Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Transkript

1 1 (3) Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 8, Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på fortsatt mycket låg nivå 77 varsel om uppsägningar i januari Antalet nya inkommande varsel om uppsägningar uppgick i januari till 77 personer i Gävleborgs län, vilket är en halvering jämfört med motsvarande månad förra året. Antal personer berörda av varsel om uppsägning LÄN AB Stockholms Län C Uppsala Län D Södermanlands Län E Östergötlands Län F Jönköpings Län G Kronobergs Län H Kalmar Län I Gotlands Län K Blekinge Län M Skåne Län N Hallands Län O Västra Götalands Län S Värmlands Län T Örebro Län U Västmanlands Län

2 2 (20) W Dalarnas Län X Gävleborgs Län Y Västernorrlands Län Z Jämtlands Län AC Västerbottens Län BD Norrbottens Län Riket Källa: Arbetsförmedlingen Nyanmälda lediga platser 241 nya jobb till arbetsförmedlingarna i länet denna vecka Antalet nyanmälda lediga platser (exkl ferieplatser) i hela landet uppgick till under förra veckan, vilket var fler än under samma vecka förra året. Vid veckans slut fanns kvarstående lediga platser (exkl ferieplatser) vid arbetsförmedlingarna i hela landet, vilket var fler än vid samma tid förra året. Antalet nyanmälda lediga platser (exkl ferieplatser) i Gävleborgs län uppgick till 241 under veckan, vilket var 29 fler än under samma vecka förra året. Av de samtliga nyanmälda jobb i landet fanns 1,7% i Gävleborgs län. Vid veckans slut fanns lediga jobb (exkl ferieplatser) kvarstående vid länets arbetsförmedlingar, vilket var 583 fler än vid samma tid förra året. Av samtliga kvarstående lediga jobb på arbetsförmedlingarna i landet fanns 2,4% i Gävleborgs län. Hittills under 2011 som helhet har antalet nyanmälda lediga jobb (exkl ferieplatser) till Arbetsförmedlingarna i landet som helhet ökat med 57%, jämfört med år I Gävleborgs län har de nyanmälda lediga jobben ökat med hela 76% hittills under Arbetslösheten personer och 9,9% av befolkningen år i Gävleborg I landet som helhet var totalt personer arbetslösa eller i program, vilket är en minskning med 7,9% jämfört med samma vecka förra året. Detta motsvarar 6,7% av befolkningen år. Av det totalt arbetslösa i hela riket förra veckan var 46,6% kvinnor och 53,4% män.

3 3 (20) Antalet öppet arbetslösa i Gävleborgs län uppgick till personer förra veckan, och antalet arbetslösa i program med aktivitetsstöd uppgick samtidigt till personer. Totalt var alltså personer arbetslösa i länet, vilket är en minskning med 6,5% eller personer i jämförelse med samma vecka förra året. I andel av befolkningen år uppgick den totala arbetslösheten till 9,9% i Gävleborg. Av det totalt arbetslösa i Gävleborg förra veckan var eller 47,3% kvinnor och eller 52,7% män. Ungdomsarbetslösheten nu unga arbetslösa i Gävleborg (17,2% av befolkningen år) För hela riket uppgick antalet öppet arbetslösa ungdomar i åldern år och ungdomar i program med aktivitetsstöd till , vilket är en minskning med 7,3% i jämförelse med samma vecka förra året. I andel av befolkningen år motsvarar detta 10,3%. Av de unga arbetslösa i hela riket förra veckan var 42,8% kvinnor och 57,2% män. Den totala arbetslösheten för ungdomar i Gävleborgs län under 25 år uppgick till personer förra veckan. Detta var en minskning med 376 personer eller 7,9% sedan förra året och motsvarar 17,2% av länets befolkning i åldern år. Av de unga arbetslösa i Gävleborg förra veckan var eller 45,3% kvinnor och eller 54,7% män. Arbetslöshetsprognos arbetslösheten fortsätter vända nedåt i takt med att sysselsättningen ökar Antalet arbetssökande som erhöll arbete under förra veckan uppgick till 432 personer, vilket är en ökning med 19% jämfört med förra året. Detta var 3,9% av samtliga arbetssökande som erhöll ett arbete i hela landet under veckan. Ökningen av arbetssökande till arbete i hela riket var 9% under förra veckan. Hittills i år är ökningen av antalet nyanmälda lediga jobb (exkl ferieplatser) till arbetsförmedlingarna i länet hela 76%, att jämföra med rikets ökning på 57%. Inströmningen av nyanmälda jobb ligger nu på en mer än dubbelt så hög nivå som under lågkonjunkturåret Arbetslösheten fortsätter nu att sjunka såväl säsongsmässigt som strukturellt. Utfallet för januari låg mycket nära den senast reviderade prognosen, och vi räknar med att inflödet av nya jobb och det ökande antalet arbetssökande i arbete kommer att resulterar i de minskade arbetslöshetssiffror som ingår i nuvarande prognos. Långtidsarbetslösheten bland de öppet arbetslösa i länet är just nu 60%

4 4 (20) lägre än vid motsvarande tidpunkt förra året. Månad/datum Öppet arbetslösa I program Totalt % av bef år aug ,10% jan ,50% aug ,80% jan ,50% aug ,50% Jan ,90% ,90% Prognos aug ,80% jan ,00% aug ,50% jan ,30% jan ,40% aug ,10% Arbetskraftsundersökningarna (AKU), fjärde kvartalet 2010 Tema: Stora regionala variationer på arbetsmarknaden Stockholm, Småland med öarna och Västsverige hade högre sysselsättning, lägre arbetslöshet samt lägre andel personer utanför arbetskraften än riksgenomsnittet under Däremot var förhållandena de omvända i Norra Mellansverige, Mellersta Norrland och Övre Norrland. Här var sysselsättningen lägre medan arbetslösheten och andelen utanför arbetskraften var högre än i hela riket. Gävleborg ökar sysselsättningsgraden mest av alla i Norra Mellansverige Gävleborgs län ökar nu sin sysselsättningsgrad mest bland alla län inom riksområdet Norra Mellansverige, och klart snabbare än för riksgenomsnittet. Denna utveckling gäller framförallt för männen. Totalt sett närmar sig nu Gävleborg snabbt riksgenomsnittet. Samtidigt ligger arbetslösheten högst bland dessa län, om än klart minskade. En huvudanledning till att Gävleborg ökar sysselsättningsgraden påtagligt, samtidigt som arbetslösheten relativt sett inte minskar lika mycket jämfört med övriga län, ligger i det faktum att andelen personer utanför arbetskraften minskar

5 5 (20) kraftigt. Det vill säga att betydligt fler tillkommit till arbetskraften. Även detta gäller särskilt för männen. Andelen personer utanför arbetskraften minskar klart snabbast i Gävleborg, som nu närmat sig riksgenomsnittet.

6 6 (20) aspx

7 7 (20) Kortfattat v 8-11 De nyanmälda lediga jobben (exkl ferieplatser) i Gävleborg har hittills i år ökat med hela 76%. Antalet arbetssökande som erhållit arbete under förra veckan uppgick till 432 personer, vilket var en ökning med 19% jämfört med samma vecka förra året. Gävleborg hade under förra året en betydligt större ökning av sysselsättningsgraden än riket som helhet, och den största bland samtliga län i Norra Mellansverige. Arbetslösheten uppgår till 9,9% av befolkningen år i Gävleborg, riksgenomsnittet ligger på 6,7%. Totalt arbetslösa i länet, vilket är färre än vid samma tid förra året Ungdomsarbetslösheten uppgår till 17,2% av befolkningen år, riksgenomsnittet ligger på 10,3%. Totalt unga arbetslösa i Gävleborg, vilket är 7,9% färre än vid samma tid förra året. Arbetslöshetsprognos av befolkningen år jan -11 9,90% jan -12 8,00% jan -13 6,30% jan -14 5,40%

8 8 (20) Kommentar Den positiva arbetsmarknadsutvecklingen har nu tagit rejäl fart i form av antalet nyanmälda lediga jobb, som för närvarande volymmässigt hittills i år är 76% fler än under motsvarande period förra året. Sysselsättningsstatistiken visar också att Gävleborg har den mest positiva trenden vad gäller sysselsättningsgraden av länen i riksområdet Norra Mellansverige. En av huvudorsakerna till att arbetslösheten i Gävleborg ännu inte minskat i takt med sysselsättningsökningen är att antalet personer som inträder i arbetskraften från tidigare utanförskap ökar kraftigare i Gävleborg än i de flesta andra län. Detta kan gälla såväl tidigare sjukskrivna som personer med försörjnings- och introduktionsstöd. Det är emellertid en långsiktigt positiv utveckling såväl för individer som för vårt regionala näringsliv att fler tillkommer till arbetskraften. En annan viktig orsak till sysselsättningsökningen kan härledas till den påtagliga ökningen av företagandet i länet. Många små nya företag ger initialt betydande effekt på sysselsättningen och arbetade timmar, även om många av dessa nya företag ännu inte börjat rekryterat eller hunnit anställa nya medarbetare. De farhågor som kan uttryckas i sammanhanget gäller inte efterfrågeutvecklingen på arbetsmarknaden utan mer på utbudet. SCB:s senaste rapport om etableringen på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan visar på flera problemfaktorer. Dels består och delvis förstärks de könsmässiga skillnaderna på arbetsmarknaden, och dels utkristalliseras vilka utbildningar som leder till jobb och vilka som leder till en högst osäker tillvaro. Inom nuvarande och kommande bristområden som industri och teknik, som leder till stark etablering på arbetsmarknaden efter gymnasiet, är det alldeles för få tjejer och därmed för få totalt sett visavi efterfrågan och betydelse för tillväxt och välfärd. Exempelvis under läsåret 2004/05 avgick flickor från gymnasiets estetsiska program men enbart 145 flickor från elprogrammet samt 156 från fordons- och 157 från industriprogrammen sammantaget i Sverige. Av dessa var endast drygt 40% (de som studerat vidare borträknat) inom estetiska programmet etablerade på arbetsmarknaden år 2008, medan andelen från el- och industri samt fordonsprogrammet var nästan 70% respektive nästan 60%. För pojkar är bilden ungefär densamma. Etableringsgraden på arbetsmarknaden för genomgånget estetiskt program ligger på 50% tre år efter avslutad gymnasieskola, medan den ligger kring 60-80% för de flesta andra program. Medieprogrammet samt barn- och fritidsprogrammet är andra gymnasiala utbildningsinriktningar som relativt sett ligger i botten vad gäller etableringsgraden på arbetsmarknaden. För att kunna förverkliga drömmar och livsprojekt behöver de flesta ungdomar ett givande och intressant arbete. Kan det vara så att det fria studievalet i alldeles för många fall inte förmår medverka till just detta? Att ungdomar i högre utsträckning kan förverkliga sina livsprojekt i Gävleborg är särskilt viktigt för vårt läns demografiska utveckling. Här har utbildningssektorerna en avgörande betydelse.

9 9 (20) Konjunktur och trender Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan: Energi-, industri-, el- och fordonsprogrammen i topp Estetiska-, media samt barn- och fritidsprogrammen i botten De som studerat på energiprogrammet etablerade sig i störst omfattning på arbetsmarknaden. Tre år efter gymnasieskolan var 70 procent av kvinnorna och 83 procent av männen etablerade. Den lägsta etableringen fanns bland dem som studerat på estetiska programmet, med 44 procent bland kvinnorna och 50 procent bland männen. Andelen studerande var högre bland dem som gått på det estetiska programmet än på energiprogrammet. För att få jämförbarhet mellan programmen har de studerande räknats bort. Kvinnorna etablerade sig på arbetsmarknaden i lägre omfattning än männen På 16 program var andelen etablerade högre bland männen. Enda undantaget var teknikprogrammet där 66 procent av båda könen var etablerade.

10 10 (20) Etablering på arbetsmarknaden 2008 för personer som avgick från gymnasieskolan läsåret 2004/05. Andel i procent Definitioner och förklaringar Populationen har hämtats från Skolverkets elevregister, och som avgick från gymnasieskolan läsåret 2004/05. Statistiken redovisas på de 17 nationella program som fanns läsåret 2004/05. Specialutformade program och program vid fristående skolor som var närliggande ett nationellt ingår under respektive nationellt program. Personernas status är årsbaserad, totalräknad och klassificerad i sex olika kategorier utifrån individbaserade uppgifter från flera olika datakällor. De sex kategorierna är etablerad på arbetsmarknaden, osäker ställning på arbetsmarknaden, svag ställning på arbetsmarknaden, utanför arbetsmarknaden, högskolestuderande och övrig studerande.

11 11 (20) aspx Restaurangindex, december 2010: Stark försäljning inom restaurangbranschen i december Restaurangernas försäljning steg med 6,5 procent under december jämfört med samma period förra året. Bäst gick det för kategorin trafiknära restauranger, som ökade med 12,9 procent. Ett flertal restaurangkategorier gick bra under december månad, särskilt starkt går trafiknära restauranger (12,9 %), hotell (12,7 %) och personalrestauranger (10,2 %). En kategori som inte hade så stark utveckling i december var snabbmatsrestauranger vars försäljning ökade med mer blygsamma 2,8 procent. Ser man på försäljningsutvecklingen under hela förra året blev kaféer/konditorier den stora vinnaren. Försäljningsvolymen för den totala restaurangbranschen ökade med 3,8 procent i december, jämfört med samma månad förra året. Försäljningsutvecklingen för restaurangbranschen, aktuell månad jämfört med samma månad föregående år i procent. December 2009 till december 2010

12 12 (20) * Volymutfallet baseras på omsättningsförändring efter korrigering för prisförändringar. ** Jämförelse mellan senaste 12-månadsperiod och samma period föregående år. Restaurangindex är ett index som publiceras varje månad. Statistiken gör det möjligt att följa omsättningsutvecklingen i restaurangbranschen, segment för segment. Uppgifterna tas fram i samarbete mellan Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR), Dagligvaruleverantörernas Förbund (DLF), Svensk Cater och Statistiska centralbyrån. DLF och SHR kommenterar Omsättningstillväxten på restaurangmarknaden landade på nästan 6 procent för helåret 2010 jämfört med Med en prisökningstakt på drygt 3 procent innebar det en ökning av volymen restaurangtjänster på ca 2,5 procent. Eftersom volymen sjönk med ungefär lika mycket under 2009 så är nivån nu nästan tillbaka på 2008 års nivå. Utvecklingen under första halvåret och andra halvåret 2010 har skiljt sig väsentligt åt. Under första halvåret ökade restaurangomsättningen med ca 3,5 procent jämfört med motsvarande period Ökningen bestod endast i ökade priser medan volymen var oförändrad. Under andra halvåret ökade omsättningen med cirka 7,5 procent, varav 4,5 procentenheter var en ökning i volym. Den viktigaste förklaringen till den starka utvecklingen under andra halvåret är att antalet gäster på de svenska hotellen ökat mycket starkt under denna period. Även om det finns en stor lokal efterfrågan på restaurangtjänster så spelar turisternas efterfrågan stor roll för hur omsättningen utvecklas. Under året infördes kravet på certifierade kassaregister i kontantbranscherna med syfte att minska den svarta omsättningen. Det finns en del som tyder på att detta också har bidragit till ökningen av den redovisade omsättningen i restaurangbranschen. Optimismen är fortsatt stor bland företagen i branschen i synen på hur efterfrågan kommer att utvecklas på kort sikt. Det visar konjunkturinstitutets konjunkturbarometer i januari. Stark försäljning inom trafiknära restauranger Försäljningen inom trafiknära restauranger ökade med 12,9 procent i december vilket var den största ökningen bland de olika restaurangkategorierna. Hotellens restaurangförsäljning ökade med 12,7 procent i december och försäljningsvolymen för samma kategori ökade med 9,8 procent. Den kategori som det gick sämst för var snabbmatsrestaurangerna vars försäljning ökade med 2,8 procent.

13 13 (20) aspx Tjänsteproduktionsindex, december 2010: Uppgång för tjänsteproduktionen Tjänsteproduktionen ökade med 4,9 procent under december 2010 jämfört med december Bäst gick det för produktionen inom utbildningsväsendet där ökningen var 10,9 procent. Mellan november och december minskade tjänsteproduktionen i säsongsrensade värden med 0,4 procent. För fjärde kvartalet var ökningen 1,0 procent, säsongsrensat, jämfört med tredje kvartalet Samtliga jämförelser är årsbaserade och bygger på kalender- och fastprisjusterade indexvärden där inget annat nämns. Uppgifterna för december är preliminära. Tjänsteproduktionen inom utbildningsväsendet och partihandeln ökade med 10,9 respektive 10,8 procent. Även motorhandeln och telekommunikation gick bra och ökade med 9,3 respektive 9,2 procent. Endast kultur, nöje och fritidsverksamhet hade negativ utveckling och minskade med 1,9 procent. Partihandeln och motorhandeln bidrar med 1,3 respektive 0,3 procentenheter till uppgången i den totala tjänsteproduktionen. För helåret 2010 har tjänsteproduktionen ökat med 4,3 procent. Motorhandeln har ökat mest under året och ökade med 15,9 procent. Utvecklingstakt i kalenderkorrigerad volym och löpande priser, årstakt, procent

14 14 (20) aspx Industrins leverans- och orderläge, december 2010: Ökad orderingång i december Orderingången till den svenska industrin ökade med 0,8 procent under december jämfört med november. Under fjärde kvartalet steg orderingången med 4,2 procent jämfört med tredje kvartalet. Orderingången under december 2010 ökade med 17,7 procent jämfört med samma månad föregående år. Orderingången från hemmamarknaden ökade med 2,9 procent under december jämfört med november, efter att ha minskat med 2,1 procent under november jämfört med oktober. Under fjärde kvartalet steg orderingången från hemmamarknaden med 1,9 procent jämfört med tredje kvartalet. Orderingången från exportmarknaden sjönk med 0,6 procent under december jämfört med november, efter att ha minskat med 0,8 procent under november jämfört med oktober. Under fjärde kvartalet steg däremot orderingången från exportmarknaden med 5,9 procent jämfört med tredje kvartalet. Den totala orderingången ökade med 17,7 procent under december 2010 jämfört med samma månad föregående år. Motsvarande jämförelse för hemmamarknaden ger en ökning med 13,6 procent och för exportmarknaden en ökning med 20,8 procent. Antalet arbetsdagar var 21 under december 2010 jämfört med 20 under december Under 2010 har den totala orderingången till industrin ökat med 13,9 procent jämfört med Orderingången från hemmamarknaden har under 2010 ökat med 7,4 procent, medan orderingången från exportmarknaden har ökat med 19,1 procent. Uppgifterna för december månad är preliminära. Sedan föregående publicering har förändringen i orderingången mellan oktober och november reviderats upp med 0,7 procentenheter till en nedgång på 1,3 procent. Förändringen av orderingången mellan november 2010 och november föregående år har reviderats ned med 0,1 procentenheter till en uppgång på 15,8 procent. Investeringsvaruindustrin Orderingången till investeringsvaruindustrin ökade med 5,2 procent under december jämfört med november, efter att ha minskat med 2,5 procent under

15 15 (20) november jämfört med oktober. Under fjärde kvartalet steg orderingången till investeringsvaruindustrin med 10,5 procent jämfört med tredje kvartalet. Inom investeringsvaruindustrin är det främst industrin för datorer, elektronikvaror och optik (SNI 26), övrig maskinindustri (SNI 28), motorfordonsindustrin (SNI 29) samt annan transportmedelsindustri (SNI 30) som är betydelsefulla för utvecklingen. Orderingången till industrin för datorer, elektronikvaror och optik steg med 13,2 procent under december jämfört med november och med 15,8 procent under fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet. Orderingången till övrig maskinindustri minskade med 8,5 procent under december jämfört med november, men ökade med 7,5 procent under fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet. Orderingången till motorfordonsindustrin steg med 12,0 procent under december jämfört med november och med 11,3 procent under fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet. Orderingången till annan transportmedelsindustri sjönk med 30,8 procent under december jämfört med november och med 0,8 procent under fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet. Insatsvaruindustrin Orderingången till insatsvaruindustrin minskade med 0,4 procent under december jämfört med november och med 0,7 procent under fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet. Industri för icke varaktiga konsumtionsvaror Orderingången till industrin för icke varaktiga konsumtionsvaror sjönk med 7,2 procent under december jämfört med november och med 0,9 procent under fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet. Industri för varaktiga konsumtionsvaror Orderingången till industri för varaktiga konsumtionsvaror minskade med 5,5 procent under december jämfört med november och med 6,4 procent under fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet aspx

16 16 (20) Industriproduktionsindex (IPI), december 2010: Industrin slog av på takten under årets sista månad Industriproduktionen minskade med 2,1 procent i säsongrensade tal i december jämfört med november. Vid en jämförelse mellan december i år och motsvarande månad föregående år ökade emellertid produktionen med 10,0 procent i kalenderkorrigerade tal. Årets sista månad visar på en skiftande utveckling inom industrins delbranscher. Ökad produktion återfinns inom några branscher, men inom flertalet branscher minskade produktionen mellan december och november. Totalt sett uppvisar industrin en nedgång mellan december och november. Vid en jämförelse mellan fjärde och tredje kvartalet var förändringen däremot svagt positiv. Produktionen ökade med 0,5 procent. På årsbasis fortsätter produktionen inom industrin att utvecklas starkt, uppgången var 10,0 procent i december. Produktionen ökade mest inom motorfordonsindustrin samt inom industrin för metallvaror. Uppgången i december var 47,7 respektive 22,0 procent jämfört med samma månad året innan. Uppgifterna för december månad är preliminära. Sedan föregående publicering har förändringen i industriproduktionen i november jämfört med oktober 2010 reviderats upp med 0,1 procentenheter till en uppgång på 1,2 procent. Förändringen i produktionen i november i år jämfört med november 2009 har reviderats upp med 0,2 procentenheter, till en uppgång på 12,3 procent. Återhämtning av produktionen under 2010 Efter att ha utvecklats mycket svagt under 2009 har produktionen inom industrin till viss del återhämtat sig under Produktionen har ökat med 9,6 procent mellan 2010 och 2009, vilket kan jämföras med nedgången på 19,4 procent mellan 2009 och De branscher som utvecklats starkast under 2010 är också de som tappade mycket året innan. Produktionen inom motorfordonsindustrin, som minskade med 49,1 procent under 2009, har under 2010 ökat med 36,5 procent. Under 2009 minskade produktionen i stål- och metallverken med 32,0 procent, medan uppgången efterföljande år uppmättes till 19,3 procent. Nedgången inom gruvoch mineralutvinningsindustrin var 15,8 procent under 2009, vilket kan jämföras med uppgång på 28,1 procent under Återhämtningen inom industrin har börjat, men produktionen är i dagsläget inte tillbaka på de nivåer som förelåg innan konjunkturnedgången.

17 17 (20) aspx Industrins kapacitetsutnyttjande: kvartal 4, 2010: Industrins kapacitetsutnyttjande fortsätter öka Industrins kapacitetsutnyttjande steg med 0,2 procentenheter till 89,0 procent under fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet. Jämfört med fjärde kvartalet 2009 har kapacitetsutnyttjandet ökat med 9,3 procentenheter. Kapacitetsutnyttjandet inom kemisk industri inklusive läkemedel ökade med 0,7 procentenheter till 86,1 procent under fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet. Inom stål- och metallverk steg kapacitetsutnyttjandet med 0,2 procentenheter till 91,0 procent. Kapacitetsutnyttjandet inom industri för datorer, elektronikvaror och optik ökade med 1,7 procentenheter till 90,7 procent. Inom maskinindustrin steg kapacitetsutnyttjandet med 1,6 procentenheter till 90,9 procent. Kapacitetsutnyttjandet inom motorfordonsindustrin ökade med 2,5 procentenheter till 94,0 procent. Industrins faktiska kapacitetsutnyttjande , säsongrensade värden.

18 18 (20) Kapacitetsutnyttjandet inom industrins huvudgrupper Inom gruppen industri för insatsvaror exkl. energi sjönk kapacitetsutnyttjandet under fjärde kvartalet med 0,3 procentenheter till 88,3 procent jämfört med tredje kvartalet. Inom gruppen industri för energirelaterade insatsvaror minskade kapacitetsutnyttjandet med 0,6 procentenheter till 84,5 procent. För gruppen industri för investeringsvaror steg kapacitetsutnyttjandet med 1,5 procentenheter till 91,9 procent. Inom gruppen industri för icke varaktiga konsumtionsvaror sjönk kapacitetsutnyttjandet med 0,7 procentenheter till 84,6 procent. Inom gruppen industri för varaktiga konsumtionsvaror minskade kapacitetsutnyttjandet med 0,8 procentenheter till 88,5 procent aspx Industrins lager, 4:e kvartalet 2010: Lagernivåerna svagt nedåt under slutet av 2010 Industrin minskade sina lager med 0,5 miljarder kronor under årets fjärde kvartal, vilket motsvarar en nedgång med 0,3 procent jämfört med tredje kvartalet. Jämfört med fjärde kvartalet 2009 fortsätter den totala lagerstocken inom industrin att öka. Ökningen uppmättes till 8,4 procent. Tendensen med stigande lagernivåer bröts under årets sista kvartal. Nedgången under det fjärde kvartalet var dock måttlig och uppmättes till 0,5 miljarder kronor eller 0,3 procent jämfört med det tredje kvartalet. Sjunkande lager av insatsvaror bidrog med 1,2 miljarder kronor till nedgången under det fjärde kvartalet efter en uppgång under det tredje kvartalet. I jämförelse med fjärde kvartalet 2009 har industrins totala lager ökat med 8,4 procent. Uppgifterna för det fjärde kvartalet är preliminära. Under tredje kvartalet 2010 steg värdet på de totala lagren med 3,7 miljarder kronor, vilket innebär en revidering uppåt med 1,1 miljarder från föregående publiceringstillfälle. Dator- och elektronikindustri bidrog mest Flertalet branscher bidrog till nedgången under kvartalet. Industrin för datorer och elektronik (SNI 26) bidrog mest till nedgången i industrins totala lager under det fjärde kvartalet. Efter en uppgång under föregående kvartal sjönk lagernivåerna med 1,1 miljarder kronor eller 5,5 procent under det fjärde

19 19 (20) kvartalet jämfört med det tredje kvartalet. Tillsammans med motorfordonsindustrin är dator- och elektronikindustrin de två branscher som har ökat sina lager mest jämfört med fjärde kvartalet Ökningen i lagerstocken på årsbasis uppgick till 40,0 procent inom industrin för datorer och elektronik. Motorfordonsindustrin gick mot strömmen Den bransch som gick starkast mot strömmen och dämpade den negativa utvecklingen var motorfordonsindustrin (SNI 29). Inom motorfordonsindustrin fortsatte lagerökningarna även under det fjärde kvartalet och förändringen uppmättes till 2,0 miljarder kronor eller en förändring i lagerstocken motsvarande 13,4 procent. Ökningen i lagerstocken jämfört med fjärde kvartalet 2009 uppmättes till 36,3 procent aspx Arbetskraftsundersökningarna (AKU) januari 2011: Nedgång i antalet sysselsatta återhämtad I januari 2011 var personer i åldern år sysselsatta. Det är fler än i januari Arbetslösheten uppgick till 8,2 procent ej säsongrensat, och 7,9 procent säsongrensat. Arbetade timmar ökade med 3,5 procent jämfört med januari föregående år. Det säsongrensade antalet sysselsatta är denna månad på samma nivå som hösten 2008, då försämringen på arbetsmarknaden inleddes. De senaste årens nedgång i antalet sysselsatta är därmed återhämtad. Andelen sysselsatta av befolkningen är däremot på en lägre nivå än Förändringar på kort sikt Säsongrensade data 1 Sysselsättningen fortsätter att visa en uppåtgående trend för både män och kvinnor. Antalet sysselsatta i åldern år steg säsongrensat till personer, varav var män och var kvinnor. Sysselsättningsgraden, d.v.s. den sysselsatta andelen av befolkningen, uppgick till 65,5 procent säsongrensat och uppvisar en positiv trend för såväl män som kvinnor. Arbetslösheten visar liksom föregående månader en nedåtgående trend bland både män och kvinnor. Antalet arbetslösa i åldern år uppgick säsongrensat till personer, vilket motsvarar ett relativt arbetslöshetstal på 7,9 procent av arbetskraften. Bland männen var det säsongrensade arbetslöshetstalet 8,0 procent och bland kvinnorna 7,8 procent.

20 20 (20) Antalet personer i arbetskraften uppgick till personer enligt säsongrensade data och ökade i högre takt än föregående månader. Andelen i befolkningen i åldern år som tillhör arbetskraften, d.v.s. arbetskraftstalet, uppgick till 71,1 procent. För både män och kvinnor är trenden för arbetskraftstalet uppåtgående. Förändringar jämfört med januari Originaldata fler sysselsatta Antalet sysselsatta personer i åldern år uppgick i januari 2011 till Jämfört med januari 2010 är det en ökning med personer, varav var män och var kvinnor. Sysselsättningsgraden i åldern år uppgick denna månad till 64,5 procent, 67,4 procent för män och 61,4 procent för kvinnor. Jämfört med januari 2010 är det en uppgång med 1,8 procentenheter för männen och 1,0 procentenheter för kvinnorna. Antalet fast och tidsbegränsat anställda ökade i januari med respektive jämfört med januari Ökningen av fast anställda bestod till största delen av män. Det var främst anställda inom privat sektor som ökade i antal. Jämfört med motsvarande månad föregående år ökade antalet anställda inom denna sektor med män och kvinnor. Arbetade timmar ökade 3,5 procent Det totala antalet arbetade timmar per vecka uppgick i genomsnitt till 141,2 miljoner i januari Med hänsyn tagen till kalenderskillnader ökade antalet arbetade timmar med 3,5 procent jämfört med januari Av de arbetade timmarna utfördes 1,9 miljoner av personer som är folkbokförda i Sverige men sysselsatta utomlands. Antalet övertidstimmar uppgick i januari till 4,4 miljoner i genomsnitt per vecka. Antalet övertidstimmar som utfördes mot ersättning ökade med jämfört med januari 2010, medan övertidstimmar utan ersättning minskade med aspx