Från förskolepedagogik till nanoteknik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från förskolepedagogik till nanoteknik"

Transkript

1 1 Från förskolepedagogik till nanoteknik Utbildning och forskning i Sverige

2 2

3 Europas länder måste våga investera i framtiden. I globaliseringens tidevarv spelar medborgarnas kunskaper en allt större roll. Våra utbildningssystem kvaliteten på lärare och undervisning blir avgörande för samhällets tillväxtkraft och medborgarnas välfärd. Ett utvecklat europeiskt utbildningssamarbete gynnar alla länder som del tar. Det gäller inte minst nu när den internationella finans krisen drabbar Europa och världen. För att möta denna utmaning krävs satsningar på utbildningsväsendet. I tider av ekonomisk nedgång söker sig fler till yrkesutbildning, högre utbildning och vuxen utbildning. Med mer kunskap står de bättre rustade för att få ett nytt arbete när konjunkturen vänder. Utbildning ger dem makt och möjlighet att utforma sina egna liv. Europas länder måste kraftsamla och fokusera på de centrala delarna av Lissabonstrategin. Kunskapstriangeln är en sådan och därför vill vi under det svenska ordförandeskapet främja en fortsatt diskussion om hur Europa kan stärka kopplingarna mellan forskning, innovation och högre utbildning. Att utbyta erfarenheter är ett sätt att nå goda resultat. Sverige har en ambitiös reformagenda för de närmaste åren och vi vill gärna diskutera våra gemensamma utmaningar för att nå så goda resultat som möjligt. Du kan läsa mer om det svenska utbildningsväsendet och regeringens kunskapspolitik i den här broschyren. Jan Björklund Utbildningsminister jann lipka pawel flato Tobias Krantz Högskole- och forskningsminister

4 4 Utbildning och forskning några grunddrag Det livslånga lärandet börjar redan under de första viktiga åren och pågår sedan under hela livscykeln. Från förskolan och framåt uppmuntras barn, ungdomar och vuxna i Sverige att söka kunskap och tänka självständigt. Det har skapat generationer av frimodiga, innovativa individer vilket är avgörande för att kunna växa som kunskapsnation och kunskapsekonomi. Sverige har en stark bildningstradition med inslag av såväl statliga initiativ som frivilliga insatser och folkbildning. Det första universitetet etablerades 1477, den allmänna folkskolan infördes 1842 och studieförbunden har verkat i över 100 år. I dag deltar nära hälften av Sveriges befolkning i någon typ av utbildning under ett år. Det höga studiedeltagandet är ett resultat av stora satsningar på utbildning och folkbildning under lång tid. Under de senaste decennierna har en rad omfattande reformer genomförts inom utbildning och forskning. Allt för att använda nya möjligheter och möta samtidens utmaningar. En översikt över systemen för utbildning och forskning samt information om aktuella politiska initiativ finns på sidan 10.

5 5 Allas rätt till likvärdig utbildning Alla individer och grupper i samhället har rätt till utbildning oavsett bakgrund eller andra förutsättningar. Det innebär till exempel att varje litet barn har rätt till en förskoleplats, att en person med funktionsnedsättning eller andra behov har rätt till särskilt stöd och att den som är anställd men vill studera har rätt till tjänstledighet. Hög tillgänglighet, likvärdighet och kvalitet är grundbultar i Sveriges utbildningssystem, som präglas av offentlig finansiering, mål- och resultatstyrd verksamhet och långtgående decentralisering. Det ska inte finnas några återvändsgränder i systemet. Grundläggande utbildning är oavsett nivå ofta avgiftsfri för individen. Därutöver finns ett generöst och generellt studiestödssystem som främst ska täcka den studeran des levnadsomkostnader under utbildningen. Likvärdig, men inte likadan Sverige har lyckats förhållandevis väl med att göra utbildning likvärdig för alla när det gäller tillträde, utformning och innehåll. Resultaten i skolorna skiljer sig mindre åt i Sverige än i de flesta andra länder. Tillgängligheten till vuxenutbildning är hög och har främjats till exempel genom flexibilitet och utbyggd infrastruktur för lärande. Social snedrekrytering till högre utbildning på grund av individens bakgrund motverkas aktivt, liksom stelbenta strukturer som förhindrar utveckling mot ökad jämlikhet och jämställdhet. Tillgången till högre utbildning underlättas genom att universitet och högskolor finns över hela landet och genom att stora satsningar har gjorts på distansutbildning via Internet, vilket skapar goda möjligheter till utbildning även för yrkesverksamma och äldre. Men mycket återstår att göra. Det är fortfarande vanligare att högskolestuderande har välutbildade föräldrar. Pojkar och män når i genomsnitt sämre resultat än flickor och kvinnor. Allt färre män väljer också att bli lärare och kvinnor är i klar majoritet bland de studerande i såväl den högre utbildningen som vuxenutbildningen. Att alla utbildningar ska vara likvärdiga innebär inte att de ska utformas lika överallt. I både förskolan och grundskolan ska till exempel hänsyn tas till varje barns och elevs förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Utbildningsan ordnare och lärare ska arbeta för att nå nationella mål men har stor frihet att välja sätten att göra detta på. Befolkningen fördelad efter utbildningsnivå, år 60 år 50 år 40 år 30 år 20 år Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år Eftergymnasial utbildning längre än 3 år Kostnadsfördelning för utbildningssystemet, 2007 Övriga skolformer/ verksamheter 18% Förskoleklass 2% Gymnasieskola 14% Förskola 18% Grundskola 29% Universitet/ högskola 19% Utbildningskostnadernas andel av BNP var 6,7 procent (2007). Den totala kostnaden för gymnasieskolan har under den senaste femårsperioden ökat med 21 procent samtidigt som antalet elever ökat med 17 procent. Kostnaden för universitet/högskola ökade med 3 procent och för grundskolan med 2 procent. Kostnaden per elev i grundskolan har ökat med 14 procent under samma period.

6 6 Antal och fördelning av studiemedelstagare, 2008 Utlandsstudier studerande TOTALT studerande Utlandsstudier mnkr TOTALT mnkr Andel Elever i friskolor Grundskolenivå studerande Gymnasienivå studerande Eftergymnasial nivå studerande Fördelning och storlek på utbetalda studiemedel (bidrag och lån), 2008 Grundskolenivå 654 mnkr Gymnasienivå mnkr Eftergymnasial nivå mnkr Finansiering av utbildning och forskning Avgiftsfri undervisning på alla nivåer Inga avgifter tas ut för vare sig undervisning, skolhälsovård eller skolskjuts i den svenska skolan. I grundskolan är även skolmåltiderna gratis för eleverna. Grunden för finansieringen av det offentliga skolväsendet är de kommunala och statliga skatteintäkterna. Alla är med och betalar. Parallellt med det offentliga skolväsendet finns ett växande antal fristående skolor på grundskole- och gymnasienivå. Även dessa är helt offentligt finansierade. Skolan finansieras delvis genom att staten ger ett generellt statsbidrag till kommunerna som ska fördelas efter lokala behov och prioriteringar. Till detta kommer statliga bidrag för särskilda satsningar, till exempel fortbildningar för lärare eller projekt med inriktning att öka elevintresset för matematik och teknik. Kostnaderna per elevplats, inklusive allt från lärarlöner och lokaler till skolmat och läromedel, kan variera mellan skolor och kommuner. I en glesbygdskommun kan många barn behöva skolskjuts, medan vissa storstadskommuner har höga kostnader för modersmålsundervisning för elever med utländsk bakgrund. För att alla barn och elever ska ha så likvärdiga förutsättningar som möjligt finns ett finansiellt utjämningssystem som omfattar alla delar av landet. För plats i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har kommunerna rätt att ta ut en låg avgift. Även den högre utbildningen är huvudsakligen avgiftsfri för studenterna och huvudsakligen finansierad med offentliga medel. Universiteten och högskolorna tilldelas resurser utifrån hur många helårsstudenter som har registrerats och de studieprestationer de har utfört. 10% motsvarande grundskolan 20% motsvarande gymnasieskolan Fri forskning med offentlig finansiering Den forskning och utveckling som bedrivs vid Sveriges universitet och högskolor finansieras främst av staten och andra delar av den offentliga sektorn. Den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor är fri. Det innebär att forskarna väljer vilka frågor de ska forska om samt vilka metoder de vill använda och hur resultaten ska publiceras.

7 7 Offentlig forskning finansieras såväl genom direkta anslag från staten som genom forskningsråd och andra forskningsfinansierande myndigheter. Även forskningsstiftelser, EU, kommuner och landsting bidrar ekonomiskt till forskning. De största resurserna för forskning och utveckling i Sverige totalt kommer från näringslivet. Dessa forskningsmedel hanteras dock nästan helt inom företagssektorn. Delat ansvar stor frihet Det offentliga skolväsendet Ansvaret för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundoch gymnasieskola och vuxenutbildning delas mellan riksdagen, regeringen, skolhuvudmannen (kommun, landsting eller fristående skolhuvudman), myndigheterna på skolområdet och verksamhetsnivån. De ingår i ett måloch resultatstyrt system som ger stor lokal handlingsfrihet. Decentraliseringen skapar goda möjligheter till delaktighet och inflytande för pedagoger, elever och föräldrar. Ramarna och målen för verksamheten anges i de olika nationella styrdokument som beslutas av riksdag och regering. För skolan fastställs nationella kursplaner och timplaner där det anges vilka ämnen som ska finnas och den minsta garanterade tid som eleverna har rätt att få lärarledd undervisning i respektive ämne. Varje verksamhet har ett stort ansvar för att arbeta inom uppsatta ramar och nå uppsatta mål. Utifrån de nationella styrdokumenten väljer man de arbetssätt som passar lokala förutsättningar. Kommunerna och fristående skolhuvudmän ansvarar för ekonomisk styrning, uppföljning och utvärdering av sina respektive verksamheter. Fristående skolor är skyldiga att medverka i den statliga uppföljningen och utvärderingen och kommunerna har rätt till insyn i de fristående skolornas verksamhet. Kommunerna har tillsyn över bland annat enskilda förskolor. Generöst studiestöd för alla nivåer Ingen ska behöva avstå från studier på grund av ekonomiska begränsningar. Det svenska studiestödssystemet ska fungera rekryterande och det bidrar också till ett högt deltagande i utbildningen. Det ska även utjämna skillnader i villkor mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa. Studiemedel som består av bidrag och lån ges till studerande i såväl högre utbildning som vuxenutbildning. Studiehjälp i form av studiebidrag ges till alla unga studerande på gymnasienivå. Övriga ekonomiska stöd till unga gymnasiestuderande behovsprövas. Studiestödet ges direkt till den studerande, i huvudsak oberoende av föräldrarnas eller familjens ekonomi i övrigt. Studiemedel ges för studier på både hel- och deltid och kan»tas med«för studier utomlands. Vissa grupper kan dessutom få särskilda stöd, till exempel studerande med barn och personer med funktions nedsättningar. Cirka en tredjedel av studiemedlet utgörs av bidrag och två tredjedelar av ett förmånligt lån. Studielånet ska i princip betalas tillbaka med början vid årsskiftet närmast efter det att studierna avslutats. Det finns regler som innebär att en viss hänsyn ska tas till den enskildes betalningsförmåga. Workbook/johner

8 8 Nationella minoriteter Sverige har anslutit sig till de europeiska konventionerna som skyddar minoritetsbefolkningar och minoritetsspråk. Sverige har fem erkända nationella minoriteter: judar, romer, sverigefinnar och torndalingar samt samer (som även är ett urfolk). Det här är grupper som har befolkat Sverige under lång tid och som har en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet samt en vilja att behålla sin identitet. Barn som tillhör en nationell minoritet har rätt till undervisning i sitt modersmål i skolan. De erkända minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. Alla barn i Sverige ska också enligt läroplanen få kunskap om de nationella minoriteternas historia, kultur, språk och religion. Ett antal universitet och högskolor har också i uppdrag att erbjuda utbildning i de nationella minoritetsspråken. Tre skolmyndigheter stödjer och följer upp arbetet med att öka skolornas kvalitet och resultat. Statens skolverk styr, stödjer, följer upp och utvärderar kommuners och skolors arbete med att förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheterna. Statens skolinspektion ansvarar för tillståndsprövning vad gäller fristående skolor, tillsyn över huvudmän och verksamheter samt kvalitetsgranskning. Specialpedagogiska skolmyndigheten ansvarar för statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor vad avser barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar. Stor frihet i den högre utbildningen Statliga universitet och högskolor är egna myndigheter som lyder direkt under regeringen. Deras verksamhet regleras genom de lagar och regler som finns på högskoleområdet samt genom de resurser och andra ramar som riksdag och regering beslutar om. Det finns också ett antal enskilda anordnare av högskoleutbildning, som har regeringens tillstånd att utfärda vissa examina. Universitet och högskolor tilldelas ett anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå som de sedan själva bestämmer hur de använder. Anslaget beräknas på hur många helårsstudenter lärosätet har och hur dessa presterar. Endast för ett fåtal yrkesexamina civilingenjörer, sjuksköterskor och lärare anges mål för hur många examina som ska avläggas under en viss period. Sedan 2009 används en ny modell för resurstilldelning till forskning och till utbildning på forskarnivå. Den bygger på kvalitetsindikatorer och en basresurs som tilldelas utifrån antalet helårsstudenter. Alla universitet och högskolor som omfattas av den nya modellen har initialt tillförts en basresurs för forskning och utbildning på forskarnivå. En särskild myndighet, Högskoleverket, utvärderar kvaliteten på Sveriges högskoleutbildningar. Systemet för kvalitetssäkring innehåller bland annat utbildningsutvärderingar, granskningar av lärosätenas kvalitetsarbete, examenstillståndsprövningar och tematiska studier. Granskningarna sker löpande och gäller alla utbildningar och utbildningsprogram.

9 9 Demokratiska värderingar en grundstomme i systemet All utbildning i Sverige ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Av läroplanerna framgår att verksamheten ska genomsyras av värden som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet med svaga och utsatta. Ett aktivt arbete utifrån denna värdegrund ses som viktigt, inte minst för att motverka alla former av kränkande behandling. I Sverige råder nolltolerans mot kränkande behandling och diskriminering i lärandemiljöer. Det rör allt från mobbning på skolgården till diskriminering av studerande. Utöver särskilda satsningar och projekt finns lagar som ska skydda personer från kränkningar, diskriminering och trakasserier. Bestämmelser i skollagen om åtgärder mot kränkande behandling gäller för barn och elever i bland annat förskoleverksamhet och det offentliga skolväsendet. En särskild instans, barn- och elevombudet (BEO), ska arbeta för att lagens bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling följs. BEO, som är en del av Skolinspektionen, kan också företräda barn och elever om en skadeståndstvist går till domstol. Från och med 2009 gäller en ny diskrimineringslag som i princip omfattar alla samhällsområden, inklusive utbildning. En ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen (DO), ska se till att lagen följs. Ingen får utsättas för diskriminering på grund av: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder. Internationellt samarbete Sverige verkar aktivt för internationella jämförelser och utbyten på alla utbildningsnivåer och inom forskningen. Ett omfattande samarbete sker med såväl andra länder som organisationer, råd och sammanslutningar som till exempel EU, Europarådet, Nordiska ministerrådet, OECD och Unesco. Konkurrens med framgångsrika utbildningar internationellt samt ökad rörlighet bland studenter, lärare och forskare stärker kvaliteten i verksamheter i hela utbildningssystemet. Även om studerandemobiliteten är störst inom den högre utbildningen så gagnar internationella kontakter alla nivåer. Det blir allt vanligare att den som går en arbetsplatsförlagd utbildning väljer att förlägga den utomlands. I gymnasieskolan deltar både lärare och ungdomar i studie resor, utbildningsprogram, praktik och projeksamarbeten över gränserna. Liknande program och utbyten sker i allt från förskolan till vuxenbildningen. En viktig komponent i internationaliseringen av utbildning på alla nivåer är de utländska lärare, studenter och elever som kommer för att undervisa eller studera en period vid svenska lärosäten och skolor. Svensk forskning har omfattande internationella kontakter. Forskarrörlighet både inom och utom landet är en central del i arbetet med att upprätthålla hög kvalitet. Sverige och svensk forskning har även stor nytta av samarbeten vid internationella anläggningar som till exempel den inter nationella kärnforskningsorganisationen CERN och den europeiska rymdorganisationen ESA.

10 10 Utbildningssystemet och aktuella politiska reformer Det svenska utbildningssystemet rymmer förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, det offentliga skolsystemet, den högre utbildningen samt övrig vuxenutbildning. Även forskning och utveckling tillhör Utbildningsdepartementets ansvarsområden. Förskolan Regeringen vill stärka förskolans kunskaps uppdrag och kvalitet. Under pågår det så kallade förskolelyftet, som ger möjlighet till fortbildning för många förskollärare, barnskötare och andra som verkar inom förskolan. Fortbildningen inriktas på barns språkliga och matematiska utveckling, utifrån varje barns förutsättningar och behov. Personer med pedagogiskt ledningsansvar ska också ges möjlighet att få fortbildning om uppföljning och utvärdering. andel barn i förskola och familjedaghem Övriga 15% Andel i familjedaghem 4% Klossar, kvistar och fingerfärg. Verktygen för lekfullt lärande i förskolan är många och varierande. I en trygg miljö får barnen en stabil grund för sin framtida skolgång och ett livslångt lärande. Alla kommuner är skyldiga att erbjuda förskoleverksamhet för barn i åldrarna 1 5 år. Förskolorna är öppna från morgon till kväll året om och stänger bara på helger och nationella helgdagar. Verksamheten är offentligt subventionerad med låga avgifter oavsett föräldrarnas ekonomi. Sedan drygt tio år har förskolan en egen läroplan. Grundtanken är att omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Barnen ska ges tidig stimulans till lek, kreativitet och lustfyllt lärande. Men även om alla svenska förskolor styrs av samma läroplan, är inte alla förskolor likadana. Tvärtom finns stor mångfald i pedagogik och inriktning. Förskolan lägger stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling för att barnen ska utveckla såväl god läsförmåga som exempelvis förståelse för matematik. Stor vikt läggs också vid skapande verksamhet samt miljö- och naturvårdsfrågor. En del förskolor specialiserar sig på musik, språk eller jämställdhet, medan andra har naturinriktning och barnen är utomhus i alla väder. Andel i förskola 81%

11 Förskolan ska erbjuda barnen en pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Barnen ska ges möjligheter till utveckling i en trygg miljö som både utmanar och lockar till lek, skapande och annan aktivitet. 11

12 12 Förskoleklassen ska stimulera alla elevers utveckling och lärande. Barnens nyfikenhet och lust att lära ska utvecklas sam tidigt som de får en grund för fortsatt utbildning. Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet.

13 13 Förskoleklassen Lek, skapande och utforskande. Sexåringarnas väg till grundskolan går via förskoleklassen en mjuk övergång där barnen får leka sig in i skolans värld. andel elever i förskoleklass, läsåret 2008/2009 Nästan alla Sveriges sexåringar deltar i förskoleklass, som ska ge en mjuk övergång mellan förskola och skola. Förskoleklassen är en frivillig och avgifts fri skolform som ska bidra till att stimulera varje barns utveckling och lärande. Förskoleklassen anordnas oftast i anslutning till den grundskola där barnen sedan börjar första klass. Integrationen ska bidra till ett mer sammanhållet utbildningssystem med en gemensam syn på barn, kunskap, utveckling och lärande. I förskoleklassen ska förskolans och grundskolans pedagogik mötas. Ett viktigt mål är att förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet ska knytas närmare varandra och att samtliga verksamheter ska utvecklas i mötet mellan olika pedagogiska traditioner. Andel 5 år 1% Andel 6 år 95,1% Andel 7 år 1,5% Andel ej deltagande 2,4% Skolbarnsomsorg Pyssel, lek, utflykter, fotboll och vila. Barn mellan sex och tolv år som går i förskoleklass eller i skolan har möjlighet till skolbarnsomsorg före och efter skolan. Skolbarnsomsorgen ska komplettera skolan och stimulera barns utveckling och lärande. Dessutom möjliggör den för föräldrar att förena sitt föräldraskap med arbete eller studier. De flesta barn får skolbarnsomsorg i fritidshem som ofta är samordnade med skolan. Fritidshemmen är öppna hela året och öppettiderna anpassas till skolans tider och lov. Kommunerna får ta ut en låg avgift för skolbarnsomsorgen.

14 14 Grundskolan Regeringen har tagit flera initiativ till förändringar av grundskolan som ska stärka och följa upp elevernas kunskaper i matematik, naturvetenskap och teknik. Bland annat ska nationella prov införas redan i skolår 3 och ett särskilt statsbidrag ska ges för stärkt stöd under de tidiga skolåren i arbetet med basfärdigheterna att kunna läsa, skriva och räkna. Grundskolor som vill utveckla sin undervisning i matematik, naturvetenskap och teknik ska kunna få stimulansbidrag. Regeringen anser också att målen i läroplanerna ska förtydligas utan att friheten begränsas för lärarna i deras val av arbetssätt eller pedagogik. En omfattande, flerårig satsning ger lärarna möjlighet att bredda och fördjupa sina kunskaper, framför allt i ämnesteori och ämnesdidaktik. En särskild satsning genomförs för att främja jämställdheten i skolan. Bland annat ska en särskild jämställdhetsdelegation för skolan analysera könsskillnaderna i utbildningsresultat och utvärdera metoder för att bryta traditionella könsmönster. Elevhälsan ska ges extra stöd för att motverka psykisk ohälsa. kostnad per elev i kommunal grundskola, SEK Läsa, skriva, räkna baka och snickra. I grundskolan får eleverna grundläggande färdigheter och kunskap för framtida studier och samhällsliv. Alla barn mellan 7 och 16 år har skolplikt och rätt till avgiftsfri utbildning i den nioåriga grundskolan. Grundskolan innehåller ämnen som svenska, matematik och engelska, samhälls- och naturorienterande ämnen samt estetiska ämnen som slöjd, bild och musik. Samiska barn kan gå i sameskola upp till och med sjätte klass. Barn som inte kan gå i den vanliga grundskolan, till exempel på grund av funktionshinder, har möjlighet att gå i särskolan eller specialskolan. Såväl specialskolan som sameskolan har staten som huvudman. Grundskolan styrs av en nationellt fastställd läroplan där skolans värdegrund och grundläggande mål och riktlinjer anges. I en nationell timplan anges minsta tid för lärarledd undervisning som varje elev har rätt till under alla de nio skolåren sammantaget. Tiden anges för ämne eller ämnesgrupp men beslutet om fördelning mellan årskurser fattas lokalt. De allra flesta grundskolor i Sverige är kommunala, vilket innebär att kommunen är huvudman för verksamheten. Det vanligaste är att barnen går i en kommunal skola nära hemmet, men eleverna och deras föräldrar har också rätt att välja en annan skola, kommunal eller fristående. Fristående skolor ska vara öppna för alla, får inte ta ut några elevavgifter och måste vara godkända av Skolinspektionen. Verksamheten ska genomföras inom den ram som skol lagen samt läroplanen och andra förordningar utgör. De flesta fristående skolor i Sverige har en allmän profil, men en del har inriktning på exempelvis musik eller språk medan andra arbetar utifrån en viss pedagogik, exempelvis Montessori eller Waldorf. Det finns också fristående skolor med konfessionell inriktning, till exempel judisk, kristen eller muslimsk. Undervisning Läromedel, utrustning, bibliotek Skolmåltider Lokaler Totalt

15 Dagens grundskoleelever måste kunna orientera sig i en komplex och ständigt föränderlig verklighet med stort informationsflöde. Utbildningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov och eleverna ska få uttrycka sina kunskaper på en mängd olika sätt; text, drama, musik, bild med mera ska vara naturliga inslag i skolans verksamhet. 15

16 16 Omfattande reformer planeras för svensk gymnasieskola. Till exempel avses lärlingsutbildning och nya behörighetsregler införas. Dessutom bör samarbetet med avnämarna förbättras när det gäller yrkesprogrammen. Förändringarna avses att börja tillämpas för elever som börjar i gymnasieskolan hösten 2011.

17 17 Gymnasieskolan Astronaut, tandläkare, programledare eller rörmokare? Ungdomars fram tidsdrömmar varierar, men först behöver de ha en utbildning som ger grundläggande kunskaper och färdigheter inför vuxen- och arbetslivet. Efter grundskolan går nästan alla elever vidare till gymnasieskolan. Den är både frivillig och avgiftsfri. Kommunen är skyldig att erbjuda sina ung domar mellan 16 och 20 år ett allsidigt urval av program i egen regi eller i samverkan med andra anordnare. I en nationellt fastställd läroplan anges vad gymnasieskolan har för uppgifter och övergripande mål samt vilka värden som ska ligga till grund för undervisningen. Gymnasieskolan är uppdelad i ett antal nationella program, både yrkesinriktade och studieförberedande, som i sin tur oftast är indelade i olika nationella inriktningar. Dessutom finns specialutformade program och utbildningar vid fristående gymnasieskolor som nivåmässigt ska motsvara de nationella programmen men som kan ha ett annat innehåll. Programmen är treåriga och består av kurser i kärnämnen, karaktärsämnen, valbara kurser och projektarbete. Ungdomar som inte är behöriga till nationella program eller som inte har kommit in på ett sådant program kan gå individuella program som är utformade för den enskilde eleven. Ungdomar med utvecklingsstörning kan gå i den särskilda gymnasiesärskolan. En del gymnasieskolor erbjuder riksrekryterande utbildningar med inriktning mot allt från yrkesdans till sportfiske och hantverk. Dimensioneringen av gymnasieskolans olika studievägar utgår från att motivationen för utbildning är störst om elevens val tillgodoses, men utbildningen ska även i rimlig grad möta arbetsmarknadens framtida behov. För att valet av utbildningsväg ska vara genomtänkt ska grundskolans elever och deras föräldrar ha tillgång till bra vägledning och information. Regeringen vill skapa bättre förutsättningar för att fler ungdomar än i dag ska slutföra en gymnasieutbildning med godkända resultat. Regeringen har föreslagit en omfattande gymnasiereform för att bättre möta behoven hos alla unga, både de som siktar mot högre utbildning och de som vill börja arbeta eller välja kvalificerad fortsatt yrkesutbildning efter gymnasieskolan. Den nya gymnasieskolan ska enligt regeringen erbjuda dels högskoleförberedande program som leder till högskoleförberedande examen, dels yrkesprogram som leder till yrkes examen. En högskoleförberedande exa men ska ge grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grund nivå. Elever som går ett yrkesprogram ska också ha rätt att läsa in grundläggande högskolebehörighet. Regeringen vill se en närmare koppling mellan utbildning och arbetsliv på de yrkesförberedande programmen och har startat en försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning, där minst hälften av utbildningen ska förläggas till en arbetsplats. Det görs också försök med spets utbildningar i bland annat matematik. GYmnasieskolans kostnader, 2007 Övrigt 18% Elevvård 2% Läromedel/ utrustning/ skolbibliotek 8% Undervisning 47% Skolmåltider 4% Lokaler och inventarier 21%

18 18 Vuxenutbildningen Regeringen har inlett en utökad satsning på yrkesinriktad gymnasial vuxen utbildning inom den kommunala vuxen utbildningen. Syftet är att motverka brist på personer med en yrkesutbildning och nå de grupper som saknar gymnasieutbildning med yrkesinriktning eller som behöver komplettera en gymnasial utbildning. Under 2009 inrättas yrkeshögskolan som innebär att eftergymnasiala yrkesutbildningar som inte utgör högskoleutbildningar får ett gemensamt regelverk och en nationell kvalitetssäkring. Det handlar om utbildningar som ger yrkeskvalifikationer på mer kvalificerad nivå. Myndigheten för yrkeshögskolan inrättas med uppgift att främja kvalitet och på ett effektivt sätt fördela statsbidrag till utbildningsanordnarna. I syfte att höja kvalitet och genomströmning har regeringen genomfört flera satsningar som rör sfi. svenskundervisning för invandrare, Antal elever per modersmål, läsåret 2007/2008 Bosniska/Kroatiska/ Serbiska Arabiska Övriga Engelska Kurdiska/ Nordkurdiska Persiska Polska Ryska Somaliska Spanska Thailändska Språk, datorkunskap, körsång och ledarskap. Sverige har en lång tradition av bred och flexibel vuxenutbildning som är anpassad till människors olika livssituationer och behov. Ett stort utbud av utbildningar i såväl offentlig som privat regi ger människor möjlighet att utveckla och fördjupa sina kunskaper. Syftet för individen kan exempelvis vara att öka sin kompetens i arbetslivet, byta yrke eller bli behörig till en viss utbildning. Vuxenutbildningspolitiken är inriktad både på att stödja individen och att främja utvecklingen av en väl fungerande infrastruktur för vuxnas lärande med vägledning, validering, tillgänglighet och studiestöd. Det offentliga skolväsendet för vuxna, för vilket kommunerna och landstingen ansvarar, omfattar kommunal vuxenutbildning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda samt svenskundervisning för invandrare (sfi). Kommunerna är enligt lag skyldiga att erbjuda vuxenutbildning. Utbildningen inom kommunernas gymnasiala vuxenutbildning är kursbaserad, vilket ger goda möjligheter för individen att bygga på sina kunskaper på ett flexibelt sätt. Folkbildningen i form av verksamhet vid studieförbund och folkhögskolor har länge spelat en viktig roll för vuxnas lärande i Sverige. Verksamheten får bidrag från staten och präglas av stor bredd och frihet. Staten anger syftena för statsbidraget men de som anordnar folkbildningen sätter själva upp målen. Folkbildningen stärker och utvecklar demokratin, underlättar för individen att påverka sin livssituation, utjämnar utbildningsklyftor och höjer bildnings- och utbildningsnivån. Verksamheten riktar sig till alla och innefattar vitt skilda ämnesområden, såväl teoretiska som yrkesinriktade. Alla vuxna invandrare som inte har grundkunskaper i svenska språket och som är folkbokförda i en kommun har rätt till sfi. Utgångspunkten ska vara individens behov och att utbildningen ska präglas av flexibilitet så att undervisning i svenska kan kombineras med andra integrationsåtgärder, till exempel validering, rehabilitering eller arbete.

Från förskolepedagogik till nanoteknik. Utbildning och forskning i Sverige

Från förskolepedagogik till nanoteknik. Utbildning och forskning i Sverige Från förskolepedagogik till nanoteknik Utbildning och forskning i Sverige Produktion: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Foto: Martina Huber, Regeringskansliet, Colourbox (sid 9), Matton Images (sid 13)

Läs mer

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m. Regeringsbeslut I:1 2015-01-15 U2015/191/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

För en framstående kunskapsnation med jämlik utbildning och forskning i världsklass

För en framstående kunskapsnation med jämlik utbildning och forskning i världsklass För en framstående kunskapsnation med jämlik utbildning och forskning i världsklass Förord...3 Utbildning och forskning...5 Rätt till likvärdig utbildning...5 Allas rätt till utveckling...5 Finansiering

Läs mer

Grundskolan och fritidshem

Grundskolan och fritidshem Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem

Läs mer

Utbildning och. universitetsforskning

Utbildning och. universitetsforskning Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statsbudget för 007 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 1 Lagförslag... 5.1 Förslag till lag

Läs mer

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket. Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket 3 februari 2015 Vuxenutbildningen Målet är att vuxna ska stödjas och stimuleras

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om en ny lärarutbildning (U 2007:10) Dir. 2008:43

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om en ny lärarutbildning (U 2007:10) Dir. 2008:43 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen om en ny lärarutbildning (U 2007:10) Dir. 2008:43 Beslut vid regeringssammanträde den 17 april 2008. Sammanfattning av uppdraget Med stöd av regeringens

Läs mer

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se VUXENUTBILDNINGEN Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6 www.skolverket.se Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post:

Läs mer

2. Övergripande mål och riktlinjer

2. Övergripande mål och riktlinjer 2. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla e lever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. en anger inriktningen på skolans arbete.

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Utbildning och. 16 universitetsforskning Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statsbudget för 2002 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut...17 2 Utgiftsområde 16 Utbildning och

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Säters kommun

Regelbunden tillsyn i Säters kommun Regelbunden tillsyn i Säters kommun Statens skolinspektion Granskning av kvalitet inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Tillsyn över det offentliga skolväsendet, den allmänna förskoleverksamheten

Läs mer

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Utbildning och. 16 universitetsforskning Utbildning och 6 universitetsforskning PROP. 2002/03: UTGIFTSOMRÅDE 6 Förslag till statsbudget för 2003 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut...9 2 Utgiftsområde

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (1985:1100); SFS 2010:699 Utkom från trycket den 28 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens 1 beslut föreskrivs att 2 a kap. 17 a och

Läs mer

Fakta om Folkuniversitetet

Fakta om Folkuniversitetet Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.

Läs mer

Till förvaltningens uppgifter hör att bereda ärenden som ska fattas beslut om i BUN.

Till förvaltningens uppgifter hör att bereda ärenden som ska fattas beslut om i BUN. I Kristianstads kommun har Barnoch utbildningsnämnden (BUN) det samlade ansvaret för utbildning av barn, elever och studerande från förskola till vuxenutbildning. BUN fattar beslut om kommunal Skolplan.

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Med kunskaper växer Sverige. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Med kunskaper växer Sverige. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Med kunskaper växer Sverige Version: Beslutad version Med kunskaper växer Sverige 5 Människan är en skapande varelse som bygger värde och mening i gemenskap med andra. Alla

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan

Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Regeringsbeslut I:6 2008-09-25 U2008/6144/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan (1 bilaga)

Läs mer

Kommittédirektiv. Den framtida gymnasiesärskolan. Dir. 2009:84. Beslut vid regeringssammanträde den 10 september 2009

Kommittédirektiv. Den framtida gymnasiesärskolan. Dir. 2009:84. Beslut vid regeringssammanträde den 10 september 2009 Kommittédirektiv Den framtida gymnasiesärskolan Dir. 2009:84 Beslut vid regeringssammanträde den 10 september 2009 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en framtida utformning av gymnasiesärskolan.

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringsbeslut I:5 2013-02-21 U2013/1101/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringens beslut Regeringen uppdrar

Läs mer

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad Plan för förskola och skola 2005-2007 Innehåll Kommunala skolplanen 2005-2007 Politisk vilja Vår skola skall kännetecknas av Verksamhetsmål och åtgärder - Normer och värden - Kunskaper och resultat - Elevers

Läs mer

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015 Genom utmaningar och upplevelser i en trygg och jämställd miljö har varje elev utvecklat sina kunskaper, sin lust till livslångt lärande och sig själv som individ i vårt demokratiska samhälle lustfyllt

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Utbildning och. universitetsforskning

Utbildning och. universitetsforskning Utbildning och 6 universitetsforskning Förslag till statsbudget för 2005 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut... 9 2 Lagförslag... 23 2. Förslag till lag

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1

LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1 Lokal examensbeskrivning Dnr: 540-420-10 Sid 1 (8) LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1 1. Fastställande

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola och skola

Nationella minoriteter i förskola och skola Sida 1 av 7 Nationella minoriteter i förskola och skola Innehåll Lag (2009:724) om nationella minoriteter Förskoleverksamhet Grundskola Gymnasieskola Tips och råd Sida 2 av 7 Lag (2009:724) om nationella

Läs mer

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola Dir. 2015:35 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En kommitté en skolkommission ska lämna förslag som

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Skolhuvudmän Publicerad 01.11.2007 Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning I Sverige delas ansvaret för förskolan, skolan och vuxenutbildningen mellan riksdag, regering,

Läs mer

Alla elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning.

Alla elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. Skollagen 2 kap. 29 Alla elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. Skollagen 21 kap 2 Eleven ska ges möjlighet att stärka sin ställning i arbetsoch samhällslivet. 1 Läroplan för gymnasiesärskolan

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Utbildning och. universitetsforskning

Utbildning och. universitetsforskning Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statsbudget för 2006 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 19 2 Lagförslag... 23 2.1 Förslag till

Läs mer

SKN Ej delegerade beslut 150128

SKN Ej delegerade beslut 150128 SKN j delegerade beslut 150128 Nr Område Lagrum VDR Anmärkning Besvär A 10 ALLMÄNNA ÄRNDN R A 19 Utdelning av stipendier och bidrag ur fonder / V nligt BLN 2014-06-10 p. 10 A 25 Beslut om skolenheter och

Läs mer

Riktlinje. Arbete mot diskriminering och kränkande behandling i förskola, skola och fritidsverksamhet UN 2016/4001

Riktlinje. Arbete mot diskriminering och kränkande behandling i förskola, skola och fritidsverksamhet UN 2016/4001 Riktlinje 2016-12-14 Arbete mot diskriminering och kränkande behandling i förskola, skola och fritidsverksamhet UN 2016/4001 Antagen av Utbildningsnämnden den 14 december 2016. Dokumentet ersätter tidigare

Läs mer

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Verksamhetsplan - 2016 (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Danderyd ska erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar. Föräldrar i Danderyd

Läs mer

Utbildning och. universitetsforskning

Utbildning och. universitetsforskning Utbildning och 6 universitetsforskning TUUT TUFörslag TUUT TULagförslagUT... TUUT TUtgiftsområde TU4UT TUBarn TU5UT TUVuxenutbildningUT RO. 008/09: UTGIFTSOMRÅDE 6 Förslag till statsbudget för 009 Utbildning

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

Regeringen föreskriver följande. Den läroplan som framgår av bilagan till denna förordning skall gälla för förskolan.

Regeringen föreskriver följande. Den läroplan som framgår av bilagan till denna förordning skall gälla för förskolan. VERSION 170823 - UTSKICK Förordning (SKOLFS 2018:xx) om läroplan för förskolan Regeringen föreskriver följande. Den läroplan som framgår av bilagan till denna förordning skall gälla för förskolan. Denna

Läs mer

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet)

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet) Vad säger lagen? Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan (detta gäller alla skolformer som regleras i skollagen): skollagen (14 a kapitlet)

Läs mer

Några av de mer omfattande förändringarna jämfört med dagens lagstiftning är:

Några av de mer omfattande förändringarna jämfört med dagens lagstiftning är: 2009-12-14 Utbildningsdepartementet Lagrådsremissen Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (U2009/7188/S). Bakgrund Den gällande skollagen (1985:1100) trädde i kraft den 1 juli 1986. Den

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Kommittédirektiv. Utbildning för imamer. Dir. 2008:66. Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008

Kommittédirektiv. Utbildning för imamer. Dir. 2008:66. Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Kommittédirektiv Utbildning för imamer Dir. 2008:66 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska kartlägga och analysera de behov av utbildning för

Läs mer

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3453 av Ulrika Carlsson i Skövde m.fl. (C) Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för

Läs mer

Bedömningspunkter förskoleklass och grundskola Måluppfyllelse och resultat

Bedömningspunkter förskoleklass och grundskola Måluppfyllelse och resultat Bedömningspunkter förskoleklass och grundskola Måluppfyllelse och resultat Tillsynen bedömer inom detta område skolans måluppfyllelse gällande kunskapsresultat och värdegrundsarbete och förskoleklassens

Läs mer

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Lärarexamen Omfattning Lärarexamen avläggs på grundnivå eller avancerad nivå beroende på poängomfattning, krav på fördjupning i ett ämne eller inom ett ämnesområde

Läs mer

Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet

Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet kunskap bygger framtidens välstånd. Ett land med höga ambitioner måste därför satsa på skolan. Men många andra nationer har också kommit till den insikten

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Utbildning och. 16 universitetsforskning Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statsbudget för 010 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 19 Lagförslag....1 Förslag till lag

Läs mer

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Utbildning och. 16 universitetsforskning Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statens budget för 01 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 1 Lagförslag... 5.1 Förslag till lag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (1985:1100); SFS 2006:1447 Utkom från trycket den 22 december 2006 utfärdad den 14 december 2006. Genom riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen

Läs mer

Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. Dir. 2016:116

Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. Dir. 2016:116 Kommittédirektiv Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk Dir. 2016:116 Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

Förskoleklassen är till för ditt barn

Förskoleklassen är till för ditt barn Förskoleklassen är till för ditt barn EN BROSCHYR OM förskoleklassen Förskoleklassen är till för ditt barn Skolverket Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690

Läs mer

Sammanfattning Lättläst version

Sammanfattning Lättläst version Sammanfattning Lättläst version Den framtida gymnasiesärskolan en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning Gymnasiesärskoleutredningen har utrett gymnasieutbildningen för ungdomar med

Läs mer

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan Lärardagarna i Örebro 2 november 2010 George Svéd Diskrimineringsombudsmannen do@do.se, 08-120 20 700 Diskrimineringslagen och skollagen Lagarna uppbyggda kring

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

Statens skolverk 106 20 Stockholm

Statens skolverk 106 20 Stockholm Utbildningsdepartementet Regeringsbeslut I:44 2012-03-29 Statens skolverk 106 20 Stockholm U2011/4343/S U2011/7370/GV (delvis) U2012/2103/GV Uppdrag att svara för utbildning Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:85

Regeringens proposition 2014/15:85 Regeringens proposition 2014/15:85 Ökad individanpassning en effektivare sfi och vuxenutbildning Prop. 2014/15:85 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 mars 2015 Stefan

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Segrande Liv Grundskola Org.nr. 843001-7593 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Segrande Liv Grundskola belägen i Höörs kommun Skolinspektionen. Postadress: Box

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009 Vuxenutbildning Vuxenutbildningen ska utgå från behovet hos den som studerar. Det innebär att utbildningen ska vara flexibel och att alla

Läs mer

LÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF EDUCATION (120, 140 poäng) DEGREE OF MASTER OF EDUCATION (160, 180, 200, 220 poäng)

LÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF EDUCATION (120, 140 poäng) DEGREE OF MASTER OF EDUCATION (160, 180, 200, 220 poäng) Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-1952-09 Sid 1 (5) LÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF EDUCATION (120, 140 poäng) DEGREE OF MASTER OF EDUCATION (160, 180, 200, 220 poäng) 1. Fastställande Examensbeskrivningen

Läs mer

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad Demokratiplan Sånnaskolan Senast uppdaterad 2012-11-15 Innehållsförteckning 1. Syfte 2. Lagstiftning (skollag och Lgr11) 3. Skolans övergripande mål (Lgr11) 3.1 Normer och värden 3.2 Kunskaper 3.3 Elevernas

Läs mer

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolan Platsen för möten, lärande och utveckling Detta dokument sammanfattar de grundläggande förhållningssätt, värderingar och arbetssätt som

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gärdslösa Förskola

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gärdslösa Förskola Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gärdslösa Förskola 2015 2016 På vår förskola är man respekterad för den man är! Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Gärdslösa

Läs mer

Beslut för gymnasieskola. efter bastillsyn i Aspero Idrottsgymnasium Halmstad belägen i Halmstad kommun

Beslut för gymnasieskola. efter bastillsyn i Aspero Idrottsgymnasium Halmstad belägen i Halmstad kommun fin Skolinspektionen Beslut Aspero Friskolor AB Org.nr. 556636-3973 Beslut för gymnasieskola efter bastillsyn i Aspero Idrottsgymnasium Halmstad belägen i Halmstad kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde Grundläggande värden Ramar Utvecklingsområden

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Dnr 44-2015:9775 Centrina utbildning Aktiebolag Org.nr. 556757-2234 info@centrina.se Beslut för grundskola efter tillsyn i Centrina Kviberg belägen i Göteborgs kommun 2 (7) Dnr 44-2015:9775 Tillsyn i Centrina

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan 1 (9) Elever med heltäckande slöja i skolan Inledning Frågan om möjligheten för en elev att bära religiös klädsel i skolan i form av heltäckande slöja (burqa eller niqab) har aktualiserats i samband med

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Regeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm

Regeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm Regeringsbeslut I:1 2017-01-26 U2017/00300/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända barn och elever

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN 2015/16 Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN Läslyftet Bakgrund Läslyftet är en av regeringen beslutad insats (2013) Målet för insatserna är att ge lärare vetenskapligt väl underbyggda

Läs mer

MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER

MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER Ida Gabrielsson Eurekaprojektet Kungshamn/Åsenskolan Hunnebostrands förskola, grupparbete FN:s Barnkonvention Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:4582 Tyska Skolan Göteborg ekonomiska förening Org.nr. 769604-3608 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Victoriaskolan belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 44-2015:4582

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

en introduktion till den svenska högskolan 11

en introduktion till den svenska högskolan 11 Introduktion till den svenska högskolan Högskolan är den enskilt största statliga verksamheten i Sverige, uttryckt i antal anställda. År 2012 kostade verksamheten drygt 60 miljarder kronor och totalt står

Läs mer

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Uppdrag till Statens skojverk att svara för Lärarlyftet II

Uppdrag till Statens skojverk att svara för Lärarlyftet II Postadress TeJefonvaxe! [ post: reglslrator@educatlon.mlnlstry se 08-405 la 00 ~ --I--~ Regeringsbeslut 1:9 REGERINGEN 2011-10-06 U2011/5531/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor; SFS 2011:326 Utkom från trycket den 5 april 2011 utfärdad den 17 mars 2011.

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer