Kapitel 11 Eskilstuna-Kuriren :

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kapitel 11 Eskilstuna-Kuriren :"

Transkript

1 Kapitel 11 Eskil Andersson, Erik Greek, och Johan Edling hade åkt runt i Norrland för att informera sig och få en bild av hur försökskoloniseringen hade fallit ut under åren som gått. De hade besökt Norrbotten, Tornedalen och Boden och kolonisterna där hade haft stor framgång med boskapsskötseln och fått stora fina skördar. Johan Edling var förtjust, ansåg att här låg framtidsriket. Här borde man kunna få sälja hur mycket mjölk och livsförnödenheter som helst och till Eskilstuna kunde man resa för 38 kronor på 36 timmar och med båten från Luleå skulle det väl bli ändå billigare. Men Johan Edling var å andra sidan glad över att han slapp ansvaret att välja ut platsen. Många människors öden avgjordes av de två unga männens ord. Deras kamrater i jordföreningen skulle utan tvivel följa deras råd, vart det än bar. Och herrarna Andersson och Greek hade bestämt sig: Upp till Mötingselberg! När männen för fjärde gången anlände till Stockholm, sökte de upp jordbruksministern för att tacka honom. När det stod klart att herrarna Andersson och Greek inte reflekterade över Boden, där allt befann sig i utveckling och valde ödemarken istället, anmärkte ministern: Ja, det är just det rätta nybyggarkynnet! Johan Edlings kommentar stod att läsa i Eskilstuna-Kuriren tisdagen den 25 juli 1922: Det kan väl hända, att det också var mer än lusten efter äventyr, som spelade in. Eskil Andersson och Greek äro ett par klipska kamrater, som man icke tar precis på den kvist, där man sätter dem. Det var bättre att få en egen liten skog än en allmänning. Det var 1

2 lättare att plöja upp myren vid Mötingselberg än att släpa upp björkarna i Alträsk. Och de väntade tydligen att det kan bli något av Inlandsbanan också med tiden. Utdrag ur artikel i Eskilstuna-Kuriren den 23 april 1922: Eskilstunaarbetarna få kolonisera i Norrland. Regeringen begär härför 150,000 kr. av riksdagen. Jordbruksministern (Sven Linders min anm.) framhåller, att ett initiativ och intresse för kolonisation i Norrland, som lagts i dagen av ifrågavarande arbetare i Eskilstuna, enligt hans mening icke böra avvisas. Han underskattar visserligen icke de svårigheter, som komma att möta dessa kolonister, men anser, att det tillfälle, som här bjudes att försöka en samfälld kolonisation av icke norrlänningar, bör begagnas. Eskilstuna-arbetarnas plan att genom inbördes hjälp och sammanhållning nå sitt mål finner jordbruksministern vara riktig. Han anser därför icke, såsom vissa av kolonisationskommitténs ledamöter, att arbetarna böra allenast hänvisas att tre eller fyra tillsammans få del av redan beslutade kolonat Samtliga kolonat skola bebyggas genom kolonisternas egen försorg, och varje kolonist skall såsom lån till byggnadshjälp erhålla 4,500 kr. Därjämte skola kolonisterna såsom understöd utan återbetalningsskyldighet i form av odlingshjälp och odlingspremie erhålla vardera tillhopa 1,000 kronor. De klev ombord på ett materialtåg i Eskilstuna och den 22 april 1922 steg de av på den nybyggda tågstationen i Vilhelmina kyrkplats, dit inlandsbanan nu hade dragits. Eskilstunaborna hade velat visa sig från sin generösa sida. De hade skänkt pionjärerna 2

3 spadar, yxor, hackor och kokkärl. De var inalles sexton personer de flesta arbetslösa karlar. Per Albin var en av dem. I fickan hade de sju kronor och femtio öre i socialbidrag, vilket räckte till en måltid om dagen. De forna fabriksarbetarna hade visserligen ingen aning om hur man brukar jord och inte heller hur man fäller skogens träd, men de hade framtidstro. En av dem hade varit där i förväg och inspekterat läget. Tre personer ur styrelsen reste via Stockholm och skulle anlända några dagar senare, eftersom de fått uppdrag att uppvakta olika myndighetspersoner på vägen. Inlandsbanan hade börjat byggas. De hade utsett Mötingselberg till slutdestination, eftersom man visste att man då kom till en bygd, där det redan fanns tre kronotorpare; Anna och Lars- Johan Hällsten med sina sju barn, Oskar och Maria Jonsson med två flickor samt deras inackordering Erik Olofsson, dessutom Jenny och Valdemar Johansson och hans föräldrar. De bodde i byn och deras erfarenhet hoppades man kunna luta sig emot. I lågskor och klädda i bästa gåbortstassen och med hatten på huvudet kom de med tåg från arbetslöshetens Eskilstuna. De klev av tåget och efter några steg, sjönk de ända ner till knäna i djup snö. De var arbetsvilliga, svältfödda karlar, som iförda sina bästa munderingar anlände på järnvägsstationen. Framtiden såg de i korta bitar, det gällde att överleva natten i snörikets bitterkalla vinterköld. De kom för att börja på ny kula och fick samsas om det lilla som fanns. Här skulle de bygga upp sin nya tillvaro. Kvinnorna och barnen hade de lämnat kvar i civilisationen. Deras gemensamma mål var att få äta tre mål mat om dagen, morgon, middag och kväll. Innan familjerna fick lov att komma efter till 3

4 Mötingselberg, måste först det föreskrivna huset byggas, så att familjerna skulle ha någonstans att bo. Kolonisterna i Mötingselberg hade en hart när omänsklig arbetssituation framför sig. Rädslan för att krafterna inte skulle räcka till gjorde dem beklämda. Vem skulle orka ta itu med allt detta knog? Men man talade tillförsiktligt med varandra, tillsammans och solidaritet med varandra var vad som gällde för alla och envar. Hänsyn och samarbetsvilja blev honnörsord. Den som inte klarade av att samarbeta var tvungen att ge sig av igen. Man delade upp arbetet efter var och ens bästa förutsättningar. Man körde hem ved på lånade timmerkälkar innan föret tog slut. Det mesta var grova, krokiga tallgrenar eller toppändar av tall och gran efter avverkningar. Grangrenarna fick ligga kvar i skogen och multna för det var för mycket ris på dem och att kvista dem rena lönade sig inte. Det som döljs i snö kommer upp i tö, och när snön hade smält undan i slutet av maj och början av juni fick kolonisterna beskåda vad lotten var värd. Här fanns exempelvis ingen väg till kronoparken. Icke ett dike var grönt. Marken var icke undersökt av jordbrukskunnig. En agronom gick där i två dagar över ett område på femhundra hektar. Framför dem låg urskogen och myrmarken. Att såga ner virket för hand insåg man var en omöjlighet. Det skulle ta för lång tid och man måste hinna torka timret över sommaren och därför såg man till att man fick låna ett sågverk av kolonisationsnämnden, som hade använts för arbetena på inlandsbanan. Maskinerna stod cirka fem mil från Mötingselberg på Storholmen. Järnvägsarbetarna hjälpte till och lånade ut en järnvägsvagn att lasta den tunga maskinen på. En ångdriven lokomobil lånades också som dragkraft. Sex 4

5 man hämtade den. En dressin från Storuman kom till Vojmån klockan två på natten och mötte karlarna, som hade gått vilse i skogen och genomblöta kom till mötesplatsen. De tre milen till Lövliden fick de åka dressin och blev genomfrusna, resten av sträckan värmde de upp sig genom att gå till fots. Sedan de lastat maskinen på vagnen drogs den av ett lok till Vojmån. Problemet var nu att från järnvägsstationen transportera den tunga maskinen till Mötingselberg, det vill säga, en mil genom obrutet land. Till slut enades man om att det vore bättre att frakta sågverket på Vojmån så långt det gick och man byggde en flotte. Så avklarades sju kilometer av sträckan. På älven fanns många forsar och man tvingades anställa några vana flottare. Resten av sträckan tre kilometer - fick sågverket bäras av sex man. Sågbordet var åtta meter långt. Ibland var terrängen så tät att det bara kunde få plats fyra bärare och en gång till bars sågverket till och med av bara två personer. Det var svårare att räkna ut hur lokomobilen skulle fraktas till Mötingselberg. Snön låg djup på marken, det var långvår. Man fick hyra en stor kälke och två hästar att lasta lokomobilen på, men efter en kort sträcka tippade lasset. Med hjälp av en stubbrytare lyfte karlarna upp lokomobilen igen och slog rep om skorstenen. Sedan gick tre man på vardera sidan om lasten för att hålla den i jämvikt. Efter två dagar slit nådde manskapet Mötingselberg trötta och genomblöta. När sågverket stod på plats kändes det bra och nu skulle arbetet delas upp: Fem karlar ansvarade för sågningen, fyra forslade fram sten till grunder för stugor och ladugårdar, en var kock och de övriga stakade upp småvägar till de blivande gårdarna. 5

6 En jägmästare lät stämpla cirka två tusen träd, som vi fick ta till byggnadsvirke, fortsätter Johan Alfred Ågren sin berättelse. Men det var mest klen och dålig skog som bäst passade till massaved. Då förstod vi att de inte trodde att vi skulle stanna. Det erbjudna virket användes till ladugårdsbyggnader. Jägmästare Pettersson stakade ut kolonaten, som kom att ligga efter varandra på en sträcka av sex kilometer. Tre av kolonisterna hjälpte till att mäta. Den som gick med mätsnöret måste gå rakt fram, ibland över sanka myrar. Mannen ifråga var ganska tung och sjönk ända ner till axlarna på ett sankt ställe. J. A. Ågren minns att han blev utskrattad av de övriga. Då blev han arg och skrek till jägmästare Pettersson: Kallar ni det här för kolonisering? Mannen ifråga var den förste som ledsnade på allt och for tillbaka till Eskilstuna samma höst. Med en måttstock mättes det utstakade området upp. Några kolonister fick bara vitmossa och sten som inte gick att odla. Diskussionen uppstod hur jordlotterna skulle delas upp rättvist. Man kom överens om att dra lott, så att ingen skulle känna sig förfördelad efteråt. De som hade tur fick bra jord, de andra värdelös mossa och sten. Samarbete var det som gällde hädanefter. Kronotorparen Waldemar Johansson upplät sin stuga till de sexton männen, som fick samsas på golvet, men när det hade blivit lite varmare flyttade virkesavverkarna ut i kojor i skogen. Sex man arbetade på sågen. Kolonisationsnämnden lånade ut ytterligare en lokomobil för att driva sågverket med. Den eldades med ved och ångan drev sågverket. Man sågade och sågade och lade sedan timret på tork. Efter sommaren restes ladugårdarna och när Eskil Andersson kom tillbaka med de 6

7 hoptiggda pengarna, köpte man tre kor. Kolonisationsnämnden ställde ett tröskverk till förfogande också eftersom det nu var dags för första höskörden. Första sommaren samlades alla kolonister och bärgade hö tillsammans i fjorton dagar. Sedan började man bygga boningshus med branta tak, som restes som plogar upp mot himlen. Snö skulle inte få tynga hustaken, den skulle hasa ner av den egna tyngden. Nu kunde mannarna och kreaturen flytta in i egna ladugårdar och njuta av lyxen. Karlarna tyckte sig ha fått det finfint och ansåg att det nu var dags att låta fruar och barn komma efter söder ifrån. Tre kolonister lät sina fästmör komma upp och bestämde sig för att ställa till trippelbröllop. Det var ingen kyrkvigsel utan bröllopet ägde rum i ett kronotorpskök i midsommartid. En karl som såg ut som en luffare hade kommit travande genom skogen. Man kan inte påstå att han såg särskilt prästerlig ut, men presenterade sig i alla fall som Gullander och svensk-amerikan. Han sa att han var präst och berättade att han kom från Latikberg och hade gått vilse i skogen och därför var två timmar försenad. Han tog emot papperslapparna med brudparens namn på och gick avsides för att byta kläder till stärktyg och svartkappa. Vid det tillfället måste lapparna ha gått vilse mellan händer och fickor. I vigselögonblicket uppstod några namnförväxlingar. Två av de giftassugna kolonisterna hette Erik. När han sedan skulle viga samman brudparen ställde han den gängse frågan: Tager du, Erik, denna Margit till din äkta maka? Brudgummen betraktade prästen utan att svara. Vittnenas blickar irrade häpna och osäkra omkring inför det som hände framför dem. Sedan tvingades bröllopsgästerna upplysa prästen om att han hade 7

8 tilltalat fel Erik. Det hela rättade till sig och rätt bröllopsfolk blev hopparade och äktenskapen stadfästes inför människornas Gud. De mottog välsignelsen stående. Ingen böjde knä i kronotorpsköket. Johan Alfred Ågren minns: Nu blev de nio familjer i vår nybyggarby. Sju av oss, bland dem jag, var ungkarlar på den tiden. Vi bestämde oss för att vi tillsvidare skulle bo i kojor tills stugorna var färdigbyggda. Varje koja fick två rum. Allt byggande skedde på fritiden, på kvällarna. Några spikade nästan hela nätterna. Jag minns det var besvärligt för myggplågan var stor på kvällarna. Vi hade inte myggmedel. De som smorde in ansiktet med tjära fick lida svårt dagen efter. När solen började skina blev de skinnlösa. Det blev bara lättare för de små blodsugarna att komma åt ansiktet på dem. Kamraterna fick göra masker för att skydda sig. I fyra år bodde ungkarlarna i kojorna, men när ladugårdarna stod klara, inredde många av dem rum i dem. Man hade föresatt sig att leva av jordbruk och måste dika ut myrmarkerna. Meningen var att i första linje odla hö för att kunna hålla boskap och gräs. Att torrlägga myrarna var en av grundförutsättningarna för myrodlingen. De som dikade hade det inte lättare. De stod upp till armbågarna i gyttja. Per Albin visste besked. Han hade fått goda råd av Svenska mosskulturföreningens kulturingenjör Edvard Hole, som han hade träffat och blivit god vän med under sin godsägartid i Småland. Edvard Hole hade påpekat vikten av att dika först innan man började så. Blev det fel från början, skulle det bli svårt att rätta till det senare, hade han sagt. Man måste också ta stor hänsyn till de olika jordarternas beskaffenhet, inte tro att man 8

9 kunde ta alla myrar över en bank. Varje myrjord krävde sin särskilda torrläggning. Man måste ta reda på lutningsförhållandena, mäta torvens djup och ta hänsyn till förmultningsgraden och bottnens beskaffenhet beroende på de växter som man ville odla på marken. Hole hade särskilt betonat hur viktigt det var att tänka på betydelsen av torvens förmultningsgrad. Ju fastare och förmultnad torven var, desto mer måste man torrlägga och desto tätare borde dikena läggas och tvärtom. Det betydde att de befintliga rena kärren med hård, förmultnad torv skulle dikas ut mer än mossarna med den lösa och oförmultnade vitmosstorven. Grunda myrar skulle torrläggas mer än myrar med tjockare torvlager. Torrlade man för hårt, kunde man riskera att jorden skulle bli för torr för gräsen och höskörden skulle slå fel. En blivande betesvall behövde torrläggas kraftigare än en slåttervall, eftersom djuren skulle gå omkring och beta och marken måste hålla för klövarna. Allt detta tänkte man på medan man grävde avvattningsdikena så djupa att vuxna karlar kunde stå käppraka i dem utan att synas. Det måste ha känts beklämmande att veta att det bara på en mils avstånd från stakningen fanns trehundra hektar finaste blålera! Laggdikena fick inte heller glömmas bort. De hade till uppgift att skära av grund- och ytvattnet från den omgivande fasta marken. Då snösmältningen sker hastigt på våren, strömmar smältvattnet in på odlingarna och måste avledas för att inte stå kvar i svackorna och fördärva skörden. Edvard Hole hade övertygat Per Albin om, att det första dike han skulle gräva var, för största möjliga nytta, bostadshusets avlopp. Avloppet skulle nämligen förläggas till myrens lägsta punkt, eller där 9

10 myren var som djupast. Han skulle gräva det minst en meter djupt och så stort som möjligt från början. Det var bråttom också, dikena måste färdigställas innan man började med rothuggningen och tuvhackningsarbetena. Först när myren hade torkat upp började man röja. De gubbar som röjde stubb, hittade allt fler lager stubbar under varandra, de svettades och svor: När skulle marken äntligen bli odlingsbar? Och här fanns mer att göra: Ris och vitmosstuvor lades i högar och brändes upp och askan, som innehåller växtnäringsämnen som kali, spred man ut över fältet. Nu behövde man en stor stark plog med lång vändskiva och bred och skarp bill och rist och därtill en harv. Var och en bidrog med pengar och kollektivt inköptes en plog och en spadrullsharv. Plogen drogs via en vajer med ett spel, som i sin tur drogs av lokomobilen. Dessutom lånade Jonas Oskar Jonson ut en häst. När man sått den första timotejen, grässådden, som skulle ge foder åt kreaturen, satte gubbarna sig ner i skenet av en karbidlampa i Jonas Oskar Jonssons kök och räknade. Ett hundra femtio kronor skulle var och en lägga till en kooperativ handelsförening, det vill säga den summa som man fått sig beviljat som kreaturslån. Kopengarna sattes istället in i handelsföreningen. En man avsattes för att sköta affären på fritiden. Men hur skulle kassan räcka? En av kolonisterna, Eskil Andersson, åkte till Stockholm och tiggde ihop mer pengar för att köpa in varor för. Matvarorna fick sedan bäras från Vojmån och man var ofta sex-sju man för att bära hem lasterna. Den som var starkast fick ta mesen och binda en femtio kilos säck mjöl på ryggen och bära den tretton kilometer långa vägen till Mötingselberg. 10

11 Snart ville kvinnorna ha kokspis, eftersom de inte vågade laga maten ute på grund av sommartorkan. Då beställdes tolv spisar från Näfverkvarns bruk och de anlände ganska snabbt till Vojmåns station och vägde tvåhundra kilo per styck. En hästhandlare i byn Siksjöhöjden hyrde ut en häst, men eftersom inga kontanter fanns, skrev man ut en växel på avbetalning. Efter tolv vändor och tolv dagar stod spisarna på plats i Mötingselberg. Spisarna var så tunga att vissa myrar inte bar mer än ett spislass åt gången. Johan Alfred Ågrens fosterson, Johan Olofsson, berättade om ett sällsynt fiskefång som styvfadern hade tyckt vara mycket speciellt. Det hade hänt den första våren, när de hade burit varor från Vojmån över spängerna på myrarna och över dikena. Vattnet i ett dike hade nästan torkat ut och det såg ut som om något rörde sig där nere i dyn. När de tittade närmare visade det sig vara hundratals fina abborrar, som det gick att plocka upp med bara händerna. Männen plockade och plockade, hattarna fylldes till brädden och på bussarongerna knöt man ihop ärmarna för att kunna bära hem fisken, som gick på torra land i Norrland. Det blev över femtio kilo fisk och en välkommen variation på matsedeln. Förklaringen visade sig vara enkel. Domänverket hade dikat ut en tjärn på hösten. I snösmältningen och högvattnet hade fisken sköljts ut i dikena och sedan stannat kvar där, när vattnet dragit sig tillbaka. Men fy för den lede! Många kvinnor blev antagligen gruvligt besvikna av tillvaron, hade låtit sig förblindas av skönpratet om en vackrare och rikare tillvaro. Varför måste jag bo i en sådan otät lada? Är jag inte människa kanske? Mjölka, räfsa, skura, bära 11

12 hinkar, aldrig räcka till!. De frös och tjatade på sina karlar att de skulle sätta sig på tåget och åka hem igen. De hade glömt bort 1917 års hungerdemonstrationer, glömt bort hur det varit att inte kunna ge småbarnen mat, glömt bort hur det känts att inte ha ett arbete att sätta händerna och mat att sätta tänderna i. Och de som vid den tiden varit barn och inte kunnat värja sig mot kraven, klagade senare i livet inför sina egna barn: Alla vi ungar fick bara arbeta, flickorna kunde i regel mjölka kor vid fem års ålder, pojkarna dikade och högg timmer vid tolv. Vi levde mest på ettersalt sill och korn på den tiden, mamma lakade inte ens ur den. Kvinnorna och barnen var dessutom rädda för den mörka, farliga skogen, för Volgseleböndernas fribetande kor och för hästarna, som härskade över skogsstigarna och ibland blev närgångna. Vems fel var det att vissa kvinnor inte stod ut med slitet och umbärandena? Var det den före detta lindansösen Mille som angav tonen, hon som satt i uppe i björken och darrade och inte vågade mjölka den egna kon? Nej, livet tedde sig naturligtvis oerhört krävande för dessa ovana stadsbor. De huttrade och frös, drog schalarna tätt omkring sig och led. Tre kolonister återvände till Eskilstuna efter den första vintern, en hade redan rest under hösten. Nu fanns möjlighet att byta till sig bättre jord. Sammanlagt sju kolonat blev aldrig bebyggda, och väl var väl det med tanke på terrängen! 12

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar.

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar. Instuderingsfrågor Bibeln och kristendomen - Läs följande sidor i läroboken 30-38 (om Bibeln) och 55-60, 62, 67-68 (om kristendomen) - Läs följande stenciler: Jesu under, äktenskapsbryterskan och Jesu

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Simon K 5B Ht-15 DRAKEN. Av Simon Kraffke

Simon K 5B Ht-15 DRAKEN. Av Simon Kraffke DRAKEN Av Simon Kraffke 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Erik och jag är 7 år och jag bor på en gård och den gården heter Hemlighetensgård bara för att vad som helst kan hända här. Och den gården ligger

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på Vikingarnas kläder Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på huvudet när de inte krigade? Vad hade männen på

Läs mer

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006 Zackarina bodde i ett hus vid havet med sin mamma och sin pappa. Utanför huset växte två björkar, och mellan dem hängde en hängmatta. Just i dag var hängmattan ett sjörövarskepp, och på det skeppet var

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Diane Tullson

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Diane Tullson Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Diane Tullson Vad handlar boken om? Boken handlar om Liam och Tej som ska iväg och åka snowboard (bräda). Plötsligt voltar bilen och rullar ner för en brant backe. Liam

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42 Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Tisdag v 47 Utvärdering Avslutning Torsdag v 46 Vattnets kretslopp Tisdag v 45 Kretslopp Tippen

Läs mer

Rune Larsson VÅR HEMBYGD. Kolbäcks Folkets Park

Rune Larsson VÅR HEMBYGD. Kolbäcks Folkets Park Rune Larsson VÅR HEMBYGD Kolbäcks Folkets Park Kolbäcks Folkets Park Redigerad utskrift av K.A. Ragnars intervju med parkföreståndare Einar Rundgren. K.A. Ragnar, som var hembygdsföreningens förste ordförande,

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Minns du: Att tvätta. Användarhandledning. En del av Landstinget Sörmland

Minns du: Att tvätta. Användarhandledning. En del av Landstinget Sörmland Minns du: Att tvätta Användarhandledning En del av Landstinget Sörmland En del av landstinget Sörmland Box 314 611 26 Nyköping Tel 0155-24 57 00 Fax 0155-28 55 42 Bokning 0155 24 57 02 E-post info.museet@dll.se

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Det var en kylig vårmorgon år 1916. Tre barn från den

Det var en kylig vårmorgon år 1916. Tre barn från den Det var en kylig vårmorgon år 1916. Tre barn från den lilla bergsbyn Aljustrel nära Fatima i Portugal märkte ingenting ovanligt. Som vanligt hade de gått upp före gryningen, ätit frukost och vallat föräldrarnas

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 15 Kronan och tjäroljan. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 15 Kronan och tjäroljan. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 15 Kronan och tjäroljan En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april

Läs mer

Min resa till Tanzania

Min resa till Tanzania Min resa till Tanzania Jag har för andra gången i mitt liv varit i Tanzania. Jag är nu mer förtjust än jag var sist. Resan gjorde jag med min pappa, John. Min bror Markus var redan där. Första gången jag

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar.

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar. innehållsförteckning Kap 1 Byxor s.1 Kap 2 Kidnappad s.2 Kap 3 den stora resan s.3 Kap 4 Hittat honom s.4 kap 5 Ingen tror oss s.5 Kap 6 Äntligen fångade s.6 BYXOR $$ Kap 1 Linus satt en tidig lördagmorgon

Läs mer

Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde

Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde Kapitel 1 Dörren Hej jag heter Carli och jag är 9 år. Min skola heter Nyckelpigan. Min kompis tycker jag om, hon heter Marie. Vi är rädda för

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

En plats för TRO. Vad tror du på? Fundera gärna en stund.

En plats för TRO. Vad tror du på? Fundera gärna en stund. TRO Dileva frågar: Vem ska man tro på, tro på, tro på när, tro på när det är så här? Jesus säger: Känn ingen oro. Tro på Gud och tro på mig. Johannes 14:1 Vad tror du på? Fundera gärna en stund. På väggen

Läs mer

Kapitel 1 Resan. - Oj nu börjar det bli mörkt sa jag till Sergio.

Kapitel 1 Resan. - Oj nu börjar det bli mörkt sa jag till Sergio. Kapitel 1 Resan. Äntligen är jag på väg till Spanien för att spela min första match med Real Madrid. Jag heter Marko och jag är 19 år gammal. Jag och min kompis Sergio är på väg med ett jätte stort kryssnings

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

Spöket i Sala Silvergruva

Spöket i Sala Silvergruva Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har

Läs mer

Alba och Forum för poesi och prosa presenterar ett utdrag ur romanen Pojkarna (2011) av Jessica Schiefauer

Alba och Forum för poesi och prosa presenterar ett utdrag ur romanen Pojkarna (2011) av Jessica Schiefauer Alba och Forum för poesi och prosa presenterar ett utdrag ur romanen Pojkarna (2011) av Jessica Schiefauer Luften var ljummen, gruset var solvarmt och sista lektionen för dagen var gymnastik. Vi spelade

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Vilda kommer till stan

Vilda kommer till stan 1 2 Vilda kommer till stan Mitt i Tuvebo ligger en vacker liten sjö vid namn Gerdsken. Runt sjön slingrar sig en promenadväg och utmed den ligger det små hus och en och annan gräsplätt. Rätt många badplatser

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Yxan i huvudet. Kapitel 1

Yxan i huvudet. Kapitel 1 Kapitel 1 Yxan i huvudet För nästan tusen år sedan levde en pojke som hette halvdan. han bodde i Östbyn som låg vid en bred flod. På andra sidan floden låg en annan by, Västbyn. trots att det fanns en

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze Vem vinkar i Alice navel av Joakim Hertze c 2006 Joakim Hertze. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia

Läs mer

VATTENBLÄNK PÅ SKOLGÅRDEN Uggleskolan den 7 oktober 2004

VATTENBLÄNK PÅ SKOLGÅRDEN Uggleskolan den 7 oktober 2004 VATTENBLÄNK PÅ SKOLGÅRDEN Uggleskolan den 7 oktober 2004 På Uggleskolan i Södra Sandby blev spännande planer verklighet. Här byggdes ett vattenblänk med tillhörande minibäck, genom att tillvarata en naturlig

Läs mer

Jojo 5B Ht-15. Draken

Jojo 5B Ht-15. Draken 1 Draken Kapitel 1 drakägget - Jojo kan du gå ut och plocka lite ved till brasan frågade mamma - Okej jag kommer sa jag Å föresten jag heter Jojo och jag är 11 år jag bor i ett rike som kallas älvänka

Läs mer

Frågor mellan raderna (Du måste tänka efter när du har läst texten. Genom ledtrådar i texten hittar du svaret.)

Frågor mellan raderna (Du måste tänka efter när du har läst texten. Genom ledtrådar i texten hittar du svaret.) SIDAN 1 Läsförståelse Kapitel 1 1. Varför väljer Tej att köra den gamla vägen? 2. Vart är Tej och Liam på väg? 3. Varför är det bra att stubben står just där bilen stannar? 4. Varför kan de inte få lift

Läs mer

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet Industriella revolutionen började i Storbritannien under 1700-talet Det agrara samhället Före industrialiseringen så arbetade så gott som alla inom jordbruket Var och en ägde en liten bit av varje jordsort,

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Runt sjön Lago Nahuel Huapi

Runt sjön Lago Nahuel Huapi Runt sjön Lago Nahuel Huapi Villa la Angostura är en liten turistort på Lago Nahuel Huapi s norra strand. På riktig spanska uttalas Villa vijja, men här uttalas det vicha. Vi kom dit på nyårsdagen vid

Läs mer

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *

Stenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa

Läs mer

Skogstomten Stures dagbok

Skogstomten Stures dagbok Skogstomten Stures dagbok Sara Kåll, 2013. Måndag Tidigt på morgonen var luften frisk. Solen tittade fram och i mina kinder kände jag, att temperaturen var ett par grader på minus. Idag har jag suttit

Läs mer

Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt

Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt Om arbetsmaterialet Det här arbetsmaterialet följer sidorna i boken. Till varje sida finns det ordförklaringar och frågor att

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

FK Stigens fjälltur påsk 2013

FK Stigens fjälltur påsk 2013 FK Stigens fjälltur påsk 2013 Efter en utsökt lunch på Grövelsjöns Fjällstation startade turen den 1:a april med 3 km uppförsbacke. Med stighudar gick det utmärkt, och efter en knapp timme var det dags

Läs mer

Hittar du andra svåra ord? Skriv ner dem och slå upp betydelsen i en ordbok. Använd fem av orden i meningar. Meningarna kan handla om boken.

Hittar du andra svåra ord? Skriv ner dem och slå upp betydelsen i en ordbok. Använd fem av orden i meningar. Meningarna kan handla om boken. ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN UNNI DROUGGE ORD forna (s 5, rad 8) tidigare, vi säger forna Jugoslavien då landet inte finns längre vågigt (s 6, rad 5) hår som inte är lockigt eller rakt, utan lite böjt som

Läs mer

Felix och gammelgäddan

Felix och gammelgäddan Felix och gammelgäddan Tycker du om den här sagan? Surfa in på www.smasagor.se Där kan du hitta fler sagor Har du funderingar, kommentarer eller frågor skicka ett epostmeddelande till jonny_carlsson@passagen.se

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin.

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Hej! Hej! Jag heter Lisa och jag är 11 år. Jag går på Valnötsskolan i Malmö. Min bästa kompis heter Vera. Hon är den bästa kompis man kan ha. Hon är så snäll och

Läs mer

HEMAVAN/TÄRNABY VÅREN 2015

HEMAVAN/TÄRNABY VÅREN 2015 HEMAVAN/TÄRNABY VÅREN 2015 Så var det då dags att flyga till nordligare delar av Sverige. Åtta gubbar från Veterangänget hade bokat genom Magnus och Janne en resa till skid och skoterparadiset Hemavan.

Läs mer

tacksamma för att det finns någon som bryr sig om dem för att deras liv är lika mycket värda som andras. Hjälp

tacksamma för att det finns någon som bryr sig om dem för att deras liv är lika mycket värda som andras. Hjälp När sommaren var slut, lämnades min mamma av sin familj. Hon har berättat att hon sprang flera kilometer efter bilen, men ingen hörde hennes rop på hjälp. Till slut gav hon upp och kröp in i en håla under

Läs mer

Kapitel 2 En drake föds

Kapitel 2 En drake föds Draken Det vad en gång en ung pojke som hette Prefixz Han bodde i ett rike som hette Bohus. Han var fattig. Pang! Mamma kom rusande in. Vi måste ha ved. - Jaja jag hämtar ved - Bra för jag och pappa fryser.

Läs mer

Hej! Va kul att just du öppnar den här boken som handlar om mig, MAGGI LUNTAN! Jag vill gärna berätta om några spännande upplevelser. Häng med!

Hej! Va kul att just du öppnar den här boken som handlar om mig, MAGGI LUNTAN! Jag vill gärna berätta om några spännande upplevelser. Häng med! MAGGI LUNTAN Hej! Va kul att just du öppnar den här boken som handlar om mig, MAGGI LUNTAN! Jag vill gärna berätta om några spännande upplevelser. Häng med! Skridsko i månskenet Mina syskon åkte skridskor

Läs mer

Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen.

Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen. 1 Mamma Mu gungar Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen. Utom Mamma Mu. Mamma Mu smög iväg och hoppade över staketet.

Läs mer

Känslor och tankar om naturen

Känslor och tankar om naturen Känslor och tankar om naturen I Ur och Skur i skola och på fritidshem är en av Friluftsfrämjandets verksamheter och har utvecklats sedan 1995. Med utgångspunkt från Läroplan grundar sig pedagogiken och

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid.

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Jennys barndom Jenny föddes på en gård som heter Lingmyren i Skarvtjärn, Harmångers socken en 16 juli 1901.Tre

Läs mer

Författare: Can. Kapitel1

Författare: Can. Kapitel1 Ön Författare: Can Kapitel1 Jag heter Johnny Depp och är 37 år. Jag. bor i Madagaskar. Min mamma är svårt sjuk och jag måste försöka se min mamma innan hon dör.hon bor i Australien och jag har lånat en

Läs mer

FLOTTNINGSMINNEN Av Gösta Lindmark, Bodträskfors

FLOTTNINGSMINNEN Av Gösta Lindmark, Bodträskfors FLOTTNINGSMINNEN Av Gösta Lindmark, Bodträskfors 1 Bilden från Bert Olls: Flottaren Första året I början av 40-talet var många av de arbetsdugliga inkallade, vilket gjorde att vi, som egentligen var i

Läs mer

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska Selma Fingal, torparhustru och tvätterska I Glimtar från 2005 finns en artikel som bygger på en intervju med Selma Fingal som gjordes på Hagagården 1982 av Elsie Lindholm och Ulla Nygren Selma som barn,

Läs mer

meddelanden från bangladesh 2012

meddelanden från bangladesh 2012 meddelanden från bangladesh 2012 Vi tycker om fabriken. Det är bra ljus och luft där. Vi skulle vilja att det ser ut så hemma. Fast lönen är för liten. Och vi jobbar för långa dagar! Vi vill bli befordrade

Läs mer

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö INDUSTRIALISERINGEN Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt

Läs mer

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe. Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda

Läs mer

Santos visste att det bara var en dröm men han fortsatte ändå att leka med bollen varje dag för det fanns inget han älskade mer.

Santos visste att det bara var en dröm men han fortsatte ändå att leka med bollen varje dag för det fanns inget han älskade mer. 1. Solen var precis på väg upp och där ute på den lilla grusplanen intill byn kunde man redan se Santos springa omkring med den bruna slitna läderbollen som han gjorde varje dag. Oavsett om det var vardag

Läs mer

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER Grådask eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER (före detta Snövit) (hennes man) (den åttonde, bortglömde, dvärgen) SÅNGER Min dröm, vart

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN KIRSTEN AHLBURG ORDLISTA pall (sida 10, rad 3) en liten stol utan ryggstöd och armstöd baguette (sida 14, rad 12) franskt, vitt bröd LÄSFÖRSTÅELSE Vid dagens slut sida 5 Vilken

Läs mer

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32 1 Herrdals kapell 20130616 Det är jag var inte rädda Matt 14:22-32 I Herrdals kapell utanför Kungsör finns en altartavla som föreställer bibelberättelsen om när Jesus och Petrus går på vattnet. I mitten

Läs mer

Mirella och Lukas förstår inte vad mannen pratar om. Det blir lite trångt när han ska tränga sig förbi dem i den smala trappan. Står det några och

Mirella och Lukas förstår inte vad mannen pratar om. Det blir lite trångt när han ska tränga sig förbi dem i den smala trappan. Står det några och Hisstunnan Det luktar verkligen rök. Inte cigarettrök, utan ungefär sådan där rök som kommer från eld. De fortsätter försiktigt i den rangliga järntrappan, som ringlar sig neråt. Kolla! Det är den där

Läs mer

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad bondejord

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad bondejord VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA faktablad bondejord odlingsrösen träd i odlingslandskapet ortnamnen berättar hässjor brödbak o d l i n g s r ö s e n Vid sidan om dikningen har ett av de tyngsta arbetena

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

De 39 stegen LÄSFÖRSTÅELSE JOHN BUCHAN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

De 39 stegen LÄSFÖRSTÅELSE JOHN BUCHAN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN JOHN BUCHAN LÄSFÖRSTÅELSE PERSONER I BOKEN rymma (sida 6, rad 4), smita, komma undan märkliga (sida 8, rad 6), konstiga omtänksam (sida 8, rad 14), snäll, bryr sig om andra förhindra

Läs mer

Kärleken gör dig hel

Kärleken gör dig hel Kärleken gör dig hel Jag frågade den där kallaste torsdagen i februari, vad är kärlek? Det hade bildats rimfrost på mina fönsterrutor den här morgonen och jag tittade inte ens på termometern innan jag

Läs mer

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Bakgrund Den 1 oktober firar kyrkan S:ta Teresa av Jesusbarnet, även kallad Thérese av Lisieux, jungfru och kyrkolärare. I dagens samling

Läs mer

Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson

Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson Skvalbäcken Från början hette stället Sven Håkanstorpet, men genom först delning och sedan sammanslagning blev det Skvalbäcken 1:28. Skvalbäcken ligger inom södra Slätaflys marker. Vägen mellan Skärgöl

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

4 sön e Trettondedagen. Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36

4 sön e Trettondedagen. Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36 4 sön e Trettondedagen Västerås 2017-01-28, Norrköping 2017-01-29 1/5 Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36 Nåd vare med er och

Läs mer

Natur och kulturstig Livered

Natur och kulturstig Livered Natur och kulturstig Livered Genom den här kyrkporten anlände en gång folket från Livereds gamla by till sin kyrka. I dag finns inte mycket kvar av byn. Området där liveredsborna levde och arbetade är

Läs mer

Första operationen september 2010

Första operationen september 2010 Första operationen september 2010 Oliver Vår son föddes med total dubbelsidig LKG-spalt. Första operationen som vi nu har genomfört gjordes när han var nästan 7 månader och då slöt de den mjuka gommen

Läs mer

Vem där? Där smyger tyst på tå en väldig katt som ger sig ut att jaga varje natt Hans öron har små tofsar må ni tro Aha, jag vet, det måste va en...!

Vem där? Där smyger tyst på tå en väldig katt som ger sig ut att jaga varje natt Hans öron har små tofsar må ni tro Aha, jag vet, det måste va en...! Mitt fåfänga får, får, får har färgat sitt hår, hår, hår Min händiga häst, häst, häst har vävt sig en väst, väst, väst Min snokande snok, snok, snok har skrivit en bok, bok, bok om min konstiga katt, katt,

Läs mer

Kapitel 1 Det hade ringt in för flera minuter sen, ändå så kom nästan ingen till klassrummet.

Kapitel 1 Det hade ringt in för flera minuter sen, ändå så kom nästan ingen till klassrummet. Monstret Kapitel 1 Det hade ringt in för flera minuter sen, ändå så kom nästan ingen till klassrummet. Jag bara satt och väntade, jag var så jävla irriterad av att ingen Kunnde komma in så de kan börja

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

DÖDLIG törst Lärarmaterial

DÖDLIG törst Lärarmaterial sidan 1 Författare: Peter Gotthardt Vad handlar boken om? I staden där Anna, Siri och Lina bor finns ett gammalt hus som alla kallar Slottet. Det är ett mystiskt hus där helt otroliga saker kan hända.

Läs mer

Livets lotteri, Indien

Livets lotteri, Indien Livets lotteri, Indien Jag heter Rashmika Chavan och bor i Partille, men mitt ursprung är Indien (Mumbai). Jag, min mamma Angirasa och lillebror Handrian flydde till Sverige när jag var 11 år. Nu är jag

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer