ALNARPS MJÖLKDAG. Smarta vägar till lönsam mjölkproduktion! 29 november 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ALNARPS MJÖLKDAG. Smarta vägar till lönsam mjölkproduktion! 29 november 2012"

Transkript

1 ALNARPS MJÖLKDAG Smarta vägar till lönsam mjölkproduktion! 29 november 2012 Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning (LBT) Partnerskap Alnarp Skånemejerier Skånesemin Partnerskap Alnarp

2 Välkommen till Alnarps mjölkdag Torsdag 29 november 2012 Smarta vägar till lönsam mjölkproduktion Arrangeras av SLU-Alnarp Lantbrukets byggnadsteknik (LBT) i samarbete med Skånemejerier, Skånesemin och Partnerskap Alnarp. Alnarps Mjölkdag vänder sig i första hand till mjölkproducenter, rådgivare och studenteter. Program: 09:00 10:00 Registrering, kaffe med ostfralla hållbar 10:00 Välkomna Anders Herlin, LBT, SLU - Bättre lönsamhet i mjölkproduktionen med inhysningssystem som ger bättre djurvälfärd prof. Christer Bergsten, LBT, SLU-Alnarp - Ett ständigt förändringsarbete vår väg till lönsamhet - Eskil Carlsson Fjärlöv, Vinslöv - Fokus på rutin och management hur blir det bättre av det? - Annica Hansson, VÄXA, Falkenberg - Diskussion och frågor 12:15 Lunch 13:15 Fortsättning: - Värmestress hos svenska mjölkkor när förekommer det, vad kostar det och vad gör vi åt det? - Per Peetz Nielsen, SLU- HMH Uppsala - Bättre ekonomi med smart utfodring - Mia Davidsson och Anders Seeman, Skånesemin, Hörby - Hur långt räcker mjölkpriset? - Caroline Ivarsson, Hushållningssällskapet Kristianstad - Diskussion och frågor Kaffe och förfriskningar, avslutning Plats: Aulan Alnarpsgården, Alnarp Tid: 9 16 Kostnad: 300 kronor (inkl moms), studenter på lantbruksskolor halv avgift. Inkluderar dokumentation, förmiddagskaffe, lunch och eftermiddagskaffe, faktureras i efterhand. Anmälan: Senast den 25 november 2012 på Alnarps partnerskaps hemsida i första hand: klicka vidare under aktuellt kalendarium i andra hand e-post: i tredje hand Fax: samt undantagsvis per telefon Partnerskap Alnarp

3 Alnarps mjölkdag 29 november 2012 Innehållsförteckning Bättre lönsamhet i mjölkproduktionen med inhysningssystem som ger bättre djurvälfärd prof. Christer Bergsten, LBT, SLU-Alnarp Sida 5 Ett ständigt förändringsarbete vår väg till lönsamhet - Eskil Carlsson Fjärlöv, Vinslöv 19 Fokus på rutin och management hur blir det bättre av det? - Annica Hansson, VÄXA, Falkenberg 25 Värmestress hos svenska mjölkkor när förekommer det, vad kostar det och vad gör vi åt det? - Per Peetz Nielsen, SLU- HMH Uppsala 35 Bättre ekonomi med smart utfodring - Mia Davidsson och Anders Seeman, Skånesemin, Hörby 39 Hur långt räcker mjölkpriset? - Caroline Ivarsson, Hushållningssällskapet Kristianstad 45

4 Alnarps mjölkdag 29 november 2012

5 Välkommen till kohagen! Bättre lönsamhet i mjölkproduktionen med skötselsystem som ger bättre djurvälfärd Christer Bergsten Professor in Technological Systems for Animal Production Svensk Mjölk/SLU, Alnarp Planer för framtida forskning och utbildning inom LBT Optimera djurmiljön och minimera klimatpåverkan i framtidens tekniska system för animalieproduktion. Forskningen utgår från ett systemanalytiskt angreppssätt. FRAMTIDEN? Olika scenarier avseende klimat, befolkning, livsmedelsbehov, politik mm. DAGSLÄGET Strukturomvandlingen går fort Mer än 60 % av mjölkkorna går i lösdrift Robotarna tar över mjölkningsarbetet Mindre tid ägnas åt att iaktaga djuren Från ko-bonde till mjölkföretagare Internationella marknadskrafter påverkar både insatsmedel och mjölkpris I Europa ökar trycket från marknaden på att branschen ska säkra djurvälfärden 5

6 Svensk Mjölks betespolicy Bete bidrar till bra djurvälfärd och till den goda bilden av svensk mjölkproduktion. Regler och tillämpningar för bete ska ha djuren i fokus och möjliggöra ett modernt och flexibelt mjölkföretagande Räkning för bete Studier klövar och bete Somers m.fl. 2003, HOLLAND 3078 kor i 49 besättningar Kor på ströbädd hade minst klövskador Spaltgolv med skrapor hade färre smittsamma klövsjukdomar Kor med bete hade hälften så många klövsjukdomar som de utan bete under sommaren 6

7 Studier klövar och bete Hernandez-Mendo m.fl. 2007, CANADA 32 kor från lösdrift med sandbås 16 kor på bete under 4 veckor Hälta bedömdes 1/vecka Rörelserna hos kor på bete förbättrades vid varje undersökn. ffa belastning förbättrades Kor på bete låg kortare tid än på stall Kor på bete tappade vikt och produktion LOSER COWS Avlivade & självdöda kor Tilltagande problem i mjölkproduktionen som ofta föregåtts av en sjukdomsperiod Djurskyddsproblem Tar mycket arbetstid Mycket kostsamt Thomsen m.fl Riskfaktorer loser cows Thomsen m.fl. 2007, DANMARK 39 gårdar, 6451 kor 4 ggr större risk loser i konventionella än i ekologiska 2 ggr större risk för ökning celltal med ggr större risk om hårda liggbås och inget bete än mjuka liggbås och bete Inverkan av betesrutiner på mortalitet Burow m. fl gårdar med > 300 kor Intervju om betesrutiner 131 bete, 260 ej bete alls Halverad mortalitet med bete i AMS 25% minskad mortalitet med bete i konventionella system Minskad mortalitet med ökat antal timmar på bete Ökad mortalitet med fri betesdrift DJURFÖRSÖRJNING Ofrivillig utslagning 24,8% VAD KOSTAR EN NY KO? VAD HAR DEN KOSTAT? :- kan vara en rimlig uppskattning inkluderat livvärde plus kostnader/förluster på grund av avlivning/självdöd Det innebär att :- per år i en 100 ko-besättning Således kan eliminering av denna kostnad, betala en investering på med 10 års avskrivning 7

8 Kostnad vid klövsjukdom Behandling veterinär e dyl. 435:- Arbetstid gården 145:- Ofrivillig utslagning 1120:- Förlängt kalvningsintervall 360:- Extra seminering 115:- Minskad mjölkavkastning 280:- Förlorad mjölk pga karens 230:- Återbehandlingar 315:- Beräknad kostnad för ett allvarligt klövsulesår Minskad avkastning 3,50 kr/kg 500 kg 1750:- Merarbete 4,5 tim 185 kr 833:- Akut klövvård 1 besök 750 kr 750:- Extra seminering 0,2 sem 431 kr 86:- Förlängt kalvningsintervall 18 dgr 20kr/dag 360:- Risk för utslagning 8 % 8 000/ utsl. 640:- Risk för avlivning 5 % 6 000kr 300:- Risk för benskador 5 % 2 170kr/beh 109:- Risk för löpmagsförskjutning 1 % 2 860kr/beh 29:- Risk för återfall 30 % 1 670kr 501:- TOTALT 5 358:- Oskarsson 2007 Total kostnad = 3000:- Klövsulesår = 5200:- Esslemont & Spincer 1993 Svensk Mjölks betespolicy Regler och tillämpningar för bete ska ha djuren i fokus och möjliggöra ett modernt och flexibelt mjölkföretagande STUDIE FLEXIBELT BETE, SJV Epidemiologisk studie ca 200 besättningar Hur påverkas klöv- och benhälsan av olika lång betesperiod? Hur inverkar olika betes- och stallrutiner på klövhälsan? STUDIE FLEXIBELT BETE, SJV Studieupplägg Klövhälsorapport höst och vår 200 lösdrifter valdes slumpvis ut och telefonintervjuvades om sina betesrutiner, betesmiljö och stallmiljö under sommaren 2010 Besättnings- och individuppgifter inhämtades från kokontrollen Frekvensen för de vanligaste klövsjukdomarna vid vår- och höstverkning relaterades till besättnings och individuppgifter och en statistik bearbetning gjordes Vår Höst Klöveksem lindrigt 10,9 9,4 Digital dermatit 2,6 3,5 Klövröta 25,7 15,4 Sulblödning 18,8 20,1 Klövsulesår 4,3 6,3 8

9 Klövhälsorapport höst och vår Smittsamma klövsjukdomar högre frekvens med SLB, ökad besättningsstorlek, i lösdrift och med AMS Alla klövsjukdomar lägre frekvens i ekologiska besättningar Klövsulesår högre frekvens i uppbundna mindre besättningar Resultat vårverkning dvs efter stallsäsong Besättningar i 4 månaders beteszon hade mindre klövsjukdomar totalt, DD och klövsulesår jämfört med beteszoonerna med kortare lagstadgat beteskrav Klöveksem ökade med minskat antal månader lagstadgad betesperiod Ekologiska besättningar hade mindre klövsjukdomar totalt, klöveksem och DD än konventionella Besättningar med i huvudsak Holstien hade mer klövsjukdomar totalt och klövsulesår än SRB eller övriga besättningar Prevvalens klövsjukdomar vid höstverkning verkningar i 174 besättningar Resultat höstverkning på besättningsnivå Diagnos Individnivå Besättningsnivå 10e perc, 50 perc, 90e perc, Anmärkning totalt* 23,0 3,9 15,3 55,4 Klöveksem 14,9 0,0 5,5 44,3 Digital dermatit 4,1 0,0 0,0 13,9 Allvarlig klövröta 3,2 0,0 0,0 9,2 Risken för klöveksem var lägre när djuren var på bete hela dygnet än enbart natt eller varierande dag eller natt Det var större risk för klöveksem och klövsulesår med högre betestryck (>11, resp 5,04 heldygnskro/ha) Ekologiska besättningar hade lägre risk för klövröta än konventionella Klövsulesår** 8,9 1,4 8,0 16,7 Resultat höstverkning på individnivå Risken för klövsulesår på hösten var högre med längre > 189 dagar verkningsintervall Risken var högre för anmärkningar totalt (3,8 ggr högre), klöveksem (6,5), klövröta (9,5), och klövsulesår (5,0) om det fanns klövsjukdom på våren Risken för anmärkningar totalt och klövsulesår var högre hos SLB än SRB och andra raser Således har stallsäsongen större inverkan på klövhälsan än själva betesperioden 9

10 Welfare Quality : Djurvälfärd är inkluderar både djurhälsa och djurens möjlighet att kunna bete sig naturligt Lönar sig djurvälfärd? Ger bättre inhysning bättre djurvälfärd? Vad är djurvälfärd och hur mäter vi det? Science and society improving animal welfare in the food quality chain EU funded project FOOD-CT Forskning för att utveckla metoder för att bedöma och registrera djurvälfärd. Objektiva ochsubjektiva mått. KAN MAN MÄTA DJURVÄLFÄRD? KAN MAN MÄTA DJURVÄLFÄRD?? Ny teknik för att identifiera hälta Bildanalys under utveckling 10

11 tjänster djurvälfärd FRÅGA KON djurbaserad Rådgivning/Verktyg Vad får jag? Hur/Vem? Tid Fråga Kon Kosignaler, Djurbedömning och enkel rådgivning HF rådgivare 2-3 timmar Signaler Djurvälfärd Webbrapport baserad på kodata Lantbrukarsajt/ HF Rådgivare 5 min Hälsopaket Mjölk Djurhälsoanalys och plan för förbättring HPM-veterinärer på sikt även rådgivare tim under 1 2 mån Exempel - gårdar Resultat Fråga kon Gårdsuppgifter Gård Kor Prod. form Mjölk ning ECM x kor Konv Uppb. 10, kor Eko Uppb. 10,8 Kor Prod. form Mjölk. system ECM x kor Konv Uppb. 10, kor Eko Lösdr 9,9 Kor Prod. form Mjölk. system ECM x kor Konv Lösdr 10, kor Eko Lösdr 9,8 Kor Gård Kalvar Anm Skador Magra Poäng Grava skador Hälta Står i bås Resning Skador Grava skador Smutsiga Mkt smutsiga Sjuka Signaler Djurvälfärd en webbrapport Median 10% 40% 50% 11

12 Signaler Djurvälfärd en webbrapport Resultat Signaler djurvälfärd Mastit Klövar Död Djurhälsa Dräktighet Utslagning och förluster Gård BTSCC x MBI % PP % DA % DD % SS % % AI >120 d Åld. 1:a kalvn. Lnr 1 < 90 Total Fert Juver hälsa Död d ,6 3,1 6,2 0,0 11,0 28,5 37,3 0,0 9,3 6,2 0,0 10,7 0,0 5,3 0,0 9,5 27,0 42,5 0,0 26,6 8,0 2,7 22,5 7,5 2,5 1,3 0,0 6,1 6,1 25,8 43,8 2,7 9,2 11,5 9,2 19,1 3,6 0,0 0,0 0,0 0,0 7,3 26,2 36,1 4,4 2,4 16,8 0,0 24,5 17,1 9,8 0,0 6,4 6,8 4,9 23,7 39,1 2,1 2,4 19,5 8,5 31,7 32,2 2,8 4,4 0,3 9,1 0,2 30,5 39,1 9,4 7,6 1,0 14,8 Median 20,8 5,6 4,1 0,0 0,2 6,5 6,7 26,6 39,1 2,4 8,4 9,8 5,6 HPM Djurhälsokostnader Resultat HPM Djurhälsokostnader utgår ifrån rapporterade sjukdomar i djursjukdata och rapporterade sjukdomar vid klövverkning. Kostnader för döda kalvar och ungdjur samt indirekta kostnader för sjukdomar på besättningsnivå grundas på data från kokontrollen (Oskarsson, 2010) Kalvar Klövar Juver Fruktsamhet Utfodring Hållbarhet Summa Gård öre/kg öre/kg öre/kg öre/kg öre/kg öre/kg öre/kg kr/koår kr/koår kr/koår kr/koår kr/koår kr/koår kr/koår ECM ECM ECM ECM ECM ECM ECM Median , , ,5 Finns det några fasta kostnader? Foderpriser varierar Räntekostnader varierar Kostnader för djurvälfärd utörs ffa av kostnader för sjuklighet som har både direkta och indirekta kostnader och förluster Mindre variation med egna insatser Finns det några fasta intäkter? Mjölkpris varierar Köttpris varierar Livvärde varierar 12

13 Sammanfattning EFSA rapport 2009 Produktionssjukdomar Juver, klöv och bensjukdomar är det viktigaste välfärdsproblemet inom mjölkproduktionen Skötselsystemet i sig är den viktigaste faktorn för uppkomst av välfärdsproblem Mjölkkor och kvigor skall ges tillgång till ett välskött bete eller annan lämplig utevistelse åtminstone under sommaren eller vid torr väderlek System för att registrera frekvensen av hälta och klövsjukdomar var 3-6:e månad skall finnas i alla besättningar Betesbaserat system Stallbaserat system Produktionssjukdomar VAD KAN VI GÖRA FÖR ATT FÖRBÄTTRA INHYSNINGSSYSTEMET? Bra systemfunktion Dålig systemfunktion Ska vi räkna ut lönsamhet är det ju pengarna som vi får kvar i handen som räknas Det har gjorts ett flertal beräkningar av kostnaden för Uppbundna kor i tusentals år Familjejordbruk upp till ca 50 kor Skyddad verkstad 13

14 Snabb ökning lösdriftsystem Hälta, tilltagande problem med lösdrift Danmark 130kor Bindestald 30 % Lösdrift 70 % Sverige 65 kor Uppbundet 40 % Lösdrift 60 % Norge Finland 25 Uppbundet 80 % Lösdrift 20 % VARFÖR MINDRE PROBLEM PÅ BETE? VARFÖR MER PROBLEM LÖSDRIFT? Minskade djurkontakter innebär minskad smittrisk Minskad exponering för hårda golv för klövar Minskad exponering för dålig hygien för klövar /juver Ökade djurkontakter medför ökad smittrisk Mindre kontroll utfodring på individnivå Ökad exponering för hårda golv för klövar Ökad exponering för dålig hygien för klövar /juver Ökad risk för traumatiska skador i och med Minskad risk för traumatiska skador vid sociala interaktioner i och med större ytor förflyttningar mellan olika aktiviteter och sociala interaktioner på små ytor Grass is good for activities GRÄSLIKT INNE vs GRÄSLIGT UTE? Utrymme? Komfort? Hygien Vem vill leka på betong? 14

15 GRÄSLIGT INNE Gödsel är gott bakteriesubstrat och mjukgörare Viktigt med en god hygien Aldrig hål i en ren tand GRÄSLIKT INNE VIP avdelning Separat grupp med direktingång till mjölkning Minimera konkurrens Maximera komfort 15

16 Behandlingsbox, spec. för ben, klövar Liggbås med ströbädd, bra kokomfort Djupströbox bäst, oftast kombinerad med kalvningsbox BENSKADOR OCH HÄLTA 1:A KALVARE Betongspalt i förhållande till gummispalt Odds/Ratio KI 95% P LR Hälta 3,64 1,33 11,09 0,01 Benskador Hårlöshet 2,37 0,64 10,27 0,21 Gummimatta på spaltgolv Sår 2,57 1,16 5,88 0,02 Svullnad 2,45 0,73 9,21 0,15 Robotskrapa spalt ÖKAD RISK FÖR KLÖVSKADOR: Lösdrift Hårda underlag (betonggolv) Förorenade klövar HALKSÄKRA GOLV 16

17 Fottvätt med el. utan desinf. lösn. ÄTBÅS AVLASTAR KLÖVAR OCH UNDERLÄTTAR RENHÅLLNING Goda erfarenheter från forskning kring gummigolv Betongspalt Gummispalt Hel Betong Hel Gummi KLÖVSKADOR hos 1:a KALVARE Betongspalt i förhållande till spaltgummi Klövskador Odds/Ratio KI 95% P LR Sulblödning 2,19 1,00-4,97 0,05 Blödn vita linjen 2,82 1,28-6,43 0,01 Klövröta 0,49 0,22-1,09 0,08 Eksem 1,06 0,44-2,52 0,89 Mindre öppningarea, kan behöva skrapas FRÅGOR & DISKUSSION 17

18 Produktionssjukdomar Sjukdomar som kan sägas ha sin grund i skötselsystem och optimerad produktion Juversjukdomar Fertilitetstörningar Klöv- bensjukdomar Kalvsjukdomar Ämnesomsättningssjukdomar Nya typer av fotbad och tvättar 18

19 Ett ständigt förändringsarbete Vår väg till lönsamhet Snabba åtgärder eller på sikt? av och med Eskil Carlsson Vem är jag?????????????? Vem är jag?????????????? Brainstorm! Mjölkpaketsomslagspojke Helsida i alla skånska tidningar 3 uppslag i Husdjur om juverhälsa Har gått alla kurser på semin? 125 kor? Stämmer inte 135 hektar odlat Föreningsnörd 19

20 Förändringsarbete? Gör så här så blir du rik? Mjölkpriset? Vädret? = flytta berg Ändra på hemmaplan, våga prova nya idéer. De e dom små små detaljerna som gör de Kvalitetstillägg! Fett och protein Logistiktillägg Celler Juverhälsa Noggrannhet i alla led Historia 8200 kg mjölk till kg Ny mjölktank Har gått från att göra allt själv och inte lyckats så bra = inte hinna med till att köpa in mycket tjänster och lyckas väldigt bra = hinna med? Inse dina begränsningar Det som inte blir gjort ska nån som är bra på det, göra (olika anledningar) De blir roligare då och du tjänar antagligen mer = Viktigt! 20

21 Inköpta tjänster: bra kompetens o bollplank= bra resultat Foderrådgivning Avelsrådgivning Individjuver ( Intelängre) Klövverkare Växtodlingsrådgivning Sådd * 4 Ensilering Tröske Gödselkörning (slangmatad) dyr? Snickare o målning Min idol, Mr Bill Cook! Vem är han? If you take care of your cows, your cows will take care of you! Från att kalven föds till kon ska till slakt Finlir ta hand om dom svaga korna= höjd medelavkastning Tidig seminering låg inkalvning= färre kvigor =kvighotell 21

22 Efterkalkyl mjölk en kick många timmar= bra resultat? Vad i stallet...??????? Verka kor 3ggr + =resultat direkt= höjd avkastning Förebyggande pyssel? Hög avkastning inget mål men kommer av sej själv? Överbeläggning? Foder, långstråigt, mycke o ofta Halm Vall*4 Majs Betmassa i silo o korv Åkerböna kornkross Insådd korn?=högre skörd? 22

23 Juverhälsa Förebyggande djurhälsovård Cellgrupp Mjölkhandskar Cellmjölk till tjurar Gör en del 3 spenta Paddlar o odlar mycket Is imagen Mjölka ur under dagen Foderhygien o noggranhet i hela ledet Avel mot läckage Strålande stjärna? 23

24 Långt kalvningsintervall????? Välj strategi Skräppor barnarbete? Gå kurs och bli inspirerad! LYCKA TILL!!!!!!!! 24

25 Fokus på rutin och management hur blir det bättre av det? Alnarps mjölkdag 2012 Annica Hansson, Växa Sverige Rutiner och management Fasta rutiner positivt för både kor, personal och företaget Kor är neofoba trivs inte med förändringar Kors natur och biologi gynnas av fasta rutiner För personal ökar tryggheten Förutsättning för ansvar medför ansvarstagande Fasta rutiner en kvalitetssäkring för företaget 25

26 Vi vet? Lantbruksskolor 25 öringen Mjölka rätt FRISKKO IndividRAM SOP FOKUS kurser Hälsopaket Mjölk (HPM) m.m. Stor del av variationen kan förklaras med varierande rutiner 26

27 Mål, strategi, rutin, uppföljning? Ur beräkningar med HPM-kalkyl 27

28 Rekryteringskvigan 9000 kg ECM, 33 % rekrytering och 3,00 kr/kg mjölk Sänkt inkalvningsålder från 32,8 månader (gränsen till 10 % högsta) till 27,9 månader (median). Över 25 månaders inkalvningsålder en merkostnad Motsvarar 14 öre/kg ECM Foder, diverse och arbetskostnad samt minskat stallutnyttjande (14 färre stora kvigor) Ur Kokontroll - Livstidsproduktion 28

29 Hur förbättra rekryteringskvigan Gör alla införstådda och delaktiga Sätt upp mål för inkalvningsålder Delmål med tillväxt Delmål påbörjad ålder för semin Bestäm rutin och management Skötsel Foderstat vintertid Betesperiod Följ upp Hur ett exempel juverhälsa tankcelltal Maj kor i kall lösdrift, grop, 9700 kg ECM, konventionell, SRB x SLB. 29

30 Hälsopaket Mjölk Gårdsbeskrivning Gårdens mål Vad berättar djuren, personalen och siffrorna Välj Fokusområde Lägg upp strategi Möjlig målsättning, biologisk och ekonomisk Hälsoplan - juverhälsan 30

31 En bild säger mer än 1000 ord 31

32 Ur beräkningar med HPM-kalkyl Instrumentpanelen 32

33 Uppföljning en rutin som skapar nya(?) rutiner Följ upp Människorna, djuren och siffrorna Dokumentera: text, bilder och siffror Sätt nya mål Tack vare den höga anslutningen till kokontrollen stor möjlighet att jobba med resultatuppföljning och göra relevanta jämförelser. Kokontrollanslutning 33

34 Sammanfattning Jobba utifrån gårdens förutsättningar med gårdens personal Identifiera flaskhalsar Sätt mål Lägg upp strategi Jobba i team Följ upp Det är roligt, stimulerande och kompetenshöjande! Frågor? 34

35 Värmestress hos svenska mjölkkor på bete - när förekommer det, vad kostar det och vad gör vi åt det? Varför undersöka värmestress Svenska mjölkkor ska hållas på bete ett visst antal månader varje sommar (Djurskyddsförordningen; 1988:539) I många varmare länder uppträder värmestress hos mjölkkor som hålls ute på sommaren Konsekvensen är minskad produktion och försämrad välfärd På vintern ska de skyddas mot väder och vind (Djurskyddsmyndighetens författningssamling; DFS 2007:5) Per Peetz Nielsen Husdjurens miljo och hälsa Uppsala Termoneutral zone Temperatur luftfuktighetsindex Ett index där temperatur och luftfuktighet slås tillsammans, THI (Temperature-Humidity Index) används för att enklare kunna uppskatta graden av värmestress hos mjölkkor. THI-värde på 72 motsvarar 25 o C och 50 % relativ luftfuktighet Generellt medför THI-värden under 72 ingen stress, medan värden mellan medför en mild värmestress. Gränsen på 72 diskuteras. 80 Temperatur luftfuktighetsindex Genomsnit THI Max THI Minimum THI

36 Genomsnit temp Max temp Minimum temp Försöket Lagrad information från mjölkkor i AMS under 4 år Mjölkproduktion, väder och tid för passage genom en grind mellan stallet och betesmarken användes Andel kor ute - AMS Kall dag Varm dag THI o C % THI o C % Syfte: att undersöka effekten av temperatur och THI på kors användning av bete och på mjölkproduktionen THI Temp andel ute THI Temp Andel ute Andel kor ute - AMS Mjölkproduktion Andel ute (%) :00 02:00 04:00 06:00 08:00 10:00 12:00 14:00 16:00 18:00 20:00 Andel ute när THI>72 någon gång under dagen Andel ute när THI<72 hela dagen 22:00 Hög max THI påverkade inte mjölkproduktionen samma dag, dock minskade mjölkproduktionen två dagar senare med 0,026 kg när det daglig maximala THI ökade med 1 Likaledes minskade mjölkproduktionen två dagar senare med 0,033 kg när den dagliga maximale temperaturen ökade med 1 grad 36

37 Hur påverkar skugga på betet mjölkkornas välfärd 7Försöket Syfte: att utifrån svenska förhållanden kunna ge upplysningar om hur varm väderlek påverkar mjölkkor såväl beteendemässigt som fysiologiskt, och om några av dessa potentiella förändringar kan minskas genom att ge korna tillgång till skugga. Försöket 20 mjölkkor av rasen SRB, två grupper av 10 kor Bete dag och natt (juni-august) Mjölkas två gånga per dag Den ena grupp får tillgång till skugga (ett 70 kvm stort tält) Mjölkprod, betesbeteende, kropps- och hudtemp samt väder % kor under skugga < >77 THI 120 Andnings frekvens Ingen skugga Skugga Linjär (Ingen skugga) Linjär (Skugga) Mjölkproduktion Laktationsstadie ( 49 och > 49 dagar) Tillgång till skugga Temperaturen två dagar innan Hud temperatur 37

38 Kostnad i mjölkproduktion på bete Väder Gruppe Laktationsstadie Ändring Genomsnittlig temperatur 2 Ingen skugga ± 0.09 dagar innan Skugga ± 0.08 Maximum temperatur Ingen skugga ± 0.05 Ingen skugga > ± 0.02 Ökning i genom temp på 5 grader Tidig laktation: ingen skugga = 1,8 kg; skugga = 0,75 kg Ökning i max temp på 5 grader Ingen skugga: tidig laktation = 1,1 kg; sen laktation = 0,25 kg Vad kan vi göra åt det? Beteskravet måste upprätthållas Plantera träd på betesmarkerna Att vara på bete har andra fördelar än billigt foder Nattbete Hålla kor i tidig laktation inne under varmt väderläge Tack till: Maria Andersson Hanna Alfredius Kristina Blomberg Estelle Vermeulen Jordbruksverket och KSLA Kontakt: 38

39 Smarta foderstater Anders Seeman Mia Davidsson Alnarps Mjölkdag 29 november 2012 Smarta foderstater Ekonomiskt gynnsamma Gynna produktionen Gynna djurhälsan Ta vara på gårdens förutsättningar 39

40 Fodertabell TS Pris kr/kg Rp g/kg ts Stä g/kg ts NDF g/kg ts MJ Nel 20 Ensilage 100% 1, Soja 88% 4, Korn 87% 1, Majs 100% 1, ,1 6,52 14,5 8,32 13,1 7,38 11,2 6,33 Ökande andel majs i foderstaten för 40 kg ECM kg ts foder , , ,5 pris, kr/dag Kg ts majs Ensilage Majs Korn Soja Pris 41 40

41 När blir majsen ekonomiskt intressant? kg ts foder Ensilage Majs Korn Soja ,15 1,1 1,05 1 0,95 0,9 0,85 0,8 0,75 Majs, kr/kg ts 16 Hur påverkar råproteinet i foderstaten foderkostnaden Kg ts foder Ensilage Majs Korn Soja Hp massa Foderkostnad ,98 Råprotein g/ kg ts i Vallfoder 1,

42 Olika grovfoderkvalitet Högavkastande 40 kg ECM, 90 dagar i laktation Levande vikt, kg Ensilage tidigt sent skördat skördat Ens, kg ts 16,9 13,9 Korn, kg 7,4 8,7 Unik 52, kg 1,9 4,6 Fiber, NDF g/kg ts Tuggningstid min/kg ts Fyllnadsvärde max max Foderkostnad, per ko och dag 41 kr 49 kr Foderkostnad kr/kg ECM 0,72 kr 1,18 kr Hur påverkar syror och ammoniumkväve? Ensilage mkt syror Ammoniumkväve 150 g N Mjölksyra 38 g Ättiksyra 87 g Propionsyra 9 g Smörsyra 14 g Etanol 15 g Totalsyror: 148 g Ensilage låg halt syror 50 g N 61 g 13 g 1 g 0 g 4 g 75 g Samma värden i övrigt: 11,0 MJ energi, 175 g rp, 450 g NDF 42

43 Hur påverkar syror och ammoniumkväve? 40 kg ECM, 90 dagar i laktationen Ens med mkt syror 13,3 kg ts Ensilage 8,7 kg korn 4,6 kg Unik 52 Ens med låga syror 16,9 kg ts Ensilage 7,4 kg korn 1,9 kg Unik 52 Foderkostnad: 48,50 kr per ko och dag Foderkostnad: 41,00 kr per ko och dag Ts-halten Viktigt! Ex: Mix med ensilage, majs, hp-massa och rapsmjöl. Om ensilagets ts-halt; 35 % - 53 kg mix/ko och dag Om ensilagets ts-halt; 30 % - 59,5 kg mix/ko och dag 43

44 Sammanfattning Börja planera foderstaten när växtodlingsplanen görs! Vallfodret är A och O! Utnyttja detta! Inventera gårdens foderlager, kombinera partier, planera eventuella inköp. Analysera och optimera. Ts-kontroller och kalibreringar. Styr fodret till rätt ko; lägg krut i början av laktationen och spara i slutet. Följ upp! Tack för uppmärksamheten 44

45 HUR LÅNGT RÄCKER MJÖLKPRISET? Smarta vägar till lönsam mjölkproduktion 45

46 Foderkostnader Kraftfoder: Egenproducerat? Restprodukter i foderstaten? Förhandla och pressa priser!, gå samman? Grovfoder: Pressa maskinkostnader! stor andel av produktionskostnaden Arbetskostnader En kvart om dagen ger 11,4 dagar på ett år!!!!! (ev kr/år) Arbeta tidssmart Småinvesteringar kan spara arbetstid Ha ordning och reda Planera bort onödiga väntetider Prioritera framtida arbetseffektivitet vid nybyggnation 46

47 Byggkostnader Varför bygger vi så dyrt? +/ kr/koplats i byggkostnad ger +/ ca 710 kr/koplats och år (vid 3,5%)! +/ ca 800 kr/koplats och år (vid 5 %)! 100 kor: kr/år kr/år 150 kor: kr/år kr/år 200 kor: kr/år kr/år Utnyttja stallet optimalt! Mjölkleveranser det senaste året (kg): jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Mjölkleveranser det senaste året (kg): jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 47

48 Kapitalkostnader Planera din likviditet undvik dyra leverantörsskuldsräntor ha banktrovärdighet Se över din lånebild Utnyttja skattesystemet låna utan ränta! Planera din likviditet! 48

49 Likviditet i behov av bättring IB jan/feb feb/mars mars/april april/maj maj/juni juni/juli juli/aug aug/sep sep/okt okt/nov nov/dec UB Åtgärder för att förbättra likviditet Tidigarelägga inbetalningar Se över intäkterna / inbetalningarna Se över alla kostnader Skjut på investeringar, prioritera lönsamma Skjut på amorteringar och ha bra finansiering Utnyttja skattesystemet Öka rörelsekapitalet genom t.ex. säsongskrediter Åtgärderna förbättrar ofta även resultatet! 49

50 Likviditet efter förbättringsförslag IB jan/feb feb/mars mars/april april/maj maj/juni juni/juli juli/aug aug/sep sep/okt okt/nov nov/dec UB EKONOMISTYRNING MJÖLK! PÅGÅENDE UTVECKLINGSPROJEKT I MÅLSTYRNING EN TJÄNST SOM KOMMER! 50

51 Både din och rådgivarens syn beaktas! FRÅGOR TILL DIG SOM FÖRETAGARE Företagets resultat räcker bra till amorteringar, investeringar, privatuttag och skatter Stämmer inte alls Stämmer helt Jag anser mig få en acceptabel ersättning för det arbete jag lägger ned i företaget Likviditeten i företaget (tillgången på pengar) har varit god det senaste året Jag/företaget har under det senaste året kunnat betala räkningarna i tid utan att ta oplanerade krediter Var finns förbättringspotentialen? 51

52 Individuell åtgärdsplan som utgår från ditt företags förbättringspotential! Ett individuellt recept på förbättrad lönsamhet! Kontinuerlig uppföljning och rådgivarkontakt! EKONOMISTYRNING MJÖLK 52

53 Ekonomi och likviditetsstyrning Jaga istället för att bli jagad! ha framförhållning hantera problemen i förväg inte när det kan vara för sent! Så här långt räcker mjölkpriset 2012! Efterkalkyl (prel.), mjölkko kg, robot 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Mjölk Foder: kr/ko TB 2: kr/ko 3,60 kr/kg 3,77 kr/kg 0,43 3,17 0,42 1,13 0,45 0,14 0,21 0,06 0,16 0,42 0,07 0,06 0,19 0,43 0,03 TB 1: kr/ko TB 4: kr/ko Intäker kött, kalv o gödsel: Mjölkpris Kvigrekryteringen Kraftfoder inkl mineral Grovfoder Semin, kontroll, vet. & medicin Traktor, energi & underhåll inv. Diverse övr. material o tjänster Ränta djur o rörelsekapital Arbete Underhåll byggnad Administartion mm Ränta stall, genomsnitt Värdeminskning stall: Fastighetsförsäkring 53

54 Eller så här långt. Skiftande nivåer vid olika situationer (prel. 2012) 4,4 Intäkter Kr/kg 4,2 4 3,8 Kostn kg á 150 kor Kostn kg låg beläggning 3,6 Kostn kg á 150 kor 3,4 3,2 Kostn kg låg beläggning Hur ser framtiden ut? TB1, medelko normkalkyl TB 1 kr/ ko och år ? 2013?? 2014?? 2015?? 2016?? 2017?? 54

55 Kanske så här? 4,00 3,50 3,73 kr/kg 0,43 3,59 kr/kg 0,42 Intäker kött, kalv o gödsel: Mjölkpris Kvigrekryteringen Kraftfoder inkl mineral Grovfoder 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 3,30 0,98 0,41 0,14 0,22 0,16 0,06 0,42 0,07 0,06 0,19 0,43 0,03 Semin, kontroll, vet. & medicin Traktor, energi & underhåll inv. Diverse övr. material o tjänster Ränta djur o rörelsekapital Arbete Underhåll byggnad Administartion mm Ränta stall, genomsnitt Värdeminskning stall: Fastighetsförsäkring Eller så här? Intäker kött, kalv o gödsel: 4,50 4,00 4,03 kr/kg 0,43 3,73 kr/kg Mjölkpris Kvigrekryteringen Kraftfoder inkl mineral 3,50 0,42 Grovfoder 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 3,60 0,98 0,41 0,14 0,22 0,16 0,06 0,42 0,07 0,06 0,19 0,43 0,03 Semin, kontroll, vet. & medicin Traktor, energi & underhåll inv. Diverse övr. material o tjänster Ränta djur o rörelsekapital Arbete Underhåll byggnad Administartion mm Ränta stall, genomsnitt Värdeminskning stall: Fastighetsförsäkring 55

GREPPA NÄRINGEN. God djurmiljö ger ökad lönsamhet VÄLKOMNNA TILL KOHAGEN. Modernt kortbås

GREPPA NÄRINGEN. God djurmiljö ger ökad lönsamhet VÄLKOMNNA TILL KOHAGEN. Modernt kortbås God djurmiljö ger ökad lönsamhet VÄLKOMNNA TILL KOHAGEN GREPPA NÄRINGEN Professor Biosystem och teknologi SLU Alnarp 25% Växa Sverige Utveckla tekniska system för animalieproduktion för att optimera djurmiljön

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Nya tider nya strategier

Nya tider nya strategier malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara

Läs mer

Inverkan på produktionskostnad mjölk av - besättningsstorlek, mekaniseringsgrad och byggnadstyp

Inverkan på produktionskostnad mjölk av - besättningsstorlek, mekaniseringsgrad och byggnadstyp Inverkan på produktionskostnad mjölk av - besättningsstorlek, mekaniseringsgrad och byggnadstyp Professor Krister Sällvik Agronom Johan Johansson Agronom Catja Bennerstål Agronom Jeanette Belin Agronom

Läs mer

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. (Foto Per Persson) Betesföreningen och Skånesemin anordnade en betesdag på Gunnaröd för att visa att det går att få till en bra betesdrift även om man har

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

TJÄNA KLÖVER PÅ KLÖVAR. Tema. tips för bättre ekonomi KLÖVHÄLSA FÖRSTA BILDERNA PÅ NYA KLÖVGOLVET. Lönsam gård med 18 kor och utan lån

TJÄNA KLÖVER PÅ KLÖVAR. Tema. tips för bättre ekonomi KLÖVHÄLSA FÖRSTA BILDERNA PÅ NYA KLÖVGOLVET. Lönsam gård med 18 kor och utan lån TIDNINGEN FÖR MJÖLKFÖRETAGARE 9/2009 PRIS: 65 KR 9/2009 Tema KLÖVHÄLSA P P P Klövproblem allt vanligare Bete bra för klövhälsan Klövvårdare sökes 10 tips för bättre ekonomi FÖRSTA BILDERNA PÅ NYA KLÖVGOLVET

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

Vallfoder som enda foder till får

Vallfoder som enda foder till får Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,

Läs mer

Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat

Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat En dokumentation från betesperioden på sex KRAV-mjölkgårdar i Östergötlands län år 2003 Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst Öjeby,

Läs mer

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer

Läs mer

Kornas livslängd hur påverkas gårdens resultat?

Kornas livslängd hur påverkas gårdens resultat? hur påverkas gårdens resultat? Emma Carlén och Jan-Åke Eriksson, Växa Sverige emma.carlen@vxa.se, jan-ake.eriksson@vxa.se Hållbara kor vill de flesta mjölkbönder ha då de o ast förknippas med ökad lönsamhet.

Läs mer

Har storleken betydelse?

Har storleken betydelse? Emma Carlén är utbildad Husdjursagronom. Hon har forskat inom ämnet husdjursgenek om hur man på bästa sä kan hia tjurar och kor som nedärver resistens mot juverinflammaon. Emma började på Svensk Mjölk

Läs mer

Ny foderstrategi en lönsam historia

Ny foderstrategi en lönsam historia Ny foderstrategi en lönsam historia Erik Engelbrekts, 34 år, bor i Stockholm med sambo och barn. Han är utbildad ekonomargonom och har sina röer i Hälsingland. Erik arbetar på Växa Sverige, avdelningen

Läs mer

Så hanterar jag den pressade lönsamheten

Så hanterar jag den pressade lönsamheten Så hanterar jag den pressade lönsamheten Kerstin Persson, Sörgården Arbelunda Annica Hansson, Hansa Husdjur Svensk Mjölks Mjölkföretagardag Kalmar 3:e februari 2010 Kerstin Persson och mjölkföretaget Mjölkföretaget

Läs mer

Varför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar

Varför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar Maria Torsein, Svenska Djurhälsovården och Inst för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Marie Jansson- Mörk,, Ann Lindberg, SVA, Zoonoscenter, Charlo e Hallén-Sandgren, DeLaval Interna onal AB och C. Berg,

Läs mer

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har

Läs mer

Boskapsapoteket i Skara. Husdjurens miljö och hälsa Avdelningen för produktionssjukdomar VÄLKOMNA. Produktionssystem. Djurskydd Husdjurshygien Etologi

Boskapsapoteket i Skara. Husdjurens miljö och hälsa Avdelningen för produktionssjukdomar VÄLKOMNA. Produktionssystem. Djurskydd Husdjurshygien Etologi VÄLKOMNA Arbete på egen hand Djursjukvårdarskolan Christer Bergsten Husdjurens miljö och hälsa Avdelningen för produktionssjukdomar Djurskydd Husdjurshygien Etologi 6 Avdelningar, 4 Professorer, 70 Anställda

Läs mer

Hur bygger man världens bästa ladugård

Hur bygger man världens bästa ladugård Hur bygger man världens bästa ladugård Under denna ödmjuka frågeställning talade Niel Andersson, Jouni Pitkäranta och Christer Bergsten på ett välbesökt seminarium i Uppsala den 7 februari. Arrangörer

Läs mer

EDEL Nöt Framgång föder framgång

EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.

Läs mer

Kvighotell - En ny model för ungdjur management

Kvighotell - En ny model för ungdjur management DAGENS EPISTOLA Kvighotell - En ny model för ungdjur management A ungdjurstallar på samma gård B Ungdjurstall som hotell (flere kunder i hotellet) Nordisk Byggträff i Billund Danmark Tapani Kivinen Architect

Läs mer

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Kan glukogena substanser i foderstaten Hanna Lomander, Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa, SLU i Skara hanna.lomander@slu.se Introduktion

Läs mer

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder

Läs mer

Beteslagstiftningens effekter på lönsamheten i mjölkföretagen en studie av tre typgårdar

Beteslagstiftningens effekter på lönsamheten i mjölkföretagen en studie av tre typgårdar Beteslagstiftningens effekter på lönsamheten i mjölkföretagen en studie av tre typgårdar Bete ger korna bättre hälsa och möjlighet till naturligt beteende. Samtidigt medför lagstiftningens krav att kor

Läs mer

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar

Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar Nötsemin är ett enkelt val för framgångsrika mjölk och nötköttsproducenter. Det finns pengar att tjäna på semin och hjälpmedel som underlättar brunstpassning och seminering. Semin i två olika varianter

Läs mer

Margareta Emanuelson, Carolina Nilsson, Svensk Mjölk och Helena Hedqvist, SLU

Margareta Emanuelson, Carolina Nilsson, Svensk Mjölk och Helena Hedqvist, SLU Effekter av att använda ensileringsmedel, syrabaserade resp. bakteriepreparat (de nyare preparaten med flera olika bakteriestammar) på lagringsförluster, mjölkproduktion och tillväxt Margareta Emanuelson,

Läs mer

mjölk och nöt producenter nr 4

mjölk och nöt producenter nr 4 mjölk och nöt producenter nr 4 gör en bra affär I den här broschyren har vi samlat information för dig som är mjölk- och nötköttsproducent. För att nå goda resultat, och trygghet i din produktion, krävs

Läs mer

Jag. examensarbete Seasonally changeable timber-structured cowbarn

Jag. examensarbete Seasonally changeable timber-structured cowbarn Kostallar i Finland och vad har vi lärt oss från Nordamerika Jouni Pitkäranta, arkitekt Jag den första kostallritningen i 11 års ålder Byggt första kostall projektet i 15 års ålder år 1987 Blev arkitekt

Läs mer

Smittskydd - har vi råd att låta bli?

Smittskydd - har vi råd att låta bli? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Smittskydd - har vi råd att låta bli? Resultat från forskning kring RS- och Coronavirusinfektioner i mjölkbesättningar Anna Ohlson, anna.ohlson@svenskmjolk.se

Läs mer

Närproducerat foder i praktik och teori

Närproducerat foder i praktik och teori Ann-Theres Persson, Växa Sverige och Ulrik Lovang, Lovanggruppen ann-theres.persson@vxa.se, ulrik.lovang@lovang.se Endags utfodringskontroll på sex gårdar I projektet Närproducerat foder fullt ut genomfördes

Läs mer

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN Företag: Utbildning, År: 2014 Datum: 2015 03 20 Bra att veta Fyll i de gröna fälten med dina egna uppgifter. Uppgifterna i de vita fälten kan ändras vid behov. Uppgifterna

Läs mer

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Att skaffa får Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Som nybliven ägare till en vallhund brinner du säkert av iver att få tag i lämpliga djur att träna

Läs mer

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning 2015-03-30/Eva-Lena Rådberg Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning Sammanfattning Mjölkkor 74% anser att beteskravet är viktigt för mjölkens mervärde. 60 % av producenterna

Läs mer

Utforma kalv- och ungdjurstallet

Utforma kalv- och ungdjurstallet Utforma kalv- och ungdjurstallet rätt Catarina Svensson, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU och, catarina.svensson@slu.se Catarina svensson är smålänning, veterinär sedan 1988, VMD, docent och professor

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV) Bibliografiska uppgifter för Hygien, halka och hårda golv påverkar klövhälsan i nya och gamla stallar Tidskrift/serie SLF Rapport Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 68 Författare Bergsten C. Adress

Läs mer

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 2. 2014 Sammanfattning Globalt lägre mjölkpriser har lett till att det genomsnittliga svenska avräkningspriset har sjunkit under maj månad. Avräkningen ligger fortfarande

Läs mer

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Bibliografiska uppgifter för Vallfoder fyller mjölken med nyttigheter Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt

Läs mer

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 BLGG AgroXpertus Råby 2003 S - 242 92 HÖRBY Kontaktperson: Charlotte Akerlind T kundservice: 0415-51 127 E kundservice@blgg.agroxpertus.se I blgg.agroxpertus.se

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Kristianstad. Ekologisk mjölkproduktion. Effektiv betesdrift med automatiskt mjölkningssystem

Kristianstad. Ekologisk mjölkproduktion. Effektiv betesdrift med automatiskt mjölkningssystem Kristianstad Ekologisk mjölkproduktion Effektiv betesdrift med automatiskt mjölkningssystem Förord Andelen ekologisk certifierade mjölkproducenter har ökat stort de senaste åren. Konsumenternas vilja att

Läs mer

Välj rätt från början! DeLaval system för frivillig mjölkning VMS. Din lösning varje dag

Välj rätt från början! DeLaval system för frivillig mjölkning VMS. Din lösning varje dag Välj rätt från början! DeLaval system för frivillig mjölkning VMS Din lösning varje dag Välj den automation som arbetar smartast för dig DeLaval system för frivillig mjölkning VMS Det finns många utmaningar

Läs mer

Hemmaproducerat proteinfoder satsa på kvalitet och kvantitet Råd i praktiken

Hemmaproducerat proteinfoder satsa på kvalitet och kvantitet Råd i praktiken Hemmaproducerat proteinfoder satsa på kvalitet och kvantitet Råd i praktiken Jordbruksinformation 9 2006 100 % ekologiskt foder till mjölkkor en utmaning Från den 1 januari 2008 ska ekologiska mjölkkor

Läs mer

När nötköttsföretaget växer 3. Byggnader Sida 1 av 5

När nötköttsföretaget växer 3. Byggnader Sida 1 av 5 Sida 1 av 5 Oavsett om utökningen handlar om att bygga en helt ny byggnad eller om en befintlig byggnad ska byggas till, är det viktigt att ta tillvara de erfarenheter man själv har från det nuvarande

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

Energikollen modul 21C XXX Mjölk AB. Kort beskrivning av gården. SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning:

Energikollen modul 21C XXX Mjölk AB. Kort beskrivning av gården. SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: Sida 1(5) Energikollen modul 21C XXX Mjölk AB SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: Kort beskrivning av gården Produktionen: Mjölkproduktion med ca 220 mjölkkor samt

Läs mer

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv Maria Alarik Vad säger regelverket för ekologisk produktion? Ekologisk grisproduktion: Permanent tillgång

Läs mer

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet

Läs mer

Framtid! Välkommen till Mjölkföretagardagarna 2012. Mjölkföretagardagar 2012. Välkommen till. Inspiration för offensiva mjölkföretagare

Framtid! Välkommen till Mjölkföretagardagarna 2012. Mjölkföretagardagar 2012. Välkommen till. Inspiration för offensiva mjölkföretagare Framtid! Välkommen till Mjölkföretagardagarna 2012 Inspiration för offensiva mjölkföretagare Välkommen till Mjölkföretagardagar 2012 I SAMARBETE MED HUSDJURS- OCH MEJERIFÖRENINGARNA Mjölkföretagardagar

Läs mer

Ekonomisk optimal fodernivå Vad är det?

Ekonomisk optimal fodernivå Vad är det? Hans Lindberg är agronom och produkonsrådgivare med placering i Bollnäs i södra Hälsingland. Större delen av sin arbetsd arbetar han med kunskapssupport i foderfrågor i, men hinner också med en del produkonsrådgivning

Läs mer

Specificerade kunskapskrav

Specificerade kunskapskrav i nötkreaturens sjukdomar Specificerade kunskapskrav Kurserna ska fördelas inom följande ämnesområden 1. Epidemiologi och informationslära 2. Driftsformer, ekonomi, djurskydd, etik samt livsmedelshygien

Läs mer

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kungsängens forskningscentrum Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa.

Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa. Lyckad utfodring ger resultat! Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa. Med rätt foderval tryggar du besättningens avkastning och djurens välbefinnande på ett kostnadseffektivt

Läs mer

EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION

EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION Examensarbete inom Lantmästarprogrammet EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION ECONOMIC COMPARISON BETWEEN INTEGRATED AND PIGLET PRODUCTION Edvard Olsson Handledare:

Läs mer

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 24:19 UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING Options for expanding a pig farm Christian Johnsson Handledare: Jos Botermans Examinator: Dan Rantzer Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat?

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat? Hur påverkas lantbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat

Läs mer

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning

Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Foto: ediblegeography.com Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Therese Ahlman Inst. för husdjursgenetik, SLU E-post: therese.ahlman@slu.se Jordbruksverkets FoU-dag 11 april

Läs mer

Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter

Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter Frida Gustavsson, Civ. ing. i Bioteknik. Doktorand inom Livsmedelsteknik, Lunds Universitet frida.gustavsson@food.lth.se

Läs mer

Nytt&Nyttigt. Helheten Vägen till lönsam mjölkproduktion. Färska fältförsök SiloSolve bevarar vallens protein

Nytt&Nyttigt. Helheten Vägen till lönsam mjölkproduktion. Färska fältförsök SiloSolve bevarar vallens protein Nytt&Nyttigt Mjölk- & köttproduktion ur ett helhetsperspektiv Producerad av Svenska Foder ABOm Nöt 2012 2013 Helheten Vägen till lönsam mjölkproduktion Färska fältförsök SiloSolve bevarar vallens protein

Läs mer

Kulbäckslidens lantbruk Västerbotten

Kulbäckslidens lantbruk Västerbotten ENERGIFAKTA Kulbäckslidens lantbruk Västerbotten På Kulbäckslidens lantbruk produceras mjölk, kött samt el vid en biogasanläggning. Företaget ligger bra till vad gäller energianvändning per kg mjölk beroende

Läs mer

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet SLAKTGRIS produktion och lönsamhet Slaktgriskalkylen Vilka kostnader är påverkbara? För en företagare är det viktigt att se över de kostnader som finns i företaget. Nyckeln till ökad lönsamhet är inte

Läs mer

Ekohusdjurskurs. ProAgria Anteckningar i ekohusdjursproduktion

Ekohusdjurskurs. ProAgria Anteckningar i ekohusdjursproduktion Ekohusdjurskurs ProAgria Anteckningar i ekohusdjursproduktion Ekoplan för djur Beskrivning, hur sköts och utfodras djuren på gården så att produktionsvillkoren uppfylls? Hurdana produktionsbyggnader finns

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:5

Policy Brief Nummer 2013:5 Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt

Läs mer

1. Utveckla system för att ursprungsmärka svenska mejeriprodukter. 2. Bredda den frivilliga branschgemensamma LRF/Li/SvDHmärkningen.

1. Utveckla system för att ursprungsmärka svenska mejeriprodukter. 2. Bredda den frivilliga branschgemensamma LRF/Li/SvDHmärkningen. Åtgärderna i listan beskrivs kortfattat. Ansvaret för genomförande eller finansiering av åtgärderna finns närmare beskrivet i Handlingsplan för att utveckla svensk mjölkproduktion. KORTVERSION Föreliggande

Läs mer

Suggorna har potential utnyttja den!

Suggorna har potential utnyttja den! Suggorna har potential utnyttja den! Suggor som hamnar utanför grupperna medför att antal improduktiva dagar ökar. Improduktiva dagar delas in i gall- och spilldagar. I besättningsanalysen från PigWin

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Börja med ekologisk äggproduktion Text och foto: Åsa Odelros, Åsa Odelros AB om inte annat anges Att producera ägg ekologiskt

Läs mer

ATT BYGGA FÖR LÖNSAMHET EN FALLSTUDIE OM UTBYGGNAD AV MJÖLKPRODUKTION

ATT BYGGA FÖR LÖNSAMHET EN FALLSTUDIE OM UTBYGGNAD AV MJÖLKPRODUKTION Examensarbete i Lantmästarprogrammet 2005 ATT BYGGA FÖR LÖNSAMHET EN FALLSTUDIE OM UTBYGGNAD AV MJÖLKPRODUKTION Av: Kristoffer Andersson 5 poängs examensarbete Ämnesområde: Ekonomi Handledare/ Examinator:

Läs mer

Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H0541203

Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H0541203 Slutrapport för SLF projekt nr H0541203 Skördesystem i vall Kjell Martinsson och Lars Ericson Institutionen för Norrländsk Jordbruksvetenskap SLU 90183 Umeå 1. Bakgrund Denna rapport redovisar resultatet

Läs mer

FOKUS Robotmjölkning. NMSM AMS seminarium Rebild Baker Skörping 20100609. Ett bildspel av Håkan Landin, Svensk Mjölk AB

FOKUS Robotmjölkning. NMSM AMS seminarium Rebild Baker Skörping 20100609. Ett bildspel av Håkan Landin, Svensk Mjölk AB FOKUS Robotmjölkning NMSM AMS seminarium Rebild Baker Skörping 20100609 Ett bildspel av Håkan Landin, Svensk Mjölk AB Mer än 6000 AMS finns nu i världen Förstimulering i AMS - en framgångsfaktor Djurhållning

Läs mer

Få den bästa starten

Få den bästa starten Få den bästa starten Det bästa från naturen För att stoet och hingsten kan leverera hälsosamma avkommor, är det viktigt med en bra start i livet. Fodrets näringsämnen påverkar alla kroppens funktioner,

Läs mer

HUR BYGGER JAG ETT FUNKTIONELLT STALL FÖR LÖSGÅENDE KOR?

HUR BYGGER JAG ETT FUNKTIONELLT STALL FÖR LÖSGÅENDE KOR? Examensarbete inom Lantmästarprogrammet HUR BYGGER JAG ETT FUNKTIONELLT STALL FÖR LÖSGÅENDE KOR? HOW DO I BUILD A FUNCTIONAL BARN FOR LOOSE HOUSED DAIRY COWS? Av Tania Nilsson Examinator: Krister Sällvik

Läs mer

Lönsamhet större mjölkgårdar. D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad

Lönsamhet större mjölkgårdar. D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad Lönsamhet större mjölkgårdar D&U konferens 2011-09-06 Svensk Mjölk Karlstad Johan Ocklind presentation Ekonom Agronom Affärsrådgivare LRF Konsult Arbetsområde Västra Götaland, Värmland, Örebro, Sörmland

Läs mer

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha Differensen består av Fodergrödor m.a.o soja Här tröskas soja Soja-importen till EU Är värd 200 Miljarder kr per år vilket är en kostnad för jordbruket

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

nytt Växa Sverige Fixa foder koll sidan 8 maj

nytt Växa Sverige Fixa foder koll sidan 8 maj Växa Sverige 2015 nytt maj Vill du tjäna pengar? Mjölka Rätt! På rätt väg med Hälsopaket Mjölk Appen som sparar tid och steg Smittsäkrad besättning säkrar gården Ta fram avelsstrategin med oss Effektivt

Läs mer

Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 28 oktober 2014

Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 28 oktober 2014 Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 28 oktober 2014 Punkt 1 Mötesordföranden Leif Denneberg inledde mötet med att hälsa deltagarna välkomna till konsumentrådets möte. Ordföranden började med

Läs mer

INVESTERING I MJÖLKPRODUKTION- EN FALLSTUDIE

INVESTERING I MJÖLKPRODUKTION- EN FALLSTUDIE Examensarbete inom Lantmästarprogrammet INVESTERING I MJÖLKPRODUKTION- EN FALLSTUDIE Av Daniel Hejdström Examinator: Jan Larsson Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för jordbrukets biosystem och

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Marknadsråd ägg 2011-11-16

Marknadsråd ägg 2011-11-16 Marknadsråd ägg 2011-11-16 Foto: Ulf Nylén Under jan-aug 2011 har den svenska konsumtionen av ägg och äggprodukter ökat med 1,4 % jämfört med samma period 2010. Svensk produktion ökade med 9,9 % jan-aug

Läs mer

Allmän översikt av utredningsgång vid besättningsproblem

Allmän översikt av utredningsgång vid besättningsproblem LATHUND FÖR UTREDNING AV KALVSJUKDOMAR Allmän översikt av utredningsgång vid besättningsproblem 1. Besättningsbeskrivning 2. Besättningsanamnes 3. Klinisk undersökning av individuella kalvar 4. Beslut

Läs mer

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige - under de senaste 15 åren Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), maria.wivstad@slu.se Nasjonal

Läs mer

Mjölkfabriken. En rapport om djuren i mjölkindustrin

Mjölkfabriken. En rapport om djuren i mjölkindustrin En rapport om djuren i mjölkindustrin Mjölkindustrin har som ingen annan djurindustri lyckats skapa en positiv bild av sig själv hos konsumenterna. Det finns en bild av att kor och människor lever i en

Läs mer

Rent och renoverat utan driftsavbrott

Rent och renoverat utan driftsavbrott s e r v i c e fö r l a n t b r u k Rent och renoverat utan driftsavbrott Lagningssystem för betong i lantbruk och industri 2 Rengöring är a och o för en lyckad betongrenovering. Professionell het vattentvätt

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Är KRAV-godkänd mjökproduktion mer lönsam än konventionell? En fallstudie av Byggningen

Bibliografiska uppgifter för Är KRAV-godkänd mjökproduktion mer lönsam än konventionell? En fallstudie av Byggningen Bibliografiska uppgifter för Är KRAV-godkänd mjökproduktion mer lönsam än konventionell? En fallstudie av Byggningen Författare Karlsson M., Nilsson A.S. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Självständigt arbete

Läs mer

Låt inte salmonella golva dig

Låt inte salmonella golva dig NY UNIK FÖRSÄKRING FRÅN LRF Låt inte salmonella golva dig Kom snabbt på fötter med Salmonellahjälpen Proffshjälp direkt när din gård spärras Sverige är bland de främsta länderna i världen på att bekämpa

Läs mer

äg verige på v äxa S V

äg verige på v äxa S V Växa Sverige på väg INNEHÅLL Ordförande och VD har ordet 2 Kort fakta om Växa Sverige 3 Styrelsepresentation 4-5 Pågående projekt 6-7 Kokontrollen 8-9 Statistik 10-11 Avel 12-13 Assistentsemin 14 Djurägarsemin

Läs mer

Redogörelse för husdjursorganisationens. Djurhälsovård

Redogörelse för husdjursorganisationens. Djurhälsovård Redogörelse för husdjursorganisationens Djurhälsovård 213/214 Husdjursorganisationens djurhälsovårdsarbete har även kontrollåret 213/214 (213-9-1 till 214-8-31) varit fullt av aktiviteter. Strukturomvandlingen

Läs mer

Foderkunskap. Finska Foders mångsidiga ekofoder förbättrar produktionsresultaten och djurens välfärd.

Foderkunskap. Finska Foders mångsidiga ekofoder förbättrar produktionsresultaten och djurens välfärd. Foderkunskap för ekogårdar Finska Foders mångsidiga ekofoder förbättrar produktionsresultaten och djurens välfärd. Mångsidiga tillskottsfoder för ekobesättningar Grunden för ekologisk produktion är egna

Läs mer

Friska nötkreatur ger välmående gårdar

Friska nötkreatur ger välmående gårdar Friska nötkreatur ger välmående gårdar Vi kan Nöt! Med sju veterinärer och tre husdjursagronomer specialiserade inom nötköttsproduktion har vi en unik kompetens. Vi kan hjälpa dig med allt från att förebygga

Läs mer

Välkommen till LAMK:s Arbetsmiljökonferens 2011 Vi tackar våra sponsorer!

Välkommen till LAMK:s Arbetsmiljökonferens 2011 Vi tackar våra sponsorer! Kraftsamling för en säker djurhantering av nötkreatur Välkommen till LAMK:s Arbetsmiljökonferens 2011 Vi tackar våra sponsorer! DeLaval International AB Svenska Kommunalarbetarförbundet Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer

NYTT&NYTTIGT. Tjäna3! X-zelit Complete Bättre start på laktationen Ny enklare lösning! Produkter som ökar lönsamheten. Nyhet!

NYTT&NYTTIGT. Tjäna3! X-zelit Complete Bättre start på laktationen Ny enklare lösning! Produkter som ökar lönsamheten. Nyhet! NYTT&NYTTIGT Mjölk- & köttproduktion ur ett helhetsperspektiv Producerad av Svenska Foder ABOm Nöt 2015 2016 X-zelit Complete Bättre start på laktationen Ny enklare lösning! Produkter som ökar lönsamheten

Läs mer

Kor och kalvar tillsammans

Kor och kalvar tillsammans Kor och kalvar tillsammans - praktiska möjligheter att låta kalvarna dia inom modern mjölkproduktion Rapport MAT 21 Nr 5/2004 Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU - Rapport 2004:05 Författare:

Läs mer

Bra att veta om. fjäderfäproduktion. Svenska Foders Fodersortiment. Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg. Tänk på...

Bra att veta om. fjäderfäproduktion. Svenska Foders Fodersortiment. Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg. Tänk på... Nytt&Nyttigt Fågelfoder för en lyckad produktion Producerad av Svenska Foder AB Om Fjäderfä 2014 2015 Tänk på... Bra att veta om Svenska Foders Fodersortiment Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg fjäderfäproduktion

Läs mer

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras Både Europas mjölkbälte och Sveriges mjölkbälte kommer att stå för allt större del av mjölkproduktionen i framtiden, men lönsamma mjölkföretag återfinns

Läs mer

Arbetstid och automatisk mjölkning avslutad dansk s.k. Farmtest

Arbetstid och automatisk mjölkning avslutad dansk s.k. Farmtest 1 Arbetstid och automatisk mjölkning avslutad dansk s.k. Farmtest Författare: Konsulent Christian Raun, Sønderjysk Landboforening samt landskonsulent Jan Brøgger Rasmussen, Landskontoret for Bygninger

Läs mer

Föreläsare Michael Ventorp, SLU och HIR Värd för visning Jägersros anläggningschef Inge Persson

Föreläsare Michael Ventorp, SLU och HIR Värd för visning Jägersros anläggningschef Inge Persson Kurs i stallbyggnation och stallmiljö för häst Måndagen den 26 mars 2012 på Jägersro Föreläsare Michael Ventorp, SLU och HIR Värd för visning Jägersros anläggningschef Inge Persson Kursen är delfinansierad

Läs mer