NÄRVÄRME I HUARÖD. Ny typ av 4-rörs kulvert

Transkript

1 NÄRVÄRME I HUARÖD Ny typ av 4-rörs kulvert

2 FJÄRRVÄRME Oktober FVF 2000:10

3

4 NÄRVÄRME I HUARÖD NY TYP AV 4-RÖRS KULVERT ISSN

5 2000 Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB

6 NÄRVÄRME I HUARÖD FÖRORD Denna rapport har kommit till efter diskussioner inom FVFs Affärsråd om "kyrkbyvärme" i kombination med att en eldsjäl i samhället Huaröd kontaktade Fjärrvärmeföreningen. Han och de andra invånarna i detta samhälle är intresserade av att starta och äga ett eget litet närvärmenät med tillhörande biobränsleeldade produktionsanläggning. Huaröd ligger ca 2 mil utanför Kristianstad i Skåne. Värmetätheten är låg och kostnadsuppskattningar har givit att det blir alltför kostsamt. Lars Ohlsson, eldsjälen, har då genom idogt arbete och många kontakter, se nedan, försökt att förbilliga fjärrvärmenätet och samtidigt minska förlusterna genom nya idéer och teknisk utveckling. Huvudspåret har för Huaröd blivit ett kulvertsystem av quattrotyp, utformat som hålrör med PEX i mediarören. Förlusterna skulle med denna nya kulverttyp kunna komma ner under 10 % vilket är mycket bra för detta värmeglesa område. Många av dessa idéer är väl värda att dokumentera och vidare utreda. Alla tankar är ej färdiga men om detta slår väl ut finns tusentals samhällen i Sverige där systemet skulle kunna förverkligas. Det är därför denna rapport kommit till. Om det blir förverkligat i Huaröd är ännu för tidigt att säga. Nedanstående personer har hjälpt till med projektet: Krister Joneken, Energiverken i Hamstad AB och Lars Ljunggren, Göteborg Energi AB har utgjort referensgrupp. FVFs Distributionskommitté har varit remissinstans. Ulf Jarfelt, CTH och Erik Jonsson, LTH har bidragit med spetskompetens i isoleringsfrågor, Christian Ting Larsen, Lögstör Rör AS (Danmark) i kulvertteknik och Janusz Wollerstrand, LTH i den viktiga legionellafrågan. Svend Frederiksen har varit kontaktman mot LTH. Värdefulla synpunkter till rapportarbetet har lämnats av, den nu pensionerade professorn i fjärrvärmedistribution vid LTH, Sture Andersson, av Per Qvistbäck, Energikontoret Skåne och av Jan Magnusson, STEM. Rapportarbetet har utförts i nära samarbete med Lars Ohlsson, Huaröds Energi, som också varit initiativtagare till Huarödsproj ektet. Projektledare och rapportförfattare har varit Tommy Gudmundson, ÅF-Processdesign AB. Medhjälpare i layout och dimensionering har varit Hans Palmborg, ÅF-Processdesign AB. Kontakten mot fjärrvärmebranschen har i huvudsak hållits med Mikael Gustafsson, FVF.

7

8 NÄRVÄRME I HUARÖD INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund Syfte NÄRVÄRME - FJÄRRVÄRME Mervärden, definitioner Huarödsmodellen Skurupsmodellen PANNCENTRAL DISTRIBUTIONSNÄT Val av distributionssystem Dimensionering Effekter Temperaturer och tryck Rördimensioner och sträckor KULVERT Konstruktion av4-rörs kulvert- isolering m m Detaljutformning av kulvertsektioner - Alt Detaljutformning av kulvertsektioner - Alt Detaljutformning av kulvertsektioner - Alt 3 m fl Värmeförluster Förläggning EKONOMI Fyrrörssystem i Huaröd Tvårörssystem som alternativ Ekonomisk jämförelse mellan fyr- och tvårörssystem i Huaröd Effekt av statligt konverteringsstöd BILAGOR... 37

9

10 NÄRVÄRME IHUARÖD 1. SAMMANFATTNING Huaröd ligger 162 meter över havet på skånska Linderödsåsen, söder om riksväg E22 i Kristianstads kommun. Man kan kalla Huaröd för en typisk, svensk kyrkby. Förutom kyrkan finns där en skola, några samlingslokaler och 89 fristående enfamiljshus, det äldsta mer än 100 år gammalt. Byn är inramad av skog. Det finns säkert tusentals orter i Sverige som liknar Huaröd i fråga om folkmängd, struktur och god tillgänglighet på trädbränslen. Den ideella föreningen Huaröds Energi planerar att bygga ett närvärmesystem i Huaröd och äga det för att få full kontroll över prisutvecklingen. I de förkalkyler, som föreningen gjort på ett traditionellt fjärrvärmerörs system med två enkelrör, är värmeförlusterna oacceptabelt höga. Man menar att nättemperaturen och den låga linjetätheten (0,4 MWh/m) bidrar till att förlusterna är mellan 20 och 25% på årsbasis. (Red anm: Dessa är lägre från ett tvillingrör). Därefter har föreningen skissat på en alternativ lösning med central beredning av varmvatten och en 4-rörs kulvert. "På papperet" tycks Huarödsprojektet vara ett lovande projekt och fyrrörs systemet ett riktigt val. Med följande punkter sammanfattas resultatet, vid 70% anslutnings grad och inklusive moms: Kostnaden för värme- och varmvattenförbrukning (fast plus rörlig kostnad) blir kr i snitt över ett "normalår", för var och en av de 69 fastighetsägarna eller, per energienhet, 65,1 öre/kwh - om man, som i en ordinär leverantör/kund relation, betalar anslutningsavgift ( kr/genomsnittskund). Under normalåret kommer det att försvinna 208 MWh värme ifrån närvärmenätet eller, relativt sett, 10%. Den totala investeringen, inklusive husinterna installationer och statliga stöd, blir 8,6 Mkr eller, i genomsnitt för var och en av de 69 delägarna, kr, en summa som kan benämnas "inträdesbiljett för delägaren". Denna summa inklude rar således, förutom produktions-, distributionsanläggningarna, etc, anslutnings avgiften, dvsny servis och ny husintern närvärmeinstallation - även direktelkonverteringarna ingår i den genomsnittliga inträdessumman. Den totala investeringen kan också relateras till installerad effekt; 12 Mkr/MW. Ekonomiskt påverkar Huarödsprojektet den intresserade delägaren på följande sätt: En engångsinsats (läs upplåning) på kr Plus 34,5 öre/kwh för värme- och varmvattenförbrukning eller Huarödsbon som enbart kund, (en för rapportens skull mera allmängiltig syn): En engångsinsats (läs anslutningsavgift) på kr

11 NÄRVÄRME I HUARÖD Plus 65,1 öre/kwh, varav 47% i fast årsavgift och 53% (34,5 öre/kwh) i rörlig, för värme och varmvattenförbrukning. Beträffande engångsinsatsen för delägaren ovan så kan han/hon göra avdrag för räntan i sin privata deklaration - i en samfällighetsförening. Närvärmeprojektet ger mervärden, som Huarödsbon bör integrera i det ekonomiska ställningstagandet; Stabilitet i värmepriset och full kontroll av det, bättre närmiljö, bekvämlighet, frigjorda utrymmen - m.a.o. ett mera attraktivt boende. Vid 100 % anslutningsgrad reduceras energikostnaden från 65 till 55 öre/kwh. Slopandet av ett hålrum och ett wc-rör i varje servis hade gett en, gissningsvis, kr lägre investering och ett direktanslutet system hade reducerat den ytterligare med cirka kr. Den för Huaröd specialkomponerade 4-rörs kulverten av hålrörstyp har en stor utvecklingspotential och kan bli tungan på vågen i framtida, liknande projekt. I dag hade emellertid projektet redan fallit utan stödgarantier från staten. Beroende dels på dagens låga elpriser, dels på att utvecklingen inom konverteringsområdet -teoretiskt och praktiskt - går långsamt och är mest "skrap på ytan". Vilket i sin tur kan bero på: Att branschen, som har svårt att göra avkall på genom åren uppnådd s k fjärrvär mekvalitet, har en bromsande verkan. Att stödgivarna ej följt upp utförda utvecklingsprojekt i tillräcklig omfattning, trots att det är genom uppföljning förbättring kan ske. De av staten satta "spelreglerna" för branschen har hitintills varit labila. Det finns inga billiga paketlösningar i dagens handel. De kommer att finnas när statens och branschens utvecklingspengar (inklusive uppföljning) gått till de innovativa, prispressande förslagen på bekostnad av de traditionella, vilka antagligen kommer att förbli bidragsberoende. Framförallt gäller det utveckling av direktelkonvertering men även av distributions- och produktionsteknik. Å andra sidan minskas behovet av billiga varianter för "Huarödprojekt", den dagen man kan förutse att elpriset säkert kommer att stiga i höjden. Då har branschen det gäckande oljepriset att slåss med samt allt bättre värmepumpar och pelletspannor. Huarödsprojektet kommer sannolikt inte att effektueras om anslutningsgraden klart understiger 70%. Många Huarödsbor, som dessutom planeras bli anläggningsdelägare, ser en risk i kapitalsatsningen. För dessa avskräcker kapitalet mer än närvärmepri-set på 65 öre/kwh. En inträdesbiljett kostar som sagt i genomsnitt kr för del-ägaren/närvärmekunden. Många tveksamma ansluter sig om ett externt företag levererar närvärmen, åtminstone under de första driftåren.

12 NÄRVÄRME IHUARÖD För en stor del av vedeldarna avskräcker även energipriset. De vedeldare, som är intresserade av närvärme, sätter bekvämligheten och miljön i första rummet. I skrivande stund är anslutningsgraden cirka 50 %. Det finns ett väl genomarbetat projektkoncept och projektet innehåller det mesta i utvecklingsväg - såväl i fråga om teknik som ägandeformer - till gagn för omställningen av Sveriges energisystem. Men det behövs förmodligen ett par miljoner till i stödpengar. Husägarna i Huaröd ska inte själva behöva bära risken med utveckling av ny teknik för ett kretsloppsan-passat Sverige. 2. INLEDNING 2.1. Bakgrund Huaröd ligger 162 meter över havet på skånska Linderödsåsen, söder om riksväg E22 i Kristianstads kommun. Man kan kalla Huaröd för en typisk, svensk kyrkby. Förutom kyrkan finns där en skola, några samlingslokaler och 89 fristående enfamiljshus, det äldsta mer än 100 år gammalt. Byn är inramad av skog. Det finns säkert tusentals orter i Sverige som liknar Huaröd i fråga om folkmängd, struktur och god tillgänglighet på trädbränslen. Alla hus i Huaröd är unika. Ingen gruppbebyggelse förekommer: 35 hus har direkteluppvärmning, av vilka 7 inte är enfamiljshus: Kyrkan, friluftsbadet, flerfamiljshuset, skolmatsalen och tre samlingslokaler. 3 enfamiljshus har vattenburen, "ren" eluppvärmning. 7 enfamiljshus har vattenburen el/ved-uppvärmning. 3 enfamiljshus har enbart värmepump. 2 enfamiljshus har värmepump med el- respektive olja som komplement. 38 hus har oljeuppvärmning, av vilka 2 inte är enfamiljshus; skolan och ett fler familjshus (ABKs). 11 hus har trädbränsleuppvärmning - 10 enfamiljshus med ved och ett litet rad husområde med flis. Av totalt 99 hus har således 50 hus el som värmekälla, mer eller mindre. Den ideella föreningen Huaröds Energi planerar att bygga ett närvärmesystem i Huaröd och äga det för att få full kontroll över prisutvecklingen. En fliseldad panncentral placeras mitt i byn och ett markförlagt distributionssystem byggs till alla hus, som ska anslutas. Förutsättningarna för lokal bränsleproduktion är goda. Huaröd omges av skogsområden och flisbehovet kan tillfredsställas med transporter, som är kortare än 10 km.

13 NÄRVÄRME IHUARÖD 2.2. Syfte Föreningen har en anslutningsgrad på minst 70% som målsättning. Konvertering till vattenburen värme är alltså ett måste för närvärmeprojektet. Diskussioner har förts med STEM om särskilt stöd till konvertering med ny teknik i de direkteluppvärmda husen. I de förkalkyler, som föreningen gjort på ett traditionellt fjärrvärmerörs system med två enkelrör, är värmeförlusterna oacceptabelt höga. Man menar att nättemperaturen och den låga linjetätheten (0,4 MWh/m) bidrar till att förlusterna är mellan 20 och 25% på årsbasis. (Red anm: Dessa är lägre från ett tvillingrör). Därefter har föreningen skissat på en alternativ lösning med central beredning av varmvatten och en 4-rörs kulvert. Denna rapport ska belysa Huaröds Energis närvärmeprojekt i allmänhet och dess 4-rörs kulvert i synnerhet samt bidra med underlag till förverkligande av liknande projekt på andra orter i Sverige. Kan valet av ett fyrrörs system ha så stor betydelse att det är avgörande om ett när-värmeprojekt i en typisk, svensk kyrkby ska kunna bli ekonomiskt attraktivt? Det som talar för att så är fallet är: De relativt låga husinterna investeringarna, p g a att central beredning av varm vattnet kan eliminera behovet av värmeväxlare i husen. De relativt låga värmeförlusterna, bl a på grund av lägre årsmedeltemperatur i distributionsnätet än i ett traditionellt tvårörssystem. Det som talar emot är: Den relativt höga husexterna investeringen. Åtgärder som kulvertreparationer och anslutning av nya kunder kan bli komplice- Att kunddebiteringsmätningen blir något mer komplicerad. Rapporten ska utveckla dessa antaganden. Det finns en överrepresentation i kulvertskadestatistiken med skador för hålrörskon-struktioner av äldre typ, med stålrör som mediarör. Om detta har någon relevans för ett system med PEX-rör är för tidigt att säga.

14 NÄRVÄRME I HUARÖD 3. NÄRVÄRME - FJÄRRVÄRME 3.1. Mervärden, definitioner Närvärmens attribut är desamma som fjärrvärmens - flexibilitet, komfort- och miljöförbättring, "trygg å go" värme, värdestegring. Men närvärmen har ytterligare en dimension - den är social. Närvärmeanläggningen ligger i bybornas gemensamma intresse. Som ägare bildar de en förening, varpå följer möten och andra sammankomster. Även som icke ägare kommer man på något sätt in i gemenskapen kring den apparat, inom armlängds avstånd, som har så stor betydelse för var ock ens komfort, hygien och miljö. I ett närvärmeprojekt är det extra viktigt med tydlig information till samtliga berörda och att rättvisan mellan dem prioriteras. Annars kan närheten vändas till en belastning; "Tio vänner kan inte rätta till vad en fiende förstört." Per definition är fjärrvärme fjärranifrån kommande värmeenergi, oftast med hetvatten som värmebärare. Fjärrvärmen är flexibel i två avseenden: Den är inte låst till ett specifikt bränsle, vilket minimeringen av oljeanvändningen inom energisektorn är ett bevis för. Med fjärrvärme underlättas således omställ ningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle, med inhemska och förnybara bräns- Fjärrvärmen kan transportera spillvärme dit behoven finns och i viss utsträckning överbrygga variationer över tiden genom olika metoder för lagring av värme. Svensk fjärrvärme bygger på storskalig kollektivism. Traditionellt har huvudmannaskapet åvilat kommunerna och det är i dess tätortsbebyggelser fjärrvärmen har sitt ursprung. Trots att fjärrvärmen tänjt gränserna genom åren, är den i sin ursprungliga form inte självklart något ekonomiskt alternativ till enskild eldning i en kyrkby som Huaröd. Vägen dit från fjärrvärmenätet i centralorten Kristianstad är för lång och glest bebyggd för anslutning. Alternativet inom fjärrvärmetekniken är närvärme - närifrån kommande, vattenburen värmeenergi. Närvärme baseras på ett mindre kollektiv, som också kan bli huvud- Liksom fjärrvärmen är närvärmen en kedja med tre länkar; Produktion, distribution och konsumtion. Den största skillnaden ligger i produktionslänken, där tillförseln av bränsle är påtagligare, så att säga mera inpå närvärmekunderna. Man kan säkert skapa ett engagemang kring denna hantering utan att för den skull hamna på nivån "pinn-plockning".

15 NÄRVÄRME IHUARÖD 3.2. Huarödsmodellen Byn behöver en eldsjäl, som både är bekant med tekniken och är utrustad med retorisk förmåga, för att ett närvärmeprojekt ska kunna bli verklighet. I Huaröd är det egna bysonen Lars Ohlsson, som har varit och fortfarande är motorn i projektet. Sensommaren 1999 beslutade han och ett tjugotal av Huaröds fastighetsägare att bilda en ideell förening i syfte att driva frågan om ett närvärmesystem i Huaröd vidare. Föreningen är nu formellt registrerad hos Länsstyrelsen; "Huaröds Energi Ideell Förening". Man planerar att efter projektgenomförandet omvandla den ideella föreningen till en samfällighetsförening, som förvaltar närvärmeanläggningen och ansvarar för den dagliga driften. I en samfällighetsförening är ansluten fastighet delägare av systemet och delarna följer med fastigheten vid en eventuell försäljning. Det har också förts diskussioner om bildandet av ett "Huaröds Energi AB". Nedan återges resonemanget, som ledde fram till beslut om en samfällighet: - / ett kulvertnät, med vatten som energibärare, kan man inte som i ett elnät transportera energi från olika leverantörer. Därför är det viktigt att de som ansluter sina fastigheter, i en liten by som Huaröd, har ägarkontrollen över nätet så att en "monopolsituation" inte uppstår. Om t ex kommunens energibolag, som äger nätet och levererar energi, skulle säljas - av politisk eller annan anledning -kan en ny ägare överta en "situation", som fastighetsägarna i Huaröd kan ha svårt att komma ur. I Huaröd har det diskuterats olika företagsformer. Man har försökt att hitta en lösning, där alla som vill kan ansluta sina fastigheter utan att ta privata lån. Det första man tänkte på var en ekonomisk förening. Fördelarna är att den formen mest liknar ett aktiebolag i frågan om moms och att man kan ha externa kunder -dvs sälja värme till de som inte vill vara andelsägare. Nackdelen är att andelarna ägs av fastighetsägaren personligen med fastigheten som borgen för andelarna. Det kan bli problem bl a vid en försäljning, då andelarna inte automatiskt ingår utan kan säljas vid sidan om. Det har också diskuterats aktiebolag. Upplägget blir i stort sett detsamma som för en ekonomisk förening. Andelarna blir i det fallet aktier. Med en hembudsklausul kan en fastighetsförsäljning bli enklare. I Huaröd beslöts att anläggningen ska byggas som en gemensamhets anläggning enligt anläggningslagen (1973:1149) och driften ska skötas av en samfällighetsförening enligt lagen om förvaltning av samfälligheter (1973:1150). Andelarna kommer att ingå i respektive fastighet och registreras vid en I'antmäteriförrättning. De kommer således automatiskt att ingå vid en eventuell försäljning. I finansieringshänseende har samfälligheten den fördelen att säkerheten till en långivare tas ut med bästa rätt enligt anvisningar från Lantmäteriet. Därmed får man också lägsta möjliga ränta. En samfällighet är inte momspliktig och får därför inte lyfta av investeringsmomsen. Samma regler gäller drift och underhåll. Man får således även finansiera momsen. Men detta kompenseras mer än väl av

16 NÄRVÄRME IHUARÖD att den ränta som betalas delas upp på andelsägarna, som får göra avdrag för räntan i sin privata deklaration. Huaröds Energi har bedömt att fördelarna med samfällighet överväger dess nackdelar, trots att man måste låna till momsen. Det finns fortfarande, trots idoga myndighetskontakter, en del oklarheter om hur man skall förfara med externa kunder, som i sin verksamhet är momspliktiga -t ex kommunen. Som regel finns det i fjärrvärme- och närvärmeprojekt en idé om miljöförbättring i botten. Huaröd är inget undantag. Lars Ohlsson, som arbetat med biobränslen sen 70-talet, har konstaterat att: Den flis, som produceras ur skogen kring Huaröd, borttransporteras flera mil för storskalig förbränning i stora samhällen. Oljetransporterna till Huaröd för förbränning i bybornas pannor uppgår till cirka 150 mil tur och retur om året. Närmiljön belastas av förbränning i dåligt underhållna olje- och framförallt ved pannor ("det känns på lukten"). Dessutom innebär hanteringen och lagringen av oljan en viss risk för mark- och vattenförorening. Att använda förnyelsebar energi för uppvärmning av Huaröds tätort, som med minsta möjliga förädling kan eldas automatiskt i en välskött panna, är så nära Columbi ägg man kan komma - ur miljösynpunkt. Man sökte bidrag hos Länsstyrelsen för "en enklare glesbygdsutredning", vilket föll mellan stolarna när skånelänen sammanslogs konkretiserades närvärmeprojek-tet genom ett investeringsstöd från Lokala Investeringsprogrammet (LIP) via Kristianstads kommun. I februari 2000 fanns en risk att projektet skulle gå i stå. Då handlade Svenska Fjärrvärmeföreningen upp konsultarbetet med denna rapport och Energimyndigheten (STEM) gav stöd till Huaröds Energis utredningsarbete. I det fall projektet effektueras, kommer 13 % av kulvertinvesteringen att täckas med STEM-stöd, 14 % av den totala investeringen av LlP-stöd. I sammanhanget kan nämnas att det finns gott om närvärmesystem av Huarödska-raktär i Danmark Skurupsmodellen En annan variant på huvudmannaskap är "Skurupsmodellen". I Skurup med knappt invånare, i sydligaste Skåne, har kommunen drivit ett fjärrvärmeprojekt med en halmeldad panna, distributionsnät och kundcentraler, framförallt med värme till kommunägda fastigheter. Fjärrvärmeanläggningen finansieras, byggs, ägs, drivs och överlämnas enligt nedanstående modell. Entreprenadupphandlingen benämns "BOT" - build, own, transfer.

17 NÄRVÄRME IHUARÖD WRESVÄRD" " m m m ^ ^ ^ Figur 1. Skurups "trepartsmodell" för uppförande och förvaltning av fjärrvärmeanläggning. 1 Ett ägarbolag i formen av ett kommanditbolag bildas med ett finansbolag som komplementär och fullt ut ansvarig för ägarbolagets förpliktelser. 2 Ägarbolaget köper erforderlig mark av kommunen. 3 Ägarbolaget tecknar avtal med entreprenadbolaget om uppförande av anlägg ningen. 4 Ett operatörsavtal tecknas mellan kommunen och entreprenadbolaget om leve rans av "färdig värme" till ett överenskommet energipris. 5 Mellan ägarbolaget och kommunen tecknas av formella skäl ett hyresavtal, men hyran faktureras i sin helhet entreprenadbolaget. Hyran beräknas med utgångs punkt från "fastighetens" anskaffningskostnad och hyresgästen ska svara för samtliga drifts- och underhållskostnader. 6 Kommunen får en option på övertagande av anläggningen vid tillfälle, som överenskoms mellan parterna. Priserna för övertagandet bestäms i nominella termer redan vid avtalstillfället. I Fjärrvärmeföreningens publikation FVF 2000:4 "Starta fjärrvärme" redovisas ytterligare varianter av ägandeformer, se

18 NÄRVÄRME I HUARÖD 4. PANNCENTRAL Enligt Lars Ohlsson är skogsflis det självklara bränslet för en gemensam panncentral i Huaröd. Teoretiska beräkningar av Skogsvårdsstyrelsen visar att mvår, vilket är den maximala bränslemängden för Huaröd Energi, kan hämtas inom en radie på <4 km. Denna dras ut till 10 km i praktiken, eftersom skogen är föremål för andra aktörers intresse. Placeringen av panncentralen är viktig, både för transporterna, miljön och dimensioneringen av närvärmenätet. Huarödspannan kommer att placeras intill vad som kan benämnas byns genomfartsled och så centralt att nätet kan delas upp i tre ungefär lika grova stammar. Närmaste bostäder är belägna cirka 100 m från pannan och på andra sidan vägen finns endast åkermark. Pannan ska kunna eldas med flis, med en fukthalt i intervallet % för att man inte ska bli beroende av helt torr flis. Det finns idag flera pannfabrikat, som under dessa förutsättningar klarar både hög verkningsgrad och gällande utsläppsnormer. Naturligtvis blir förbränningen effektivare ju torrare bränslet är, inom intervallet Dimensionerande produktionseffekt i Huaröd är 770 kw. Vid fullast krävs det nästan 1 m 3 flis i timmen. Flisfickan ska rymma minst ett containerekipage (110 m 3 ) men helst 130 m 3. Från den i marken nedsänkta flisfickan transporteras flisen i ett slutet system vidare in i pannan. Den beräknade årsförbrukningen av flis är m 3. Bottenaska matas ut automatiskt med skruv ur pannans botten till en sluten askcontainer vars volym uppgår till cirka 8 m 3. Rökgaserna renas med avseende på stoftinnehåll i en multicyklon och avskilt stoft överförs automatiskt med skruv till askcontainern. Rökgaserna släpps ut i en cirka 20 m hög skorsten. Pannan ska vara kapacitetsreglerad; Uteffekten ska motsvara det momentana värmebehovet från kundkollektivet. Eftersom pannan ska vara i drift under hela sommaren - för grundvärme i källare och för varmvatten - ska den också fungera väl på låg effekt. Vid vissa tillfällen kan lasten understiga 5 % av maxeffekten. Då får on/off-reglering tillgripas alternativt en reservpanna fasas in. Vid låglast är det extra viktigt att fliskvaliteten är bra och med små variationer. Då anläggningen är relativt liten, är det orimligt att ordna med vägning och fukthalt-bestämning av flisen. Därför anser Lars Ohlsson att panndriften bör läggas ut på samma entreprenör, som ska leverera flisen och att Huaröds Energi betalar entreprenören för utlevererad värmemängd.

19 NÄRVÄRME I HUARÖD 5. DISTRIBUTIONSNÄT 5.1. Val av distributionssystem I Huaröds Energis förkalkyler på ett traditionellt tvårörs system, med individuella varmvattenberedningar och två enkla fjärrvärmerör, är värmeförlusterna uppåt 25 % på årsbasis. (Red anm: De faller sannolikt klart under 20 % med ett tvillingrör.) Men ett övergripande systemval är det logiska första valet: Fyrrörs- eller tvårörssystem? (Tre- och ettrörssystem skulle också kunna bli föremål för utredning, men har här lämnats utanför.) Valet av kulverttyp - Quattro, Trilling, Twin eller enkelrörs - kommer därefter, eftersom kulverten är en komponent i systemet. I jämförelse med individuella varmvattenberedningar är central beredning av varmvattnet olikt på tre, ur ekonomisk synpunkt, väsentliga punkter: A. Husinterna installationer blir billigare utan tappvattenvärmare. B. Kulvertnät blir dyrare med fyra medierör i stället för två. C. Lägre temperaturnivå på årsbasis i fyrrörsnätet - framledningstemperaturen i ra diatorvärmesystemet kan i de flesta fall hållas under 45 C två till tre månader om året och tas ur drift juni t.o.m. augusti (i Huaröd dock 30 C för friluftsbad och generell källargrundvärme), medan 65 C gäller som minimum för tvårörsnätet p g a krav på varmvattenberedningen. Det bästa ekonomiska utbytet av punkt A fås, om även radiatorvärmesystemet är "direktkopplat". D v s samma hetvatten, som pumpas ut från panncentralen, cirkulerar genom husens radiatorsystem. (Trycket hålls centralt medelst ett slutet expansionskärl.) I Huaröd har ett fyrrörssystem valts. Detta har antagits vara mer prisvärt än ett tvårörssystem. Huaröds Energi har också bestämt att medierören ska vara av diffusionsspärrad PEX och sammanfogas med presskopplingar. En ekonomisk jämförelse mellan fyr- och tvårörssystem redovisas i kapitel 7, "Ekonomi". Fram- och returrören för radiatorvärmedistribution - i fortsättningen benämnda "vf- o vr-rör" - samt tilloppsröret för tappvarmvatten "w-rör" - och varmvattencirkulationsröret "wc-rör" läggs i samma kulvert. Principen för närvärmesystemet visas i bilaga 1. Ur teknik- och komfortsynpunkt bör det vara möjligt att lägga endast tre rör i serviskulvertar och där ge vf-röret en dubbelfunktion. Genom att lägga det i samma

20 NÄRVÄRME IHUARÖD hålrum som w-röret, varmhålls detta då det finns behov av radiatorvärme. På så vis kan wc-röret slopas och såväl investering som värmeförluster minskas. Vr-röret läggs i ett eget hålrum. I serviskulvertarna skulle det då behövas endast två hålrum, enligt figur 2 nedan, medan övriga kulvertar, med huvud- och fördelningsledningar, har tre (w- och wc-rören läggs i samma hålrum). Figur 2. Varmhållning av varmvattenröret genom direktkontakt mot röret för värme fram - ett alternativ till varmvattencirkulation i varje hus. Medicinskt sett däremot är denna lösning ytterst tveksam. Bakterien Legionella pneumophila ("den som älskar lungor"), som kan orsaka svår lunginflammation hos människor genom inandning av vattendimma, finns naturligt i sötvatten. Under 20 C är bakterierna avdomnade men mellan 20 och 45 C förökar de sig och bäst trivs de i en sötvattentemperatur kring 38 C. Höjs temperaturen till över 45 C dör bakterierna efter några timmar, vid 60 C tar det cirka tio minuter. Legionellabakterierna behöver dels näring för sin tillväxt, dels andra mikroorganismer för mekaniskt skydd. Framförallt i botten på varmvattenberedare, men även på väggar i rörledningar, bildar olika mikroorganismer en biofilm. Bakterierna tränger in i denna. Enligt Janusz Wollerstrand vid LTH får legionellabakterierna sin största dos av näringstillskott i plastledningar, minsta dosen fås i kopparledningar. Dessa avger också salter, som fungerar som bekämpningsmedel mot mikroorganismer. Om w-röret skulle läggas mot vf-röret i samma hålrum, får det stillastående tappvarmvattet i servisen samma temperatur som det inkommande radiatorvattnet. Temperaturen på detta är sannolikt lägre än 45 C fem månader om året. Under denna period finns alltså stor risk för legionellatillväxt mellan varmvattentappningarna. En idé kan vara att min-begränsa vf till ca 45 C om detta system väljs eller centralt höja varmvattentemperaturen i en tank för avdödning av legionella. Detta bör dock noga utredas i så fall.

21 NÄRVÄRME IHUARÖD Det kan finnas en möjlighet att minska denna risk och höja varmvattenkomforten. Radiatorvärmetemperaturen körs upp till 65 C, t ex två gånger i veckan under det varma halvåret. En trevägskoppling före husets värmeväxlare sörjer för cirkulationen och att nätets vattenvolym är relativt liten och rören välisolerade talar för att uppvärmningen av vf-röret bör gå kvickt och lätt. Emot detta talar den lilla anläggningsytan mellan vf- och w-rören. Huaröds Energis val: Fyrrörssystem med direktanslutet radiatorsystem Motivet: Ekonomiskt. Detta beslut ändrades emellertid senare, efter information till byborna. Det nya beslutet redovisas under pkt Dimensionering Effekter per kund per kat per kund Enfam hus.vattbur el vattbur övr Enfamiljshus, direktel Radhusområde (flis) i Flerfamiljshus (dir el) Kyrka (dir el) Friluftsbad (dir el) Skola (olja) Skolmatsal (dir el) Samlingslokal (olja) Samlingslokal (dir el) i ii i i i I i i Totalt i Huaröd I i i i Tabell 1. Presumtiva närvärmekunder i Huaröd. Nuvarande uppvärmningsform, förbrukning av värmeenergi och effektbehov - allt enligt uppgift från Huaröds De relativa värmeförlusterna från fyrrörsnätet har beräknats till 10 % på årsbasis. Med antagandet att sammanlagringsfaktorn för tappvarmvattennätet är 0,1 (10 % av hushållen tappar samtidigt ut drygt 0,2 l/s 55 gradigt vatten), blir den kalkylerade sammanlagringsfaktorn för hela närvärmeproduktionen drygt 0,7. Resultatet av beräkningarna blir att nätet ska klara en överföring av 770 kw värmeproduktion till 99 kunder vid dimensionerande utetemperatur, inklusive 300 kw till varmvattentappning Temperaturer och tryck Enligt Svenska Fjärrvärmeföreningens gula serie - FVF 1996:10 - är PEX-rörets tekniska livslängd 30 år vid 80 C och 6 bar kontinuerligt. 95 C tillåts i högst 100 timmar per år. Med 50 C i årsmedeltemperatur ökar livslängden avsevärt.