RKIV SAMHALLE OCH. FORS~NlNG SVENSKA ARKIVSAMFUNDET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RKIV SAMHALLE OCH. FORS~NlNG SVENSKA ARKIVSAMFUNDET"

Transkript

1 RKIV SAMHALLE OCH FORS~NlNG SVENSKA ARKIVSAMFUNDET

2 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1995:1

3

4 Arkiv samhälle och forskning SVENSKA ARKIVSAMFUNDET

5 ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING utges med stöd av Humanistisk-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet av Svenska Arkivsamfundet. Tidskriften utkommer med tre häften om året. Den kan erhållas genom medlemskap i Svenska Arkivsamfundet. Årsavgiften för 1995 är 100 kr för personliga medlemmar. För institutioner (motsv) 200 kr. Svenska Arkivsamfundet som bildades 1952, har till ändamål att väcka och vidmakthålla intresset för arkiv i offentlig och enskild ägo, att arbeta för den svenska arkivvårdens urveckling och att sprida kännedom om dess uppgifter och villkor. I redaktionen för tidskriften ingår arkivarie Jan Dahlström, förste arkivarie Britta Joneli Ericsson (huvudredaktör) och förste arkivarie Peeter Mark. Redaktionens adress: Riksarkivet, Box 12541, Stockholm Tel Telefax Anmälan om medlemskap eller adressförändring görs till redaktionen. Manuskript avsedda för publicering i kommande nummer bör vara redak:tionen tillhanda senast den l juli 1995 (nr ) och den l september 1995 (nr 3 1'995). Manuskripten mottages såväl på papper som på diskett. ISSN Omslag och grafisk formgivning Sven-Gunnar Lidmar Schmidts Tryckeri AB, Helsingborg

6 o INNEHALL Eva Friis, Om forskning i arkiv och datorer. För- och nackdelar 7 Anders L J oh ansson-börje J ustrell, I J anus' tjänst. Några reflexioner kring arkivutbildning och arkivvetenskap 27 Leif Gidlöf, Arkiven och!t-samhället 39 Konferenser och studieresor Svenska Arkivsamfundets temadag om grundutbildning och forskarutbildning (Peter Nordström) 51 Militärhistoria i polsk tappning - två konferenser hösten 1994 (Björn Gäfvert) 55 Riksarkivets LEXIT-konferens (Lennart Lundquist) 58 Översikter och recensioner "Vår beredskap är god". Arkivväsendet inför sekelskiftet (Jarl Torbacke) 69 Kronans skatter och bondens bröd. Den lokala förvaltningen och bönderna i Sverige (Anna-Brita Lövgren) 74 Tartu Ulikooli (Academia Gustaviana) Senati protokollid Konsistoriumsprotokolle der U niversität Dorpat Il Norge, Arkivmagasinet (Grete Solberg) 78 Danmark, Arkiv (Anna Svenson) 79 Svensk arkivbibliografi (Irma Ridbäck) 83 Medverkande i detta nummer 9 5 5

7

8 Om forskning i arkiv och med datorer. För- och nackdelar EVAFRIIS Allmän beskrivning Inledning Alltsedan jag doktorerade på metoder för datorstöd i planering av ombyggnader har jag arbetat med datorer som dock inte alltid har gett mig det stöd, som jag har hoppats på. Jag är inte datortekniker, jag tillhör fel generation och kön för att konfliktfritt ta till mig den nya tekniken. Som forskare prövar jag naturligtvis ändå de nya möjligheter som datorer ständigt ger inom olika områden. Jag och min omgivning arbetar med besvärande begränsningar i kunskaper, erfarenheter m.fl. resurser. Trots det har vi lyckats få fram ett intressant material. Vi tycker att vi har haft framgångar men förvisso har vägen dit även kantats av misslyckanden. Det gäller 'trial and error' både i vårt arbete på arkitekturskolan och på krigsarkivet. Under många år har jag arbetat med arkivmaterial på krigsarkivet för att samla material till en historik över Karlsborgs fästnings tillkomst. Jag är arkitekt och studerar därför främst fästningens, byggnaders och det lilla militära samhällets framväxande. Dessa studier skall sättas in i sitt historiska sammanhang. J ag har de senaste åren haft förmånen att ha professor Hans De Geer som rådgivare inom detta område. De resultat som vi nu har uppnått är inte minst en produkt av hans påverkan i form av uppmuntran och tillrättalägganden. Karlsborgs fästnings historia är ännu oskriven. En del försök har gjorts över åren men de har inte avslutats. Jag förmodar att det delvis beror på att materialen i olika arkiv är så omfattande att en ambitiös forskare finner uppgiften övermäktig. 7

9 Bakgrunden till Karlsborgs fästning Fästningen tillkom under en intressant tid av vår historia. Sverige hade fått en helt ny politisk och försvarspolitisk roll efter freden i Kiel1814. Carl XIV Johan samlade kring sig en krets av ambitiösa män som delade hans visioner om ett Sverige som åter aktivt skulle ta del i Europas tekniska, militära och kulturella samhällsutveckling. Baltzar von P la ten lyckades få med sig både kung och folkvalda på ett beslut att försvara hans livsverk Göta kanal med en ny stor fästning på Vanäs udde i Vättern. Unga officerare skickades ut för att studera de enorma fästningsbyggena i Europa efter Napoleonkrigen. Deras reserapporter är intressanta tidsdokument. Arkivmaterial på Krigsarkivet Det är naturligt att jag under mina arkivstudier har börjat med att.studera ritningar. Krigsarkivets kart- och ritningssamlingar är en guldgruva för en arkitekturhistoriker. Med hjälp av den entusiastiska och kunniga professorn Ulla Ehrenswärd kunde jag under många år i veckor gå igenom olika arkiv i krigsarkivets kartsal Jag har blivit alltmer fascinerad av den tekniska och konstnärliga skickligheten hos 1800-talets fortifikatörer. På laverade tuschritningar av utsökt kvalitet kan man t.ex. följa byggprocessen år från år under fästningens första 50 år. På minutiöst utförda förslagsritningar har arkitekten för slutvärnet, sedermera chefen för fortifikationen Johan af Kleen, övertygande visat hur han arkitektoniskt och konstruktivt hade tänkt sig denna märkliga militära byggnad. Han hade arbetat på Karlsborgs fästningsbygge som ung löjtnant tills han blev fästningens fortifikationsbefälhavare.. Den unge docenten i fysik från Lund, jöns Kleen (sedermera Johan af Kleen, ) blev. erbjuden att bli utbildadpå Marieberg till fortifikatör. Under sin karriär tjänade han troget tre kungar och vann deras och sina överordnades förtroende. Okänd konstnär. Svenska porträtt arkivet, Nationalmuseum. 8

10 Fortifikationsbefälhavarnas, Kleens och alla andras rapporter till Krigskollegium innehöll mycket mer än ritningar. Det finns månatliga uppgifter på antal dagsverken på de olika arbetsplatserna på fästningsområdet, det finns räkenskaper och verifikationer och korrespondens i hyllmeter på hyllmeter. Utan hjälp av bl. a. Elsa N ordströms skicklighet och erfarenhet hade jag aldrig kunnat hitta rätt i detta annars för mig oöverskådliga material. Presentation av problemen Den moderna tekniken Ett av de problem som vi villlösa i vår forskning är att försöka göra de svårhanterliga arkivmaterialen lättillgängliga med hjälp av bearbetningar i datorer. När materialen är införda i datamedia får vi - och andra - möjligheter till översikt, analyser, fördjupad forskning och spridning i tryck eller i annat medium. Nästan allt detta arkivmaterial är skört och oersättligt. Det är dessutom svåråtkomligt för alla som inte bor i Stockholm. Det kan inte dröja länge förrän materialets ömtålighet gör att ansvariga myndigheter måste lägga restriktioner på forskare att arbeta med framtagna original. Svart-vita mikrofilmer i läsapparater gör varken räkenskaper eller bilder rättvisa. Denna nu ganska föråldrade teknik tillåter dessutom inte forskaren att få en överblick över en hel ritning eller att se en stor matris annat än i svåröverskådliga delar. Finns det nu tekniska hjälpmedel som skulle kunna göra arkivmaterial tillgängliga både med sina sakliga innehåll och med sina konstnärliga kvaliteter för fler intresserade? Hur kan den så omskrivna moderna informationsteknologin förbättra för arkivforskning och underlätta att arkivmaterial och forskningsresultat når flera? Eller är denna teknik ännu för resurskrävande både vad gäller kapitalvaror och krav på tidsödande arbetsinsatser för att vi inom arkivforskningen skall orka med en modernisering? Jag har ägnat några år åt att bearbeta dessa problem och att arbeta med krigsarkivets material på olika sätt för att pröva ny teknik och därmed ibland nya metoder. Intressenter En väsentlig fråga som inte kan förbigås är om det finns tillräckligt många intressenter för arkitekturforskning för att motivera en satsning på ökad information om byggnaders och samhällens tillkomst och utveckling. 9

11 Det borde vara självklart att alla byggnader av riksintresse vore dokumenterade på ett sätt som ger lättillgänglig kunskap till dem som förvaltar och brukar byggnaderna och till dem som planerar ombyggnader. Det är naturligtvis min åsikt att dessutom alla kommuner, intresseföreningar, privata företag och enskilda som äger och förvaltar klenoder i vårt byggda arv skall se till att även dessa byggnader och samhällen studeras och dokumenteras med hjälp av en pedagogisk!t-teknik. Problemet då är snarare att det finns så många intressenter och det gäller att utveckla flexibla metoder som passar alla kategorier. Olika intresseområden drar nytta av informationsteknologin från skilda infallsvinklar. Inom byggandet finns forskning i s.k. IT-Bygg, som studerar datormetoder främst i tre sammanhang: för beräkningar, för att hantera och bearbeta information och för att presentera och visualisera information. I ekonomiska sammanhang, inom forskning så väl som inom handel och industri växer alltmer sofistikerade matematiska modeller fram. De ställer stora krav på användarnas matematiska kunnighet. Samtidigt finns lätthanterliga standardprogram för kalkyl och statistik som används rutinmässigt inom vetenskapligt arbete av olika slag och i vardagsarbetet på små och stora företag. Vilka problem uppstår om vi använder dessa standardprogram för att kartlägga kostnader, använd arbetskraft och material för projekt och byggnader? Vi måste i alla fall konstatera att datorerna verkligen har förändrat inte bara vårt arbetsliv inom de flesta områden på alla nivåer utan även vårt privatliv. Eftersläpning Inom historisk och arkitekturhistorisk forskning har den moderna tekniken trots detta inte trängt in som ett naturligt hjälpmedel med undantag av att ordbehandlare har ersatt skrivmaskiner. Jag tycker att det är ett problem. Historisk forskning är så viktig att den får inte hamna på efterkälken och utanför det moderna samhället. Det kan hända alltför lätt. Arkitekturskolan vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) ligger också långt efter i att följa med i den tekniska utvecklingen till skada för dess elever som får ännu svårare att komma in på arbetsmarknaden i den för sin överlevnads skull alltmer datoriserade byggsektorn. Vad jag inte minst därför vill pröva är hur CAD- och GIS-programs kapaciteter kan nyttiggöra och underlätta beskrivningar och analyser inom arkitekturhistorien. 10

12 Ett problem för de 'gamla' högskolorna är att de också brottas med de svårigheter som de för varje år minskade ekonomiska resurserna ger. Jag har av bl.a. geografiska skäl ett samarbete med Skövde högskola vars tekniska resurser och satsningar på datorstödda visualiseringar av olika slag är intressanta. Kan den statliga generositeten för de nya högskolornas utrustningar komma till nytta också för humanistisk forskning om nya och gamla högskolor samarbetar och samutnyttjar sina resurser? När det gäller eftersläpning med datoriseringar och acceptans för det arbetssättet har jag och mina medarbetare stött på avsevärda problem under våra genomgångar av arkivmaterial på Krigsarkivet. För att mata in de stora - upp till två meter långa - matriserna fordras rent fysiskt ett samarbete mellan ~å personer där en dikterar in sifferuppgifterna till den som sitter vid datorn. Förut kunde vi sitta i kartsalen vars stora bord är mycket lämpliga och där det finns tillgång till ström. Vi störde inte a':ldra forskare men vi var störande för personalen. I forskarsalen finns inte tillräckligt med väggkontakter och tystnad är nödvändig. Krigsarkivarien har därför välvilligt ställt olika provisoriska arrangemang och rum till vårt förfogande. Detta är naturligtvis inte bara ett administrativt utan också ett ekonomiskt problem. Arkiv kommer att bli tvungna att ha andra sorters arbetsplatser till datoriserade forskares förfogande. Det kommer att kräva omfattande och förmodligen dyrbara om- och tillbyggnader. Mina medarbetare, som samtliga är beredskapsarbetare eller ALUanställda, har också haft andra problem med de mer ovanliga arbetsmiljöer som arkitekturskolan och krigsarkivet utgör för dem som inte är arkitekter eller historiker, i yrket eller som amatörer. AL U -anställda på en statlig arbetsplats har samma rättigheter och skyldigheter som andra statstjänstemän men tyvärr känner de sig sällan bemötta som medlemmar i ett kollektiv. Detta är både ett socialt och ett psykologiskt problem men också ett politiskt problem även på lokal nivå. I arbetsintensiva arbetsmiljöer - där även de ALU-anställda arbetar engagerat - ägnas enligt min mening psykosociala problem ofta för litet uppmärksamhet. 11

13 Beskrivning av metoder och/ eller datorprogram Inmatning med hjälp av mjuk- och hårdvaror Vi har under några år hunnit gå igenom ett omfattande arkivmaterial och överfört uppgifter till datorer med hjälp av olika program för inmatning. Materialet har bearbetats och presenterats med hjälp av andra program. På krigsarkivet har vi fått låna en decenniegammal persondator med 5,25" disketter. Vi har där använt en gammal version av programmet Works (2). Vi har matat in text i programmets ordbehandlingsdel och siffror i kalkyldelen. I programmet kan man spela in egna s k makron, d.v.s. korta kommandon som ersätter en annars tidsödande serie kommandon, ord, operationer och/ eller textavsnitt som ständigt återkommer. Detta har vi utnyttjat både i ordbehandling och i kalkyl. Summeringar och multipliceringar är t.ex. sällan gjorda i arkivmaterialets matriser. Mina medarbetare har också upprättat beräkningsmallar i vilka uppgifterna matas in. Beräkningsresultaten fås meddetsamma enligt mallarnas regler. Makron underlättar också hanteringen och administrationen av ett alltför stort material för en dator med begränsad kapacitet. Jag började för flera år sedan inmatningen av arkivmaterial på krigsarkivet med att mata in Kleens förslagsritningar, som jämte några andra ritningar nu finns i digitaliserat format på en UNIX-baserad CADstation. Operativsystem och CAD-system har vuxit i sina nya versioner och vår nu 4 år gamla arbetsstation har inte längre minneskapacitet för bearbetningar av de mycket utrymmeskrävande ritningarna. Alla böjda linjer tar mycket plats i en dator. Ritningar av slutvärnets torn, friser, rundbågade fönster och kanonportar lämpar sig därför inte för annat än för stora system. ~ ~ ~~ Slutvärnet på Karlsborgs fästning är nära 700 meter. Byggnaden består av få välstuderade arkitektoniska byggdelar som var och en upprepas i hundratal. Detta passade både det rationella militära byggandet och nu vår moderna datoriserade ritteknik. Foto: Kurt Eriksson, Riksarkivet. 12

14 Vad gäller inmatning av kartmaterial har det bl.a. möjliggjorts genom ett samutnyttjande av persondatorer och program i ett samarbete med ett forskningsprojekt på Linköpings universitet. Vi har också på senare tid startat ett samarbete med institutionen för lantmäteri på KTH, som har större resurser och större intresse för detta område än arkitekturskolan. Institutionerna tillhör samma fakultet inom KTH. Arbetskraft och kompetens Vårt sätt att arbeta kräver tid- även om man använder makron. Alltsedan 1993 har jag haft förmånen att få ALV-arbetare från olika arbetsförmedlingar i Stor-Stockholmsområdet. De har arbetat ungefär ett halvår var och en. Några har fått förlängningar på några månader av respektive förmedling därför att de varit så intresserade av och kompetenta för arbetsuppgifterna. Så småningom har antalet ALV-arbetare i projektet vuxit, f n är det åtta män och kvinnor med vitt skilda kompetenser, som ägnar sig åt olika delar av min arkivforskning. En kreativ arbetsmiljö har vuxit fram med grupparbete och ett intensivt samarbete mellan dem som har samma intresseinriktning. Lennart Magnusson, som är en erfaren administratör har skrivit de flesta makron som han tillsammans med Olle Hjelm har utnyttjat vid de detaljerade inmatningarna, i vilka vi f ö deltog allesammans under några veckor. Olle Hjelm skall fortsätta detta arbete och har med lätthet lärt sig att skriva makron för sitt fortsatta arbete, stödd av sin utbildning i datologi på KTH. Därefter har vi överfört det inlästa arkivmaterialet till de persondatorer (PC), som jag disponerar på arkitekturskolan för att där göra vidare bearbetningar. Dessa PC har överlag god kapacitet. Ana Brene med företagsekonomiexamen har med stor noggrannhet analyserat räkenskaper och verifikationer i olika arkiv. Hon har bara accepterat för inmatning de uppgifter som skulle passera en revision. Bengt Sjödin och Jesus Ruiz, båda med examina från KTH, har lärt sig att bemästra tålamodsprövande inmatningar och bearbetningar av en avvägningskarta från 1819 i ett GIS-system. Nu bearbetas den inmatade kartan för att bl a kunna presenteras med 3D-modelleringar i AutoCAD med olika tilläggsmoduler. Det är det första försöket på arkitekturskolan att pröva dessa tekniker. Inmatade och bitvis bearbetade arkivuppgifter behöver ytterligare bearbetningar för att presenteras med för olika tillämpningar lämpliga metoder och program. Den som har prövat detta är Pasi Oksa som med en enastående snabb fingermotorik har prövat t ex programmet Excels 13

15 senaste version 5 på Windows 3.11 på en PC med MSDos 6.2. Affärsgrafik har sin egen estetik. Med Excel5 kan man välja format och färger på ett intressant sätt. Intern och extern kommunikation För att få fram ett datorbaserat tryckfärdigt manus har Thorsteinn Sveinsson lyckats få alla våra program och datorer med de mest skilda egenskaper att samverka. Vi har i vårt rum tillgång till 5 olika datorer av olika åldrar, märken och kapaciteter, egna datorer och lånade datorer. Våra PC har ethernetkort och är utrustade med Windows for Workgroups som ger direkt möjlighet att skapa ett lokalt nätverk på datorer. Vi är nu sammankopplade med arkitekturskolans bibliotek, med avdelningen för konstruktionslära och med några datorer på institutionen för regional planering. Eftersom skolan f ö mest har satsat på Macintosh-datorer, som inte har samma egenskaper för kommunikation är vi inte lokalt hopkopplade med fler datorer. Vårt lokala nätverk ger oss Disponibla medel från olika kådor Y-all: In representerar!'b daler banco sant antal (fiir dagsvemm) 3ooooo ~ Balence f&ra drt - Q'cinfra byggmedel =:=:=:=:=:=:=:=:=: Ex1ra medel :::::::::::::::~: Ferskctt - Picnier cc:rpser1 250ooo htaims uppb&d ~ Dverse :::::::::::::::: Balencetll nlslallr --Dagsva1cerl : : : o 1S80 1S81 1S82 1S83 1S84 1S S87 1S88 1S89 En svart-vit reproduktion av vårt färgdiagram där vi har sammanfattat ett decenniums disponibla medel för varje år fördelade på olika inkomstkategorier. Kurvan visar antalet dagsverken för varje år. Foto: Kurt Eriksson, Riksarkivet. 14

16 förutom kommunikation på flera sätt med mail, chat m fl program också ökad effektivitet och snabbhet genom att vi kan samutnyttja anknutna datorers hårddiskar. Våra PC har sedan liksom våraunix-maskiner full anknytning till Internet med ett eget lp-nummer för varje dator. Vi använder oss sedan av WWW, World Wide Web, ett nytt system, som organiserar hypermedia. Vi kan uppsöka all möjlig information över hela världen och våra egna arbetsresultat och bilder blir tillgängliga för användarna av de c:a 30 miljoner datorer som hittills är anknutna till Internet. Vi utnyttjar i denna kommunikation programvaran MOSAIC som användarvänligt visar hur dokumenten inmatade i WWW skall nås. Det är i detta medium som vi har 'publicerat' vår skrift om Karlsborgs fästnings byggande under de första 50 åren i dess engelska version. För kommunikation med samarbetspartners som inte är anknutna till Internet använder vi telefonlinjer och modem med faxfunktion. Vi skickar och hämtar t ex filer och meddelanden med dem som distansarbetar i vårt projekt och utnyttjar egna datorer. Redogörelser för målen Med hittillsvarande resultat som nu har tillräcklig volym kommer jag under det fortsatta arbetet med registrering och bearbetning av arkivmaterial att diskutera vårt arbete och vårt material och inordna det i ett teoretiskt sammanhang. J ag anser att ett studium av Karlsborgs fästnings tillkomst som utnyttjar arkivmaterial av alla de sorter ger hanteringsproblem som ligger i tiden för målsättningar i vetenskapliga studier: dels att analysera mätbara fakta i en mer positiviistisk, naturvetenskaplig tradition, dels att tolka det sammanlagda materialet, analyser, texter, bilder, ritningar och kartor och därvid inspireras av ett hermeneutiskt, humanistiskt betraktelsesätt. Ett annat praktiskt mål för vårt arbete, som jag vill framhäva igen är att våra bearbetningar av arkivmaterial kan ge nya uppslag för vidare forskning. J ag vill att våra resultat av utomstående forskare med skilda intressen också skall kunna betraktas som ett slags halvfabrikat. Vårt material skall ge upphov till fördjupade studier från nya infallsvinklar. Även om jag inte studerar fästningen ur befästningsteknisk synpunkt bör detta material om t.ex. de byggda fronterna vara av intresse för militärhistoriker förutom för professionella arkitekturhistoriker. Våra försök att kartlägga medel och kostnader kan vara av intresse både för företags- och nationalekonomer och för forskare i ekonomisk historia. 15

17 Ett studium av den arbetskrävande anläggningstiden bör naturligtvis ta med sociologiska aspekter. Hantverkare, frivilliga, fångar och militärer måste ha skapat ett säreget samhälle. Ett studiemål som jag bl a har diskuterat med mina kollegor i institutionen för regional planering är att kartlägga Karlsborgs fästnings betydelse för sin region alltifrån anläggand et till dags dato. En målsättning - eller dröm - är att skapa ett forskarteam där olika specialiteter skulle kunna arbeta med och utnyttja materialet som vi har tagit fram och håller på att ta fram. Med hjälp av ritningar och ett flygfoto har vi ritat in fästningsområdet i sitt regionala sammanhang såsom det torde ha sett ut i mitten av talet. Vi har bearbetat bilden i dator bl a för att förtydliga Göta kanals slingriga väg via sjöarna Vättern (mörkare grå), Bottensjön (mellangrå) och sjön Viken (ljusgrå), som nås med hjälp av kana1ens först byggda sluss vid den gamla bruksorten Forsvik (t h i bildens fond vid ljusa öppna fält). Slutvärnet skyddades av landfrontens vallar och vallgrav och av den svagt sluttande glacisen. Fienden var oskyddad om den hade lyckats forcera huggen och brinnande skog som var den första "försvarslinjen". Foto: Kurt Eriksson, Riksarkivet 16

18 Arkivstudier Fotografering och bearbetning av relationsritningar Krigsarkivets fotograf har fotograferat relationsritningarna från enligt tekniska anvisningar från Kodak-laboratoriet. Sedan göt Kodak-laboratoriet in fotografierna på en CD-ROM-skiva. Datorerna kan nu läsa ritningarna från denna skiva med hjälp av en CD-ROM -läsare. Bilderna man får upp på skärmen behöver sedan bearbetas. Det finns ett antal redigeringsprogram för olika datorer där ett antal effekter kan förbättra kvaliteten: konturskärpa, färgton m m. Vi valde till slut Photoshop på en Macintosh för att sedan få in de redigerade och tilllämpligt format sparade filerna i redigeringsprogrammet QuarkXPress, som är ett inom tryckeribranschen ofta använt program. Redigeringen har gjorts av oss, för att bespara tryckeriet besvär. Relationsritningarna skildrar årets arbeten i mörkare ton och föregående års arbeten i ljusare ton. Denna svart-vita reproduktion gör inte originalet med sina finstämda färger rättvisa. Foto: Kurt Eriksson, Riksarkivet. 17

19 Avvägningskarta En av de kartor som har imponerat på oss är den noggranna avvägningsritningen av Vanäs udde från I tunna täta tuschlinjer är nivåkurvorna ritade med l fots nivåskillnad. Cirka 50 nivåkurvor tecknar udde och ås. Vi har digitalisera t in denna karta och håller nu på att försöka modellera den i 3D dels för presentation dels för att kunna göra massberäkningar. Åsen grävdes ut och försvarsvallarna byggdes av schaktmassorna. Försvarsvallarna följde åsens branter och på ett slätt plan placerade man slutvärnet. Planeringen av fästningen utgick tydligen också från terrängens förutsättningar och inte bara från etablerade och nya befästningsteorier. Vi överlappar vår från den ursprungliga avvägningskartan digitaliserade kartan över Wanäs udde med vår tids fotogrammetiska karta. De flesta byggnader som har tillkommit efter den period som vi huvudsakligen studerar, , har vi här tagit bort, inte minst för att göra de tunna nivåkurvorna läsbara. Foto: Kurt Eriksson, Riksarkivet. 18

20 Förslagsritnigar Johan Kleen skickades ut på kontinenten på en lång studieresa Han har skrivit dagböcker med ritningsbilagor fran resan. Han blev en varm anhängare av de nya europeiska befästningsideerna, det s knytyska systemet. Han beundrade den nya arkitekturen i Miinchen och hans noggranna ritningar därifrån och från Leo von Klenzes nybyggda befästningar runt Ingolstadt hade han nytta av då han ritade förslagsritningarna till slutvärnet, både fasader och detaljer. Det tog Kleen tio år att övertyga sina överordnade att landfronten sk~lle utformas enligt de nya ideerna. De förslagsritningar som Oscar I skrev sitt 'Gillas' på är ur många synpunkter intressanta. Tuschet är behandlat med stor finess, byggnaden är moduliserad, ingående element varieras inte i sin omsorgsfulla formgivning men repeteras desto mer. På två ritningar får planer, fasader, sektioner, detaljer och tecknade partier plats. Inte en uppgift för mycket - ej heller för litet. Byggnaden är föreslagen och ritningen t.o.m hur rationellt byggbar den är. I dag står den Denna sektion av slutvärnet har vi kopierat in i dator till ett digitalis er at format. Datorritningen är tydligare än det bleknade originalet men sa,knar naturligtvis det handritade originalets konstnärliga kvaliteter. Foto: Kurt Eriksson, Riksarkivet. 19

21 där, ändrad i några få detaljer men visionen, logiken, kvaliteten är översatt till verklighet i kalksten, tegel och trä. J ag anser att vi bör ta till vara datortekniken som kan ge oss tillbaka dessa ritningsmässiga och strukturella kvaliteter. Jag hoppas att kunna bearbeta de redan digitaliserade ritningarna i ett alldeles nytt, modernt CAD-system med tillräcklig datakraft även för 3D-modelleringar. Det fordrar dessvärre nya, ganska stora investeringar. Trots alla teknikers framsteg kan de -liksom vi-inte återge den säregna och suggestiva miljö som mötte (och möter) en besökare i slutvärnet. Nu är slutvärnets inre miljö dock kraftigt ombyggd. Det finns inte kvar några stora utrymmen i logementsdelarna som konstruktionen medger. Dagens brandbestämmelser har delat upp batterigalleriet till vår tids storlek av s k brand celler. Den ursprungliga rytmen av sexvalv mellan varje trapphus har slagits sönder. Vi har fantiserat oss tillbaka i tiden. Kanske utnyttjades en del av slutvärnet med de öppna samband som nedanstående teckning visar. Dagsverken m m I serien 'Inkomna handlingar till majorsexpeditionen på Fortifikationen' finns fortifikationsbefälhavarnas på Karlsborg månatliga rapporter under de första 50 årens anläggningstid. De redogjorde i detalj för dagsverken, tillökningar och överbeting för olika arbetskategorier fördelade på de Vi ser väggen mot nästa trapphus efter det sjätte valvet. Fyra valv på den s k logementssidan skall användas som lektionssal vars inredning som synes diskuteras. Foto: Kurt Eriksson, Riksarkivet. 2.0

22 olika arbetsplatserna och dess~s administrativa tillhörighet, benämnda huvudtitlar t o m 1843, därefter arbetstitlar. Dessa rapporter är i formatet långa matriser med skriftliga kommentarer på baksidan (inalles 600 matriser). De sirliga siffrorna och bokstäverna i tusch kan trots prydligheten vara svåra att tyda. Vi har också försökt att göra ett urval av de skriftliga kommentarerna med hopp om att kunna vaska fram återkommande uppgifter, hitta intressanta upplysningar om byggprocessen, byggnadsmaterial, inköp, märkliga händelser m.m. Vi skall se hur vi lämpligen bearbetar kvantifierbara uppgifter i form av brända tegel, lossade kalkstenar, bakade skiffertunnor, schaktmassor för vallarna, matjordsinsamling, kvadratalnar gazonering, antal träd planterade, lagda gatstenar etc etc (när slutvärnet började byggas har bara slutvärnsrelaterade uppgifter beskrivits som det då för oss dominerande intresset). Personuppgifter med namn som omnämns är ännu bara sparsamt medtagna. Vi har ur dessa textavsnitt hittills främst koncentrerat oss P.~ försvarsverkens tillblivelse: vallar, tamburer etc, ett arbete som vi hoppas skall vara en hjälp och ge intressanta jämförelser då vi skall beräkna ~oiymer med hjälp av GIS-program både vad gäller massor och mu~erls.. Vi har också antecknat den sammanfattning av anväri'da material som fortifikationsbefälhavaren Wiggman gjorde 1859 i-eri' detaljerad tabell. Vi har alltså: tre av varandra oberoenck källor, karta~ rapporter och tabell, som vi kan jämföra och utnyttj~ i e? källkritiskgi;nskning. Räkenskap-er I våra försök att kartlägga kostnaderna för anläggningsarbetena hade vi svårigheter att få fram jämförbara uppgifter år från år. Vi beslöt oss för att börja med att ta fram de olika anslagen som 'Carlsborgs Fästningsbyggnad' fick från staten, extra och ordinarie anslag plus egna inkomster, s k 'interimsuppbörder' för varje år. Det är alltså debetsidans siffror som vi har arbetat med först från Uppgifterna finns i Kungl. Krigskollegie Fortifikationsdepartements huvudböcker var den centrala myndigheten 'Kungl Krigskollegiums fortifikationsavdelning' med huvudböcker för ordinarie respektive extra statsanslag. F rån har vi som källa verifikationerna till Kungl Krigskollegiums fortifikationsavdelnings huvudböcker, som redovisar debetsidan på samma sätt som uppgifterna i huvudböckerna från Redovisningarna från 1849 och 1850 i huvudböckctrna överensstämde inte vad gäller den utgåend~ balansen. Detta berodde på ändrade rutiner för redovisningar till 21

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

profile4professionals Axiologisk Karriärprofil Kim Sample 4 Oktober 2006 v1.2.7

profile4professionals Axiologisk Karriärprofil Kim Sample 4 Oktober 2006 v1.2.7 profile4professionals Axiologisk Karriärprofil Kim Sample 4 Oktober 2006 v1.2.7 Bäste Kim, Välkommen! Vi tror att denna rapport kommer att bli en värdefull tillgång för dig oavsett om du befinner dig i

Läs mer

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL I svensk rätt har den som skapat en upphovsrättsligt skyddad prestation upphovsrätten till den. Detta är huvudregeln enligt 1 kap 1 lagen

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Policy för lönesättning

Policy för lönesättning 080211_KMH_Policy_lonesattning.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Policy för lönesättning Policy beslutad av rektor 2008-02-11 Ersätter policy fastställd 1996-03-22, senast ändrad 2002-10-08 Dnr 08/36

Läs mer

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet 1 Mats Hagner 2013-01-22 Justitiekanslern Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet Yttrandefrihet omfattar rätten att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation. Mål Få en enkel överblick över vad du behöver tänka på före och under din presentation. Fungera som praktiska verktyg. Fungera som en tydlig sammanfattning av de absolut viktigaste punkterna. Före presentationen

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Skärgård 8 Skärgård 3 2011

Skärgård 8 Skärgård 3 2011 8 Skärgård 3 2011 Om boende och distansarbete i skärgården: försöka duger! TEXT: JAN-ÅKE TÖRNROOS Bild: Håkan Eklund I mer än sex år har jag varit inskriven som fast boende i Brändö kommun på Åland. Min

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

Graärgning och kromatiska formler

Graärgning och kromatiska formler Graärgning och kromatiska formler Henrik Bäärnhielm, d98-hba 2 mars 2000 Sammanfattning I denna uppsats beskrivs, för en ickematematiker, färgning av grafer samt kromatiska formler för grafer. Det hela

Läs mer

Samarbetsrådet för enskilda arkiv Dnr RA 04-2015/754. Mötesprotokoll

Samarbetsrådet för enskilda arkiv Dnr RA 04-2015/754. Mötesprotokoll 1 Samarbetsrådet för enskilda arkiv Dnr RA 04-2015/754 Mötesprotokoll Mötesdatum: 2015-01-30 Plats: Riksarkivets styrelserum Närvarande: Ordförande: Ledamöter: Inbjudna gäster: Förhinder: Björn Jordell,

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Masterprogram i ABM 2015/2016

Masterprogram i ABM 2015/2016 Masterprogram i ABM 2015/2016 120 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% ABM är en förkortning för arkiv, bibliotek och museer. Masterprogrammet i ABM förbereder dig för en karriär inom dessa verksamheter.

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84 Inledning Det som är viktigt att förstå när det gäller grafräknare, och TI s grafräknare i synnerhet, är att de inte bara är räknare, dvs beräkningsmaskiner som underlättar beräkningar, utan att de framför

Läs mer

VAD BÖR SPARAS? Protokoll

VAD BÖR SPARAS? Protokoll INNEHÅLL VAD BÖR SPARAS? s.1 Protokoll s.1 Verksamhets- och revisionsberättelser s.1 Utgående handlingar s.1 Matriklar, medlemsförteckningar s.2 Liggare s.2 Inkomna handlingar s.2 Statistik s.2 Ämnesordnade

Läs mer

Vad du är bra på. Vet du vad du skulle vilja arbeta med i framtiden? Om du inte vet kan du kanske få hjälp av frågorna nedan.

Vad du är bra på. Vet du vad du skulle vilja arbeta med i framtiden? Om du inte vet kan du kanske få hjälp av frågorna nedan. Namn Datum Vad motiverar dig? Vad vill du göra efter gymnasietidens slut? För att kunna matcha dig på bästa sätt mot vidare studier eller arbete behöver vi veta vad du gillar, vad som motiverar dig, lite

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National

Läs mer

Riktlinjer för examensarbetare

Riktlinjer för examensarbetare Riktlinjer för examensarbetare Informationen för dig som ska göra examensarbete finns för det mesta på LTH:s hemsida: http://www.student.lth.se/studieinformation/examensarbete/. Studenten förväntas vara

Läs mer

Ramverk för: Brandingstrategi. Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB

Ramverk för: Brandingstrategi. Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Ramverk för: Brandingstrategi Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Marketing lovar branding håller Ordet brand ska inte förväxlas med det svenska

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003.

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003. HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 80 POÄNG The Media Design Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Erfarenhetsutveckling för projektledare År av erfarenhet på nio månader

Erfarenhetsutveckling för projektledare År av erfarenhet på nio månader Erfarenhetsutveckling för projektledare År av erfarenhet på nio månader Hur kommer det sig att utvecklingsprojekt så ofta drar ut på tiden? Och varför överstiger kostnaderna nästan alltid budget? Ett skäl

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

Kan utan tvekan säga att jag hade svårt för det här pusslet själv men med tiden så knäcker man koden och vet hur man skall lägga pusslet.

Kan utan tvekan säga att jag hade svårt för det här pusslet själv men med tiden så knäcker man koden och vet hur man skall lägga pusslet. Skapande skola Enligt grundskolans läroplan ska skolans elever fostras till medborgare som har en fri och kritisk analysförmåga. Skolans uppgift lär vara att förse dem med de kunskaper som de kan behöva.

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Arkivering av webbplatser några anvisningar

Arkivering av webbplatser några anvisningar Arkivering av webbplatser några anvisningar Sammanfattning Webbplatsen för en organisation är ett fönster ut mot både medlemmar och allmänhet, ett sätt på vilket organisationen presenterar sig för omvärlden,

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Kursutvärdering moment 2, IH1200, ht -12 1. Vad tycker du om kursens upplägg? MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Jag är nöjd med de regelbundna föreläsningarna och seminarierna,

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Bygg en bättre tillvaro med GRÖN FORM

Bygg en bättre tillvaro med GRÖN FORM Bygg en bättre tillvaro med GRÖN FORM Vi gör alla våra val i livet. En upptäckt lockar fram en annan och snart uppstår ett mönster som vi tidigare inte varit medvetna om. Så var det för oss. Vi var intresserade

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Behov av kompetens och kompetensutveckling

Behov av kompetens och kompetensutveckling LANDSARKIVET I HÄRNÖSAND Handläggare Datum Carina Strömberg 2003-07-25 E-post: carina.stromberg@landsarkivet-harnosand.ra.se Behov och målgrupper Målgrupper för utbildning och fortbildning inom arkivområdet

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Examensarbete Teknisk logistik

Examensarbete Teknisk logistik Institutionen för teknisk ekonomi och logistik Teknisk logistik PM Examensarbete Teknisk logistik PM-Exjobb/080205 2 Examensarbete inom ämnet Teknisk logistik, LTH Denna PM är en kortfattad sammanställning

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Syfte och inriktning. Bidragstyper. www.hogreutbildning.se

Syfte och inriktning. Bidragstyper. www.hogreutbildning.se Syfte och inriktning Högre utbildning är en vetenskaplig e-tidskrift som är fritt tillgänglig enligt open accessprincipen. Tidskriftens övergripande syfte är att stödja framväxten av kunskap om lärande

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv. Några råd i skötsel av föreningshandlingar

Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv. Några råd i skötsel av föreningshandlingar Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv Några råd i skötsel av föreningshandlingar 1 2 I dagens samhälle översköljs vi dagligen av information från alla håll - från medier, myndigheter, organisationer

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen

Läs mer

Storyline och matematik

Storyline och matematik Storyline och matematik Av Eva Marsh och Ylva Lundin I ett storylinearbete om energi fick eleverna i årskurs åtta vid många tillfällen diskutera och lösa matematiska problem som karaktärerna ställdes inför.

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

1 Bakgrund. 2 Föreslagna förändringar. Förslag 1 (5) 2014-03-10

1 Bakgrund. 2 Föreslagna förändringar. Förslag 1 (5) 2014-03-10 Förslag 1 (5) 2014-03-10 Projektgruppen för exam ensarbetens kvalitet 1 Bakgrund Under våren 2013 initierades ett projekt med uppdrag att se över rutiner och existerande stöd (dokumentation, beslut, utbildningar,

Läs mer

Manipulation med färg i foton

Manipulation med färg i foton Linköpings Universitet, Campus Norrköping Experimentrapport i kursen TNM006 Kommunikation & Användargränssnitt Manipulation med färg i foton Försöksledare epost facknr. David Kästel davka237@student.liu.se

Läs mer

Angående en strategisk satsning på bemanning och kompetens i landets skolbibliotek

Angående en strategisk satsning på bemanning och kompetens i landets skolbibliotek 2013 06 19 Till utbildningsminister Jan Björklund Angående en strategisk satsning på bemanning och kompetens i landets skolbibliotek Regeringen förväntas i höst presentera en proposition om litteratur

Läs mer

Malmö stads riktlinjer för sociala medier

Malmö stads riktlinjer för sociala medier Malmö stads riktlinjer för sociala medier Bakgrund Sociala medier är i första hand en plats för dialog och inte en traditionell reklamkanal. Det handlar först och främst om kommunikation, konversation

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Meritering för anställning

Meritering för anställning Personalsektionen BILAGA 1. 2011-12-08 Handläggare Frida Proos Meritering för anställning Mallen Meritering för anställning ska användas av sökande till anställning som professor, adjungerad professor,

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

På en dataskärm går det inte att rita

På en dataskärm går det inte att rita gunilla borgefors Räta linjer på dataskärmen En illustration av rekursivitet På en dataskärm är alla linjer prickade eftersom bilden byggs upp av små lysande punkter. Artikeln beskriver problematiken med

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer