Grattis till 100-tonnaren!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grattis till 100-tonnaren!"

Transkript

1 M-Itella Abp Lantbrukssällskapet informerar 2/2012 Oktober 2012 Borgeby Fältdagar Gropen är en klassiker på Borgeby Fältdagar. Sommaren 2012 fanns förutom den ordinarie lättleran i Borgeby även styv lera, mulljord och sandjord i Gropen. Matjorden hade hösten 2010 bytts ut på tre olika ytor för att besökarna skulle kunna lära sej mera om markstruktur, rötter, växtföljd, dränering och kalkning. sidan 11 Brett samarbete kring forskningsprojekt Förändringslaboratoriet - Ett sätt att lösa problem I projektet deltog odlare från en växthusby i Sydösterbotten samt representanter för packeriverksamheten, myndigheterna, forskningen och rådgivningen. Under projekttiden har skadeinsekten vita flygare fungerat som modell, men andra växtskyddsproblem har också diskuterats. sidan 14 FARMARI 3-6 juli 2013 i Seinäjoki! Nästa sommar i början av juli arrangeras en riktig lantbruksutställning, Farmari, i Seinäjoki. Lantbrukssällskapet samarbetar med arrangören ProAgria Etelä-Pohjanmaa för att trygga tvåspråkigheten. Utställningsområdet är det samma som senaste gång, kring Areena-hallen och älven. Eftersom det inte ordnas andra stora utställningar nästa sommar är det befogat för utställare att boka plats i tid. Vi hoppas naturligtvis att många österbottniska företag deltar. På utställningen får såväl maskiner, djur som livsmedel stor exponering. Byggherreprojekt börjar Koll på bygget ett projekt för att hjälpa investerare Lantbrukssällskapet har påbörjat ett projekt som hjälper lantbrukare och trädgårdsproducenter som funderar på en större byggnadsinvestering. sidan 4 Grattis till 100-tonnaren! Anne-Maj och Mikael Österberg i Kimo, Vörå har fått sin första 100-tonnare. Neiti, A, är av rasen ayshire och är född Far är Ojarannan Loikka och mor hette Klinga. Neiti har kalvat 9 ggr. Högsta medelavkastningen hade hon sitt nionde produktionsår då hon mjölkade kg. I medeltal har hon en produktion på 9551 kg mjölk, 404 kg fett och 339 kg protein. Foto: Anne-Maj Österberg

2 2 Ledare Ohållbar prisrelation inom lantbrukssektorn Växande befolkning och välstånd i världen ökar efterfrågan på mat. Låg prioritering av lantbruk under en lång tid i de flesta länder har lett till minskade utvecklingsinsatser och långsam ökning av produktionen som en följd. Minimering av lager har gjort livsmedelsförsörjningen känsligt för till exempel väderstörningar. Världssamfundet har minskat på regleringarna av utbud och handel och i stället överfört ansvaret på marknadskrafterna. Frågan är om marknadskrafterna klarar av det? Spannmålspriserna har stigit kraftigt. Bra så, de har varit för låga. För att animalieproduktion skall kunna bedrivas borde som en följd av stigande foderkostnader priset på animalieprodukter stiga i minst samma takt. Så har inte skett. Industri och handel kan, om de vill, ta till sig signalerna. Hittills har de inte gjort det. Tydligen är det så att enbart en stor brist på råvara påverkar leden efter primärproduktionen. Den prisjustering som krävs för att reda upp situationen är i primärproduktionsledet minst 60 c/kg för kött. Min gissning är att konsumentpriset kommer att stiga med flera euro utan att producentpriset för den skull stiger tillräckligt. Tryggad livsmedelsförsörjning är inget särintresse. Hur reagerar våra politiker då maten på grund av brist blir för dyr för en del samhällsgrupper? Är det politiskt hållbart att ett led i kedjan, handeln, utnyttjar alla andra led för att göra enorma vinster på en livsnödvändig vara? Pendelrörelser är vanliga i politik. Min spådom är att vi snart ser mer reglering av livsmedelmarknaderna och handeln brist på förmånlig mat tenderar göra röstarna gnälliga och ibland rent av våldsamma! Det gäller såväl i Finland som i Indonesien. På gårdsnivå gäller det att pressa produktionskostnader så lågt som det går. För det har Pro- Agria hjälpmedel. Första punkten är att analysera kostnadsstrukturen vad är enhetskostnaden på gården och vad består kostnaden av. Genom optimering av utfodring och insatser i växtodlingen kan de flesta gårdar förbättra resultatet. Ofta måste man också se på maskinkostnader och stallmiljö. Exemplen är många och början är en produktionskostnadskalkyl. Ingen behöver vara ensam med sina problem ta kontakt! Henrik Ingo Direktör för Lantbrukssällskapet mobil P.S. Förstår ens våra österbottniska politiker att lantbruk är såväl ekonomiskt, biologiskt som teknologiskt komplicerat och förutsätter utvecklingsinsatser och en god utbildning av sina utövare? Frågan blir aktuell då 2:a stadiets utbildningsenheter skall avgöra hur de skall minska sina utbildningsplatser. D.S. Personalförändringar Som projektdragare för projektet Koll på bygget har byggnadsingenjör Roger Österåker anställts. Österåker har lång erfarenhet som ansvarig byggmästare och projektledare. Han var senast anställd på Solf gräv och schakt. Koll på bygget-projektet kan hjälpa sådana som funderar på större byggnadsinvesteringar att lägga upp planering, lov och bidragsansökningar, upphandlingar och övervakning av byggprojektet. Hans tfn är Välkommen! Andreas Helenelund är tjänstledig fram till Åsa Mattson och Johanna Laakso är fortsatt moderskapslediga. Lyckad internationell konferens om sura sulfatjordar i Vasa Sakkunniga på sura sulfatjordar från hela världen samlades i Vasa sista veckan i augusti för att diskutera problemen med sura sulfatjordar. Temat för konferensen var Harmoni mellan markanvändning och miljö. Globalt finns de största förekomsterna i Australien, men också i sydöstra Asien, Amerika, västra Afrika och Europa. Finland har de största förekomsterna i Europa. Djupgående kemi och mikrobiologi diskuterades under första dagens föreläsningar. Andra dagen bestod av fältexursion till Söderfjärden och Risöfladan. På Söderfjärden bekantade sig deltagarna med Pumpstationen, Meteorian och huvudbesöksmålet Catermass-projektets försöksfält. Där förevisades bl.a. SS-jordarnas beskaffenhet, kartläggningen av SS-jordarna, olika metoder och redskap för att förebygga bildandet av nya potentiella SS-jordar och analysering och uppföljning av resultat. Speciellt stort intresse visade de 120 deltagarna för arbetsdemonstration av plastfilmsmonteringen. Exkursionen gick vidare till Risöfladan och Precikems försöksfält där man gör försök med inpumpning av suspension (blandning av vatten och mycket finmald kalk) via dräneringssystemet direkt ovanpå sulfidskiktet. Metoden är helt ny och har inte prövats någonstans i världen tidigare. Mikrobiologin och laboratorieförsöken precenterades också. Deltagarna var mycket imponerade av vad vi håller på med i Finland. Tredje dagens eftermiddag var öppen för allmänheten och ett stort antal intresserade bänkade sig för att lyssna bl.a. på den Australienska jordbrukaren Robert Quirk, som odlar låglänta sura sulfatjordar i delstaten New South Wales på östkusten. Staten ville förbjuda odlingen av de svåraste områdena, men odlarna ville finna nya alternativ för dräneringen och har därför gått inför lutande ytplaning i stället för dränering med rör och öppna diken. Detta för att inte sänka grundvattennivån och blottlägga sulfidskikten. Försöken med den nya metoden har varit positiva. Robert var också med på en öppen fältvandring hos Ingvar Backlund och Christer Finne på torsdag kväll. Vandringen ledde till livlig diskussion mellan odlare på varsin sida av jordklotet. Torsdag fortsatte med presentationer från olika delar av världen och fredag lördag gjordes exkursioner norrut och österut i Österbotten, för en mindre grupp forskare och professorer. Konferensen klarlade att problemet är känt sedan länge och forskningen har gått framåt, men nu måste vi arbeta på Foto: Rainer Rosendahl Roger Österåker. Rainer Rosendahl Dräneringstekniker mobil Foto: Rainer Rosendahl Nybacks Gräv från Malax utför arbetsdemonstration av plastfilmsmontering, närmast kameran från vänster professor Michael Melville Australien, professor Delvin Fanning University of Maryland USA, i keps professor Pawel Novak Polen och längst till höger Peter Österholm ÅA, Finland. att få fram metoder för att förebygga bildandet av nya potentiella SS-jordar och där har Finland kommit ganska långt på väg. Man måste komma ihåg att SS-jordsområdena hör till de absolut bördigaste områdena i hela världen och det är därför av största vikt att hitta en balans mellan odling och miljö. BONDEFÖRETAGAREN Nr 2/2012 Årgång 12 Oktober 2012 Informationstidning för lantbruksföretagare Utgivare: Österbottens Svenska Lantbrukssällskap, Handelsesplanaden 16 D, VASA Tfn Fax (06) Upplaga: Chefredaktör: Henrik Ingo Ombrytning: Kustmedia Ab Oy /HH Tryckeri: Botnia Print, 2012 Annonsbokning via Lantbrukssällskapet/ Carina Ahlnäs, Tfn För närmare uppgifter om annonsering i Bondeföretagaren fråga efter vårt mediekort. Pärmbild: Borgeby fältdagar

3 3 Sprutförarkurser 2013 Sprutförarkurserna (7 st.) hålls nästa år i slutet av januari fram till slutet av mars. Anmälningar till Optimas kurser: Leena Svenlin, tfn / eller och till YA:s kurser: Sara Ahläng, eller Utbildare: Lantbrukssällskapets växtodlingsrådgivare. Se närmare information i VBL, ÖT och LF (i början av 2013) samt på hemsidorna: Lantbrukssällskapets växtodlingsrådgivare på fältträff i juni R abatt på växtodlingsplanering hösten 2012 I höst under september och oktober kommer Lantbrukssällskapet att ge säsongrabatt på odlingsplaner, skiftesvis bokföring och näringsbalanser. Rabatten är 25 per rådgivningstillfälle. Vi hoppas att jordbrukarna den sena skördeperioden till trots skall ha energi att ta itu med planeringen inför kommande säsong i god tid. Med tanke på inköp av gödsel och utsäde är det av stor vikt att ha en odlingsplan som bygger på en aktuell markkartering. Dessutom har markerna efter ett par nederbördsrika höstar urlakats på all extra näring. Det är skäl att planera gödslingen så att växterna faktiskt får de näringsämnen som en god skörd kräver. Nu på hösten är det också bra att se över och komplettera de skiftesvisa anteckningarna. Ännu finns många saker i minnet och det är bra att kunna dra nytta av dem inför kommande säsong. Näringsbalansen skall uträknas för dem som har den tilläggsåtgärden i miljöstödet. Först därefter kan nästa års odlingsplan uppgöras. En rusningsavgift införs i mars och april inkommande vår. Den är 25 per rådgivningstillfälle i mars och 35 i april. Med de här arrangemangen försöker vi få optimal nytta för jordbrukaren samtidigt som planeringstimmarna under de hittills alltför arbetsfyllda planeringsdagarna på våren förhoppningsvis fördelas under en längre tid. Under årets övriga månader är det normal prissättning på ovanstående tjänster. Jan-Erik Back sektoransvarig växtodling mobil Nyhetsbrev Lantbrukssällskapet har börjat sända ett oregelbundet utkommande kort nyhetsbrev per e-post. Ifall du inte fått något sådant beror det antagligen på att vi saknar din e-postadress. Kontakta din rådgivare eller vår kanslist Carina Ahlnäs och meddela din adress så får aktuell information. Vi vill vara en trygghet i Ert dagliga arbete ODLARE, Avena har en utmärkt betjäning inom spannmålshandeln. Kontakta oss! Lokalförsäkring och Tapiola fusioneras till ett nytt ömsesidigt finansvaruhus. Vi förenar företagens starkaste sidor och blir marknadens ledande lantbruksförsäkrare. Vi kombinerar även det bästa i våra lantbruksförsäkringar för att få fram den bäst anpassade lantbruksförsäkringen! Jag diskuterar gärna spannmåls- och oljeväxthandel med Dig. Bror Staffas Dra nytta av spannmålshandeln i samarbete med Avena. LokalTapiola Österbotten Handelsespl 19-21, VASA Tfn Kontaktuppgifter: Esbo Johan Andberg Seija Uuskoski Sari Tuominen Kouvola Kenneth Ahlqvist Anne Perätalo Björneborg Matti Koskela Salo Matti Hämäläinen Juha Mikola Vasa Bror Staffas Kundbetjäning

4 4 A tt bygga är inget litet projekt Dagens produktionsbyggnader har vuxit både till storlek och kostnadsmässigt. Det är svårt för lantbrukaren själv att, vid sidan av det normala jordbruksarbetet, hinna med planering, byggande och uppföljning av den nya investeringen. Motsvarande byggnadsprojekt inom affärsvärlden handhavs av avlönade projektledare. Grundförutsättningarna för gårdens framtid bygger i mångt och mycket på en långsiktig planering av jordbrukets produktionsinriktning och investeringar. Man bör tänka sig minst 10 år framåt i tiden beträffande finansiering, driftsekonomi, lönsamhetsutveckling och marknad. Euron som avsätts till planering, anbudsförfrågningar och anlitande av yrkesmän i byggnadsskedet ger en bra avkastning. Noggrannhet i planeringsskedet gör också att byggnadsprojektet löper smidigare och större överraskningar kan undvikas både vad beträffar ekonomi och praktiskt byggande. Planera helheten Då man går i nybyggnadstankar skall man fundera genom hela produktionskedjan. I planeringsskedet är det bra att på en situationsplan över den tilltänkta byggplatsen se på terrängförhållanden och höjdkurvor för att på bästa sätt kunna utnyttja dessa vid planeringen av dräneringar och ytvattenavrinning. Det är viktigt att avväga byggnadsplatsen och minimera schakt- och fyllnadsmassor genom att anpassa golvhöjden till den rådande marknivån. Man skall fundera på vilka funktionskrav man har för den nya byggnaden beträffande t.ex. djurhantering och utfodring. Viktigt i planeringsskedet är att göra gårdsbesök för att se hur motsvarande produktionsbyggnad som man tänker bygga fungerar. Kostnadskalkylen för hela byggprocessen är en mycket viktig del i planeringsskedet. En erfaren huvudplanerare som känner till de olika planerings- och stödbestämmelserna behövs. Huvudplaneraren skall också fungera som kordinator mellan de olika specialplanerarna och delta i projektet från början till slut. Tillståndsansökan Då byggnadslovsritningarna färdigställts skall ansökan om miljötillstånd inlämnas till Regionförvaltningsverket i Västra Finland eller till kommunens miljöenhet. I ansökan skall framkomma typ av verksamhet, huruvida det gäller ny eller redan pågående verksamhet. Den som söker tillstånd skall uppge vilka grunder tillståndet baserar sig på. Verksamheten får inte inledas Månader från idé till byggstart Studiebesök och dylikt ProAgria Minst månader sammanlagt. Sannolikt 15+ månader. eller ändras förrän beslutet vunnit laga kraft. Vid mindre byggprojekt räcker det med tillstånd från kommunens miljöinspektör. Vidare skall verksamhetsplatsens rågrannar och övriga eventuella parter som kan beröras av möjliga verkningar kontaktas. Blanketter som skall ifyllas fås från kommunen eller Regionförvaltningsverket. Behandlingen av miljötillståndet kan ta upp till ett år i anspråk om det skall beviljas av regionförvaltningsverket. Behandling av tillståndsansökan underlättas av att man överlägger med tillståndsmyndigheten på förhand, att ansökan inlämnas i så god tid som möjligt samt att ansökan jämte bilagor är klara och så fullständigt ifyllda som möjligt. Viktigt är att den som gör upp ansökan har tillräcklig sakkunskap om t.ex. miljölagstiftning teknik och miljöpåverkan. Det lönar sig att i samband med miljötillståndsansökan lämna in byggnadslovshandlingarna till kommunen eftersom liknande utredningar, t.ex. grannelagsförhållanden, ingår i byggnadstillståndet. Jordbrukets investeringsstöd Investeringsstöd kan troligen sökas även Stödansökan lämnas in Affärsplan Bygglov Stödansökan ProAgria Kommunen till ELY-centralen. Stödbeslutet ges inom två månader efter att ansökningstiden gått ut. Byggnadsinvesteringen får inte påbörjas förrän beslutet vunnit laga kraft. Om värdet av byggnadsentreprenaden överstiger euro (moms 0) eller om värdet på förnödenheten, maskinen eller anordningen överstiger euro och om stödnivån samtidigt överstiger 50 procent skall investeringen konkurrensutsättas Konkurrensförfarandet sker genom en öppen anbudstävlan och annons. Offentliga upphandlingskanalen Hilma finns på nätet. Beviljandet av stödet förutsätter att sökanden lägger fram en affärsplan. I affärsplanen skall ingå 1. uppgifter om sökanden och besittningen av gården 2. sökandes yrkeskunskap 3. översikt av gårdens utgångsläge 4. utvecklingsplan för gården 5. ekonomiska kalkyler och grunden för dem. Dessutom finns en hel del andra villkor som skall uppfyllas för beviljande av stöd. Dessa finns omnämnda i Efter det att investeringsstödet beviljats har man 2 år på sig att ELY-centralen genomföra investeringen. Läs stödbeslutet noggrannt. Betalning av stöd och lyftande av lån Understödet betalas ut och tillstånd att lyfta lån beviljas på basis av de faktiska stödberättigade kostnaderna. I fråga om stödobjekt som delfinansieras av EU skall man till ansökan om utbetalning /ansökan om tillstånd att lyfta lån, foga kopior av kvitton och ifråga om stödobjekt som finansieras nationellt skall man bifoga samlingslistor. Samlingslistorna ska också vara jämförbara med bokföringsverifikaten. Byggprocessen Koll på bygget ett projekt för att hjälpa investerare Lantbrukssällskapet har påbörjat ett projekt som hjälper lantbrukare och trädgårdsproducenter som funderar på en större byggnadsinvestering. Byggnadsingenjör Roger Österåker har anställts av projektet. Rent konkret ordnar projektet: Infotillfällen om planerings- och byggprocessen Smågruppshandledning produktionsinriktningsvis Studieresor Gårdsvis hjälp med byggherreuppdrag Har du byggplaner så kontakta Österåker på tfn Du kan också framföra önskemål om intressanta studieobjekt. Projektet delfinaniseras av EU:s landsbygdsfond via Österbottens ELY-central Upphandling och avtal Byggherre Entreprenörer Byggnadsplanering Miljötillstånd Investeringsstödsbehandling Regionförvaltningsverket Byggstart Det är viktigt att begära anbud av flera byggleverantörer för att kunna sänka byggkostnaderna. Också beviljande av investeringsstöd förutsätter att investeringen konkurrensutsätts om värdet på byggnadsentreprenaden överstiger euro. Jordbyggnads- och grundningsarbetena skall man helst försöka genomföra under den varma årstiden. Att föredra är att anlita kända leverantörer med motsvarande genomförda byggnadsprojekt. Under arbetets gång skall olika syner utföras på byggplatsen och ett inledande möte hålls innan arbetet påbörjas. De olika granskningarna finns angivna i byggnadslovshandlingarna. Viktigt är att göra upp en realistisk tidsplan för bygget. På den skall alla entreprenörer pricka in sina leverans- och monteringstidspunkter. För alla medverkande parter är det av största betydelse att den uppgjorda tidsplanen följs för att produktionen i den nya byggnaden skall komma igång så fort som möjligt. Skriftliga kontrakt med de olika leverantörerna där tidsplanen och förseningsböter ingår bör göras. Ansvarsfördelningen mellan de olika aktörerna skall klargöras före igångsättandet av bygget. Resultatet blir så mycket bättre om man planerar 2 år och bygger på 6 månader än tvärtom! Roger Österåker Byggnadsingenjör mobil

5 5 B erömligt betyg för över hälften av ensilaget i Österbotten Under augusti månad har Valios laboratorium fått in 109 ensilageprov från Österbotten. Nu kan vi börja se vilka förutsättningar vi kommer att ha för utfodringen av kor i vinter. Först och främst så har vi i Österbotten klarat av ensileringen bra denhär sommaren. 50,6 % av analyserna fick vitsord 9 eller 10. Det är betydligt bättre än hela landets resultat och vad vi tidigare presterat. Att behärska ensileringen är egentligen viktigare än innehållet i ensilaget för feljäsning kan inte kompenseras med kraftfoder. Visst kan man höja på kraftfodergivan och få mer mjölk men det hade man kunnat göra ännu mer ifall fodret varit av bra kvalitet. Efter två år med svaga D-värden är nu smältbarheten tillbaka på 683 g/kg torrsubstans (68,3 %) i medeltal. Utfodringsindexet som berättar om fodrets smaklighet för korna är 107, det är också ett bra resultat. I ProAgrias, Valios och Fabas samarbetsprojekt (plus 20) har en av målsättningarna varit att höja utfodringsindexet till 108. I Österbotten är vi alltså nästan där. Ensilageanalyser Österbotten Finland Första Alla Alla skörden Återväxt prov prov Antal prov Innehåll Torrsubstans (g/kg) D-värde (g/kg ts) Råprotein (g/kg ts) NDF (g/kg ts) Ensilering ph 4,25 4,28 4,27 4,22 Ammoniumkväve (g/kg N) Mjölk- och myrsyra (g/kg ts) Flyktiga fettsyror (g/kg ts) Lösligt kväve (g/kg N) Socker (g/kg ts) Fodervärden Utfodringsindex ME (energivärde) (MJ/kg ts) 11,1 10,6 10,9 10,9 PBV (g/kg ts) AAT (g/kg ts) Ensilageprovens fördelning i olika kvalitetsklasser Kvalitetsbetyg Svenska Österbotten 13,9 35,4 50,6 Hela landet 10 47,8 42,2 per månad i mera inkomster för jordbrukaren. Utfodringsplanering enligt gårdens behov För att få en klarare kedja av uppföljning och planering har ProAgria gått in för en modell med tjänstepaket för utfodringsplaneringen. Grundregeln är att för varje ny utfodringsplan kontrollerar rådgivaren situationen i ladugården och gör en uppföljningsberäkning av hur den nuvarande utfodringen lyckats. Efteråt kontrolleras att eventuella ändringar ger önskad effekt. Både beräkningarna och ladugårdsbesöken kan förstås vara av varierande omfattning och antal. Paketen kan väljas enligt gårdens målsättningar och när man går till mera intensiv rådgivning ökar också möjligheten till skräddarsydda lösningar och möjlighet att flera rådgivare kopplas in inom sina expertområden. Det ska inte vara några skrivbordsprodukter utan planering för verkligheten. Några gårdar har redan i år köpt utfodringsplanering enligt det nya konceptet. Under hösten ska vi utvärdera och justera innehållet och tillvägagångssättet, så att vi hittar en lämplig lösning för alla gårdar. Lågt protein och dyrt proteinfoder Det är nu sjätte säsongen som jag sysslat med utfodringsplanering och jag kan inte minnas att jag någon gång konstaterat att ensilageskörden varit av normal kvalitet. Årets utmaning verkar vara låga proteinhalter. Målsättningen för råproteinhalten i ensilaget är g/kg ts. Men varken nationellt eller lokalt når medeltalet upp till målsättningen. Dessutom är variationen stor mellan olika foderpartier. De låga proteinhalterna beror troligen på att det var kalla nätter och lokalt frost i början av juni. Därför drabbar det också mycket ojämnt. Om man har balat ensilage har man fördelen att kunna välja vilka partier man utfodrar samtidigt för att uppnå en någorlunda jämn proteinhalt. Det kräver förstås att man tar prover från varje parti. Om man har ett för säsongen typiskt ensilage lönar det sig att använda rybsbaserade kraftfoder med hög proteinhalt. Ligger man ännu lägre med protein i ensilaget så kan det löna sig att få in foderurea i utfodringen Antingen via fullfoder, hemmablandning eller i färdiga kraftfoder. Foderurea ger inte lika bra tillskott av AAT som rybsbaserat protein men är ett billigt sätt att höja proteinbalansen i vommen. När smältbarheten i ensilaget är hög behöver man inte satsa pengar på dyra energirika köpfoder. Normalt foderkorn har ju högre energivärde än många köpfoder och när ensilaget är bra behöver man inte upp i så höga givor att det har några skadliga effekter. Med tanke på de låga proteinhalterna kommer det rekordhöga rybspriset som salt i såren. Det har Foto: Eva Björkas, grafik: Esa Holopainen Lantbrukskalender 2013 utkommer strax! Lantbruksföretagarens aktuella informationspaket och en uppskattad gåva. A5-format, ringinbindning, 368 sidor ÅRETS TEMA: IT-teknik i växtodlingen Riktpris 30 stor inverkan på lönsamheten att man väljer rätt foder och håller rätt nivå. I Kokompassprogrammen som ProAgria använder optimeras utfodringen för maximal Fås från lantbrukssällskapets kontor, välförsedda bokhandlar och lantbruksaffärer UTGIVARE Svenska lantbrukssällskapens förbund (SLF) Elisabetsgatan 12 B 12, Helsingfors Tfn (09) fax (09) , www. SLF.f i mjölk minus foderkostnad. I vissa fall kan man förbättrat resultatet med 50 cent per ko och dag från utgångsnivån. På en 30 kors besättning betyder det 450 euro Jonas Löv sektoransvarig för husdjursrådgivning mobil Intresserad av Kumminodling? Jämnar arbetstoppar - tröskning före spannmål Mångårig växtlighet - mindre arbetstimmar Bra förväxt - djupa rotsystem - förbättrar markstrukturen Samma maskinpark som spannmålsodling Bra lönsamhet Nu finns bekämpningsmedel som fungerar Om du är intresserad av ett odlingskontrakt, ring Kjällberg. Caraway Finland Ab, rensar och förädlar kummin i Närpes. Produktionen baserar sig på kontraktsodling. För tillfället är vår kontraktsareal ha.

6 6 O rdning på fåren med WebbLamm Då WebbLamm-programmet togs i bruk i fjol höst förenklades vardagen för de gårdar som hör till produktionsuppföljningen. Uppgifterna om gårdens djur kan nu göras med samma inmatning både till Eviras djurregister och till ProAgrias produktionsuppföljning. WebbLamm-programmet fungerar över webben, så det behöver varken laddas ner eller uppdateras på gården. Efter att ha loggat in till kan man mata in gårdens djuruppgifter och sända dem på en gång både till Eviras och Pro- Agrias register. Programmet finns på svenska, finska och engelska. Vid inloggning: 1. Välj språk 2. Logga in med eget användarnamn 3. Markera WebbLamm-symbolen under Köttsymbolen 4. Godkänn användningsvillkoren 5. Programmet öppnas. En ny funktion är de filter med vilka man kan sortera djuren såsom man önskar. En annan nyhet är släktträdet med vilken man kan göra släktskapsgranskningar även med baggar från andra produktionsuppföljningsgårdar. Programmet har även i övrigt fått många nya funktioner jämfört med winlamm. Programmets funktioner: Hämtning och inmatning av basuppgifter i djurregistret: Hämtning av djur i djurregistret, djurhållningsplatser och lediga öronmärken. Registreringar av lamningar. Anmälningar om köp, försäljning och utmönstringar. Inmatning i realtid av produktionsuppföljningsdata: lammvikter, ultraljudsmätningar, levande EUROP-bedömningar och ullbedömningar i samma fönster. Vikter kan överföras elektroniskt direkt till Webblamm från digitalvågar. Lammens dagstillväxter och slaktprognoser beräknas och fås till rapporter och på skärmen. Djurens släktskap visas med släktträd och i %. Verktyg som kan användas för avelsplanering är BLUP-index, jämförelsedata och släktskapskontroller. Rapporterna underlättar uppföljning av produktionen och utvecklingen av gårdens djurmaterial. Rapporterna är lätta att använda och kan anpassas enligt behov. Årssammandragen fås direkt från WebbLammprogrammet. Listor över djur som är berättigade till ursprungsrasstöd och tackbidrag underlättar stödansökningarna. På sammandragrapporterna framgår gårdens produktionsresultat. Bruksanvisningar Bruksanvisningar finns på Där finns även mer info om WebbLamm-programmet. Ifall du inte lyckas logga in eller om du saknar användarnamn och lösenord, kontakta Lantbrukets datacentrals programstöd tfn eller Gårdar i produktionsuppföljning skall helst mata in alla uppgifter via WebbLamm. Då finns allt som behövs både för produktionsuppföljning och för myndighetsregistret. De avelsindex som beräknas på basen av inmatade vägningar och mätningar uppdateras två gånger i månaden, i slutet av udda veckor. För användare av WebbLammprogrammet ordnas användarutbildning vid behov. Info om dem samt om övriga kurser hittas på www. proagria.fi/ep <tapahtumat. Individuell rådgivning om användning av programmet kan ges i samband med fårrådgivarens gårdsbesök. Givande stunder med WebbLamm önskar, Milla Alanco, fårrådgivare Från fungerar Elina Vainio som vikarierande fårrådgivare. tfn Milla Alanco Fårrådgivare mobil På bilden har valts: 1. Gruppering av djur. 2. Släktlinje DV. 3. Tackor. 4. Gruppen kan sparas genom att ange ett namn för den (därefter kan gruppen hämtas från startsidan) På bilden granskning av grad av inavel. 1. Välj egen bagge från listan till vänster eller skriv in EU-signum på en köpt bagge och tryck Sök. 2. Graden av inavel syns till höger om var tacka. 3. Du kan välja ordningen på tackorna så att de sorteras efter grad av inavel SMIDIGA, INHEMSKA NORCAR. NORCAR minilastarnas lilla ätte. Stark och effektiv i ett litet och smidigt format. Utför arbete där andra inte kommer åt. NORCAR ger extra kraft där man mest behöver det. Läs mer på:

7 7 H ur ser de rika gårdarna ut? Det sägs att förr var det storleken på dynghögen som visade hur rik gården var. I ProAgrias ekonomidatabas kan vi se hur man lyckats bäst med ekonomin på en mjölkgård. Om vi börjar med närmaste motsvarighet till dynghögen så är det väl antalet kor. Om vi bara ser till medeltalet i varje storleksklass så kan vi nog konstatera att lönsamheten blir kännbart bättre med större gårdar. Som nyckeltal för lönsamheten har jag utgått från lönsamhetskvoten. När kvoten är 1,0 betyder det att lönekravet på 14,10 /timme uppfylls. De bästa gårdarna kommer upp till över 22 /timme. När kvoten är noll täcks utgifterna men då ska man se till att frun har jobb så man har något att leva av. För att se på det här har jag delat in gårdarna i tre storleksklasser 12 25, och kor. Lönsamheten i den största klassen är 0,94 jämfört med 0,72 i den minsta. Men medeltalet säger ju inte allt. Om vi ser på vad den bästa fjärdedelen i varje storleksklass lyckats med kan man Ser vi på skillnaden mellan de bästa och sämsta gårdarna i den största klassen så bleknar alla skillnader som beror på storleken. Lönsamma och olönsamma gårdar i olika storleksklasser fråga sig varför inte alla har minst 100 kor. Men mer huvudbry blir det när man ser på den fjärdedel som lyckats sämst. För då är lönsamheten t.o.m. sämre i den högsta klassen än den minsta. Ser vi på skillnaden mellan de bästa och sämsta gårdarna i den största klassen så bleknar alla skillnader som beror på storleken. Men vad beror då skillnaderna i lönsamheten på? Den första förklaringen som jag kommer att tänka på är att det är de som just investerat som har svag lönsamhet. Statistiken visar att det åtminstone är en delförklaring. De som investerat i ladugården under de tre senaste åren har i medeltal en lönsamhetskvot på 0,52 men därefter förändras inte lönsamheten alls vartefter tiden går. Så när det gått tre år sedan ladugården är klar kan man inte mera skylla lönsamhetsproblemen på att man just investerat. Hur är det då med mjölkningsrobot eller mjölkstation? Här vinner faktiskt mjölkstationen med lönsamheten på 1,06 mot 1,0 för robot. Rörmjölkning halkar nog efter till 0,87. Det här är räknat bara på klassen kor och de som just investerat är inte med. När man ser på byggnaden så har det ingen inverkan på resultatet om byggnaden är kall eller varm. Kalla ladugårdar har visserligen lägre kostnader men det kompenseras av mindre arbete i varm lösdrift. Den totala byggnadskostnaden på gården har en stor inverkan på resultatet men gårdarna med kall lösdrift verkar istället ha satsat mer på andra byggnader så totalsumman blir densamma. Fullfoder har varit inne en tid men nu har igen många nya ladugårdar börjat få foderkiosker. När vi plockar ut fullfodergårdarna i databasen så har de en lönsamhetskvot på 0,82 men gårdar med separat utfodring har 0,88. Den ekologiska produktionen visar sig lönsam med 1,04 för gårdar med ekoväxtodling jämfört med 0,84 för konventionella. Vad korna avkastar räknat som mjölk minus foderkostnad inverkar direkt på lönsamheten. När man ser till vad som skiljer dem som lyckats få över 10 per ko och dag från resten så framgår det genom de nyckeltal som traditionellt framhållits i produktionsuppföljningen. Alltså bra ensilage, hög medelproduktion, kort kalvningsintervall, långlivade kor och bra avelsvärde. De skillnader mellan olika system som jag skrivit om ovan är ändå rätt små jämfört med skillnaderna i hela gårdens resultat. Det verkar vara viktigast att se till att allting står i rätt proportion till verksamheten och inte göra investeringar som inte resulterar i högre inkomster. Om man går in för att använda entreprenörer Vinnande system Hög medelproduktion Ekologisk Många kor Billiga byggnader Mjölkstation Separat utfodring Koll på helheten!!! i större omfattning så ska det också märkas i den egna maskinparken. Exempelvis om man anlitar entreprenörer för ensilering så kanske de egna traktorerna står stilla. Då borde man fundera på om man inte klarar sig med en traktor mindre också i vårbruket. Slutligen till frågan i rubriken. Fastän jag arbetat en del med kalkyler kan jag inte från utsidan se vilka gårdar som har bra ekonomi och vilka som har sämre. Om du vill veta vad som är starka och svaga sidor i ekonomin i ditt lantbruksföretag så står Lantbrukssällskapet till tjänst med resultatanalyser. Du får då tillgång till jämförelsematerial och en rådgivares synpunkter på hur du kan förbättra lönsamheten på gården. Jonas Löv sektoransvarig för husdjursrådgivning mobil Du har väl kommit ihåg lantbrukets räddningsplan?! I samband med höjningen av stödsummorna till stödet för husdjurens välbefinnande våren 2012 följde även en del strängare krav. Ett av dem berör lantbrukets brand- och räddningsplan som tidigare var ett valbart tilläggsvillkor. Nu ingår planen i grundvillkoren och är därmed obligatorisk för alla gårdar som valt stödet. En investering i säkerhet Förebyggande arbetssäkerhet borde höra till varje gårds ledningssystem. De egna säkerhetsrutinerna glöms ofta bort till följd av ett stressigt och invant arbete. Det gäller såväl gamla som nya ladugårdar. Brand och räddningsplanens syfte är att man ska bli medveten om gårdens risker i tid. Planen fokuserar inte enbart på brandsäkerhet och dess riskminimering, utan även på andra situationer som inverkar på produktionen, såsom el- och vattenavbrott. När en olycka eller främmande situation väl är framme underlättar det om man redan hunnit tänka ut en handlingsplan. Kopia till brandmyndigheterna! Ett ifyllningsformulär för planen kan fås från Lantbrukssällskapet, men finns även tillgängligt på Österbottens räddningsverks hemsidor. Det är meningen att lantbrukaren själv ska kartlägga gårdens risksituationer samt åtgärder som kan förhindra olyckor. Flera planer har varit bristfälligt ifyllda. Det vanligaste felet har varit att åtgärderna som förebygger olyckssituationerna på sidan 6 i planen inte varit tillräckligt genomtänkta, påpekar brandmästare Tore Lindström vid Pedersöre brandstation. Det innebär helt enkelt att allt som kan göras för att förhindra en olycka skrivs in. Förebyggande åtgärder för att undvika en eldsvåda kan exempelvis vara säkra eldstäder, rökkanaler, regelbunden sotning, tillräckligt antal förstahandssläckare, hela elledningar och kopplingar, undvika öppen låga och heta arbeten i brandfarlig miljö osv. I planen finns även en checklista, med vars hjälp lantbrukaren kan gå igenom om det finns något som behöver åtgärdas gällande verksamhetens säkerhet. En kopia av brand- och räddningsplanen ska fortsättningsvis lämnas in till den lokala brandmyndigheten. Vi har fått in runt 60 planer och fler borde det ännu finnas, säger Lindström. Räddningsmyndigheterna kommer fr.o.m att göra brandsyner på alla djurgårdar med intervaller på fem år, förutom på de stora gårdarna där tillsynerna återkommer årligen. Hela konceptet med brand- och räddningsplanen är dock lite missförstått, främst på grund av att alla inblandade blivit dåligt informerade om de nya och ständigt ändrande stödvillkoren. Planen ska finnas på gården och är till för gårdsfolket, övriga anställda och avbytare. Brandmyndigheten kontrollerar att planen ifyllts på ett heltäckande sätt, men den information vi använder är främst kontaktuppgifterna samt planritningarna, förklarar Lindström. Gårdsbesök med fokus på riskminimering Om uppgiften känns övermäktig finns det hjälp och rådgivning att fås i samband med ifyllandet av planen. En rådgivare från Lantbrukssällskapet gör tillsammans med lantbrukaren en gårdsrundtur och går igenom alla byggnader, kartlägger riskfaktorer, diskuterar åtgärder samt samlar teknisk data och ritningar. Därefter sammanställs planen och skickas till lantbrukaren i två exemplar, alltså ett för gården och ett för brandmyndigheterna. Utomstående rådgivning kan även vara ett sätt att minimera risken för hemmablindhet. Huvudsaken är att alla på gården blir medvetna om riskerna, det är den största förebyggande säkerhetsåtgärden! Med logiskt tänkande och sunt bondförnuft fylls listan med förebyggande åtgärder i! Jessika Eklund mobil

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Metoder Data om foderförbrukning, mjölkproduktion, priser m.m. Har samlats in för en dag i december

Läs mer

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för

Läs mer

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

Tips från ProAgria. Ösp:s Ekonomiseminarium 10.4.2013 Per-Erik Järn Tfn.: 050-4632535. Österbottens Svenska Lantbrukssällskap

Tips från ProAgria. Ösp:s Ekonomiseminarium 10.4.2013 Per-Erik Järn Tfn.: 050-4632535. Österbottens Svenska Lantbrukssällskap Tips från ProAgria Ösp:s Ekonomiseminarium 10.4.2013 Per-Erik Järn Tfn.: 050-4632535 Vem är jag? Ekonomirådgivare på ProAgria Lantbrukssällskapet Agrolog YH Hemma från Pedersöre Jobbat på Lantbrukssällskapet

Läs mer

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Bli vinnare mjölkningsperioden ut med våmstimulans Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Mainio-Krossi 1 3 allfoder Oiva-Krono Top och Puhti-Krossi Top halvkoncentrat

Läs mer

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer

Läs mer

EDEL Nöt Framgång föder framgång

EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.

Läs mer

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Marknadsläget på spannmål Agrimarket på exportmarknaden Vad betyder samarbetet med DLA för exporten av spannmål från Finland Kvaliteten på årets spannmål Skördarna bra

Läs mer

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5 Sida 1 av 5 Att snabbt få igång en fungerande produktion i de nya byggnaderna är A och O för lönsamheten. Det är därför viktigt att redan från start skapa rutiner för att följa upp produktionen och att

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Handledning foderbudget

Handledning foderbudget 1 Handledning foderbudget Laktationskurvor Börja med att beräkna besättningens medellaktationskurvor under Funktioner, välj Medellaktationskurvor. Är det första gången kurvorna uppdateras kommer en ruta

Läs mer

Landsbygdsverket föreskriver med stöd av 45, 46 och 47 i lagen av den 17 januari 2014 om stödjande av landsbygdens utveckling (28/2014):

Landsbygdsverket föreskriver med stöd av 45, 46 och 47 i lagen av den 17 januari 2014 om stödjande av landsbygdens utveckling (28/2014): 1(5) FÖRESKRIFT Nr 53/15 Dnr 1189/54/2015 Giltighetstid 2.7.2015-31.12.2023 LANDSBYGDSVERKETS FÖRESKRIFT OM ANSÖKAN OM UTBETALNING AV STÖD FÖR UTVECKLINGSPROJEKT, FÖRETAGSSTÖD FÖR LANDSBYGDEN OCH VERKSAMHETSPENNING

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

MEDDELANDE 1 (6) ÖVERVAKNING AV FRAKT- OCH UNDERENTREPRENADARBETE

MEDDELANDE 1 (6) ÖVERVAKNING AV FRAKT- OCH UNDERENTREPRENADARBETE MEDDELANDE 1 (6) Kontrollavdelningen Pvm/Datum/Date Dnro/Dnr/DNo ÖVERVAKNING AV FRAKT- OCH UNDERENTREPRENADARBETE I de årliga produktionskontrollerna av ekologisk produktion har det från ingången av 2012

Läs mer

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat

Läs mer

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING Rapport Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden 010101-011231 MÅLSÄTTNING Målsättningen med Öjebyn-projektet är att utveckla den ekologiska livsmedelsproduktionen med tyngdpunkten

Läs mer

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Inhemska proteingrödor med fokus på soja Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin

Läs mer

Ekospannmålens kvalitet. Minna Oravuo 5.10.2013 Villa Lande, Kimito

Ekospannmålens kvalitet. Minna Oravuo 5.10.2013 Villa Lande, Kimito Ekospannmålens kvalitet Minna Oravuo 5.10.2013 Villa Lande, Kimito Raisio Abp Företagspresentation Augusti 2013 Raisio-koncernen Verksamhet i 9 länder, huvudkontor i Reso Produktion på 15 orter i 4 länder

Läs mer

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning

Läs mer

Hur når vi lantbruksföretagarna?

Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur vill lantbruksföretagarna bli informerade? Hur välkänt är investerings- och startstöd till lantbrukare? www.t.lst.se Publ. nr 2005:6 2 Förord Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Lönsamhetsaspekter inom ekologisk produktion. Ekotankesmedjan Anders Norrback

Lönsamhetsaspekter inom ekologisk produktion. Ekotankesmedjan Anders Norrback Lönsamhetsaspekter inom ekologisk produktion Ekotankesmedjan 1.4.2016 Anders Norrback Bakgrund Lönsamhet är ett relativt begrepp som bör sättas i relation till våra förväntningar Riskplacerare förväntar

Läs mer

Störst på ekologisk drift och robot

Störst på ekologisk drift och robot FOTO: PERARNE FORSBERG Störst på ekologisk drift och robot Det var svårt att säga nej till den bättre kalkyl som det ekologiska alternativet erbjöd när SörbNäs AB projekterades. CHRISTINA FORLIN EN ENORM

Läs mer

Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa.

Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa. Lyckad utfodring ger resultat! Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa. Med rätt foderval tryggar du besättningens avkastning och djurens välbefinnande på ett kostnadseffektivt

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller 34 HÄSTFOCUS #6/2015 Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL HÖANALYS - Få koll på vad ditt hö innehåller HÄSTFOCUS #6/2015 35 SKÖTSEL

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Vägen till lönsam lammproduktion

Vägen till lönsam lammproduktion Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.

Läs mer

Ekohusdjurskurs. ProAgria Anteckningar i ekohusdjursproduktion

Ekohusdjurskurs. ProAgria Anteckningar i ekohusdjursproduktion Ekohusdjurskurs ProAgria Anteckningar i ekohusdjursproduktion Ekoplan för djur Beskrivning, hur sköts och utfodras djuren på gården så att produktionsvillkoren uppfylls? Hurdana produktionsbyggnader finns

Läs mer

Omställning. av Åsa Rölin

Omställning. av Åsa Rölin LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

Att vara eller inte vara ekobonde

Att vara eller inte vara ekobonde Att vara eller inte vara ekobonde Insikter från projektet: Det svenska lantbrukets omvandling 1990-2040 Camilla Eriksson Fil.dr. i landsbygdsutveckling Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Institutionen

Läs mer

En lantbruksutbildning- tre nivåer

En lantbruksutbildning- tre nivåer Översikt av YH-utbildningen till Gårdsmästare/Driftledare Utbildningsanordnare Svalöfs Gymnasium och Önnestads Yrkeshögskola En lantbruksutbildning- tre nivåer GÅRDSMÄSTARE DRIFTLEDARE YRKESUTBILDAD LANTBRUK

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö Greppa Näringen - rådgivning för lantbruk och miljö Det här är Greppa Näringen Greppa Näringen är ett kunskapsprojekt som arbetar för att minska lantbrukets miljöpåverkan och samtidigt förbättra lönsamheten

Läs mer

Elektronisk stödansökan. Elektronisk stödansökan Ansökan om tackbidrag, tackstöden och nationella husdjurstödets förskotts elektroniska anvisningar

Elektronisk stödansökan. Elektronisk stödansökan Ansökan om tackbidrag, tackstöden och nationella husdjurstödets förskotts elektroniska anvisningar Elektronisk stödansökan Elektronisk stödansökan Ansökan om tackbidrag, tackstöden och nationella husdjurstödets förskotts elektroniska anvisningar Innehåll 1 Allmänt om ansökan om djurstöden elektroniskt...

Läs mer

Foderkunskap. Finska Foders mångsidiga ekofoder förbättrar produktionsresultaten och djurens välfärd.

Foderkunskap. Finska Foders mångsidiga ekofoder förbättrar produktionsresultaten och djurens välfärd. Foderkunskap för ekogårdar Finska Foders mångsidiga ekofoder förbättrar produktionsresultaten och djurens välfärd. Mångsidiga tillskottsfoder för ekobesättningar Grunden för ekologisk produktion är egna

Läs mer

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Hållbar produktion kan förhindra nya mjölkkriser MJÖLKKRISEN: Många fler mjölkbönder kan få betydligt mer betalt när man producerar mjölk på ett hållbart sätt. Marknaden

Läs mer

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden

Läs mer

Startstöd till unga jordbrukare 2015-2020

Startstöd till unga jordbrukare 2015-2020 Startstöd till unga jordbrukare 2015-2020 1 Vem kan få startstöd? Sökanden minst 18 år och högst 40 år Första etableringen som ansvarig jordbruksföretagare Tillräcklig yrkeskunskap Företagarinkomsten från

Läs mer

Korma [Tiedoston otsikko] Ssähkno Maija VIPU-ANVÄNDARENS ANVISNING. ELEKTRONISK STÖDANSÖKAN 2014 Såningsarealens ändringar

Korma [Tiedoston otsikko] Ssähkno Maija VIPU-ANVÄNDARENS ANVISNING. ELEKTRONISK STÖDANSÖKAN 2014 Såningsarealens ändringar Korma [Tiedoston otsikko] Ssähkno Maija VIPU-ANVÄNDARENS ANVISNING ELEKTRONISK STÖDANSÖKAN 2014 Såningsarealens ändringar Innehåll 1 Allmänt om tillämpningen... 3 1.1 Krav på maskinvara... 3 1.2 Användarrättigheter

Läs mer

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015 EKOHUSDJURSKURS Anskaffning av djur ProAgria 2015 Ekologiska djur Skall i regel härstamma från ekologisk produktion => inga begränsningar på anskaffning (gällande antal eller ålder) när djurens omläggningsskede

Läs mer

1. Projektnamn MjölkGotland Kompetensutveckling för mjölkföretagare på Gotland

1. Projektnamn MjölkGotland Kompetensutveckling för mjölkföretagare på Gotland Projektplan 2007-12-19. Reviderad version 2008-01-30. 1. Projektnamn MjölkGotland Kompetensutveckling för mjölkföretagare på Gotland 2. Projektidé Mjölkproduktionen har under mycket lång tid varit och

Läs mer

Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård. Katja Korkalainen Fodersektionen

Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård. Katja Korkalainen Fodersektionen Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård Katja Korkalainen Fodersektionen Neuvo 2020 December 2014 Allmänt om foderkontroll på djurgårdar Foder Ämnen och produkter som är avsedda för utfodring av djur

Läs mer

Studieresa med inriktning Närodlat/Ekologiskt & Gårdsbutik till södra Tyskland Bayern, september 2012

Studieresa med inriktning Närodlat/Ekologiskt & Gårdsbutik till södra Tyskland Bayern, september 2012 Västernorrlandsgården är varumärket för god och smakrik mat av hög kvalitet från Västernorrland. Smakstart är projektet som ökar lönsamhet, utbud och efterfrågan av lokala råvaror och förädlade livsmedel.

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik

12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik 12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik F ö r k l a r i n g : Kapitlets rubrik har ändrats. Produktionskostnaderna inom jordbruket

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna

Läs mer

SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING. En gårds miljöplan. Anvisning för rådgivare

SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING. En gårds miljöplan. Anvisning för rådgivare SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING En gårds miljöplan Anvisning för rådgivare 1. Inledning I de här anvisningarna för en miljöplan i systemet för jordbruksrådgivning presenteras i koncentrerad form anvisningar

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

Så hanterar jag den pressade lönsamheten

Så hanterar jag den pressade lönsamheten Så hanterar jag den pressade lönsamheten Kerstin Persson, Sörgården Arbelunda Annica Hansson, Hansa Husdjur Svensk Mjölks Mjölkföretagardag Kalmar 3:e februari 2010 Kerstin Persson och mjölkföretaget Mjölkföretaget

Läs mer

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 2 2014-02-20 Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar Anders H Gustafsson Ann-Theres Persson Ulrik Lovang 1 (57) Innehåll sid Förord 3 Summary 5 Inledning 6

Läs mer

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. (Foto Per Persson) Betesföreningen och Skånesemin anordnade en betesdag på Gunnaröd för att visa att det går att få till en bra betesdrift även om man har

Läs mer

Friska får ger välmående gårdar

Friska får ger välmående gårdar Friska får ger välmående gårdar Vi kan Får! Med veterinärer och husdjursagronomer specialiserade inom lammproduktion erbjuder vi dig en unik kompetens. Vi kan hjälpa dig med allt från att förebygga och

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

Manual webb-bidrag. Giltig från 2015-02-01. Kontakt: Emilia Lindberg, turist- och fritidskonsulent 0456-82 22 51 emilia.lindberg@bromolla.

Manual webb-bidrag. Giltig från 2015-02-01. Kontakt: Emilia Lindberg, turist- och fritidskonsulent 0456-82 22 51 emilia.lindberg@bromolla. Manual webb-bidrag Giltig från 2015-02-01 Kontakt: Emilia Lindberg, turist- och fritidskonsulent 0456-82 22 51 emilia.lindberg@bromolla.se Innehåll 1. Inledning och webbadress 2. Lösenord 3. Logga in 4.

Läs mer

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet SLAKTGRIS produktion och lönsamhet Slaktgriskalkylen Vilka kostnader är påverkbara? För en företagare är det viktigt att se över de kostnader som finns i företaget. Nyckeln till ökad lönsamhet är inte

Läs mer

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för 2011 Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Resultatprognos enligt nationella skördeprognoser Odlingsväxternas resultatprognos för 2011, nettovinst

Läs mer

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött Sida 1(7) XXX 20131120 Klimatkollen 20B Bakgrund Driftsinriktning lantbruket: 50 dikor, tjurkalvarna säljs i huvudsak vid avvänjning (ett tiotal behålls och föds upp till slakt). Åkerareal: 177 hektar

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Nya tider nya strategier

Nya tider nya strategier malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD

LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Arbetshälsoinstitutet LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Arbetshälsoinstitutet Centralenheten för lantbruksföretagarnas företagshälsovård MÅLSÄTTNINGEN MED FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN Förebygga arbetssjukdomar

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Elektronisk stödansökan 2012

Elektronisk stödansökan 2012 Elektronisk stödansökan 2012 Helsingfors 8.3.2012 Joakim Forsbäck Tukihakukoulutus 2012 Presentationens innehåll Erfarenheter från våren 2011 Pilotprojekt i Sastamala hösten 2011 gällande kartkorrigeringar

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Lantmännens strategier för proteinförsörjningen

Lantmännens strategier för proteinförsörjningen Lantmännens strategier för proteinförsörjningen Claes Johansson Chef Hållbar Utveckling Lantmännens strategier för hållbar proteinförsörjning Utgångsläge Alternativen på hemmaplan Ansvarstagande för sojaproduktion

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Räkneövningar i NorFor Plan Nedanstående övningar syftar till att ge en ökad förståelse för hur NorFor Plan fungerar. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Två foderstater

Läs mer

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning

Läs mer

Oslo 25 mars 2010. Svensk spannmålssektor 15 år med EU. Jordbruksdepartementet

Oslo 25 mars 2010. Svensk spannmålssektor 15 år med EU. Jordbruksdepartementet Oslo 25 mars 2010 Svensk spannmålssektor 15 år med EU Vad har hänt i Sverige sedan 1995? Politik Produktion ki Konsumtion Handel Industri Politiska spelregler Beslut i Sverige 1990 om avreglering Slopat

Läs mer

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG Vad behöver din skog? Vilket av exemplen påminner mest om din situation? Exemplen hjälper dig att hitta rätt servicenivå. Jag har inte gjort just några

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN Öppning av seminariet och skördetävlingen 2012

EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN Öppning av seminariet och skördetävlingen 2012 EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN Öppning av seminariet och skördetävlingen 2012 Marjo Keskitalo MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki SUPERIOR

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1

Konivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1 Konivå uppstallning, handtering och miljö Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1 Mjölkproduktionen och miljön Klimateffekterna (metan, kväveoxid, ammoniak) Klimatuppvärmning

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra

Läs mer

ANSÖKNINGSANVISNINGAR NORDPLUS 2005

ANSÖKNINGSANVISNINGAR NORDPLUS 2005 ANSÖKNINGSANVISNINGAR NORDPLUS 2005 VIKTIGT! Skriv ut och läs dessa ansökningsanvisningar noggrant innan du fyller i ansökan! Följ anvisningarna nedan. Hjälptext finns också elektroniskt i ansökningsformuläret.

Läs mer

Tvärvillkor, foderhygien i växtproduktion. Katja Korkalainen Fodersektionen katja.korkalainen@evira.fi 040-489 3412 växel 029 530 0400

Tvärvillkor, foderhygien i växtproduktion. Katja Korkalainen Fodersektionen katja.korkalainen@evira.fi 040-489 3412 växel 029 530 0400 Tvärvillkor, foderhygien i växtproduktion Katja Korkalainen Fodersektionen katja.korkalainen@evira.fi 040-489 3412 växel 029 530 0400 Neuvo2020 December 2014 Allmänt om foderkontroll på gårdar med växtproduktion

Läs mer

2. Ifall det är första gången ert nätverk ansöker om Nordplus-stöd via denna databas (2005 ) måste du registrera dig som ny användare.

2. Ifall det är första gången ert nätverk ansöker om Nordplus-stöd via denna databas (2005 ) måste du registrera dig som ny användare. ANSÖKNINGSANVISNINGAR 2006 Innan du fyller i ansökan: *Skriv ut och läs dessa ansökningsanvisningar noggrant. *Följ anvisningarna nedan. Hjälptext finns också elektroniskt i ansökningsformuläret. Kryssa

Läs mer

Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020

Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020 Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020 NTM-centralen i Nyland Sivu 1 Vilket landsbygdsprogram? Ett delvis EU finansierat utvecklingsprogram, EU andelen betalas ur landsbygdsfonden - Har förverkligats

Läs mer

Vallfoder som enda foder till får

Vallfoder som enda foder till får Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,

Läs mer

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Inledning Hur skiljer sig kvalitetsegenskaperna åt mellan käringtand, cikoria och våra vanliga klöverarter? Hur fungerar dagens vallskördeprognoser

Läs mer

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet Dnr 3.2.16-1559/14 2014-05-22 Landsbygdsutvecklingsenheten Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

EXEMPEL Ett hälsopaket med 3 träffar kan till exempel se ut så här:

EXEMPEL Ett hälsopaket med 3 träffar kan till exempel se ut så här: EnergiBalans är ett komplett kostdataprogram som du använder när du ger kostråd till dina klienter. Här får du veta mer om hur allt fungerar och tips på hur du kan arbeta med programmet. ARBETA TIDSEFFEKTIVT

Läs mer

Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan

Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan Kollegor från hela landet bjöds på en resa bland nytänkare och entreprenörer hos årets stämmovärdar i sydost. Magi Lantbruk Vi kommer fram till

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem Maj 2005 Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem Sammanställt av NorFor projektgrupp 1 Inledning I dagens fodervärderingssystem finns flera svagheter som har beaktats vid utvecklingen

Läs mer

Rådgivningsenheten för offentlig upphandling?

Rådgivningsenheten för offentlig upphandling? Upphandling och kvalitet inom äldreomsorgen blev det som vi tänkte oss? Jonna Törnroos, jurist och vicehäradshövding Vem vårdar vem? äldreomsorgen i ett vägskäl Parallellseminarium Rådgivningsenheten för

Läs mer