UTKAST - Referering av den svenska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande, SeQF, mot den europeiska kvalifikationsreferensramen, EQF

Transkript

1 UTKAST - Referering av den svenska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande, SeQF, mot den europeiska kvalifikationsreferensramen, EQF 1 (85) Datum: Dnr: MYH 2015/1371

2 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 2 (85) Innehåll 1 Uppdrag om och genomförande av utkast till referensrapport Referensrapportens struktur Livslångt lärande i Sverige Inledning Övergripande om och styrningen av det svenska utbildningssystemet för livslångt lärande Det formella lärandet Det svenska skolväsendet Förskola och förskoleklass Grundskola Grundsärskola Specialskola Sameskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning Särskild utbildning för vuxna Utbildning i svenska för invandrare Vissa kurser inom folkbildningen Eftergymnasial utbildning i Sverige Högskoleutbildning Yrkeshögskolan Det icke-formella lärandet Folkbildning Folkhögskolornas särskilda kurser Lärande i arbetslivet Fortsatt lärande i arbetslivet Utbildningar som bedrivs av myndigheter Konst och kulturutbildningar Det informella lärandet Introduktion till den svenska referensramen för kvalifikationer Varför en svensk referensram? Utgångspunkter vid framtagningen av den svenska referensramen, SeQF Referensprocessen Den tekniska refereringen En svensk referensram SeQF Centrala begrepp Regleringen av den svenska referensramen Förordning (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande Lag (2015:478) med bemyndigande att meddela föreskrifter om avgift för ansökan om att få beslut som avser kvalifikationer för livslångt lärande... 25

3 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 3 (85) Förordning om ändring i förordningen (2011:1162) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan (SFS 2015:546) Förordning om ändring i förordningen (2007:991) med instruktion för Överklagandenämnden för högskolan (SFS 2015:547) Den svenska referensramens deskriptorer Progression Två referensramar Bedömning av uppfyllelsen av de 10 kriterierna Kriterium Olika intressenters deltagande i referensprocessen Sekretariatet Rådgivande arbetsgrupp och referensgrupp Myndighetsgrupp Utbildningsdepartementets referensgrupp Konferenser Webbplatsen Nyhetsbrev Kriterium Inledning Struktur Jämförelse av deskriptorerna i SeQF och EQF Jämförelse mellan SeQF nivå 1 med EQF nivå Jämförelse mellan SeQF nivå 2 med EQF nivå Jämförelse mellan SeQF nivå 3 med EQF nivå Jämförelse mellan SeQF nivå 4 med EQF nivå Jämförelse mellan SeQF nivå 5 med EQF nivå Nivåerna 6, 7 och Jämförelse mellan SeQF nivå 6 med EQF nivå Jämförelse mellan SeQF nivå 7 med EQF nivå Jämförelse mellan SeQF nivå 8 med EQF nivå Kriterium Bedömning Resultat av lärande i SeQF Validering Validering av reell kompetens Validering inom kommunal vuxenutbildning Validering inom yrkeshögskolan Validering inom högskolan Validering inom folkbildningen Validering av Arbetsförmedlingen Validering inom branscher och sektorer Kriterium Process för framtagande av en nationell referensram och inplacering av det offentliga utbildningssystemets examina Särskolan Obligatoriska skolan Gymnasieexamen Teknikprogrammets fjärde år - Gymnasieingenjörsexamen... 52

4 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 4 (85) Yrkeshögskolan Högskolan Kriterium Bedömning De Europeiska principerna och vägledning för kvalitetssäkring Kvalitetssäkring av kvalifikationer som ges i det offentliga utbildningssystemet Översikt över fastställda kvalifikationsnivåer för det offentliga utbildningsväsendet och ansvarig nationell myndighet Kvalitetssäkring av kvalifikationer som nivåplaceras efter ansökan Kriterium Kriterium Kriterium Kriterium Kriterium Hur nivåerna i den nationella referensramen kan införas i relevanta kvalifikationsdokument Kvalifikationsdokument inom det offentliga utbildningssystemet Kvalifikationsdokument utanför det offentliga utbildningssystemet Nivåplacering av kvalifikationer i referensramen Rådet för den nationella referensramen för kvalifikationer Ansökningsprocessen Beslut Överklagande Publicering av kvalifikationer som nivåplacerats i den svenska referensramen Granskning av kvalifikationer IT-system för ansökningar Plan för information om och implementering av den svenska referensramen, SeQF Syfte Målgrupper Arbetsgivarorganisationer Fackliga organisationer Branschorganisationer Folkbildningen Studerandeorganisationer Myndigheter med myndighetsutbildningar Utbildningsanordnare och utfärdare av kvalifikationer Studie- och yrkesvägledare Nationell startkonferens Bilaga 1 Lag och förordningar Bilaga 2 Den svenska referensramen Bilaga 3 - Förteckning över nivåer på kvalifikationer vars resultat av lärande är författningsreglerat... 74

5 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 5 (85) Bilaga 4 - Framtagningen och utvecklingen av den svenska referensramen Bilaga 5 Synpunkter från de internationella experterna Bilaga 6 - Criteria and procedures for referencing national qualifications levels to the EQF... 81

6 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 6 (85) 1 Uppdrag om och genomförande av utkast till referensrapport I den rekommendation som reglerar det europeiska kvalifikationsramverket, EQF, uppmanas de länder som anslutit sig till ramverket att utifrån EQF skapa en nationell referensram, NQF, och i en referensrapport visa hur den nationella referensramen är kopplad till det europeiska ramverket, EQF. Myndigheten för yrkeshögskolan har av regeringen fått uppdraget att ta fram ett utkast till en referensrapport i enlighet med rekommendationen och de kriterier som fastställts av den rådgivande gruppen för den europeiska referensramen. Referensrapporten ska presenteras för den rådgivande gruppen. Arbetet med detta utkast till referensrapport har genomförts tillsammans med berörda nationella myndigheter, intressenter från arbetslivet, folkbildningen samt nationella och internationella experter. En arbetsgrupp av experter och ett sekretariat har deltagit i arbetet med innehållet och utformningen av föreliggande utkast till referensrapport. Experterna har varit: Ingegerd Green expert kompetensförsörjning i arbetslivet, Skärteknikcentrum Sverige AB Janerik Lundquist expert högre utbildning och Bolognaprocessen, Linköpings universitet Anders Färdeman expert gymnasieskolan, konsult Torbjörn Matsson expert yrkeshögskolan, Jönköping University Sekretariatet har varit: Sebastian Steele sekreterare, konsult Britt-Inger Stoltz utredare, Myndigheten för yrkeshögskolan Stefan Skimutis projektledare, Myndigheten för yrkeshögskolan Till expertgruppen har två internationella experter knutits Kim Faurschou, internationell expert på flera av de europeiska verktygen som exempelvis EQAVET och Volker Gehmlich, professor från Osnabrück expert på kvalifikationssystem. En referensgrupp har också deltagit i arbetet med utkastet till referensrapporten. I referensgruppen har följande organisationer och myndigheter deltagit. Arbetsförmedlingen, Folkbildningsrådet, Landsorganisationen, Statens skolverk, Svenskt näringsliv, Sveriges akademikers centralorganisation, Sveriges kommuner och landsting, Tjänstemännens centralorganisation, Universitet- och högskolerådet, och Universitetskanslersämbetet. Enskilda möten har också genomförts med Företagarna, Statens skolinspektion och Sveriges universitets- och högskoleförbund.

7 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 7 (85) 2 Referensrapportens struktur Referensrapporten inleds med att beskriva det livslånga lärandet i Sverige som förekommer både som formellt, icke formellt och informellt lära, kapitlet avslutas med ett allmänt avsnitt om validering. Nästföljande kapitel beskriver varför Sverige har anslutit sig till rekommendationen om EQF och tagit fram en svensk referensram. Rapporten fortsätter sedan med en utförlig redogörelse av den svenska referensramen, SeQF, och visar hur denna är kopplad till EQF genom att helt uppfylla de krav som ställs på nationella referensramar. Nästa kapitel är en redogörelse för den svenska modellen hur kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet kan nivåplaceras i SeQF. Rapporten avslutas med en beskrivning av hur implementeringen av den svenska referensramen kommer att gestaltas. Referensramen och de kvalifikationer som är nivåplacerade i SeQF redovisas som bilagor i slutet av rapporten. Den lag och de förordningar som reglerar den svenska referensramen samt de internationella experternas synpunkter finns också redovisade som bilagor.

8 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 8 (85) 3 Livslångt lärande i Sverige 3.1 Inledning Sverige har historiskt sett haft en tradition och ambition att invånarna, oberoende av var de bor, sociala och ekonomiska förhållanden, ska ha tillgång till utbildning och möjlighet till vidareutbildning genom hela livet. Livslångt lärande har setts som viktig både utifrån ett individ- och ett samhällsperspektiv. Lärandet sker på många olika nivåer, i olika former och syftar till att stärka individers ställning i arbets- och samhällslivet, främja den personliga utvecklingen och tillgodose arbetslivets behov av kompetens. Det lärande som sker i en organiserad form benämns för formellt och icke-formellt lärande. Det formella lärandet, med författningsreglerade resultat av lärande, sker inom det offentliga utbildningssystemet 1. Lärande som inte utgår författningar men genomförs i en strukturerad form kallas för icke-formellt lärande. Det informella lärandet som pågår fortlöpande på arbetsplatsen, i hemmet, på fritiden, etc. sker inte på ett organiserat sätt utan sker omedvetet i det dagliga livet. Bilden nedan illusterar hur det livslånga lärandet i Sverige gestaltas. 1 I det offentliga utbildningssystemet ingår utbildningar vars resultat av lärande och kvalitetssäkring är författningsreglerade, oavsett om utbildningen bedrivs av det allmänna eller av enskilda utbildningsanordnare

9 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 9 (85) Omfattningen av de olika formerna av lärande illustreras i figuren nedan. 2 I Sverige finns, som i de övriga nordiska länderna, en lång tradition av lärande som pågår både utanför och inom det offentliga utbildningssystemet. I den senaste rapporten om vuxnas lärande som publicerats av SCB 2014 redovisas vuxnas, år, deltagande i olika former av lärande 2011/2012 Av undersökningen framgår att 3,5 miljoner personer i åldersgruppen deltog i någon form av utbildning, kurs eller studiecirkel. Det motsvarar cirka 70 procent av befolkningen mellan år. Den största delen av lärandet genomfördes utanför det offentliga utbildningssystemet och då i form av personalutbildning. Det informella lärandet är mycket svårt att avgränsa och mäta och redovisas därför inte i SCB:s undersökning. Det informella lärandet har lagts till i bilden ovan endast för att illustrera dess förekomst men omfattningen är av naturliga skäl inte mätbar och jämförbar med övriga former av lärande. 2 Bilden bygger på den senaste undersökningen om vuxnas deltagande i utbildning. (SCB: Tema: Utbildning 2014:3 Vuxnas deltagande i utbildning 2011/2012). Undersökningen genomförs i samtliga EU-länder och jämförbara resultat från länderna publiceras av Eurostat. Undersökningen är en viktig källa för att beskriva den vuxna befolkningens deltagande i livslångt lärande.

10 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 10 (85) 3.2 Övergripande om och styrningen av det svenska utbildningssystemet för livslångt lärande Det svenska utbildningssystemet omfattar många olika typer av utbildningar som tillhandahålls av både det allmänna och av enskilda utbildningsanordnare. Det svenska utbildningssystemet består av utbildningar som ingår i det offentliga utbildningssystemet, men också av andra utbildningar vilka utgör viktiga delar i det samlade utbudet av utbildningar inom Sverige. Det svenska utbildningssystemet omfattar huvudsakligen 3 : skolväsendet (förskola gymnasieutbildning - vuxenutbildning) - läsåret 2014/2015 omfattade det drygt 1,7 miljoner elever eftergymnasiala utbildningar som bedrivs inom högskola och universitet (högskoleutbildning) - läsåret 2013/2014 omfattade dessa cirka studerande 4 eftergymnasiala yrkesutbildningar inom yrkeshögskolan, omfattade dessa knappt studerande allmän kurs inom folkhögskolan (utbildningar som är författningsreglerade och som ger behörighet till gymnasieutbildning och eftergymnasial utbildning) - läsåret 2014/2015 omfattade dessa cirka studerande Övriga utbildningar inom folkhögskolan - läsåret 2014/2015 omfattade dessa cirka studerande 5 konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar omfattade dessa 6 drygt studerande 7 Utbildningar inom det offentliga utbildningssystemet är avgiftsfria för medborgare i en stat inom EES eller i Schweiz 8. Huvuddelen av övriga utbildningar som inte har författningsreglerade resultat av lärande är också avgiftsfria med undantag av konst- och kulturutbildningar. Samtliga utbildningar berättigar till studiestöd. 3 Källor: Statens skolverk, Universitetskanslersämbetet, SCB, MYH 4 Avser grund- och avancerad nivå 5 Avser långa särskilda kurser 6 Avser kompletterande utbildningar som fasas ut och ersätts av konst- och kulturutbildningar fr.o.m hösten Siffran avser deltagare i kompletterande utbildningar, KU. KU kommer att fasas ut och fortsättningsvis bedrivas under benämningen konst- och kulturutbildningar 8 EES= Europeiska samarbetsområdet. Schweiz ingår i Efta, den europeiska frihandelssammanslutningen. Högskoleutbildning kan även vara avgiftsfria p.g.a. andra skäl. Se förordning (SFS 2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor.

11 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 11 (85) Nedan ges en översiktlig bild av det svenska utbildningssystemet. Det svenska utbildningssystemet består av en mängd verksamhetsformer och utbildningar. Alla vänder sig till individer i olika åldrar med olika behov och förutsättningar. Styrningen av utbildningssystemet sker genom att regering och riksdag anger nationella mål och krav i lagar och förordningar för de utbildningsformer som finansieras av det allmänna. Till sin hjälp har regeringen olika fackdepartement som bereder ärenden. Utbildningsdepartementet ansvarar för regeringens utbildnings- och forskningspolitik och till dess ansvarsområde hör ett antal nationella skol- och utbildningsmyndigheter och universitet och högskolor som ska tillämpa de författningar och utföra den verksamhet som riksdag och regering har beslutat om. Även andra departement kan vara involverade när det gäller vissa högskolors verksamhet eller i samband med uppdragsbeskrivningar. Styrningen sker genom att regeringen i ett årligt regleringsbrev ger riktlinjer till respektive förvaltningsmyndighet eller motsvarande och till lärosäten. Staten tilldelar resurser och specificerar uppdrag. Uppdraget till lärosätena är inte i form av utbildningsplatser eller helårsstudenter, utan i form av ett anslag upp till ett visst belopp 9. 9 Källa: Regeringens hemsida och Årsrapport 2015 UKÄ. Rapport 2015:16. Higher education in Sweden 2015 STATUS REPORT. Report 2015:16 UKÄ Swedish Higher Education Authority

12 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 12 (85) De statliga nationella myndigheterna under departementen har olika roller, ansvar och uppgifter beroende på syftet med, styrningen av och organiseringen av de utbildningsformer som ligger inom deras ansvarsområde. Ovan redovisas nationella skoloch utbildningsmyndigheter som har uppgifter relaterade till de kvalifikationer som nivåplacerats av regeringen den svenska referensramen Statens skolverk och Statens skolinspektion ansvarar för utbildning för barn, ungdomar och utbildning för vuxna som inte har en grundläggande eller gymnasial utbildning. Därutöver finns även två andra skolmyndigheter med specifika uppgifter, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Sameskolstyrelsen. Statens skolverks verksamhet är inriktad mot att se över kursplaner, ämnesplaner eller motsvarande, ange nationella mål för lärandet i form av resultat av lärande, nationellt följa upp och utvärdera samt på olika sätt stödja huvudmän och främja kvaliteten. Statens skolinspektion utövar tillsyn och granskar kvaliteteten i skola, vuxenutbildning, fritidshem, förskola och annan pedagogisk verksamhet. Myndigheten bedömer även ansökningar från enskilda utbildningsanordnare att driva fristående skola. Det är kommunerna och enskilda huvudmän, som har det primära ansvaret när det gäller resurstilldelning, organisering och genomförandet av verksamheter inom skolväsendet utifrån de nationella mål och krav som regering och riksdag fastställt. Finansieringen sker huvudsakligen med kommunala skattemedel men de kan också använda sig av det generella statsbidraget som ges till kommunerna

13 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 13 (85) Specialpedagogiska skolmyndigheten har till uppgift att främst ge råd och stöd till huvudmän för grundskole-, gymnasie- och vuxenutbildning när det gäller specialpedagogiska frågor och bedriver även specialskolor för personer med funktionsnedsättning av syn och hörsel. Sameskolstyrelsen har i uppgift att se till att samers barn får tillgång till utbildning enligt skollagen och läroplanen för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Myndigheten är även huvudman för de fem sameskolorna i Sverige. Sameskolan är en skolform likvärdig med grundskolans årskurser 1-6 och är utformad och profilerad med hänsyn till samiska språk och samisk kultur. Folkbildningsrådet, är en organisation som har vissa myndighetsuppdrag. Folkbildningsrådet fördelar statliga medel till folkbildningen, folkhögskolor och studieförbund, och följer upp användningen. Inom folkhögskolan finns vissa kurser, allmän kurs, som utgår från författningsreglerade resultat av lärande motsvarande grundskolans och gymnasieskolans kurs- och ämnesplaner. Varje folkhögskola beslutar om utbildningars resultat av lärande och utbildningarna ingår därför inte i det offentliga utbildningssystemet. Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är förvaltningsmyndighet för yrkeshögskolan. Myndigheten analyserar behovet av utbildningar, ger tillstånd att starta utbildningar, fördelar volymer och statliga medel, utövar tillsyn och granskar kvaliteten samt följer upp resultat och utfall. Finansieringen av sådana utbildningar sker dels med statliga medel (cirka en tredjedel), dels med finansiering från arbetslivet. Myndigheten ansvarar även för andra utbildningsformer som konst- och kulturutbildningar samt tolkutbildningar inom folkbildningen. De två sistnämnda utbildningsformerna tillhör dock inte det offentliga utbildningsväsendet. Universitetskanslersämbetets (UKÄ) och Universitets- och högskolerådets (UHR) ansvarsområde är frågor som rör högskoleutbildning. UKÄ har som huvudsakliga uppgifter kvalitetssäkring, tillstånd att utfärda examina, granskning av effektivitet, uppföljning, tillsyn och chefsutveckling. UHR har uppgifter i fråga om service, samordning, främjande och utvecklande verksamhet samt internationellt samarbete och mobilitet inom hela utbildningsområdet. UHR ansvarar även för bedömningar av utländska utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå. Se även avsnitt Kriterium 5 för beskrivning av myndigheters kvalitetssäkrande uppgifter.

14 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 14 (85) 3.3 Det formella lärandet Det svenska skolväsendet Redovisningen nedan omfattar samtliga skolformer inom det svenska skolväsendet, även de som inte inplacerats i den svenska referensramen 10. Förskola Förskoleklass Obligatoriska skolformer inom grundskoleutbildning, o grundskola o grundsärskola o specialskola o sameskola Gymnasieutbildning o gymnasieskola o gymnasiesärskola Vuxenutbildning o Kommunal vuxenutbildning o Särskild undervisning för vuxna o Utbildning i svenska för invandrare Förskola och förskoleklass Förskolan är en frivillig skolform för barn från 1 års ålder. Barn kan börja i förskolan vid olika åldrar och delta under olika lång tid. Förskolans uppgift är att lägga grunden för ett livslångt lärande. Den ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Samtidigt ska den vara organiserad så att den gör det möjligt för föräldrar att förvärvsarbeta eller studera. Förskoleklassen är en frivillig skolform. Alla barn ska erbjudas plats i förskoleklass från och med höstterminen det år de fyller 6 år och till dess de börjar sin grundskoleutbildning. Den ska stimulera varje barns utveckling och lärande, samt ligga till grund för den fortsatta skolgången Grundskola Grundskolan är en nioårig obligatorisk skolform, vilket innebär att barnen har rätt till utbildning. Oftast börjar ett barn skolan vid 7 års ålder och är klar med sin grundskoleutbildning vid 16 års ålder. Utbildningen ska vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Grundskolan ska ligga till grund för individens fortsatta utbildning men syftet är bredare än så. Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden samt även bidra till personlig utveckling, förbereda eleverna för aktiva livsval och ge en god grund för aktivt deltagande i samhällslivet Grundsärskola För de elever som inte bedöms nå målen i grundskolan på grund av en utvecklingsstörning finns grundsärskolan. Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. 10 I bilaga till förordning (SFS 2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande anges vilken nivå de författningsreglerade kvalifikationerna motsvarar.

15 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 15 (85) Specialskola För elever med vissa funktionsnedsättningar, bland annat dövhet, finns specialskolan. Specialskolan ska ge en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvara den utbildning som ges i grundskolan. Utbildningen inom specialskolan ska ligga till grund för fortsatt utbildning Sameskola Sameskolan har en egen läroplan men samma kursplaner gäller som för grundskolan. Utbildningen i sameskolan består av årskurserna 1-6. Därefter går eleverna vidare till grundskolan. Ämnet samiska ska förekomma i samtliga årskurser i nom sameskolan Gymnasieskola Gymnasieskolan är frivillig men alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan har rätt till en treårig gymnasieutbildning. Vissa utbildningar inom det estetiska området, spetsutbildningar och idrottsprogram, kan ha särskilda antagningskrav och eller tester. Det finns 18 nationella program: 12 yrkesprogram och sex högskoleförberedande. Det finns också fem introduktionsprogram för elever som inte är behöriga till ett nationellt program. Gymnasieutbildningen ska ge en god grund för yrkesverksamhet, fortsatta studier, personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Efter ett yrkesprogram ska eleverna vara väl förberedda för yrkeslivet. Det ska vara möjligt att direkt påbörja en yrkesbana efter utbildningen. Inom yrkesprogrammen är det möjligt att välja en gymnasial lärlingsutbildning där eleven genomför en större del av utbildningen på en eller flera arbetsplats. Alla elever på yrkesprogram har rätt att läsa in de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet. De högskoleförberedande programmen ska förbereda eleverna för högskolestudier. En elev som avslutat ett gymnasieprogram kan få en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen. En avslutad utbildning med gymnasieexamen kan förbereda för studier på högskola och yrkeshögskola. I Sverige finns även en organiserad form av samverkan mellan det offentliga utbildningssystemet och arbetslivet, så kallade college. Nationella arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom olika branscher har gått samman och erbjuder utbildningsanordnare som bedriver gymnasieutbildning ett koncept som innebär att arbetslivet ställer personer till förfogande, arrangerar studiebesök, praktikplatser och liknande. För att en utbildning ska kunna ansluta sig till och bli certifierad som college krävs att utbildningsanordnaren kan uppvisa att den uppfyller vissa kriterier som tagits fram av de nationella organisationerna Gymnasiesärskola Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundsärskolan har rätt till en gymnasieutbildning Gymnasiesärskolan är en avgiftsfri och frivillig skolform som ungdomar med en utvecklingsstörning kan välja efter avslutad grundsärskola.

16 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 16 (85) Kommunal vuxenutbildning Målen för kommunal vuxenutbildning är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Kommunerna har skyldighet att tillhandahålla kommunal vuxenutbildning. Utgångspunkten ska vara den enskildes behov och förutsättningar. Den som fått minst utbildning ska prioriteras. Kommunal vuxenutbildning finns på två nivåer, grundläggande nivå och gymnasial nivå. Dessa nivåer har sin motsvarighet i grundskolan respektive gymnasieskolan och grundskolans och gymnasieskolans ämnesplaner och kunskapskrav gäller även inom vuxenutbildningen Särskild utbildning för vuxna Målen för utbildningen är att vuxna med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Kommunerna har skyldighet att tillhandahålla särskild utbildning för vuxna. Utgångspunkten ska vara den enskildes behov och förutsättningar. Den som fått minst utbildning ska prioriteras. Skolformen finns på två nivåer, grundläggande nivå inklusive träningsskolenivå samt gymnasial nivå Utbildning i svenska för invandrare Utbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna personer med annat modersmål än svenska grundläggande kunskaper i svenska språket. I utbildningen får man lära sig och utveckla ett funktionellt andraspråk. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. Rätt till utbildning i svenska för invandrare har den som är bosatt i landet, från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 16 år. Det är hemkommunen som är skyldig att erbjuda utbildning för den som har rätt att delta. Hemkommunen är den kommun som personen är folkbokförd i Vissa kurser inom folkbildningen Inom folkhögskolan finns vissa kurser, allmän kurs, som utgår från författningsreglerade lärande resultat motsvarande grundskolans och gymnasieskolans kurs- och ämnesplaner. 3.4 Eftergymnasial utbildning i Sverige Högskoleutbildning 11 Högskoleutbildning bedrivs vid statliga universitet och högskolor och enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examina. Högskolan är ett samlingsbegrepp för utbildning inom universitet och högskolor, oavsett utbildningsanordnare. För utbildning på grundnivå och avancerad nivå är uppdraget 11 Källa: Årsrapport 2015 UKÄ. Rapport 2015:16. Higher education in Sweden 2015 STATUS REPORT. Report 2015:16 UKÄ Swedish Higher Education Authority

17 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 17 (85) till lärosätena inte i form av utbildningsplatser eller helårsstudenter, utan i form av ett anslag upp till ett visst belopp, det så kallade takbeloppet, som anges i regleringsbrevet. Det finns ingen nationellt planerad utbildningsvolym utan varje högskola och universitet har stor frihet att bestämma utbildningsutbud och hur många studenter de ska anta utifrån anslaget. Universitetens och högskolans huvuduppgifter är att bedriva utbildning och forskning och i dess uppgifter ingår även att samverka med det omgivande samhället. Utbildning såväl som forskning ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet. Svensk högre utbildning har av tradition inte bara omfattat utbildning av unga efter avslutad gymnasieskola utan även vidareutbildning av yrkesverksamma. Högskoleutbildning organiseras i kurser som kan sammanföras till program. Kurserna är placerade på en av tre nivåer, grundnivå avancerad nivå eller forskarnivå. Nivåindelningen är en del av anpassningen till den så kallade Bolognaprocessen, som syftar till att göra högskoleutbildning mer jämförbar i de 47 stater som ingår i processen. (Mer om denna i avsnitt kapitel 8) Yrkeshögskolan Utbildningar inom yrkeshögskolan ska svara mot behov av kvalificerad arbetskraft med eftergymnasial yrkesutbildning i arbetslivet eller medverka till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom smala yrkesområden som är av betydelse för individen och samhället. Behörighetskraven till utbildningarna är formell gymnasieexamen eller motsvarande, det vill säga att sökande kan visa på att de uppfyller kraven på annat sätt än genom formell utbildning. Yrkeshögskoleutbildningar bedrivs både av privata utbildningsanordnare, som är i majoritet, och av offentliga utbildningsanordnare. Utbildningar inom yrkeshögskolan kommer till stånd genom att anordnare ansöker till Myndigheten för yrkeshögskolan om att få starta utbildningar. Myndigheten prövar ansökan, avslår eller beviljar ansökan, och fördelar statsbidrag. Utbildningarnas karaktär är att de har en stark arbetslivsanknytning och att både arbetsliv och anordnare tillsammans utformar utbildningarna. Majoriteten av utbildningarna innehåller både lärande i en skolförlagd del samt en del som är förlagd till en arbetsplats. Utbildningarna är olika långa och har olika inriktningar. De olika inriktningarna kan variera över tid eftersom utbildningarna ska finnas inom områden där det finns en uttalad efterfrågan på kompetens. Utbildningarna finansieras både av statliga medel och av arbetslivet. Arbetslivet är en del i den ledningsgrupp som finns för respektive utbildning och bidrar bland annat med lärare, utrustning och tillgång till lärande på arbetsplatser. Utbildningar inom yrkeshögskolan ska möjliggöra vidareutbildning direkt efter gymnasieskola, vidareutbildning av yrkesverksamma och möjlighet till byte av utbildningsinriktning eller yrke.

18 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 18 (85) 4 Det icke-formella lärandet 4.1 Folkbildning Den organiserade folkbildningen består idag av 151 folkhögskolor med deltagare från hela landet och 10 studieförbund med verksamhet i alla Sveriges kommuner. Folkbildningen har en särskild position i det svenska utbildningssystemet där självständiga folkhögskolor och studieförbund inom ramen för folkbildningsförordningen har mandat att utforma sin verksamhet utifrån skiftande profiler och ideologisk grund. Det finns ofta ett nära samarbete med folkrörelser och andra organisationer som är huvudmän för folkhögskolor och medlemmar i studieförbund. Folkbildningen har sedan decennier en etablerad roll som utbildare i det svenska samhället. Den första folkhögskolan startade redan 1868 och det första studieförbundet Folkhögskolorna erbjuder till största del långa kurser (1-3 år) för heltidsstuderande, vilka erhåller statliga studiemedel. Allmän kurs vid folkhögskola kan ge behörighet till gymnasieutbildning eller studier vid högskolan och yrkeshögskolan. Ett stort antal så kallade Särskilda kurser eller profilkurser genomförs, vissa med yrkesinriktning. Studieförbundens centrala verksamhetsform är studiecirkeln, en fri och frivillig studieform i skiftande ämnen utifrån deltagarnas önskemål. Årligen genomförs ca cirklar med nära 1,7 miljoner deltagare (ca unika personer). Verksamheten i folkhögskolor och studieförbund finansieras till stor del genom stöd från stat, landsting och kommuner. Det statliga folkbildningsanslaget uppgår till närmare 3,5 miljarder kr. Folkbildningsrådet ansvarar på uppdrag av regering och riksdag för myndighetsuppgifterna på folkbildningsområdet. Folkbildningsrådet är en ideell förening med tre medlemmar, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) företräder de 108 folkhögskolor som har folkrörelser och andra organisationer som huvudman, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) representerar de landsting och regioner som är huvudmän för 43 folkhögskolor samt Folkbildningsförbundet är intresseorganisation för de tio studieförbunden Folkhögskolornas särskilda kurser Folkhögskolorna har ett stort antal långa särskilda kurser (profilkurser) på olika nivåer och med olika förkunskapskrav inriktade mot specialområden, vissa med yrkesinriktning. Antalet särskilda kurser är drygt 1000 årligen. Närmare 200 av dessa är registrerade som yrkesutbildningar, flertalet av dessa på eftergymnasial nivå. Varje skola bestämmer vilka kurser som genomförs, sätter egna kursmål och gör en bestämning av nivån på respektive kurs. Detta sker utan koppling till det formella offentliga utbildningssystemet. Samordning av utbildningar inom olika ämnes- /yrkesområden finns oftast inte. Fritidsledarskolorna som har ett organiserat samarbete är ett av undantagen. Folkbildningens självstyre inom dessa ramar, som fastslagits i riksdagsbeslut, är en grundläggande premiss för ansvarsfördelningen. Utbildningar inom folkbildningen kvalitetssäkras av styrelsen/ledningen för respektive folkhögskola och av Folkbildningsrådet, den organisation som har regeringens uppdrag

19 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 19 (85) att fördela statsbidrag och att granska att villkoren för dessa följs. Ett systematiskt kvalitetsarbete på skolnivå är en förutsättning för att statsbidrag ska ges. Ledningen för skolorna ska årligen till Folkbildningsrådet bland annat redovisa hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivits och resultatet av detta. 4.2 Lärande i arbetslivet Fortsatt lärande i arbetslivet Sverige har sedan början av 1990-talet, som nämns ovan, en gymnasieskola som förbereder för vidare studier på högskolan eller för arbetslivet direkt; studieförberedande program eller yrkesprogram. En elev kan efter avslutande studier på ett yrkesprogram antingen fortsätta sin utbildning inom yrkeshögskolan eller högskolan eller söka arbete direkt efter gymnasieexamen. Eleven kan också efter avslutade studier på gymnasieskolan fortsätta sin utbildning på en arbetsplats, i vissa fall som lärling. Detta innebär att det slutliga lärande inom vissa yrkesområden äger rum utanför det offentliga utbildningssystemet. Flera av de stora och medelstora branschorganisationerna i landet har egna internutbildningar som leder till egna certifikat, diplom eller likande som krävs för olika typer av arbetsuppgifter. Vissa internutbildningar leder inte till certifikat eller diplom men är nödvändiga för att personalen ska vara uppdaterad inom sitt verksamhetsområde. Lärande som leder till olika typer av branschcertifikat kan i många branscher omfatta utbildning som erbjuds av flera olika utbildningsanordnare. Arbetsgivare kan också till sin personal köpa uppdragsutbildning från det offentliga utbildningssystemet då främst från yrkeshögskolor eller universitet och högskolor. Kvalitetssäkring av utbildningar som bedrivs av arbetslivets organisationer sker genom att anordnaren har egna system för kvalitetssäkring i form av målbeskrivningar (eller att de använder sig av nationella måldokument), uppföljningar och granskningsbesök. Flera branscher som exempelvis Byggnadsindustrins yrkesnämnd (BYN), har ett system för att säkerställa att godkända utbildningsgivare, som är verksamma inom kommunal yrkesutbildning för vuxna och arbetsmarknadsutbildning, har rätt förutsättningar för att genomföra yrkesutbildning, antingen i enlighet med Statens skolverks kursplaner eller BYN:s egna målbeskrivningar för de aktuella yrkena. Utbildningsgivaren lämnar i sin ansökan in uppgifter som visar att rätt lärarkompetens och resurser finns. Individens utbildningsresultat rapporteras till BYN:s elev- och lärlingsregister. Det finns också krav på egen kvalitetssäkring hos utbildningsgivaren i form av uppföljningsinsatser med mera. BYN genomför också kvalitetssäkringsbesök hos utbildningsgivarna, på förekommen anledning eller slumpvis utvalda. 4.3 Utbildningar som bedrivs av myndigheter Sverige har flera myndigheter som bedriver grund- och vidareutbildningar för olika befattningar inom myndigheternas verksamhetsområden. Exempel på myndigheter som bedriver sådana utbildningar är Tullverket, Kustbevakningen och Myndigheten för samhällsskydd och bevakning. Om dessa utbildningars kvalifikationer ska kunna inplaceras i referensramen krävs att berörda myndigheter, utfärdare av kvalifikationerna, ansöker om, enligt det förfarande som anges i avsnitt 10, att få ett beslut om vilken nivå kvalifikationen motsvarar i den svenska referensramen.

20 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 20 (85) 4.4 Konst och kulturutbildningar Konst- och kulturutbildningar är en ny eftergymnasial utbildningsform i Sverige. De första utbildningarna startar hösten Utbildningarna finns inom exempelvis dans, musik, teater, film, konst och mode. De bedrivs av fristående (privata) skolor men står under statlig tillsyn och får stöd i form av statsbidrag och/eller studiestödsberättigande för de studerande. Många av utbildningarna förbereder för fortsatta studier på högskolan, på till exempel konst-, musik- eller teaterhögskolor. Andra leder direkt till ett yrke, som exempelvis dansare, designer eller musikalartist. I de fall dessa aktörer som bedriver sådana utbildningar vill nivåplacera dessa måste även de ansöka om att få ett beslut om vilken nivå kvalifikationen motsvarar i den svenska referensramen. 5 Det informella lärandet Informellt lärande är det lärande som uppstår spontant i vardagen och arbetslivet. Det är till sin natur oftast erfarenhetsbaserat och föds ur olika praktiker och intressen. Enligt Statistiska centralbyrån 12, som nämns i det inledande kapitlet om det livslånga lärandet i Sverige, befinner sig omkring 3,5 miljoner vuxna i utbildning i Sverige varje år. En stor del av det lärande bedöms vara informellt lärande. Exempel på informellt lärande är arbetslivserfarenhet, aktivt deltagande i ideella organisationer, eget företagande eller fackligt engagemang. Det informella lärandet kan bli synliggjort genom validering och om det informella lärandet valideras mot en kvalifikation som är nivåplacerad i den svenska referensramen kan också informellt lärande få erkännande i form av en nationell kvalifikation. Sverige har ställt sig bakom den rekommendation som Europeiska unionens råd fastställde i december 2012, där validering beskrivs som identifiering, dokumentering, bedömning och certifiering av en individs icke-formella och informella lärande. I Sverige används begreppet validering för både formellt, icke-formellt och informellt lärande, därav användningen av reell kompetens kopplat till validering. Myndigheten för yrkeshögskolan har på regeringens uppdrag tagit fram kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens. Validering har varit och är en viktig fråga i Sverige både inom utbildningsystemen och i arbetslivet. Flera initiativ är tagna av regeringen för att stärka valideringsarbetet bland annat inom utbildningsområdet. Ett initiativ som kommer att sjösättas vid årsskiftet 2015/16 är tillsättande av en valideringsdelegation 13. Mer om validering av icke-formellt och informellt lärande i avsnittet om kriterium Källa: SCB, Tema utbildning, rapport 2014:3. Vuxnas deltagande i utbildning 2011/ Text från utbildningsdepartementet om valideringsdelegationen

21 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 21 (85) 6 Introduktion till den svenska referensramen för kvalifikationer 6.1 Varför en svensk referensram? Innehållet i formella utbildningssystem skiljer sig från medlemsstat till medlemsstat. Det innebär att antalet kvalifikationer som ingår i en nationell referensram som endast inkluderar det formella utbildningssystemet kan variera mellan länder. I Sverige är utbildningsmarknaden till vissa delar oreglerad och det finns många aktörer som genomför utbildningar som inte ingår i det offentliga utbildningssystemet, vilket nämns ovan. Arbetsmarknadsutbildning och folkbildning, inklusive folkhögskolorna, samt privatägda utbildningsföretag är några exempel. Det finns också kollektivavtal om färdigutbildning efter avslutad yrkesutbildning i gymnasieskolan inom delar av den arbetsmarknad där avtal sluts mellan Svenskt Näringsliv (arbetsgivare) och LO (fackförbund). Att begränsa den nationella referensramen till att endast inkludera kvalifikationer inom det formella utbildningssystemet skulle således innebära att endast vissa av de kvalifikationer som utfärdas i Sverige kan inkluderas i den nationella referensramen. Ur ett svenskt perspektiv är det betydelsefullt att en nationell referensram kan möjliggöra en samlad bild av de olika kvalifikationer som ges ut i Sverige och att, genom att koppla den nationella referensramen till den europeiska, kunna jämföra kvalifikationer såväl nationellt som internationellt oavsett vem som utfärdat dem. 6.2 Utgångspunkter vid framtagningen av den svenska referensramen, SeQF Syftet med den europeiska referensramen att främja livslångt lärande och förbättra anställningsbarhet, rörlighet och social integration för arbetstagare och studerande inom EU. För att kunna uppnå detta syfte är den europeiska referensramen utformad så att olika typer av kvalifikationer från såväl utbildningssystem som arbetsliv kan omfattas. Av rekommendationen om EQF framgår det tydligt att medlemsstaterna bör inkludera kvalifikationer från olika aktörer, det vill säga såväl offentliga som privata utbildningsanordnare. Detta har varit och är en viktig utgångspunkt för framtagningen och utvecklingen av den svenska referensramen. Regeringen har gett Myndigheten för yrkeshögskolan, MYH, som är landets nationella samordningspunkt för EQF, NSP, flera uppdrag om utformningen av en nationell referensram för kvalifikationer. En viktig utgångspunkt för uppdragen har varit att både kvalifikationer inom det offentliga utbildningssystemet och andra kvalifikationer ska kunna ingå i en nationell referensram för kvalifikationer. De kvalifikationer som utfärdas inom det offentliga utbildningssystemet är väl kända av aktörer i Sverige men de utgör endast en del av det totala antalet kvalifikationer som utfärdas i landet, eftersom det finns många branscher och privata företag som också utfärdar kvalifikationer. En förutsättning för myndighetens arbete har varit att nivåerna ska utformas så att de täcker in alla delar av det offentliga utbildningssystemet samtidigt som de också ska kunna inkludera kvalifikationer som utfärdas av privata aktörer och branscher. En viktig utgångspunkt i uppdragen har varit att arbetet berörda intressenter och myndigheter involverats i utformningen av referensramen..

22 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 22 (85) 6.3 Referensprocessen Myndigheten för yrkeshögskolans arbete med att utveckla förslag till en nationell referensram för kvalifikationer har präglats av öppenhet och dialog med berörda intressenter och myndigheter så att de förslag som myndigheten presenterat till regeringen har varit väl förankrade. Bilden nedan illustrerar referensprocessen. Förslaget om utformningen av en nationell referensram har således beretts och förankrats genom att berörda aktörer, myndigheter, utbildningsanordnare, arbetsgivaroch arbetstagarorganisationer och andra intresseorganisationer tidigt inbjöds till att vara med i processen. Förslagen har också remitterats av regeringen genom den departementspromemoria som regeringen publicerade i juli och som sändes till berörda aktörer. Under perioden vintern 2010 fram till regeringsbeslutet i augusti 2015 har NSP, som en del i referensprocessen, deltagit i ett stort antal konferenser och möten både på nationell och på internationell nivå som alla syftade till att delge erfarenheter eller erhålla synpunkter för att utveckla den svenska referensramen. Några av konferenserna arrangerades av NSP eller i samverkan med andra myndigheter och i andra fall bjöds NSP in till konferenser och möten som arrangerades av andra intressenter. 14 Remisspromemoria En nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande, Utbildningsdepartementet

23 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 23 (85) 6.4 Den tekniska refereringen De kvalifikationer i det offentliga utbildningssystemet i Sverige som är författningsreglerade, kvalitetssäkrade och vilkas resultat av lärande anges i författningsregleringen uppfyller de krav på det resultat av lärande och kvalitetssäkring som ställs i rekommendationen om EQF. Eftersom kvalifikationerna är författningsreglerade och flera myndigheter ansvarar för utfärdandet av sådana kvalifikationer har regeringen varit den instans som fastställt nivån på sådana kvalifikationer. Den tekniska refereringen av ovanstående kvalifikationer har genomförts i samverkan med ansvariga myndigheter och intressenter från arbetslivet och utbildningsanordnare inom det offentliga utbildningssystemet. Hur refereringen av kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet kommer att hanteras, beskrivs utförligt under kapitel En svensk referensram SeQF I Sverige har bedömningen gjorts att den europeiska referensramens indelning och uppbyggnad passar väl för att beskriva kvalifikationer som utfärdas i Sverige och att den nationella referensramen bör ges samma grundläggande struktur som den europeiska referensramen. För att uppnå syftet med den nationella referensramen har nivåbeskrivningarna utformas så att de skapar förutsättningar för att på lika villkor kunna inkludera kvalifikationer inom olika områden och från olika aktörer. Den nationella referensramen har därför fått åtta nivåer med beskrivningar av resultat av lärande uttryckt i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser som är av betydelse för en kvalifikation på respektive nivå. Det bör påpekas att den svenska referensramen för kvalifikationer innebär att det är kvalifikationer som kan nivå bestämmas. Det är inte aktuellt att nivå bestämma individuella eller personliga resultat av lärande och relatera dessa till den nationella referensramen. Principen om resultat av lärande innebär dock att personer kan ha tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och kompetenser som krävs för en viss kvalifikation på olika sätt.. Nivåbeskrivningarna har anpassats till svenska förhållanden för att referensramen ska kunna spegla de aspekter som bedöms viktiga nationellt. Genom att den nationella svenska referensramen kopplas till den europeiska referensramen skapas möjligheter som innebär att svenska kvalifikationer kan jämföras med kvalifikationer med de övriga medlemsstaterna. Förhoppningen är att brett formulerade resultat av lärande i den svenska referensramen kan bidra till att skapa förtroende mellan berörda aktörer och förståelse för att kvalifikationer av mycket olika karaktär kan motsvara samma nivå i den nationella referensramen. För att undvika missförstånd att man likställer en kvalifikationsnivå med en specifik formell examina har Sverige därför valt att redovisa referensramen och de inplacerade kvalifikationerna i separata bilagor.

24 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 24 (85) 7.1 Centrala begrepp Resultat av lärande Begreppet resultat av lärande definieras som det en individ vet, förstår och kan göra när en lärandeprocess är avslutad. I referensramen är resultat av lärande summan av kunskaper, färdigheter och kompetens. Den nationella referensramen för kvalifikationer speglar kvalifikationer som förvärvats såväl inom som utanför det offentliga utbildningssystemet samt lärande som erhållits genom arbetslivserfarenhet eller på annat sätt. Kvalifikation Ett dokumenterat resultat av lärande i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser. Exempel på en kvalifikation kan vara ett slutbetyg, ett certifikat eller ett diplom. Deskriptorer Deskriptorerna i den svenska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande utgörs av tre kategorier; kunskaper, färdigheter och kompetenser. Kunskaper Kunskaper är resultat av tillgodogörande av information genom lärande. Kunskaper utgörs av fakta, principer, teorier och praxis som är kopplade till ett arbets- eller studieområde. Kunskaper kan vara erfarenhetsbaserade och/eller teoretiska. De kan ha förvärvats och utvecklats i praktiska situationer i vardagsliv och arbetsliv eller i olika studiesituationer. Färdigheter Färdigheter är förmåga att tillämpa kunskaper och beprövad erfarenhet för att utföra uppgifter och lösa problem. Färdigheterna beskrivs som kognitiva (som inbegriper användning av logiskt, intuitivt och kreativt tänkande och innovativa lösningar) eller praktiska (som inbegriper manuell skicklighet och användningen av metoder, material, verktyg och redskap ). Kompetenser Kompetenser är förmåga att använda kunskaper och färdigheter, att samarbeta och ta ansvar i arbets- eller studiesituationer samt i yrkesrelaterad och personlig utveckling. Ansvar och självständighet är centrala begrepp. Formellt lärande Formellt lärande är ett lärande som äger rum i en organiserad och strukturerad omgivning och som tydligt är utformat som lärande i termer av ämnen/områden, tid och resurser. Formellt lärande är avsiktligt. Det formella lärandet regleras av lagar, förordningar och andra föreskrifter och ger i vissa fall ett examensbevis, utbildningsbevis eller motsvarande som erkänns av det offentliga utbildningssystemet. Kvalitetssäkring i form av tillsyn och annan granskning genomförs av myndigheter.

25 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 25 (85) Det icke-formella lärandet Det icke-formella lärandet påminner om det formella lärandet men regleras inte av några av staten eller myndigheter fastställda lagar, förordningar eller föreskrifter. Detta lärande pågår i studiecirklar, på arbetsplatser, inom organisationer etc. I många branscher utfärdas erkända certifikat eller diplom efter ett genomfört icke-formellt lärande. Kvalitetssäkring genomförs av den egna branschen eller av branschen erkända organisationer. Det informella lärandet Det informella lärandet pågår fortlöpande på arbetsplatsen, i hemmet, på fritiden, under ledighet etc. Detta lärande är inte organiserat eller strukturerat och kan vara oavsiktligt. Validering är ett viktigt instrument för att synliggöra kvalifikationer som erhållits genom ett informellt lärande. Best Fit och Full Fit Principen om Best Fit ska ses i relation till begreppet Full Fit. Full Fit innebär att resultat av lärande ska stämma helt med deskriptorernas kvalifikationer på en bestämd nivå. Om Full Fit inte föreligger ska en helhetsbedömning av deskriptorernas kvalifikationer göras så att den nivå som bäst motsvarar de sammanvägda kvalifikationerna väljs Best Fit. 7.2 Regleringen av den svenska referensramen Förordning (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande Förordningen trädde i kraft den 1 oktober 2015 och innehåller bestämmelser om den nationella referensramen. I förordningen definieras vad som avses med en kvalifikation, referensramen med dess nivåer och deskriptorer och en förteckning över de kvalifikationer vars resultat av lärande är författningsreglerade i två separata bilagor. I förordningen finns bestämmelser om hur den som utfärdar en kvalifikation, som inte är författningsreglerad, kan ansöka om att få beslut om vilken nivå kvalifikationen motsvarar i referensramen. Förordningen reglerar även granskningen av sådana kvalifikationer, uppgifts- och anmälningsskyldighet hos utfärdaren, hur ändring av beslut ska hanteras och avgift för ansökan. Den innehåller även bestämmelser om att MYH årligen ska redovisa vilka kvalifikationer som MYH beslutat om och att MYH får meddela närmare föreskrifter om verkställighet av förordningen och i vissa specifika frågor samt hänvisning till vem som ett beslutfår överklagas till Lag (2015:478) med bemyndigande att meddela föreskrifter om avgift för ansökan om att få beslut som avser kvalifikationer för livslångt lärande Lagen trädde i kraft den 1 oktober I lagen, som föregicks av en proposition 15, ges regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ett bemyndigande att meddela föreskrifter om skyldighet att betala avgift för en ansökan om att få ett beslut om vilken nivå en kvalifikation motsvarar i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande. Regeringen har bestämt att Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela sådana föreskrifter. 15 Regeringens proposition 2014/15:107 Vissa frågor med anledning av införandet av en nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande

26 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 26 (85) Förordning om ändring i förordningen (2011:1162) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan (SFS 2015:546) Förordningen träder i kraft den 1 januari Enligt förordningen så ges Myndigheten för yrkeshögskolan i uppgift att pröva frågor och svara för att sammanställa uppgifter om nivån på kvalifikationer enligt förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Därutöver anges att det inom myndigheten ska finnas ett rådgivande organ som benämns Rådet för den nationella referensramen för kvalifikationer. Förordning om ändring i förordningen (2007:991) med instruktion för Överklagandenämnden för högskolan (SFS 2015:547) Förordning om ändring i förordningen (2007:991) med instruktion för Överklagandenämnden för högskolan (SFS 2015:547) Förordningen träder i kraft 1 januari Enligt förordningen om referensramen kan ett beslut och ändring av beslut om vilken nivå en kvalifikation motsvarar överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. I enlighet med detta har Överklagandenämndens uppgifter kompletteras med detta. Förordningsändringen innebär att vid prövning av sådana ärenden ska antalet ledamöter i nämnden kompletteras med två stycken, till sammanlagt 10 ledamöter, och att minst två av dessa ska ha särskild sakkunskap om utbildning inom den privata sektorn eller inom folkbildningen. För dessa ledamöter ska det finnas minst en ersättare. 7.3 Den svenska referensramens deskriptorer Varje nivås deskriptorer ska vara likvärdiga så tillvida att begreppen är igenkännbara och att nivåerna har en tydlig progression. I kvalifikationen för respektive nivå ingår de tidigare nivåerna. Deskriptorerna ska kunna läsas var för sig men ändå ses som en helhet som tillsammans beskriver resultatet av lärandet på respektive nivå. Principen om Best Fit ska ses i relation till begreppet Full Fit. Full Fit innebär att resultat av lärande, learning outcomes, ska stämma helt med deskriptorerna på en bestämd nivå. Best Fit innebär att de tre deskriptorerna inte helt behöver stämma överens på en bestämd nivå. Det kan till exempel innebära att för en kvalifikation ligger kunskaper på nivå 4, färdigheter på nivå 3 och kompetenser på nivå 4, då blir genom principen Best Fit inplaceringen för denna kvalifikation SeQF-nivå 4. I den svenska SeQF har principen Best Fit varit gällande för alla kvalifikationers inplacering på alla åtta nivåer.

27 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 27 (85) 7.4 Progression Bilden nedan visar exempel på progressionen i den svenska referensramen Nivå SeQF Kunskaper Färdigheter Kompetenser 1 Grundläggande allmänna kunskaper inom ett arbetseller studieområde, Följa enkla instruktioner och beskrivningar inom ett arbetseller studieområde Under ledning utföra enkla uppgifter, 2 Breddade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde, Följa instruktioner och beskrivningar inom ett arbetseller studieområde Utföra arbete eller studier med viss självständighet och ta ansvar för enklare uppgifter, 3 Kunskaper som krävs för att utföra uppgifter inom ett arbets- eller studieområde, Kommunicera erfarenheter och Värdera egna och gemensamma kunskaper på det egna språket. resultat, 4 Fördjupade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde Kommunicera på minst ett Kritiskt värdera och förhålla sig främmande språk inom aktuellt självständig till valet av källor, arbets- eller studieområde. 5 Specialiserade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde, Lösa sammansatta problem inom ett arbets- eller studieområde, Självständigt behandla innehåll i ett arbets- eller studieområde som leder till vidare lärande och professionell utveckling 6 Avancerade kunskaper inom arbetsområdets eller studiernas huvudområde, Identifiera, formulera, analysera och lösa problem samt utföra komplexa uppgifter, Tillämpa specialiserad kunskap för utveckling inom arbets- eller studieområdet 7 Mycket avancerade kunskaper inom ett arbetseller studieområde Analysera, värdera och lösa avancerade och komplexa uppgifter, Värdera ett arbets- eller studieområdes information, fakta och metoder med hänsyn till relevanta aspekter, 8 De mest avancerade och Analysera, syntetisera och systematiska kunskaperna kritiskt granska och bedöma inom ett arbets-, studie och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, forskningsområde, Utvärdera arbets- eller studieområdets forsknings- eller utvecklingsarbete, skapa och välja egna forskningars/innovations/ utvecklingsuppgifter, Deskriptorerna under kategorierna kunskap, färdighet och kompetens visar på grundläggande kvaliteter som i progression blir alltmer fördjupade. De uttrycker såväl större ansvarstagande som en ökad förmåga att agera med självständighet och med utvecklingsansvar för eget och andras arbete och lärande. De kvalifikationer som beskrivs i nivåerna 1-3 kan sammanfattas med begrepp som grundläggande kunskaper och färdigheter med en tilltagande fördjupning och i deskriptorn kompetens med ökande förmåga till självständighet, ansvarstagande och värdering av egna och andras resultat. Nivåerna 4-6 kännetecknas av ytterligare fördjupning och specialisering, utvecklat kritiskt tänkande och förmåga att leda.

28 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 28 (85) De kvalifikationer som beskrivs i nivåerna 7 och 8 kan närmast sammanfattas med begreppet spetskompetens. Sådana kvalifikationer kännetecknas av en mycket avancerad kunskap inom ett arbets- eller studieområde, en mycket högt utvecklad förmåga att utföra uppgifter och lösa problem av olika slag och i skiftande miljöer samt en mycket högt utvecklad förmåga att agera med ansvar och självständighet, fatta beslut, kommunicera och leda. 8 Två referensramar I rekommendationen om EQF anges att den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande är förenlig med, men inte ersätter, den europeiska övergripande referensramen för examina inom högskoleområdet (QF-EHEA) som utarbetats inom ramen för Bolognaprocessen. Referensramen för examina inom högskoleområdet består av generella beskrivningar av resultat av lärande för tre kvalifikationsnivåer inom högskolan där varje nivå bygger på, och förutsätter studier på tidigare nivå: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Efter avslutad utbildning på en nivå ska studenten inte bara kunna fortsätta till nästa nivå i det egna landet utan även i något annat europeiskt land, alternativt söka sig ut på den europeiska arbetsmarknaden. I Sverige har de olika nivåerna införts dels genom krav i högskolelagen (1992:1434) och i förordningar som ansluter till den lagen om att utbildning ska ges på de tre nivåerna, dels genom att examina avläggs på en nivå i enlighet med examensbeskrivningarna i bilagor till dessa förordningar (högskole förordningen [1993:100], förordningen [1993:221) för Sveriges lant bruksuniversitet och förordningen [2007:1164] för Försvarshögskolan). De examina på dessa nivåer som regeringen med stöd av högskolelagen har meddelat föreskrifter om, kan endast utfärdas av de universitet och högskolor som har tillstånd att utfärda examina enligt högskolelagen och de förordningar som ansluter till den lagen liksom av de enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Ett viktigt steg i 2007 års förändring av den svenska högskoleutbildningen var inrättandet av Bolognaprocessens nyckelbegrepp förväntade studieresultat som ett sätt att beskriva både högskoleutbildningens nivåer och enskilda kurser. Övergången handlade om att frångå ett lärarcentrerat synsätt till förmån för ett studentcentrerat och målorienterat pedagogiskt synsätt. Den grundläggande principen är att planering av kurser och utbildningar skall ske utifrån beskrivningar av de kunskaper som studenterna förväntas ha tillägnat sig vid slutet av kursen eller utbildningen. Omvänt gäller också att det är målen för varje kurs som ska avgöra kursens nivåtillhörighet. Universitets- och högskolerådet är nationell samordningspunkt för den övergripande europeiska gemensamma referensramen för examina inom högskoleområdet och representerar Sverige i det nätverk för referensramen som har etablerats av Europarådet inom ramen för Bolognaprocessen. Sverige vill i detta sammanhang även betona att SeQF inte på något sätt är avsedd att ersätta de styrdokument som finns inom det offentliga utbildningssystemet. Kvalifikationer som placeras på samma nivå i SeQF kan vara mycket olika till sin karaktär. En

29 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 29 (85) inplacering av en kvalifikation i SeQF ger endast information om vilken nivå på kunskaper, färdigheter och kompetenser som kvalifikationen representerar, inte vilken omfattning eller inriktning som kvalifikationen har. En inplacering av en kvalifikation på en viss nivå innebär inte heller att en enskild person som har en sådan kvalifikation automatiskt uppfyller behörighetskraven för tillträde till högskolan. 9 Bedömning av uppfyllelsen av de 10 kriterierna Nedan anges hur Sveriges referensram, SeQF uppfyller de krav som ställs för att kopplas till den europeiska referensramen, EQF. Refereringen har utgått från EU-kommissionens Criteria and procedures for referencing national qualifications levels to the EQF Kriterium 1 The responsibilities and/or legal competence of all relevant national bodies involved in the referencing process, including the National Coordination Point, are clearly determined and published by the competent public authorities. Bedömning: I enlighet med beskrivningen nedan bedöms referensprocessen ha genomförts helt enligt de krav som ställs i kriterium Olika intressenters deltagande i referensprocessen I arbetet med regeringsuppdragen och referensrapporten har Myndigheten för yrkeshögskolan, samverkat med många olika intressenter, berörda myndigheter, arbetslivets organisationer, studerandeorganisationer, offentliga och privata utbildningsanordnare och andra berörda aktörer. Arbetet har präglats av dialog och öppenhet. Ett flertal arbetsgrupper bestående av bland annat experter, sakkunniga, branschföreträdare, myndigheter och intresseorganisationer genomförde arbetet. Nedan beskrivs arbetsgruppernas funktioner, deltagande intressenter och myndigheter. Sekretariat med NSP som projektledare Expertgrupp, inkluderande internationella experter Rådgivande arbetsgrupp Referensgrupp Myndighetsgrupp Sekretariatet Ett sekretariat skapades bestående av fyra sakkunniga personer som har haft i uppdrag att ta fram förslag till en nationell referensram för kvalifikationer. Experterna har varit sakkunniga inom högre utbildning, skolväsendet, arbetsliv och yrkesutbildning Rådgivande arbetsgrupp och referensgrupp På regeringens uppdrag skapade MYH en rådgivande arbetsgrupp för samråd kring utvecklingen av en svensk referensram. Arbetsgruppen bestod av följande myndigheter 16 Bilaga 6

30 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 30 (85) och organisationer: Statens skolverk, Högskoleverket 17, Svenskt Näringsliv, Sveriges kommuner och landsting, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Landsorganisationen (LO), Arbetsförmedlingen samt Företagarna. Statens skolinspektion deltog genom att fortlöpande informerats om arbetsgruppens arbete. En referensgrupp bestående av organisationer som med uppgifter inom det offentliga utbildningsväsendet eller har en nära anknytning till utbildningsområdet bildades också. Referensgruppens sammansättning var: Bolognaexpertgruppen Sveriges universitets- och högskoleförbund SUHF Sveriges universitets lärarförening - SULF Friskolornas riksförbund Yrkeshögskoleförbundet Folkbildningsrådet Sveriges förenade studentkårer - SFS Internationella programkontoret Lärarnas Riksförbund - LR Lärarförbundet Skolledarna Myndighetsgrupp Myndigheten för yrkeshögskolan fick även regeringsuppdraget att ge förslag på hur examen och utbildningsbevis från närliggande utbildningar, så kallade befattningsutbildningar som bedrivs av statliga myndigheter, skulle kunna kopplas till SeQF. För att få underlag till hur dessa examina och utbildningsbevis kan kopplas till SeQF bildade Myndigheten för yrkeshögskolan en myndighetsgrupp där de berörda myndigheterna som Tullverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Kustbevakningen, Polishögskolan, Kriminalvården, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Trafikverket, Järnvägsskolan och Bilprovningen erbjöds att delta. De myndigheter som har deltagit i arbetet är Tullverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Kustbevakningen, Polishögskolan, Kriminalvården, Trafikverket och Järnvägsskolan Utbildningsdepartementets referensgrupp Utbildningsdepartementet utsåg en referensgrupp på Regeringskansliet som fortlöpande har hållits informerad om arbetet med regeringsuppdraget Konferenser Fyra nationella konferenser har genomförts under 2010 och Syftet med konferenserna har dels varit att lyfta fram tankarna bakom EQF/SeQF dels ge möjlighet att vara delaktig i utvecklingen och att lämna synpunkter på den svenska referensramen. Från 2011 och fram till hösten 2015 har NSP fortlöpande deltagit i ett stort antal möten och konferenser som arrangerats av olika intressenter där frågan om den svenska referensramen, SeQF, diskuterats. 17 Efter den 1 januari 2013 ombildades de tre myndigheterna Högskoleverket, Internationella programkontoret och Verket för högskoleservice till två myndigheter, Universitetskanslersämbetet och Universitet- och högskolerådet.

31 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 31 (85) Webbplatsen En webbplats med innehåll och information kring EQF/SeQF skapades redan 2010 i syfte att diskutera olika förslag och lämna synpunkter på utvecklingen av en svensk referensram. Webbplatsen utvecklas fortlöpande och är sedan våren 2011 gemensam för EQF/SeQF i Sverige och för Sveriges arbete med Bolognaprocessen Nyhetsbrev Ett nyhetsbrev för SeQF togs tidigt fram. Nyhetsbrevets syfte var att informera om utvecklingen av SeQF i Sverige och att göra prenumeranterna uppmärksamma på regeringsuppdragen och de förslag som utarbetats. Nyhetsbrevets huvudsakliga ändamål i dagsläget är att informera om SeQF och ska ses som ett av verktygen för implementeringen av den svenska referensramen för kvalifikationer.

32 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 32 (85) 9.2 Kriterium 2 There is a clear and demonstrable link between the qualifications levels in the national qualifications framework or system and the level descriptors of the European Qualifications Framework. Bedömning: I enlighet med beskrivningen nedan bedöms referensprocessen ha genomförts helt enligt de krav som ställs i kriterium Inledning Utgångspunkten för utformningen av den svenska referensramen för kvalifikationer har varit den europeiska referensramen samt att den svenska referensramen ska kunna nivåplacera kvalifikationer som ges både innanför och utanför det offentliga utbildningssystemet. I den svenska SeQF finns därför begrepp och definitioner som ska överensstämma med utbildningssystemens och arbetslivets kvalifikationer. Den jämförelse som här redovisas gäller referensramens struktur och innehållsmässiga analys av nivåbeskrivningarna Struktur Den svenska nationella referensramen har samma struktur som den europeiska det vill säga åtta nivåer och består av deskriptorerna kunskaper, färdigheter och kompetenser. Bilden nedan visar kopplingen mellan SeQF och EQF

33 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 33 (85) Jämförelse av deskriptorerna i SeQF och EQF I den svenska SeQF har deskriptorerna beskrivits utifrån EQF men med utgångspunkt från den kultur som gäller för de svenska utbildningssystemen, både det offentliga och utbildningssystem som ligger utanför samt för arbetslivet. Kunskaper Kunskaper kan erhållas och utvecklas antingen inom eller utanför det offentliga utbildningssystemen (teoretiskt) eller inom arbetslivet (erfarenhetsbaserat). Färdigheter Färdigheter handlar om att med de kunskaper en person utvecklat kunna utföra uppgifter och lösa problem. Det innebär praktiska, teoretiska, abstrakta uppgifter och problem som kan lösas på många olika sätt och med många olika metoder. Kompetens Här har aspekter som är kännetecknade för det svenska utbildningssystemet och arbetslivet lyfts fram ansvarstagande, förmågan att värdera, självständighet och att samarbeta i grupp eller olika team. Deskriptorerna SeQF Kunskaper (erfarenhetsbaserade och/eller teoretiska) Färdigheter (utföra uppgifter och lösa problem) Kompetenser (förmåga att ta ansvar, att värdera och att agera självständigt och att samarbeta) EQF Kunskaper Färdigheter Kompetens Inom ramen för den europeiska referensramen för kvalifikationer beskrivs kunskaper som teoretiska eller faktabaserade Inom ramen för den europeiska referensramen för kvalifikationer beskrivs färdigheter som kognitiva (som inbegriper användning av logiskt, intuitivt och kreativt tänkande) och praktiska (som inbegriper manuell skicklighet och användningen av metoder, material, verktyg och redskap) Inom ramen för den europeiska referensramen för kvalifikationer uttrycks kompetens i ansvar och självständighet

34 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 34 (85) Jämförelse mellan SeQF nivå 1 med EQF nivå 1 Kunskaper I nivå 1 finns en överensstämmelse mellan EQF och SeQF i uttrycket grundläggande allmänna kunskaper. I SeQF görs ett tillägg i uttrycket inom ett arbets- eller studieområde. SeQF inkluderar i detta uttryck också att lärandesresultat på denna nivå kan uppstå utanför det formella lärandet. I SeQF finns ett ytterligare tillägg i en specificering av kunskapsbegreppet, som innebär en förståelse för enkla instruktioner och beskrivningar inom ett arbets- eller studieområde. Färdigheter Uttrycket grundläggande färdigheter i EQF överensstämmer med uttrycket rutinmässiga uppgifter i SeQF. Men även här gör SeQF ett tillägg i att färdighet avser både studie- och arbetsområde. Färdigheten kan alltså även förvärvas utanför det formella lärandet. Även för färdigheten görs i SeQF ett förtydligande i uttrycket följa enkla instruktioner och beskrivningar. Kompetens EQF väljer uttrycket arbete eller studier under direkt övervakning i ett strukturerat sammanhang. SeQF ersätter detta uttryck med under ledning utföra enkla uppgifter. Kvalitetsnivån är densamma men i SeQF betonas vikten av process och delaktighet. Det synsättet förstärks i uttrycket samarbeta med andra under ledning. SeQF Nivå 1 Kunskaper Färdigheter Kompetenser Kan visa: Grundläggande allmänna kunskaper inom ett arbetseller studieområde, förståelse för det väsentliga i enkla instruktioner och beskrivningar inom ett arbets- eller studieområde. Kan: Utföra rutinmässiga uppgifter inom ett arbetseller studieområde, följa enkla instruktioner och beskrivningar inom ett arbets- eller studieområde. Kan: Under ledning utföra enkla uppgifter, samarbeta med andra under ledning. EQF Nivå 1 Kunskaper Färdigheter Kompetens Grundläggande allmänna kunskaper Grundläggande färdigheter för att utföra enkla uppgifter Arbete eller studier under direkt övervakning i ett strukturerat sammanhang

35 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 35 (85) Jämförelse mellan SeQF nivå 2 med EQF nivå 2 Kunskaper I EQF finns en progression i uttrycket grundläggande faktabaserade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde. I SeQF förtydligas denna progression i uttrycket breddade kunskaper och hur fakta kan samlas, sammanställas och redovisas. SeQF redovisar alltså både kunskaper om fakta men också om hur kunskaper kan nås inom såväl ett studie- som arbetsområde. Färdigheter I EQF beskrivs kvalitetsnivån som grundläggande kognitiva och praktiska färdigheter som behövs för att använda utförande av rutinmässiga problem med hjälp av enkla regler och verktyg. I SeQF beskrivs samma kvalitetsnivå mer preciserat i begrepp som tillämpa följa instruktioner söka bearbeta inom flera arbets- eller arbetsområden. Kompetens I EQF används uttrycket arbete eller studier under övervakning I SeQF återkommer uttryck som indikerar en kvalitet som innebär att ta ansvar för enklare uppgifter samarbeta under ledning och medverka till värdera hur de egna uppgifterna utförts. I SeQF finns en stark betoning av begrepp som innebär ledning, ansvarstagande, delaktighet, värdering och samarbete. SeQF Nivå 2 Kunskaper Färdigheter Kompetenser Kan visa: Breddade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde, kunskaper om hur fakta kan samlas, sammanställas och redovisas. Kan: Tillämpa angivna regler, metoder och verktyg för att utföra tilldelade uppgifter, följa instruktioner och beskrivningar inom ett arbets- eller studieområde, söka och bearbeta fakta inom flera arbets- eller studieområden. Kan: Utföra arbete eller studier med viss självständighet och ta ansvar för enklare uppgifter, samarbeta under ledning och medverka till gemensamma resultat, värdera hur de egna uppgifterna utförts. EQF Nivå 2 Kunskaper Färdigheter Kompetens Grundläggande faktabaserade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde Grundläggande kognitiva och praktiska färdigheter som behövs för att använda relevant information till utförande av uppgifter och lösning av rutin- mässiga problem med hjälp av enkla regler och verktyg Arbete eller studier under övervakning med viss självständighet

36 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 36 (85) Jämförelse mellan SeQF nivå 3 med EQF nivå 3 Kunskaper På denna nivå är beskrivningarna i EQF och SeQF jämförbara men med förtydliganden i SeQF i uttryck som kunskap om olika arbetssätt för att samla, systematisera och redovisa information. Färdigheter I EQF och SeQF används kvalitetsuttryck som utföra uppgifter lösa problem.välja ut och tillämpa. I SeQF finns en ytterligare precision i uttrycket utföra uppgifter såväl på egen hand som i grupp inom givna tidsramar, på egen hand söka och bearbeta information, kommunicera erfarenheter och kunskaper på det egna språket. Uttrycken indikerar vikten av eget ansvar. Kompetens Ansvaret för fullgörandet av arbets- eller studieuppgifter uttrycks lika i EQF och SeQF. I SeQF finns en tydligare och bredare specifikation av kompetensen. Där betonas dessutom vikten av att värdera egna och gemensamma resultat, värdera information från olika källor. SeQF Nivå 3 Kunskaper Färdigheter Kompetenser Kan visa: Kunskaper som krävs för att utföra uppgifter inom ett arbets- eller studieområde, kunskap om olika arbetssätt för att samla, systematisera och redovisa information. Kan: Välja och använda information med hjälp av anvisade metoder, verktyg och material, utföra uppgifter såväl på egen hand som i grupp inom givna tidsramar, på egen hand söka och bearbeta information, kommunicera erfarenheter och kunskaper på det egna språket. Kan: Ta ansvar för sitt lärande och för att tilldelade uppgifter slutförs, värdera egna och gemensamma resultat, värdera information från olika källor. EQF Nivå 3 Kunskaper Färdigheter Kompetens Kunskaper vad gäller fakta, principer, processer och allmänna begrepp inom ett arbets- eller studieområde En rad kognitiva och praktiska färdigheter som behövs för att utföra uppgifter och lösa problem genom att välja ut och tillämpa grundläggande metoder, verktyg, material och information Ta ansvaret för fullgörandet av arbets- eller studieuppgifter; anpassa det egna beteendet till omständigheterna vid problemlösning 9.2.7

37 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 37 (85) Jämförelse mellan SeQF nivå 4 med EQF nivå 4 Kunskaper EQF och SeQF har jämförbara beskrivningar av kvalitetsnivå av faktabaserade och teoretiska kunskaper. EQF uttrycker kvaliteten i breda sammanhang inom ett arbetseller studieområde medan SeQF använder uttrycket fördjupade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde. SeQF använder dessutom uttrycket kunskaper om modeller och metoder för att tydliggöra att kvaliteten både handlar om fakta och metod. Färdigheter EQF har en allmän och ospecificerad beskrivning av färdigheter uttryckt som en rad kognitiva och praktiska färdigheter som behövs för lösningar på specifika problem, jämfört med SeQF där kvaliteten uttrycks mer specificerad som till exempel välja och använda relevanta begrepp, teorier, modeller, material, verktyg och metoder följa instruktioner och utföra definierade praktiska och teoretiska uppgifter inom givna tidsramar, kommunicera på minst ett främmande språk I SeQF betonas starkare och tydligare än EQF uttryck för ansvar, självständighet, initiativkraft, ledning etc. Kompetens I EQF betonas uttryck som utöva egenledning inom riktlinjerna som vanligtvis är förutsägbara...övervaka andras rutinarbete, med visst ansvar för bedömning och förbättring. På samma kvalifikationsnivå uttrycker SeQF kompetensen mer detaljerat och preciserat i begrepp som t.ex. ta initiativ, reflektera, organisera och genomföra arbete och studier självständigt,.kritiskt värdera och förhålla sig självständig till valet av källor dra slutsatser av egna och gemensamma resultat, ta ansvar i samarbete i begränsad utsträckning leda och utvärdera andras arbete. SeQF Nivå 4 Kunskaper Färdigheter Kompetenser Kan visa: Fördjupade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde, kunskaper om modeller och metoder inom ett arbets- eller studieområde. Kan: Välja och använda relevanta begrepp, teorier, modeller, material, verktyg och metoder inom ett arbetseller studieområde, följa instruktioner och utföra definierade praktiska och teoretiska uppgifter inom givna tidsramar, kommunicera på minst ett främmande språk inom aktuellt arbets- eller studieområde. Kan: Ta initiativ, reflektera, organisera och genomföra arbete och studier självständigt, självständigt behandla innehåll i ett arbets- eller studieområde som kan leda till vidare lärande och professionell utveckling, kritiskt värdera och förhålla sig självständig till valet av källor, värdera och dra slutsatser av egna och gemensamma resultat, ta ansvar i samarbete med andra och i begränsad utsträckning leda och utvärdera andras arbete.

38 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 38 (85) EQF Nivå 4 Kunskaper Färdigheter Kompetens Faktabaserade och teoretiska kunskaper i breda sammanhang inom ett arbets- eller studieområde En rad kognitiva och praktiska färdigheter som behövs för lösningar på specifika problem inom ett arbets- eller studieområde Utöva egenledning inom riktlinjerna för arbets- eller studiesammanhang som vanligtvis är förutsägbara men kan ändras; övervaka andras rutinarbete, med visst ansvar för bedömning och förbättring av arbets- eller studieverksamhet Jämförelse mellan SeQF nivå 5 med EQF nivå 5 Kunskaper Det finns en tydlig koppling mellan referensramarna. Både SeQF och EQF använder begreppen specialiserade kunskaper inom ett arbets-eller studieområde. I SeQF beskrivs att kunskaper kan förvärvas antingen genom utbildning (teoretiska kunskaper) eller genom arbetslivserfarenhet (erfarenhetsbaserade kunskaper). I EQF uttrycks samma sak som faktabaserade och teoretiska kunskaper. I SeQF anges: kunskaper om och överblick över områden gränsande till det egna arbets- eller studieområdet. I EQF uttrycks samma sak i termerna: samt medvetenhet om denna kunskaps gränser. Färdigheter EQF definierar färdigheter som En övergripande skala av kognitiva och praktiska färdigheter. I SeQF uttrycks färdigheter mer specifikt som: Planera, utföra samt identifiera resurser för att utföra specialiserade arbetsuppgifter, lösa sammansatta problem inom ett arbets- eller studieområde,. Kompetens SeQF lyfter fram det som är kännetecknande för Sverige inom utbildning och arbetsliv det vill säga förmåga att ta ansvar, att värdera och att agera självständigt och att samarbeta. Båda referensramarna lyfter också fram dessa kompetenser men på något olika sätt: SeQF Självständigt behandla innehåll i ett arbets- eller studieområde som leder till vidare lärande och professionell utveckling, övervaka arbets- eller studieverksamhet samt slutföra förelagda projekt. EQF Utöva ledning och övervakning av arbets- eller studieverksamhet, se över och utveckla egna och andras prestationer.

39 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 39 (85) SeQF Nivå 5 Kunskaper Färdigheter Kompetenser Kan visa: Specialiserade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde, kunskaper om och överblick över områden gränsande till det egna arbets- eller studieområdet, kunskaper om arbetsprocesser och kvalitetskriterier inom ett arbets- eller studieområde. Kan: Planera, utföra samt identifiera resurser för att utföra specialiserade arbetsuppgifter, lösa sammansatta problem inom ett arbets- eller studieområde, kommunicera åtaganden och lösningar inom ett arbets- eller studieområde på minst ett främmande språk. Kan: Självständigt behandla innehåll i ett arbets- eller studieområde som leder till vidare lärande och professionell utveckling, övervaka arbets- eller studieverksamhet samt slutföra förelagda projekt. EQF Nivå 5 Kunskaper Färdigheter Kompetens Övergripande, specialiserade, faktabaserade och teoretiska kunskaper inom ett arbets- eller studieområde samt medvetenhet om denna kunskaps gränser En övergripande skala av kognitiva och praktiska färdigheter för att utarbeta kreativa lösningar på abstrakta problem Utöva ledning och övervakning av arbets- eller studieverksamhet där det finns oförutsägbara förändringar; se över och utveckla egna och andras prestationer Nivåerna 6, 7 och 8 I referering av nivåerna 6, 7 och 8 har båda referensramarna SeQF/EQF och NQF-EHEA hanterats. Mer om detta under kapitel 8. Bolognaramen (NQF-EHEA) utvecklades (2008) uteslutande för att beskriva den högre utbildningens examina i termer av läranderesultat. Detta innebär att dess mest konkreta utformning finns i Högskoleförordningen, bilaga 2 examensordning (Utbildningsväsendets författningsböcker 2010/11, del 3). De svenska kvalifikationer som är kopplade till NQF-EHEA är inplacerade och fastställda i SeQF genom ett regeringsbeslut, se bilaga 3.

40 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 40 (85) Jämförelse mellan SeQF nivå 6 med EQF nivå 6 Kunskaper Båda referensramarna definierar kunskap på denna nivå som Avancerade kunskaper inom arbetsområdets eller studiernas huvudområde. I SeQF har kritisk förståelse för teorier och principer utvecklats till insikt i områdets etablerade metoder för kunskapsutveckling, djup kunskap inom någon del av området samt orientering i områdets aktuella forsknings/utvecklingsfrågor. Färdigheter I EQF uttrycks färdigheter som Avancerade färdigheter i vilka man uppvisar skicklighet och innovation, och som behövs för att lösa komplicerade och oförutsägbara problem inom ett specialiserat arbets- eller studieområde I SeQF uttrycks detta som Identifiera, formulera, analysera och lösa problem samt utföra komplexa uppgifter. Kompetens Det finns en viss skillnad i de två referensramarna. I SeQF anges Värdera information och metoder tillämpa specialiserad kunskap... medan det i EQF anges Hantera komplicerade.ta ansvar för beslutsfattande i oförutsägbara situationer. Ledningskompetensen uttrycks däremot identiskt i de båda referensramarna Ta ansvar för ledning av individers och gruppers yrkesutveckling. SeQF Nivå 6 Kunskaper Färdigheter Kompetenser Kan visa: Avancerade kunskaper inom arbetsområdets eller studiernas huvudområde, insikt i områdets etablerade metoder för kunskapsutveckling, djup kunskap inom någon del av området samt orientering i områdets aktuella forsknings/utvecklingsfrågor Kan: Identifiera, formulera, analysera och lösa problem samt utföra komplexa uppgifter, kommunicera åtaganden och lösningar inom arbetseller studieområdet i såväl nationella som internationella sammanhang Kan: Värdera information och metoder inom arbets- eller studieområdet med hänsyn till relevanta sociala, etiska och vetenskapliga aspekter, tillämpa specialiserad kunskap för utveckling inom arbets- eller studieområdet, ta ansvar för ledning av individers och gruppers utveckling i arbetet EQF Nivå 6 Kunskaper Färdigheter Kompetens Avancerade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde som inbegriper kritisk förståelse för teorier och principer Avancerade färdigheter i vilka man uppvisar skicklighet och innovation, och som behövs för att lösa komplicerade och oförutsägbara problem inom ett specialiserat arbets- eller studieområde Hantera komplicerade tekniska eller yrkesrelaterade aktiviteter eller projekt, ta ansvar för beslutsfattande i oförutsägbara arbets- eller studiesituationer; ta ansvar för ledning av individers och gruppers yrkesutveckling

41 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 41 (85) Jämförelse mellan SeQF nivå 7 med EQF nivå 7 Kunskaper SeQF:s definition av kunskap på denna nivå uttrycks som Mycket avancerade kunskaper, djup kunskap inom områdets forsknings- och utvecklingsmetoder. EQF uttrycker samma sak i termerna: Mycket specialiserade kunskaper, varav en del ligger i spetsen för kunskaper inom ett arbets- eller studieområde, som grund för eget tänkande och/eller forskning. Färdigheter I SeQF anges färdigheter som Att delta i forsknings-/utvecklingsarbete, identifiera och formulera frågeställningar, analysera, värdera och lösa avancerade och komplexa uppgifter De bedöms motsvara det som uttrycks i EQF: Specialiserade färdigheter för problemlösning som behövs inom forskning eller innovation för att utveckla nya kunskaper och nya förfaranden och integrera kunskaper från olika områden. Kompetens Kompetens i EQF uttrycks som Hantera och omvandla arbets- eller studiesituationer som är komplicerade, oförutsägbara och kräver nya strategiska tillvägagångssätt. I SeQF uttrycks det på ett mer avancerat sätt Värdera ett arbets- eller studieområdes information, fakta och metoder med hänsyn till relevanta aspekter, identifiera behov av ytterligare kunskap, värdera ett områdes möjligheter och begränsningar. SeNQF Nivå 7 Kunskaper Färdigheter Kompetenser Kan visa: Mycket avancerad kunskap inom ett arbets- eller studieområde, djup kunskap inom områdets forsknings- och utvecklingsmetoder, fördjupad insikt i områdets aktuella forsknings- och utvecklingsfrågor Kan: Delta i forsknings- eller utvecklingsarbete, identifiera och formulera frågeställningar, analysera, värdera och lösa avancerade och komplexa uppgifter, kommunicera forskningens/områdets kunskapsbas och slutsatser i såväl nationella som internationella sammanhang Kan: Värdera ett arbets- eller studieområdes information, fakta och metoder med hänsyn till relevanta aspekter, identifiera behov av ytterligare kunskap, värdera ett områdes möjligheter och begränsningar, ta ansvar för och leda ett eget arbets- eller studieområde, ta ansvar för resultatet av eget forsknings- eller utvecklingsarbete

42 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 42 (85) EQF Kunskaper Färdigheter Kompetens Nivå 7 Mycket specialiserade kunskaper, varav en del ligger i spetsen för kunskaper inom ett arbetseller studieområde, som grund för eget tänkande och/eller forskning Kritisk medvetenhet om kunskapsfrågor inom ett område och i beröringspunkterna mellan olika områden Specialiserade färdigheter för problemlösning som behövs inom forskning eller innovation för att utveckla nya kunskaper och nya förfaranden och integrera kunskaper från olika områden. nya Hantera och omvandla arbets- eller studiesituationer som är komplicerade, oförutsägbara och kräver nya strategiska tillvägagångssätt; ta ansvar för att bidra till yrkesrelaterade kunskaper och praxis och för att se över arbetslagens strategiska prestation Jämförelse mellan SeQF nivå 8 med EQF nivå 8 Kunskaper I EQF anges Kunskaper på den mest avancerade nivån inom ett arbets- eller studieområde och i beröringspunkterna mellan olika områden. I SeQF motsvarar detta Den mest avancerade och systematiska kunskapen inom ett arbets-, studie och forskningsområde, aktuell specialistkunskap inom ett väl avgränsat delområde och överblick över angränsande områden. Färdigheter EQF anger De mest avancerade och specialiserade färdigheter och metoder, inbegripet den syntes och bedömning som behövs för att lösa kritiska problem inom forskning eller innovation och utvidga och omdefiniera befintliga kunskaper eller yrkespraxis. I SeQF motsvaras detta av Analysera, syntetisera och kritiskt granska och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, planera och genomföra utvecklings- eller forsknings- arbete och andra kvalificerade uppgifter. Kompetens I EQF uttrycks kompetens som Uppvisa betydlig auktoritet, innovation, självständighet, akademisk och yrkesrelaterad integritet och varaktigt engagemang för utveckling av nya idéer eller förfaranden i spetsen för arbets- eller studiesituationer, inbegripet forskning. I SeQF uttrycks den som Skapa och välja egna forskningars/innovations/ utvecklingsuppgifter, värdera det kvalificerade utvecklingsarbetets eller vetenskapens möjligheter och begränsningar.

43 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 43 (85) SeNQF Nivå 8 Kunskaper Färdigheter Kompetenser Kan visa: Den mest avancerade och systematiska kunskapen inom ett arbets-, studie och forskningsområde, aktuell specialistkunskap inom ett väl avgränsat delområde och överblick över angränsande områden, behärskande av metoder för kunskapsutveckling i allmänhet och med det specifika arbets-, studieeller forskningsområdets metoder i synnerhet. Kan: Analysera, syntetisera och kritiskt granska och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, planera och genomföra utvecklings- eller forsknings- arbete och andra kvalificerade uppgifter, kommunicera resultat av utveckling och forskning i såväl nationella som internationella sammanhang Kan: Utvärdera arbets- eller studieområdets forskningseller utvecklingsarbete, skapa och välja egna forskningars/innovations/ utvecklingsuppgifter, värdera det kvalificerade utvecklingsarbetets eller vetenskapens möjligheter och begränsningar, ta ansvar för hur resultat av utveckling eller forskning används, ta ansvar för/leda professions- och verksamhetsutveckling EQF Nivå 8 Kunskaper Färdigheter Kompetens Kunskaper på den mest avancerade nivån inom ett arbets- eller studieområde och i beröringspunkterna mellan olika områden De mest avancerade och specialiserade färdigheter och metoder, inbegripet den syntes och bedömning som behövs för att lösa kritiska problem inom forskning eller innovation och utvidga och omdefiniera befintliga kunskaper eller yrkespraxis Uppvisa betydlig auktoritet, innovation, självständighet, akademisk och yrkesrelaterad integritet och varaktigt engagemang för utveckling av nya idéer eller förfaranden i spetsen för arbets- eller studiesituationer, inbegripet forskning

44 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 44 (85) 9.3 Kriterium 3 The national qualifications framework or system and its qualifications are based on the principle and objective of learning outcomes and linked to arrangements for validation of non-formal and informal learning and, where these exist, to credit systems. Bedömning: I enlighet med beskrivningen nedan bedöms kriterium 3 helt vara uppfyllt Bedömning I Sverige finns en lång tradition av att arbeta med resultat av lärande inom det offentliga utbildningssystemet och principen om resultat av lärande är väl förankrad. Det är ett vedertaget synsätt att det är resultatet av lärande som är det viktiga och inte längden på utbildningen. Resultat av lärande definieras som det en individ vet, förstår och kan göra när en lärandeprocess är avslutad. Det offentliga utbildningssystemets styrdokument i Sverige, som reformerats de senaste åren, bygger alla på principen om resultat av lärande, vilket beskrivs nedan. De reformer som är genomförda inom den obligatoriska skolan och gymnasieskolan syftade till att förtydliga målen i styrdokumenten. Reformarbetet genomfördes innan Sverige ställde sig bakom rekommendationen av EQF. Likväl bedöms de nya målen i styrdokumenten motsvara det som nu benämns resultat av lärande. Den högre utbildningen har genom Dublin-deskriptorerna, som också är fastställda i lag, ett tydligt lärande resultat. I kapitel 10 visas de krav på ett tydligt lärande resultat som ställs på de kvalifikationer som finns utanför det offentliga utbildningssystemet och som prövas vid en ansökan om att nivåplaceras enligt den svenska referensramen Resultat av lärande i SeQF Den obligatoriska skolan 1994 blev den obligatorisk skola i Sverige målstyrd. Detta innebar att skolformerna i obligatoriska skolan fick tydliga mål i alla ämnen och till varje ämne kopplades betygskriterier från årskurs åtta. När ämnet avslutades i varje årskurs skulle läraren först bedöma om eleven nått målet med ämnet och sedan bedöma med vilken kvalité eleven nått målet. Den obligatoriska skolan har sedan 1994 reformerats 2000 och Båda reformerna har syftat till att skärpa målen och skapa tydligare kunskapskrav. Den nya obligatoriska skolan som infördes hösten 2011 har tydligt fokus på elevens resultat av lärande och följs upp av nationella tester i flera ämnen samt en skärpt skolinspektion. Den nya läroplanen har tydliga mål som väl överensstämmer med de resultat av lärande som anges i den svenska referensramen.

45 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 45 (85) Några exempel ur den obligatoriska skolans läroplan: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt, kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, Varje ämne i den obligatoriska skolan har sedan 2011 ett centralt innehåll och tydliga kunskapskrav från årskurs sex Gymnasieskolan Gymnasieskolan har som den obligatoriska skolan genomgått samma reformer år 1994, år 2000 och år Gymnasieskolan har också starkt fokus på resultat av lärande. Reformen 2011 innebar bland annat att de tidigare yrkesförberedandeprogrammen omstrukturerades till yrkesprogram, vilket innebär att eleverna från de nya yrkesprogrammen ska vara anställningsbara direkt efter gymnasieskolan. Reformer som genomförts inom gymnasieskolan har alltid skett i samråd med arbetslivets organisationer för att resultatet av lärande ska motsvara det yrkeskunnande som arbetslivet efterfrågar. Till de nya yrkesprogrammen finns sedan hösten 2011 ett nationellt programråd för varje program med representation av sakkunniga från de yrkesområden som programmet avser att utbilda mot. Rådets uppgift är bland annat att kontrollera att programmet leder till det läranderesultat som arbetslivet efterfrågar. I examensmålen i den nya gymnasieskolan anges resultatet av lärande på ett övergripande sätt, ett förtydligande av resultatet av lärande finns i ämnesplanerna för gymnasieprogrammet. Ett exempel på delar av examensmål från ett av yrkesprogrammen, Industritekniska programmet: Inom området industriell teknik ska utbildningen ge kunskaper om sammanhangen i produktionsleden och produktionsutrustningens funktion, användning och skötsel samt om hur produktionen och tekniken påverkar människor och miljö. Inom området industriteknisk produktion ska utbildningen ge kunskaper om arbetets organisation, produktionsekonomi, resursanvändning samt systematiskt arbetsmiljöarbete. Utbildningen ska leda till att eleverna får insikter om sina och företagens möjligheter att genom val av material, metod och teknik påverka förbrukningen av både råvaror och energi. Ämnena har sedan 2011 ett centralt innehåll och tydliga kunskapskrav.

46 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 46 (85) Yrkeshögskolan Varje utbildning inom yrkeshögskolan ska ha en utbildningsplan som visar på utbildningens resultat av lärande i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser. Exempel på delar av mål i en utbildningsplanen från en yrkeshögskoleutbildning, Applikationsprogrammerare 300 YhP: Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om programmering i C++, Java och Objective C applikationsutveckling för smartphones webb och databasprogram Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter applikationsprogrammering/utveckling behovsanalys; att identifiera tekniska såväl som affärsmässiga marknadsmöjligheter Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att utveckla applikationer och skapa kommersiella tillämpningar för smartphones och sociala medier, skapa webbverktyg och webbdesign för effektiv marknadskommunikation. En ändring av förordning om yrkeshögskolan 18 som reglerar examensordningen inom yrkeshögskolan är fastställd av regeringen och gäller från första februari Den nya examensordningen vilar på resultatet av lärande och inte som tidigare längden på utbildningen Högskolan Den svenska högre utbildningen är överensstämmande med The framework of qualifications for the European Higher Education Area, och uppfyller därmed det krav på lärande resultat som ställs i EQF Validering Validering av reell kompetens I Sverige liksom i övriga Norden omfattar validering formellt, icke-formellt och informellt lärande och därför används begreppet validering av reell kompetens. Myndigheten för yrkeshögskolan, som nämns ovan, är den myndighet i Sverige som har till uppgift att samordna och stödja en nationell struktur för validering. Myndigheten har tagit fram kriterier och riktlinjer för validering av reell kompetens. Kvalifikationer utanför det offentliga utbildningsystemet som efter ansökan nivåplaceras i den svenska referensramen kommer att omfattas av samma krav på validering som det offentliga utbildningssystemets kvalifikationer Validering inom kommunal vuxenutbildning Inom både grundläggande vuxenutbildning (motsvarande obligatoriska skolan) och gymnasial vuxenutbildning är möjligheten till validering reglerad i skollagen och förordningen om vuxenutbildning. Validering kan genomföras inom ramen för alla kurser inklusive orienteringskurser. Inom vuxenutbildningen skiljer man på begreppen validering och prövning (erkännande/certifiering), men betyg ska sättas på alla genomförda (även validerade) kurser och betyg sätts genom prövning. 18 Ändring av förordningen om yrkeshögskolan se bilaga XX 19 Certification of Sweden s national qualification framework, Report 2012:12 R

47 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 47 (85) Kommunerna har en skyldighet att erbjuda kommunal vuxenutbildning upp till den grundläggande behörighetsnivån för högre utbildning för individer som saknar motsvarande kunskap och kompetens, men övriga individer kan endast beredas plats i mån av resurser Validering inom yrkeshögskolan Behörighet till en specifik utbildning inom yrkeshögskolan kan fås genom att individen kan påvisa att den har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke so mutbildningen förbereder för. Behörighetsreglerna är generösa och ger stort utrymme för att använda validering av reell kompetens. Rättigheten för studerande att erhålla tillgodoräknande för tidigare utbildning och erfarenhet som motsvarar kurser inom yrkeshögskolan är reglerad och även här finns utrymme för att validera reell kompetens. Varje utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan bestämmer själv hur man arbetar med reell kompetens. Det finns dock en begränsning när det gäller andelen av de som får ges behörighet genom reell kompetens. Högst 20 procent av årsplatserna i en utbildning får avsättas för sådana sökande Validering inom högskolan Inom högskolan är möjligheten att få sin reella kompetens prövad för grundläggande behörighet reglerad. Detta gäller även rätten för studerande att få reell kompetens prövad för tillgodoräknande av enskilda kurser. Det är det enskilda lärosätet som bestämmer hur man kan få sin reella kompetens prövad för behörighet och tillgodoräknande. I vilken grad olika lärosäten tillämpar validering av reell kompetens varierar Validering inom folkbildningen Folkbildningen har en lång tradition av att använda sig av formativ validering av reell kompetens för att individuellt utforma utbildning. I mer formell bemärkelse är validering däremot inte lika förekommande. Folkhögskolor har en stor frihet att själva utforma sina antagningskrav och utbildningar. Samarbetet med Arbetsförmedlingen har genom olika uppdrag ökat vilket också innebär att validering kan bli ett oftare förekommande inslag om behoven ökar Validering av Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingens uppdrag är att matcha arbetsgivare och arbetstagare, med ett speciellt fokus på de grupper som står långt bort från arbetsmarknaden. Till sitt förfogande har man ett antal verktyg, som ofta är nationellt upphandlade tjänster, däribland validering. Dels finns det mer formativa anslag som tjänsten Meritportfölj som används för att kartlägga individens kompetens för att bestämma vilka andra insatser som kan behövas inför matchningen mot arbetsmarknaden. Dels finns det upphandlad validering enligt nationella branschmodeller där en validering kan resultera i en certifiering. Arbetsförmedlingen har sedan 2013 fått mer uttalade uppdrag avseende validering, ofta med fokus på nyanlända.

48 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 48 (85) Validering inom branscher och sektorer Branscher och sektorer har utvecklat yrkesspecifika kompetenskriterier och modeller för att validera reell kompetens. För att stödja detta ändamål har man kunnat söka statliga medel i olika omgångar under de senaste tio åren. De branschmodeller som har nationell legitimitet används bland annat av Arbetsförmedlingen i upphandling av valideringstjänster. De senaste årens ökade tillströmning av nyanlända har inneburit att kraven på språkstöd inom branschvalidering har ökat såväl som att kunna bedöma mer generella yrkeskompetenser. Detta är ett pågående utvecklingsarbete. 9.5 Kriterium 4 The procedures for inclusion of qualifications in the national qualifications framework or for describing the place of qualifications in the national qualification system are transparent. Bedömning: I enlighet med beskrivningen nedan bedöms referensprocessen ha genomförts helt enligt de krav som ställs i kriterium Process för framtagande av en nationell referensram och inplacering av det offentliga utbildningssystemets examina Förslaget om utformningen av en nationell referensram har beretts och förankrats genom att berörda aktörer; myndigheter, utbildningsanordnare, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer och andra intresseorganisationer tidigt inbjöds till att vara med i processen. Förslagen har remitterats av regeringen genom den departementspromemoria som regeringen publicerade i juli och som sändes till berörda aktörer. Mer om referensprocessen beskrivs i kapitel 6.3. Myndigheten för yrkeshögskolan har på regeringens uppdrag lämnat förslag till det offentliga utbildningssystemets examina inplacering i SeQF. Uppdraget genomfördes i samråd med ett stort antal intressenter bland annat de myndigheter som ansvarar för de offentliga utbildningarna. Dessa myndigheter fick i uppdrag att inplacera sina examina i referensramen. Principen som myndigheterna använde vid inplaceringen var Best fit. Regeringen har i förordningen (SFS 2015:545) med utgångspunkt i myndighetens förslag fastställt kvalifikationer som är kvalitetssäkrad och vars resultat av lärande framgår av förordningen. Nedan ges exempel på inplaceringar av kvalifikationer i SeQF och vilka aspekter som ligger till grund för nivåplaceringarna. Proceduren hur kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet kan kopplas till referensramen beskrivs under kapitel Särskolan Statens skolverk, som är ansvarig myndighet för hela särskolan med dess läroplaner, ämnesplaner och för skolformens övriga styrdokument, poängterar värdet av att 20 Remisspromemoria En nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande, Utbildningsdepartementet

49 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 49 (85) skolformerna inom särskolan nivåplaceras inom SeQF. För vissa elever, som kommer ut på arbetsmarknaden, kan det ha ett värde att vara delaktiga i ett EU-relaterat system. Även om elevgruppen är heterogen, kan SeQF-placeringen i nivå 1 motiveras med att skolformerna i sin målsättning och sin ambition arbetar mot nivå ett och att många elever når den. Särskolans styrdokument som exempelvis läroplanen för grundsärskolan och programmål gymnasiesärskolan har ett tydligt lärande resultat. Exempel på detta ges nedan. Delar av läroplanen för grundsärskola: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundsärskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett nyanserat sätt, kan kommunicera på engelska, kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, Delar av programmål för Fordonsvård och godshantering inom gymnasiesärskolan Efter avslutat program ska eleverna ha kunskaper för arbete med till exempel fordonsvård, lagerhållning och godshantering. Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om fordon, logistik och service. Vidare ska utbildningen utveckla elevernas förmåga att välja och använda verktyg, material och metoder för att utföra arbetsuppgifter och arbetsmoment med hänsyn till kvalitet, säkerhet, miljö och ekonomi. Inplaceringen av särskolans olika skolformer i den svenska referensramen är nivå 1 och nivå 2 där resultatet av lärandet i styrdokumenten har varit utgångspunkten Obligatoriska skolan Den obligatoriska skolan har som nämnts ovan reformerats och har sedan hösten 2011 nya styrdokument, det vill säga en ny läroplan och nya kursplaner. Statens skolverk, som är den ansvariga myndigheten för obligatoriska skolan, anser att examina från dessa skolformer passar bäst mot referensramens nivå 2. Svenskt Näringsliv, Sveriges kommuner och Landsting samt Lärarnas Riksförbund, som i detta fall representerar avnämarna och de professionella i skolan, menar att den kvalifikation som obligatoriska skolan levererar bör motsvara nivå 3 i referensramen. Regeringens bedömning är dock att skolformerna inom den obligatoriska skolan samt grundläggande vuxenutbildning ska inplaceras på nivå 2 i referensramen. Läroplanen för bland annat grundskolan visar tydligt att resultatet av lärandet väl uppfyller de krav som ställs på nivå 2.

50 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 50 (85) Nedan ges några exempel på detta: Kunskaper SeQF-nivå 2 Kan visa: Breddade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde, kunskaper om hur fakta kan samlas, sammanställas och redovisas. Några kunskapskrav ur grundskolans läroplan Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt, kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, Kompetenser SeQF-nivå 2 Kan: Utföra arbete eller studier med viss självständighet och ta ansvar för enklare uppgifter, samarbeta under ledning och medverka till gemensamma resultat, värdera hur de egna uppgifterna utförts. Några kunskapskrav ur grundskolans läroplan kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, Gymnasieexamen När det gäller gymnasieskolan och gymnasieexamen är det konsensus när det gäller inplacering i den svenska referensramen. Regeringen, berörda myndigheter och intressenter som varit involverade i utvecklingen av den svenska referensramen, anser alla att rätt kvalifikationsnivå är SeQF-nivå 4. Gymnasieskolan har sedan 2012 två olika typer av gymnasieprogram, yrkesprogram och högskoleförberedande program. I referensramen görs ingen skillnad mellan gymnasieexamen från ett yrkesprogram eller högskoleförberedande program, båda inplaceras på nivå 4 i referensramen. Nedan redovisas utdrag från olika programs examensmål och deskriptorer från nivå 4 som visar hur väl examensmålen överensstämmer med nivå 4 i den svenska referensramen.

51 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 51 (85) SeQF - nivå 4 Kunskaper Kan visa: Fördjupade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde, kunskaper om modeller och metoder inom ett arbets- eller studieområde SeQF-nivå 4 Färdigheter Välja och använda relevanta begrepp, teorier, modeller, material, verktyg och metoder inom ett arbets- eller studieområde, följa instruktioner och utföra definierade praktiska och teoretiska uppgifter inom givna tidsramar, kommunicera på minst ett främmande språk inom aktuellt arbets- eller studieområde Examensmål från några gymnasieprogram Utbildningen ska ge förutsättningar för eleverna att utveckla grunder i ett vetenskapligt förhållningssätt samt träning i att söka, sovra, analysera och värdera information utifrån främst samhällsekonomiska, företagsekonomiska och juridiska frågeställningar Centralt för teknikutveckling är att analysera, modellera, simulera, rimlighets bedöma, utveckla, se samband, dra slutsatser och argumentera utifrån resultatet Den ska också ge eleverna kunskaper i reglerteknik och energioptimering av anläggningar samt utveckla deras förmåga till systemtänkande Examensmål från några gymnasieprogram Eleverna ska kunna välja, använda och vårda material, verktyg och maskiner med hänsyn till säkerhet samt miljö, kvalitet och ekonomi, både när det gäller produktions och livscykelkostnader. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom hotell-, konferens- och turismnäringen. Den ska också utveckla elevernas kunskaper i kommunikation, marknadsföring, försäljning och entreprenörskap. Eleverna ska kunna planera och genomföra arbetsuppgifter samt bedöma arbetsresultat utifrån kvalitet, effektivitet och miljötänkande samt utveckla praktiska färdigheter som kopplas till förståelse och reflektion. Utbildningen ska ge eleverna kunskaper om och färdigheter i engelska i en teknisk kontext, så att de kan utveckla sin kommunikativa förmåga och därmed ta del av teknik och teknikutveckling. Många industrier har internationella kontakter med manualer och beskrivningar skrivna på engelska. Engelska är också i flera fall koncernspråk. Utbildningen ska därför ge eleverna möjligheter till fördjupade studier i engelska Utbildningen ska ge eleverna redskap för att analysera och tolka olika typer av texter och talat språk på svenska och engelska inom programmets olika kunskapsområden

52 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 52 (85) Teknikprogrammets fjärde år - Gymnasieingenjörsexamen Syftet med teknikprogrammets fjärde år är att den studerande ska fördjupa och specialisera sig inom sitt val av teknikinriktning. Det fjärde året innebär en kvalifikationshöjning i förhållande till teknikprogrammets gymnasieexamen. Kravet för att komma in på det fjärde året är en godkänd gymnasieexamen från teknikprogrammet. Det fjärde året blir i någon mening en eftergymnasial utbildning men regleras av de lagar och förordningar som styr gymnasieskolan. Nedan redovisas exempel på examensmål för gymnasieingenjörsutbildningen och deskriptorer från nivå fem som visar hur examensmålen överensstämmer med nivå 5 i SeQF. SeQF-nivå 5 Kunskaper Kan visa: Specialiserade kunskaper inom ett arbetseller studieområde, kunskaper om och överblick över områden gränsande till det egna arbets- eller studieområdet, kunskaper om arbetsprocesser och kvalitetskriterier inom ett arbets- eller studieområde. Examensmål gymnasieingenjörsexamen Utbildningen ska fördjupa elevernas kunskaper om teknikutveckling inom vald profil. Den ska även fördjupa elevernas förståelse av teknikens roll i samspelet mellan människa och natur. Dessutom ska utbildningen tydliggöra hur utvecklingen av produkter och tjänster lokalt och globalt kan ske på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt. Utbildningen ska bygga på ett etiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till teknik och ett kritiskt, kreativt och konstruktivt tänkande ska främjas. SeQF-nivå 5 Färdigheter Kan: Planera, utföra samt identifiera resurser för att utföra specialiserade arbetsuppgifter, lösa sammansatta problem inom ett arbetseller studieområde, kommunicera åtaganden och lösningar inom ett arbets- eller studieområde på minst ett främmande språk. Examensmål gymnasieingenjörsexamen Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla ingenjörsmässiga färdigheter, vilket innebär att definiera och analysera problem, utarbeta lösningar, utveckla, konstruera och producera produkter och tjänster samt reflektera över arbetsprocessen. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om entreprenörskap och företagande samt om hur arbete bedrivs på teknikintensiva arbetsplatser. Arbetsformer och metoder från arbetslivet ska ingå i utbildningen. Den ska också bidra till att eleverna fördjupar sin förmåga att presentera och kommunicera teknik och tekniska lösningar, även på engelska.

53 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 53 (85) Yrkeshögskolan Nedan ges exempel på några tidigare yrkeshögskoleutbildningar som bedöms ligga på SeQF-nivå 5 och 6 och hur dessa förhåller sig till SeQF. SeQF Nivå 5 Kunskaper Färdigheter Kompetenser Kan visa: Specialiserade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde, kunskaper om och överblick över områden gränsande till det egna arbets- eller studieområdet, kunskaper om arbetsprocesser och kvalitetskriterier inom ett arbets- eller studieområde. Kan: Planera, utföra samt identifiera resurser för att utföra specialiserade arbetsuppgifter, lösa sammansatta problem inom ett arbets- eller studieområde, kommunicera åtaganden och lösningar inom ett arbets- eller studieområde på minst ett främmande språk. Kan: Självständigt behandla innehåll i ett arbets- eller studieområde som leder till vidare lärande och professionell utveckling, övervaka arbets- eller studieverksamhet samt slutföra förelagda projekt. Applikationsprogrammerare (SeQF-nivå 5) Yrkeshögskoleexamen 300 YhP Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om - programmering i C++, Java och Objective C - applikationsutveckling för smartphones - webb och databasprogrammering (HTML, Java, PHP, Facebook) - verktyg för administration, redovisning, integration och kommunikation mellan företag, organisationer och kunder - hur man identifierar affärsmöjligheter och utvecklar applikationer som tar tilllvara på dessa - hur man skapar och implementerar kommunikationsoch marknadsstrategier på ett framgångsrikt sätt inom området Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i applikationsprogrammering/utv eckling - behovsanalys; att identifiera tekniska såväl som affärsmässiga marknadsmöjligheter - grundläggande produkt- och tjänstedesign - projektledning och planering - social marknadsföring / sociala medier Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att utveckla applikationer och skapa kommersiella tillämpningar för smartphones och sociala medier - skapa webbverktyg och webbdesign för effektiv marknadskommunikation. - ta anställning och arbeta enskilt eller i team på ett företag i branchen - starta och driva ett eget företag inom området mobila applikationer* - leda projekt inom området mobila applikationer - utveckla mobilspel

54 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 54 (85) SeQF Nivå 6 Kunskaper Färdigheter Kompetenser Kan visa: Avancerade kunskaper inom arbetsområdets eller studiernas huvudområde, insikt i områdets etablerade metoder för kunskapsutveckling, djup kunskap inom någon del av området samt orientering i områdets aktuella forsknings/utvecklingsfrå gor Kan: Identifiera, formulera, analysera och lösa problem samt utföra komplexa uppgifter, kommunicera åtaganden och lösningar inom arbetseller studieområdet i såväl nationella som internationella sammanhang Kan: Värdera information och metoder inom arbets- eller studieområdet med hänsyn till relevanta sociala, etiska och vetenskapliga aspekter, tillämpa specialiserad kunskap för utveckling inom arbets- eller studieområdet, ta ansvar för ledning av individers och gruppers utveckling i arbetet Kvalificerad Automationstekniker (SeQF-nivå 6) 400 YhP Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om - och förståelse för människans roll i en datoriserad och högteknologisk omgivning, utveckling och konstruktion av flexibla, innovativa, intelligenta och användarvänliga produkter, maskiner och system, ha förståelse för och kunna utveckla arbetsrutiner i en modern arbetsorganisation, fortbildningsbehovet/ kompetensutveckling för egen del, kolleger, företagets övriga anställda och kunder, och förmåga att arbeta med automatisering på internationell nivå, nya tekniska lösningar för förbättringar av befintliga anläggningar eller utveckling av nya anläggningar som ökar företagens konkurrenskraft, de ekonomiska konsekvenser för företaget som en rationalisering/modernisering av en befintlig anläggning innebär, Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att installera, styra och underhålla automatiserade produktionssystem, att lösa kvalificerade produktionstekniska problem, att använda IT som hjälpmedel i kvalificerade tillämpningar, förmågan att kommunicera i tal och skrift samt att planera och genomföra projekt med beaktande av bl.a. kvalitetsoch miljöaspekterna, ekonomi och ergonomi, att dokumentera tekniska installationer för såväl tekniker som för användare och operatörer, att förmedla tekniska lösningar internt såväl som externt, att tillgodogöra sig engelsk dokumentation, programmering av en robotcell i samverkan med ett Visionsystem, Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att möta framtidens teknikutveckling, arbeta självständig hos företagets kunder, leda och ansvara för kvalificerade arbetsuppgifter inom området automation och industriell IT, medverka i arbetet med att styra, reglera, modernisera och utveckla dagens och morgondagens datoriserade produktionssystem, identifiera flaskhalsar i produktionen och åtgärda dessa, hantera och programmera olika tillverkares (ABB, Siemens, Mitsubishi, Festo mm) PLCsystem, realisera automationsprojekt med hjälp av de fem olika programmeringsspråk enligt IEC-

55 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 55 (85) I den nya förordningen om yrkeshögskolan kommer regeringen att fastställa att kvalifikationsnivån för yrkeshögskoleexamen ska vara SeQF-nivå 5 och kvalifikationsnivån för kvalificerad yrkeshögskoleexamen ska vara SeQF-nivå 6. Därmed kommer resultatet av lärande vara styrande för examen på yrkeshögskolan Högskolan Högskoleutbildning bedrivs vid statliga universitet och högskolor och av enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examina. Utbildning på forskarnivå bedrivs vid universiteten och vid de högskolor som har tilldelats rätten att utfärda examina för utbildning på forskarnivå. Det finns 14 statliga universitet och 20 statliga högskolor i Sverige. Dessutom finns det tre lärosäten med enskild huvudman som har examenstillstånd på forskarnivå, nämligen Chalmers tekniska högskola AB, Handelshögskolan i Stockholm och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Det finns också elva enskilda utbildningsanordnare med examenstillstånd på grundnivå och i vissa fall på avancerad nivå samt fem utbildningsanordnare med rätt att utfärda psykoterapeutexamen. Det är riksdagen som beslutar vilka statliga högskolor som ska finnas. I rapporten, 2011:13 R Certifiering av Sveriges nationella referensram för examina, visas tydligt att examina inom universitet och högskolor i Sverige uppfyller de krav som är förenliga med Bolognaprocessens referensram. Enligt rekommendationen mellan EQF och QF-EHEA ska den högre utbildningens tre cykler inplaceras på -nivåerna 6, 7 och 8. Nedan ges exempel från Certifieringsrapporten som rör Grundnivån/First cycle och den svenska generella kandidatexamen 180 hp. Grundnivå First cycle have demonstrated knowledge and under- standing in a field of study that builds upon their general secondary education, and is typically at a level that, whilst supported by advanced textbooks, includes some aspects that will be informed by knowledge of the forefront of their field of study; can apply their knowledge and understan- ding in a manner that indicates a profes- sional approach to their work or vocation, and have competences typically demonstrated through devising and sustaining arguments and sol- ving problems within their field of study; have the ability to gather and interpret relevant data (usually within their field of study) to inform judgements that include reflection on relevant social, scientific or ethical issues; Kandidatexamen, 180 hp Bachelor of Arts/Science demonstrate knowledge and understanding in the main field of study, including knowledge of the disciplinary foundation of the field, under- standing of applicable methodologies in the field, specialised study in some aspect of the field as well as awareness of current research issues. demonstrate the ability to identify, formu- late and solve problems autonomously and to complete tasks within predetermined time frames demonstrate the skills required to work autonomously in the main field of study. demonstrate the ability to search for, gather, evaluate and critically interpret the relevant information for a formulated problem and also discuss phenomena, issues and situations critically

56 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 56 (85) 9.6 Kriterium 5 The national quality assurance system(s) for education and training refer (s) to the national qualifications framework or system and are consistent with the relevant European principles and guidelines (as indicated in annex 3 of the Recommendation). Bedömning: I enlighet med beskrivningen nedan bedöms kraven för kriterium 5 vara helt uppfyllda Bedömning Det svenska kvalitetssäkringssystemet för det offentliga utbildningssystemet är förenligt med de europeiska principerna och riktlinjerna, vilket beskrivs nedan. För att kvalifikationer som utfärdas av andra aktörer ska kunna nivåplaceras i den svenska referensramen är det krav på att utfärdaren bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete där kvalitetssäkring av kvalifikationen ingår. Detta finns reglerat i förordning (SFS 2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande och kommer att granskas av Myndigheten för yrkeshögskolan. Kraven för kriterium 5 bedöms därmed helt vara uppfyllda De Europeiska principerna och vägledning för kvalitetssäkring I European principles and guidelines21 anges att Vid genomförandet av den europeiska referensramen för kvalifikationer bör kvalitetssäkring som är nödvändig för att säkerställa ansvarighet och förbättring av högre utbildning och yrkesinriktad utbildning genomföras enligt principerna nedan. Policy och förfaranden för kvalitetssäkring bör stödja alla nivåer i den europeiska referensramen för kvalifikationer. Kvalitetssäkring bör ingå i den interna förvaltningen av utbildningsanstalter. Kvalitetssäkring bör omfatta en regelbunden utvärdering av utbildningsanstalterna, deras program eller deras kvalitetssäkringssystem, genomförd av utomstående övervakningsorgan eller -myndigheter. Utomstående övervakningsorgan eller -myndigheter som utför kvalitetssäkring bör granskas regelbundet. Kvalitetssäkring bör omfatta sammanhang, insatser, processer och prestationer med betoning på prestationer, däribland resultat av lärande. Följande inslag bör ingå i system för kvalitetssäkring: Tydliga och mätbara mål och standarder. Riktlinjer för genomförande, inbegripet medverkan från intressenternas sida. Tillräckliga resurser. Konsekventa utvärderingsmetoder som kopplar samman självbedömning och extern granskning. Återkopplingsmekanismer och förfaranden för förbättring. Brett tillgängliga utvärderingsresultat. Initiativ inom kvalitetssäkring på internationell, nationell och regional nivå bör samordnas för att säkerställa översikt, enhetlighet, synergi och system täckande analys. Kvalitetssäkring bör vara en samarbetsprocess över alla nivåer och system i utbildningen, med alla berörda intressenter, inom medlemsstaterna och i hela gemenskapen. 21

57 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 57 (85) Riktlinjer för kvalitetssäkring på gemenskapsnivå kan utgöra referenspunkter för utvärdering och lärande av varandra Kvalitetssäkring av kvalifikationer som ges i det offentliga utbildningssystemet Kvalitetssäkring av utbildningar inom det svenska offentliga utbildningssystemet genomförs både av nationella statliga myndigheter och av utbildningsanordnaren. Kvalitetssäkringsverksamheten regleras i de olika myndigheternas styrdokument och utbildningsformernas regelverk, där även utbildningsanordnares skyldigheter tydliggörs. Gemensamt för samtliga utbildningsformer är att det i författningar anges vilka skyldigheter en ansvarig utbildningsanordnare har när det gäller att kvalitetssäkra utbildningen. Skol- och utbildningsmyndigheter som har uppgifter relaterat till kvalitetssäkring av kvalifikationer inom det offentliga utbildningssystemet. Samtliga myndigheter under regeringen granskas dels av en oberoende riksrevision direkt knutet till riksdagen, dels av en oberoende stabsmyndighet till regeringen, Statskontoret.

58 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 58 (85) De myndigheter som har ansvar för den nationella/statliga kvalitetssäkringen av utbildningar inom det offentliga utbildningssystemet och deras uppgifter framgår av följande tabell. Myndigheterna har också andra uppgifter som framgår av deras instruktion. Här redovisas de uppgifter som är relevanta utifrån kriterium 5. Myndighet och utbildningsformer Statens skolverk (Skolväsende och vissa särskilda utbildningsformer samt annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för utbildning inom skolväsendet och andra verksamheter, se kap 3) Statens skolinspektion (Som ovan) Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) (Yrkeshögskoleutbildningar, konstoch kultur och vissa andra utbildningar samt vissa tolkutbildningar inom folkbildningen) Uppgifter Nationell uppföljning och utvärdering, stödja kommuner och andra huvudmän i deras utbildningsverksamhet, se över kursplaner, ämnesplaner, betygskriterier och kunskapskrav samt ansvara för nationella prov och slutprov. Myndigheten ska stimulera anordnandet av lärlingsutbildning på gymnasial nivå, och stödja huvudmän, arbetsgivare och andra aktörer i deras arbete med att utveckla kvaliteten i gymnasial yrkesutbildning. Myndigheten ansvararar för nationella programråd som finns för varje yrkesprogram och som är en viktig del när det gäller kvalitetssäkring av gymnasial yrkesutbildning. Fungera som ett nationellt referenscentrum för information om yrkesutbildning i Sverige och i övriga EUländer samt länder inom EES-området och vara nationell referenspunkt för kvalitetssäkring inom yrkesutbildningen som medlemsstaterna rekommenderas att utse i Europarlamentets och rådets rekommendation 2009/C av den 18 juni 2009 om inrättande av en europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning. Statens skolverk är ansvarig myndighet för den officiella statistiken om skolväsende och barnsomsorg. Granskning av huvudmän och verksamheter genom tillsyn och kvalitetsgranskning, pröva ansökningar från enskilda att godkännas som huvudmän för, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem om godkännande och rätt till bidrag samt om återkallelse av godkännande och av rätt till bidrag i vissa fall. Besluta efter ansökan om att utbildningar ska ingå i yrkeshögskolan och pröva frågor om statlig finansiering för utbildningar inom yrkeshögskolan, analysera arbetsmarknadens behov av utbildningar inom yrkeshögskolan, pröva frågor om stöd till konst- och kulturutbildningar och vissa andra, pröva frågor om statsbidrag till vissa tolkutbildningar, utöva tillsyn och kvalitetsgranskning samt främja utvecklingen av och kvaliteten i ovanstående utbildningar. Vara den nationella samordningspunkten för den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande, European Qualifications Framework (EQF), samordna och stödja en nationell struktur för validering, framställa statistik inom sitt ansvarsområde. Fr. om ansvarar myndigheten även för att pröva frågor om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande och svara för att sammanställa uppgifter om nivån på kvalifikationer som inte omfattar kvalifikationer erhållna i det offentliga utbildningssystemet.

59 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 59 (85) Folkbildningsrådet (Utbildningar som bedrivs inom folkhögskolor och studieförbund. Kursen, Allmän kurs, är under utredning om att den regleras så att den kan nivåplaceras av regeringen Universitetskanslersämbetet (UKÄ) (Universitet och högskolor) Besluta om vilka studieförbund, folkhögskolor och studerandeorganisationer inom folkhögskolan som ska få statsbidrag, samt fördelar statsbidrag mellan dessa, följa upp och utvärdera om folkbildningsverksamheten uppfyller villkor för statsbidrag, samt redovisa detta i enlighet med regeringens riktlinjer, samt återkalla statsbidrag i de fall verksamhet inte är förenlig med statens syften för statsbidraget. Kvalitetssäkring av högre utbildning genom utvärdering av utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå och prövning av frågor om examenstillstånd, samt granskning av högskolors och universitets effektivitet, uppföljning, tillsyn och chefsutveckling. Myndigheten är ansvarig för den officiella statistiken om högskoleväsendet. För närvarande görs en översyn av det nationella kvalitetssäkringssystemet för högre utbildning, högskole- och universitetsutbildningar övergick Universitetskanslersämbetet från att vara fullvärdig medlem i ENQA 22 till att vara en associerad medlem så kallad affiliate blev UKÄ medlem i European consortium for accredation (ECA). I mars 2015 redovisade regeringen ett förslag om ett nytt nationellt kvalitetssäkringssystem för högre utbildning 23. Förslagen innebär att UKÄ i högre grad ska beakta universitets och högskolors eget kvalitetssäkringsarbete samt att granskningarna ska vara inriktade på både kontroll av resultat och på kvalitetsutveckling av högre utbildning. Systemet föreslås bestå av fyra komponenter, examenstillståndsprövning, granskning av lärosätens kvalitetssäkringssystem, utbildningsutvärdering och tematiska utvärderingar. De olika myndigheternas ansvar för kvalitetssäkring av det offentliga utbildningssystemets kvalifikationer kopplade till den svenska referensramens olika nivåer illustreras nedan. Med kvalitetssäkring avses här ett samlat begrepp där såväl framtagande av författningsreglerade kvalifikationer som tillsyn, kvalitetsgranskning, uppföljning och utvärdering av de verksamheter där kvalifikationerna ges kan ingå. I vissa fall fastställs författningsreglerade kvalifikationer av regeringen men det är myndigheterna under regeringen, huvudmän och utbildningsanordnare som ansvarar för den kvalitetssäkringen. Eftersom inplaceringen av utbildningar bestäms av resultatet av lärande kan utbildningar inom de olika utbildningsformerna hamna på samma kvalifikationsnivåer. Detta innebär att det är flera nationella aktörer som är involverade i att kvalitetssäkra utbildningar som ger liknande kvalifikationer. 22 The European Association for Quality Assurance in Higher Education (ENQA) is an umbrella organisation which represents quality assurance organisations from the European Higher Education Area (EHEA) member states 23 Promemoria. Kvalitetssäkring av högre utbildning. U2015/1626/UH

60 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 60 (85) Översikt över fastställda kvalifikationsnivåer för det offentliga utbildningsväsendet och ansvarig nationell myndighet SeQF - Nivå 1 Slutbetyg från grundsärskolan Slutbetyg från särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå SeQF - Nivå 2 Slutbetyg från grundskolan Slutbetyg från specialskolan Slutbetyg från kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Gymnasiesärskolebevis från gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolebevis från särskild utbildning för vuxna på gymnasialnivå Betyg från utbildning i svenska för invandrare kurs D, eller motsvarande utbildning som bedrivs vid folkhögskola SeQF - Nivå 4 Gymnasieexamen från gymnasieskolan Slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program Gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning Statens skolverk, Statens skolinspektion Statens skolverk, Statens skolinspektion Statens skolverk, Statens skolinspektion SeQF - Nivå 5 Gymnasieingenjörsexamen från gymnasieskolan Yrkeshögskoleexamen (under utredning) SeQF - Nivå 6 Examina på grundnivå enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) Examina på grundnivå enligt bilagan till förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet Examina på grundnivå enligt bilagan till förordningen (2007:1164) för Försvarshögskolan Kvalificerad yrkeshögskoleexamen (under utredning) Statens skolverk, Statens skolinspektion, Myndigheten för yrkeshögskolan Universitetskanslersämbetet, Myndigheten för yrkeshögskolan

61 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 61 (85) SeQF - Nivå7 Examina på avancerad nivå enligt bilaga 2 till högskoleförordningen(1993:100) Examina på avancerad nivå enligt bilagan till förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet Examina på avancerad nivå enligt bilagan till förordningen (2007:1164) för Försvarshögskolan SeQF - Nivå 8 Examina på forskarnivå enligt bilaga 2 till högskoleförordningen(1993:100) Examina på forskarnivå enligt bilagan till förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet Universitetskanslersämbetet Universitetskanslersämbetet Kvalitetssäkring av kvalifikationer som nivåplaceras efter ansökan De kvalifikationer som avses här är sådana som förvärvats i utbildningar som är näraliggande det offentliga utbildningssystemet, kvalifikationer som förvärvats utanför det formella utbildningssystemet i informella och icke-formella strukturer som till exempel företag, organisationer och lärande i andra situationer och sammanhang. De utbildningar som bedöms vara näraliggande det offentliga utbildningssystemet är exempelvis sådana som drivs av vissa statliga myndigheter inom områden med inriktning mot polisiär verksamhet, verksamhet inom samhällsskydd och beredskap och liknande verksamhet. Även vissa utbildningar inom folkbildningsområdet som inte har författningsreglerade resultat av lärande återfinns här. Kvalitetssäkringen av dessa sker genom de myndigheter som ansvarar för utbildningarna. Regeringen har i en promemoria i augusti lämnat förslag på att utbildningar som drivs av andra statliga myndigheter än universitet och högskolor ska kunna ingå i yrkeshögskolan. Under förutsättning att förslaget går igenom kan de utbildningar som nämnts ovan ges möjlighet att ingå i yrkeshögskolan och då kommer de att omfattas av det regelverk som reglerar utbildningar inom yrkeshögskolan. Den som utfärdar en kvalifikation vars nivå inte är fastställd i förordningen om referensram får ansöka om att få ett beslut om vilken nivå kvalifikationen motsvarar i referensramen. En förutsättning för att en kvalifikation ska kunna motsvara en nivå i referensramen är att den som utfärdar kvalifikationen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete där kvalitetssäkring av kvalifikationen ingår. Ansökan prövas av Myndigheten för yrkeshögskolan och beslut gäller i tio år. Kvalifikationer som utfärdas i utbildningar inom folkbildningen och utbildningar som bedrivs av arbetslivets organisationer, kvalitetssäkras primärt av respektive utfärdare till och ansvarig för utbildningen. I de fall ansvariga för sådana utbildningar ansöker om och inplaceras i den svenska referensramen kommer dessa att även omfattas av den kvalitetssäkring som Myndigheten för yrkeshögskolan genomför. 24 En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap, Ds 2015:41

62 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 62 (85) Myndighetens kvalitetssäkring består bland annat av en granskning av hur utfärdaren i sin ansökan om att en kvalifikation ska inplaceras i referensramen, beskriver sitt systematiska kvalitetsarbete och där kvalitetssäkring av kvalifikationen särskilt granskas. Myndigheten kommer därutöver vid behov eller vid minst ett tillfälle, när kvalifikationen inplacerats i referensramen, granska att utfärdaren upprätthåller den nivå på kvalifikationen i referensramen som anges i beslutet och att kraven på systematiskt kvalitetsarbete är uppfyllda. I de fall MYH får signaler om att utfärdaren eller kvalifikationen inte uppfyller de krav som var förutsättningen för beslut om inplacering av kvalifikationen kan myndigheten genomföra en granskning på förekommen anledning och göra en eventuell omprövning av tidigare beslut. MYH får meddela ytterligare föreskrifter bland annat när det gäller systematiskt kvalitetsarbete och verkställighet av förordningen om referensramen. Detta innebär att MYH närmare kan reglera ansöknings- och beslutsförfarandet. Utformningen av ansökningsförfarandet och kraven på utfärdaren för att få sin kvalifikation inplacerad i referensramen har inte i detalj utformats och fastställts vid redovisningen av denna rapport. Ett förslag är framtaget och detta innebär att kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet ska ha en ansvarig ägare, som ansvarar för kvalitetssäkring; innehåll, genomförande och uppföljning. Kvalitetssäkringen ska inkludera såväl system för examination som för intern utvärdering. 9.7 Kriterium 6 The referencing process shall include the stated agreement of the relevant quality assurance bodies. Bedömning: I enlighet med beskrivningen nedan bedöms kraven för kriterium 6 vara helt uppfyllda. Denna referensrapport har tagits fram i samråd med följande berörda myndigheter: Statens Skolverk Statens Skolinspektion Universitetskanslersämbetet Myndigheten för yrkeshögskolan Folkbildningsrådet I bilaga x redovisas myndigheternas underskrivna intyg.

63 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 63 (85) 9.8 Kriterium 7 The referencing process shall involve international experts. Bedömning: I enlighet med beskrivningen nedan bedöms kraven för kriterium 7 vara helt uppfyllda. Volker Gehmlich, professor, Fachhochschule Osnabrück, Tyskland och Kim Faurschou internationell expert på Köpenhamnsprocessen, Odense, Danmark har varit involverade i den svenska referensrapporten som internationella experter. Experterna har vid tre tillfällen träffat sekretariatet och lämnat sina synpunkter på den svenska referensramen och referensrapporten. Experternas avtryck i rapporten har kommit till uttryck i rapportens struktur och förtydligande när det gäller den svenska referensramens beskrivning av kvalifikationsnivåerna. De internationella experternas synpunkter redovisas i bilaga Kriterium 8 The competent national body or bodies shall certify the referencing of the national qualifications framework or system with the EQF. One comprehensive report, setting out the referencing and the evidence supporting it shall be published by the competent national bodies, including the National Coordination Point, and shall address separately each of the criteria. Bedömning: I enlighet med beskrivningen nedan bedöms kraven för kriterium 8 vara helt uppfyllda. Föreliggande referensrapport är den svenska officiella rapporten om koppling av den svenska referensramen mot EQF. Rapporten har följt de kriterier och de procedurer som anges i EU:s rekommendation för referering mot EQF: Criteria and procedures for referencing national qualifications levels to the EQF. Rapporten har godkänts av den svenska regeringen och finns publicerad på Kriterium 9 The official EQF platform shall maintain a public listing of member states that have confirmed that they have completed the referencing process, including links to completed referencing reports. Bedömning: I enlighet med beskrivningen nedan bedöms kraven för kriterium 9 vara helt uppfyllda. När referensrapporten är slutförd och presenterad för EQF:s styrgrupp kommer rapporten publiceras på Rapporten kommer också att finnas länkad mot EQF:s webbplattform.

64 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 64 (85) 9.11 Kriterium 10 Following the referencing process, and in line with the timelines set in the Recommendation, all new qualification certificates, diplomas and Europass documents issued by the competent authorities contain a clear reference, by way of national qualifications systems, to the appropriate European Qualifications Framework level Bedömning: I enlighet med beskrivningen nedan bedöms kraven för kriterium 10 vara helt uppfyllda Hur nivåerna i den nationella referensramen kan införas i relevanta kvalifikationsdokument De kvalifikationsdokument som kan finnas nivåplacerade i den svenska referensramen kan utfärdas av aktörer utanför eller inom det offentliga utbildningsystemet. Nedan redovisas hur nivåerna i SeQF kan införas i dessa dokument Kvalifikationsdokument inom det offentliga utbildningssystemet Regeringen har för avsikt att fastställa att det ska bli obligatoriskt att hänvisa till den svenska referensramen i examensbevis eller motsvarande dokument inom det offentliga utbildningssystemet. Denna hänvisning ska även finnas med i Europass-bilagor till dessa kvalifikationsdokument. Benämningen på den svenska referensramen är SeQF och i kvalifikationsdokument som hänvisar till referensramen ska både SeQF och EQF användas. Regeringen ger ansvariga myndigheter rätt att reglera hänvisningarna för de utbildningsformerna som myndigheterna ansvarar för Kvalifikationsdokument utanför det offentliga utbildningssystemet De kvalifikationer som ligger utanför det offentliga utbildningssystemet och som vid prövning och beslut av MYH nivåplaceras i den nationella referensramen ska i ett kvalifikationsbevis ha en angiven SeQF och EQF-nivå. Kvalifikationsbeviset kommer att ha ett nationellt standardiserat utseende och layout, där det bland annat framgår vilka kunskaper, färdigheter och kompetenser kvalifikationen avser. Kvalifikationsbeviset ska ses som en bilaga till själva dokumentet om kvalifikationen som exempelvis kan vara ett certifikat, diplom eller utbildningsbevis.

65 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 65 (85) 10 Nivåplacering av kvalifikationer i referensramen I den svenska referensramen ska, som nämns ovan, kvalifikationer både utanför och inom det offentliga utbildningssystemet kunna nivåplaceras. Regeringen har fastställt inplaceringen av det offentliga utbildningssystemets kvalifikationer, se bilaga 3. En modell för att nivåplacera kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet är framtagen i samråd med relevanta myndigheter, arbetslivets organisationer, studerande organisationer och Sveriges universitets- och högskoleförbund. Modellen har även förankrats i en remissomgång där de flesta intressenterna ställde sig bakom förfarandet. Organisation, ansökningsförfarande, beredning av ansökan och kvalitetssäkring i den svenska referensramen regleras av förordningen om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. I 12 nämnd förordning framgår att MYH får meddela ytterligare föreskrifter om vilka resultat av lärande som är av betydelse för nivå 1 8 i referensramen, utfärdarens systematiska kvalitetsarbete, utfärdarens uppgifts- och anmälningsskyldigheten samt om verkställighet av den förordning som reglerar den svenska referensramen Rådet för den nationella referensramen för kvalifikationer I 13 b förordningen (2011:1162) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan anges att det inom myndigheten ska finnas ett rådgivande organ som benämns Rådet för den nationella referensramen för kvalifikationer. Bestämmelsen träder i kraft den 1 januari Det rådgivande organet ska bistå myndigheten med underlag inför beslut om vilken nivå en kvalifikation motsvarar enligt 4 och 9 förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Rådet ska bestå av en ordförande och högst 14 andra ledamöter. Ordföranden ska vara myndighetschefen eller den som myndighetschefen bestämmer. Ledamöterna i Rådet för den nationella referensramen för kvalifikationer utses av MYH efter samråd med berörda myndigheter och organisationer. Ledamöterna utses för en tid av längst sex år. Rådet kommer att bestå av ledamöter från arbetslivet, utbildningsområdet, folkbildningen och relevanta myndigheter. Det är myndighetschefen som fattar beslut om en inplacering av en kvalifikation utanför det offentliga utbildningssystemet i referensramen Ansökningsprocessen De aktörer som utfärdar en kvalifikation utanför det offentliga utbildningssystemet får ansöka om att få ett beslut om vilken nivå kvalifikationen motsvarar i den svenska referensramen. Av 1 förordningen om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande framgår att MYH är behörig att pröva ansökan. Utfärdaren ansöker till MYH via ett webbaserat formulär. För att MYH ska behandla ansökan måste utfärdaren betala en ansökningsavgift. Har inte avgiften betalats prövar inte myndigheten ansökan. I ansökningsförfarandet prövas vilken nivå som kvalifikationen bedöms motsvara. Av 4 nämnd förordning framgår att för att en kvalifikation ska kunna motsvara en nivå i referensramen är det en nödvändig förutsättning att utfärdaren bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete där kvalitetssäkring av den sökta kvalifikationen ingår. Myndigheten för yrkeshögskolan har fått ett bemyndigande av regeringen att meddela föreskrifter om hur det systematiska kvalitetsarbetet inklusive kvalitetssäkring av kvalifikationen ska ta sig i uttryck. Föreskrifterna kommer att beskriva de kriterier som

66 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 66 (85) måste vara uppfyllda för att en ansökan ska bifallas. Föreskrifterna kommer att vara klara för publicering första kvartalet Om utfärdaren inte uppfyller dessa kriterier eller om ansökan på annat sätt bedöms vara bristfällig eller ofullständig, begär myndigheten in kompletteringar. När ansökan är komplett inhämtar myndigheten underlag från Rådet för den nationella referensramen för kvalifikationer. Detta framgår av 5 p. 1 nämnd förordning. Rådet ska bistå myndigheten med underlag inför beslutet. Underlaget kommer också att innehålla en rekommendation till myndigheten om ansökan bör tillstyrkas eller avslås. Innan beslut fattas skickas underlaget till utfärdaren för yttrande Beslut Innan beslut fattas ska den som utfärdar en kvalifikation ha beretts tillfälle att yttra sig över det underlag som rådet tar fram och ha möjlighet att återkalla sin ansökan. Detta framgår av 6 p. 2 nämnd förordning. Med stöd av rådets underlag kommer myndigheten att fatta beslut om att bifalla eller avslå ansökan. Beslutet kan överklagas. Ett beslut om att en kvalifikation ingår i referensramen gäller i tio år Överklagande En utfärdare som ansökt om att få ett beslut om vilken nivå kvalifikationen motsvarar i den svenska referensramen kan enligt 13 nämnd förordning överklaga beslutet till Överklagandenämnden för högskolan. Det gäller om beslutet helt eller delvis gått utfärdaren emot. Överklagandenämndens beslut kan inte överklagas Publicering av kvalifikationer som nivåplacerats i den svenska referensramen När myndigheten fattat beslut om vilken nivå en kvalifikation utanför det offentliga utbildningssystemet motsvarar i den svenska referensramen kommer kvalifikationen och vem som utfärdar kvalifikationen att publiceras på webbplatsen för den svenska referensramen, Granskning av kvalifikationer MYH ska vid behov, dock vid minst ett tillfälle under den period som ett beslut gäller, granska att utfärdaren av en kvalifikation upprätthåller den nivå på kvalifikationen i referensramen som anges i beslutet, och att kraven på systematiskt kvalitetsarbete är uppfyllda. MYH ska även inom ramen för sin granskning lämna råd och vägledning till utfärdaren IT-system för ansökningar Utvecklingen av ett enkelt, lättförståeligt och effektivt IT-system för hanteringen av ansökningar om att få ett beslut om nivåplacering av kvalifikationer i referensramen har påbörjats. IT-systemet kommer att vara i drift första kvartalet Systemet ska också kunna användas för att göra relevanta sammanställningar av kvalifikationer utifrån olika intressenters behov. En plan finns att som etapp två i IT-systemet för den svenska referensramen utveckla och skapa en nationell databas för kvalifikationer som också kan kopplas till den europeiska. En förstudie om hur en nationell databas kan gestaltas och kopplas till den europeiska togs fram 2013 och kommer att ligga till grund för skapandet av en nationell databas för kvalifikationer.

67 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 67 (85) 11 Plan för information om och implementering av den svenska referensramen, SeQF 11.1 Syfte Syftet med denna plan är att öka medvetenheten om SeQF/EQF och visa på referensramarnas möjligheter för målgrupperna. Målet är också att få olika intressenter att engagera sig i informationen om och implementeringen av SeQF/EQF Målgrupper Olika intressenter som kommer att beröras av SeQF/EQF är arbetslivets organisationer, myndigheter, högskolor och universitet, utbildningsanordnare, skolhuvudmän olika studerandeorganisationer och allmänheten. Det är viktigt att de som har övergripande informationsansvar i ovanstående organisationer/myndigheter har goda kunskaper om referensramen och tillgång till information om SeQF som kan spridas inom den egna organisationen/myndigheten. Därför kommer ett allmänt lättillgängligt informationsmaterial samt ett mer riktat material att tas fram till de olika målgrupperna. Under 2016 kommer ett ambassadörsnätverk bland intressenterna att skapas. Ambassadörerna blir de som för vidare informationen och implementeringen inom sina egna organisationer/myndigheter. NSP uppdrag blir att hålla ambassadörerna uppdaterade kring vad som händer med SeQF/EQF via exempelvis konferenser, möten och riktat informationsmaterial. Primära externa målgrupper: Arbetsgivarorganisationerna, Fackliga organisationer, Branschorganisationer Folkbildningen, Studerandeorganisationer, Skol- och utbildningsmyndigheter Myndigheter med egna befattningsutbildningar som berör myndighetens ansvarsområde, Privata utbildningsanordnare och ägare av kvalifikationer Studie- och yrkesvägledare och andra vidare kommunikatörer samt Slutanvändaren, den enskilda individen Arbetsgivarorganisationer De stora arbetsgivarorganisationerna har på central nivå sett nyttan med ett svenskt kvalifikationsramverk. Det som nämns från dessa organisationer är att ett svenskt ramverk för kvalifikationer på ett bra sätt synliggör alla de kvalifikationer som kan förekomma i arbetslivet. Möjligheten att inplacera arbetslivets kvalifikationer i referensramen skulle också stärka kvaliteten på arbetslivets internutbildningar. Regionalt och längre ut i arbetslivets organisationer är kunskapen om ramverket varierande och sannolikt bristfällig. En utmaning är att informera och implementera EQF och NQF bland de regionala och lokala arbetsgivarorganisationerna och visa på den direkta nyttan med ramverket.

68 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 68 (85) En viktig arbetsgivargrupp är de små och medelstora företagen som till antalet är många och som förväntas vara en viktig aktör för nyanställning. Deras branschorganisation Företagarna blir för denna grupp den som NSP kommer att kommunicerar med Fackliga organisationer De fackliga organisationerna ser nyttan med SeQF/EQF för att kartlägga och se vilka kvalifikationer deras medlemmar har, framför allt för de som inte har någon formell utbildning eller de som skaffat sitt yrkeskunnande via internutbildning. SeQF synliggör yrkeskunnande för de som står i begrepp att byta arbete eller av olika skäl riskerar att bli av med jobbet och hamna i någon form av omställningsåtgärder Branschorganisationer I Sverige är det vanligt att man inom sin bransch skapar organisationer där de fackliga organisationerna och arbetsgivarna ingår eller där flera mindre branscher är organiserade. Byggnadsindustrins Yrkesnämnd, Transportbranschen och Hanteverkarna är exempel på sådana organisationer. Intresset för referensramen och hur informationen ska spridas om SeQF i branschorganisationerna liknar till stor del det informationsarbetet som ska föras mot arbetsgivarna och de fackliga organisationerna Folkbildningen Folkbildningen i Sverige har en omfattande verksamhet genom studieförbunden och folkhögskolorna. Vissa folkhögskolor har visat intresse att ansöka och ingå med sina kvalifikationer i SeQF. Folkbildningsrådet blir den part som NSP kommer att samverka med för att sprida information om den svenska referensramen Studerandeorganisationer Den studerandeorganisation som varit involverade i arbetet med referensramen är SFS, De förenade studentkårerna i Sverige, som organiserar studenterna inom den högre utbildningen. Inom yrkeshögskolan finns ännu ingen etablerad organisation som organiserar studerande på det sätt som SFS gör. Likväl måste information och implementeringen av SeQF nå alla som studerar inom det offentliga utbildningssystemet och det blir en utmaning att finna formerna för detta Myndigheter med myndighetsutbildningar Det finns myndigheter som bedriver och ansvarar för egna utbildningar som leder till olika befattningar inom myndigheternas verksamhetsområde. I utvecklingen av och framväxten av den svenska referensramen, visade flera myndigheter intresse att med sina kvalifikationer få ingå i ramverket. Exempel på sådana myndigheter är Tullverket, Kriminalvården, Myndigheten för samhällsskydd och bevakning samt Kustbevakningen Utbildningsanordnare och utfärdare av kvalifikationer De som bedriver utbildning eller utfärdar kvalifikationer utanför det offentliga utbildningssystemet är en viktig målgrupp. Denna målgrupp är mycket differentierad och utmaningen ligger i att ta fram informationsmaterial som passar de olika intressenterna i målgruppen.

69 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 69 (85) Studie- och yrkesvägledare Vägledarna är den viktigaste målgruppen när det gäller att för den enskilda individen visa på nyttan och möjligheten med en svensk referensram. Att utveckla informationsmaterial anpassade till denna målgrupp, material som hjälper vägledarna att pedagogiskt förklara vad referensramen konkret kan betyda för den enskilde individen, blir ett viktigt arbete Nationell startkonferens Den 11 november 2015 genomfördes i Västerås en nationell startkonferens som vände sig till ramverkets alla tänkbara intressenter. Konferensen ska ses som startpunkten för implementeringen av den svenska referensramen. Konferensen arrangerades tillsamman med andra myndigheter som alla har regeringsuppdrag närliggande MYH och som fokuserar på EU-verktyg och utbildningssystemets möjligheter att matcha arbetslivets efterfrågan på kompetens mot individens kvalifikationer. De myndigheter som samverkade med myndigheten kring konferensen var Statens skolverk, Arbetsförmedlingen och Universitets- och högskolerådet. Närmare 400 representanter från arbetslivets organisationer, regionala organ med ansvar för regionala kompetensplattformar arbetsförmedlingar, bemannings- och rekryteringsföretag samt beslutsfattare och ansvariga för utbildning inom statliga myndigheter, kommuner, lärosäten, folkbildning, företag med flera, deltog i konferensen.

70 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 70 (85) Bilaga 1 Lag och förordningar Lag (2015:478) med bemyndigande att meddela föreskrifter om avgift för ansökan om att få beslut som avser kvalifikationer för livslångt lärande med-bemyndigand_sfs /?bet=2015:478 SFS 2015:545 Förordning om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning om-refer_sfs /?bet=2015:545 SFS 2015:546 Förordning om ändring i förordningen (2011:1162) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning med-ins_sfs / SFS 2015:547 Förordning om ändring i förordningen (2007:991) med instruktion för Överklagandenämnden för högskolan Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning med-inst_sfs /

71 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 71 (85) Bilaga 2 Den svenska referensramen

72 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 72 (85)

73 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 73 (85)