Grattis till 100-tonnaren!

Transkript

1 M-Itella Abp Lantbrukssällskapet informerar 2/2012 Oktober 2012 Borgeby Fältdagar Gropen är en klassiker på Borgeby Fältdagar. Sommaren 2012 fanns förutom den ordinarie lättleran i Borgeby även styv lera, mulljord och sandjord i Gropen. Matjorden hade hösten 2010 bytts ut på tre olika ytor för att besökarna skulle kunna lära sej mera om markstruktur, rötter, växtföljd, dränering och kalkning. sidan 11 Brett samarbete kring forskningsprojekt Förändringslaboratoriet - Ett sätt att lösa problem I projektet deltog odlare från en växthusby i Sydösterbotten samt representanter för packeriverksamheten, myndigheterna, forskningen och rådgivningen. Under projekttiden har skadeinsekten vita flygare fungerat som modell, men andra växtskyddsproblem har också diskuterats. sidan 14 FARMARI 3-6 juli 2013 i Seinäjoki! Nästa sommar i början av juli arrangeras en riktig lantbruksutställning, Farmari, i Seinäjoki. Lantbrukssällskapet samarbetar med arrangören ProAgria Etelä-Pohjanmaa för att trygga tvåspråkigheten. Utställningsområdet är det samma som senaste gång, kring Areena-hallen och älven. Eftersom det inte ordnas andra stora utställningar nästa sommar är det befogat för utställare att boka plats i tid. Vi hoppas naturligtvis att många österbottniska företag deltar. På utställningen får såväl maskiner, djur som livsmedel stor exponering. Byggherreprojekt börjar Koll på bygget ett projekt för att hjälpa investerare Lantbrukssällskapet har påbörjat ett projekt som hjälper lantbrukare och trädgårdsproducenter som funderar på en större byggnadsinvestering. sidan 4 Grattis till 100-tonnaren! Anne-Maj och Mikael Österberg i Kimo, Vörå har fått sin första 100-tonnare. Neiti, A, är av rasen ayshire och är född Far är Ojarannan Loikka och mor hette Klinga. Neiti har kalvat 9 ggr. Högsta medelavkastningen hade hon sitt nionde produktionsår då hon mjölkade kg. I medeltal har hon en produktion på 9551 kg mjölk, 404 kg fett och 339 kg protein. Foto: Anne-Maj Österberg

2 2 Ledare Ohållbar prisrelation inom lantbrukssektorn Växande befolkning och välstånd i världen ökar efterfrågan på mat. Låg prioritering av lantbruk under en lång tid i de flesta länder har lett till minskade utvecklingsinsatser och långsam ökning av produktionen som en följd. Minimering av lager har gjort livsmedelsförsörjningen känsligt för till exempel väderstörningar. Världssamfundet har minskat på regleringarna av utbud och handel och i stället överfört ansvaret på marknadskrafterna. Frågan är om marknadskrafterna klarar av det? Spannmålspriserna har stigit kraftigt. Bra så, de har varit för låga. För att animalieproduktion skall kunna bedrivas borde som en följd av stigande foderkostnader priset på animalieprodukter stiga i minst samma takt. Så har inte skett. Industri och handel kan, om de vill, ta till sig signalerna. Hittills har de inte gjort det. Tydligen är det så att enbart en stor brist på råvara påverkar leden efter primärproduktionen. Den prisjustering som krävs för att reda upp situationen är i primärproduktionsledet minst 60 c/kg för kött. Min gissning är att konsumentpriset kommer att stiga med flera euro utan att producentpriset för den skull stiger tillräckligt. Tryggad livsmedelsförsörjning är inget särintresse. Hur reagerar våra politiker då maten på grund av brist blir för dyr för en del samhällsgrupper? Är det politiskt hållbart att ett led i kedjan, handeln, utnyttjar alla andra led för att göra enorma vinster på en livsnödvändig vara? Pendelrörelser är vanliga i politik. Min spådom är att vi snart ser mer reglering av livsmedelmarknaderna och handeln brist på förmånlig mat tenderar göra röstarna gnälliga och ibland rent av våldsamma! Det gäller såväl i Finland som i Indonesien. På gårdsnivå gäller det att pressa produktionskostnader så lågt som det går. För det har Pro- Agria hjälpmedel. Första punkten är att analysera kostnadsstrukturen vad är enhetskostnaden på gården och vad består kostnaden av. Genom optimering av utfodring och insatser i växtodlingen kan de flesta gårdar förbättra resultatet. Ofta måste man också se på maskinkostnader och stallmiljö. Exemplen är många och början är en produktionskostnadskalkyl. Ingen behöver vara ensam med sina problem ta kontakt! Henrik Ingo Direktör för Lantbrukssällskapet mobil P.S. Förstår ens våra österbottniska politiker att lantbruk är såväl ekonomiskt, biologiskt som teknologiskt komplicerat och förutsätter utvecklingsinsatser och en god utbildning av sina utövare? Frågan blir aktuell då 2:a stadiets utbildningsenheter skall avgöra hur de skall minska sina utbildningsplatser. D.S. Personalförändringar Som projektdragare för projektet Koll på bygget har byggnadsingenjör Roger Österåker anställts. Österåker har lång erfarenhet som ansvarig byggmästare och projektledare. Han var senast anställd på Solf gräv och schakt. Koll på bygget-projektet kan hjälpa sådana som funderar på större byggnadsinvesteringar att lägga upp planering, lov och bidragsansökningar, upphandlingar och övervakning av byggprojektet. Hans tfn är Välkommen! Andreas Helenelund är tjänstledig fram till Åsa Mattson och Johanna Laakso är fortsatt moderskapslediga. Lyckad internationell konferens om sura sulfatjordar i Vasa Sakkunniga på sura sulfatjordar från hela världen samlades i Vasa sista veckan i augusti för att diskutera problemen med sura sulfatjordar. Temat för konferensen var Harmoni mellan markanvändning och miljö. Globalt finns de största förekomsterna i Australien, men också i sydöstra Asien, Amerika, västra Afrika och Europa. Finland har de största förekomsterna i Europa. Djupgående kemi och mikrobiologi diskuterades under första dagens föreläsningar. Andra dagen bestod av fältexursion till Söderfjärden och Risöfladan. På Söderfjärden bekantade sig deltagarna med Pumpstationen, Meteorian och huvudbesöksmålet Catermass-projektets försöksfält. Där förevisades bl.a. SS-jordarnas beskaffenhet, kartläggningen av SS-jordarna, olika metoder och redskap för att förebygga bildandet av nya potentiella SS-jordar och analysering och uppföljning av resultat. Speciellt stort intresse visade de 120 deltagarna för arbetsdemonstration av plastfilmsmonteringen. Exkursionen gick vidare till Risöfladan och Precikems försöksfält där man gör försök med inpumpning av suspension (blandning av vatten och mycket finmald kalk) via dräneringssystemet direkt ovanpå sulfidskiktet. Metoden är helt ny och har inte prövats någonstans i världen tidigare. Mikrobiologin och laboratorieförsöken precenterades också. Deltagarna var mycket imponerade av vad vi håller på med i Finland. Tredje dagens eftermiddag var öppen för allmänheten och ett stort antal intresserade bänkade sig för att lyssna bl.a. på den Australienska jordbrukaren Robert Quirk, som odlar låglänta sura sulfatjordar i delstaten New South Wales på östkusten. Staten ville förbjuda odlingen av de svåraste områdena, men odlarna ville finna nya alternativ för dräneringen och har därför gått inför lutande ytplaning i stället för dränering med rör och öppna diken. Detta för att inte sänka grundvattennivån och blottlägga sulfidskikten. Försöken med den nya metoden har varit positiva. Robert var också med på en öppen fältvandring hos Ingvar Backlund och Christer Finne på torsdag kväll. Vandringen ledde till livlig diskussion mellan odlare på varsin sida av jordklotet. Torsdag fortsatte med presentationer från olika delar av världen och fredag lördag gjordes exkursioner norrut och österut i Österbotten, för en mindre grupp forskare och professorer. Konferensen klarlade att problemet är känt sedan länge och forskningen har gått framåt, men nu måste vi arbeta på Foto: Rainer Rosendahl Roger Österåker. Rainer Rosendahl Dräneringstekniker mobil Foto: Rainer Rosendahl Nybacks Gräv från Malax utför arbetsdemonstration av plastfilmsmontering, närmast kameran från vänster professor Michael Melville Australien, professor Delvin Fanning University of Maryland USA, i keps professor Pawel Novak Polen och längst till höger Peter Österholm ÅA, Finland. att få fram metoder för att förebygga bildandet av nya potentiella SS-jordar och där har Finland kommit ganska långt på väg. Man måste komma ihåg att SS-jordsområdena hör till de absolut bördigaste områdena i hela världen och det är därför av största vikt att hitta en balans mellan odling och miljö. BONDEFÖRETAGAREN Nr 2/2012 Årgång 12 Oktober 2012 Informationstidning för lantbruksföretagare Utgivare: Österbottens Svenska Lantbrukssällskap, Handelsesplanaden 16 D, VASA Tfn Fax (06) Upplaga: Chefredaktör: Henrik Ingo Ombrytning: Kustmedia Ab Oy /HH Tryckeri: Botnia Print, 2012 Annonsbokning via Lantbrukssällskapet/ Carina Ahlnäs, Tfn För närmare uppgifter om annonsering i Bondeföretagaren fråga efter vårt mediekort. Pärmbild: Borgeby fältdagar

3 3 Sprutförarkurser 2013 Sprutförarkurserna (7 st.) hålls nästa år i slutet av januari fram till slutet av mars. Anmälningar till Optimas kurser: Leena Svenlin, tfn / eller leena.svenlin@optimaedu.fi och till YA:s kurser: Sara Ahläng, eller vuxcenter@yrkesakademin.fi. Utbildare: Lantbrukssällskapets växtodlingsrådgivare. Se närmare information i VBL, ÖT och LF (i början av 2013) samt på hemsidorna: Lantbrukssällskapets växtodlingsrådgivare på fältträff i juni R abatt på växtodlingsplanering hösten 2012 I höst under september och oktober kommer Lantbrukssällskapet att ge säsongrabatt på odlingsplaner, skiftesvis bokföring och näringsbalanser. Rabatten är 25 per rådgivningstillfälle. Vi hoppas att jordbrukarna den sena skördeperioden till trots skall ha energi att ta itu med planeringen inför kommande säsong i god tid. Med tanke på inköp av gödsel och utsäde är det av stor vikt att ha en odlingsplan som bygger på en aktuell markkartering. Dessutom har markerna efter ett par nederbördsrika höstar urlakats på all extra näring. Det är skäl att planera gödslingen så att växterna faktiskt får de näringsämnen som en god skörd kräver. Nu på hösten är det också bra att se över och komplettera de skiftesvisa anteckningarna. Ännu finns många saker i minnet och det är bra att kunna dra nytta av dem inför kommande säsong. Näringsbalansen skall uträknas för dem som har den tilläggsåtgärden i miljöstödet. Först därefter kan nästa års odlingsplan uppgöras. En rusningsavgift införs i mars och april inkommande vår. Den är 25 per rådgivningstillfälle i mars och 35 i april. Med de här arrangemangen försöker vi få optimal nytta för jordbrukaren samtidigt som planeringstimmarna under de hittills alltför arbetsfyllda planeringsdagarna på våren förhoppningsvis fördelas under en längre tid. Under årets övriga månader är det normal prissättning på ovanstående tjänster. Jan-Erik Back sektoransvarig växtodling mobil Nyhetsbrev Lantbrukssällskapet har börjat sända ett oregelbundet utkommande kort nyhetsbrev per e-post. Ifall du inte fått något sådant beror det antagligen på att vi saknar din e-postadress. Kontakta din rådgivare eller vår kanslist Carina Ahlnäs (carina.ahlnas@proagria.fi) och meddela din adress så får aktuell information. Vi vill vara en trygghet i Ert dagliga arbete ODLARE, Avena har en utmärkt betjäning inom spannmålshandeln. Kontakta oss! Lokalförsäkring och Tapiola fusioneras till ett nytt ömsesidigt finansvaruhus. Vi förenar företagens starkaste sidor och blir marknadens ledande lantbruksförsäkrare. Vi kombinerar även det bästa i våra lantbruksförsäkringar för att få fram den bäst anpassade lantbruksförsäkringen! Jag diskuterar gärna spannmåls- och oljeväxthandel med Dig. Bror Staffas Dra nytta av spannmålshandeln i samarbete med Avena. LokalTapiola Österbotten Handelsespl 19-21, VASA Tfn Kontaktuppgifter: Esbo Johan Andberg Seija Uuskoski Sari Tuominen Kouvola Kenneth Ahlqvist Anne Perätalo Björneborg Matti Koskela Salo Matti Hämäläinen Juha Mikola Vasa Bror Staffas Kundbetjäning

4 4 A tt bygga är inget litet projekt Dagens produktionsbyggnader har vuxit både till storlek och kostnadsmässigt. Det är svårt för lantbrukaren själv att, vid sidan av det normala jordbruksarbetet, hinna med planering, byggande och uppföljning av den nya investeringen. Motsvarande byggnadsprojekt inom affärsvärlden handhavs av avlönade projektledare. Grundförutsättningarna för gårdens framtid bygger i mångt och mycket på en långsiktig planering av jordbrukets produktionsinriktning och investeringar. Man bör tänka sig minst 10 år framåt i tiden beträffande finansiering, driftsekonomi, lönsamhetsutveckling och marknad. Euron som avsätts till planering, anbudsförfrågningar och anlitande av yrkesmän i byggnadsskedet ger en bra avkastning. Noggrannhet i planeringsskedet gör också att byggnadsprojektet löper smidigare och större överraskningar kan undvikas både vad beträffar ekonomi och praktiskt byggande. Planera helheten Då man går i nybyggnadstankar skall man fundera genom hela produktionskedjan. I planeringsskedet är det bra att på en situationsplan över den tilltänkta byggplatsen se på terrängförhållanden och höjdkurvor för att på bästa sätt kunna utnyttja dessa vid planeringen av dräneringar och ytvattenavrinning. Det är viktigt att avväga byggnadsplatsen och minimera schakt- och fyllnadsmassor genom att anpassa golvhöjden till den rådande marknivån. Man skall fundera på vilka funktionskrav man har för den nya byggnaden beträffande t.ex. djurhantering och utfodring. Viktigt i planeringsskedet är att göra gårdsbesök för att se hur motsvarande produktionsbyggnad som man tänker bygga fungerar. Kostnadskalkylen för hela byggprocessen är en mycket viktig del i planeringsskedet. En erfaren huvudplanerare som känner till de olika planerings- och stödbestämmelserna behövs. Huvudplaneraren skall också fungera som kordinator mellan de olika specialplanerarna och delta i projektet från början till slut. Tillståndsansökan Då byggnadslovsritningarna färdigställts skall ansökan om miljötillstånd inlämnas till Regionförvaltningsverket i Västra Finland eller till kommunens miljöenhet. I ansökan skall framkomma typ av verksamhet, huruvida det gäller ny eller redan pågående verksamhet. Den som söker tillstånd skall uppge vilka grunder tillståndet baserar sig på. Verksamheten får inte inledas Månader från idé till byggstart Studiebesök och dylikt ProAgria Minst månader sammanlagt. Sannolikt 15+ månader. eller ändras förrän beslutet vunnit laga kraft. Vid mindre byggprojekt räcker det med tillstånd från kommunens miljöinspektör. Vidare skall verksamhetsplatsens rågrannar och övriga eventuella parter som kan beröras av möjliga verkningar kontaktas. Blanketter som skall ifyllas fås från kommunen eller Regionförvaltningsverket. Behandlingen av miljötillståndet kan ta upp till ett år i anspråk om det skall beviljas av regionförvaltningsverket. Behandling av tillståndsansökan underlättas av att man överlägger med tillståndsmyndigheten på förhand, att ansökan inlämnas i så god tid som möjligt samt att ansökan jämte bilagor är klara och så fullständigt ifyllda som möjligt. Viktigt är att den som gör upp ansökan har tillräcklig sakkunskap om t.ex. miljölagstiftning teknik och miljöpåverkan. Det lönar sig att i samband med miljötillståndsansökan lämna in byggnadslovshandlingarna till kommunen eftersom liknande utredningar, t.ex. grannelagsförhållanden, ingår i byggnadstillståndet. Jordbrukets investeringsstöd Investeringsstöd kan troligen sökas även Stödansökan lämnas in Affärsplan Bygglov Stödansökan ProAgria Kommunen till ELY-centralen. Stödbeslutet ges inom två månader efter att ansökningstiden gått ut. Byggnadsinvesteringen får inte påbörjas förrän beslutet vunnit laga kraft. Om värdet av byggnadsentreprenaden överstiger euro (moms 0) eller om värdet på förnödenheten, maskinen eller anordningen överstiger euro och om stödnivån samtidigt överstiger 50 procent skall investeringen konkurrensutsättas Konkurrensförfarandet sker genom en öppen anbudstävlan och annons. Offentliga upphandlingskanalen Hilma finns på nätet. Beviljandet av stödet förutsätter att sökanden lägger fram en affärsplan. I affärsplanen skall ingå 1. uppgifter om sökanden och besittningen av gården 2. sökandes yrkeskunskap 3. översikt av gårdens utgångsläge 4. utvecklingsplan för gården 5. ekonomiska kalkyler och grunden för dem. Dessutom finns en hel del andra villkor som skall uppfyllas för beviljande av stöd. Dessa finns omnämnda i Efter det att investeringsstödet beviljats har man 2 år på sig att ELY-centralen genomföra investeringen. Läs stödbeslutet noggrannt. Betalning av stöd och lyftande av lån Understödet betalas ut och tillstånd att lyfta lån beviljas på basis av de faktiska stödberättigade kostnaderna. I fråga om stödobjekt som delfinansieras av EU skall man till ansökan om utbetalning /ansökan om tillstånd att lyfta lån, foga kopior av kvitton och ifråga om stödobjekt som finansieras nationellt skall man bifoga samlingslistor. Samlingslistorna ska också vara jämförbara med bokföringsverifikaten. Byggprocessen Koll på bygget ett projekt för att hjälpa investerare Lantbrukssällskapet har påbörjat ett projekt som hjälper lantbrukare och trädgårdsproducenter som funderar på en större byggnadsinvestering. Byggnadsingenjör Roger Österåker har anställts av projektet. Rent konkret ordnar projektet: Infotillfällen om planerings- och byggprocessen Smågruppshandledning produktionsinriktningsvis Studieresor Gårdsvis hjälp med byggherreuppdrag Har du byggplaner så kontakta Österåker på tfn Du kan också framföra önskemål om intressanta studieobjekt. Projektet delfinaniseras av EU:s landsbygdsfond via Österbottens ELY-central Upphandling och avtal Byggherre Entreprenörer Byggnadsplanering Miljötillstånd Investeringsstödsbehandling Regionförvaltningsverket Byggstart Det är viktigt att begära anbud av flera byggleverantörer för att kunna sänka byggkostnaderna. Också beviljande av investeringsstöd förutsätter att investeringen konkurrensutsätts om värdet på byggnadsentreprenaden överstiger euro. Jordbyggnads- och grundningsarbetena skall man helst försöka genomföra under den varma årstiden. Att föredra är att anlita kända leverantörer med motsvarande genomförda byggnadsprojekt. Under arbetets gång skall olika syner utföras på byggplatsen och ett inledande möte hålls innan arbetet påbörjas. De olika granskningarna finns angivna i byggnadslovshandlingarna. Viktigt är att göra upp en realistisk tidsplan för bygget. På den skall alla entreprenörer pricka in sina leverans- och monteringstidspunkter. För alla medverkande parter är det av största betydelse att den uppgjorda tidsplanen följs för att produktionen i den nya byggnaden skall komma igång så fort som möjligt. Skriftliga kontrakt med de olika leverantörerna där tidsplanen och förseningsböter ingår bör göras. Ansvarsfördelningen mellan de olika aktörerna skall klargöras före igångsättandet av bygget. Resultatet blir så mycket bättre om man planerar 2 år och bygger på 6 månader än tvärtom! Roger Österåker Byggnadsingenjör mobil

5 5 B erömligt betyg för över hälften av ensilaget i Österbotten Under augusti månad har Valios laboratorium fått in 109 ensilageprov från Österbotten. Nu kan vi börja se vilka förutsättningar vi kommer att ha för utfodringen av kor i vinter. Först och främst så har vi i Österbotten klarat av ensileringen bra denhär sommaren. 50,6 % av analyserna fick vitsord 9 eller 10. Det är betydligt bättre än hela landets resultat och vad vi tidigare presterat. Att behärska ensileringen är egentligen viktigare än innehållet i ensilaget för feljäsning kan inte kompenseras med kraftfoder. Visst kan man höja på kraftfodergivan och få mer mjölk men det hade man kunnat göra ännu mer ifall fodret varit av bra kvalitet. Efter två år med svaga D-värden är nu smältbarheten tillbaka på 683 g/kg torrsubstans (68,3 %) i medeltal. Utfodringsindexet som berättar om fodrets smaklighet för korna är 107, det är också ett bra resultat. I ProAgrias, Valios och Fabas samarbetsprojekt (plus 20) har en av målsättningarna varit att höja utfodringsindexet till 108. I Österbotten är vi alltså nästan där. Ensilageanalyser Österbotten Finland Första Alla Alla skörden Återväxt prov prov Antal prov Innehåll Torrsubstans (g/kg) D-värde (g/kg ts) Råprotein (g/kg ts) NDF (g/kg ts) Ensilering ph 4,25 4,28 4,27 4,22 Ammoniumkväve (g/kg N) Mjölk- och myrsyra (g/kg ts) Flyktiga fettsyror (g/kg ts) Lösligt kväve (g/kg N) Socker (g/kg ts) Fodervärden Utfodringsindex ME (energivärde) (MJ/kg ts) 11,1 10,6 10,9 10,9 PBV (g/kg ts) AAT (g/kg ts) Ensilageprovens fördelning i olika kvalitetsklasser Kvalitetsbetyg Svenska Österbotten 13,9 35,4 50,6 Hela landet 10 47,8 42,2 per månad i mera inkomster för jordbrukaren. Utfodringsplanering enligt gårdens behov För att få en klarare kedja av uppföljning och planering har ProAgria gått in för en modell med tjänstepaket för utfodringsplaneringen. Grundregeln är att för varje ny utfodringsplan kontrollerar rådgivaren situationen i ladugården och gör en uppföljningsberäkning av hur den nuvarande utfodringen lyckats. Efteråt kontrolleras att eventuella ändringar ger önskad effekt. Både beräkningarna och ladugårdsbesöken kan förstås vara av varierande omfattning och antal. Paketen kan väljas enligt gårdens målsättningar och när man går till mera intensiv rådgivning ökar också möjligheten till skräddarsydda lösningar och möjlighet att flera rådgivare kopplas in inom sina expertområden. Det ska inte vara några skrivbordsprodukter utan planering för verkligheten. Några gårdar har redan i år köpt utfodringsplanering enligt det nya konceptet. Under hösten ska vi utvärdera och justera innehållet och tillvägagångssättet, så att vi hittar en lämplig lösning för alla gårdar. Lågt protein och dyrt proteinfoder Det är nu sjätte säsongen som jag sysslat med utfodringsplanering och jag kan inte minnas att jag någon gång konstaterat att ensilageskörden varit av normal kvalitet. Årets utmaning verkar vara låga proteinhalter. Målsättningen för råproteinhalten i ensilaget är g/kg ts. Men varken nationellt eller lokalt når medeltalet upp till målsättningen. Dessutom är variationen stor mellan olika foderpartier. De låga proteinhalterna beror troligen på att det var kalla nätter och lokalt frost i början av juni. Därför drabbar det också mycket ojämnt. Om man har balat ensilage har man fördelen att kunna välja vilka partier man utfodrar samtidigt för att uppnå en någorlunda jämn proteinhalt. Det kräver förstås att man tar prover från varje parti. Om man har ett för säsongen typiskt ensilage lönar det sig att använda rybsbaserade kraftfoder med hög proteinhalt. Ligger man ännu lägre med protein i ensilaget så kan det löna sig att få in foderurea i utfodringen Antingen via fullfoder, hemmablandning eller i färdiga kraftfoder. Foderurea ger inte lika bra tillskott av AAT som rybsbaserat protein men är ett billigt sätt att höja proteinbalansen i vommen. När smältbarheten i ensilaget är hög behöver man inte satsa pengar på dyra energirika köpfoder. Normalt foderkorn har ju högre energivärde än många köpfoder och när ensilaget är bra behöver man inte upp i så höga givor att det har några skadliga effekter. Med tanke på de låga proteinhalterna kommer det rekordhöga rybspriset som salt i såren. Det har Foto: Eva Björkas, grafik: Esa Holopainen Lantbrukskalender 2013 utkommer strax! Lantbruksföretagarens aktuella informationspaket och en uppskattad gåva. A5-format, ringinbindning, 368 sidor ÅRETS TEMA: IT-teknik i växtodlingen Riktpris 30 stor inverkan på lönsamheten att man väljer rätt foder och håller rätt nivå. I Kokompassprogrammen som ProAgria använder optimeras utfodringen för maximal Fås från lantbrukssällskapets kontor, välförsedda bokhandlar och lantbruksaffärer UTGIVARE Svenska lantbrukssällskapens förbund (SLF) Elisabetsgatan 12 B 12, Helsingfors Tfn (09) fax (09) , info@slf.fi www. SLF.f i mjölk minus foderkostnad. I vissa fall kan man förbättrat resultatet med 50 cent per ko och dag från utgångsnivån. På en 30 kors besättning betyder det 450 euro Jonas Löv sektoransvarig för husdjursrådgivning mobil Intresserad av Kumminodling? Jämnar arbetstoppar - tröskning före spannmål Mångårig växtlighet - mindre arbetstimmar Bra förväxt - djupa rotsystem - förbättrar markstrukturen Samma maskinpark som spannmålsodling Bra lönsamhet Nu finns bekämpningsmedel som fungerar Om du är intresserad av ett odlingskontrakt, ring Kjällberg. Caraway Finland Ab, rensar och förädlar kummin i Närpes. Produktionen baserar sig på kontraktsodling. För tillfället är vår kontraktsareal ha.

6 6 O rdning på fåren med WebbLamm Då WebbLamm-programmet togs i bruk i fjol höst förenklades vardagen för de gårdar som hör till produktionsuppföljningen. Uppgifterna om gårdens djur kan nu göras med samma inmatning både till Eviras djurregister och till ProAgrias produktionsuppföljning. WebbLamm-programmet fungerar över webben, så det behöver varken laddas ner eller uppdateras på gården. Efter att ha loggat in till kan man mata in gårdens djuruppgifter och sända dem på en gång både till Eviras och Pro- Agrias register. Programmet finns på svenska, finska och engelska. Vid inloggning: 1. Välj språk 2. Logga in med eget användarnamn 3. Markera WebbLamm-symbolen under Köttsymbolen 4. Godkänn användningsvillkoren 5. Programmet öppnas. En ny funktion är de filter med vilka man kan sortera djuren såsom man önskar. En annan nyhet är släktträdet med vilken man kan göra släktskapsgranskningar även med baggar från andra produktionsuppföljningsgårdar. Programmet har även i övrigt fått många nya funktioner jämfört med winlamm. Programmets funktioner: Hämtning och inmatning av basuppgifter i djurregistret: Hämtning av djur i djurregistret, djurhållningsplatser och lediga öronmärken. Registreringar av lamningar. Anmälningar om köp, försäljning och utmönstringar. Inmatning i realtid av produktionsuppföljningsdata: lammvikter, ultraljudsmätningar, levande EUROP-bedömningar och ullbedömningar i samma fönster. Vikter kan överföras elektroniskt direkt till Webblamm från digitalvågar. Lammens dagstillväxter och slaktprognoser beräknas och fås till rapporter och på skärmen. Djurens släktskap visas med släktträd och i %. Verktyg som kan användas för avelsplanering är BLUP-index, jämförelsedata och släktskapskontroller. Rapporterna underlättar uppföljning av produktionen och utvecklingen av gårdens djurmaterial. Rapporterna är lätta att använda och kan anpassas enligt behov. Årssammandragen fås direkt från WebbLammprogrammet. Listor över djur som är berättigade till ursprungsrasstöd och tackbidrag underlättar stödansökningarna. På sammandragrapporterna framgår gårdens produktionsresultat. Bruksanvisningar Bruksanvisningar finns på Där finns även mer info om WebbLamm-programmet. Ifall du inte lyckas logga in eller om du saknar användarnamn och lösenord, kontakta Lantbrukets datacentrals programstöd tfn eller tuki@mloy.fi. Gårdar i produktionsuppföljning skall helst mata in alla uppgifter via WebbLamm. Då finns allt som behövs både för produktionsuppföljning och för myndighetsregistret. De avelsindex som beräknas på basen av inmatade vägningar och mätningar uppdateras två gånger i månaden, i slutet av udda veckor. För användare av WebbLammprogrammet ordnas användarutbildning vid behov. Info om dem samt om övriga kurser hittas på www. proagria.fi/ep <tapahtumat. Individuell rådgivning om användning av programmet kan ges i samband med fårrådgivarens gårdsbesök. Givande stunder med WebbLamm önskar, Milla Alanco, fårrådgivare Från fungerar Elina Vainio som vikarierande fårrådgivare. Elina.Vainio@proagria.fi, tfn Milla Alanco Fårrådgivare mobil På bilden har valts: 1. Gruppering av djur. 2. Släktlinje DV. 3. Tackor. 4. Gruppen kan sparas genom att ange ett namn för den (därefter kan gruppen hämtas från startsidan) På bilden granskning av grad av inavel. 1. Välj egen bagge från listan till vänster eller skriv in EU-signum på en köpt bagge och tryck Sök. 2. Graden av inavel syns till höger om var tacka. 3. Du kan välja ordningen på tackorna så att de sorteras efter grad av inavel SMIDIGA, INHEMSKA NORCAR. NORCAR minilastarnas lilla ätte. Stark och effektiv i ett litet och smidigt format. Utför arbete där andra inte kommer åt. NORCAR ger extra kraft där man mest behöver det. Läs mer på:

7 7 H ur ser de rika gårdarna ut? Det sägs att förr var det storleken på dynghögen som visade hur rik gården var. I ProAgrias ekonomidatabas kan vi se hur man lyckats bäst med ekonomin på en mjölkgård. Om vi börjar med närmaste motsvarighet till dynghögen så är det väl antalet kor. Om vi bara ser till medeltalet i varje storleksklass så kan vi nog konstatera att lönsamheten blir kännbart bättre med större gårdar. Som nyckeltal för lönsamheten har jag utgått från lönsamhetskvoten. När kvoten är 1,0 betyder det att lönekravet på 14,10 /timme uppfylls. De bästa gårdarna kommer upp till över 22 /timme. När kvoten är noll täcks utgifterna men då ska man se till att frun har jobb så man har något att leva av. För att se på det här har jag delat in gårdarna i tre storleksklasser 12 25, och kor. Lönsamheten i den största klassen är 0,94 jämfört med 0,72 i den minsta. Men medeltalet säger ju inte allt. Om vi ser på vad den bästa fjärdedelen i varje storleksklass lyckats med kan man Ser vi på skillnaden mellan de bästa och sämsta gårdarna i den största klassen så bleknar alla skillnader som beror på storleken. Lönsamma och olönsamma gårdar i olika storleksklasser fråga sig varför inte alla har minst 100 kor. Men mer huvudbry blir det när man ser på den fjärdedel som lyckats sämst. För då är lönsamheten t.o.m. sämre i den högsta klassen än den minsta. Ser vi på skillnaden mellan de bästa och sämsta gårdarna i den största klassen så bleknar alla skillnader som beror på storleken. Men vad beror då skillnaderna i lönsamheten på? Den första förklaringen som jag kommer att tänka på är att det är de som just investerat som har svag lönsamhet. Statistiken visar att det åtminstone är en delförklaring. De som investerat i ladugården under de tre senaste åren har i medeltal en lönsamhetskvot på 0,52 men därefter förändras inte lönsamheten alls vartefter tiden går. Så när det gått tre år sedan ladugården är klar kan man inte mera skylla lönsamhetsproblemen på att man just investerat. Hur är det då med mjölkningsrobot eller mjölkstation? Här vinner faktiskt mjölkstationen med lönsamheten på 1,06 mot 1,0 för robot. Rörmjölkning halkar nog efter till 0,87. Det här är räknat bara på klassen kor och de som just investerat är inte med. När man ser på byggnaden så har det ingen inverkan på resultatet om byggnaden är kall eller varm. Kalla ladugårdar har visserligen lägre kostnader men det kompenseras av mindre arbete i varm lösdrift. Den totala byggnadskostnaden på gården har en stor inverkan på resultatet men gårdarna med kall lösdrift verkar istället ha satsat mer på andra byggnader så totalsumman blir densamma. Fullfoder har varit inne en tid men nu har igen många nya ladugårdar börjat få foderkiosker. När vi plockar ut fullfodergårdarna i databasen så har de en lönsamhetskvot på 0,82 men gårdar med separat utfodring har 0,88. Den ekologiska produktionen visar sig lönsam med 1,04 för gårdar med ekoväxtodling jämfört med 0,84 för konventionella. Vad korna avkastar räknat som mjölk minus foderkostnad inverkar direkt på lönsamheten. När man ser till vad som skiljer dem som lyckats få över 10 per ko och dag från resten så framgår det genom de nyckeltal som traditionellt framhållits i produktionsuppföljningen. Alltså bra ensilage, hög medelproduktion, kort kalvningsintervall, långlivade kor och bra avelsvärde. De skillnader mellan olika system som jag skrivit om ovan är ändå rätt små jämfört med skillnaderna i hela gårdens resultat. Det verkar vara viktigast att se till att allting står i rätt proportion till verksamheten och inte göra investeringar som inte resulterar i högre inkomster. Om man går in för att använda entreprenörer Vinnande system Hög medelproduktion Ekologisk Många kor Billiga byggnader Mjölkstation Separat utfodring Koll på helheten!!! i större omfattning så ska det också märkas i den egna maskinparken. Exempelvis om man anlitar entreprenörer för ensilering så kanske de egna traktorerna står stilla. Då borde man fundera på om man inte klarar sig med en traktor mindre också i vårbruket. Slutligen till frågan i rubriken. Fastän jag arbetat en del med kalkyler kan jag inte från utsidan se vilka gårdar som har bra ekonomi och vilka som har sämre. Om du vill veta vad som är starka och svaga sidor i ekonomin i ditt lantbruksföretag så står Lantbrukssällskapet till tjänst med resultatanalyser. Du får då tillgång till jämförelsematerial och en rådgivares synpunkter på hur du kan förbättra lönsamheten på gården. Jonas Löv sektoransvarig för husdjursrådgivning mobil Du har väl kommit ihåg lantbrukets räddningsplan?! I samband med höjningen av stödsummorna till stödet för husdjurens välbefinnande våren 2012 följde även en del strängare krav. Ett av dem berör lantbrukets brand- och räddningsplan som tidigare var ett valbart tilläggsvillkor. Nu ingår planen i grundvillkoren och är därmed obligatorisk för alla gårdar som valt stödet. En investering i säkerhet Förebyggande arbetssäkerhet borde höra till varje gårds ledningssystem. De egna säkerhetsrutinerna glöms ofta bort till följd av ett stressigt och invant arbete. Det gäller såväl gamla som nya ladugårdar. Brand och räddningsplanens syfte är att man ska bli medveten om gårdens risker i tid. Planen fokuserar inte enbart på brandsäkerhet och dess riskminimering, utan även på andra situationer som inverkar på produktionen, såsom el- och vattenavbrott. När en olycka eller främmande situation väl är framme underlättar det om man redan hunnit tänka ut en handlingsplan. Kopia till brandmyndigheterna! Ett ifyllningsformulär för planen kan fås från Lantbrukssällskapet, men finns även tillgängligt på Österbottens räddningsverks hemsidor. Det är meningen att lantbrukaren själv ska kartlägga gårdens risksituationer samt åtgärder som kan förhindra olyckor. Flera planer har varit bristfälligt ifyllda. Det vanligaste felet har varit att åtgärderna som förebygger olyckssituationerna på sidan 6 i planen inte varit tillräckligt genomtänkta, påpekar brandmästare Tore Lindström vid Pedersöre brandstation. Det innebär helt enkelt att allt som kan göras för att förhindra en olycka skrivs in. Förebyggande åtgärder för att undvika en eldsvåda kan exempelvis vara säkra eldstäder, rökkanaler, regelbunden sotning, tillräckligt antal förstahandssläckare, hela elledningar och kopplingar, undvika öppen låga och heta arbeten i brandfarlig miljö osv. I planen finns även en checklista, med vars hjälp lantbrukaren kan gå igenom om det finns något som behöver åtgärdas gällande verksamhetens säkerhet. En kopia av brand- och räddningsplanen ska fortsättningsvis lämnas in till den lokala brandmyndigheten. Vi har fått in runt 60 planer och fler borde det ännu finnas, säger Lindström. Räddningsmyndigheterna kommer fr.o.m att göra brandsyner på alla djurgårdar med intervaller på fem år, förutom på de stora gårdarna där tillsynerna återkommer årligen. Hela konceptet med brand- och räddningsplanen är dock lite missförstått, främst på grund av att alla inblandade blivit dåligt informerade om de nya och ständigt ändrande stödvillkoren. Planen ska finnas på gården och är till för gårdsfolket, övriga anställda och avbytare. Brandmyndigheten kontrollerar att planen ifyllts på ett heltäckande sätt, men den information vi använder är främst kontaktuppgifterna samt planritningarna, förklarar Lindström. Gårdsbesök med fokus på riskminimering Om uppgiften känns övermäktig finns det hjälp och rådgivning att fås i samband med ifyllandet av planen. En rådgivare från Lantbrukssällskapet gör tillsammans med lantbrukaren en gårdsrundtur och går igenom alla byggnader, kartlägger riskfaktorer, diskuterar åtgärder samt samlar teknisk data och ritningar. Därefter sammanställs planen och skickas till lantbrukaren i två exemplar, alltså ett för gården och ett för brandmyndigheterna. Utomstående rådgivning kan även vara ett sätt att minimera risken för hemmablindhet. Huvudsaken är att alla på gården blir medvetna om riskerna, det är den största förebyggande säkerhetsåtgärden! Med logiskt tänkande och sunt bondförnuft fylls listan med förebyggande åtgärder i! Jessika Eklund mobil