skogsbruk Förnuft och känsla avgör i bokskogen Spårlös gallring Historien om vildsvinet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "skogsbruk Förnuft och känsla avgör i bokskogen Spårlös gallring Historien om vildsvinet"

Transkript

1 skogsbruk Förnuft och känsla avgör i bokskogen Spårlös gallring Historien om vildsvinet SKOGLIG KUNSKAP OCH INSPIRATION FRÅN SYDVED

2 Sydved köper virke samt erbjuder skoglig fullservice till skogsägare i södra Sverige. Bolaget har omkring 150 anställda och omsätter varje år cirka 3 miljarder kronor. Årligen anska ar Sydved cirka 6 miljoner kubikmeter virke. Sydved ägs av Stora Enso och Munksjö. Ansvarig utgivare: Daniel Fellenius, Sydved ab Redaktör: Annsofie Öhman, Jönköping Redaktionsråd: Kerstin Bylund, distrikt Hässleholm Tomas Granberg, distrikt Jönköping Lars Mårtensson, distrikt Hylte Gustav Cagner, distrikt Vänersborg Carl-Erik Ohlsson, distrikt Kalmar Anders Ehrenström, skogsbruk Daniel Fellenius, Lars Johansson, och Annsofie Öhman, Sydved i Jönköping Frida Paulsson, Stora Enso Bioenergi Form & produktion: Lindqwist Kommunikationsbyrå ab Omslagsfoto: Helena Inkeri Tryck/upplaga: Elanders/nrs, exemplar. Post till redaktionen skickas till: Aktivt Skogsbruk, Sydved ab, Box 626, Jönköping E-post: Telefon: Aktivt Skogsbruk får, om källan anges, gärna återges. Foto: Kerstin Jonsson Foto: Folio Serny Pernebjer, Folio Rönn (Sorbus aucuparia) Fast och segt trädslag. Slagrutan av rönn anses ha magiska krafter för att hitta skatter. De parbladiga bladen brukades förr som foder för boskap. Nåde den som serverar sin höststek utan rönnbärsgelé. Och enligt folktron kan vi vänta en sträng vinter när träden dignar av bär.

3 Blick för hantverk Med korgens rotting trivsamt knarrande och i skenet av blossande eldsflammor lättar vi i övrigt helt ljudlöst från marken intill skogssjön i det inre av Småland. Gryningen ligger i startgropen och efter bara någon minut, i mitt livs första luftballongfärd, känns det hela fullständigt magiskt. Upplevelsen är total på något märkligt sätt. Och visst, för en skogs- och naturälskare är det inte svårt att bli fylld av närheten och intrycken, när vi glider parallellt med fiskgjusen över hans jaktmarker i skogstjärnen, säger god morgon till flertalet älgekipage eller överraskar hormonvimsiga augustibockar på gryningens första friarstråt. Ett stycke svensk landsbygd Men det är något annat som verkligen griper tag i mig. Landsbygden. Ett stycke svensk landsbygd med skog och natur som förgyllande inramning. De småländska jord- och skogsfastigheterna presenteras som ett enhetligt konsthantverk med skiftande karaktärer på gårdar, uthus, åkrar, löv- och barrbestånd. Fastigheter formade genom aktivt brukande och noggrann omsorg i generationer. Här lever stolta och ansvarsfulla skog- och jordbrukare med många gånger fingertoppskänsla för ett genuint brukarhantverk. Brukade jordbruksskiften varvas med produktiva skogsbestånd och frivilligt avsatta hänsynsytor. Oavsett vilka sydsvenska skogar ballongfärden hade svept över är jag övertygad om att det hade gett samma kraftfulla intryck. Bruka med ansvarsfull frihet Sannolikt finns det såväl beslutande politiker som delar av en alltför ensidigt upplyst allmänhet som grundar sin syn på svenskt skogsbruk utifrån osakliga inslag av propaganda som sägs tala för skogens och naturens bästa. Självklart begås det fel och misstag i en så omfattande verksamhet som svenskt skogsbruk ändå innebär. Och det är avgörande att vi tillsammans, med lyhördhet, arbetar för ett ännu bättre svenskt skogsbruk med fortsatt högt förtroende för den enskilde skogsägaren att få bruka med ansvarsfull frihet. För sin egen och kommande generationer. En absolut grundförutsättning för en fortsatt levande landsbygd. Möt hösten Känslan av genuint hantverk är svår att definiera. Den liksom bara infinner sig där när du möter den. I detta nummer får du möta äkta hantverk i form av timrade småländska timmerhus, men även från absoluta hantverksspecialister i de sydsvenska bokskogarna, Sydveds manuella skogsarbetare. Vi tar också klivet in i årstiden med hög och klar luft, fantastiska färgskiftningar och som inte minst är en högsäsong för jakt och rekreation i skogen. Bjud in din omgivning, och kanske andra utanför den, till din skog. Berätta med stolthet din berättelse om hur du ser på din skog och brukandet av den. Förmedla den äkta känslan som vi har, vi som faktiskt lever av, i och alltid nära våra skogar. Vi ses i skogen! Daniel Fellenius, informationschef Sydved «Skogen är en positiv råvara, både för att det finns gott om skog i vårt avlånga land, men också för att den är god ur ett återvinningsperspektiv.» Skog & industri, sidan 12. Spår av svunna tider Skogen gömmer minnen från svunna tider. Men alla gånger är det inte så lätt att veta vad det är man egentligen ser. Vi vägleder dig inför en tidsresa i din egen skog! [24] Härliga äppeltider Ta vara på äppelskörden i höst! Torka äppelskivor på stång, gör egen juice eller överraska vännerna med en oemotståndlig äppelnötdröm. [40] Fem kärlekar Möt entreprenören Göran Nordander som berättar om sina fem kärlekar: Olivia, Cathrin, skogen, jakten och potatischipsen. [4] Drömmen om ett timrat hus Rustik byggteknik kombinerat med modern inredning och komfort. Nu har timmertraditionen i Sverige vaknat till liv igen! [32] aktivt skogsbruk 3

4 VAD VILL DU MED DIN SKOG? EKONOMI NATUR&KULTUR REKREATION TRADITION Fem kärlekar i Torups-Hylte { text: Amelie Bergman. foto: Örjan Henriksson } Det finns fem kärlekar i entreprenören Göran Nordanders liv. Olivia, Cathrin, skogen, jakten och potatischipsen. Och allt tar sin början i granskogen i Bosared. «Pappa växte upp här. Skogen var min vaggvisa varje kväll. Jag somnade till pappas historier. Så fort jag och brorsan fick chansen, så köpte vi tillbaka gården.» Göran Nordander är en synnerligen aktiv skogsägare. Allt görs i tid från föryngringsavverkning till röjning och gallring. Plantmaterialet väljs med omsorg med hänsyn till ståndorten. «Man kan inte bråka med naturen. Vill den inte, så går det inte och då har man bara kastat pengarna i sjön». aktivt skogsbruk 4

5 aktivt skogsbruk 5

6 VAD VILL DU MED DIN SKOG? EKONOMI NATUR&KULTUR REKREATION TRADITION Göran är skogsägaren som blev chipsfabrikör. I Torekows Lilla Chipsfabrik producerar han Bjärechips grytfriterade chips på närodlad potatis från Bjärehalvön. På påsen? Moder Jord, förstås! Det sägs att turen kommer till den som är förberedd. Göran Nordander är rustad till tänderna. Alla kunskaper och erfarenheter som han har samlat på sig, i yrkeslivet och privat, håller på att falla på plats i ett till synes perfekt pussel. När möjligheterna dyker upp är det bara att arrangera om några bitar, eller att lägga till. Och det spelar ingen roll hur man vrider och vänder på dem alla hör ihop med skogen. Görans pappa Åke växte upp på gården Bosared i Torup utanför Hyltebruk. Men farfar sålde Bosared och Göran har själv inga minnen därifrån. Istället växte han upp i Halmstad där pappan, efter att ha blivit av med jobbet som byggingenjör, började om från noll och byggde upp ett fastighetsföretag. Göran själv «tog det rätt lugnt». Men vid 20, när lumpen var avklarad, insåg han att det var dags för lite struktur i tillvaron och sökte in till civilekonomutbildningen i Växjö. Ekonomidirektören som sadlade om Sedan följde en lång räcka av jobb i ekonomisvängen. Göran har bland annat hunnit vara ekonomichef på Länsförsäkringar i Halmstad och har varit med på hms Networks resa från en 35-mannalåda till ett börsnoterat framtidsföretag med 140 medarbetare. Det var då jag blev sugen på att bygga upp något själv, säger Göran som dock verkar undvika att använda ordet entreprenör. Affärsklyschorna är faktiskt lika sällsynta som r:en i hans skönt rullande dialekt. Att höra Göran prata om gjytfjitejade chips torde vara en fröjd för varje språkforskare. Uttalet är lokalt och närproducerat, precis som hans chips. För det var nämligen chipsfabrikör som han blev till slut. Under en kort sejour på lrf Konsult i Båstad blev Göran inkallad som tillfällig vd för Bjäre Hembygd. Företaget, som profilerat sig som återförsäljare för Bjärehalvöns potatisbönder, hade problem att avyttra sina varor. Potatisen sålde bra tre månader om året, men sedan var det stopp. Göran började funderade på hur man skulle kunna omsätta råvaran i egna produkter, kläckte chipsidén, köpte loss potatisverksamheten och byggde en alldeles egen chipsfabrik. «Alla älskar chips» Torekows Lilla Chipsfabrik, med egna varumärket Bjärechips, har varit i drift sedan december 2011 och i år hoppas Göran på ett positivt rörelseresultat. På Bjärehalvön odlas Europas kanske bästa potatis. Och alla älskar chips! Så jag tyckte det var rätt självklart att vi skulle lokalproducera chips på de bästa råvarorna, friterade i skånsk rapsolja. Våra chips grytfriteras, det är viktigt och gör hela skillnaden mot storskalig industriell tillverkning. atl har utsett dem till Sveriges godaste chips. Då blev jag jätteglad! Smaka!, säger Göran entusiastiskt och rycker upp en tjusigt illustrerad påse. Ser ni vem det är? Det är Moder Jord! Chipsfabriken ägs av Göran med familjer samt en kompanjon till 75 procent. Det är självklart en vågad satsning och Göran är väldigt öppen med att det aldrig hade blivit aktuellt om familjen inte hade haft skogen som tillgång. När tillfället kom var han väl förberedd, både i form av erfarenhet och säkerhet. aktivt skogsbruk 6

7 Viltvården är ett viktigt kapitel i skogen. Göran har bland annat planterat äpplen till älgarnas stora glädje. «Ska man lyckas i affärer så måste man ha kunskap och engagemang. Har man inte kunskapen om och kärleken till det man gör så blir det inget bra.» Göran har jagat i hela sitt liv. Han började som tolvåring, tillsammans med pappa, hemma hos pappas släktingar i Torup. Men tanken på egen skog dök inte upp förrän i 30-årsåldern. Då blev skogsfastigheten Torups-Hylte till salu. Jag mer eller mindre övertalade pappa att investera i fastigheten och tillsammans inledde vi vår skogsägarkarriär med en veckas intensivkurs hos Skogsvårdsstyrelsen. Sedan var vi fast båda två. Till saken hör att fastigheten var formad som ett u, så när grannfastigheten som låg inkilad i vår blev till salu, så slog vi till. På den vägen är det. Vi har förvärvat fastigheter som legat lämpligt till och ofta har det ena gett det andra. I dag förvaltar familjen jag, min fru och min bror, tillsammans 1100 hektar i trakterna kring Hyltebruk. Kunskap och engagemang! Det där allra första fastighetsförvärvet skulle visa sig vara särdeles lyckosamt för Görans del. Granne med Torups-Hylte låg nämligen Kammarebo, vars ägare ingick i jaktlaget. Vi hade rätt kul ihop och han tyckte väl att jag var en trevlig prick, så jag fick telefonnumret till hans dotter Cathrin. Göran blev kär som en klockarkatt. Idag har paret tolvåriga dottern Olivia tillsammans och glädjen över familjen lyser igenom i allt. När det är dags för fredagsmys i villan hemma i Halmstad kretsar samtalet mestadels kring chips och skog. Skogen är en passion som Göran och Cathrin delar, ett livsval som förenar även om de ibland kan ha olika åsikter om hur den ska skötas. Det är med skogen som med chipsen och allt annat. Ska man aktivt skogsbruk 7

8 VAD VILL DU MED DIN SKOG? EKONOMI NATUR&KULTUR REKREATION TRADITION lyckas i affärer så måste man ha kunskap och engagemang. Har man inte kunskapen om och kärleken till det man gör så blir det inget bra. För mig är det viktigt att jobba med likasinnade. Sydveds entreprenör och skördarförare, Benny, är ett väldigt bra exempel på vad jag menar. Vi var uppe och tittade till en gallring i slutet på förra sommaren, Cathrin, Olivia och jag. När Benny fick syn på oss så stannade han och kom ut och pratade, och förklarade för Olivia vad det var han gjorde. Sedan tog han med sig Olivia in i hytten, tog några varv i karusellen och avslutade med att låta henne ta ner två träd. Vi kom direkt från en fin semester med massor av äventyr men för Olivia så toppade Benny och skördaren allt. Det är det som är kunskap och engagemang! Cathrin och jag blir självklart väldigt glada, för vi hoppas ju att Olivia ska intressera sig för skogen och vilja ta över en gång. Allt har sin tid Göran är mycket aktiv i sitt skogsägarskap. Grundprincipen är «i tid». Jag röjer i tid, jag gallrar i tid och jag avverkar i tid. Jag förröjer alltid gallringarna två, tre år i förväg så att skördarföraren har chansen att göra ett bra jobb. Att ge dåliga förutsättningar och sedan skylla resultatet på entreprenören är feltänkt. Och om det är något som jag har lärt mig, så är det att ta ner skogen i tid. Annars blir den rov för stormen eller står och ruttnar inifrån. Ren kapitalförstöring! Han är till och med så drastisk att han väljer att ta ner skog som inte förräntar sig, och börjar om. Sammanlagt handlar det nog om 20 hektar dålig skog som jag har avverkat och planterat om. För mig är det självklart att försöka optimera affären och skapa god tillväxt. Plantmaterialet är alltid av bästa kvalitet och noga valt efter ståndorten. Man kan inte bråka med naturen. Det spelar ingen roll hur mycket man försöker manipulera, om naturen inte tycker att det passar så har man kastat pengarna i sjön. Civilekonomen lyser igenom också i skogsägarskapet. Byggnader som hör till marken styckar han av och säljer för att slippa kostsamt underhåll och viss jordbruksmark har planterats igen. Men han är noga med att poängtera att det inte handlar om någon klipparmentalitet. Både skogen och chipsfabriken är långsiktiga investeringar, tänkta att vårdas i generationer. En familjeafär. Jag tror på skog som investering, säger Göran och travesterar Mark Twains klassiska citat: Det tillverkas ingen skogsmark i Sverige längre. Städerna växer och infrastrukturen kräver allt större plats. På lång sikt måste skog vara en bra investering. Visst finns det en oro i branschen om avsättning för skogsråvaran, inte minst här i Hylte, men jag tänker att kineserna väl ska ha toapapper dom också Många beslut under jakten Det är ingen underdrift att säga att Göran jobbar hårt. På entreprenörers vis har han sedan länge övergett tidrapporterna och försöker istället hämta andan och inspirationen när tillfällen ges. Jaktsäsongen är något han längtar efter varje år, och i kylrummet hänger nu årets första bock. Jakten betyder oerhört mycket för mig, den är min rekreation och mitt stora fritidsintresse. Det är så mycket runtomkring som jag uppskattar. Jaktkompisarna, lugnet, viltet. Jag satsar mycket på viltvården med viltvatten, utfodring och plantering av äppelträd. Jobbet lönar sig i form av färre viltskador och en livskraftig viltstam. Förra året sköt vi en 19-taggare på våra marker sånt är ju rätt roligt Jag har två drevrar och brukar gå som hundförare. Ett väldigt bra sätt att lära känna sin skog, man går över alltihop under hösten och vintern. Det blir rätt många samtal till min Sydvedare Anders Persson under en bra jaktsäsong, myser Göran. Tiden att själv göra jobbet har han inte. Anders, entreprenörerna och Sydved står för rådgivning och genomförande. Men besluten fattar han själv. Att våga fatta beslut är grundläggande för att lyckas i afärer. Rädslan för att göra fel finns inte. Om jag har gjort fel någon gång? Jag har gjort massor av misstag! Men man får göra fel, det är på det sättet man lär sig. Det viktiga är att man inte gör samma misstag två gånger. aktivt skogsbruk 8

9 Jakten är en viktig avkopplingsbubbla för en hårt arbetande entreprenör och jaktlaget är en fast punkt i tillvaron. Göran värderar gemenskapen högt och har gjort om en av sina lador till en trivsam och funktionell samlingsplats. Här finns plats för såväl korvgrillning som styckning. aktivt skogsbruk 9

10 SKOG & INDUSTRI Lars Gabrielsson, vd Sydved Transportsektorns miljöpåverkan måste minska. En beskattning av avstånd, som flera partier föreslår, skulle slå hårt mot skogsindustrin och i sin tur påverka sysselsättningen främst utanför storstäderna. En betydligt klokare väg att gå är stimulanser för fortsatt effektivisering och framtagande av fossilfria bränslen. Skatt på avstånd fel väg att gå Transportsektorns miljöpåverkan måste minska. Det är de flesta inblandade överens om. Samtidigt är den nuvarande regeringens vision om en fordonsflotta som 2030 är oberoende av fossila bränslen ambitiös. För hela transportsektorn blir det en stor utmaning. Försämrad konkurrenskraft Det kommer krävas fingertoppskänsla för att genomföra utsläppsminskningen, utan att samtidigt försämra konkurrenskraften för industrin. Flera av riksdagens partier har lagt fram förslag om att beskatta avstånd med slitageavgift, lastbils- eller kilometerskatt. Det är inte rätt väg att gå. Skatten på avstånd beräknas dra in fyra miljarder till stats kassan, men det är en dyr skatt i förhållande till utsläppsminskningen. Det är också en skatt som kraftigt försämrar konkurrenskraften för skogsnäringen, den enda industrin som i stort faktiskt gör skillnad på miljöområdet. Redan 2008 beräknade Skogsindustrierna branschens kostnader för skatt på avstånd till 700 miljoner kronor per år. Det är kostnader som drabbar hela branschen och kommer påverka sysselsättningen inte minst utanför storstäderna. Minskade utsläpp sedan 2010 Sverige är, till skillnad från en stor del av Europa, ett glest befolkat land med stora avstånd, vilket gör att en skatt på avstånd slår hårt mot skogsnäringen även i södra Sverige. Det finns inte heller några alternativ till lastbil för att få ut virket ut skogen. Sydved transporterar årligen stora volymer virke från Sydvedsleverantörer till ett stort antal kunder. I vårt arbete har vi alltid miljön i fokus och jobbar fortlöpande med att minska belastningen på miljön. Sedan 2010 har vi reducerat våra utsläpp med 12 procent, främst genom modernare lastbilar och miljövänligare bränslen. Stimulanser inte skatter Istället för att strafbeskatta avstånd bör vi skapa incitament till minskad bränsleförbrukning och lägre utsläpp samt arbeta fram stimulanser för fortsatt effektivisering och framtagande av fossilfria bränslen. Beskedet nyligen från Transportstyrelsen och Trafikverket där en bruttoviktshöjning för lastbilar föreslås på det allmänna vägnätet är positivt och ett bra exempel på stimulerande åtgärder för effektivisering och samtidigt minskad miljöbelastning. Tyngre lastbilar på våra vägar minskar miljöbelastningen genom minskade utsläpp. Längre fram i Aktivt Skogsbruk kan du läsa om den positivare framtidstro som just nu finns inom skogsindustrin. Speciellt glädjande efter ett antal år där nedläggningar av produktionskapacitet dominerat nyhetsflödet. Med våra förhållandevis långa avstånd till huvudmarknaderna för industrins slutprodukter, är det naturligtvis synnerligen viktigt att kunna bibehålla och stärka konkurrenskraften i hela värdekedjan, från skog till industri och vidare till slutkunder. Lars Gabrielsson, vd sydved aktivt skogsbruk 10

11 «Istället för att straffbeskatta avstånd bör vi skapa incitament till minskad bränsleförbrukning och lägre utsläpp.» aktivt skogsbruk 11

12 SKOG & INDUSTRI Väl rustade bruk möter framtiden { text: Annsofie Öhman } Snabbt förändrade medievanor har gjort att marknaden både för tidningspapper och finpapper har hårdnat. Men efter några tuffa år står nu Stora Enso Nymölla och Stora Enso Hylte väl rustade för nya utmaningar. E ektivare produktion och nytänkande är nyckelorden för framtiden. Henrik Axelsson, Hylte Bruk. Michael Lindemann, Nymölla. Läsplattornas genomslagskraft har varit enorm. På bara några år har tidningen kommit att ersättas eller kompletteras med nyheter och information i mobiltelefonen eller på läsplattan. Och till följd av det så har efterfrågan på papper minskat, i en snabbare takt än vad de flesta kunde förutspå från början. Skogen positiv råvara På Stora Enso i Hyltebruk ser kommunikationschef Henrik Axelsson de förändrade medievanorna som en utmaning för verksamheten. De senaste årens strukturella nedgång som har tvingat oss att minska vår kapacitet har varit tuffa men nödvändiga. Marknaden har fått oss att blicka mot framtiden i ett tempo som vi inte varit med om tidigare. Vår huvudsakliga råvara i dag är skogen och vi ser den som en nyckel i vår fortsatta produktion. Han menar att skogen är en positiv råvara, mycket tack vare att det finns gott om skog i vårt avlånga land, men också för att den är god ur ett återvinningsperspektiv. Granfibern inom Hylte Bruks upptagningsområde är utmärkt och kan sannolikt användas till många bra nya produkter i framtiden. Det finns ett naturligt kretslopp i skogen som många andra råvaror saknar. Framöver kommer vi fortsätta tillverka tidningspapper, men vi ser också över vilka alternativa lösningar skogen och vår infrastruktur kan erbjuda, summerar Henrik Axelsson. Kapacitet från Varkaus bruk Också Stora Enso i Nymölla har drabbats av de nya medievanorna i form av en minskad marknad för finpapper. Michael Lindemann, som är vd på Stora Enso Nymölla, berättar att de kommer att gynnas av Stora Ensos beslut att bygga om finpappersmaskinen på Varkaus bruk i Finland till en kartongmaskin. Delar av de cirka ton som idag producerades på Varkaus bruk kommer fördelas på Nymölla och ett annat finpappersbruk i Finland. Det här beslutet innebär att vi tryggar vår verksamhet och lönsamhet, vilket är gynnsamt både för oss och för skogsägarna. Han tillägger att Nymölla därigenom kommer bredda sin kundbas med flera nya spännande kunder i norra Europa. Speciellt bokfibern som kommer från södra Götaland gör att det blir ett bra kopieringspapper som uppskattas av konsumenterna. Förutom bok så ingår asp-, tall- och en stor portion granfiber i pappersmixen. Konverteringsarbetet kommer ske under 2015 och i augusti nästa år slutar Varkaus bruk producera finpapper. aktivt skogsbruk 12

13 foto: Kerstin Jonsson Marknadskollen Timmer Trävarumarknaden fortsätter att vara stark, med hög efterfrågan och stabil lönsamhet för sågverken. Den ekonomiska utvecklingen i Europa är osäker, men trots det finns positiva signaler för träbyggandet i Sverige och övriga Europa. Massaved Stabil efterfrågan på gran- och barrmassaved. Temporärt höga lager av barrfiber i Sydsverige som följd av vårens stormavverkningar. Biobränsle Ökande efterfrågan på biobränsle, dock inte i samma takt som tidigare. Tuff konkurrens från bland annat returträ och sopor. En kall höst och vinter ökar efterfrågan.

14 SKOGSSKÖTSEL SKOGSSKÖTSEL Här kan du läsa artiklar som mer praktiskt handlar om aktiv skogsskötsel. Vi ger dig olika aspekter på skogsbruk inom områden som till exempel röjning, gallring, plantering, naturvård, bioenergi, ekonomi och förvaltning. Ta gärna kontakt med din Sydvedare om du har frågor eller vill ha hjälp med något! Just nu i din skog Höstsäsong med god efterfrågan Höstsäsongen i skogen har startat och efterfrågan på skogens råvaror är god. Hur ser det ut i din skog; finns det bestånd som behöver gallras eller slutavverkas? Vill du ha någon att rådgöra med kan du kontakta din Sydvedare. Extra inkomst med delkvistat Ett relativt nytt biobränslesortiment som allt fler tar ut är delkvistat, som man tar ut främst vid gallring. Förutom att det ger en inkomst så blir det lättare att vistas i skogen, då man slipper grova toppar på marken. Merparten av bränslet används under höst och vinter, så ofta behöver högarna inte ligga kvar på fastigheten så länge. Beställ plantor Beställ plantor till vårens föryngringar för att vara säker på att få de plantor du vill ha. Markbered helst redan i höst så att jorden hinner sjunka ihop och när det är dags för plantering kan du sätta plantan högt. foto: Sara Landstedt Behandla mot viltbetning Toppar och grenar på nysatta plantor är attraktiva för vilt som älgar och rådjur, speciellt under den senare delen av hösten och vintern finns risk för viltbetning. Minska risken för angrepp genom att behandla plantorna med vilt skyddsmedel, så att plantorna blir oattraktiva för viltet. Fortsätt gärna behandla tills plantorna nått «betessäker» höjd. För rådjur omkring 1,5 meter och för älg 2 3 meter. Efterlängtat skogsliv Efter en ovanligt varm sommar som lockat till sol och bad, bjuder hösten på efterlängtat uteliv i skog och mark. Jakt på vilt, bär eller svampar förgyller höstmånaderna. Passa samtidigt på och se hur din skog växer och mår. aktivt skogsbruk 14

15 Enhetlig mätning av skogsbränsle { text: Annsofie Öhman } I mars nästa år börjar den nya virkesmätningslagen gälla. Då blir det enhetligare metoder för inmätning av skogsbränsle. foto: VMF Syd Efterfrågan på biobränsle från skogen har stadigt ökat under de senaste åren. Det har därför funnits ett behov att modernisera virkesmätningslagen, så att även trädbränslen omfattas. Säkrare mätning från mars I somras klubbades en ny virkesmätningslag som gäller från 1 mars En grundtanke med den nya lagen är att även mätningen av skogsbränsle ska ske med enhetliga och säkra metoder. Bland annat ska alla mätande företag ha tydliga rutiner och en egenkontroll av mätningen. Skogsägaren ska alltid få ett tydligt mätbesked med samma information, oavsett vem som mäter. Vikt före volym? Lagen kräver inte att mätningen måste ske på ett visst sätt, men det företag som mäter måste visa att noggrannheten är tillräckligt hög. Thomas Agrell, virkeschef på Sydved, tror att det kommer bli så att man istället för volym, som ofta används idag, övergår mer och mer till att använda vikt och då torrvikt*. Det är ett säkrare och mer rättvist mått på skogsbränsle. De skogsägare som har skogsbränsle med höga energivärden, som är det industrin efterfrågar, kommer då att kunna få en rättvisare ersättning för det. Själva «bulk»-hanteringen av skogsbränsle lär då också minska. Jämn och hög torrhalt Stefan Gustavsson, som är försörjningsledare på Stora Enso Bioenergi, håller med Agrell och konstaterar att värmeverken vill ha skogsbränsle med hög kvalitet i form av låg föroreningsgrad och jämn, hög torrhalt. Hög torrhalt innebär också att mer energi transporteras i varje leverans och att produktionskostnaderna, som ofta är i volym eller råvikt, därmed sjunker per levererad energienhet. Den nya virkesmätningslagen kommer gälla samtliga sortiment som köps i första afärsled (skogsägaren säljer virke från egen mark till någon annan). Virkesmätningslagen reglerar den mätning som görs av virke. Mätningen ligger sedan till grund för säljarens ersättning. Virkesmätningslagen ska bidra till en väl fungerande virkesmarknad och ger säljare och köpare en enhet lig och trovärdig värdering av råvarans kvantitet och kvalitet. *Råvikt är bruttovikten för lasten och torrvikt är vikten när man räknat bort fukthalten. aktivt skogsbruk 15

16 SKOGSSKÖTSEL aktivt skogsbruk 16

17 y { text & foto: David Söderlind } Sydveds gallringskedja trimmas samman «Köra kan ni! Nu ska vi fokusera på hur vi genom kommunikation och planering kan utföra avverkningar som kombinerar e ektivitet med god miljövård. Och då med särskilt fokus på skydd av mark och vatten.» Det säger Henrik Mild, som utbildar Sydveds entreprenörer och inköpare i «Spårlös gallring», ännu ett steg inom Gallringsakademin. Blöta marker till följd av regniga höstar och milda vintrar kan skapa besvärliga förhållanden när man avverkar. Sydved arbetar därför aktivt med att minska risken för markskador, både genom ny teknik, rätt kunskap och som i det här fallet metodutbildning. Magnus Alexandersson, skogsbruksutvecklare på Sydved, berättar att första steget var utbildningen «Spårlös avverkning» som nästan alla Sydveds slutavverkningslag har deltagit i. Det främsta syftet är att minska risken för markskador i samband med slutavverkning. Det var sedan naturligt att gå vidare med gallring. Hela gallringsutbildningen strävar mot att minska körskadorna vid gallringsinsatser. Såväl maskinförare som virkesinköpare deltar i utbildningen. Dra sitt strå till stacken Henrik Mild, från Företagskompassen, håller i utbildningen och säger att den ska leda till ett efektivt avverkningsarbete som inte hamnar i konflikt med andra intressen. Jag vill belysa hela flödet. Alla har möjlighet att dra sitt strå till stacken genom att ha förståelse för nästa länk i kedjan. Det är viktigt att komma ihåg att på i stort sett alla avverkningar är det tre huvudsortiment som ska tillredas: timmer, massaved och biobränsle. Därtill ska kvaliteten på arbetet uppfylla de krav som branschen ställer; aptering, natur-, kultur- och vattenvård samt en hög produktionstakt. Kommunicera mera Vi befinner oss i småländska Vä, inköparna på distrikt Jönköping har samlats tillsammans med all personal hos Sydvedsentreprenören l-g Hultsjös skogsmaskiner. Utbildningen sker både i skolbänken och ute i fält. Dock utan maskiner fokus ligger på förarbete och planering. När jag frågar maskinförare hur de inleder arbetet i ett nytt objekt, hänvisar de ofta till sunt förnuft och att «det faller sig naturligt». Det vill jag reservera mig emot. Jag vill att ni ska planera och tänka igenom hur det ser ut och därmed påverka resultatet, säger Henrik Mild. Förutsättningar som är svåra att påverka vid gallring diskuteras; till exempel väder, antal stammar, medelstam, grundyta och ljusförhållanden. Men genom planering kan vi faktiskt börja styra över vissa «opåverkbara» faktorer ändå. Samarbete och kommunikation är nyckeln, betonar Henrik Mild. Som ett exempel får distriktschef Håkan Svensson med ord beskriva en bild med cirklar och symboler för resten av gänget på tolv personer som inte får se bilden. aktivt skogsbruk 17

18 SKOGSSKÖTSEL «Det går inte att förlita sig på vintrar med tjäle längre. Vi måste utveckla metoder för att avverka utan körskador även i blöta partier.» Spårlös gallring Först risar man bas-stråket ordentligt ( bruna stråk), för att minimera risken för körskador. Det gör man även om bärigheten är förhållandevis bra. För att kunna komma åt de känsligare partierna i trakten används så kallade back-stick och spökstråk (gula stråk), där man minimerar körningen genom att backa ut alternativt endast köra med skördarna. Traditionell metod Denna trakt är avverkad utan bas-stråk. Sannolikt kommer större delen av virket skotas ut på en och samma väg. Den traditionella «rundkörningen» kan göra att en stor del av virket körs från fasta partier ner mot fuktigare partier (i blått) med sämre bärighet. Intressant och lärorikt att samma ord uppenbarligen kan betyda tolv olika saker, konstaterade Håkan när han får ta del av församlingens alster. Helårsavverkning ställer nya krav Som en viktig del i kommunikationen inför ett gallringsuppdrag framhölls kartorna som beskriver avverkningsobjektet. Där passade Magnus Alexandersson på att visa en stor nyhet. Inom kort kommer vi ha tillgång till ett nytt kartunderlag som tydligt visar vattenflödena i marken. Det gör att ni redan på kartstadiet kan planera på ett bättre sätt för att undvika körningen i blöta partier. Kombinationen av denna karta och en tydlig planering till fots i beståndet är en väldigt bra start. För att belysa detta tar vi oss från skolsalen ut i skogen. Respektive maskinlag får i uppdrag att planera avlägg, basvägar och stickvägssystem i ett gallringsobjekt med rikliga inslag av fuktiga partier. Vi kan inte förlita oss på vintrar med tjäle längre. För att klara kraven på virkesleveranser hela året måste vi utveckla metoder för att avverka utan körskador även i blöta partier. Bygga broar, skapa skonsamma överfarter och planera stickvägarna, säger Magnus Alexandersson. Driva virket åt rätt håll Ute i den täta granskogen hörs tydligt hur maskinlagen aktivt tilllämpar grundtankarna från förmiddagens teoripass: Undvika att köra virke från fasta partier mot mjukare och blöta partier. Helst fri vattenöverfart. Ris och virke som läggs i diken riskerar att bli kvar. Arbeta med raka basstråk på fast mark som risas ordentligt. Skördaren placerar virket så att skotaren kan minimera körningen. I kantzoner mot blöt mark testas så kallade spökstråk, där bara den lättare skördaren får passera. Skördaren lyfter med kranen fram virket till närmaste skotarväg på fastare mark dit skotaren når. Undvika snäva vägkors med många överfarter i blöta partier. Planering gör att virket styrs åt rätt håll genom hela avverkningen, säger Henrik Mild. aktivt skogsbruk 18

19 Dialogen tydlig Det kanske tar lite längre tid för mig med skördaren att lyfta ut virket här, men det kommer vi att tjäna igen på att skotningen blir smidigare. Och vi riskerar inte att hamna i blöta partier utan rullar på fast mark, resonerar någon och får medhåll. Dialogen under utbildningen är tydlig. Olika förslag tas upp och diskuteras ivrigt. Entreprenörerna Johannes Hultsjö och Peter «Spiggen» Johansson har sin bild av den intensiva dagen klar: Det känns värdefullt att vi inom maskingrupperna får diskutera igenom det här. Man skapar ju ett arbetssätt och en sådan här utbildning drillar oss att tänka på hur vi samarbetar och planerar, säger Johannes. Bra att inköpare, entreprenörer och maskinförare gemensamt träffas så här utanför maskinerna. Det trimmar ihop hela kedjan och skapar förståelse för olika krav och önskemål, säger Peter «Spiggen» Johansson. «Snart har Sydved tillgång till ett nytt kartunderlag som visar vattenflödena i marken. Det kan man redan på kartstadiet planera bättre för att undvika körning i blöta partier.» Gallringskedjan trimmas samman i småländska Vä. Henrik Mild på stora bilden, överst Per Sterner och Mattias Svensson och på nedersta bilden Peter «Spiggen» Johansson, Per Sterner och Johannes Hultsjö. aktivt skogsbruk 19

20 SKOGSSKÖTSEL aktivt skogsbruk 20

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Kulturlämningar och skogsbruk

Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Skogen har brukats av människan så länge hon överhuvudtaget har bott på våra breddgrader och under hela denna tid har hon lämnat spår av sin

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Det är skillnad på spår och spår

Det är skillnad på spår och spår Det är skillnad på spår och spår 1. Skogsmark med särskilda värden Stor försiktighet är nödvändigt 2. Vanlig skogsmark - terränglådan Här kan vi tillåta oss att ta ut svängarna lite i samförstånd med skogsägaren

Läs mer

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Alla plockar svamp och bär (s.6)

Alla plockar svamp och bär (s.6) Alla plockar svamp och bär (s.6) 1. Dela upp följande sammansatta ord. 1. björklöv regnkläderna gulbruna 4. matsvamparna 5. barrskog 6. favoritställe 7. allemansrätten s 8. bostadshuset s 9. svampplockare

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Om våra massiva och sköna trägolv.

Om våra massiva och sköna trägolv. Om våra massiva och sköna trägolv. rum att leva med Trä är världens naturligaste byggmaterial. Den här broschyren sammanfattar det viktigaste du behöver veta om trägolven från Norrlands trä som grundades

Läs mer

hållbara Fem möjligheter

hållbara Fem möjligheter hållbara Fem möjligheter blir Hållbarheten din fördel Att tänka hållbarhet och långsiktighet är ett måste på dagens marknad, oavsett bransch. Det innebär att kraven som ställs på dig blir fler. För dina

Läs mer

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att

Läs mer

Infoträff i Älghult Här ska tallen frodas

Infoträff i Älghult Här ska tallen frodas Här ska tallen frodas Mera tall! Infoträff i Älghult Den 4 april ordnas en träff i Älghult dit alla som är intresserade av projektet är välkomna. Vi hoppas kunna engagera så många jägare och markägare

Läs mer

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Välkommen. Till din nya favoritbutik i Uddevalla!

Välkommen. Till din nya favoritbutik i Uddevalla! Välkommen Till din nya favoritbutik i Uddevalla! Varmt välkomna till oss! /Kenneth och Daniel Med maten och kunden i fokus! Nu har vi öppnat! Välkommen till Uddevallas nya matbutik där färska och fina

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter:

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: Fagerberg, N. (2012) Industrin eller skogsägarna - vems

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Intervjumall för äldre skogsbeten

Intervjumall för äldre skogsbeten Intervjumall för äldre skogsbeten Framtagen av: David Englund, med hjälp av Tommy Lennartsson, Anna Dahlström & Maria Forslund år 2010. Syfte: Att ta reda på hur skogen användes traditionellt. En kombination

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2015-02-26 SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2014-01-22 2 Körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag Inget nytt för Södra att engagera sig i vatten! Vattendemoslingor Om markskoning,

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka. Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)

Läs mer

Idag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige

Idag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige Idag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige Foto: Thomas Ohlsson Skador förorsakade av vildsvin Utsatta miljöer Antal olyckor Trafikolyckor

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN

TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN Nu är vintern här! För oss skogsbrukare är det bra när kylan kommer tidigt, helst innan snön lägger sig som ett isolerande täcke så att marken och skogsbilvägarna

Läs mer

P&P AB Företagspresentation. ...ger dig konkurrenskraft

P&P AB Företagspresentation. ...ger dig konkurrenskraft P&P AB Företagspresentation...ger dig konkurrenskraft P & P A B P&P AB är ett tillverkande företag inom pappersbranschen. Produktionen sker idag i en modern maskinpark där vi producerar rullprodukter och

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Räcker Skogen? Per Olsson

Räcker Skogen? Per Olsson Räcker Skogen? Per Olsson Affärsområden Råvaruinriktade Produktinriktade Produktion och kapacitet Holmen Paper 8 pappersmaskiner 1 940 000 ton tryckpapper/år Iggesund Paperboard 3 kartongmaskiner 530 000

Läs mer

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI.

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 DISTRIKT EGEN SKOG Jonnie Friberg Jägare Jägmästare Skogsförvaltare Skogsindustriernas nationella representant i: - Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 42,9 99 Myr/kärr/mosse 0,0

Läs mer

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Institutionen för teknik Avdelningen för Skog och trä Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010 Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Jakten

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

Om våra paneler för väggar och tak.

Om våra paneler för väggar och tak. Om våra paneler för väggar och tak. rum att leva med Trä är världens naturligaste byggmaterial. Den här broschyren sammanfattar det viktigaste som du behöver veta om panelerna från Norrlands trä, grundat

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Lars Sängstuvall 120509 Bergviks markinnehav i centrala Sverige Drygt 8% av Sveriges totala produktiva skogsmark Avverkning > 6 miljoner m3fub

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Samverkan i praktiken. Mina egna erfarenheter Folke Fagerlund

Samverkan i praktiken. Mina egna erfarenheter Folke Fagerlund Samverkan i praktiken Mina egna erfarenheter Folke Fagerlund Vildsvin i Ryssby-Åby ÄSO 2003 beslut att bilda en vildsvinsgrupp med tre representanter för ÄSO och tre från LRF s lokalavdelning Avskjutning

Läs mer

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Skogens framtid inspiration och innovation /Regional dialog kring nationella skogsprogrammet Växjö 2015-09-30 2015-10-05 1 Några nyckelfakta Tre fjärdedelar

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

En naturlig partner för trygga skogsaffärer.

En naturlig partner för trygga skogsaffärer. En naturlig partner för trygga skogsaffärer. Vi bygger hus och broar av din skog. Värdet stannar i bygden. Det är många som är intresserade av din skog i dag, samtliga erbjuder rådgivning, högsta kvalité

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Nät till hus och trädgård

Nät till hus och trädgård Nät till hus och trädgård Stängselnät Bärnät Spaljénät Hönsnät/Lathyrusnät Uppbindningsnät Skuggnät Vindskyddsnät Gnagskydd Insektsnät Takrännenät Dagvattenmagasin www.expo-net.se Stängselnät EXPO-NET

Läs mer

Förslaget kommer från: Simon Nyström

Förslaget kommer från: Simon Nyström Träplantering Jag vill komma med ett förslag till plantering av träd. Bakrunden till detta är bland annat att jag fått veta att vår äng visat sig vara mycket lämpligt för plantering då det råder ett litet

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande

Läs mer

Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1

Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1 Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1 Klentimmer öka värdet i din avverkning med klentimmer Genom att

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog

Stabil prisutveckling för skog Pressmeddelande, den 31 januari 2003 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog Priserna för skogsfastigheter ökade under andra halvåret 2002 jämfört med det första halvåret

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Min APU i Slovenien. Carl Bjärkse V09S 9/6 2010

Min APU i Slovenien. Carl Bjärkse V09S 9/6 2010 Min APU i Slovenien Carl Bjärkse V09S 9/6 2010 Jag heter Carl Bjärkse och går i V09S. Jag går skoglig inriktning på Vretagymnasiet, den 1 Maj 2010 åkte jag och Magnus Pettersson till Slovenien på utlands

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

Upptäck lederna i. Biskopstorp!

Upptäck lederna i. Biskopstorp! Upptäck lederna i Biskopstorp! Välkommen till våra vandringsleder i Biskopstorp Det finns för närvarande sex slingor i naturreservatet. Ytterligare tre planeras vara klara 2014. Längs fyra av slingorna

Läs mer

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd Stadsbyggnadskontoret Markavdelningen Skötselplan Rökland 1:144 Samråd 2014-03-03 Skötselplanen har tagits fram av tjänstmän på Markavdelningens parksektion, Sundsvalls kommun: Cecilia Andersson, Hans

Läs mer

TÄVLINGSMOMENT I SM I SKOG.

TÄVLINGSMOMENT I SM I SKOG. TÄVLINGSMOMENT I SM I SKOG. Vid SM i skog ingår vanligtvis 11 moment som tas ut av en tävlingskommitté. Ett av dessa moment är finalmoment. Vilka momenten är tillkännages i samband med tävlingens start.

Läs mer

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013 Sida (9) Grönt bokslut för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år ======================================================== Grönt bokslut för skogsbruket på Stiftelsen Skånska

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler

Läs mer

Min resa till Tanzania

Min resa till Tanzania Min resa till Tanzania Jag har för andra gången i mitt liv varit i Tanzania. Jag är nu mer förtjust än jag var sist. Resan gjorde jag med min pappa, John. Min bror Markus var redan där. Första gången jag

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Exempel på kontinuerligt skogsbruk

Exempel på kontinuerligt skogsbruk Exempel på kontinuerligt skogsbruk Här står Harald Holmberg i den skog som han själv var med att gallra för 40 år sedan. Dags att gallra bort mogna granar igen. Här står Harald Holmberg i en skog som han

Läs mer

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade. Distrikt Södra Dalarnas synpunkter på remiss Ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen samt remiss Målbilder för god miljöhänsyn. Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter på vårt skogsbruk. Hur påverkar skogsbruket vår ekonomi? Vår miljö? Vår vardag, vår bygd, vår framtid?

Ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter på vårt skogsbruk. Hur påverkar skogsbruket vår ekonomi? Vår miljö? Vår vardag, vår bygd, vår framtid? Ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter på vårt skogsbruk. Hur påverkar skogsbruket vår ekonomi? Vår miljö? Vår vardag, vår bygd, vår framtid? Vilken roll spelar dessa frågor? I vilken ordning uppmärksammas

Läs mer

Samråd om skogsbruksåtgärder

Samråd om skogsbruksåtgärder SAMRÅD 1(3) Datum 2015-03-05 Ärendenr A 67163-2014 Hallands distrikt Anders Hejnebo Ryttarevägen 8, 30262 HALMSTAD anders.hejnebo@skogsstyrelsen.se Tfn 035-136835 Er referens MAST00191878_1_1_T orpa Fastighet

Läs mer

Skansens hägnader. En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader

Skansens hägnader. En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader Skansens hägnader En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader Så länge människan brukat jorden och hållit djur har det också funnits ett behov av att skydda odlingar

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer