Kapitel 11 Eskilstuna-Kuriren :

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kapitel 11 Eskilstuna-Kuriren :"

Transkript

1 Kapitel 11 Eskil Andersson, Erik Greek, och Johan Edling hade åkt runt i Norrland för att informera sig och få en bild av hur försökskoloniseringen hade fallit ut under åren som gått. De hade besökt Norrbotten, Tornedalen och Boden och kolonisterna där hade haft stor framgång med boskapsskötseln och fått stora fina skördar. Johan Edling var förtjust, ansåg att här låg framtidsriket. Här borde man kunna få sälja hur mycket mjölk och livsförnödenheter som helst och till Eskilstuna kunde man resa för 38 kronor på 36 timmar och med båten från Luleå skulle det väl bli ändå billigare. Men Johan Edling var å andra sidan glad över att han slapp ansvaret att välja ut platsen. Många människors öden avgjordes av de två unga männens ord. Deras kamrater i jordföreningen skulle utan tvivel följa deras råd, vart det än bar. Och herrarna Andersson och Greek hade bestämt sig: Upp till Mötingselberg! När männen för fjärde gången anlände till Stockholm, sökte de upp jordbruksministern för att tacka honom. När det stod klart att herrarna Andersson och Greek inte reflekterade över Boden, där allt befann sig i utveckling och valde ödemarken istället, anmärkte ministern: Ja, det är just det rätta nybyggarkynnet! Johan Edlings kommentar stod att läsa i Eskilstuna-Kuriren tisdagen den 25 juli 1922: Det kan väl hända, att det också var mer än lusten efter äventyr, som spelade in. Eskil Andersson och Greek äro ett par klipska kamrater, som man icke tar precis på den kvist, där man sätter dem. Det var bättre att få en egen liten skog än en allmänning. Det var 1

2 lättare att plöja upp myren vid Mötingselberg än att släpa upp björkarna i Alträsk. Och de väntade tydligen att det kan bli något av Inlandsbanan också med tiden. Utdrag ur artikel i Eskilstuna-Kuriren den 23 april 1922: Eskilstunaarbetarna få kolonisera i Norrland. Regeringen begär härför 150,000 kr. av riksdagen. Jordbruksministern (Sven Linders min anm.) framhåller, att ett initiativ och intresse för kolonisation i Norrland, som lagts i dagen av ifrågavarande arbetare i Eskilstuna, enligt hans mening icke böra avvisas. Han underskattar visserligen icke de svårigheter, som komma att möta dessa kolonister, men anser, att det tillfälle, som här bjudes att försöka en samfälld kolonisation av icke norrlänningar, bör begagnas. Eskilstuna-arbetarnas plan att genom inbördes hjälp och sammanhållning nå sitt mål finner jordbruksministern vara riktig. Han anser därför icke, såsom vissa av kolonisationskommitténs ledamöter, att arbetarna böra allenast hänvisas att tre eller fyra tillsammans få del av redan beslutade kolonat Samtliga kolonat skola bebyggas genom kolonisternas egen försorg, och varje kolonist skall såsom lån till byggnadshjälp erhålla 4,500 kr. Därjämte skola kolonisterna såsom understöd utan återbetalningsskyldighet i form av odlingshjälp och odlingspremie erhålla vardera tillhopa 1,000 kronor. De klev ombord på ett materialtåg i Eskilstuna och den 22 april 1922 steg de av på den nybyggda tågstationen i Vilhelmina kyrkplats, dit inlandsbanan nu hade dragits. Eskilstunaborna hade velat visa sig från sin generösa sida. De hade skänkt pionjärerna 2

3 spadar, yxor, hackor och kokkärl. De var inalles sexton personer de flesta arbetslösa karlar. Per Albin var en av dem. I fickan hade de sju kronor och femtio öre i socialbidrag, vilket räckte till en måltid om dagen. De forna fabriksarbetarna hade visserligen ingen aning om hur man brukar jord och inte heller hur man fäller skogens träd, men de hade framtidstro. En av dem hade varit där i förväg och inspekterat läget. Tre personer ur styrelsen reste via Stockholm och skulle anlända några dagar senare, eftersom de fått uppdrag att uppvakta olika myndighetspersoner på vägen. Inlandsbanan hade börjat byggas. De hade utsett Mötingselberg till slutdestination, eftersom man visste att man då kom till en bygd, där det redan fanns tre kronotorpare; Anna och Lars- Johan Hällsten med sina sju barn, Oskar och Maria Jonsson med två flickor samt deras inackordering Erik Olofsson, dessutom Jenny och Valdemar Johansson och hans föräldrar. De bodde i byn och deras erfarenhet hoppades man kunna luta sig emot. I lågskor och klädda i bästa gåbortstassen och med hatten på huvudet kom de med tåg från arbetslöshetens Eskilstuna. De klev av tåget och efter några steg, sjönk de ända ner till knäna i djup snö. De var arbetsvilliga, svältfödda karlar, som iförda sina bästa munderingar anlände på järnvägsstationen. Framtiden såg de i korta bitar, det gällde att överleva natten i snörikets bitterkalla vinterköld. De kom för att börja på ny kula och fick samsas om det lilla som fanns. Här skulle de bygga upp sin nya tillvaro. Kvinnorna och barnen hade de lämnat kvar i civilisationen. Deras gemensamma mål var att få äta tre mål mat om dagen, morgon, middag och kväll. Innan familjerna fick lov att komma efter till 3

4 Mötingselberg, måste först det föreskrivna huset byggas, så att familjerna skulle ha någonstans att bo. Kolonisterna i Mötingselberg hade en hart när omänsklig arbetssituation framför sig. Rädslan för att krafterna inte skulle räcka till gjorde dem beklämda. Vem skulle orka ta itu med allt detta knog? Men man talade tillförsiktligt med varandra, tillsammans och solidaritet med varandra var vad som gällde för alla och envar. Hänsyn och samarbetsvilja blev honnörsord. Den som inte klarade av att samarbeta var tvungen att ge sig av igen. Man delade upp arbetet efter var och ens bästa förutsättningar. Man körde hem ved på lånade timmerkälkar innan föret tog slut. Det mesta var grova, krokiga tallgrenar eller toppändar av tall och gran efter avverkningar. Grangrenarna fick ligga kvar i skogen och multna för det var för mycket ris på dem och att kvista dem rena lönade sig inte. Det som döljs i snö kommer upp i tö, och när snön hade smält undan i slutet av maj och början av juni fick kolonisterna beskåda vad lotten var värd. Här fanns exempelvis ingen väg till kronoparken. Icke ett dike var grönt. Marken var icke undersökt av jordbrukskunnig. En agronom gick där i två dagar över ett område på femhundra hektar. Framför dem låg urskogen och myrmarken. Att såga ner virket för hand insåg man var en omöjlighet. Det skulle ta för lång tid och man måste hinna torka timret över sommaren och därför såg man till att man fick låna ett sågverk av kolonisationsnämnden, som hade använts för arbetena på inlandsbanan. Maskinerna stod cirka fem mil från Mötingselberg på Storholmen. Järnvägsarbetarna hjälpte till och lånade ut en järnvägsvagn att lasta den tunga maskinen på. En ångdriven lokomobil lånades också som dragkraft. Sex 4

5 man hämtade den. En dressin från Storuman kom till Vojmån klockan två på natten och mötte karlarna, som hade gått vilse i skogen och genomblöta kom till mötesplatsen. De tre milen till Lövliden fick de åka dressin och blev genomfrusna, resten av sträckan värmde de upp sig genom att gå till fots. Sedan de lastat maskinen på vagnen drogs den av ett lok till Vojmån. Problemet var nu att från järnvägsstationen transportera den tunga maskinen till Mötingselberg, det vill säga, en mil genom obrutet land. Till slut enades man om att det vore bättre att frakta sågverket på Vojmån så långt det gick och man byggde en flotte. Så avklarades sju kilometer av sträckan. På älven fanns många forsar och man tvingades anställa några vana flottare. Resten av sträckan tre kilometer - fick sågverket bäras av sex man. Sågbordet var åtta meter långt. Ibland var terrängen så tät att det bara kunde få plats fyra bärare och en gång till bars sågverket till och med av bara två personer. Det var svårare att räkna ut hur lokomobilen skulle fraktas till Mötingselberg. Snön låg djup på marken, det var långvår. Man fick hyra en stor kälke och två hästar att lasta lokomobilen på, men efter en kort sträcka tippade lasset. Med hjälp av en stubbrytare lyfte karlarna upp lokomobilen igen och slog rep om skorstenen. Sedan gick tre man på vardera sidan om lasten för att hålla den i jämvikt. Efter två dagar slit nådde manskapet Mötingselberg trötta och genomblöta. När sågverket stod på plats kändes det bra och nu skulle arbetet delas upp: Fem karlar ansvarade för sågningen, fyra forslade fram sten till grunder för stugor och ladugårdar, en var kock och de övriga stakade upp småvägar till de blivande gårdarna. 5

6 En jägmästare lät stämpla cirka två tusen träd, som vi fick ta till byggnadsvirke, fortsätter Johan Alfred Ågren sin berättelse. Men det var mest klen och dålig skog som bäst passade till massaved. Då förstod vi att de inte trodde att vi skulle stanna. Det erbjudna virket användes till ladugårdsbyggnader. Jägmästare Pettersson stakade ut kolonaten, som kom att ligga efter varandra på en sträcka av sex kilometer. Tre av kolonisterna hjälpte till att mäta. Den som gick med mätsnöret måste gå rakt fram, ibland över sanka myrar. Mannen ifråga var ganska tung och sjönk ända ner till axlarna på ett sankt ställe. J. A. Ågren minns att han blev utskrattad av de övriga. Då blev han arg och skrek till jägmästare Pettersson: Kallar ni det här för kolonisering? Mannen ifråga var den förste som ledsnade på allt och for tillbaka till Eskilstuna samma höst. Med en måttstock mättes det utstakade området upp. Några kolonister fick bara vitmossa och sten som inte gick att odla. Diskussionen uppstod hur jordlotterna skulle delas upp rättvist. Man kom överens om att dra lott, så att ingen skulle känna sig förfördelad efteråt. De som hade tur fick bra jord, de andra värdelös mossa och sten. Samarbete var det som gällde hädanefter. Kronotorparen Waldemar Johansson upplät sin stuga till de sexton männen, som fick samsas på golvet, men när det hade blivit lite varmare flyttade virkesavverkarna ut i kojor i skogen. Sex man arbetade på sågen. Kolonisationsnämnden lånade ut ytterligare en lokomobil för att driva sågverket med. Den eldades med ved och ångan drev sågverket. Man sågade och sågade och lade sedan timret på tork. Efter sommaren restes ladugårdarna och när Eskil Andersson kom tillbaka med de 6

7 hoptiggda pengarna, köpte man tre kor. Kolonisationsnämnden ställde ett tröskverk till förfogande också eftersom det nu var dags för första höskörden. Första sommaren samlades alla kolonister och bärgade hö tillsammans i fjorton dagar. Sedan började man bygga boningshus med branta tak, som restes som plogar upp mot himlen. Snö skulle inte få tynga hustaken, den skulle hasa ner av den egna tyngden. Nu kunde mannarna och kreaturen flytta in i egna ladugårdar och njuta av lyxen. Karlarna tyckte sig ha fått det finfint och ansåg att det nu var dags att låta fruar och barn komma efter söder ifrån. Tre kolonister lät sina fästmör komma upp och bestämde sig för att ställa till trippelbröllop. Det var ingen kyrkvigsel utan bröllopet ägde rum i ett kronotorpskök i midsommartid. En karl som såg ut som en luffare hade kommit travande genom skogen. Man kan inte påstå att han såg särskilt prästerlig ut, men presenterade sig i alla fall som Gullander och svensk-amerikan. Han sa att han var präst och berättade att han kom från Latikberg och hade gått vilse i skogen och därför var två timmar försenad. Han tog emot papperslapparna med brudparens namn på och gick avsides för att byta kläder till stärktyg och svartkappa. Vid det tillfället måste lapparna ha gått vilse mellan händer och fickor. I vigselögonblicket uppstod några namnförväxlingar. Två av de giftassugna kolonisterna hette Erik. När han sedan skulle viga samman brudparen ställde han den gängse frågan: Tager du, Erik, denna Margit till din äkta maka? Brudgummen betraktade prästen utan att svara. Vittnenas blickar irrade häpna och osäkra omkring inför det som hände framför dem. Sedan tvingades bröllopsgästerna upplysa prästen om att han hade 7

8 tilltalat fel Erik. Det hela rättade till sig och rätt bröllopsfolk blev hopparade och äktenskapen stadfästes inför människornas Gud. De mottog välsignelsen stående. Ingen böjde knä i kronotorpsköket. Johan Alfred Ågren minns: Nu blev de nio familjer i vår nybyggarby. Sju av oss, bland dem jag, var ungkarlar på den tiden. Vi bestämde oss för att vi tillsvidare skulle bo i kojor tills stugorna var färdigbyggda. Varje koja fick två rum. Allt byggande skedde på fritiden, på kvällarna. Några spikade nästan hela nätterna. Jag minns det var besvärligt för myggplågan var stor på kvällarna. Vi hade inte myggmedel. De som smorde in ansiktet med tjära fick lida svårt dagen efter. När solen började skina blev de skinnlösa. Det blev bara lättare för de små blodsugarna att komma åt ansiktet på dem. Kamraterna fick göra masker för att skydda sig. I fyra år bodde ungkarlarna i kojorna, men när ladugårdarna stod klara, inredde många av dem rum i dem. Man hade föresatt sig att leva av jordbruk och måste dika ut myrmarkerna. Meningen var att i första linje odla hö för att kunna hålla boskap och gräs. Att torrlägga myrarna var en av grundförutsättningarna för myrodlingen. De som dikade hade det inte lättare. De stod upp till armbågarna i gyttja. Per Albin visste besked. Han hade fått goda råd av Svenska mosskulturföreningens kulturingenjör Edvard Hole, som han hade träffat och blivit god vän med under sin godsägartid i Småland. Edvard Hole hade påpekat vikten av att dika först innan man började så. Blev det fel från början, skulle det bli svårt att rätta till det senare, hade han sagt. Man måste också ta stor hänsyn till de olika jordarternas beskaffenhet, inte tro att man 8

9 kunde ta alla myrar över en bank. Varje myrjord krävde sin särskilda torrläggning. Man måste ta reda på lutningsförhållandena, mäta torvens djup och ta hänsyn till förmultningsgraden och bottnens beskaffenhet beroende på de växter som man ville odla på marken. Hole hade särskilt betonat hur viktigt det var att tänka på betydelsen av torvens förmultningsgrad. Ju fastare och förmultnad torven var, desto mer måste man torrlägga och desto tätare borde dikena läggas och tvärtom. Det betydde att de befintliga rena kärren med hård, förmultnad torv skulle dikas ut mer än mossarna med den lösa och oförmultnade vitmosstorven. Grunda myrar skulle torrläggas mer än myrar med tjockare torvlager. Torrlade man för hårt, kunde man riskera att jorden skulle bli för torr för gräsen och höskörden skulle slå fel. En blivande betesvall behövde torrläggas kraftigare än en slåttervall, eftersom djuren skulle gå omkring och beta och marken måste hålla för klövarna. Allt detta tänkte man på medan man grävde avvattningsdikena så djupa att vuxna karlar kunde stå käppraka i dem utan att synas. Det måste ha känts beklämmande att veta att det bara på en mils avstånd från stakningen fanns trehundra hektar finaste blålera! Laggdikena fick inte heller glömmas bort. De hade till uppgift att skära av grund- och ytvattnet från den omgivande fasta marken. Då snösmältningen sker hastigt på våren, strömmar smältvattnet in på odlingarna och måste avledas för att inte stå kvar i svackorna och fördärva skörden. Edvard Hole hade övertygat Per Albin om, att det första dike han skulle gräva var, för största möjliga nytta, bostadshusets avlopp. Avloppet skulle nämligen förläggas till myrens lägsta punkt, eller där 9

10 myren var som djupast. Han skulle gräva det minst en meter djupt och så stort som möjligt från början. Det var bråttom också, dikena måste färdigställas innan man började med rothuggningen och tuvhackningsarbetena. Först när myren hade torkat upp började man röja. De gubbar som röjde stubb, hittade allt fler lager stubbar under varandra, de svettades och svor: När skulle marken äntligen bli odlingsbar? Och här fanns mer att göra: Ris och vitmosstuvor lades i högar och brändes upp och askan, som innehåller växtnäringsämnen som kali, spred man ut över fältet. Nu behövde man en stor stark plog med lång vändskiva och bred och skarp bill och rist och därtill en harv. Var och en bidrog med pengar och kollektivt inköptes en plog och en spadrullsharv. Plogen drogs via en vajer med ett spel, som i sin tur drogs av lokomobilen. Dessutom lånade Jonas Oskar Jonson ut en häst. När man sått den första timotejen, grässådden, som skulle ge foder åt kreaturen, satte gubbarna sig ner i skenet av en karbidlampa i Jonas Oskar Jonssons kök och räknade. Ett hundra femtio kronor skulle var och en lägga till en kooperativ handelsförening, det vill säga den summa som man fått sig beviljat som kreaturslån. Kopengarna sattes istället in i handelsföreningen. En man avsattes för att sköta affären på fritiden. Men hur skulle kassan räcka? En av kolonisterna, Eskil Andersson, åkte till Stockholm och tiggde ihop mer pengar för att köpa in varor för. Matvarorna fick sedan bäras från Vojmån och man var ofta sex-sju man för att bära hem lasterna. Den som var starkast fick ta mesen och binda en femtio kilos säck mjöl på ryggen och bära den tretton kilometer långa vägen till Mötingselberg. 10

11 Snart ville kvinnorna ha kokspis, eftersom de inte vågade laga maten ute på grund av sommartorkan. Då beställdes tolv spisar från Näfverkvarns bruk och de anlände ganska snabbt till Vojmåns station och vägde tvåhundra kilo per styck. En hästhandlare i byn Siksjöhöjden hyrde ut en häst, men eftersom inga kontanter fanns, skrev man ut en växel på avbetalning. Efter tolv vändor och tolv dagar stod spisarna på plats i Mötingselberg. Spisarna var så tunga att vissa myrar inte bar mer än ett spislass åt gången. Johan Alfred Ågrens fosterson, Johan Olofsson, berättade om ett sällsynt fiskefång som styvfadern hade tyckt vara mycket speciellt. Det hade hänt den första våren, när de hade burit varor från Vojmån över spängerna på myrarna och över dikena. Vattnet i ett dike hade nästan torkat ut och det såg ut som om något rörde sig där nere i dyn. När de tittade närmare visade det sig vara hundratals fina abborrar, som det gick att plocka upp med bara händerna. Männen plockade och plockade, hattarna fylldes till brädden och på bussarongerna knöt man ihop ärmarna för att kunna bära hem fisken, som gick på torra land i Norrland. Det blev över femtio kilo fisk och en välkommen variation på matsedeln. Förklaringen visade sig vara enkel. Domänverket hade dikat ut en tjärn på hösten. I snösmältningen och högvattnet hade fisken sköljts ut i dikena och sedan stannat kvar där, när vattnet dragit sig tillbaka. Men fy för den lede! Många kvinnor blev antagligen gruvligt besvikna av tillvaron, hade låtit sig förblindas av skönpratet om en vackrare och rikare tillvaro. Varför måste jag bo i en sådan otät lada? Är jag inte människa kanske? Mjölka, räfsa, skura, bära 11

12 hinkar, aldrig räcka till!. De frös och tjatade på sina karlar att de skulle sätta sig på tåget och åka hem igen. De hade glömt bort 1917 års hungerdemonstrationer, glömt bort hur det varit att inte kunna ge småbarnen mat, glömt bort hur det känts att inte ha ett arbete att sätta händerna och mat att sätta tänderna i. Och de som vid den tiden varit barn och inte kunnat värja sig mot kraven, klagade senare i livet inför sina egna barn: Alla vi ungar fick bara arbeta, flickorna kunde i regel mjölka kor vid fem års ålder, pojkarna dikade och högg timmer vid tolv. Vi levde mest på ettersalt sill och korn på den tiden, mamma lakade inte ens ur den. Kvinnorna och barnen var dessutom rädda för den mörka, farliga skogen, för Volgseleböndernas fribetande kor och för hästarna, som härskade över skogsstigarna och ibland blev närgångna. Vems fel var det att vissa kvinnor inte stod ut med slitet och umbärandena? Var det den före detta lindansösen Mille som angav tonen, hon som satt i uppe i björken och darrade och inte vågade mjölka den egna kon? Nej, livet tedde sig naturligtvis oerhört krävande för dessa ovana stadsbor. De huttrade och frös, drog schalarna tätt omkring sig och led. Tre kolonister återvände till Eskilstuna efter den första vintern, en hade redan rest under hösten. Nu fanns möjlighet att byta till sig bättre jord. Sammanlagt sju kolonat blev aldrig bebyggda, och väl var väl det med tanke på terrängen! 12

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

VATTENBLÄNK PÅ SKOLGÅRDEN Uggleskolan den 7 oktober 2004

VATTENBLÄNK PÅ SKOLGÅRDEN Uggleskolan den 7 oktober 2004 VATTENBLÄNK PÅ SKOLGÅRDEN Uggleskolan den 7 oktober 2004 På Uggleskolan i Södra Sandby blev spännande planer verklighet. Här byggdes ett vattenblänk med tillhörande minibäck, genom att tillvarata en naturlig

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006 Zackarina bodde i ett hus vid havet med sin mamma och sin pappa. Utanför huset växte två björkar, och mellan dem hängde en hängmatta. Just i dag var hängmattan ett sjörövarskepp, och på det skeppet var

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Konstnärsparet Eugen och Maria Pettersson Sammanställt av Thure Herbertsson oktober 2012

Konstnärsparet Eugen och Maria Pettersson Sammanställt av Thure Herbertsson oktober 2012 1 Konstnärsparet Eugen och Maria Pettersson Sammanställt av Thure Herbertsson oktober 2012 Bild från Uppsala Tidning den 18 nov. 1989 där han som 80-åring berättar om livet och om snideriet. Eugen och

Läs mer

Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen

Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen Till svenska av Kami Anani Korrektur av Irene Elmerot, red.språkkonsult www.red.se Omslagsbild av Takahiro Asano Omslagsformgivning av Triturus HB Satt

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze Vem vinkar i Alice navel av Joakim Hertze c 2006 Joakim Hertze. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia

Läs mer

Min första sommar i Havsnäs, av Birger Källberg 1934.

Min första sommar i Havsnäs, av Birger Källberg 1934. Min första sommar i Havsnäs, av Birger Källberg 1934. Runt Ursvattnet sommaren 1934 har jag många trevliga minnen ifrån. Vintern 1934 kom jag att hamna i Jämtland. Jag skulle hit och hålla en fortsättningsskolkurs

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö Min egen ö Tror du på gud? Han svarade inte genast. Fortsatte bara framåt i den djupa snön. Den var tung och blöt, som om den legat där i flera år och bara blivit tjockare. Säkert skulle det ta lång tid

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11.

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11. Vi erbjuder sånger och rörelselekar i vår verksamhet som stimulerar och utmanar barnens lärande och utveckling. Förskolan strävar efter att varje barn: utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

...du är lite bättre än jag trodde i detta eminenta hjärnspel, så helt tom i bollen är du nog inte.

...du är lite bättre än jag trodde i detta eminenta hjärnspel, så helt tom i bollen är du nog inte. ...du är lite bättre än jag trodde i detta eminenta hjärnspel, så helt tom i bollen är du nog inte. Kapitel 2: Den i schack satte mannen flyttade sin ende kvarvarande löpare till F6 för att försvara sin

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

SMÅLAND. Kapitel 1. - Jag har en ide vi kan väl resa genom Sverige, till. - Jaa det är en jätte bra ide men, vad ska vi göra med min

SMÅLAND. Kapitel 1. - Jag har en ide vi kan väl resa genom Sverige, till. - Jaa det är en jätte bra ide men, vad ska vi göra med min Kapitel 1 SMÅLAND Vi är hemma i Malmö hos min kompis Stephanie och vi satt och tittade på tv och så tittade vi på ett program om Sveriges landskap. Sen kom Stephanie på en ide, hon sa - Jag har en ide

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe. Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Uppfinning av skor. Rabindra Nath Tagore. Svensk bearbetning till pjäs Khaleda Beena Gunnel Björkström S M Babulana

Uppfinning av skor. Rabindra Nath Tagore. Svensk bearbetning till pjäs Khaleda Beena Gunnel Björkström S M Babulana Uppfinning av skor Rabindra Nath Tagore Svensk bearbetning till pjäs Khaleda Beena Gunnel Björkström S M Babulana Utgivare Internationella Kojan, Göteborg i.kojan@hotmail.com Uppfinning av skor ROLLER

Läs mer

Djävulens tre guldhår.

Djävulens tre guldhår. Djävulens tre guldhår. (Saga från Tyskland) Det var en gång en fattig man och kvinna som bodde i en liten by. De hade inte så mycket att glädjas över här i livet och därför blev de mycket lyckliga när

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 NORRBOTTEN Färre nattåg till Norrbotten Ett av dom två nattågen från södra Sverige till Norrbotten kommer kanske att tas bort. Då skulle staten spara 40 miljoner

Läs mer

Stanna tiden. Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er

Stanna tiden. Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er Stanna tiden Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er Vi tar ingenting för givet Vi är glada att ni kommit hit Vi kommer med musiken, åt er Vi kan inte stanna tiden

Läs mer

Atacamaöknen, Chile 2013.

Atacamaöknen, Chile 2013. Atacamaöknen, Chile 2013. Den sista utflykten blev en fantastisk biltur längs en mycket hög väg, som går till Argentina och Bolivia. Gränsen mellan Chile och Bolivia går rakt genom båda vulkanernas topp

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Häxprovet. av Maj Bylock

Häxprovet. av Maj Bylock Häxprovet av Maj Bylock Presentation D etta är den första boken i en serie där författaren berättar om en släkts öden i Sverige under 1600- och 1700-talen. Böckerna kan läsas fristående. Anneli bor med

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder q Ärligt gods varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö ä i töväder Sagan är satt med typsnittet Odense, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort.

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. 1 OM ATT VARA HUND Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. H ar du någon gång undrat över hur det är att vara en

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Antonis & Pia. Dimitrios Solarides

Antonis & Pia. Dimitrios Solarides Antonis & Pia Dimitrios Solarides Antonis & Pia Copyright 2012, Dimitrios Solarides Ansvarig utgivare: Dimitrios Solarides Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1143-5 Till min bror Akilles 4 Ett femtiotal

Läs mer

Palleböcker 1 2 Facit

Palleböcker 1 2 Facit böcker 1 2 Facit Paket 1 PALLE PASSAR EN KATT passar en katt -3 1.4 2.4 3.4 6.4 8.4 7.4 10.4 11.4 12.4 13.4 14.4 Vem frågar? Kim Kim Kan du? 15. 6 S E M E S T E R F A M N E N V A S K E N 4.4M A G E 5.4A

Läs mer

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. Nu spelar vi på trumman. Nu spelar.på trumman Han/hon spelar medan vi sjunger såhär God dag,

Läs mer

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE HOTELL GYLLENE KNORREN: DEN MYSTISKA GÄSTEN Text: Måns Gahrton och Johan Unenge 2008 Bild: Johan Unenge 2008 En originalproduktion från Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm Formgivning

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Sigtuna projektet Ekilaskolan

Sigtuna projektet Ekilaskolan Sigtuna projektet Ekilaskolan Tre stenar och några träd. En kör längst bak i rummet. Några människor söker efter föda. För länge sedan Innan vi hade internet Och människan trodde Att solen var gud. Då

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum 33333333333333333333333333 Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013 Aktuella datum 4-5/6 Storströvarläger 11/6 Linsboloppet kl 10 11/6 Skabersjöloppet

Läs mer

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s POLEN 2011 Jesper Hulterström V10 s 1 Jag heter Jesper Hulterström och Har varit på utlandspraktik 5/5 25/5 i Polen i en stad vid namn Tuchola. Resan varade i 3 veckor och den gjorde jag med John Pettersson

Läs mer

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den.

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Flawless av Alexandra Loonin Tre kvinnor. Jag sitter på en bar med en kompis som har slutat äta. Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Han säger att han

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

ÖNSKEHUSET VID ÄLVEN Ett generöst kök med plats för både matlagning och vänner. Rymligt badrum med bastu och glasdörr ut mot Klarälven.

ÖNSKEHUSET VID ÄLVEN Ett generöst kök med plats för både matlagning och vänner. Rymligt badrum med bastu och glasdörr ut mot Klarälven. ÖNSKEHUSET VID ÄLVEN Ett generöst kök med plats för både matlagning och vänner. Rymligt badrum med bastu och glasdörr ut mot Klarälven. Stor klädkammare. Och altaner med både morgon- och kvällssol. Caroline

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR Utställningsfakta Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden

Läs mer

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut.

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut. Så här kan möjligen ett utav de första hemmen ha sett ut på stenåldern- en grotta. Egentligen är det ingen specifik person som har uppfunnit huset, det har utvecklats av människor igenom tiderna allteftersom

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Recept...3 Dokumentation blåbärs pannkaka 8 Dokumentation klassisk svensk pannkaka 9 Pannkakans historia.10 Min egen pannkakas berättelse..11 Källförteckning..13 2 Blåbärspannkaka

Läs mer

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen.

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen. Göm Enya! Text: Anette Skåhlberg Bild: Katarina Dahlquist Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist 2011 Sagolikt Bokförlag 2011 Formgivning: Katarina Dahlquist www.sagoliktbokforlag.se sagolikt@sagoliktbokforlag.se

Läs mer

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix ABC klubben Historiestund med mormor Asta Av Edvin Bucht 3a Djuptjärnsskolan Kalix Nu är Lea, Jacob och Dennis på väg till sin mormor, Asta som hon heter. Dom körde från orten Kalix, till deras mormor,

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor?

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor? Denna lektion är hämtad ur Ord och lästräning av Lena Sundberg Holmberg och Kristina Asker. Ord och lästräning består av fyra häften som övar och repeterar ord tematiskt inför det nationella provet i sfi.

Läs mer

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska.

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. Första kapitlet I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. I detsamma hördes steg. Ingo vände sig om och fick se Roger komma gående mot hotellet i en sådan fart

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Höstterminen startade med två veckors inspirationsaktiviteter i närmiljön. Barnen gick på utflykt till bl.a lekplatser, fårhagen och till Landevi som höll på

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Nyhetsbrev. från Naturbruksgymnasiet Nuntorp Nr 1, 2009. Mot ljusare tider!

Nyhetsbrev. från Naturbruksgymnasiet Nuntorp Nr 1, 2009. Mot ljusare tider! Mot ljusare tider! Här på Nuntorp märks våren och ljusare tider på många sätt. Bland vårtecknen märks traktorer och maskiner som görs i ordning för vårbruket, stängsel för hästar och kor som ses över och

Läs mer

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar.

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Så byggde man förr Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Att söka i landskapet I denna handledning möter du Mårten Sjöbeck och tre av de byggnader han inventerade,

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

Wildlifephotographer.se - Leif Bength - PDF-upplaga - Januari 2014 Januari 2014

Wildlifephotographer.se - Leif Bength - PDF-upplaga - Januari 2014 Januari 2014 Januari 2014 page 1 / 39 Table Of Contents Stugor i månsken...... 3 Några fler snöklädda typer...... 8 Snöklädda gubbs och gumms på höjderna...... 12 Månadens bilder för 2009... 16 På väg till Dyverdalen......

Läs mer

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Guida dig själv! 1 km vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Kontakta oss telefon: 0435-44 21 20 e-post: naturum.soderasen@lansstyrelsen.se Mer info på vår hemsida: www.soderasensnationalpark.se Bra att veta

Läs mer

Rebecka 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Rebecka 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade en morgon i mitt hem, jag bodde på landet i en liten by i riket Siltarp. Mitt hem bestod av tre rum där jag, mina sju syskon samt far och mor bodde. I samma sekund kommer

Läs mer

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Vandra runt med hjälp av kartan och svara på kluriga frågor om förr i tiden. Starta vid Kapellplan, längst upp på Tunnbindaregatan. Kartan och

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 11 Fredag 25 mars 2011

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 11 Fredag 25 mars 2011 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 11 Fredag 25 mars 2011 NORRBOTTEN Oro för kärnkraft Jordskalven i Japan har skadat kärnkraftverket i Fukushima. Risken är stor att strålning kommer att läcka ut från kärnkraftverket.

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö 1. När man sjunger så blir man så glad När man sjunger så blir man så glad. När man sjunger så blir man så glad. Så det vill man göra varendaste dag, ja, det vill

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer