Från förskolepedagogik till nanoteknik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från förskolepedagogik till nanoteknik"

Transkript

1 1 Från förskolepedagogik till nanoteknik Utbildning och forskning i Sverige

2 2

3 Europas länder måste våga investera i framtiden. I globaliseringens tidevarv spelar medborgarnas kunskaper en allt större roll. Våra utbildningssystem kvaliteten på lärare och undervisning blir avgörande för samhällets tillväxtkraft och medborgarnas välfärd. Ett utvecklat europeiskt utbildningssamarbete gynnar alla länder som del tar. Det gäller inte minst nu när den internationella finans krisen drabbar Europa och världen. För att möta denna utmaning krävs satsningar på utbildningsväsendet. I tider av ekonomisk nedgång söker sig fler till yrkesutbildning, högre utbildning och vuxen utbildning. Med mer kunskap står de bättre rustade för att få ett nytt arbete när konjunkturen vänder. Utbildning ger dem makt och möjlighet att utforma sina egna liv. Europas länder måste kraftsamla och fokusera på de centrala delarna av Lissabonstrategin. Kunskapstriangeln är en sådan och därför vill vi under det svenska ordförandeskapet främja en fortsatt diskussion om hur Europa kan stärka kopplingarna mellan forskning, innovation och högre utbildning. Att utbyta erfarenheter är ett sätt att nå goda resultat. Sverige har en ambitiös reformagenda för de närmaste åren och vi vill gärna diskutera våra gemensamma utmaningar för att nå så goda resultat som möjligt. Du kan läsa mer om det svenska utbildningsväsendet och regeringens kunskapspolitik i den här broschyren. Jan Björklund Utbildningsminister jann lipka pawel flato Tobias Krantz Högskole- och forskningsminister

4 4 Utbildning och forskning några grunddrag Det livslånga lärandet börjar redan under de första viktiga åren och pågår sedan under hela livscykeln. Från förskolan och framåt uppmuntras barn, ungdomar och vuxna i Sverige att söka kunskap och tänka självständigt. Det har skapat generationer av frimodiga, innovativa individer vilket är avgörande för att kunna växa som kunskapsnation och kunskapsekonomi. Sverige har en stark bildningstradition med inslag av såväl statliga initiativ som frivilliga insatser och folkbildning. Det första universitetet etablerades 1477, den allmänna folkskolan infördes 1842 och studieförbunden har verkat i över 100 år. I dag deltar nära hälften av Sveriges befolkning i någon typ av utbildning under ett år. Det höga studiedeltagandet är ett resultat av stora satsningar på utbildning och folkbildning under lång tid. Under de senaste decennierna har en rad omfattande reformer genomförts inom utbildning och forskning. Allt för att använda nya möjligheter och möta samtidens utmaningar. En översikt över systemen för utbildning och forskning samt information om aktuella politiska initiativ finns på sidan 10.

5 5 Allas rätt till likvärdig utbildning Alla individer och grupper i samhället har rätt till utbildning oavsett bakgrund eller andra förutsättningar. Det innebär till exempel att varje litet barn har rätt till en förskoleplats, att en person med funktionsnedsättning eller andra behov har rätt till särskilt stöd och att den som är anställd men vill studera har rätt till tjänstledighet. Hög tillgänglighet, likvärdighet och kvalitet är grundbultar i Sveriges utbildningssystem, som präglas av offentlig finansiering, mål- och resultatstyrd verksamhet och långtgående decentralisering. Det ska inte finnas några återvändsgränder i systemet. Grundläggande utbildning är oavsett nivå ofta avgiftsfri för individen. Därutöver finns ett generöst och generellt studiestödssystem som främst ska täcka den studeran des levnadsomkostnader under utbildningen. Likvärdig, men inte likadan Sverige har lyckats förhållandevis väl med att göra utbildning likvärdig för alla när det gäller tillträde, utformning och innehåll. Resultaten i skolorna skiljer sig mindre åt i Sverige än i de flesta andra länder. Tillgängligheten till vuxenutbildning är hög och har främjats till exempel genom flexibilitet och utbyggd infrastruktur för lärande. Social snedrekrytering till högre utbildning på grund av individens bakgrund motverkas aktivt, liksom stelbenta strukturer som förhindrar utveckling mot ökad jämlikhet och jämställdhet. Tillgången till högre utbildning underlättas genom att universitet och högskolor finns över hela landet och genom att stora satsningar har gjorts på distansutbildning via Internet, vilket skapar goda möjligheter till utbildning även för yrkesverksamma och äldre. Men mycket återstår att göra. Det är fortfarande vanligare att högskolestuderande har välutbildade föräldrar. Pojkar och män når i genomsnitt sämre resultat än flickor och kvinnor. Allt färre män väljer också att bli lärare och kvinnor är i klar majoritet bland de studerande i såväl den högre utbildningen som vuxenutbildningen. Att alla utbildningar ska vara likvärdiga innebär inte att de ska utformas lika överallt. I både förskolan och grundskolan ska till exempel hänsyn tas till varje barns och elevs förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Utbildningsan ordnare och lärare ska arbeta för att nå nationella mål men har stor frihet att välja sätten att göra detta på. Befolkningen fördelad efter utbildningsnivå, år 60 år 50 år 40 år 30 år 20 år Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år Eftergymnasial utbildning längre än 3 år Kostnadsfördelning för utbildningssystemet, 2007 Övriga skolformer/ verksamheter 18% Förskoleklass 2% Gymnasieskola 14% Förskola 18% Grundskola 29% Universitet/ högskola 19% Utbildningskostnadernas andel av BNP var 6,7 procent (2007). Den totala kostnaden för gymnasieskolan har under den senaste femårsperioden ökat med 21 procent samtidigt som antalet elever ökat med 17 procent. Kostnaden för universitet/högskola ökade med 3 procent och för grundskolan med 2 procent. Kostnaden per elev i grundskolan har ökat med 14 procent under samma period.

6 6 Antal och fördelning av studiemedelstagare, 2008 Utlandsstudier studerande TOTALT studerande Utlandsstudier mnkr TOTALT mnkr Andel Elever i friskolor Grundskolenivå studerande Gymnasienivå studerande Eftergymnasial nivå studerande Fördelning och storlek på utbetalda studiemedel (bidrag och lån), 2008 Grundskolenivå 654 mnkr Gymnasienivå mnkr Eftergymnasial nivå mnkr Finansiering av utbildning och forskning Avgiftsfri undervisning på alla nivåer Inga avgifter tas ut för vare sig undervisning, skolhälsovård eller skolskjuts i den svenska skolan. I grundskolan är även skolmåltiderna gratis för eleverna. Grunden för finansieringen av det offentliga skolväsendet är de kommunala och statliga skatteintäkterna. Alla är med och betalar. Parallellt med det offentliga skolväsendet finns ett växande antal fristående skolor på grundskole- och gymnasienivå. Även dessa är helt offentligt finansierade. Skolan finansieras delvis genom att staten ger ett generellt statsbidrag till kommunerna som ska fördelas efter lokala behov och prioriteringar. Till detta kommer statliga bidrag för särskilda satsningar, till exempel fortbildningar för lärare eller projekt med inriktning att öka elevintresset för matematik och teknik. Kostnaderna per elevplats, inklusive allt från lärarlöner och lokaler till skolmat och läromedel, kan variera mellan skolor och kommuner. I en glesbygdskommun kan många barn behöva skolskjuts, medan vissa storstadskommuner har höga kostnader för modersmålsundervisning för elever med utländsk bakgrund. För att alla barn och elever ska ha så likvärdiga förutsättningar som möjligt finns ett finansiellt utjämningssystem som omfattar alla delar av landet. För plats i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har kommunerna rätt att ta ut en låg avgift. Även den högre utbildningen är huvudsakligen avgiftsfri för studenterna och huvudsakligen finansierad med offentliga medel. Universiteten och högskolorna tilldelas resurser utifrån hur många helårsstudenter som har registrerats och de studieprestationer de har utfört. 10% motsvarande grundskolan 20% motsvarande gymnasieskolan Fri forskning med offentlig finansiering Den forskning och utveckling som bedrivs vid Sveriges universitet och högskolor finansieras främst av staten och andra delar av den offentliga sektorn. Den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor är fri. Det innebär att forskarna väljer vilka frågor de ska forska om samt vilka metoder de vill använda och hur resultaten ska publiceras.

7 7 Offentlig forskning finansieras såväl genom direkta anslag från staten som genom forskningsråd och andra forskningsfinansierande myndigheter. Även forskningsstiftelser, EU, kommuner och landsting bidrar ekonomiskt till forskning. De största resurserna för forskning och utveckling i Sverige totalt kommer från näringslivet. Dessa forskningsmedel hanteras dock nästan helt inom företagssektorn. Delat ansvar stor frihet Det offentliga skolväsendet Ansvaret för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundoch gymnasieskola och vuxenutbildning delas mellan riksdagen, regeringen, skolhuvudmannen (kommun, landsting eller fristående skolhuvudman), myndigheterna på skolområdet och verksamhetsnivån. De ingår i ett måloch resultatstyrt system som ger stor lokal handlingsfrihet. Decentraliseringen skapar goda möjligheter till delaktighet och inflytande för pedagoger, elever och föräldrar. Ramarna och målen för verksamheten anges i de olika nationella styrdokument som beslutas av riksdag och regering. För skolan fastställs nationella kursplaner och timplaner där det anges vilka ämnen som ska finnas och den minsta garanterade tid som eleverna har rätt att få lärarledd undervisning i respektive ämne. Varje verksamhet har ett stort ansvar för att arbeta inom uppsatta ramar och nå uppsatta mål. Utifrån de nationella styrdokumenten väljer man de arbetssätt som passar lokala förutsättningar. Kommunerna och fristående skolhuvudmän ansvarar för ekonomisk styrning, uppföljning och utvärdering av sina respektive verksamheter. Fristående skolor är skyldiga att medverka i den statliga uppföljningen och utvärderingen och kommunerna har rätt till insyn i de fristående skolornas verksamhet. Kommunerna har tillsyn över bland annat enskilda förskolor. Generöst studiestöd för alla nivåer Ingen ska behöva avstå från studier på grund av ekonomiska begränsningar. Det svenska studiestödssystemet ska fungera rekryterande och det bidrar också till ett högt deltagande i utbildningen. Det ska även utjämna skillnader i villkor mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa. Studiemedel som består av bidrag och lån ges till studerande i såväl högre utbildning som vuxenutbildning. Studiehjälp i form av studiebidrag ges till alla unga studerande på gymnasienivå. Övriga ekonomiska stöd till unga gymnasiestuderande behovsprövas. Studiestödet ges direkt till den studerande, i huvudsak oberoende av föräldrarnas eller familjens ekonomi i övrigt. Studiemedel ges för studier på både hel- och deltid och kan»tas med«för studier utomlands. Vissa grupper kan dessutom få särskilda stöd, till exempel studerande med barn och personer med funktions nedsättningar. Cirka en tredjedel av studiemedlet utgörs av bidrag och två tredjedelar av ett förmånligt lån. Studielånet ska i princip betalas tillbaka med början vid årsskiftet närmast efter det att studierna avslutats. Det finns regler som innebär att en viss hänsyn ska tas till den enskildes betalningsförmåga. Workbook/johner

8 8 Nationella minoriteter Sverige har anslutit sig till de europeiska konventionerna som skyddar minoritetsbefolkningar och minoritetsspråk. Sverige har fem erkända nationella minoriteter: judar, romer, sverigefinnar och torndalingar samt samer (som även är ett urfolk). Det här är grupper som har befolkat Sverige under lång tid och som har en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet samt en vilja att behålla sin identitet. Barn som tillhör en nationell minoritet har rätt till undervisning i sitt modersmål i skolan. De erkända minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. Alla barn i Sverige ska också enligt läroplanen få kunskap om de nationella minoriteternas historia, kultur, språk och religion. Ett antal universitet och högskolor har också i uppdrag att erbjuda utbildning i de nationella minoritetsspråken. Tre skolmyndigheter stödjer och följer upp arbetet med att öka skolornas kvalitet och resultat. Statens skolverk styr, stödjer, följer upp och utvärderar kommuners och skolors arbete med att förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheterna. Statens skolinspektion ansvarar för tillståndsprövning vad gäller fristående skolor, tillsyn över huvudmän och verksamheter samt kvalitetsgranskning. Specialpedagogiska skolmyndigheten ansvarar för statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor vad avser barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar. Stor frihet i den högre utbildningen Statliga universitet och högskolor är egna myndigheter som lyder direkt under regeringen. Deras verksamhet regleras genom de lagar och regler som finns på högskoleområdet samt genom de resurser och andra ramar som riksdag och regering beslutar om. Det finns också ett antal enskilda anordnare av högskoleutbildning, som har regeringens tillstånd att utfärda vissa examina. Universitet och högskolor tilldelas ett anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå som de sedan själva bestämmer hur de använder. Anslaget beräknas på hur många helårsstudenter lärosätet har och hur dessa presterar. Endast för ett fåtal yrkesexamina civilingenjörer, sjuksköterskor och lärare anges mål för hur många examina som ska avläggas under en viss period. Sedan 2009 används en ny modell för resurstilldelning till forskning och till utbildning på forskarnivå. Den bygger på kvalitetsindikatorer och en basresurs som tilldelas utifrån antalet helårsstudenter. Alla universitet och högskolor som omfattas av den nya modellen har initialt tillförts en basresurs för forskning och utbildning på forskarnivå. En särskild myndighet, Högskoleverket, utvärderar kvaliteten på Sveriges högskoleutbildningar. Systemet för kvalitetssäkring innehåller bland annat utbildningsutvärderingar, granskningar av lärosätenas kvalitetsarbete, examenstillståndsprövningar och tematiska studier. Granskningarna sker löpande och gäller alla utbildningar och utbildningsprogram.

9 9 Demokratiska värderingar en grundstomme i systemet All utbildning i Sverige ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Av läroplanerna framgår att verksamheten ska genomsyras av värden som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet med svaga och utsatta. Ett aktivt arbete utifrån denna värdegrund ses som viktigt, inte minst för att motverka alla former av kränkande behandling. I Sverige råder nolltolerans mot kränkande behandling och diskriminering i lärandemiljöer. Det rör allt från mobbning på skolgården till diskriminering av studerande. Utöver särskilda satsningar och projekt finns lagar som ska skydda personer från kränkningar, diskriminering och trakasserier. Bestämmelser i skollagen om åtgärder mot kränkande behandling gäller för barn och elever i bland annat förskoleverksamhet och det offentliga skolväsendet. En särskild instans, barn- och elevombudet (BEO), ska arbeta för att lagens bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling följs. BEO, som är en del av Skolinspektionen, kan också företräda barn och elever om en skadeståndstvist går till domstol. Från och med 2009 gäller en ny diskrimineringslag som i princip omfattar alla samhällsområden, inklusive utbildning. En ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen (DO), ska se till att lagen följs. Ingen får utsättas för diskriminering på grund av: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder. Internationellt samarbete Sverige verkar aktivt för internationella jämförelser och utbyten på alla utbildningsnivåer och inom forskningen. Ett omfattande samarbete sker med såväl andra länder som organisationer, råd och sammanslutningar som till exempel EU, Europarådet, Nordiska ministerrådet, OECD och Unesco. Konkurrens med framgångsrika utbildningar internationellt samt ökad rörlighet bland studenter, lärare och forskare stärker kvaliteten i verksamheter i hela utbildningssystemet. Även om studerandemobiliteten är störst inom den högre utbildningen så gagnar internationella kontakter alla nivåer. Det blir allt vanligare att den som går en arbetsplatsförlagd utbildning väljer att förlägga den utomlands. I gymnasieskolan deltar både lärare och ungdomar i studie resor, utbildningsprogram, praktik och projeksamarbeten över gränserna. Liknande program och utbyten sker i allt från förskolan till vuxenbildningen. En viktig komponent i internationaliseringen av utbildning på alla nivåer är de utländska lärare, studenter och elever som kommer för att undervisa eller studera en period vid svenska lärosäten och skolor. Svensk forskning har omfattande internationella kontakter. Forskarrörlighet både inom och utom landet är en central del i arbetet med att upprätthålla hög kvalitet. Sverige och svensk forskning har även stor nytta av samarbeten vid internationella anläggningar som till exempel den inter nationella kärnforskningsorganisationen CERN och den europeiska rymdorganisationen ESA.

10 10 Utbildningssystemet och aktuella politiska reformer Det svenska utbildningssystemet rymmer förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, det offentliga skolsystemet, den högre utbildningen samt övrig vuxenutbildning. Även forskning och utveckling tillhör Utbildningsdepartementets ansvarsområden. Förskolan Regeringen vill stärka förskolans kunskaps uppdrag och kvalitet. Under pågår det så kallade förskolelyftet, som ger möjlighet till fortbildning för många förskollärare, barnskötare och andra som verkar inom förskolan. Fortbildningen inriktas på barns språkliga och matematiska utveckling, utifrån varje barns förutsättningar och behov. Personer med pedagogiskt ledningsansvar ska också ges möjlighet att få fortbildning om uppföljning och utvärdering. andel barn i förskola och familjedaghem Övriga 15% Andel i familjedaghem 4% Klossar, kvistar och fingerfärg. Verktygen för lekfullt lärande i förskolan är många och varierande. I en trygg miljö får barnen en stabil grund för sin framtida skolgång och ett livslångt lärande. Alla kommuner är skyldiga att erbjuda förskoleverksamhet för barn i åldrarna 1 5 år. Förskolorna är öppna från morgon till kväll året om och stänger bara på helger och nationella helgdagar. Verksamheten är offentligt subventionerad med låga avgifter oavsett föräldrarnas ekonomi. Sedan drygt tio år har förskolan en egen läroplan. Grundtanken är att omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Barnen ska ges tidig stimulans till lek, kreativitet och lustfyllt lärande. Men även om alla svenska förskolor styrs av samma läroplan, är inte alla förskolor likadana. Tvärtom finns stor mångfald i pedagogik och inriktning. Förskolan lägger stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling för att barnen ska utveckla såväl god läsförmåga som exempelvis förståelse för matematik. Stor vikt läggs också vid skapande verksamhet samt miljö- och naturvårdsfrågor. En del förskolor specialiserar sig på musik, språk eller jämställdhet, medan andra har naturinriktning och barnen är utomhus i alla väder. Andel i förskola 81%

11 Förskolan ska erbjuda barnen en pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Barnen ska ges möjligheter till utveckling i en trygg miljö som både utmanar och lockar till lek, skapande och annan aktivitet. 11

12 12 Förskoleklassen ska stimulera alla elevers utveckling och lärande. Barnens nyfikenhet och lust att lära ska utvecklas sam tidigt som de får en grund för fortsatt utbildning. Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet.

13 13 Förskoleklassen Lek, skapande och utforskande. Sexåringarnas väg till grundskolan går via förskoleklassen en mjuk övergång där barnen får leka sig in i skolans värld. andel elever i förskoleklass, läsåret 2008/2009 Nästan alla Sveriges sexåringar deltar i förskoleklass, som ska ge en mjuk övergång mellan förskola och skola. Förskoleklassen är en frivillig och avgifts fri skolform som ska bidra till att stimulera varje barns utveckling och lärande. Förskoleklassen anordnas oftast i anslutning till den grundskola där barnen sedan börjar första klass. Integrationen ska bidra till ett mer sammanhållet utbildningssystem med en gemensam syn på barn, kunskap, utveckling och lärande. I förskoleklassen ska förskolans och grundskolans pedagogik mötas. Ett viktigt mål är att förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet ska knytas närmare varandra och att samtliga verksamheter ska utvecklas i mötet mellan olika pedagogiska traditioner. Andel 5 år 1% Andel 6 år 95,1% Andel 7 år 1,5% Andel ej deltagande 2,4% Skolbarnsomsorg Pyssel, lek, utflykter, fotboll och vila. Barn mellan sex och tolv år som går i förskoleklass eller i skolan har möjlighet till skolbarnsomsorg före och efter skolan. Skolbarnsomsorgen ska komplettera skolan och stimulera barns utveckling och lärande. Dessutom möjliggör den för föräldrar att förena sitt föräldraskap med arbete eller studier. De flesta barn får skolbarnsomsorg i fritidshem som ofta är samordnade med skolan. Fritidshemmen är öppna hela året och öppettiderna anpassas till skolans tider och lov. Kommunerna får ta ut en låg avgift för skolbarnsomsorgen.

14 14 Grundskolan Regeringen har tagit flera initiativ till förändringar av grundskolan som ska stärka och följa upp elevernas kunskaper i matematik, naturvetenskap och teknik. Bland annat ska nationella prov införas redan i skolår 3 och ett särskilt statsbidrag ska ges för stärkt stöd under de tidiga skolåren i arbetet med basfärdigheterna att kunna läsa, skriva och räkna. Grundskolor som vill utveckla sin undervisning i matematik, naturvetenskap och teknik ska kunna få stimulansbidrag. Regeringen anser också att målen i läroplanerna ska förtydligas utan att friheten begränsas för lärarna i deras val av arbetssätt eller pedagogik. En omfattande, flerårig satsning ger lärarna möjlighet att bredda och fördjupa sina kunskaper, framför allt i ämnesteori och ämnesdidaktik. En särskild satsning genomförs för att främja jämställdheten i skolan. Bland annat ska en särskild jämställdhetsdelegation för skolan analysera könsskillnaderna i utbildningsresultat och utvärdera metoder för att bryta traditionella könsmönster. Elevhälsan ska ges extra stöd för att motverka psykisk ohälsa. kostnad per elev i kommunal grundskola, SEK Läsa, skriva, räkna baka och snickra. I grundskolan får eleverna grundläggande färdigheter och kunskap för framtida studier och samhällsliv. Alla barn mellan 7 och 16 år har skolplikt och rätt till avgiftsfri utbildning i den nioåriga grundskolan. Grundskolan innehåller ämnen som svenska, matematik och engelska, samhälls- och naturorienterande ämnen samt estetiska ämnen som slöjd, bild och musik. Samiska barn kan gå i sameskola upp till och med sjätte klass. Barn som inte kan gå i den vanliga grundskolan, till exempel på grund av funktionshinder, har möjlighet att gå i särskolan eller specialskolan. Såväl specialskolan som sameskolan har staten som huvudman. Grundskolan styrs av en nationellt fastställd läroplan där skolans värdegrund och grundläggande mål och riktlinjer anges. I en nationell timplan anges minsta tid för lärarledd undervisning som varje elev har rätt till under alla de nio skolåren sammantaget. Tiden anges för ämne eller ämnesgrupp men beslutet om fördelning mellan årskurser fattas lokalt. De allra flesta grundskolor i Sverige är kommunala, vilket innebär att kommunen är huvudman för verksamheten. Det vanligaste är att barnen går i en kommunal skola nära hemmet, men eleverna och deras föräldrar har också rätt att välja en annan skola, kommunal eller fristående. Fristående skolor ska vara öppna för alla, får inte ta ut några elevavgifter och måste vara godkända av Skolinspektionen. Verksamheten ska genomföras inom den ram som skol lagen samt läroplanen och andra förordningar utgör. De flesta fristående skolor i Sverige har en allmän profil, men en del har inriktning på exempelvis musik eller språk medan andra arbetar utifrån en viss pedagogik, exempelvis Montessori eller Waldorf. Det finns också fristående skolor med konfessionell inriktning, till exempel judisk, kristen eller muslimsk. Undervisning Läromedel, utrustning, bibliotek Skolmåltider Lokaler Totalt

15 Dagens grundskoleelever måste kunna orientera sig i en komplex och ständigt föränderlig verklighet med stort informationsflöde. Utbildningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov och eleverna ska få uttrycka sina kunskaper på en mängd olika sätt; text, drama, musik, bild med mera ska vara naturliga inslag i skolans verksamhet. 15

16 16 Omfattande reformer planeras för svensk gymnasieskola. Till exempel avses lärlingsutbildning och nya behörighetsregler införas. Dessutom bör samarbetet med avnämarna förbättras när det gäller yrkesprogrammen. Förändringarna avses att börja tillämpas för elever som börjar i gymnasieskolan hösten 2011.

17 17 Gymnasieskolan Astronaut, tandläkare, programledare eller rörmokare? Ungdomars fram tidsdrömmar varierar, men först behöver de ha en utbildning som ger grundläggande kunskaper och färdigheter inför vuxen- och arbetslivet. Efter grundskolan går nästan alla elever vidare till gymnasieskolan. Den är både frivillig och avgiftsfri. Kommunen är skyldig att erbjuda sina ung domar mellan 16 och 20 år ett allsidigt urval av program i egen regi eller i samverkan med andra anordnare. I en nationellt fastställd läroplan anges vad gymnasieskolan har för uppgifter och övergripande mål samt vilka värden som ska ligga till grund för undervisningen. Gymnasieskolan är uppdelad i ett antal nationella program, både yrkesinriktade och studieförberedande, som i sin tur oftast är indelade i olika nationella inriktningar. Dessutom finns specialutformade program och utbildningar vid fristående gymnasieskolor som nivåmässigt ska motsvara de nationella programmen men som kan ha ett annat innehåll. Programmen är treåriga och består av kurser i kärnämnen, karaktärsämnen, valbara kurser och projektarbete. Ungdomar som inte är behöriga till nationella program eller som inte har kommit in på ett sådant program kan gå individuella program som är utformade för den enskilde eleven. Ungdomar med utvecklingsstörning kan gå i den särskilda gymnasiesärskolan. En del gymnasieskolor erbjuder riksrekryterande utbildningar med inriktning mot allt från yrkesdans till sportfiske och hantverk. Dimensioneringen av gymnasieskolans olika studievägar utgår från att motivationen för utbildning är störst om elevens val tillgodoses, men utbildningen ska även i rimlig grad möta arbetsmarknadens framtida behov. För att valet av utbildningsväg ska vara genomtänkt ska grundskolans elever och deras föräldrar ha tillgång till bra vägledning och information. Regeringen vill skapa bättre förutsättningar för att fler ungdomar än i dag ska slutföra en gymnasieutbildning med godkända resultat. Regeringen har föreslagit en omfattande gymnasiereform för att bättre möta behoven hos alla unga, både de som siktar mot högre utbildning och de som vill börja arbeta eller välja kvalificerad fortsatt yrkesutbildning efter gymnasieskolan. Den nya gymnasieskolan ska enligt regeringen erbjuda dels högskoleförberedande program som leder till högskoleförberedande examen, dels yrkesprogram som leder till yrkes examen. En högskoleförberedande exa men ska ge grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grund nivå. Elever som går ett yrkesprogram ska också ha rätt att läsa in grundläggande högskolebehörighet. Regeringen vill se en närmare koppling mellan utbildning och arbetsliv på de yrkesförberedande programmen och har startat en försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning, där minst hälften av utbildningen ska förläggas till en arbetsplats. Det görs också försök med spets utbildningar i bland annat matematik. GYmnasieskolans kostnader, 2007 Övrigt 18% Elevvård 2% Läromedel/ utrustning/ skolbibliotek 8% Undervisning 47% Skolmåltider 4% Lokaler och inventarier 21%

18 18 Vuxenutbildningen Regeringen har inlett en utökad satsning på yrkesinriktad gymnasial vuxen utbildning inom den kommunala vuxen utbildningen. Syftet är att motverka brist på personer med en yrkesutbildning och nå de grupper som saknar gymnasieutbildning med yrkesinriktning eller som behöver komplettera en gymnasial utbildning. Under 2009 inrättas yrkeshögskolan som innebär att eftergymnasiala yrkesutbildningar som inte utgör högskoleutbildningar får ett gemensamt regelverk och en nationell kvalitetssäkring. Det handlar om utbildningar som ger yrkeskvalifikationer på mer kvalificerad nivå. Myndigheten för yrkeshögskolan inrättas med uppgift att främja kvalitet och på ett effektivt sätt fördela statsbidrag till utbildningsanordnarna. I syfte att höja kvalitet och genomströmning har regeringen genomfört flera satsningar som rör sfi. svenskundervisning för invandrare, Antal elever per modersmål, läsåret 2007/2008 Bosniska/Kroatiska/ Serbiska Arabiska Övriga Engelska Kurdiska/ Nordkurdiska Persiska Polska Ryska Somaliska Spanska Thailändska Språk, datorkunskap, körsång och ledarskap. Sverige har en lång tradition av bred och flexibel vuxenutbildning som är anpassad till människors olika livssituationer och behov. Ett stort utbud av utbildningar i såväl offentlig som privat regi ger människor möjlighet att utveckla och fördjupa sina kunskaper. Syftet för individen kan exempelvis vara att öka sin kompetens i arbetslivet, byta yrke eller bli behörig till en viss utbildning. Vuxenutbildningspolitiken är inriktad både på att stödja individen och att främja utvecklingen av en väl fungerande infrastruktur för vuxnas lärande med vägledning, validering, tillgänglighet och studiestöd. Det offentliga skolväsendet för vuxna, för vilket kommunerna och landstingen ansvarar, omfattar kommunal vuxenutbildning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda samt svenskundervisning för invandrare (sfi). Kommunerna är enligt lag skyldiga att erbjuda vuxenutbildning. Utbildningen inom kommunernas gymnasiala vuxenutbildning är kursbaserad, vilket ger goda möjligheter för individen att bygga på sina kunskaper på ett flexibelt sätt. Folkbildningen i form av verksamhet vid studieförbund och folkhögskolor har länge spelat en viktig roll för vuxnas lärande i Sverige. Verksamheten får bidrag från staten och präglas av stor bredd och frihet. Staten anger syftena för statsbidraget men de som anordnar folkbildningen sätter själva upp målen. Folkbildningen stärker och utvecklar demokratin, underlättar för individen att påverka sin livssituation, utjämnar utbildningsklyftor och höjer bildnings- och utbildningsnivån. Verksamheten riktar sig till alla och innefattar vitt skilda ämnesområden, såväl teoretiska som yrkesinriktade. Alla vuxna invandrare som inte har grundkunskaper i svenska språket och som är folkbokförda i en kommun har rätt till sfi. Utgångspunkten ska vara individens behov och att utbildningen ska präglas av flexibilitet så att undervisning i svenska kan kombineras med andra integrationsåtgärder, till exempel validering, rehabilitering eller arbete.

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009 Vuxenutbildning Vuxenutbildningen ska utgå från behovet hos den som studerar. Det innebär att utbildningen ska vara flexibel och att alla

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Förskoleklassen är till för ditt barn

Förskoleklassen är till för ditt barn Förskoleklassen är till för ditt barn EN BROSCHYR OM förskoleklassen Förskoleklassen är till för ditt barn Skolverket Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Nationella minoriteter i skolan

Nationella minoriteter i skolan Nationella minoriteter i skolan I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i skolan. Kommuners information till skola, föräldrar och elever är en förutsättning

Läs mer

SKN Ej delegerade beslut 150128

SKN Ej delegerade beslut 150128 SKN j delegerade beslut 150128 Nr Område Lagrum VDR Anmärkning Besvär A 10 ALLMÄNNA ÄRNDN R A 19 Utdelning av stipendier och bidrag ur fonder / V nligt BLN 2014-06-10 p. 10 A 25 Beslut om skolenheter och

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011

Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011 Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011 I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskolan och skolan. Huvudmännens information till

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet)

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet) Vad säger lagen? Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan (detta gäller alla skolformer som regleras i skollagen): skollagen (14 a kapitlet)

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); SFS 2007:129 Utkom från trycket den 3 april 2007 utfärdad den 22 mars 2007. Regeringen föreskriver att bilaga 2 till

Läs mer

Inriktning för förskolan och skolan

Inriktning för förskolan och skolan SKOLPLAN Inriktning för förskolan och skolan Människan är en tänkande varelse som har kvar sin nyfikenhet och förmåga att lära nytt hela livet. För att utvecklas behöver vi stimulans. En bra förskola och

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Statsbidrag till utvecklingsprojekt Kenneth Drougge, statsbidragsavdelningen kenneth.drougge@spsm.se 010-473 5387 En likvärdig

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Strategi för barn- och utbildningsnämndens. verksamheter 2014 2018. Kommunfullmäktige 2014-06-23, 90

Strategi för barn- och utbildningsnämndens. verksamheter 2014 2018. Kommunfullmäktige 2014-06-23, 90 Strategi för barn- och utbildningsnämndens verksamheter 2014 2018 Kommunfullmäktige 2014-06-23, 90 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är en strategi?... 3 Vision för barn- och utbildningsnämnden... 4 Den dubbla

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9) C 2.1 VIDAREDELEGATION FÖR FÖRVALTNINGEN FÖR UTBILDNING, KOST, KULTUR OCH FRITID SKOLA/FÖRSKOLA Övergripande ärenden 1 1:1 Beslut i fall som är så brådskande att nämndens beslut

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Välkommen till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag för en förskoleklassare

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Grundskola Publicerad 2011-07-01. Grundskola

Det svenska skolsystemet: Grundskola Publicerad 2011-07-01. Grundskola Det svenska skolsystemet: Grundskola Publicerad 2011-07-01 Grundskola Grundskolan, eller grundsärskolan, sameskolan eller specialskolan, är obligatorisk i Sverige. Det betyder att alla barn har skolplikt

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Nationella minoriteter i skolan

Nationella minoriteter i skolan Nationella minoriteter i skolan I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i skolan. Kommuners information till skola, föräldrar och elever är en förutsättning

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00,

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Internationella skolor

Internationella skolor Promemoria 2014-09-02 U2014/5177/S Utbildningsdepartementet Internationella skolor 2 Förord Den 3 juli 2012 uppdrog Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) åt Ingegärd Hilborn, då rättssakkunnig vid

Läs mer

Den svenska gymnasieskolan

Den svenska gymnasieskolan Den svenska gymnasieskolan - intention och verklighet Föreläsning den 24 september 2012 Lars Nohagen, Cesam Lars Nohagen 1 Föreläsningsserie Mån 24/9: Gymnasieskolan - intension och verklighet Mån 1/10:

Läs mer

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning PM Utbildningsavdelningen 1 (6) Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Faktaruta Syftet med gymnasial spetsutbildning är att elever i ökad studietakt ska fördjupa

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Vuxenutbildning inom Kriminalvården Varför? Vad? Hur?

Vuxenutbildning inom Kriminalvården Varför? Vad? Hur? Vuxenutbildning inom Kriminalvården Varför? Vad? Hur? ViSa, Linköping,12-11-30 Kriminalvårdens uppdrag Kriminalvården ska verka för att 1. påföljder verkställs på ett säkert, humant och effektivt sätt,

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

Utbildningsnämndens delegeringsordning Antagen av utbildningsnämnden 2011-10-26

Utbildningsnämndens delegeringsordning Antagen av utbildningsnämnden 2011-10-26 Utbildningsnämndens delegeringsordning Antagen av utbildningsnämnden 2011-10-26 Reviderad 2012-04-18: Punkt 7.3 Reviderad 2012-05-23: Punkt 10.4 Reviderad 2012-06-20: Punkt 5.7, punkt 14.1, ägg med två

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Avgifter i skolan. Samma bestämmelser gäller för statliga, kommunala och fristående skolor

Avgifter i skolan. Samma bestämmelser gäller för statliga, kommunala och fristående skolor Juridisk vägledning Reviderad februari 2015 Mer om Avgifter i skolan Utbildningen ska vara avgiftsfri och eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Överklaganden enligt skollagen I skollagen kan fler beslut än tidigare överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Investera i utbildning

Investera i utbildning Socialdemokraterna Investera i utbildning Politik för en kunskapsbaserad ekonomi 2 (12) Innehållsförteckning Investera i utbildning... 3 Nya utbildningspolitiska mål... 3 Högre resultat genom investeringar

Läs mer

Är barnskötare ett framtidsyrke?

Är barnskötare ett framtidsyrke? Är barnskötare ett framtidsyrke? Barnomsorgens två uppdrag Omsorgsuppdraget att erbjuda barn trygghet och omsorg när föräldrarna arbetar, studerar, söker arbete eller är föräldralediga. Lärandeuppdraget

Läs mer

Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan

Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Rev 2013-10-18 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-445 Tor Andersson Barn- och ungdomsnämnden Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Är det bättre i staten? Nej, alla lärare är felavlönade

Är det bättre i staten? Nej, alla lärare är felavlönade Är det bättre i staten? Nej, alla lärare är felavlönade Rapport från Lärarförbundet 2011-07-18 Lärarförbundet granskar kontinuerligt och öppet lärarlönerna i Sveriges kommuner. Tidigare i år undersökte

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun... 2 Definition av studie- och yrkesvägledning... 2 Mål för studie- och yrkesvägledningen...

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Utbildning bygger Sverige starkt

Utbildning bygger Sverige starkt Utbildning bygger Sverige starkt Inledning Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna lägger gemensamt fram en budget för fler jobb, mer kunskap i skolan, högre kvalitet

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! På Birgittaskolan händer allt och lite till! Birgittaskolan är en skola där du blir sedd och får möjlighet att utvecklas. Under din tid på skolan kommer du att lära känna

Läs mer

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun Sida 1(6) Datum 2014-02-11 Riktlinjer för modersmålsundervisning Hedemora kommun Undervisningstid för modersmålslärare Modersmålslärare undervisar 22 tim/vecka vid heltidstjänst. Räknas om utifrån anställningsgrad.

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen UR NYA SKOLLAGEN Tillämpas från den 1/7 2011 Mer om Överklaganden enligt skollagen Nyheter Fler beslut än tidigare kan överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet En

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

Anita Ferm. Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar. Gymnasieutredningen

Anita Ferm. Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar. Gymnasieutredningen Anita Ferm Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar Mina utgångspunkter Stärk elevens rätt till en god utbildning Förtydliga ansvar, struktur

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer