ALNARPS MJÖLKDAG. Smarta vägar till lönsam mjölkproduktion! 29 november 2012
|
|
- Pernilla Pettersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ALNARPS MJÖLKDAG Smarta vägar till lönsam mjölkproduktion! 29 november 2012 Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning (LBT) Partnerskap Alnarp Skånemejerier Skånesemin Partnerskap Alnarp
2 Välkommen till Alnarps mjölkdag Torsdag 29 november 2012 Smarta vägar till lönsam mjölkproduktion Arrangeras av SLU-Alnarp Lantbrukets byggnadsteknik (LBT) i samarbete med Skånemejerier, Skånesemin och Partnerskap Alnarp. Alnarps Mjölkdag vänder sig i första hand till mjölkproducenter, rådgivare och studenteter. Program: 09:00 10:00 Registrering, kaffe med ostfralla hållbar 10:00 Välkomna Anders Herlin, LBT, SLU - Bättre lönsamhet i mjölkproduktionen med inhysningssystem som ger bättre djurvälfärd prof. Christer Bergsten, LBT, SLU-Alnarp - Ett ständigt förändringsarbete vår väg till lönsamhet - Eskil Carlsson Fjärlöv, Vinslöv - Fokus på rutin och management hur blir det bättre av det? - Annica Hansson, VÄXA, Falkenberg - Diskussion och frågor 12:15 Lunch 13:15 Fortsättning: - Värmestress hos svenska mjölkkor när förekommer det, vad kostar det och vad gör vi åt det? - Per Peetz Nielsen, SLU- HMH Uppsala - Bättre ekonomi med smart utfodring - Mia Davidsson och Anders Seeman, Skånesemin, Hörby - Hur långt räcker mjölkpriset? - Caroline Ivarsson, Hushållningssällskapet Kristianstad - Diskussion och frågor Kaffe och förfriskningar, avslutning Plats: Aulan Alnarpsgården, Alnarp Tid: 9 16 Kostnad: 300 kronor (inkl moms), studenter på lantbruksskolor halv avgift. Inkluderar dokumentation, förmiddagskaffe, lunch och eftermiddagskaffe, faktureras i efterhand. Anmälan: Senast den 25 november 2012 på Alnarps partnerskaps hemsida i första hand: klicka vidare under aktuellt kalendarium i andra hand e-post: anders.herlin@slu.se, i tredje hand Fax: samt undantagsvis per telefon Partnerskap Alnarp
3 Alnarps mjölkdag 29 november 2012 Innehållsförteckning Bättre lönsamhet i mjölkproduktionen med inhysningssystem som ger bättre djurvälfärd prof. Christer Bergsten, LBT, SLU-Alnarp Sida 5 Ett ständigt förändringsarbete vår väg till lönsamhet - Eskil Carlsson Fjärlöv, Vinslöv 19 Fokus på rutin och management hur blir det bättre av det? - Annica Hansson, VÄXA, Falkenberg 25 Värmestress hos svenska mjölkkor när förekommer det, vad kostar det och vad gör vi åt det? - Per Peetz Nielsen, SLU- HMH Uppsala 35 Bättre ekonomi med smart utfodring - Mia Davidsson och Anders Seeman, Skånesemin, Hörby 39 Hur långt räcker mjölkpriset? - Caroline Ivarsson, Hushållningssällskapet Kristianstad 45
4 Alnarps mjölkdag 29 november 2012
5 Välkommen till kohagen! Bättre lönsamhet i mjölkproduktionen med skötselsystem som ger bättre djurvälfärd Christer Bergsten Professor in Technological Systems for Animal Production Svensk Mjölk/SLU, Alnarp Planer för framtida forskning och utbildning inom LBT Optimera djurmiljön och minimera klimatpåverkan i framtidens tekniska system för animalieproduktion. Forskningen utgår från ett systemanalytiskt angreppssätt. FRAMTIDEN? Olika scenarier avseende klimat, befolkning, livsmedelsbehov, politik mm. DAGSLÄGET Strukturomvandlingen går fort Mer än 60 % av mjölkkorna går i lösdrift Robotarna tar över mjölkningsarbetet Mindre tid ägnas åt att iaktaga djuren Från ko-bonde till mjölkföretagare Internationella marknadskrafter påverkar både insatsmedel och mjölkpris I Europa ökar trycket från marknaden på att branschen ska säkra djurvälfärden 5
6 Svensk Mjölks betespolicy Bete bidrar till bra djurvälfärd och till den goda bilden av svensk mjölkproduktion. Regler och tillämpningar för bete ska ha djuren i fokus och möjliggöra ett modernt och flexibelt mjölkföretagande Räkning för bete Studier klövar och bete Somers m.fl. 2003, HOLLAND 3078 kor i 49 besättningar Kor på ströbädd hade minst klövskador Spaltgolv med skrapor hade färre smittsamma klövsjukdomar Kor med bete hade hälften så många klövsjukdomar som de utan bete under sommaren 6
7 Studier klövar och bete Hernandez-Mendo m.fl. 2007, CANADA 32 kor från lösdrift med sandbås 16 kor på bete under 4 veckor Hälta bedömdes 1/vecka Rörelserna hos kor på bete förbättrades vid varje undersökn. ffa belastning förbättrades Kor på bete låg kortare tid än på stall Kor på bete tappade vikt och produktion LOSER COWS Avlivade & självdöda kor Tilltagande problem i mjölkproduktionen som ofta föregåtts av en sjukdomsperiod Djurskyddsproblem Tar mycket arbetstid Mycket kostsamt Thomsen m.fl Riskfaktorer loser cows Thomsen m.fl. 2007, DANMARK 39 gårdar, 6451 kor 4 ggr större risk loser i konventionella än i ekologiska 2 ggr större risk för ökning celltal med ggr större risk om hårda liggbås och inget bete än mjuka liggbås och bete Inverkan av betesrutiner på mortalitet Burow m. fl gårdar med > 300 kor Intervju om betesrutiner 131 bete, 260 ej bete alls Halverad mortalitet med bete i AMS 25% minskad mortalitet med bete i konventionella system Minskad mortalitet med ökat antal timmar på bete Ökad mortalitet med fri betesdrift DJURFÖRSÖRJNING Ofrivillig utslagning 24,8% VAD KOSTAR EN NY KO? VAD HAR DEN KOSTAT? :- kan vara en rimlig uppskattning inkluderat livvärde plus kostnader/förluster på grund av avlivning/självdöd Det innebär att :- per år i en 100 ko-besättning Således kan eliminering av denna kostnad, betala en investering på med 10 års avskrivning 7
8 Kostnad vid klövsjukdom Behandling veterinär e dyl. 435:- Arbetstid gården 145:- Ofrivillig utslagning 1120:- Förlängt kalvningsintervall 360:- Extra seminering 115:- Minskad mjölkavkastning 280:- Förlorad mjölk pga karens 230:- Återbehandlingar 315:- Beräknad kostnad för ett allvarligt klövsulesår Minskad avkastning 3,50 kr/kg 500 kg 1750:- Merarbete 4,5 tim 185 kr 833:- Akut klövvård 1 besök 750 kr 750:- Extra seminering 0,2 sem 431 kr 86:- Förlängt kalvningsintervall 18 dgr 20kr/dag 360:- Risk för utslagning 8 % 8 000/ utsl. 640:- Risk för avlivning 5 % 6 000kr 300:- Risk för benskador 5 % 2 170kr/beh 109:- Risk för löpmagsförskjutning 1 % 2 860kr/beh 29:- Risk för återfall 30 % 1 670kr 501:- TOTALT 5 358:- Oskarsson 2007 Total kostnad = 3000:- Klövsulesår = 5200:- Esslemont & Spincer 1993 Svensk Mjölks betespolicy Regler och tillämpningar för bete ska ha djuren i fokus och möjliggöra ett modernt och flexibelt mjölkföretagande STUDIE FLEXIBELT BETE, SJV Epidemiologisk studie ca 200 besättningar Hur påverkas klöv- och benhälsan av olika lång betesperiod? Hur inverkar olika betes- och stallrutiner på klövhälsan? STUDIE FLEXIBELT BETE, SJV Studieupplägg Klövhälsorapport höst och vår 200 lösdrifter valdes slumpvis ut och telefonintervjuvades om sina betesrutiner, betesmiljö och stallmiljö under sommaren 2010 Besättnings- och individuppgifter inhämtades från kokontrollen Frekvensen för de vanligaste klövsjukdomarna vid vår- och höstverkning relaterades till besättnings och individuppgifter och en statistik bearbetning gjordes Vår Höst Klöveksem lindrigt 10,9 9,4 Digital dermatit 2,6 3,5 Klövröta 25,7 15,4 Sulblödning 18,8 20,1 Klövsulesår 4,3 6,3 8
9 Klövhälsorapport höst och vår Smittsamma klövsjukdomar högre frekvens med SLB, ökad besättningsstorlek, i lösdrift och med AMS Alla klövsjukdomar lägre frekvens i ekologiska besättningar Klövsulesår högre frekvens i uppbundna mindre besättningar Resultat vårverkning dvs efter stallsäsong Besättningar i 4 månaders beteszon hade mindre klövsjukdomar totalt, DD och klövsulesår jämfört med beteszoonerna med kortare lagstadgat beteskrav Klöveksem ökade med minskat antal månader lagstadgad betesperiod Ekologiska besättningar hade mindre klövsjukdomar totalt, klöveksem och DD än konventionella Besättningar med i huvudsak Holstien hade mer klövsjukdomar totalt och klövsulesår än SRB eller övriga besättningar Prevvalens klövsjukdomar vid höstverkning verkningar i 174 besättningar Resultat höstverkning på besättningsnivå Diagnos Individnivå Besättningsnivå 10e perc, 50 perc, 90e perc, Anmärkning totalt* 23,0 3,9 15,3 55,4 Klöveksem 14,9 0,0 5,5 44,3 Digital dermatit 4,1 0,0 0,0 13,9 Allvarlig klövröta 3,2 0,0 0,0 9,2 Risken för klöveksem var lägre när djuren var på bete hela dygnet än enbart natt eller varierande dag eller natt Det var större risk för klöveksem och klövsulesår med högre betestryck (>11, resp 5,04 heldygnskro/ha) Ekologiska besättningar hade lägre risk för klövröta än konventionella Klövsulesår** 8,9 1,4 8,0 16,7 Resultat höstverkning på individnivå Risken för klövsulesår på hösten var högre med längre > 189 dagar verkningsintervall Risken var högre för anmärkningar totalt (3,8 ggr högre), klöveksem (6,5), klövröta (9,5), och klövsulesår (5,0) om det fanns klövsjukdom på våren Risken för anmärkningar totalt och klövsulesår var högre hos SLB än SRB och andra raser Således har stallsäsongen större inverkan på klövhälsan än själva betesperioden 9
10 Welfare Quality : Djurvälfärd är inkluderar både djurhälsa och djurens möjlighet att kunna bete sig naturligt Lönar sig djurvälfärd? Ger bättre inhysning bättre djurvälfärd? Vad är djurvälfärd och hur mäter vi det? Science and society improving animal welfare in the food quality chain EU funded project FOOD-CT Forskning för att utveckla metoder för att bedöma och registrera djurvälfärd. Objektiva ochsubjektiva mått. KAN MAN MÄTA DJURVÄLFÄRD? KAN MAN MÄTA DJURVÄLFÄRD?? Ny teknik för att identifiera hälta Bildanalys under utveckling 10
11 tjänster djurvälfärd FRÅGA KON djurbaserad Rådgivning/Verktyg Vad får jag? Hur/Vem? Tid Fråga Kon Kosignaler, Djurbedömning och enkel rådgivning HF rådgivare 2-3 timmar Signaler Djurvälfärd Webbrapport baserad på kodata Lantbrukarsajt/ HF Rådgivare 5 min Hälsopaket Mjölk Djurhälsoanalys och plan för förbättring HPM-veterinärer på sikt även rådgivare tim under 1 2 mån Exempel - gårdar Resultat Fråga kon Gårdsuppgifter Gård Kor Prod. form Mjölk ning ECM x kor Konv Uppb. 10, kor Eko Uppb. 10,8 Kor Prod. form Mjölk. system ECM x kor Konv Uppb. 10, kor Eko Lösdr 9,9 Kor Prod. form Mjölk. system ECM x kor Konv Lösdr 10, kor Eko Lösdr 9,8 Kor Gård Kalvar Anm Skador Magra Poäng Grava skador Hälta Står i bås Resning Skador Grava skador Smutsiga Mkt smutsiga Sjuka Signaler Djurvälfärd en webbrapport Median 10% 40% 50% 11
12 Signaler Djurvälfärd en webbrapport Resultat Signaler djurvälfärd Mastit Klövar Död Djurhälsa Dräktighet Utslagning och förluster Gård BTSCC x MBI % PP % DA % DD % SS % % AI >120 d Åld. 1:a kalvn. Lnr 1 < 90 Total Fert Juver hälsa Död d ,6 3,1 6,2 0,0 11,0 28,5 37,3 0,0 9,3 6,2 0,0 10,7 0,0 5,3 0,0 9,5 27,0 42,5 0,0 26,6 8,0 2,7 22,5 7,5 2,5 1,3 0,0 6,1 6,1 25,8 43,8 2,7 9,2 11,5 9,2 19,1 3,6 0,0 0,0 0,0 0,0 7,3 26,2 36,1 4,4 2,4 16,8 0,0 24,5 17,1 9,8 0,0 6,4 6,8 4,9 23,7 39,1 2,1 2,4 19,5 8,5 31,7 32,2 2,8 4,4 0,3 9,1 0,2 30,5 39,1 9,4 7,6 1,0 14,8 Median 20,8 5,6 4,1 0,0 0,2 6,5 6,7 26,6 39,1 2,4 8,4 9,8 5,6 HPM Djurhälsokostnader Resultat HPM Djurhälsokostnader utgår ifrån rapporterade sjukdomar i djursjukdata och rapporterade sjukdomar vid klövverkning. Kostnader för döda kalvar och ungdjur samt indirekta kostnader för sjukdomar på besättningsnivå grundas på data från kokontrollen (Oskarsson, 2010) Kalvar Klövar Juver Fruktsamhet Utfodring Hållbarhet Summa Gård öre/kg öre/kg öre/kg öre/kg öre/kg öre/kg öre/kg kr/koår kr/koår kr/koår kr/koår kr/koår kr/koår kr/koår ECM ECM ECM ECM ECM ECM ECM Median , , ,5 Finns det några fasta kostnader? Foderpriser varierar Räntekostnader varierar Kostnader för djurvälfärd utörs ffa av kostnader för sjuklighet som har både direkta och indirekta kostnader och förluster Mindre variation med egna insatser Finns det några fasta intäkter? Mjölkpris varierar Köttpris varierar Livvärde varierar 12
13 Sammanfattning EFSA rapport 2009 Produktionssjukdomar Juver, klöv och bensjukdomar är det viktigaste välfärdsproblemet inom mjölkproduktionen Skötselsystemet i sig är den viktigaste faktorn för uppkomst av välfärdsproblem Mjölkkor och kvigor skall ges tillgång till ett välskött bete eller annan lämplig utevistelse åtminstone under sommaren eller vid torr väderlek System för att registrera frekvensen av hälta och klövsjukdomar var 3-6:e månad skall finnas i alla besättningar Betesbaserat system Stallbaserat system Produktionssjukdomar VAD KAN VI GÖRA FÖR ATT FÖRBÄTTRA INHYSNINGSSYSTEMET? Bra systemfunktion Dålig systemfunktion Ska vi räkna ut lönsamhet är det ju pengarna som vi får kvar i handen som räknas Det har gjorts ett flertal beräkningar av kostnaden för Uppbundna kor i tusentals år Familjejordbruk upp till ca 50 kor Skyddad verkstad 13
14 Snabb ökning lösdriftsystem Hälta, tilltagande problem med lösdrift Danmark 130kor Bindestald 30 % Lösdrift 70 % Sverige 65 kor Uppbundet 40 % Lösdrift 60 % Norge Finland 25 Uppbundet 80 % Lösdrift 20 % VARFÖR MINDRE PROBLEM PÅ BETE? VARFÖR MER PROBLEM LÖSDRIFT? Minskade djurkontakter innebär minskad smittrisk Minskad exponering för hårda golv för klövar Minskad exponering för dålig hygien för klövar /juver Ökade djurkontakter medför ökad smittrisk Mindre kontroll utfodring på individnivå Ökad exponering för hårda golv för klövar Ökad exponering för dålig hygien för klövar /juver Ökad risk för traumatiska skador i och med Minskad risk för traumatiska skador vid sociala interaktioner i och med större ytor förflyttningar mellan olika aktiviteter och sociala interaktioner på små ytor Grass is good for activities GRÄSLIKT INNE vs GRÄSLIGT UTE? Utrymme? Komfort? Hygien Vem vill leka på betong? 14
15 GRÄSLIGT INNE Gödsel är gott bakteriesubstrat och mjukgörare Viktigt med en god hygien Aldrig hål i en ren tand GRÄSLIKT INNE VIP avdelning Separat grupp med direktingång till mjölkning Minimera konkurrens Maximera komfort 15
16 Behandlingsbox, spec. för ben, klövar Liggbås med ströbädd, bra kokomfort Djupströbox bäst, oftast kombinerad med kalvningsbox BENSKADOR OCH HÄLTA 1:A KALVARE Betongspalt i förhållande till gummispalt Odds/Ratio KI 95% P LR Hälta 3,64 1,33 11,09 0,01 Benskador Hårlöshet 2,37 0,64 10,27 0,21 Gummimatta på spaltgolv Sår 2,57 1,16 5,88 0,02 Svullnad 2,45 0,73 9,21 0,15 Robotskrapa spalt ÖKAD RISK FÖR KLÖVSKADOR: Lösdrift Hårda underlag (betonggolv) Förorenade klövar HALKSÄKRA GOLV 16
17 Fottvätt med el. utan desinf. lösn. ÄTBÅS AVLASTAR KLÖVAR OCH UNDERLÄTTAR RENHÅLLNING Goda erfarenheter från forskning kring gummigolv Betongspalt Gummispalt Hel Betong Hel Gummi KLÖVSKADOR hos 1:a KALVARE Betongspalt i förhållande till spaltgummi Klövskador Odds/Ratio KI 95% P LR Sulblödning 2,19 1,00-4,97 0,05 Blödn vita linjen 2,82 1,28-6,43 0,01 Klövröta 0,49 0,22-1,09 0,08 Eksem 1,06 0,44-2,52 0,89 Mindre öppningarea, kan behöva skrapas FRÅGOR & DISKUSSION 17
18 Produktionssjukdomar Sjukdomar som kan sägas ha sin grund i skötselsystem och optimerad produktion Juversjukdomar Fertilitetstörningar Klöv- bensjukdomar Kalvsjukdomar Ämnesomsättningssjukdomar Nya typer av fotbad och tvättar 18
19 Ett ständigt förändringsarbete Vår väg till lönsamhet Snabba åtgärder eller på sikt? av och med Eskil Carlsson Vem är jag?????????????? Vem är jag?????????????? Brainstorm! Mjölkpaketsomslagspojke Helsida i alla skånska tidningar 3 uppslag i Husdjur om juverhälsa Har gått alla kurser på semin? 125 kor? Stämmer inte 135 hektar odlat Föreningsnörd 19
20 Förändringsarbete? Gör så här så blir du rik? Mjölkpriset? Vädret? = flytta berg Ändra på hemmaplan, våga prova nya idéer. De e dom små små detaljerna som gör de Kvalitetstillägg! Fett och protein Logistiktillägg Celler Juverhälsa Noggrannhet i alla led Historia 8200 kg mjölk till kg Ny mjölktank Har gått från att göra allt själv och inte lyckats så bra = inte hinna med till att köpa in mycket tjänster och lyckas väldigt bra = hinna med? Inse dina begränsningar Det som inte blir gjort ska nån som är bra på det, göra (olika anledningar) De blir roligare då och du tjänar antagligen mer = Viktigt! 20
21 Inköpta tjänster: bra kompetens o bollplank= bra resultat Foderrådgivning Avelsrådgivning Individjuver ( Intelängre) Klövverkare Växtodlingsrådgivning Sådd * 4 Ensilering Tröske Gödselkörning (slangmatad) dyr? Snickare o målning Min idol, Mr Bill Cook! Vem är han? If you take care of your cows, your cows will take care of you! Från att kalven föds till kon ska till slakt Finlir ta hand om dom svaga korna= höjd medelavkastning Tidig seminering låg inkalvning= färre kvigor =kvighotell 21
22 Efterkalkyl mjölk en kick många timmar= bra resultat? Vad i stallet...??????? Verka kor 3ggr + =resultat direkt= höjd avkastning Förebyggande pyssel? Hög avkastning inget mål men kommer av sej själv? Överbeläggning? Foder, långstråigt, mycke o ofta Halm Vall*4 Majs Betmassa i silo o korv Åkerböna kornkross Insådd korn?=högre skörd? 22
23 Juverhälsa Förebyggande djurhälsovård Cellgrupp Mjölkhandskar Cellmjölk till tjurar Gör en del 3 spenta Paddlar o odlar mycket Is imagen Mjölka ur under dagen Foderhygien o noggranhet i hela ledet Avel mot läckage Strålande stjärna? 23
24 Långt kalvningsintervall????? Välj strategi Skräppor barnarbete? Gå kurs och bli inspirerad! LYCKA TILL!!!!!!!! 24
25 Fokus på rutin och management hur blir det bättre av det? Alnarps mjölkdag 2012 Annica Hansson, Växa Sverige Rutiner och management Fasta rutiner positivt för både kor, personal och företaget Kor är neofoba trivs inte med förändringar Kors natur och biologi gynnas av fasta rutiner För personal ökar tryggheten Förutsättning för ansvar medför ansvarstagande Fasta rutiner en kvalitetssäkring för företaget 25
26 Vi vet? Lantbruksskolor 25 öringen Mjölka rätt FRISKKO IndividRAM SOP FOKUS kurser Hälsopaket Mjölk (HPM) m.m. Stor del av variationen kan förklaras med varierande rutiner 26
27 Mål, strategi, rutin, uppföljning? Ur beräkningar med HPM-kalkyl 27
28 Rekryteringskvigan 9000 kg ECM, 33 % rekrytering och 3,00 kr/kg mjölk Sänkt inkalvningsålder från 32,8 månader (gränsen till 10 % högsta) till 27,9 månader (median). Över 25 månaders inkalvningsålder en merkostnad Motsvarar 14 öre/kg ECM Foder, diverse och arbetskostnad samt minskat stallutnyttjande (14 färre stora kvigor) Ur Kokontroll - Livstidsproduktion 28
29 Hur förbättra rekryteringskvigan Gör alla införstådda och delaktiga Sätt upp mål för inkalvningsålder Delmål med tillväxt Delmål påbörjad ålder för semin Bestäm rutin och management Skötsel Foderstat vintertid Betesperiod Följ upp Hur ett exempel juverhälsa tankcelltal Maj kor i kall lösdrift, grop, 9700 kg ECM, konventionell, SRB x SLB. 29
30 Hälsopaket Mjölk Gårdsbeskrivning Gårdens mål Vad berättar djuren, personalen och siffrorna Välj Fokusområde Lägg upp strategi Möjlig målsättning, biologisk och ekonomisk Hälsoplan - juverhälsan 30
31 En bild säger mer än 1000 ord 31
32 Ur beräkningar med HPM-kalkyl Instrumentpanelen 32
33 Uppföljning en rutin som skapar nya(?) rutiner Följ upp Människorna, djuren och siffrorna Dokumentera: text, bilder och siffror Sätt nya mål Tack vare den höga anslutningen till kokontrollen stor möjlighet att jobba med resultatuppföljning och göra relevanta jämförelser. Kokontrollanslutning 33
34 Sammanfattning Jobba utifrån gårdens förutsättningar med gårdens personal Identifiera flaskhalsar Sätt mål Lägg upp strategi Jobba i team Följ upp Det är roligt, stimulerande och kompetenshöjande! Frågor? annica.hansson@vxa.se 34
35 Värmestress hos svenska mjölkkor på bete - när förekommer det, vad kostar det och vad gör vi åt det? Varför undersöka värmestress Svenska mjölkkor ska hållas på bete ett visst antal månader varje sommar (Djurskyddsförordningen; 1988:539) I många varmare länder uppträder värmestress hos mjölkkor som hålls ute på sommaren Konsekvensen är minskad produktion och försämrad välfärd På vintern ska de skyddas mot väder och vind (Djurskyddsmyndighetens författningssamling; DFS 2007:5) Per Peetz Nielsen Husdjurens miljo och hälsa Uppsala Termoneutral zone Temperatur luftfuktighetsindex Ett index där temperatur och luftfuktighet slås tillsammans, THI (Temperature-Humidity Index) används för att enklare kunna uppskatta graden av värmestress hos mjölkkor. THI-värde på 72 motsvarar 25 o C och 50 % relativ luftfuktighet Generellt medför THI-värden under 72 ingen stress, medan värden mellan medför en mild värmestress. Gränsen på 72 diskuteras. 80 Temperatur luftfuktighetsindex Genomsnit THI Max THI Minimum THI
36 Genomsnit temp Max temp Minimum temp Försöket Lagrad information från mjölkkor i AMS under 4 år Mjölkproduktion, väder och tid för passage genom en grind mellan stallet och betesmarken användes Andel kor ute - AMS Kall dag Varm dag THI o C % THI o C % Syfte: att undersöka effekten av temperatur och THI på kors användning av bete och på mjölkproduktionen THI Temp andel ute THI Temp Andel ute Andel kor ute - AMS Mjölkproduktion Andel ute (%) :00 02:00 04:00 06:00 08:00 10:00 12:00 14:00 16:00 18:00 20:00 Andel ute när THI>72 någon gång under dagen Andel ute när THI<72 hela dagen 22:00 Hög max THI påverkade inte mjölkproduktionen samma dag, dock minskade mjölkproduktionen två dagar senare med 0,026 kg när det daglig maximala THI ökade med 1 Likaledes minskade mjölkproduktionen två dagar senare med 0,033 kg när den dagliga maximale temperaturen ökade med 1 grad 36
37 Hur påverkar skugga på betet mjölkkornas välfärd 7Försöket Syfte: att utifrån svenska förhållanden kunna ge upplysningar om hur varm väderlek påverkar mjölkkor såväl beteendemässigt som fysiologiskt, och om några av dessa potentiella förändringar kan minskas genom att ge korna tillgång till skugga. Försöket 20 mjölkkor av rasen SRB, två grupper av 10 kor Bete dag och natt (juni-august) Mjölkas två gånga per dag Den ena grupp får tillgång till skugga (ett 70 kvm stort tält) Mjölkprod, betesbeteende, kropps- och hudtemp samt väder % kor under skugga < >77 THI 120 Andnings frekvens Ingen skugga Skugga Linjär (Ingen skugga) Linjär (Skugga) Mjölkproduktion Laktationsstadie ( 49 och > 49 dagar) Tillgång till skugga Temperaturen två dagar innan Hud temperatur 37
38 Kostnad i mjölkproduktion på bete Väder Gruppe Laktationsstadie Ändring Genomsnittlig temperatur 2 Ingen skugga ± 0.09 dagar innan Skugga ± 0.08 Maximum temperatur Ingen skugga ± 0.05 Ingen skugga > ± 0.02 Ökning i genom temp på 5 grader Tidig laktation: ingen skugga = 1,8 kg; skugga = 0,75 kg Ökning i max temp på 5 grader Ingen skugga: tidig laktation = 1,1 kg; sen laktation = 0,25 kg Vad kan vi göra åt det? Beteskravet måste upprätthållas Plantera träd på betesmarkerna Att vara på bete har andra fördelar än billigt foder Nattbete Hålla kor i tidig laktation inne under varmt väderläge Tack till: Maria Andersson Hanna Alfredius Kristina Blomberg Estelle Vermeulen Jordbruksverket och KSLA Kontakt: per.peetz.nielsen@slu.se 38
39 Smarta foderstater Anders Seeman Mia Davidsson Alnarps Mjölkdag 29 november 2012 Smarta foderstater Ekonomiskt gynnsamma Gynna produktionen Gynna djurhälsan Ta vara på gårdens förutsättningar 39
40 Fodertabell TS Pris kr/kg Rp g/kg ts Stä g/kg ts NDF g/kg ts MJ Nel 20 Ensilage 100% 1, Soja 88% 4, Korn 87% 1, Majs 100% 1, ,1 6,52 14,5 8,32 13,1 7,38 11,2 6,33 Ökande andel majs i foderstaten för 40 kg ECM kg ts foder , , ,5 pris, kr/dag Kg ts majs Ensilage Majs Korn Soja Pris 41 40
41 När blir majsen ekonomiskt intressant? kg ts foder Ensilage Majs Korn Soja ,15 1,1 1,05 1 0,95 0,9 0,85 0,8 0,75 Majs, kr/kg ts 16 Hur påverkar råproteinet i foderstaten foderkostnaden Kg ts foder Ensilage Majs Korn Soja Hp massa Foderkostnad ,98 Råprotein g/ kg ts i Vallfoder 1,
42 Olika grovfoderkvalitet Högavkastande 40 kg ECM, 90 dagar i laktation Levande vikt, kg Ensilage tidigt sent skördat skördat Ens, kg ts 16,9 13,9 Korn, kg 7,4 8,7 Unik 52, kg 1,9 4,6 Fiber, NDF g/kg ts Tuggningstid min/kg ts Fyllnadsvärde max max Foderkostnad, per ko och dag 41 kr 49 kr Foderkostnad kr/kg ECM 0,72 kr 1,18 kr Hur påverkar syror och ammoniumkväve? Ensilage mkt syror Ammoniumkväve 150 g N Mjölksyra 38 g Ättiksyra 87 g Propionsyra 9 g Smörsyra 14 g Etanol 15 g Totalsyror: 148 g Ensilage låg halt syror 50 g N 61 g 13 g 1 g 0 g 4 g 75 g Samma värden i övrigt: 11,0 MJ energi, 175 g rp, 450 g NDF 42
43 Hur påverkar syror och ammoniumkväve? 40 kg ECM, 90 dagar i laktationen Ens med mkt syror 13,3 kg ts Ensilage 8,7 kg korn 4,6 kg Unik 52 Ens med låga syror 16,9 kg ts Ensilage 7,4 kg korn 1,9 kg Unik 52 Foderkostnad: 48,50 kr per ko och dag Foderkostnad: 41,00 kr per ko och dag Ts-halten Viktigt! Ex: Mix med ensilage, majs, hp-massa och rapsmjöl. Om ensilagets ts-halt; 35 % - 53 kg mix/ko och dag Om ensilagets ts-halt; 30 % - 59,5 kg mix/ko och dag 43
44 Sammanfattning Börja planera foderstaten när växtodlingsplanen görs! Vallfodret är A och O! Utnyttja detta! Inventera gårdens foderlager, kombinera partier, planera eventuella inköp. Analysera och optimera. Ts-kontroller och kalibreringar. Styr fodret till rätt ko; lägg krut i början av laktationen och spara i slutet. Följ upp! Tack för uppmärksamheten 44
45 HUR LÅNGT RÄCKER MJÖLKPRISET? Smarta vägar till lönsam mjölkproduktion 45
46 Foderkostnader Kraftfoder: Egenproducerat? Restprodukter i foderstaten? Förhandla och pressa priser!, gå samman? Grovfoder: Pressa maskinkostnader! stor andel av produktionskostnaden Arbetskostnader En kvart om dagen ger 11,4 dagar på ett år!!!!! (ev kr/år) Arbeta tidssmart Småinvesteringar kan spara arbetstid Ha ordning och reda Planera bort onödiga väntetider Prioritera framtida arbetseffektivitet vid nybyggnation 46
47 Byggkostnader Varför bygger vi så dyrt? +/ kr/koplats i byggkostnad ger +/ ca 710 kr/koplats och år (vid 3,5%)! +/ ca 800 kr/koplats och år (vid 5 %)! 100 kor: kr/år kr/år 150 kor: kr/år kr/år 200 kor: kr/år kr/år Utnyttja stallet optimalt! Mjölkleveranser det senaste året (kg): jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Mjölkleveranser det senaste året (kg): jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 47
48 Kapitalkostnader Planera din likviditet undvik dyra leverantörsskuldsräntor ha banktrovärdighet Se över din lånebild Utnyttja skattesystemet låna utan ränta! Planera din likviditet! 48
49 Likviditet i behov av bättring IB jan/feb feb/mars mars/april april/maj maj/juni juni/juli juli/aug aug/sep sep/okt okt/nov nov/dec UB Åtgärder för att förbättra likviditet Tidigarelägga inbetalningar Se över intäkterna / inbetalningarna Se över alla kostnader Skjut på investeringar, prioritera lönsamma Skjut på amorteringar och ha bra finansiering Utnyttja skattesystemet Öka rörelsekapitalet genom t.ex. säsongskrediter Åtgärderna förbättrar ofta även resultatet! 49
50 Likviditet efter förbättringsförslag IB jan/feb feb/mars mars/april april/maj maj/juni juni/juli juli/aug aug/sep sep/okt okt/nov nov/dec UB EKONOMISTYRNING MJÖLK! PÅGÅENDE UTVECKLINGSPROJEKT I MÅLSTYRNING EN TJÄNST SOM KOMMER! 50
51 Både din och rådgivarens syn beaktas! FRÅGOR TILL DIG SOM FÖRETAGARE Företagets resultat räcker bra till amorteringar, investeringar, privatuttag och skatter Stämmer inte alls Stämmer helt Jag anser mig få en acceptabel ersättning för det arbete jag lägger ned i företaget Likviditeten i företaget (tillgången på pengar) har varit god det senaste året Jag/företaget har under det senaste året kunnat betala räkningarna i tid utan att ta oplanerade krediter Var finns förbättringspotentialen? 51
52 Individuell åtgärdsplan som utgår från ditt företags förbättringspotential! Ett individuellt recept på förbättrad lönsamhet! Kontinuerlig uppföljning och rådgivarkontakt! EKONOMISTYRNING MJÖLK 52
53 Ekonomi och likviditetsstyrning Jaga istället för att bli jagad! ha framförhållning hantera problemen i förväg inte när det kan vara för sent! Så här långt räcker mjölkpriset 2012! Efterkalkyl (prel.), mjölkko kg, robot 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Mjölk Foder: kr/ko TB 2: kr/ko 3,60 kr/kg 3,77 kr/kg 0,43 3,17 0,42 1,13 0,45 0,14 0,21 0,06 0,16 0,42 0,07 0,06 0,19 0,43 0,03 TB 1: kr/ko TB 4: kr/ko Intäker kött, kalv o gödsel: Mjölkpris Kvigrekryteringen Kraftfoder inkl mineral Grovfoder Semin, kontroll, vet. & medicin Traktor, energi & underhåll inv. Diverse övr. material o tjänster Ränta djur o rörelsekapital Arbete Underhåll byggnad Administartion mm Ränta stall, genomsnitt Värdeminskning stall: Fastighetsförsäkring 53
54 Eller så här långt. Skiftande nivåer vid olika situationer (prel. 2012) 4,4 Intäkter Kr/kg 4,2 4 3,8 Kostn kg á 150 kor Kostn kg låg beläggning 3,6 Kostn kg á 150 kor 3,4 3,2 Kostn kg låg beläggning Hur ser framtiden ut? TB1, medelko normkalkyl TB 1 kr/ ko och år ? 2013?? 2014?? 2015?? 2016?? 2017?? 54
55 Kanske så här? 4,00 3,50 3,73 kr/kg 0,43 3,59 kr/kg 0,42 Intäker kött, kalv o gödsel: Mjölkpris Kvigrekryteringen Kraftfoder inkl mineral Grovfoder 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 3,30 0,98 0,41 0,14 0,22 0,16 0,06 0,42 0,07 0,06 0,19 0,43 0,03 Semin, kontroll, vet. & medicin Traktor, energi & underhåll inv. Diverse övr. material o tjänster Ränta djur o rörelsekapital Arbete Underhåll byggnad Administartion mm Ränta stall, genomsnitt Värdeminskning stall: Fastighetsförsäkring Eller så här? Intäker kött, kalv o gödsel: 4,50 4,00 4,03 kr/kg 0,43 3,73 kr/kg Mjölkpris Kvigrekryteringen Kraftfoder inkl mineral 3,50 0,42 Grovfoder 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 3,60 0,98 0,41 0,14 0,22 0,16 0,06 0,42 0,07 0,06 0,19 0,43 0,03 Semin, kontroll, vet. & medicin Traktor, energi & underhåll inv. Diverse övr. material o tjänster Ränta djur o rörelsekapital Arbete Underhåll byggnad Administartion mm Ränta stall, genomsnitt Värdeminskning stall: Fastighetsförsäkring 55
GREPPA NÄRINGEN. God djurmiljö ger ökad lönsamhet VÄLKOMNNA TILL KOHAGEN. Modernt kortbås
God djurmiljö ger ökad lönsamhet VÄLKOMNNA TILL KOHAGEN GREPPA NÄRINGEN Professor Biosystem och teknologi SLU Alnarp 25% Växa Sverige Utveckla tekniska system för animalieproduktion för att optimera djurmiljön
Läs merMixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder
Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder
Läs merJämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014
Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Metoder Data om foderförbrukning, mjölkproduktion, priser m.m. Har samlats in för en dag i december
Läs merVad tjänar vi på att ha kor på bete ur ett djurvälfärdsperspektiv? Betesdrift miljö, ekonomi och djurhälsa Höglandet Nässjö 6 mars 2013 Jonas
Vad tjänar vi på att ha kor på bete ur ett djurvälfärdsperspektiv? Betesdrift miljö, ekonomi och djurhälsa Höglandet Nässjö 6 mars 2013 Jonas Carlsson Djurhälsoveterinär Växa Sverige DISPOSITION 1988 års
Läs merRäkna lönsamhet med bättre djurhälsa
Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa HPM Djurhälsokostnader 1.41 Managementverktyg för mjölkföretaget Håkan Landin, Svensk Mjölk AB & Djurhälsan i Härjedalen HB Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings
Läs merEkologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp
Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger
Läs merNy foderstrategi. -en lönsam historia
Ny foderstrategi -en lönsam historia Bakgrund och frågeställning Är det lönsamt att investera i ny inomgårdsutrustning för att kunna hantera fler/nya fodermedel? Hur har utfallet blivit för dem som gjort
Läs merEn problemfri start i nya stallet? Conny Karlsson, Hede gård Gunilla Blomqvist, Växa Sverige Torbjörn Lundborg, Växa Sverige
En problemfri start i nya stallet? Conny Karlsson, Hede gård Gunilla Blomqvist, Växa Sverige Torbjörn Lundborg, Växa Sverige Från en dräktig kviga till 3 VMS på 12 månader Bakgrund Hedegård Gården brukar
Läs merSkötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson
Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel
Läs merHur hanterar vi inbyggda hygienproblem i våra nya stallar?
Hur hanterar vi inbyggda hygienproblem i våra nya stallar? Christer Bergsten Biosystem o teknologi SLU Alnarp Vad menar vi med hygien? HYGIEIA Står för renhet och hälsa Hygien i våra stallar innebär: Rena
Läs merEkologisk mjölk- och grisproduktion
Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen
Läs merProduktionskostnadskalkyl. november 2014
Produktionskostnadskalkyl mjölk november 2014 Basfakta Basfakta Medelleverans per ko och år 8 800 kg 28,66kg per dag (8 800/307) Medel kvalite fett, prot., celler mm Kalvningsintervall 13 mån 0,91 kalvar/år
Läs merRoom Service för en ko
Room Service för en ko Att bygga och sköta stallar för kor kring kalvning Håkan Landin, Svensk Mjölk & Hans Lindberg, Svenska Husdjur Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings Konsert och Konferens
Läs merMjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor
Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -
Läs merEkonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion
Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion Omläggningsdag Skövde den 27 jan 2011 Eric Hallqvist, Hushållningssällskapet Skaraborg Växtodling jämförelse av täckningsbidrag mellan konventionell och
Läs merTransitionskor. Växadagarna i Umeå och Jönköping 2018 Annica Hansson & Håkan Landin Växa Sverige
Transitionskor Växadagarna i Umeå och Jönköping 2018 Annica Hansson & Håkan Landin Växa Sverige Transition vad är det Kons skifte mellan vila och laktation Högdräktig Kalvning Laktation Laktation Avsining
Läs mer2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!
Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande
Läs merFylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt. Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige
Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige Balans eller effektivitet i djurflödet Vad är fullt stall? Hur får jag
Läs merNya tider nya strategier
malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara
Läs merKlövhälsoläget Och vad gör Växa för att förbättra klövhälsan? Frida Åkerström, veterinär Växa Sverige
Klövhälsoläget 2018 Och vad gör Växa för att förbättra klövhälsan? Frida Åkerström, veterinär Växa Sverige Ca 470 000 klövhälsoregistreringar 95 % av dessa rapporterades in digitalt Klövhälsoregistreringar
Läs merAnett Seeman
Utfodring av Dikor Anett Seeman anett.seeman@gardochdjurhalsan.se Se helheten! Före kalvning Kalvning Diperiod Avvänjning 1 Dikons näringsbehov Kalvning Avvänjning Lågdräktighet Högdräktighet Laktation
Läs merProduktionskostnadskalkyl. December 2014
Produktionskostnadskalkyl mjölk December 2014 Basfakta Basfakta Medelleverans per ko och år 8 800kg 28,66kg per dag (8 800/307) Medel kvalite fett, prot., celler mm Kalvningsintervall 13mån 0,91 kalvar/år
Läs merTypfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Läs merAv Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?
Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden
Läs merInverkan på produktionskostnad mjölk av - besättningsstorlek, mekaniseringsgrad och byggnadstyp
Inverkan på produktionskostnad mjölk av - besättningsstorlek, mekaniseringsgrad och byggnadstyp Professor Krister Sällvik Agronom Johan Johansson Agronom Catja Bennerstål Agronom Jeanette Belin Agronom
Läs merSå hanterar jag den pressade lönsamheten
Så hanterar jag den pressade lönsamheten Kerstin Persson, Sörgården Arbelunda Annica Hansson, Hansa Husdjur Svensk Mjölks Mjölkföretagardag Kalmar 3:e februari 2010 Kerstin Persson och mjölkföretaget Mjölkföretaget
Läs merFodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU
Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU Foderutnyttjandet är viktigt! Kg ECM per år Foderkostnad 9000 11000 Öre/ kg såld mjölk
Läs merSe pengarna i din friska besättning
Erik Engelbrekts och Louise Winblad, Växa Sverige erik.engelbrekts@vxa.se, louise.winbladvonwalter@vxa.se Ohälsa i mjölkproduktionen kostar 220 000 kronor. Så stor är den totala djurhälsokostnaden för
Läs merHur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?
Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Rolf Spörndly Inst för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala I BEGYNNELSEN VAR VALLFODER För att göra en lång historia kort: En ko som får ett bra vallfoder
Läs merVad i utfodringen påverkar miljö och klimat?
Utfodring och produktion för att greppa näringen Linköping 8:e november 2017 Carin Clason, CoA AB Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Fodrets Näringsinnehåll-Kväve (råproteinet), Fosfor Fodrets
Läs merEkologisk djurproduktion
Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska
Läs merBeteskrav inga problem! Men hur löser vi det.
Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. (Foto Per Persson) Betesföreningen och Skånesemin anordnade en betesdag på Gunnaröd för att visa att det går att få till en bra betesdrift även om man har
Läs merMiljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård
juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merSå hanterar jag den pressade lönsamheten
Så hanterar jag den pressade lönsamheten Ulf Sahlin, US-Farming och Hans Lindberg, Svenska Husdjur Svensk Mjölks Mjölkföretagardag 2010 US Farming - Affärside Att Utnyttja de resurser som närområdet
Läs merGrovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion
Grovfoder till ekologiska kor Rätt grovfoder för bättre produktion -93 naturbruksgymnasium i Piteå -94 började jobba åt avbytartjänst Avbytare, Djurskötare, hästskötare, ridlärare, drivit eget avbytarföretag,
Läs merFlera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017
Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017 Degong Pang Sophie Krizsan Pekka Huhtanen Syfte Optimera grovfoderproduktionen Med rätt tillämpad skördestrategi
Läs merUtfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se
Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas
Läs merNy foderstrategi en lönsam historia
Ny foderstrategi en lönsam historia Erik Engelbrekts, 34 år, bor i Stockholm med sambo och barn. Han är utbildad ekonomargonom och har sina röer i Hälsingland. Erik arbetar på Växa Sverige, avdelningen
Läs merGårdsanpassad kalvningstidpunkt
Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Anett Seeman & Helena Stenberg, Gård & Djurhälsan Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Målet i dikalvsproduktionen
Läs merJordbruksinformation Starta eko. dikor
Jordbruksinformation 1 2016 Starta eko dikor Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk dikoproduktion Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt kött. Därför ökar efterfrågan
Läs merDeLaval klövvårdsprogram DeLaval klövbadslösning 500 DeLaval flyttbart klövkar
DeLaval klövvårdsprogram DeLaval klövbadslösning 500 DeLaval flyttbart klövkar Tjäna på kokomfort DeLaval klövvå För professionell och sä Att kor blir halta kan ha olika orsaker från en obalanserad foderstat,
Läs merTypfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion
Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater
Läs merOmläggning till ekologisk mjölkproduktion
Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Omläggningsdag i Skövde, 2011-01-27 Invägning av ekologisk mjölk
Läs merUtfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB
Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Fodrets Näringsinnehåll-Kväve (råproteinet), Fosfor Fodrets
Läs merHelsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet
Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning
Läs merSinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018
Sinkon Guldkon Skötsel och utfodring Växadagarna 2018 Frågeställningar Hur utfodras och sköts sinkorna på din gård? Förekommer hälsostörningar i samband med kalvning? När på året? Planerar du passande
Läs merJordbruksinformation Starta eko. ungnöt
Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige
Läs merNÖT 2013-14. www.edelfoder.se
NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer
Läs merÖjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING
Rapport Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden 010101-011231 MÅLSÄTTNING Målsättningen med Öjebyn-projektet är att utveckla den ekologiska livsmedelsproduktionen med tyngdpunkten
Läs merBibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken
Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt
Läs merFörfattare Andresen N. Utgivningsår 2010
Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Mjölk Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 2 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,
Läs merUtfodringspraxis Mjölby nov
Utfodringspraxis Mjölby nov 2012 carin.clason@vxa.se Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen Följ upp produktionen
Läs merVallfoder som enda foder till får
Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,
Läs merHar storleken betydelse?
Emma Carlén är utbildad Husdjursagronom. Hon har forskat inom ämnet husdjursgenek om hur man på bästa sä kan hia tjurar och kor som nedärver resistens mot juverinflammaon. Emma började på Svensk Mjölk
Läs merUtnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen
Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Økomelk-konferanse
Läs merSvensk djurhållning utan soja?
Svensk djurhållning utan soja? Margareta Emanuelson Institutionen för Husdjurens Utfodring och vård Greppa Näringen temadag 29 november 2010, Stockholm Disposition * Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning
Läs merUtfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008
Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och
Läs merGoda skäl att öka andelen grovfoder
Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen
Läs merKombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter
Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter Jens Fjelkner Skånesemin 2005 Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter I Skåne förädlar vi mycket av de jordbruksprodukter
Läs mer7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.
7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa
Läs merEkologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216
Läs merSeminarium: Nyheter inom Foder
Sida 1 av 7 Börja med ekologisk produktion? För er som är intresserade av ekologisk produkon är det bra om man börja med a läsa in sig på området. En början är a läsa KRAVs Regler, man kan också hia informaon
Läs merDra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.
Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135
Läs merPROJEKTOMRÅDEN. Satsningar inom olika strategiska insatsområden 9/29/2017. Forskningsfronten för förbättrad djurhälsa i stallarna
Forskningsfronten för förbättrad djurhälsa i stallarna Sveriges lantbruksuniversitet Box 86, 230 53 Alnarp Besöksadress: Sundsvägen 1 Tel: 040-415 475, Fax: 040 415 480 Mobiltele: 070-3993329 christer.bergsten@slu.se
Läs merHar storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN
Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN Extremfall är intressanta Världens minsta ko Swallow 84 cm hög men kanske inte så relevanta Världens största ko Chili 2 m hög 1 ton Våra moderna
Läs merSläpp tidigt Rotationsbete oftast bäst avkastning både på djur och bete Anpassa beläggningen! Tumregel: Efter halva sommaren, halva beläggningen
Sida 1 av 5 Bete Bete som foder är ibland en dåligt utnyttjad resurs. Förr var det ont om beten och man betade all mark som gick att beta. Idag är det tvärt om och det är brist på betesdjur för att hålla
Läs merIP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från 2011-02-01. Bakom denna flik finns information om och plats för:
Flik 10, Djuromsorg Bakom denna flik finns information om och plats för: - Skriftliga skötselrutiner för djuren (exempel) - Avtal för inhyrd djurskötare (mall) - Dokumentation av klövverkning - Informationsblad
Läs merTabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001
Ekologisk mjölkproduktion med 100% ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Delredovisning av projekt med diarienummer 25-5153/00 Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel Ekologisk
Läs merOlika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar
FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 2 2014-02-20 Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar Anders H Gustafsson Ann-Theres Persson Ulrik Lovang 1 (57) Innehåll sid Förord 3 Summary 5 Inledning 6
Läs merAMS og beitning. Eva Spörndly, Institutionen för husdjurens utfodring och Vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
AMS og beitning Eva Spörndly, Institutionen för husdjurens utfodring och Vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Bete och AM Typ av betesdrift Fördelar med bete Problem med bete Bete och AM Olika
Läs merKonivå uppstallning, handtering och miljö. Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland. Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1
Konivå uppstallning, handtering och miljö Veterinär Laura Kulkas Valio Ltd., Finland Valio Oy 3.4.2012 Alkutuotanto 1 Mjölkproduktionen och miljön Klimateffekterna (metan, kväveoxid, ammoniak) Klimatuppvärmning
Läs merTypfoderstater. för ekologiska tackor och lamm
Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller
Läs merHelsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?
Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden? Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merJordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar
Jordbruksinformation 10-2010 Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Text: Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst AB Foto omslag: Anna Jarander Mycket bete i foderstaten är
Läs merJag. examensarbete Seasonally changeable timber-structured cowbarn
Kostallar i Finland och vad har vi lärt oss från Nordamerika Jouni Pitkäranta, arkitekt Jag den första kostallritningen i 11 års ålder Byggt första kostall projektet i 15 års ålder år 1987 Blev arkitekt
Läs merKvighotell - En ny model för ungdjur management
DAGENS EPISTOLA Kvighotell - En ny model för ungdjur management A ungdjurstallar på samma gård B Ungdjurstall som hotell (flere kunder i hotellet) Nordisk Byggträff i Billund Danmark Tapani Kivinen Architect
Läs merTJÄNA KLÖVER PÅ KLÖVAR. Tema. tips för bättre ekonomi KLÖVHÄLSA FÖRSTA BILDERNA PÅ NYA KLÖVGOLVET. Lönsam gård med 18 kor och utan lån
TIDNINGEN FÖR MJÖLKFÖRETAGARE 9/2009 PRIS: 65 KR 9/2009 Tema KLÖVHÄLSA P P P Klövproblem allt vanligare Bete bra för klövhälsan Klövvårdare sökes 10 tips för bättre ekonomi FÖRSTA BILDERNA PÅ NYA KLÖVGOLVET
Läs merNötköttsproduktion i Frankrike
Nötköttsproduktion i Frankrike erfarenheter från en studieresa Madeleine Magnusson, LBT - SLU Alnarp Elise Bostad, LBT - SLU Alnarp Anita Persson, LRF Skåne Jämförelser Frankrike Sverige Frankrike Sverige
Läs merBesättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion
Besättningsservice från Riskdjur till Friskdjur För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion Vad är Besättningsservice? Din veterinär Regelbundna besök Systematiskt urval av riskdjur
Läs merKan mjölkkor äta bara grovfoder?
Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat
Läs merSenaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet
Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Grovfôrkonferansen 7-8
Läs mer(5) Om Växa Sverige
2016-09-14 1 (5) För mjölkföretag som expanderar, och som har hög andel fasta kostnader, är det viktigt att produktionen fungerar optimalt. Hög mjölkavkastning och ökad effektivitet för bland annat arbete
Läs merINLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING
2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter
Läs merEkonomirapporten i WinPig Slakt
Ekonomirapporten i WinPig Slakt INTÄKT BERÄKNING I WINPIG 1) KOMMENTAR Slaktade grisar Intäkter från Ungdjur, Slaktdata, Slakt grupp, inga avdrag och tillägg ingår Sålda eller överförda Tillägg och avtalsersättn.
Läs merHur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat
Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat En dokumentation från betesperioden på sex KRAV-mjölkgårdar i Östergötlands län år 2003 Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst Öjeby,
Läs merEDEL Nöt Framgång föder framgång
EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.
Läs merFrågor och svar om tillämpningen av beteslagen
2012-07-06 1 (5) Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 1. Vad innebär det att alla svenska kor ska gå ut på bete? Djurskyddsförordningen säger att nötkreatur för mjölkproduktion och som är äldre
Läs merFallstudier hos mjölkgårdar med närproducerat foder fullt ut!
FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 3 2014-06-30 Fallstudier hos mjölkgårdar med närproducerat foder fullt ut! 1 (68) Innehåll sid Förord 3 Summary 6 Material & Metoder 9 Slutsatser om foder 33 Djurvälfärd Slutsatser
Läs merVarför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar
Maria Torsein, Svenska Djurhälsovården och Inst för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Marie Jansson- Mörk,, Ann Lindberg, SVA, Zoonoscenter, Charlo e Hallén-Sandgren, DeLaval Interna onal AB och C. Berg,
Läs merTillväxt eller avveckling Kan vi själva påverka?
Tillväxt eller avveckling Kan vi själva påverka? Hur mycket beror på oss själva och hur mycket beror på omvärlden? D&U 1-2 sep 2010 Jakob Söderberg, Svensk Mjölk Förändring av mjölkinvägningen 2006-2009
Läs merMuligheter og utmaningar i framtida for landbruket i de nordiske landene, fordeler i den tempererte sonen Jakob Söderberg
Muligheter og utmaningar i framtida for landbruket i de nordiske landene, fordeler i den tempererte sonen 20140728 Jakob Söderberg Världens mjölkproduktion 2000-2020 4 Årlig ökning i procent 3 2 1 2,3
Läs merFör Friska Klövar. Friska klövar är dom fyra grundpelarna för gårdens ekonomi.
1 För Friska Klövar Friska klövar är dom fyra grundpelarna för gårdens ekonomi. Rena golv, regelbunden klövverkning och effektiva klövbad förbättrar klövhälsan Klövbad med kopparsulfat är den traditionellt
Läs merFördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige
Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar 2018 01 31 Anders H Gustafsson Växa Sverige Kraftfoder i egen regi: Projekt 2017-2019 Samverkan; SLU & Växa Mål Stärka kunskap
Läs merKalvgömmor. i dikostallar. www.taurus.mu
Kalvgömmor i dikostallar www.taurus.mu Kalvgömmor i dikostallar Anna Jarander- LG Husdjurstjänst Inledning I lösdriftsstallar där kalvarna går tillsammans med korna ska det finns tillgång till kalvgömma,
Läs merUtfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com
Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen
Läs merKostnader för hälsostörningar hos mjölkkor. Beräkningsunderlag till Hälsopaket Mjölk djurhälsokostnader
Kostnader för hälsostörningar hos mjölkkor Beräkningsunderlag till Hälsopaket Mjölk djurhälsokostnader Av Markus Oskarsson, Svensk Mjölk, 2010 Innehåll Sammanfattning...4 Resultaten i korthet...5 Juver...5
Läs merKorsningsavel för bättre ekonomi
Korsningsavel för bättre ekonomi JULIE BRASTRUP CLASEN, DOKTORAND I N ST I T U T I O N E N FÖR H U S DJ U RS G E N E T I K, S LU Kontakt: julie.clasen@slu.se Bakgrund MSc Animal Science (Husdjursagronom)
Läs merKornas livslängd hur påverkas gårdens resultat?
hur påverkas gårdens resultat? Emma Carlén och Jan-Åke Eriksson, Växa Sverige emma.carlen@vxa.se, jan-ake.eriksson@vxa.se Hållbara kor vill de flesta mjölkbönder ha då de o ast förknippas med ökad lönsamhet.
Läs merOmläggning till ekologisk svinproduktion
Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.
Läs mer