bakgrundsmaterial för utbildningen våren 2015

Stöd till unga jordbrukare (EU), bakgrundsmaterial för utbildningen våren 2015 1 (8) Stöd till unga jordbrukare (EU), bakgrundsmaterial för utbildningen våren 2015 1. Stödvillkor Stöd betalas till en aktiv jordbrukare som för första gången etablerar jordbruk som huvudsaklig företagare

Läs mer

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha Differensen består av Fodergrödor m.a.o soja Här tröskas soja Soja-importen till EU Är värd 200 Miljarder kr per år vilket är en kostnad för jordbruket

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Dagordning 2015-04-29

Dagordning 2015-04-29 Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

En god tillväxtstart ger produktiva och hållbara kor. Utfodring enligt tillväxtpotentialen ger framgång

En god tillväxtstart ger produktiva och hållbara kor. Utfodring enligt tillväxtpotentialen ger framgång En god tillväxtstart ger produktiva och hållbara kor Utfodring enligt tillväxtpotentialen ger framgång kalvnäring Starter och Mysli startfoder I och Hieho uppfödningsfoder Stabiliser, Electrolyte och Fiber

Läs mer

Lathund för webbansökan om utbetalning av beviljat regionalt bidrag till företagsutveckling - investeringsbidrag

Lathund för webbansökan om utbetalning av beviljat regionalt bidrag till företagsutveckling - investeringsbidrag Lathund för webbansökan om utbetalning av beviljat regionalt bidrag till företagsutveckling - investeringsbidrag Du är nu på väg att ansöka om utbetalning av beviljat investeringsbidrag via webbansökan

Läs mer

30 januari Inveon, Borgå 1 februari Lärkkulla, Karis HENRIK LASSAS. Nylands Svenska Lantbrukssällskap Direktör 2011-> Generationsskiften sedan 2001

30 januari Inveon, Borgå 1 februari Lärkkulla, Karis HENRIK LASSAS. Nylands Svenska Lantbrukssällskap Direktör 2011-> Generationsskiften sedan 2001 30 januari Inveon, Borgå 1 februari Lärkkulla, Karis HENRIK LASSAS Nylands Svenska Lantbrukssällskap Direktör 2011-> Generationsskiften sedan 2001 Tel 0400 860 633 NSL/HL/2013 1 Vi erbjuder Dig rådgivning

Läs mer

EXEMPEL Ett hälsopaket med 3 träffar kan till exempel se ut så här:

EXEMPEL Ett hälsopaket med 3 träffar kan till exempel se ut så här: EnergiBalans är ett komplett kostdataprogram som du använder när du ger kostråd till dina klienter. Här får du veta mer om hur allt fungerar och tips på hur du kan arbeta med programmet. ARBETA TIDSEFFEKTIVT

Läs mer

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Att skaffa får Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Som nybliven ägare till en vallhund brinner du säkert av iver att få tag i lämpliga djur att träna

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Inledning Det här är ett kalkylunderlag gjort för dig som har tankar på att starta Grön omsorg på gården eller redan är igång. I den kan du göra beräkningar

Läs mer

Till läraren. Avbytarservice (rubrikbild 1) Syftet med avbytarservicen är (bild 2)

Till läraren. Avbytarservice (rubrikbild 1) Syftet med avbytarservicen är (bild 2) 1 Till läraren Avbytarservice (rubrikbild 1) Syftet med avbytarservicen är (bild 2) Lantbrukets avbytarservice är ett unikt system i världen. Lantbruksföretagarna är de enda företagare som får avbytarservice!

Läs mer

ANVISNING OM IFYLLANDE AV BLANKETT FÖR UTBETALNING AV STATLIGT STÖD

ANVISNING OM IFYLLANDE AV BLANKETT FÖR UTBETALNING AV STATLIGT STÖD Anvisning 1 (5) 5.4.2013 ANVISNING OM IFYLLANDE AV BLANKETT FÖR UTBETALNING AV STATLIGT STÖD Allmänt Denna blankett använder man när man ansöker om utbetalning av stöd hos Kommunikationsverket enligt lagen

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Bibliografiska uppgifter för Vallfoder fyller mjölken med nyttigheter Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt

Läs mer

Täckningsbidragkalkyler -begrepp och modeller Krister Hildén, NSL TÄCKNINGSBIDRAGSKALKYLENS UPPBYGGNAD INTÄKTER - RÖRLIGA KOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG A - ARBETSKOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG B - MASKINKOSTNADER

Läs mer

Kurser vid Yrkeshögskoleutbildningen

Kurser vid Yrkeshögskoleutbildningen Kurser vid Yrkeshögskoleutbildningen Driftledare lantbruk, 300 Yh-poäng Termin 1 Lantbruket som företag, näring och arbetsplats, 15 p Lantbruksdjurens biologi och närmiljö, 25 p Odlingens biologi och teknik,

Läs mer

Betfor Inte bara nyttigt

Betfor Inte bara nyttigt Betfor Inte bara nyttigt Betfor. Från hobbyridning Betfor har varit en viktig komponent i svenska hästars foderstat i mer än 50 år. Skälet till detta är ganska självklart, efter- Betfor påverkar en rad

Läs mer

Till producenterna av företagshälsovårdsservice

Till producenterna av företagshälsovårdsservice Folkpensionsanstalten Hälsoavdelningen 18.12.2008 Dnr 22/322/2008 Till producenterna av företagshälsovårdsservice Ändringar rörande ersättningarna för företagares företagshälsovård fr.o.m. 1.1.2009 Referens:

Läs mer

Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter

Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter Frida Gustavsson, Civ. ing. i Bioteknik. Doktorand inom Livsmedelsteknik, Lunds Universitet frida.gustavsson@food.lth.se

Läs mer

Stöd till interkulturella projekt

Stöd till interkulturella projekt Handbok för Stöd till interkulturella projekt En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har fått stödet Innehållsförteckning sida Vad är stödet till interkulturella projekt? 3 Vem kan söka stödet

Läs mer

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Politiska reformerna MacSharry 1992 från prisstöd till direkt inkomststöd Agenda 2000 bl.a. slaktbidrag, extensifieringsersättning

Läs mer

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket 040-41 52 82 thorsten.pedersen@sjv.se Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Läs mer

Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet

Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet Maria Konsin-Palva NTM-centralen i Nyland Sivu 1 Företagsstöden Målet är att öka försörjningsmöjligheterna och arbetstillfällena på landsbygden

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

X 2015 X 2017. Bilaga. Kostnadsspecifikation. Bilaga 1 till N1215E17_06072015 Kryssa för det/de år ansökan/specifikationen avser 2014 X 2016

X 2015 X 2017. Bilaga. Kostnadsspecifikation. Bilaga 1 till N1215E17_06072015 Kryssa för det/de år ansökan/specifikationen avser 2014 X 2016 Bilaga Kostnadsspecifikation Bilaga 1 till N1215E17_06072015 Kryssa för det/de år ansökan/specifikationen avser 2014 X 2016 X 2015 X 2017 Beloppen anges i EURO Beloppen anges: Exkl. moms Inkl. moms Utgifter

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Ogrässkäraren CombCut hjälper dig och din ekologiska växtodling.

Läs mer

Friska nötkreatur ger välmående gårdar

Friska nötkreatur ger välmående gårdar Friska nötkreatur ger välmående gårdar Vi kan Nöt! Med sju veterinärer och tre husdjursagronomer specialiserade inom nötköttsproduktion har vi en unik kompetens. Vi kan hjälpa dig med allt från att förebygga

Läs mer

Information om investeringsstöd till äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder

Information om investeringsstöd till äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder Information om investeringsstöd till äldrebostäder Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder Bakgrund Denna information beskriver översiktligt reglerna för investeringsstöd till äldrebostäder.

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling.

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. Version 1.0 Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. När du erhåller offentligt stöd på över 200 000 (omkring 1 600 000 kr) ska du enligt landsbygdsförordningen 2007:481 kap 5 9 följa principen

Läs mer

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling.

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. När du erhåller offentligt stöd på över 200 000 (omkring 1 600 000 kr) ska du enligt landsbygdsförordningen 2007:481 kap 5 9 följa principen om offentlig

Läs mer

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Ändringar i IP SIGILL Gris_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Introduktion till. CDB Internet

Introduktion till. CDB Internet Introduktion till CDB Internet Juni 2012 CDB-Internets webbsida CDB-Internets webbsida nås via Jordbruksverket www.jordbruksverket.se Under bilden E-tjänster väljer du CDB-Internet i snabbvalslistan Första

Läs mer

Postnummer. Postanstalt. Besöksadress, om annan än ovanstående (näradress) Adress till företagets ägare (näradress) Postnummer.

Postnummer. Postanstalt. Besöksadress, om annan än ovanstående (näradress) Adress till företagets ägare (näradress) Postnummer. FÖR UTSÄDE 1 (14) Ankomstdatum Dnr IFYLLS AV SÖKANDEN Är det fråga om ett nytt packeri som inleder verksamheten Tidigare packerinummer fortsättning på en tidigare påbörjad packeriverksamhet 1. KONTAKTUPPGIFTER/ANSVARSPERSONER

Läs mer