skogsbruk Förnuft och känsla avgör i bokskogen Spårlös gallring Historien om vildsvinet

Transkript

1 skogsbruk Förnuft och känsla avgör i bokskogen Spårlös gallring Historien om vildsvinet SKOGLIG KUNSKAP OCH INSPIRATION FRÅN SYDVED

2 Sydved köper virke samt erbjuder skoglig fullservice till skogsägare i södra Sverige. Bolaget har omkring 150 anställda och omsätter varje år cirka 3 miljarder kronor. Årligen anska ar Sydved cirka 6 miljoner kubikmeter virke. Sydved ägs av Stora Enso och Munksjö. Ansvarig utgivare: Daniel Fellenius, Sydved ab Redaktör: Annsofie Öhman, Jönköping Redaktionsråd: Kerstin Bylund, distrikt Hässleholm Tomas Granberg, distrikt Jönköping Lars Mårtensson, distrikt Hylte Gustav Cagner, distrikt Vänersborg Carl-Erik Ohlsson, distrikt Kalmar Anders Ehrenström, skogsbruk Daniel Fellenius, Lars Johansson, och Annsofie Öhman, Sydved i Jönköping Frida Paulsson, Stora Enso Bioenergi Form & produktion: Lindqwist Kommunikationsbyrå ab Omslagsfoto: Helena Inkeri Tryck/upplaga: Elanders/nrs, exemplar. Post till redaktionen skickas till: Aktivt Skogsbruk, Sydved ab, Box 626, Jönköping E-post: information@sydved.se Telefon: Aktivt Skogsbruk får, om källan anges, gärna återges. Foto: Kerstin Jonsson Foto: Folio Serny Pernebjer, Folio Rönn (Sorbus aucuparia) Fast och segt trädslag. Slagrutan av rönn anses ha magiska krafter för att hitta skatter. De parbladiga bladen brukades förr som foder för boskap. Nåde den som serverar sin höststek utan rönnbärsgelé. Och enligt folktron kan vi vänta en sträng vinter när träden dignar av bär.

3 Blick för hantverk Med korgens rotting trivsamt knarrande och i skenet av blossande eldsflammor lättar vi i övrigt helt ljudlöst från marken intill skogssjön i det inre av Småland. Gryningen ligger i startgropen och efter bara någon minut, i mitt livs första luftballongfärd, känns det hela fullständigt magiskt. Upplevelsen är total på något märkligt sätt. Och visst, för en skogs- och naturälskare är det inte svårt att bli fylld av närheten och intrycken, när vi glider parallellt med fiskgjusen över hans jaktmarker i skogstjärnen, säger god morgon till flertalet älgekipage eller överraskar hormonvimsiga augustibockar på gryningens första friarstråt. Ett stycke svensk landsbygd Men det är något annat som verkligen griper tag i mig. Landsbygden. Ett stycke svensk landsbygd med skog och natur som förgyllande inramning. De småländska jord- och skogsfastigheterna presenteras som ett enhetligt konsthantverk med skiftande karaktärer på gårdar, uthus, åkrar, löv- och barrbestånd. Fastigheter formade genom aktivt brukande och noggrann omsorg i generationer. Här lever stolta och ansvarsfulla skog- och jordbrukare med många gånger fingertoppskänsla för ett genuint brukarhantverk. Brukade jordbruksskiften varvas med produktiva skogsbestånd och frivilligt avsatta hänsynsytor. Oavsett vilka sydsvenska skogar ballongfärden hade svept över är jag övertygad om att det hade gett samma kraftfulla intryck. Bruka med ansvarsfull frihet Sannolikt finns det såväl beslutande politiker som delar av en alltför ensidigt upplyst allmänhet som grundar sin syn på svenskt skogsbruk utifrån osakliga inslag av propaganda som sägs tala för skogens och naturens bästa. Självklart begås det fel och misstag i en så omfattande verksamhet som svenskt skogsbruk ändå innebär. Och det är avgörande att vi tillsammans, med lyhördhet, arbetar för ett ännu bättre svenskt skogsbruk med fortsatt högt förtroende för den enskilde skogsägaren att få bruka med ansvarsfull frihet. För sin egen och kommande generationer. En absolut grundförutsättning för en fortsatt levande landsbygd. Möt hösten Känslan av genuint hantverk är svår att definiera. Den liksom bara infinner sig där när du möter den. I detta nummer får du möta äkta hantverk i form av timrade småländska timmerhus, men även från absoluta hantverksspecialister i de sydsvenska bokskogarna, Sydveds manuella skogsarbetare. Vi tar också klivet in i årstiden med hög och klar luft, fantastiska färgskiftningar och som inte minst är en högsäsong för jakt och rekreation i skogen. Bjud in din omgivning, och kanske andra utanför den, till din skog. Berätta med stolthet din berättelse om hur du ser på din skog och brukandet av den. Förmedla den äkta känslan som vi har, vi som faktiskt lever av, i och alltid nära våra skogar. Vi ses i skogen! Daniel Fellenius, informationschef Sydved «Skogen är en positiv råvara, både för att det finns gott om skog i vårt avlånga land, men också för att den är god ur ett återvinningsperspektiv.» Skog & industri, sidan 12. Spår av svunna tider Skogen gömmer minnen från svunna tider. Men alla gånger är det inte så lätt att veta vad det är man egentligen ser. Vi vägleder dig inför en tidsresa i din egen skog! [24] Härliga äppeltider Ta vara på äppelskörden i höst! Torka äppelskivor på stång, gör egen juice eller överraska vännerna med en oemotståndlig äppelnötdröm. [40] Fem kärlekar Möt entreprenören Göran Nordander som berättar om sina fem kärlekar: Olivia, Cathrin, skogen, jakten och potatischipsen. [4] Drömmen om ett timrat hus Rustik byggteknik kombinerat med modern inredning och komfort. Nu har timmertraditionen i Sverige vaknat till liv igen! [32] aktivt skogsbruk 3

4 VAD VILL DU MED DIN SKOG? EKONOMI NATUR&KULTUR REKREATION TRADITION Fem kärlekar i Torups-Hylte { text: Amelie Bergman. foto: Örjan Henriksson } Det finns fem kärlekar i entreprenören Göran Nordanders liv. Olivia, Cathrin, skogen, jakten och potatischipsen. Och allt tar sin början i granskogen i Bosared. «Pappa växte upp här. Skogen var min vaggvisa varje kväll. Jag somnade till pappas historier. Så fort jag och brorsan fick chansen, så köpte vi tillbaka gården.» Göran Nordander är en synnerligen aktiv skogsägare. Allt görs i tid från föryngringsavverkning till röjning och gallring. Plantmaterialet väljs med omsorg med hänsyn till ståndorten. «Man kan inte bråka med naturen. Vill den inte, så går det inte och då har man bara kastat pengarna i sjön». aktivt skogsbruk 4

5 aktivt skogsbruk 5

6 VAD VILL DU MED DIN SKOG? EKONOMI NATUR&KULTUR REKREATION TRADITION Göran är skogsägaren som blev chipsfabrikör. I Torekows Lilla Chipsfabrik producerar han Bjärechips grytfriterade chips på närodlad potatis från Bjärehalvön. På påsen? Moder Jord, förstås! Det sägs att turen kommer till den som är förberedd. Göran Nordander är rustad till tänderna. Alla kunskaper och erfarenheter som han har samlat på sig, i yrkeslivet och privat, håller på att falla på plats i ett till synes perfekt pussel. När möjligheterna dyker upp är det bara att arrangera om några bitar, eller att lägga till. Och det spelar ingen roll hur man vrider och vänder på dem alla hör ihop med skogen. Görans pappa Åke växte upp på gården Bosared i Torup utanför Hyltebruk. Men farfar sålde Bosared och Göran har själv inga minnen därifrån. Istället växte han upp i Halmstad där pappan, efter att ha blivit av med jobbet som byggingenjör, började om från noll och byggde upp ett fastighetsföretag. Göran själv «tog det rätt lugnt». Men vid 20, när lumpen var avklarad, insåg han att det var dags för lite struktur i tillvaron och sökte in till civilekonomutbildningen i Växjö. Ekonomidirektören som sadlade om Sedan följde en lång räcka av jobb i ekonomisvängen. Göran har bland annat hunnit vara ekonomichef på Länsförsäkringar i Halmstad och har varit med på hms Networks resa från en 35-mannalåda till ett börsnoterat framtidsföretag med 140 medarbetare. Det var då jag blev sugen på att bygga upp något själv, säger Göran som dock verkar undvika att använda ordet entreprenör. Affärsklyschorna är faktiskt lika sällsynta som r:en i hans skönt rullande dialekt. Att höra Göran prata om gjytfjitejade chips torde vara en fröjd för varje språkforskare. Uttalet är lokalt och närproducerat, precis som hans chips. För det var nämligen chipsfabrikör som han blev till slut. Under en kort sejour på lrf Konsult i Båstad blev Göran inkallad som tillfällig vd för Bjäre Hembygd. Företaget, som profilerat sig som återförsäljare för Bjärehalvöns potatisbönder, hade problem att avyttra sina varor. Potatisen sålde bra tre månader om året, men sedan var det stopp. Göran började funderade på hur man skulle kunna omsätta råvaran i egna produkter, kläckte chipsidén, köpte loss potatisverksamheten och byggde en alldeles egen chipsfabrik. «Alla älskar chips» Torekows Lilla Chipsfabrik, med egna varumärket Bjärechips, har varit i drift sedan december 2011 och i år hoppas Göran på ett positivt rörelseresultat. På Bjärehalvön odlas Europas kanske bästa potatis. Och alla älskar chips! Så jag tyckte det var rätt självklart att vi skulle lokalproducera chips på de bästa råvarorna, friterade i skånsk rapsolja. Våra chips grytfriteras, det är viktigt och gör hela skillnaden mot storskalig industriell tillverkning. atl har utsett dem till Sveriges godaste chips. Då blev jag jätteglad! Smaka!, säger Göran entusiastiskt och rycker upp en tjusigt illustrerad påse. Ser ni vem det är? Det är Moder Jord! Chipsfabriken ägs av Göran med familjer samt en kompanjon till 75 procent. Det är självklart en vågad satsning och Göran är väldigt öppen med att det aldrig hade blivit aktuellt om familjen inte hade haft skogen som tillgång. När tillfället kom var han väl förberedd, både i form av erfarenhet och säkerhet. aktivt skogsbruk 6

7 Viltvården är ett viktigt kapitel i skogen. Göran har bland annat planterat äpplen till älgarnas stora glädje. «Ska man lyckas i affärer så måste man ha kunskap och engagemang. Har man inte kunskapen om och kärleken till det man gör så blir det inget bra.» Göran har jagat i hela sitt liv. Han började som tolvåring, tillsammans med pappa, hemma hos pappas släktingar i Torup. Men tanken på egen skog dök inte upp förrän i 30-årsåldern. Då blev skogsfastigheten Torups-Hylte till salu. Jag mer eller mindre övertalade pappa att investera i fastigheten och tillsammans inledde vi vår skogsägarkarriär med en veckas intensivkurs hos Skogsvårdsstyrelsen. Sedan var vi fast båda två. Till saken hör att fastigheten var formad som ett u, så när grannfastigheten som låg inkilad i vår blev till salu, så slog vi till. På den vägen är det. Vi har förvärvat fastigheter som legat lämpligt till och ofta har det ena gett det andra. I dag förvaltar familjen jag, min fru och min bror, tillsammans 1100 hektar i trakterna kring Hyltebruk. Kunskap och engagemang! Det där allra första fastighetsförvärvet skulle visa sig vara särdeles lyckosamt för Görans del. Granne med Torups-Hylte låg nämligen Kammarebo, vars ägare ingick i jaktlaget. Vi hade rätt kul ihop och han tyckte väl att jag var en trevlig prick, så jag fick telefonnumret till hans dotter Cathrin. Göran blev kär som en klockarkatt. Idag har paret tolvåriga dottern Olivia tillsammans och glädjen över familjen lyser igenom i allt. När det är dags för fredagsmys i villan hemma i Halmstad kretsar samtalet mestadels kring chips och skog. Skogen är en passion som Göran och Cathrin delar, ett livsval som förenar även om de ibland kan ha olika åsikter om hur den ska skötas. Det är med skogen som med chipsen och allt annat. Ska man aktivt skogsbruk 7

8 VAD VILL DU MED DIN SKOG? EKONOMI NATUR&KULTUR REKREATION TRADITION lyckas i affärer så måste man ha kunskap och engagemang. Har man inte kunskapen om och kärleken till det man gör så blir det inget bra. För mig är det viktigt att jobba med likasinnade. Sydveds entreprenör och skördarförare, Benny, är ett väldigt bra exempel på vad jag menar. Vi var uppe och tittade till en gallring i slutet på förra sommaren, Cathrin, Olivia och jag. När Benny fick syn på oss så stannade han och kom ut och pratade, och förklarade för Olivia vad det var han gjorde. Sedan tog han med sig Olivia in i hytten, tog några varv i karusellen och avslutade med att låta henne ta ner två träd. Vi kom direkt från en fin semester med massor av äventyr men för Olivia så toppade Benny och skördaren allt. Det är det som är kunskap och engagemang! Cathrin och jag blir självklart väldigt glada, för vi hoppas ju att Olivia ska intressera sig för skogen och vilja ta över en gång. Allt har sin tid Göran är mycket aktiv i sitt skogsägarskap. Grundprincipen är «i tid». Jag röjer i tid, jag gallrar i tid och jag avverkar i tid. Jag förröjer alltid gallringarna två, tre år i förväg så att skördarföraren har chansen att göra ett bra jobb. Att ge dåliga förutsättningar och sedan skylla resultatet på entreprenören är feltänkt. Och om det är något som jag har lärt mig, så är det att ta ner skogen i tid. Annars blir den rov för stormen eller står och ruttnar inifrån. Ren kapitalförstöring! Han är till och med så drastisk att han väljer att ta ner skog som inte förräntar sig, och börjar om. Sammanlagt handlar det nog om 20 hektar dålig skog som jag har avverkat och planterat om. För mig är det självklart att försöka optimera affären och skapa god tillväxt. Plantmaterialet är alltid av bästa kvalitet och noga valt efter ståndorten. Man kan inte bråka med naturen. Det spelar ingen roll hur mycket man försöker manipulera, om naturen inte tycker att det passar så har man kastat pengarna i sjön. Civilekonomen lyser igenom också i skogsägarskapet. Byggnader som hör till marken styckar han av och säljer för att slippa kostsamt underhåll och viss jordbruksmark har planterats igen. Men han är noga med att poängtera att det inte handlar om någon klipparmentalitet. Både skogen och chipsfabriken är långsiktiga investeringar, tänkta att vårdas i generationer. En familjeafär. Jag tror på skog som investering, säger Göran och travesterar Mark Twains klassiska citat: Det tillverkas ingen skogsmark i Sverige längre. Städerna växer och infrastrukturen kräver allt större plats. På lång sikt måste skog vara en bra investering. Visst finns det en oro i branschen om avsättning för skogsråvaran, inte minst här i Hylte, men jag tänker att kineserna väl ska ha toapapper dom också Många beslut under jakten Det är ingen underdrift att säga att Göran jobbar hårt. På entreprenörers vis har han sedan länge övergett tidrapporterna och försöker istället hämta andan och inspirationen när tillfällen ges. Jaktsäsongen är något han längtar efter varje år, och i kylrummet hänger nu årets första bock. Jakten betyder oerhört mycket för mig, den är min rekreation och mitt stora fritidsintresse. Det är så mycket runtomkring som jag uppskattar. Jaktkompisarna, lugnet, viltet. Jag satsar mycket på viltvården med viltvatten, utfodring och plantering av äppelträd. Jobbet lönar sig i form av färre viltskador och en livskraftig viltstam. Förra året sköt vi en 19-taggare på våra marker sånt är ju rätt roligt Jag har två drevrar och brukar gå som hundförare. Ett väldigt bra sätt att lära känna sin skog, man går över alltihop under hösten och vintern. Det blir rätt många samtal till min Sydvedare Anders Persson under en bra jaktsäsong, myser Göran. Tiden att själv göra jobbet har han inte. Anders, entreprenörerna och Sydved står för rådgivning och genomförande. Men besluten fattar han själv. Att våga fatta beslut är grundläggande för att lyckas i afärer. Rädslan för att göra fel finns inte. Om jag har gjort fel någon gång? Jag har gjort massor av misstag! Men man får göra fel, det är på det sättet man lär sig. Det viktiga är att man inte gör samma misstag två gånger. aktivt skogsbruk 8

9 Jakten är en viktig avkopplingsbubbla för en hårt arbetande entreprenör och jaktlaget är en fast punkt i tillvaron. Göran värderar gemenskapen högt och har gjort om en av sina lador till en trivsam och funktionell samlingsplats. Här finns plats för såväl korvgrillning som styckning. aktivt skogsbruk 9

10 SKOG & INDUSTRI Lars Gabrielsson, vd Sydved Transportsektorns miljöpåverkan måste minska. En beskattning av avstånd, som flera partier föreslår, skulle slå hårt mot skogsindustrin och i sin tur påverka sysselsättningen främst utanför storstäderna. En betydligt klokare väg att gå är stimulanser för fortsatt effektivisering och framtagande av fossilfria bränslen. Skatt på avstånd fel väg att gå Transportsektorns miljöpåverkan måste minska. Det är de flesta inblandade överens om. Samtidigt är den nuvarande regeringens vision om en fordonsflotta som 2030 är oberoende av fossila bränslen ambitiös. För hela transportsektorn blir det en stor utmaning. Försämrad konkurrenskraft Det kommer krävas fingertoppskänsla för att genomföra utsläppsminskningen, utan att samtidigt försämra konkurrenskraften för industrin. Flera av riksdagens partier har lagt fram förslag om att beskatta avstånd med slitageavgift, lastbils- eller kilometerskatt. Det är inte rätt väg att gå. Skatten på avstånd beräknas dra in fyra miljarder till stats kassan, men det är en dyr skatt i förhållande till utsläppsminskningen. Det är också en skatt som kraftigt försämrar konkurrenskraften för skogsnäringen, den enda industrin som i stort faktiskt gör skillnad på miljöområdet. Redan 2008 beräknade Skogsindustrierna branschens kostnader för skatt på avstånd till 700 miljoner kronor per år. Det är kostnader som drabbar hela branschen och kommer påverka sysselsättningen inte minst utanför storstäderna. Minskade utsläpp sedan 2010 Sverige är, till skillnad från en stor del av Europa, ett glest befolkat land med stora avstånd, vilket gör att en skatt på avstånd slår hårt mot skogsnäringen även i södra Sverige. Det finns inte heller några alternativ till lastbil för att få ut virket ut skogen. Sydved transporterar årligen stora volymer virke från Sydvedsleverantörer till ett stort antal kunder. I vårt arbete har vi alltid miljön i fokus och jobbar fortlöpande med att minska belastningen på miljön. Sedan 2010 har vi reducerat våra utsläpp med 12 procent, främst genom modernare lastbilar och miljövänligare bränslen. Stimulanser inte skatter Istället för att strafbeskatta avstånd bör vi skapa incitament till minskad bränsleförbrukning och lägre utsläpp samt arbeta fram stimulanser för fortsatt effektivisering och framtagande av fossilfria bränslen. Beskedet nyligen från Transportstyrelsen och Trafikverket där en bruttoviktshöjning för lastbilar föreslås på det allmänna vägnätet är positivt och ett bra exempel på stimulerande åtgärder för effektivisering och samtidigt minskad miljöbelastning. Tyngre lastbilar på våra vägar minskar miljöbelastningen genom minskade utsläpp. Längre fram i Aktivt Skogsbruk kan du läsa om den positivare framtidstro som just nu finns inom skogsindustrin. Speciellt glädjande efter ett antal år där nedläggningar av produktionskapacitet dominerat nyhetsflödet. Med våra förhållandevis långa avstånd till huvudmarknaderna för industrins slutprodukter, är det naturligtvis synnerligen viktigt att kunna bibehålla och stärka konkurrenskraften i hela värdekedjan, från skog till industri och vidare till slutkunder. Lars Gabrielsson, vd sydved aktivt skogsbruk 10

11 «Istället för att straffbeskatta avstånd bör vi skapa incitament till minskad bränsleförbrukning och lägre utsläpp.» aktivt skogsbruk 11

12 SKOG & INDUSTRI Väl rustade bruk möter framtiden { text: Annsofie Öhman } Snabbt förändrade medievanor har gjort att marknaden både för tidningspapper och finpapper har hårdnat. Men efter några tuffa år står nu Stora Enso Nymölla och Stora Enso Hylte väl rustade för nya utmaningar. E ektivare produktion och nytänkande är nyckelorden för framtiden. Henrik Axelsson, Hylte Bruk. Michael Lindemann, Nymölla. Läsplattornas genomslagskraft har varit enorm. På bara några år har tidningen kommit att ersättas eller kompletteras med nyheter och information i mobiltelefonen eller på läsplattan. Och till följd av det så har efterfrågan på papper minskat, i en snabbare takt än vad de flesta kunde förutspå från början. Skogen positiv råvara På Stora Enso i Hyltebruk ser kommunikationschef Henrik Axelsson de förändrade medievanorna som en utmaning för verksamheten. De senaste årens strukturella nedgång som har tvingat oss att minska vår kapacitet har varit tuffa men nödvändiga. Marknaden har fått oss att blicka mot framtiden i ett tempo som vi inte varit med om tidigare. Vår huvudsakliga råvara i dag är skogen och vi ser den som en nyckel i vår fortsatta produktion. Han menar att skogen är en positiv råvara, mycket tack vare att det finns gott om skog i vårt avlånga land, men också för att den är god ur ett återvinningsperspektiv. Granfibern inom Hylte Bruks upptagningsområde är utmärkt och kan sannolikt användas till många bra nya produkter i framtiden. Det finns ett naturligt kretslopp i skogen som många andra råvaror saknar. Framöver kommer vi fortsätta tillverka tidningspapper, men vi ser också över vilka alternativa lösningar skogen och vår infrastruktur kan erbjuda, summerar Henrik Axelsson. Kapacitet från Varkaus bruk Också Stora Enso i Nymölla har drabbats av de nya medievanorna i form av en minskad marknad för finpapper. Michael Lindemann, som är vd på Stora Enso Nymölla, berättar att de kommer att gynnas av Stora Ensos beslut att bygga om finpappersmaskinen på Varkaus bruk i Finland till en kartongmaskin. Delar av de cirka ton som idag producerades på Varkaus bruk kommer fördelas på Nymölla och ett annat finpappersbruk i Finland. Det här beslutet innebär att vi tryggar vår verksamhet och lönsamhet, vilket är gynnsamt både för oss och för skogsägarna. Han tillägger att Nymölla därigenom kommer bredda sin kundbas med flera nya spännande kunder i norra Europa. Speciellt bokfibern som kommer från södra Götaland gör att det blir ett bra kopieringspapper som uppskattas av konsumenterna. Förutom bok så ingår asp-, tall- och en stor portion granfiber i pappersmixen. Konverteringsarbetet kommer ske under 2015 och i augusti nästa år slutar Varkaus bruk producera finpapper. aktivt skogsbruk 12

13 foto: Kerstin Jonsson Marknadskollen Timmer Trävarumarknaden fortsätter att vara stark, med hög efterfrågan och stabil lönsamhet för sågverken. Den ekonomiska utvecklingen i Europa är osäker, men trots det finns positiva signaler för träbyggandet i Sverige och övriga Europa. Massaved Stabil efterfrågan på gran- och barrmassaved. Temporärt höga lager av barrfiber i Sydsverige som följd av vårens stormavverkningar. Biobränsle Ökande efterfrågan på biobränsle, dock inte i samma takt som tidigare. Tuff konkurrens från bland annat returträ och sopor. En kall höst och vinter ökar efterfrågan.

14 SKOGSSKÖTSEL SKOGSSKÖTSEL Här kan du läsa artiklar som mer praktiskt handlar om aktiv skogsskötsel. Vi ger dig olika aspekter på skogsbruk inom områden som till exempel röjning, gallring, plantering, naturvård, bioenergi, ekonomi och förvaltning. Ta gärna kontakt med din Sydvedare om du har frågor eller vill ha hjälp med något! Just nu i din skog Höstsäsong med god efterfrågan Höstsäsongen i skogen har startat och efterfrågan på skogens råvaror är god. Hur ser det ut i din skog; finns det bestånd som behöver gallras eller slutavverkas? Vill du ha någon att rådgöra med kan du kontakta din Sydvedare. Extra inkomst med delkvistat Ett relativt nytt biobränslesortiment som allt fler tar ut är delkvistat, som man tar ut främst vid gallring. Förutom att det ger en inkomst så blir det lättare att vistas i skogen, då man slipper grova toppar på marken. Merparten av bränslet används under höst och vinter, så ofta behöver högarna inte ligga kvar på fastigheten så länge. Beställ plantor Beställ plantor till vårens föryngringar för att vara säker på att få de plantor du vill ha. Markbered helst redan i höst så att jorden hinner sjunka ihop och när det är dags för plantering kan du sätta plantan högt. foto: Sara Landstedt Behandla mot viltbetning Toppar och grenar på nysatta plantor är attraktiva för vilt som älgar och rådjur, speciellt under den senare delen av hösten och vintern finns risk för viltbetning. Minska risken för angrepp genom att behandla plantorna med vilt skyddsmedel, så att plantorna blir oattraktiva för viltet. Fortsätt gärna behandla tills plantorna nått «betessäker» höjd. För rådjur omkring 1,5 meter och för älg 2 3 meter. Efterlängtat skogsliv Efter en ovanligt varm sommar som lockat till sol och bad, bjuder hösten på efterlängtat uteliv i skog och mark. Jakt på vilt, bär eller svampar förgyller höstmånaderna. Passa samtidigt på och se hur din skog växer och mår. aktivt skogsbruk 14

15 Enhetlig mätning av skogsbränsle { text: Annsofie Öhman } I mars nästa år börjar den nya virkesmätningslagen gälla. Då blir det enhetligare metoder för inmätning av skogsbränsle. foto: VMF Syd Efterfrågan på biobränsle från skogen har stadigt ökat under de senaste åren. Det har därför funnits ett behov att modernisera virkesmätningslagen, så att även trädbränslen omfattas. Säkrare mätning från mars I somras klubbades en ny virkesmätningslag som gäller från 1 mars En grundtanke med den nya lagen är att även mätningen av skogsbränsle ska ske med enhetliga och säkra metoder. Bland annat ska alla mätande företag ha tydliga rutiner och en egenkontroll av mätningen. Skogsägaren ska alltid få ett tydligt mätbesked med samma information, oavsett vem som mäter. Vikt före volym? Lagen kräver inte att mätningen måste ske på ett visst sätt, men det företag som mäter måste visa att noggrannheten är tillräckligt hög. Thomas Agrell, virkeschef på Sydved, tror att det kommer bli så att man istället för volym, som ofta används idag, övergår mer och mer till att använda vikt och då torrvikt*. Det är ett säkrare och mer rättvist mått på skogsbränsle. De skogsägare som har skogsbränsle med höga energivärden, som är det industrin efterfrågar, kommer då att kunna få en rättvisare ersättning för det. Själva «bulk»-hanteringen av skogsbränsle lär då också minska. Jämn och hög torrhalt Stefan Gustavsson, som är försörjningsledare på Stora Enso Bioenergi, håller med Agrell och konstaterar att värmeverken vill ha skogsbränsle med hög kvalitet i form av låg föroreningsgrad och jämn, hög torrhalt. Hög torrhalt innebär också att mer energi transporteras i varje leverans och att produktionskostnaderna, som ofta är i volym eller råvikt, därmed sjunker per levererad energienhet. Den nya virkesmätningslagen kommer gälla samtliga sortiment som köps i första afärsled (skogsägaren säljer virke från egen mark till någon annan). Virkesmätningslagen reglerar den mätning som görs av virke. Mätningen ligger sedan till grund för säljarens ersättning. Virkesmätningslagen ska bidra till en väl fungerande virkesmarknad och ger säljare och köpare en enhet lig och trovärdig värdering av råvarans kvantitet och kvalitet. *Råvikt är bruttovikten för lasten och torrvikt är vikten när man räknat bort fukthalten. aktivt skogsbruk 15

16 SKOGSSKÖTSEL aktivt skogsbruk 16

17 y { text & foto: David Söderlind } Sydveds gallringskedja trimmas samman «Köra kan ni! Nu ska vi fokusera på hur vi genom kommunikation och planering kan utföra avverkningar som kombinerar e ektivitet med god miljövård. Och då med särskilt fokus på skydd av mark och vatten.» Det säger Henrik Mild, som utbildar Sydveds entreprenörer och inköpare i «Spårlös gallring», ännu ett steg inom Gallringsakademin. Blöta marker till följd av regniga höstar och milda vintrar kan skapa besvärliga förhållanden när man avverkar. Sydved arbetar därför aktivt med att minska risken för markskador, både genom ny teknik, rätt kunskap och som i det här fallet metodutbildning. Magnus Alexandersson, skogsbruksutvecklare på Sydved, berättar att första steget var utbildningen «Spårlös avverkning» som nästan alla Sydveds slutavverkningslag har deltagit i. Det främsta syftet är att minska risken för markskador i samband med slutavverkning. Det var sedan naturligt att gå vidare med gallring. Hela gallringsutbildningen strävar mot att minska körskadorna vid gallringsinsatser. Såväl maskinförare som virkesinköpare deltar i utbildningen. Dra sitt strå till stacken Henrik Mild, från Företagskompassen, håller i utbildningen och säger att den ska leda till ett efektivt avverkningsarbete som inte hamnar i konflikt med andra intressen. Jag vill belysa hela flödet. Alla har möjlighet att dra sitt strå till stacken genom att ha förståelse för nästa länk i kedjan. Det är viktigt att komma ihåg att på i stort sett alla avverkningar är det tre huvudsortiment som ska tillredas: timmer, massaved och biobränsle. Därtill ska kvaliteten på arbetet uppfylla de krav som branschen ställer; aptering, natur-, kultur- och vattenvård samt en hög produktionstakt. Kommunicera mera Vi befinner oss i småländska Vä, inköparna på distrikt Jönköping har samlats tillsammans med all personal hos Sydvedsentreprenören l-g Hultsjös skogsmaskiner. Utbildningen sker både i skolbänken och ute i fält. Dock utan maskiner fokus ligger på förarbete och planering. När jag frågar maskinförare hur de inleder arbetet i ett nytt objekt, hänvisar de ofta till sunt förnuft och att «det faller sig naturligt». Det vill jag reservera mig emot. Jag vill att ni ska planera och tänka igenom hur det ser ut och därmed påverka resultatet, säger Henrik Mild. Förutsättningar som är svåra att påverka vid gallring diskuteras; till exempel väder, antal stammar, medelstam, grundyta och ljusförhållanden. Men genom planering kan vi faktiskt börja styra över vissa «opåverkbara» faktorer ändå. Samarbete och kommunikation är nyckeln, betonar Henrik Mild. Som ett exempel får distriktschef Håkan Svensson med ord beskriva en bild med cirklar och symboler för resten av gänget på tolv personer som inte får se bilden. aktivt skogsbruk 17

18 SKOGSSKÖTSEL «Det går inte att förlita sig på vintrar med tjäle längre. Vi måste utveckla metoder för att avverka utan körskador även i blöta partier.» Spårlös gallring Först risar man bas-stråket ordentligt ( bruna stråk), för att minimera risken för körskador. Det gör man även om bärigheten är förhållandevis bra. För att kunna komma åt de känsligare partierna i trakten används så kallade back-stick och spökstråk (gula stråk), där man minimerar körningen genom att backa ut alternativt endast köra med skördarna. Traditionell metod Denna trakt är avverkad utan bas-stråk. Sannolikt kommer större delen av virket skotas ut på en och samma väg. Den traditionella «rundkörningen» kan göra att en stor del av virket körs från fasta partier ner mot fuktigare partier (i blått) med sämre bärighet. Intressant och lärorikt att samma ord uppenbarligen kan betyda tolv olika saker, konstaterade Håkan när han får ta del av församlingens alster. Helårsavverkning ställer nya krav Som en viktig del i kommunikationen inför ett gallringsuppdrag framhölls kartorna som beskriver avverkningsobjektet. Där passade Magnus Alexandersson på att visa en stor nyhet. Inom kort kommer vi ha tillgång till ett nytt kartunderlag som tydligt visar vattenflödena i marken. Det gör att ni redan på kartstadiet kan planera på ett bättre sätt för att undvika körningen i blöta partier. Kombinationen av denna karta och en tydlig planering till fots i beståndet är en väldigt bra start. För att belysa detta tar vi oss från skolsalen ut i skogen. Respektive maskinlag får i uppdrag att planera avlägg, basvägar och stickvägssystem i ett gallringsobjekt med rikliga inslag av fuktiga partier. Vi kan inte förlita oss på vintrar med tjäle längre. För att klara kraven på virkesleveranser hela året måste vi utveckla metoder för att avverka utan körskador även i blöta partier. Bygga broar, skapa skonsamma överfarter och planera stickvägarna, säger Magnus Alexandersson. Driva virket åt rätt håll Ute i den täta granskogen hörs tydligt hur maskinlagen aktivt tilllämpar grundtankarna från förmiddagens teoripass: Undvika att köra virke från fasta partier mot mjukare och blöta partier. Helst fri vattenöverfart. Ris och virke som läggs i diken riskerar att bli kvar. Arbeta med raka basstråk på fast mark som risas ordentligt. Skördaren placerar virket så att skotaren kan minimera körningen. I kantzoner mot blöt mark testas så kallade spökstråk, där bara den lättare skördaren får passera. Skördaren lyfter med kranen fram virket till närmaste skotarväg på fastare mark dit skotaren når. Undvika snäva vägkors med många överfarter i blöta partier. Planering gör att virket styrs åt rätt håll genom hela avverkningen, säger Henrik Mild. aktivt skogsbruk 18

19 Dialogen tydlig Det kanske tar lite längre tid för mig med skördaren att lyfta ut virket här, men det kommer vi att tjäna igen på att skotningen blir smidigare. Och vi riskerar inte att hamna i blöta partier utan rullar på fast mark, resonerar någon och får medhåll. Dialogen under utbildningen är tydlig. Olika förslag tas upp och diskuteras ivrigt. Entreprenörerna Johannes Hultsjö och Peter «Spiggen» Johansson har sin bild av den intensiva dagen klar: Det känns värdefullt att vi inom maskingrupperna får diskutera igenom det här. Man skapar ju ett arbetssätt och en sådan här utbildning drillar oss att tänka på hur vi samarbetar och planerar, säger Johannes. Bra att inköpare, entreprenörer och maskinförare gemensamt träffas så här utanför maskinerna. Det trimmar ihop hela kedjan och skapar förståelse för olika krav och önskemål, säger Peter «Spiggen» Johansson. «Snart har Sydved tillgång till ett nytt kartunderlag som visar vattenflödena i marken. Det kan man redan på kartstadiet planera bättre för att undvika körning i blöta partier.» Gallringskedjan trimmas samman i småländska Vä. Henrik Mild på stora bilden, överst Per Sterner och Mattias Svensson och på nedersta bilden Peter «Spiggen» Johansson, Per Sterner och Johannes Hultsjö. aktivt skogsbruk 19

20 SKOGSSKÖTSEL aktivt skogsbruk 20