RKIV SAMHALLE OCH. FORS~NlNG SVENSKA ARKIVSAMFUNDET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RKIV SAMHALLE OCH. FORS~NlNG SVENSKA ARKIVSAMFUNDET"

Transkript

1 RKIV SAMHALLE OCH FORS~NlNG SVENSKA ARKIVSAMFUNDET

2 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1995:1

3

4 Arkiv samhälle och forskning SVENSKA ARKIVSAMFUNDET

5 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING utges med stöd av Humanistisk-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet av Svenska Arkivsamfundet. Tidskriften utkommer med tre häften om året. Den kan erhållas genom medlemskap i Svenska Arkivsamfundet. Årsavgiften för 1995 är 100 kr för personliga medlemmar. För institutioner (motsv) 200 kr. Svenska Arkivsamfundet som bildades 1952, har till ändamål att väcka och vidmakthålla intresset för arkiv i offentlig och enskild ägo, att arbeta för den svenska arkivvårdens urveckling och att sprida kännedom om dess uppgifter och villkor. I redaktionen för tidskriften ingår arkivarie Jan Dahlström, förste arkivarie Britta Joneli Ericsson (huvudredaktör) och förste arkivarie Peeter Mark. Redaktionens adress: Riksarkivet, Box 12541, Stockholm Tel Telefax Anmälan om medlemskap eller adressförändring görs till redaktionen. Manuskript avsedda för publicering i kommande nummer bör vara redak:tionen tillhanda senast den l juli 1995 (nr ) och den l september 1995 (nr 3 1'995). Manuskripten mottages såväl på papper som på diskett. ISSN Omslag och grafisk formgivning Sven-Gunnar Lidmar Schmidts Tryckeri AB, Helsingborg

6 o INNEHALL Eva Friis, Om forskning i arkiv och datorer. För- och nackdelar 7 Anders L J oh ansson-börje J ustrell, I J anus' tjänst. Några reflexioner kring arkivutbildning och arkivvetenskap 27 Leif Gidlöf, Arkiven och!t-samhället 39 Konferenser och studieresor Svenska Arkivsamfundets temadag om grundutbildning och forskarutbildning (Peter Nordström) 51 Militärhistoria i polsk tappning - två konferenser hösten 1994 (Björn Gäfvert) 55 Riksarkivets LEXIT-konferens (Lennart Lundquist) 58 Översikter och recensioner "Vår beredskap är god". Arkivväsendet inför sekelskiftet (Jarl Torbacke) 69 Kronans skatter och bondens bröd. Den lokala förvaltningen och bönderna i Sverige (Anna-Brita Lövgren) 74 Tartu Ulikooli (Academia Gustaviana) Senati protokollid Konsistoriumsprotokolle der U niversität Dorpat Il Norge, Arkivmagasinet (Grete Solberg) 78 Danmark, Arkiv (Anna Svenson) 79 Svensk arkivbibliografi (Irma Ridbäck) 83 Medverkande i detta nummer 9 5 5

7

8 Om forskning i arkiv och med datorer. För- och nackdelar EVAFRIIS Allmän beskrivning Inledning Alltsedan jag doktorerade på metoder för datorstöd i planering av ombyggnader har jag arbetat med datorer som dock inte alltid har gett mig det stöd, som jag har hoppats på. Jag är inte datortekniker, jag tillhör fel generation och kön för att konfliktfritt ta till mig den nya tekniken. Som forskare prövar jag naturligtvis ändå de nya möjligheter som datorer ständigt ger inom olika områden. Jag och min omgivning arbetar med besvärande begränsningar i kunskaper, erfarenheter m.fl. resurser. Trots det har vi lyckats få fram ett intressant material. Vi tycker att vi har haft framgångar men förvisso har vägen dit även kantats av misslyckanden. Det gäller 'trial and error' både i vårt arbete på arkitekturskolan och på krigsarkivet. Under många år har jag arbetat med arkivmaterial på krigsarkivet för att samla material till en historik över Karlsborgs fästnings tillkomst. Jag är arkitekt och studerar därför främst fästningens, byggnaders och det lilla militära samhällets framväxande. Dessa studier skall sättas in i sitt historiska sammanhang. J ag har de senaste åren haft förmånen att ha professor Hans De Geer som rådgivare inom detta område. De resultat som vi nu har uppnått är inte minst en produkt av hans påverkan i form av uppmuntran och tillrättalägganden. Karlsborgs fästnings historia är ännu oskriven. En del försök har gjorts över åren men de har inte avslutats. Jag förmodar att det delvis beror på att materialen i olika arkiv är så omfattande att en ambitiös forskare finner uppgiften övermäktig. 7

9 Bakgrunden till Karlsborgs fästning Fästningen tillkom under en intressant tid av vår historia. Sverige hade fått en helt ny politisk och försvarspolitisk roll efter freden i Kiel1814. Carl XIV Johan samlade kring sig en krets av ambitiösa män som delade hans visioner om ett Sverige som åter aktivt skulle ta del i Europas tekniska, militära och kulturella samhällsutveckling. Baltzar von P la ten lyckades få med sig både kung och folkvalda på ett beslut att försvara hans livsverk Göta kanal med en ny stor fästning på Vanäs udde i Vättern. Unga officerare skickades ut för att studera de enorma fästningsbyggena i Europa efter Napoleonkrigen. Deras reserapporter är intressanta tidsdokument. Arkivmaterial på Krigsarkivet Det är naturligt att jag under mina arkivstudier har börjat med att.studera ritningar. Krigsarkivets kart- och ritningssamlingar är en guldgruva för en arkitekturhistoriker. Med hjälp av den entusiastiska och kunniga professorn Ulla Ehrenswärd kunde jag under många år i veckor gå igenom olika arkiv i krigsarkivets kartsal Jag har blivit alltmer fascinerad av den tekniska och konstnärliga skickligheten hos 1800-talets fortifikatörer. På laverade tuschritningar av utsökt kvalitet kan man t.ex. följa byggprocessen år från år under fästningens första 50 år. På minutiöst utförda förslagsritningar har arkitekten för slutvärnet, sedermera chefen för fortifikationen Johan af Kleen, övertygande visat hur han arkitektoniskt och konstruktivt hade tänkt sig denna märkliga militära byggnad. Han hade arbetat på Karlsborgs fästningsbygge som ung löjtnant tills han blev fästningens fortifikationsbefälhavare.. Den unge docenten i fysik från Lund, jöns Kleen (sedermera Johan af Kleen, ) blev. erbjuden att bli utbildadpå Marieberg till fortifikatör. Under sin karriär tjänade han troget tre kungar och vann deras och sina överordnades förtroende. Okänd konstnär. Svenska porträtt arkivet, Nationalmuseum. 8

10 Fortifikationsbefälhavarnas, Kleens och alla andras rapporter till Krigskollegium innehöll mycket mer än ritningar. Det finns månatliga uppgifter på antal dagsverken på de olika arbetsplatserna på fästningsområdet, det finns räkenskaper och verifikationer och korrespondens i hyllmeter på hyllmeter. Utan hjälp av bl. a. Elsa N ordströms skicklighet och erfarenhet hade jag aldrig kunnat hitta rätt i detta annars för mig oöverskådliga material. Presentation av problemen Den moderna tekniken Ett av de problem som vi villlösa i vår forskning är att försöka göra de svårhanterliga arkivmaterialen lättillgängliga med hjälp av bearbetningar i datorer. När materialen är införda i datamedia får vi - och andra - möjligheter till översikt, analyser, fördjupad forskning och spridning i tryck eller i annat medium. Nästan allt detta arkivmaterial är skört och oersättligt. Det är dessutom svåråtkomligt för alla som inte bor i Stockholm. Det kan inte dröja länge förrän materialets ömtålighet gör att ansvariga myndigheter måste lägga restriktioner på forskare att arbeta med framtagna original. Svart-vita mikrofilmer i läsapparater gör varken räkenskaper eller bilder rättvisa. Denna nu ganska föråldrade teknik tillåter dessutom inte forskaren att få en överblick över en hel ritning eller att se en stor matris annat än i svåröverskådliga delar. Finns det nu tekniska hjälpmedel som skulle kunna göra arkivmaterial tillgängliga både med sina sakliga innehåll och med sina konstnärliga kvaliteter för fler intresserade? Hur kan den så omskrivna moderna informationsteknologin förbättra för arkivforskning och underlätta att arkivmaterial och forskningsresultat når flera? Eller är denna teknik ännu för resurskrävande både vad gäller kapitalvaror och krav på tidsödande arbetsinsatser för att vi inom arkivforskningen skall orka med en modernisering? Jag har ägnat några år åt att bearbeta dessa problem och att arbeta med krigsarkivets material på olika sätt för att pröva ny teknik och därmed ibland nya metoder. Intressenter En väsentlig fråga som inte kan förbigås är om det finns tillräckligt många intressenter för arkitekturforskning för att motivera en satsning på ökad information om byggnaders och samhällens tillkomst och utveckling. 9

11 Det borde vara självklart att alla byggnader av riksintresse vore dokumenterade på ett sätt som ger lättillgänglig kunskap till dem som förvaltar och brukar byggnaderna och till dem som planerar ombyggnader. Det är naturligtvis min åsikt att dessutom alla kommuner, intresseföreningar, privata företag och enskilda som äger och förvaltar klenoder i vårt byggda arv skall se till att även dessa byggnader och samhällen studeras och dokumenteras med hjälp av en pedagogisk!t-teknik. Problemet då är snarare att det finns så många intressenter och det gäller att utveckla flexibla metoder som passar alla kategorier. Olika intresseområden drar nytta av informationsteknologin från skilda infallsvinklar. Inom byggandet finns forskning i s.k. IT-Bygg, som studerar datormetoder främst i tre sammanhang: för beräkningar, för att hantera och bearbeta information och för att presentera och visualisera information. I ekonomiska sammanhang, inom forskning så väl som inom handel och industri växer alltmer sofistikerade matematiska modeller fram. De ställer stora krav på användarnas matematiska kunnighet. Samtidigt finns lätthanterliga standardprogram för kalkyl och statistik som används rutinmässigt inom vetenskapligt arbete av olika slag och i vardagsarbetet på små och stora företag. Vilka problem uppstår om vi använder dessa standardprogram för att kartlägga kostnader, använd arbetskraft och material för projekt och byggnader? Vi måste i alla fall konstatera att datorerna verkligen har förändrat inte bara vårt arbetsliv inom de flesta områden på alla nivåer utan även vårt privatliv. Eftersläpning Inom historisk och arkitekturhistorisk forskning har den moderna tekniken trots detta inte trängt in som ett naturligt hjälpmedel med undantag av att ordbehandlare har ersatt skrivmaskiner. Jag tycker att det är ett problem. Historisk forskning är så viktig att den får inte hamna på efterkälken och utanför det moderna samhället. Det kan hända alltför lätt. Arkitekturskolan vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) ligger också långt efter i att följa med i den tekniska utvecklingen till skada för dess elever som får ännu svårare att komma in på arbetsmarknaden i den för sin överlevnads skull alltmer datoriserade byggsektorn. Vad jag inte minst därför vill pröva är hur CAD- och GIS-programs kapaciteter kan nyttiggöra och underlätta beskrivningar och analyser inom arkitekturhistorien. 10

12 Ett problem för de 'gamla' högskolorna är att de också brottas med de svårigheter som de för varje år minskade ekonomiska resurserna ger. Jag har av bl.a. geografiska skäl ett samarbete med Skövde högskola vars tekniska resurser och satsningar på datorstödda visualiseringar av olika slag är intressanta. Kan den statliga generositeten för de nya högskolornas utrustningar komma till nytta också för humanistisk forskning om nya och gamla högskolor samarbetar och samutnyttjar sina resurser? När det gäller eftersläpning med datoriseringar och acceptans för det arbetssättet har jag och mina medarbetare stött på avsevärda problem under våra genomgångar av arkivmaterial på Krigsarkivet. För att mata in de stora - upp till två meter långa - matriserna fordras rent fysiskt ett samarbete mellan ~å personer där en dikterar in sifferuppgifterna till den som sitter vid datorn. Förut kunde vi sitta i kartsalen vars stora bord är mycket lämpliga och där det finns tillgång till ström. Vi störde inte a':ldra forskare men vi var störande för personalen. I forskarsalen finns inte tillräckligt med väggkontakter och tystnad är nödvändig. Krigsarkivarien har därför välvilligt ställt olika provisoriska arrangemang och rum till vårt förfogande. Detta är naturligtvis inte bara ett administrativt utan också ett ekonomiskt problem. Arkiv kommer att bli tvungna att ha andra sorters arbetsplatser till datoriserade forskares förfogande. Det kommer att kräva omfattande och förmodligen dyrbara om- och tillbyggnader. Mina medarbetare, som samtliga är beredskapsarbetare eller ALUanställda, har också haft andra problem med de mer ovanliga arbetsmiljöer som arkitekturskolan och krigsarkivet utgör för dem som inte är arkitekter eller historiker, i yrket eller som amatörer. AL U -anställda på en statlig arbetsplats har samma rättigheter och skyldigheter som andra statstjänstemän men tyvärr känner de sig sällan bemötta som medlemmar i ett kollektiv. Detta är både ett socialt och ett psykologiskt problem men också ett politiskt problem även på lokal nivå. I arbetsintensiva arbetsmiljöer - där även de ALU-anställda arbetar engagerat - ägnas enligt min mening psykosociala problem ofta för litet uppmärksamhet. 11

13 Beskrivning av metoder och/ eller datorprogram Inmatning med hjälp av mjuk- och hårdvaror Vi har under några år hunnit gå igenom ett omfattande arkivmaterial och överfört uppgifter till datorer med hjälp av olika program för inmatning. Materialet har bearbetats och presenterats med hjälp av andra program. På krigsarkivet har vi fått låna en decenniegammal persondator med 5,25" disketter. Vi har där använt en gammal version av programmet Works (2). Vi har matat in text i programmets ordbehandlingsdel och siffror i kalkyldelen. I programmet kan man spela in egna s k makron, d.v.s. korta kommandon som ersätter en annars tidsödande serie kommandon, ord, operationer och/ eller textavsnitt som ständigt återkommer. Detta har vi utnyttjat både i ordbehandling och i kalkyl. Summeringar och multipliceringar är t.ex. sällan gjorda i arkivmaterialets matriser. Mina medarbetare har också upprättat beräkningsmallar i vilka uppgifterna matas in. Beräkningsresultaten fås meddetsamma enligt mallarnas regler. Makron underlättar också hanteringen och administrationen av ett alltför stort material för en dator med begränsad kapacitet. Jag började för flera år sedan inmatningen av arkivmaterial på krigsarkivet med att mata in Kleens förslagsritningar, som jämte några andra ritningar nu finns i digitaliserat format på en UNIX-baserad CADstation. Operativsystem och CAD-system har vuxit i sina nya versioner och vår nu 4 år gamla arbetsstation har inte längre minneskapacitet för bearbetningar av de mycket utrymmeskrävande ritningarna. Alla böjda linjer tar mycket plats i en dator. Ritningar av slutvärnets torn, friser, rundbågade fönster och kanonportar lämpar sig därför inte för annat än för stora system. ~ ~ ~~ Slutvärnet på Karlsborgs fästning är nära 700 meter. Byggnaden består av få välstuderade arkitektoniska byggdelar som var och en upprepas i hundratal. Detta passade både det rationella militära byggandet och nu vår moderna datoriserade ritteknik. Foto: Kurt Eriksson, Riksarkivet. 12

14 Vad gäller inmatning av kartmaterial har det bl.a. möjliggjorts genom ett samutnyttjande av persondatorer och program i ett samarbete med ett forskningsprojekt på Linköpings universitet. Vi har också på senare tid startat ett samarbete med institutionen för lantmäteri på KTH, som har större resurser och större intresse för detta område än arkitekturskolan. Institutionerna tillhör samma fakultet inom KTH. Arbetskraft och kompetens Vårt sätt att arbeta kräver tid- även om man använder makron. Alltsedan 1993 har jag haft förmånen att få ALV-arbetare från olika arbetsförmedlingar i Stor-Stockholmsområdet. De har arbetat ungefär ett halvår var och en. Några har fått förlängningar på några månader av respektive förmedling därför att de varit så intresserade av och kompetenta för arbetsuppgifterna. Så småningom har antalet ALV-arbetare i projektet vuxit, f n är det åtta män och kvinnor med vitt skilda kompetenser, som ägnar sig åt olika delar av min arkivforskning. En kreativ arbetsmiljö har vuxit fram med grupparbete och ett intensivt samarbete mellan dem som har samma intresseinriktning. Lennart Magnusson, som är en erfaren administratör har skrivit de flesta makron som han tillsammans med Olle Hjelm har utnyttjat vid de detaljerade inmatningarna, i vilka vi f ö deltog allesammans under några veckor. Olle Hjelm skall fortsätta detta arbete och har med lätthet lärt sig att skriva makron för sitt fortsatta arbete, stödd av sin utbildning i datologi på KTH. Därefter har vi överfört det inlästa arkivmaterialet till de persondatorer (PC), som jag disponerar på arkitekturskolan för att där göra vidare bearbetningar. Dessa PC har överlag god kapacitet. Ana Brene med företagsekonomiexamen har med stor noggrannhet analyserat räkenskaper och verifikationer i olika arkiv. Hon har bara accepterat för inmatning de uppgifter som skulle passera en revision. Bengt Sjödin och Jesus Ruiz, båda med examina från KTH, har lärt sig att bemästra tålamodsprövande inmatningar och bearbetningar av en avvägningskarta från 1819 i ett GIS-system. Nu bearbetas den inmatade kartan för att bl a kunna presenteras med 3D-modelleringar i AutoCAD med olika tilläggsmoduler. Det är det första försöket på arkitekturskolan att pröva dessa tekniker. Inmatade och bitvis bearbetade arkivuppgifter behöver ytterligare bearbetningar för att presenteras med för olika tillämpningar lämpliga metoder och program. Den som har prövat detta är Pasi Oksa som med en enastående snabb fingermotorik har prövat t ex programmet Excels 13

15 senaste version 5 på Windows 3.11 på en PC med MSDos 6.2. Affärsgrafik har sin egen estetik. Med Excel5 kan man välja format och färger på ett intressant sätt. Intern och extern kommunikation För att få fram ett datorbaserat tryckfärdigt manus har Thorsteinn Sveinsson lyckats få alla våra program och datorer med de mest skilda egenskaper att samverka. Vi har i vårt rum tillgång till 5 olika datorer av olika åldrar, märken och kapaciteter, egna datorer och lånade datorer. Våra PC har ethernetkort och är utrustade med Windows for Workgroups som ger direkt möjlighet att skapa ett lokalt nätverk på datorer. Vi är nu sammankopplade med arkitekturskolans bibliotek, med avdelningen för konstruktionslära och med några datorer på institutionen för regional planering. Eftersom skolan f ö mest har satsat på Macintosh-datorer, som inte har samma egenskaper för kommunikation är vi inte lokalt hopkopplade med fler datorer. Vårt lokala nätverk ger oss Disponibla medel från olika kådor Y-all: In representerar!'b daler banco sant antal (fiir dagsvemm) 3ooooo ~ Balence f&ra drt - Q'cinfra byggmedel =:=:=:=:=:=:=:=:=: Ex1ra medel :::::::::::::::~: Ferskctt - Picnier cc:rpser1 250ooo htaims uppb&d ~ Dverse :::::::::::::::: Balencetll nlslallr --Dagsva1cerl : : : o 1S80 1S81 1S82 1S83 1S84 1S S87 1S88 1S89 En svart-vit reproduktion av vårt färgdiagram där vi har sammanfattat ett decenniums disponibla medel för varje år fördelade på olika inkomstkategorier. Kurvan visar antalet dagsverken för varje år. Foto: Kurt Eriksson, Riksarkivet. 14

16 förutom kommunikation på flera sätt med mail, chat m fl program också ökad effektivitet och snabbhet genom att vi kan samutnyttja anknutna datorers hårddiskar. Våra PC har sedan liksom våraunix-maskiner full anknytning till Internet med ett eget lp-nummer för varje dator. Vi använder oss sedan av WWW, World Wide Web, ett nytt system, som organiserar hypermedia. Vi kan uppsöka all möjlig information över hela världen och våra egna arbetsresultat och bilder blir tillgängliga för användarna av de c:a 30 miljoner datorer som hittills är anknutna till Internet. Vi utnyttjar i denna kommunikation programvaran MOSAIC som användarvänligt visar hur dokumenten inmatade i WWW skall nås. Det är i detta medium som vi har 'publicerat' vår skrift om Karlsborgs fästnings byggande under de första 50 åren i dess engelska version. För kommunikation med samarbetspartners som inte är anknutna till Internet använder vi telefonlinjer och modem med faxfunktion. Vi skickar och hämtar t ex filer och meddelanden med dem som distansarbetar i vårt projekt och utnyttjar egna datorer. Redogörelser för målen Med hittillsvarande resultat som nu har tillräcklig volym kommer jag under det fortsatta arbetet med registrering och bearbetning av arkivmaterial att diskutera vårt arbete och vårt material och inordna det i ett teoretiskt sammanhang. J ag anser att ett studium av Karlsborgs fästnings tillkomst som utnyttjar arkivmaterial av alla de sorter ger hanteringsproblem som ligger i tiden för målsättningar i vetenskapliga studier: dels att analysera mätbara fakta i en mer positiviistisk, naturvetenskaplig tradition, dels att tolka det sammanlagda materialet, analyser, texter, bilder, ritningar och kartor och därvid inspireras av ett hermeneutiskt, humanistiskt betraktelsesätt. Ett annat praktiskt mål för vårt arbete, som jag vill framhäva igen är att våra bearbetningar av arkivmaterial kan ge nya uppslag för vidare forskning. J ag vill att våra resultat av utomstående forskare med skilda intressen också skall kunna betraktas som ett slags halvfabrikat. Vårt material skall ge upphov till fördjupade studier från nya infallsvinklar. Även om jag inte studerar fästningen ur befästningsteknisk synpunkt bör detta material om t.ex. de byggda fronterna vara av intresse för militärhistoriker förutom för professionella arkitekturhistoriker. Våra försök att kartlägga medel och kostnader kan vara av intresse både för företags- och nationalekonomer och för forskare i ekonomisk historia. 15

17 Ett studium av den arbetskrävande anläggningstiden bör naturligtvis ta med sociologiska aspekter. Hantverkare, frivilliga, fångar och militärer måste ha skapat ett säreget samhälle. Ett studiemål som jag bl a har diskuterat med mina kollegor i institutionen för regional planering är att kartlägga Karlsborgs fästnings betydelse för sin region alltifrån anläggand et till dags dato. En målsättning - eller dröm - är att skapa ett forskarteam där olika specialiteter skulle kunna arbeta med och utnyttja materialet som vi har tagit fram och håller på att ta fram. Med hjälp av ritningar och ett flygfoto har vi ritat in fästningsområdet i sitt regionala sammanhang såsom det torde ha sett ut i mitten av talet. Vi har bearbetat bilden i dator bl a för att förtydliga Göta kanals slingriga väg via sjöarna Vättern (mörkare grå), Bottensjön (mellangrå) och sjön Viken (ljusgrå), som nås med hjälp av kana1ens först byggda sluss vid den gamla bruksorten Forsvik (t h i bildens fond vid ljusa öppna fält). Slutvärnet skyddades av landfrontens vallar och vallgrav och av den svagt sluttande glacisen. Fienden var oskyddad om den hade lyckats forcera huggen och brinnande skog som var den första "försvarslinjen". Foto: Kurt Eriksson, Riksarkivet 16

18 Arkivstudier Fotografering och bearbetning av relationsritningar Krigsarkivets fotograf har fotograferat relationsritningarna från enligt tekniska anvisningar från Kodak-laboratoriet. Sedan göt Kodak-laboratoriet in fotografierna på en CD-ROM-skiva. Datorerna kan nu läsa ritningarna från denna skiva med hjälp av en CD-ROM -läsare. Bilderna man får upp på skärmen behöver sedan bearbetas. Det finns ett antal redigeringsprogram för olika datorer där ett antal effekter kan förbättra kvaliteten: konturskärpa, färgton m m. Vi valde till slut Photoshop på en Macintosh för att sedan få in de redigerade och tilllämpligt format sparade filerna i redigeringsprogrammet QuarkXPress, som är ett inom tryckeribranschen ofta använt program. Redigeringen har gjorts av oss, för att bespara tryckeriet besvär. Relationsritningarna skildrar årets arbeten i mörkare ton och föregående års arbeten i ljusare ton. Denna svart-vita reproduktion gör inte originalet med sina finstämda färger rättvisa. Foto: Kurt Eriksson, Riksarkivet. 17

19 Avvägningskarta En av de kartor som har imponerat på oss är den noggranna avvägningsritningen av Vanäs udde från I tunna täta tuschlinjer är nivåkurvorna ritade med l fots nivåskillnad. Cirka 50 nivåkurvor tecknar udde och ås. Vi har digitalisera t in denna karta och håller nu på att försöka modellera den i 3D dels för presentation dels för att kunna göra massberäkningar. Åsen grävdes ut och försvarsvallarna byggdes av schaktmassorna. Försvarsvallarna följde åsens branter och på ett slätt plan placerade man slutvärnet. Planeringen av fästningen utgick tydligen också från terrängens förutsättningar och inte bara från etablerade och nya befästningsteorier. Vi överlappar vår från den ursprungliga avvägningskartan digitaliserade kartan över Wanäs udde med vår tids fotogrammetiska karta. De flesta byggnader som har tillkommit efter den period som vi huvudsakligen studerar, , har vi här tagit bort, inte minst för att göra de tunna nivåkurvorna läsbara. Foto: Kurt Eriksson, Riksarkivet. 18

20 Förslagsritnigar Johan Kleen skickades ut på kontinenten på en lång studieresa Han har skrivit dagböcker med ritningsbilagor fran resan. Han blev en varm anhängare av de nya europeiska befästningsideerna, det s knytyska systemet. Han beundrade den nya arkitekturen i Miinchen och hans noggranna ritningar därifrån och från Leo von Klenzes nybyggda befästningar runt Ingolstadt hade han nytta av då han ritade förslagsritningarna till slutvärnet, både fasader och detaljer. Det tog Kleen tio år att övertyga sina överordnade att landfronten sk~lle utformas enligt de nya ideerna. De förslagsritningar som Oscar I skrev sitt 'Gillas' på är ur många synpunkter intressanta. Tuschet är behandlat med stor finess, byggnaden är moduliserad, ingående element varieras inte i sin omsorgsfulla formgivning men repeteras desto mer. På två ritningar får planer, fasader, sektioner, detaljer och tecknade partier plats. Inte en uppgift för mycket - ej heller för litet. Byggnaden är föreslagen och ritningen t.o.m hur rationellt byggbar den är. I dag står den Denna sektion av slutvärnet har vi kopierat in i dator till ett digitalis er at format. Datorritningen är tydligare än det bleknade originalet men sa,knar naturligtvis det handritade originalets konstnärliga kvaliteter. Foto: Kurt Eriksson, Riksarkivet. 19

21 där, ändrad i några få detaljer men visionen, logiken, kvaliteten är översatt till verklighet i kalksten, tegel och trä. J ag anser att vi bör ta till vara datortekniken som kan ge oss tillbaka dessa ritningsmässiga och strukturella kvaliteter. Jag hoppas att kunna bearbeta de redan digitaliserade ritningarna i ett alldeles nytt, modernt CAD-system med tillräcklig datakraft även för 3D-modelleringar. Det fordrar dessvärre nya, ganska stora investeringar. Trots alla teknikers framsteg kan de -liksom vi-inte återge den säregna och suggestiva miljö som mötte (och möter) en besökare i slutvärnet. Nu är slutvärnets inre miljö dock kraftigt ombyggd. Det finns inte kvar några stora utrymmen i logementsdelarna som konstruktionen medger. Dagens brandbestämmelser har delat upp batterigalleriet till vår tids storlek av s k brand celler. Den ursprungliga rytmen av sexvalv mellan varje trapphus har slagits sönder. Vi har fantiserat oss tillbaka i tiden. Kanske utnyttjades en del av slutvärnet med de öppna samband som nedanstående teckning visar. Dagsverken m m I serien 'Inkomna handlingar till majorsexpeditionen på Fortifikationen' finns fortifikationsbefälhavarnas på Karlsborg månatliga rapporter under de första 50 årens anläggningstid. De redogjorde i detalj för dagsverken, tillökningar och överbeting för olika arbetskategorier fördelade på de Vi ser väggen mot nästa trapphus efter det sjätte valvet. Fyra valv på den s k logementssidan skall användas som lektionssal vars inredning som synes diskuteras. Foto: Kurt Eriksson, Riksarkivet. 2.0

22 olika arbetsplatserna och dess~s administrativa tillhörighet, benämnda huvudtitlar t o m 1843, därefter arbetstitlar. Dessa rapporter är i formatet långa matriser med skriftliga kommentarer på baksidan (inalles 600 matriser). De sirliga siffrorna och bokstäverna i tusch kan trots prydligheten vara svåra att tyda. Vi har också försökt att göra ett urval av de skriftliga kommentarerna med hopp om att kunna vaska fram återkommande uppgifter, hitta intressanta upplysningar om byggprocessen, byggnadsmaterial, inköp, märkliga händelser m.m. Vi skall se hur vi lämpligen bearbetar kvantifierbara uppgifter i form av brända tegel, lossade kalkstenar, bakade skiffertunnor, schaktmassor för vallarna, matjordsinsamling, kvadratalnar gazonering, antal träd planterade, lagda gatstenar etc etc (när slutvärnet började byggas har bara slutvärnsrelaterade uppgifter beskrivits som det då för oss dominerande intresset). Personuppgifter med namn som omnämns är ännu bara sparsamt medtagna. Vi har ur dessa textavsnitt hittills främst koncentrerat oss P.~ försvarsverkens tillblivelse: vallar, tamburer etc, ett arbete som vi hoppas skall vara en hjälp och ge intressanta jämförelser då vi skall beräkna ~oiymer med hjälp av GIS-program både vad gäller massor och mu~erls.. Vi har också antecknat den sammanfattning av anväri'da material som fortifikationsbefälhavaren Wiggman gjorde 1859 i-eri' detaljerad tabell. Vi har alltså: tre av varandra oberoenck källor, karta~ rapporter och tabell, som vi kan jämföra och utnyttj~ i e? källkritiskgi;nskning. Räkenskap-er I våra försök att kartlägga kostnaderna för anläggningsarbetena hade vi svårigheter att få fram jämförbara uppgifter år från år. Vi beslöt oss för att börja med att ta fram de olika anslagen som 'Carlsborgs Fästningsbyggnad' fick från staten, extra och ordinarie anslag plus egna inkomster, s k 'interimsuppbörder' för varje år. Det är alltså debetsidans siffror som vi har arbetat med först från Uppgifterna finns i Kungl. Krigskollegie Fortifikationsdepartements huvudböcker var den centrala myndigheten 'Kungl Krigskollegiums fortifikationsavdelning' med huvudböcker för ordinarie respektive extra statsanslag. F rån har vi som källa verifikationerna till Kungl Krigskollegiums fortifikationsavdelnings huvudböcker, som redovisar debetsidan på samma sätt som uppgifterna i huvudböckerna från Redovisningarna från 1849 och 1850 i huvudböckctrna överensstämde inte vad gäller den utgåend~ balansen. Detta berodde på ändrade rutiner för redovisningar till 21

Inledning. Tre forskares metodiska resor

Inledning. Tre forskares metodiska resor Inledning GUNNAR OLOFSSON Behövs det ännu en bok om samhällsvetenskaplig metod? Finns det inte redan för många? Visst finns det många böcker om hur man bör gå till väga när man gör en samhällsvetenskaplig

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010 INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects Lönestatistik Från 2014 års löneenkät 2 Löneenkät 2014 Innehåll Inledning 4 Ingångslöner 5 Privat sektor 6 Kommunal sektor 11 Statlig sektor 13 Chefer

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN S V E R I G E S A R K I T E K T E R FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN INLEDNING Mentorskap är ett koncept för att inspirera, utmana och utveckla människor i profession och som person. Mentorskapet innebär att

Läs mer

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

LÖNEPOLICY OCH RIKTLINJER FÖR LÖN VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Beslutad av Högskolestyrelsen 2004-12-10, omförhandlade lönekriterier 2007-11-06

LÖNEPOLICY OCH RIKTLINJER FÖR LÖN VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Beslutad av Högskolestyrelsen 2004-12-10, omförhandlade lönekriterier 2007-11-06 LÖNEPOLICY OCH RIKTLINJER FÖR LÖN VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Högskolans i Halmstads lönepolicy skall omfatta alla anställda. Lönesättningen skall grundas på arbetets svårighetsgrad, den anställdes utveckling,

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

CASE FOREST-PEDAGOGIK

CASE FOREST-PEDAGOGIK CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Studentuppsatser/Examensarbeten registreras men fulltextpublicering sker frivilligt.

Studentuppsatser/Examensarbeten registreras men fulltextpublicering sker frivilligt. Vem får registrera poster i DiVA Alla forskare och anställda vid Karlstads universitet bör registrera sina vetenskapliga publikationer i DIVA. Även tidigare anställda, t.ex. professor emeritus, som arvoderas

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Vad du är bra på. Vet du vad du skulle vilja arbeta med i framtiden? Om du inte vet kan du kanske få hjälp av frågorna nedan.

Vad du är bra på. Vet du vad du skulle vilja arbeta med i framtiden? Om du inte vet kan du kanske få hjälp av frågorna nedan. Namn Datum Vad motiverar dig? Vad vill du göra efter gymnasietidens slut? För att kunna matcha dig på bästa sätt mot vidare studier eller arbete behöver vi veta vad du gillar, vad som motiverar dig, lite

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation. Mål Få en enkel överblick över vad du behöver tänka på före och under din presentation. Fungera som praktiska verktyg. Fungera som en tydlig sammanfattning av de absolut viktigaste punkterna. Före presentationen

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet http://umu.diva-portal.org

DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet http://umu.diva-portal.org DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet http://umu.diva-portal.org This is an article published in Scriptum. Citation for the published paper: Hatje, Anna-Karin Forskningsarkivet: en mötesplats för arkiven

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

FÖRTYDLIGAD POLICY FÖR TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET INOM INSTITUTIONSUTVECKLANDE ARBETE OCH EXTERN SAMVERKAN

FÖRTYDLIGAD POLICY FÖR TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET INOM INSTITUTIONSUTVECKLANDE ARBETE OCH EXTERN SAMVERKAN FÖRTYDLIGAD POLICY FÖR TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET INOM INSTITUTIONSUTVECKLANDE ARBETE OCH EXTERN SAMVERKAN Fastställd av institutionsstyrelsen 2009-05-15 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

Läs mer

Inst f experimentell medicinsk vetenskap dokument uppdaterat maj 2007

Inst f experimentell medicinsk vetenskap dokument uppdaterat maj 2007 1 Inst f experimentell medicinsk vetenskap dokument uppdaterat maj 2007 Utvecklingssamtal - ett strukturerat samtal Forskarutbildningsprocessen Hur har utbildningen fortskridit i förhållande till studieplanen?

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: - Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. - Varje svar får innehålla

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp UMEÅ UNIVERSITET Pedagogiska institutionen ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp Fastställd av institutionsstyrelsen

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

Rapport av genomförd lesson study av en lektion med temat geometri i gymnasiets A-kurs

Rapport av genomförd lesson study av en lektion med temat geometri i gymnasiets A-kurs Rapport av genomförd lesson study av en lektion med temat geometri i gymnasiets A-kurs Förberedelser Geometri visade sig vara det svåraste området att planera utifrån tanken om en progression genom skolans

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Antagen av Fakultetstyrelsen 2006-06-12 Reviderad, antagen av Fakultetstyrelsen 2008-10-23 Vision och uppdrag för Hälsa

Läs mer

Kommunikationsplattform

Kommunikationsplattform 1(11) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Malin Bergkvist Kommunikationsplattform för Kristianstads kommun, KS 2011/1002 2013-02-11 044-13 21 00 malin.bergkvist@kristianstad.se Kommunikationsplattform

Läs mer

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-2072-10 Sid 1 (5) CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: TEKNISK DATAVETENSKAP SPECIALISATION: COMPUTING SCIENCE AND ENGINEERING 1 Fastställande

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Angående en strategisk satsning på bemanning och kompetens i landets skolbibliotek

Angående en strategisk satsning på bemanning och kompetens i landets skolbibliotek 2013 06 19 Till utbildningsminister Jan Björklund Angående en strategisk satsning på bemanning och kompetens i landets skolbibliotek Regeringen förväntas i höst presentera en proposition om litteratur

Läs mer

SÅ VÅRDAR VI VÅR HISTORIA - RÅD OCH ANVISNINGAR I SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR

SÅ VÅRDAR VI VÅR HISTORIA - RÅD OCH ANVISNINGAR I SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR ORDNA OCH BEVARA SÅ VÅRDAR VI VÅR HISTORIA - RÅD OCH ANVISNINGAR I SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR HISTORIK Vid mitten av 1960-talet togs initiativet till bildandet av ett folkrörelsearkiv i Jönköpings

Läs mer

FRI KONST INRIKTNING PROFILER

FRI KONST INRIKTNING PROFILER På Bryggeriets gymnasium läser du estetiska programmet med inriktning mot bild och formgivning samt estetik och media. Du får dessutom profilera din utbildning mot foto och film, bild och form, serieteckning

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder THM Alumn våren 13 KGSKÅ respondenter: 34 : Svarsfrekvens: 55,88 % Jag avslutade kandidatutbildningen år: Jag avslutade kandidatutbildningen år: 2010 3 (15,8%) 2011 8 (42,1%) 2012 8 (42,1%) Medelvärde

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Malmö stads riktlinjer för sociala medier

Malmö stads riktlinjer för sociala medier Malmö stads riktlinjer för sociala medier Bakgrund Sociala medier är i första hand en plats för dialog och inte en traditionell reklamkanal. Det handlar först och främst om kommunikation, konversation

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. socialt arbete

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. socialt arbete Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Studieplan för utbildning på forskarnivå i socialt arbete (Doctoral studies in Social Work) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Opportunities aren t given, they re made

Opportunities aren t given, they re made GÖTEBORG Opportunities aren t given, they re made Rektorn har ordet Välkommen till Sjölins Gymnasium i Göteborg, en gymnasieskola där det händer mycket. Det kan vara rollspel, öppna redovisningar och

Läs mer

Det första nationella kursprovet

Det första nationella kursprovet Det första nationella kursprovet Katarina Kjellström Spänningen bland elever och lärare inför det första nationella provet för kurs A i gymnasieskolan i maj 1995 var stor. Hur skulle det spegla den gemensamma

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika

Läs mer

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Fastställd av kommunfullmäktige i december 2012 Våra kärnvärden Modiga Att ligga i framkant innebär att vi vågar gå vår egen väg. Att våga välja otrampade stigar,

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg?

Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg? Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg? På SMDF:s årsmöte 24 jan 2003 höll Sveriges första professor i matematikdidaktik, Rudolf Strässer, ett föredrag rubricerat Learning Geometry in Secondary Schools.

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Storyline och matematik

Storyline och matematik Storyline och matematik Av Eva Marsh och Ylva Lundin I ett storylinearbete om energi fick eleverna i årskurs åtta vid många tillfällen diskutera och lösa matematiska problem som karaktärerna ställdes inför.

Läs mer

Att sätta lön vid lönerevision

Att sätta lön vid lönerevision 1 (7) BESLUT 2012-05-16 Dnr SU 609-1594-12 Personalchefen Att sätta lön vid lönerevision Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A 106 91 Stockholm 2 (7) Innehåll Inledning...

Läs mer

Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi. Gemensamma riktlinjer för hela institutionen

Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi. Gemensamma riktlinjer för hela institutionen Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi Gemensamma riktlinjer för hela institutionen Innehåll för examensarbeten Under kursen utför och redovisar studenterna en vetenskaplig

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete AttraktivtArbete En kompetensmiljö för attraktivt arbete 2010 #1 Anställda vill göra ett bra arbete Det är viktigt att känna att man gör ett bra arbete och att det man gör är viktigt. Dessa två saker är

Läs mer

Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna

Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK 14000 000495389 Läroplaner 1990:102 Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna 1990-12-05 SO fastställer med stöd av vuxenutbildningsförordningen (SFS 1985:288

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.

Läs mer

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv sida 1 av 8 SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv Analys/återkoppling från fokusgrupper och deltagarenkät Joel Hedlund, European Minds sida 2 av 8 Deltagarnas syn på projektet SPIRA Integration

Läs mer

Att söka information (med betoning på Internet)

Att söka information (med betoning på Internet) Att söka information (med betoning på Internet) - en sökguide för distansstuderande 1. Var finns informationen? 2. Hur söker man? Sökstrategier 3. Olika informationskällor, hjälpmedel vid informationssökning

Läs mer

Välkommen till Det digitala Malmö

Välkommen till Det digitala Malmö Välkommen till Det digitala Malmö Världen blir mer och mer digital för varje dag. Samma sak händer i Malmö. I Malmö stad vill vi använda digitaliseringen på ett positiv sätt och därigenom förbättra servicen

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL I svensk rätt har den som skapat en upphovsrättsligt skyddad prestation upphovsrätten till den. Detta är huvudregeln enligt 1 kap 1 lagen

Läs mer

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet MEDIEPRODUKTION Ämnet medieproduktion har sin bas i både praktisk och teoretisk kunskapstradition. Inom ämnet studeras den process och de tekniker som ligger till grund för medieproduktioner inom både

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer