Kompletterande information till tjänsteskrivelsen, Dnr 2016/10, id 19965

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen BS Diarienummer 2016/10/041 1(1) Kompletterande information till tjänsteskrivelsen, Dnr 2016/10, id Ärendet B. Återställande av underskott i förskolan Barn- och utbildningsnämnden beslutade om omfördelning av budget inom förskolan (BUN 16, ). Beslutet innebär att antalet barn per årsarbetare i förskolan höjs från 5,2 till max 5,6 i den nationella statistiken, vilket i resurstilldelningen motsvarar minskad personaltäthet med 6,35 till 6,9 barn per årsarbetare. Effektiviseringen bedöms ge 3,2 mnkr i besparing. Nämnden gav förvaltningen i uppdrag att återkomma med förslag på resterande besparingar. C. Alternativa besparingar om fullmäktige ändrar sitt tidigare beslut och låter Djursdala och Brännebro skolor vara kvar Om uppdraget från kommunfullmäktige förändras efter folkomröstningen och Djursdala och Brännebro skolor och Pelarne förskola inte läggs ner, behöver barn- och utbildningsnämnden hitta andra områden att effektivisera (2,09 mnkr för 2016 och 4,28 mnkr 2017). Birgitha Sahlin Förvaltningschef Post: Vimmerby kommun, Stadshuset, Vimmerby Besök: Stångågatan 28 Telefon: Fax: E-post: kommun@vimmerby.se Webbplats: Organisationsnummer: , godkänd för F-skatt Bankgiro: Plusgiro:

2 TJÄNSTESKRIVELSE 1(5) Dnr 2016/10/041 Barn- och utbildningsförvaltningen Id BS A. Beslutade effektiviseringar inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter budgetåret 2016, med helårseffekt 2017 Kommunens ekonomiska läge kräver effektiviseringar inom många olika verksamheter i kommunen. För barn- och utbildningsnämnden ligger det totala effektiviseringskravet inom grundskolan på 8,3 miljoner kronor när beslutade åtgärder får helårseffekt 2017 (5,5 mnkr 2016). Det höga beloppet gör det svårt att genomföra åtgärder utan att det påverkar någon verksamhet. BUN har, när nämnden fattat beslut, arbetat för att hitta de områden som ger så liten påverkan som möjligt på verksamheterna. De av kommunfullmäktige beslutade effektiviseringarna för BUN fördelas på följande sätt: Övergripande BoU 13% Gymnasiet 23% Förskola 11% Grundskola 53% De övergripande effektiviseringarna omfattar en avveckling av en projektanställning (PRIO) samt minskade resurser till datortek, skolhälsovård och särskola. Inom förskolan bygger besparingarna på att förskolan Körsbärskullen i Pelarne avvecklas, samt att förskolorna Hattstugan och Bullerbyn flyttar till Norrskenet. Besparingarna inom grundskolan bygger på att Djursdala och Brännebro skolor avvecklas. Besparingarna inom grundskolan fördelas enligt diagrammet nedan: Internhyra 28% Skötsel av lokaler 17% Rektorstjänst och extra tilldelning 27% Effektivisering tjänster övriga skolor 28% Post: Vimmerby kommun, Stadshuset, Vimmerby Besök: Stångågatan 28 Telefon: Fax: E-post: kommun@vimmerby.se Webbplats: Organisationsnummer: , godkänd för F-skatt Bankgiro: Plusgiro:

3 I kommunens mindre skolor finns ett extra tillägg av lärartjänster utöver den tilldelning som finns på övriga skolor. Det behövs för att de mindre skolorna ska ha möjlighet att uppfylla timplanen. Dessa tjänster för Djursdala och Brännebro skolor tas bort i samband med att skolorna avvecklas. Samtidigt minskas det totala antalet lärartjänster i hela grundskolan med 2,8 tjänster (ca 3 %) för att kunna nå upp till sparkravet. Eleverna i Djursdala skola erbjuds plats i Astrid Lindgrens skola och eleverna i Brännebro skola kommer att erbjudas plats i Södra Vi skola. Erbjudandet av skola sker utifrån närhetsprincipen vilken finns angiven i skollagen. Närhetsprincipen kommer att beskrivas i ett informationsmaterial kring val av skola som ska skickas ut till alla hushåll. Sammanslagningen av skolorna följer en tidsplan som förvaltningen satt upp tillsammans med rektorerna på avlämnande och mottagande skolor. Här utgår man från både rektorernas kunskap om sina skolor och de konsekvensanalyser som har gjorts på förvaltnings- och områdesnivå. Förändringen kommer att ske på ett sätt som ska bli bra för alla elever med fokus på såväl elevernas trygghet som deras kunskapsutveckling. Även efter sammanslagningen kommer elevernas trygghet, trivsel och resultat att följas upp med fokus på att hitta eventuella förbättringsområden och utifrån dem kunna sätta in insatser. De senaste årens trend pekar på ökande meritvärden och trygga elever, även jämfört med övriga riket. Enkäterna som genomförs varje år visar på alltmer nöjda elever, föräldrar och medarbetare. Målet är att hålla i denna positiva trend. Inom gymnasiet genomförs effektiviseringar inom administration, rektors- och lärartjänster, IT/läromedel, samt minskad buffert för interkommunal ersättning. B. Återställande av underskott inom förskolan Förskolan kommer att för 2015 visa ett underskott på ca 6,5 mnkr, vilket innebär att personaltätheten kommer att vara tvungen att minska för att täcka underskottet. Av underskottet 2015 beror 4,2 mnkr på volymökningar, d.v.s. fler barn i både de kommunala och de fristående förskolorna. 2,3 mnkr beror på ökade lokalkostnader för de kommunala förskolorna. De ökade lokalkostnaderna omfattar hyreskostnader för nybyggnationen av Lundens förskola (1,3 mnkr) och hyreskostnader för de inhyrda paviljonger som varit en nödvändighet för att tillgodose behoven av att öppna fler förskoleavdelningar. BUN har vid ett flertal tillfällen påpekat det ökade barnantalet och skrivit till KS/KF om större budgetram pga av ökade volymer, men svaret har varit nej. Effektiviseringen inom förskolan måste därför genomföras under 2016, oavsett vad resultatet av folkomröstningen blir. Effektiviseringen innebär att fördelningen av budgetmedel för förskolan ändras så att personaltätheten minskas från 6,35 barn per heltidstjänst till 7,4 barn per heltidstjänst. Det här måttet används vid budgetplaneringen. Används måttet barn per årsarbetare ökas antalet barn från 5,2 till 6,0 barn per årsarbetare där genomsnittet för alla kommuner 2014 ligger på 5,3. Måttet barn per årsarbetare visar hur det blev i verkligheten i den nationella mätning som genomförs vid samma tidpunkt varje år. 2

4 3 Totalt för BUN (A+B) blir då effektiviseringarna: mnkr (Budget ,5 mnkr samt att återställa underskott på 6,5 mnkr inom förskolan) ,8 mnkr (Budget ,3 mnkr samt att återställa underskott på 6,5 mnkr inom förskolan) C. Alternativa besparingar om fullmäktige ändrar sitt tidigare beslut och låter Djursdala och Brännebro skolor vara kvar Om uppdraget från kommunfullmäktige förändras efter folkomröstningen, behöver barn- och utbildningsnämnden hitta andra områden att effektivisera (1,6 mnkr för 2016 och 3,6 mnkr 2017). Övergripande inom barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningens ledningsstruktur förändras oberoende av förändringar i skolstrukturen. Genom detta minskas antalet chefstjänster och resurser förflyttas istället till stödtjänster i form av intendenter för att rektorer och förskolechefer ska ha så goda möjligheter som möjligt att genom sitt pedagogiska ledarskap leda och driva utveckling i sina verksamheter. Om inte den beslutade resursförflyttningen genomförs och det minskade antalet chefstjänster över skolledarna helt enkelt bara sparas in blir konsekvensen att förskolechefernas och rektorernas möjligheter att genomföra sitt uppdrag blir omöjligt. Det kommer också med stor sannolikhet bli ännu svårare att både behålla nuvarande och att rekrytera nya skolledare. Vid ett eventuellt beslut om att inte avveckla Djursdala och Brännebro skolor är den neddragning av en rektorstjänst som finns med i budget 2016 inte möjlig. Förskola Om resultatet av folkomröstningen leder till att KF fattar beslut om att de två skolorna ska vara kvar och förskolan ska vara med och finansiera vad det kostar att driva de båda skolorna försämras möjligheten att bedriva en pedagogisk verksamhet i enlighet med förskolans läroplan drastiskt. Sjuktalen inom förskolan är idag redan ganska höga och risken är stor att de ökar ytterligare. Om anställningsvillkoren för att arbeta i förskolan blir allt sämre kommer Vimmerby varken kunna behålla sina förskollärare eller rekrytera utbildade förskollärare. Utifrån kravet på att återställa underskottet inom förskolans verksamheter är det inte rimligt att ytterligare sänka persontätheten. Grundskola En ytterligare minskad lärartäthet utöver den minskning på 2,8 tjänster som redan finns i budget för 2016 kommer att påverka alla grundskolor i Vimmerby kommun. Ska Djursdala och Brännebro skolor vara kvar kommer antalet lärare i kommunen behöva minskas med ytterligare åtta heltidstjänster, motsvarande 3,6 mnkr på helårseffekt Större delen av dessa tjänster kommer att försvinna från de två 7-9-skolorna i Vimmerby eftersom det redan i budget 2016 minskats totalt 2,8 tjänster på F-6-skolorna. För högstadiernas del innebär det stora problem med att klara av att ge eleverna den undervisningstid som de ska ha enligt läroplanen. Det blir stora elevgrupper med troligtvis över 30 elever per klass och i olika undervisningsgrupper. En redan ansträngd lärargrupp får ökad arbetsbörda. Idag har klasserna två mentorer som delar på ansvaret för sin klass, men med en mer tight organisation kommer det inte vara möjligt. Utrymmet för att t ex laborera i fysik, kemi och teknik blir obefintligt. Ämnen som

5 slöjd, musik, bild och hem- och konsumentkunskap blir alltmer teoretiska eftersom det kommer saknas medel att dela klasserna i mindre grupper. Urvalet inom moderna språk (franska, spanska och tyska) kan begränsas till två språk i stället för som idag då eleverna kan välja på tre språk. För att kommunens minsta skolor ska kunna erbjuda det antal undervisningstimmar som läroplanen anger måste extraresurser omfördelas från de större F-6 skolorna. Tillgången till stödfunktioner i form av specialpedagoger och annan elevstödspersonal kommer samtidigt att minska inom hela kommunen. Rektorerna kommer inte kunna bygga organisationer där elevgruppernas storlek och sammansättning anpassas efter elevernas behov och förutsättningar, vilket i sin tur leder till att Vimmerby kommun inte längre kommer att leva upp till styrdokumentens krav. Det kommer i sin tur att leda till försämrade resultat och att eleverna i kommunen inte får möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Det är redan idag svårt att rekrytera rektorer och nästan omöjligt att rekrytera legitimerade lärare. Det har vid ett flertal tillfällen inte varit en enda sökande till de lärartjänster som annonserats. Om lärar- och rektorstjänsterna blir alltför splittrade och möjligheterna att skapa goda förutsättningar för eleverna att utvecklas blir allt mindre, väljer man hellre att arbeta i någon annan kommun. Gymnasiet En avveckling av ett eller flera program på gymnasiet minskar elevernas möjligheter att välja önskat gymnasieprogram på hemmaplan och färre utifrån kommer att välja Vimmerby gymnasium. Det ger heller inte de effektiviseringar som man skulle önska, bland annat eftersom den fysiska lokalen finns kvar och en stor del lektioner måste genomföras - men med färre elever i klassrummet. Minskat antal program kommer också leda till att fler Vimmerbyelever väljer gymnasieutbildningar i andra kommuner, vilket ökar kommunens kostnader för interkommunala ersättningar. Under de senaste åren har Vimmerby gymnasium genom sin verksamhet och sitt programutbud lockat ett ökande antal elever från andra kommuner samtidigt som andelen Vimmerbyungdomar som valt att gå i gymnasiet i sin hemkommun ökat. Teknikcollege Östra Småland samt dans- och fotbollsprofilerna har varit viktiga faktorer då eleverna valt Vimmerby gymnasium. Vimmerby gymnasium har sökt och fått statliga medel för att erbjuda det fjärde året (gymnasieingejörsexamen) inom teknikprogrammet. En kommun är inte tvingad att ha ett eget gymnasium, utan kommunen kan hänvisa ungdomarna att söka till gymnasier i andra kommuner. Det går rent tekniskt att avveckla hela gymnasieskolan. Vuxenutbildning Arbetsgivarna i Vimmerby kommun har stort behov av att kunna rekrytera personal och utan gymnasiekompetens är arbetsmarknaden begränsad. Om lärartätheten sänks, gymnasieprogram eller hela gymnasiet avvecklas ökar behovet av kompletterande vuxenutbildning. Vuxenutbildningen i Vimmerby inom Vård- och omsorg har stor betydelse för socialförvaltningens möjlighet att rekrytera medarbetare. Inför 2016 har BUN fått utökad ram (0,4 mnkr) för att efter minskade statsbidrag kunna fortsätta med intagning både höst och vår. Idag är det en möjlighet att få studera inom vuxenutbildningen, regeringen har föreslagit att det ska bli en rättighet. 4

6 SFI-undervisningen regleras i lag och är en rättighet. Den ska starta kontinuerligt (de studerande ska inte behöva vänta) och ska bedrivas alla vardagar året runt. BUN har med anledning av den stora ökningen av studerande fått utökad budgetram (0,5 mnkr) för SFI för 2016 och i budgetplaneringen för 2017 finns ytterligare en utökning med 0,5 mnkr. Neddragningar inom denna verksamhet leder till att Vimmerby inte kommer att leva upp till kraven på hur/när sfi-undervisning ska erbjudas. Med längre väntetider och större elevgrupper minskar möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden, vilket i sin tur troligtvis leder till att kommunens kostnader ökar inom socialförvaltningens ansvarsområde. Försämringar inom verksamheten gör det också svårare att rekrytera utbildade lärare. Campus Vimmerby Det lokala arbetslivet har behov av att både vidareutbilda befintliga medarbetare och att rekrytera utbildad personal och Campus Vimmerby är en del i att profilera kommunen som attraktiv för näringslivsetableringar. Campus Vimmerby drivs effektivt och erbjuder en bred och flexibel verksamhet. En effektivisering utifrån osthyvel-principen är inte realistisk. Ska medel för att bevara de två skolorna tas från högskoleverksamheten, är det avveckling som gäller. Campus Vimmerby har en helårsbudget på 2,6 mnkr inkl kostnaderna för samarbetet inom Campus i Småland. Vid en eventuell avveckling tappar Vimmerby sin del i att vara en av tre kommuner inom Campus i Småland, och möjligheterna för Vimmerbys invånare att studera på hemmaplan försvinner. 5 Birgitha Sahlin Förvaltningschef