NATURHISTORISKA MUSEET MATERIAL FÖR ÅRSKURSERNA 1 3 TILL UTSTÄLLNINGEN LIVETS HISTORIA

Transkript

1 NATURHISTORISKA MUSEET MATERIAL FÖR ÅRSKURSERNA 1 3 TILL UTSTÄLLNINGEN LIVETS HISTORIA INNEHÅLL TILL LÄRAREN PRESENTATION AV SAGOÄVENTYRET SAGOÄVENTYRET BARRSKOGSDJURENS TIDSRESA: BERÄTTELSEN OCH UPPGIFTER I skolan före besöket I kapitlet: Underliga saker händer i uppfinnaren Didrik Dits verkstad uppgift 1.: Fundera och diskutera II kapitlet: Barrskogsdjuren hittar en tidsmaskin uppgift 2.: Bekanta er med djuren uppgift 3.: Fundera och diskutera På utställningen III kapitlet: Ett märkligt hav, dvs. tidshopp till kambrium uppgift 4.: Fundera och diskutera eller elevens uppgiftskompendium IV kapitlet: Vi diskuterar med ett historiskt djur, dvs. tidshopp till devon uppgift 5.: Fundera och diskutera eller elevens uppgiftskompendium V kapitlet: Vid jätteträdens rot, dvs. tidsresan fortsätter till karbon uppgift 6.: Elevens uppgiftskompendium, jämför ryggradslösa djur uppgift 7.: Teckna en sporväxt, också i elevens uppgiftskompendium VI kapitlet: Vi träffar många förfäder, dvs. resa till mesozoiska eran uppgift 8.: Elevens uppgiftskompendium, alternativa sökuppgifter VII kapitlet: Nu ser det redan litet bekant ut, dvs. resan fortsätter till kenozoiska eran uppgift 9.: Teckningsuppgift också i elevens uppgiftskompendium I skolan efter besöket VIII kapitlet: Tillbaka till Barrskogen uppgift 10.: Djurens karneval uppgift 11.: Fundera och diskutera uppgift 12.: Tillverka efterlämningar, pyssla uppgift 13.: Utomhusprogram

2 BARRSKOGSDJURENS TIDSRESA: PRESENTATION AV SAGOÄVENTYRET Mål: Berättelsen bekantar eleverna i årskurserna med glimtar ur livets historia. Samtidigt lär de sig något om klassificeringen av växt- och djurriket och om dess grunder. Det viktigaste målet är att utveckla iakttagelseförmågan. Grundidén: Sagoäventyret bildar en utställningsstig, där man stannar till på vägen för att iaktta ögonblicksbilder. I berättelsen hittar fyra djur, som eleverna känner igen, en tidsmaskin och ger sig iväg för att söka reda på sina förfäder. Läraren läser sagan i skolan och på utställningen. Du kan läsa den helt eller delvis och då välja ut lämpliga stycken. Till berättelsen hör uppgifter, som också kan göras med urval, individuellt eller i grupp. Utställningsbesöket är uppbyggt så att hela gruppen emellanåt samlas för att titta på en forntida utsikt och läraren berättar eller läser sagan om tidsresenärerna och emellanåt diskuterar ni eller gör små uppgifter parvis. Sagan koncentrerar sig endast på vissa händelser och utställningsföremål. Ni kan bekanta er med de övriga delarna av utställningen under tidsresan när ni går vidare i utställningen. Sagans kapitel: Kapitlen II och VIII är nödvändiga för intrigen. De övriga kapitlen kan ni plocka i och läsa enligt egen önskan. Uppgifter: Det är meningen att ni väljer ut några som ska utföras. Uppgifterna för sagans respektive kapitel finns genast efter kapitlet. I utställningen har uppgifterna också samlats i ett kompendium för eleverna. De kan utföras genom gemensam diskussion eller individuellt med hjälp av kompendiet beroende på hur läraren väljer att göra. Ett alternativ är att i huvudsak diskutera men utföra någon av uppgifterna ensam eller i par. Uppgifterna kan verka krävande och det är bra att understryka för eleverna att det inte alltid finns bara ett rätt svar på uppgifterna. Det viktigaste är att de funderar och berättar om sina egna tankar. Tillämpning: Sagans kapitel och uppgifterna i dem kan ha många tillämpningar. Ni kan också om ni vill göra så att ni läser hela sagan redan i skolan och på utställningen sedan tar upp det som ni hört och diskuterar det ni ser innan eleverna utför uppgifterna. Så här blir det mera tid över för själva utställningen, men sagan kan emellanåt ge liv åt besöket. Man kan förstås också berätta eller göra ett skådespel av berättelsen. Hur ni gör beror på gruppen. Ni kan också välja ut en av uppgifterna, som ni går djupare in på. Uppgifterna till den mesozoiska eran passar just för ett sådant arbetssätt. Utgående från dem kan ni till exempel göra små föreställningar i skolan Längd: Det är bra att reservera åtminstone två timmar före utställningsbesöket, två timmar för besöket och två efter det. Om ni vill utföra flera uppgifter är det bäst att reservera betydligt mera tid, särskilt före och efter besöket. Plats: I skolan på förhand, på utstälningen, och i skolan efteråt. Arbetsform: Hela klassen tillsammans, individuellt och i par.

3 Sagoäventyret Barrskogsdjurens tidsresa: sagan och uppgifterna I SKOLAN FÖRE BESÖKET I kapitlet Underliga saker händer i uppfinnaren Didrik Dits verkstad Det var en gång en fridfull skog långt ifrån all bebyggelse. Genom skogen gick en krokig sandväg som ledde till ett konstigt hus. I huset fanns det massor av vindlande gångar, torn, sneda tak och olika slags dörrar. Vid huvudingången fanns en skylt där det stod: Didrik Dit, uppfinnare. I ett fönster brann ett ljus. Vi tittar in Håhhåjajja, suckade Didrik. Han dråsade ner på golvet, lutade sig mot mojängen som han hållit på att arbeta med och torkade svetten ur pannan. Didrik var en uppfinnare. Under sin långa karriär hade han uppfunnit både det ena och det andra. En del av uppfinningarna hade blivit bortglömda och låg nu på vinden och samlade damm, men några hade blivit riktigt populära. Didrik hade haft en önskan över allt annat. Han drömde om att få resa till forntiden. Didrik läste mycket och hans favoritböcker var bland andra Hur livet började, Forntidens hav, Dinosauriernas tid och Den förälskade och nedfrusna mammuten. Tänk att en gång med egna ögon få se hur det var förut! Bland alla andra arbeten hade Didrik jobbat på en egen TIDSMASKIN! Äntligen, efter många års arbete, började uppfinningen vara nästan klar. Didrik var helt slut. Han lät huvudet sjunka mot maskinens dörr. Men i detsamma stängdes dörren och maskinen började brumma. Didrik hann just och just hoppa till men för sent. I ett ögonblick var maskinen borta. Bakom fönstret fanns bara en tom verkstad och en förvånad uppfinnare. Uppgift 1. Fundera och diskutera Arbetsform: grupparbete / hela klassen Diskussionsämnen: Vad skulle du kunna / vilja se om du gjorde en resa till forntiden med tidsmaskinen? Eller om du gjorde en resa till framtiden? Vad känner du till för växter eller djur som levde förr, men som inte finns länge? Didrik läste mycket historier och faktaböcker om forntiden. Hur kan man veta hurdant livet har varit förut? En av Didriks favoritböcker hette Den förälskade och nedfrusna mammuten. Vad finns det för bevis från forntiden som har bevarats till våra dagar? En av Didriks favoritböcker hette Hur livet började. Vad betyder levande, organisk, död, oorganisk, organism och liv? Vilket ord får du om du kastar om bokstäverna i Didriks efternamn?

4 II kapitlet Barrskogens djur hittar tidsmaskinen Tjiuuuuu bang. Brrrr bang. Fiu fiu fiu bang bang. Bang. Bang. Mesen Merja hade aldrig i sitt liv hört ett sådant oväsen. Efter att hon flaxat hit och dit lugnade hon sig småningom och landade på en trädgren där hon kröp ihop till en liten boll. Försiktigt gluttade hon runt trädstammen. Åhhåh, vilken konstig grunka! Merja tyckte att den litet liknade en bil, men den hade inga hjul. Försiktigt flög hon närmare och märkte då att också de andra invånarna i Barrskogen hade kommit för att nyfiket titta på den mystiska mojängen. Myggan Micke tittade fram bakom pannluggen på näbbmusen Nea. Grodan Riikka hoppade upp och ned för att kunna kika in genom fönstren i maskinen. Där var också huggormen Orvar, igelkotten Inga, spindeln Siv och fjärilen Fjalar, björnen Berta och många andra bekanta grannar. Abborren Alfred hojtade otåligt från sjön. Också han ville veta vad som egentligen var på gång på stranden. Alla var vansinnigt nyfikna och där var ett oerhört ståhej. Djuren gissade i kapp vad det var för en underlig grunka som ramlat ner i Barrskogen deras hemskog. Slutligen fick också den tystlåtna igelkotten Inga sin röst hörd. Jag är nästan säker på att den där mojängen är en tidsmaskin sade hon. Ibland när jag går och söker mat kommer jag till huset längst bort i ändan av den krokiga vägen. En kväll när jag knaprade på några osaltade strömmingar som den snälla uppfinnaren Didrik Dit lämnat åt mig, hörde jag när han talade i telefon. Han talade tydligen med någon redaktör eller journalist och berättade om en otrolig uppfinning han gjort. Inga fortsatte och berättade allt vad hon hört om tidsmaskinen och om hur man kan resa till forntiden för att till exempel träffa sina egna förfäder. De andra djuren lyssnade med öronen på spänn de som hade öron som stack upp och munnen på vid gavel. Några av dem kände äventyrslusten bubbla upp inom sig Hur skulle det kännas att träffa någon riktigt avlägsen släkting? Grodan Riikka, som hade fortsatt att hoppa upp och ned medan de andra lyssnade uppmärksamt, hoppade då mot dörren så att den öppnade sig. Djuren kikade in och några vågade sig också in. När de hade tittat sig omkring, satte de sig ned för att diskutera. En del av dem satt på tidsmaskinens trappa, andra på marken. Tänk vad fint det vore att få träffa världens FÖRSTA näbbmus, sade Nea. Ja, eller att ta reda på när vi grodor började hoppa omkring på land också, och inte bara i vattnet, konstaterade Riikka. Eller att ta reda på, började Merja, vem som hittade på vingar! fortsatte Micke. Äh! sade Berta och meddelade att hon nog visste att varifrån björnarna kommit till den här världen. Hon hade hört det av sin mamma, som hade hört av sin mamma, som hade hört det av sin mamma Men Berta hann inte berätta sin historia för då lutade sig den drömmande Nea mot dörren, och Nea, Merja, Micke och Riikka, som suttit tillsammans på trappan till tidsmaskinen, gjorde en kullerbytta in i den brummande maskinen. I ett huj var maskinen borta och med den de fyra Barrskogsinvånarna. Vännerna hade åkt iväg på tidsresa. Och vad hände sedan

5 Uppgift 2. Bekanta er med djuren Arbetsform: pararbete / grupparbete i samverkan / hela klassen Bekanta er närmare med tidsresenärerna t.ex. med hjälp av läroboken. Ni kan också söka information av resenärernas vänner och bekanta. Titta närmare på instruktionerna om grupparbete i samverkan (anvisningarna i avdelningen Hjälp för läraren.) Ni kan gemensamt besluta er för vilken sorts mes Merja är och rita bilder av djuren. Ni kan också göra så att var och en av eleverna väljer ut ett djur och lever sig in i dess roll i fortsättningen. Ni kan också pyssla ihop käppdockor som föreställer djuren, och ta med dem på tidsresa på museet. Tidsresenärer: Merja Mes, fågel Micke Mygga, ryggradslös, insekt Nea Näbbmus, däggdjur Riikka Groda, groda Tidsresenärenas vänner och bekanta: Elev, människa Alfred Abborre, fisk Orvar Orm, kräldjur Inga Igelkott, däggdjur levande fossil Siv Spindel, ryggradslös, spindel Fjalar Fjäril, ryggradslös, insekt Berta Björn, däggdjur Uppgift 3. Fundera och diskutera Arbetsform: grupparbete / hela klassen Diskussionsämnen: Vilka alla djur nämndes i berättelsen? Vad betyder djurart, kännetecken och levnadssätt? Ni kan samla en lista över exemplen. På vilka olika sätt kan man klassificera djur och växter? Vad menas med förfader, släkting och släktträd? Tidsresenärerna vill kanske träffa sina förfäder. Hur kan de känna igen sina släktingar om de träffar djur från forntiden? Ni kan samla en lista över era funderingar till hjälp för vännerna i tidsmaskinen.

6 PÅ UTSTÄLLNINGEN Påminn eleverna ännu innan ni går in på utställningen att vi nu är på en påhittad tidsresa tillsammans med invånarna i Barrskogen. Uppmana dem att under resans gång titta omkring sig genom fönstren på tidsmaskinen. Trots att vi inte stannar vid alla tider med barrskogsinvånarna hindrar det er inte att stanna på andra intressanta platser och tider. Djuren i Barrskogen har gett sig ut för att söka reda på sina förfäder. Det viktiga är inte att hitta dem utan att observera organismerna och jämföra dem. III kapitlet Ett märkligt hav, dvs. tidshopp till kambrium Utställningsplats: KAMBRIUM (Paleozoiska eran), utställningsväggen med undervattensmålningen av organismerna på fyndplatsen Burgess Shale, rekonstruktioner (avbildningar), lämningar och en video med animation om havet under kambrium Samla eleverna inom hörhåll för videon, måningen och exemplaren. En del kan sitta på golvet och andra på bänkarna så att alla ser och hör bra. Vännerna ramlade mjukt ner på en havsstrand. Tidsmaskinens klocka visade 540 miljoner år före Barrskogens tid. Jorden låg helt öde, inte en växt i sikte. Inte ett djur heller för den delen. Grodan Riikka blev förtjust när hon såg vatten efter den heta resan i tidsmaskinen. Hon skuttade i det grunda vattnet och plaskade ivrigt. Sedan dök hon. Vännerna som stannat på land började redan oroa sig när Riikka inte dök upp igen. Man borde inte få vara så oförsiktig i en helt ny omgivning som vi inte vet något om, sade mesen Merja. I detsamma hördes Riikkas röst tjuta till: Oj jum jum! Alldeles otroligt, det här måste ni se! Alla lade sina huvuden i vattnet och kikade ner i det underbara havet som Riikka hittat. Och vad de såg!: Alla slags djur. En del alldeles konstiga. En hade fem ögon och en lång snabel med taggiga gripklor. En stod på sju armar och på dess rygg fanns sju par tentakler som såg ut som stickor. Vilken ända är fram och vilken bak? undrade Micke Mygga. Vännerna vadade i strandvattnet och beundrade de mystiska varelserna. Sedan fick Micke och Riikka fart under sig. En rundmunnad figur som simmade med hjälp av ett slags platta fenor närmade sig vännerna och dess skrämmande tentakler kom allt närmare. Munnen liknade en jättelik ananasring. Barrskogsinvånarna blev inte kvar för att ta reda på vad djuret hade i sinnet, utan återvände brådskande till stranden. De beslöt att torka litet innan de fortsatte sin färd. De utmattade resenärerna var mycket förvånade över vad de sett. Riikka Groda klädde allas tankar i ord när hon frågade: Skulle någon av de där underliga djuren kunna vara förfader till någon av oss? Varelserna som vännerna träffat begravdes senare i leran när ett lerskred inträffade vid kanten av det grunda vattnet. De har lämnat efter sig lämningar och av dem har man kunnat gissa sig till hurdant livet i havet var under den tiden, som kallas kambrium. En del tycker att de inte påminner om någon djurgrupp alls som lever nu. Andra menar att de är forntida släktingar till våra dagars djur.

7 Uppgift 4. Fundera och diskutera eller Elevens uppgiftskompendium, uppgift 1. Arbetsform: pararbete / grupparbete / hela klassen Titta på bilderna, rekonstruktionerna och lämningarna från havsdjuren under kambrium. Fundera på följande frågor: Hur många olika djur ser ni? Liknar något av dem något av Barrskogens djur? Vad har de för likheter? Liknar de något annat djur du känner till? Vad har de för likheter? - Pikaia är det första ryggsträngsdjuret som man känner till urformen till alla ryggsträngsdjur. IV kapitlet Vi diskuterar med ett historiskt djur, dvs. tidshopp till devon Utställningsplats: DEVON DÅ FISKARNA HÄRSKADE Utställningsväggen med den blå målningen, rekonstruktioner och fossil av fiskar och groddjur samt teckningar. Tidsmaskinens klocka visade 385 miljoner år före Barrskogens tid. Vännerna hoppade till när de öppnade tidsmaskinens dörr. Maskinen flöt på vattnet och stranden låg ganska långt borta. De såg att det böljade jättelika algmassor på gränsen mellan hav och strand och litet längre bort syntes ormbunksliknande växter och några ryggradslösa djur. Från fönstren kunde de se under vattenytan. Vännerna gissade att de inte skulle orka paddla till stranden. Men utsikten under vattnet var så spännande att vännerna tryckte nosarna mot fönstret. Oj, en sådan mängd olika slags fiskar! En del fiskar hade inga käkar alls. De hade ett tungt pansarklätt huvud och de bökade i bottenslammet. En av fiskarna simmade flinkt omkring och fångade mat. Den hade jättestarka fenor och med dem skuffade den undan vattenväxterna. Sedan hände något som fick djuren att förbluffade kippa efter andan: fisken stod upp på sina fenor och steg nästan upp på land. Otroligt, sade grodan Riikka. Inte kan ju fiskarna andas ovanför vattnet, inte i varje fall Alfred Abborre. Micke Mygga var morsk och talade till den underliga fisken: God dag! Ursäkta att jag stör, men vad gör du egentligen? Ser man på, sådana konstiga krumelurer! Jag värmer mig i solen. Sedan smälter maten bättre i magen. Uppgift 5. Fundera och diskutera tai Elevens uppgiftskompendium, uppgift 2. Arbetsform: pararbete / grupparbete / hela klassen Diskussionsämnen: Hur många olika slag djur ser ni? Var ser ni fiskar som inte har käkar? Titta på de käklösa fiskarna. Hur åt de? Härma! Skulle ni kunna äta en morot utan käkar? Vad för nytta har ni av käkarna?

8 Var finns bilden av den forntida lobfeniga fisken? Och rekonstruktionen av dess nu levande släkting? Till vilka alla kan den underliga lobfisken eller grodfisken Eusthenopteron vara förfader? Vad har de för likheter? Vems förfader är den inte? Varför? Varför kan de fiskar vi känner till inte andas ovanför vattnet? - Man tror att ryggradsdjuren på land har utvecklats från en grupp lobfeningar av gruppen Rhipidistia, till vilken också Eusthenopteron hör. V kapitlet Vid jätteträdens rot, dvs. tidsresan fortsätter till karbon Utställningsplats: UNDER KARBON VAR JORDEN TÄCKT AV SKOGAR, En skog från karbonperioden, forntida trollsländor och kackerlackor samt trädfossil Alldeles som ormbunkssnåren hemma i vår skog, men mycket större! pep Nea Näbbmus. Tidsmaskinens klocka visade 260 miljoner år före Barrskogens tid. Träden i den här forntida skogen liknade faktiskt ormbunkarna och lummerväxterna med sina fjälliga stjälkar. De största var höga som höghus. Mellan träden hördes det prassel och surr. En mängd olika vinglösa ryggradslösingar mumsade på de nedfallna träden som låg och murknade. I luften flög många slags insekter, bland annat jättelika trollsländor. Luften var het och fuktig. Uppgift 6. Elevens uppgiftskompendium, uppgift 3, jämför ryggradslösa djur Insekterna har en tredelad kropp, tre par ben, känselspröt och vingar. Myggan: Bara mygghonorna suger blod. De behöver blod för att kunna göra ägg. Hanarna lever på blommornas nektar. Myggornas bakre vingar har ombildats till svängkolvar. Uppgift 7. Teckna en sporväxt, också Elevens uppgiftskompendium, uppgift 4. Rita skogsväxter från karbontiden. Ta med teckningarna nästa gång ni går på naturutfärd. Sök nu växande släktingar till de forntida växterna. IV kapitlet Vi träffar många förfäder, dvs. resa till mesozoiska eran Utställningsplats: MESOZOISKA ERAN, Hela mittpartiet av salen berättar om denna tid. Samla eleverna på bänken och framför den, så att de ser hela salen. Rakt fram skeletten av Giganotosaurus och Shunosaurus och i taket flygödlor. Bakom eleverna berättas om svanoch fisködlor. Längre bort finns utställningsväggarna med fåglar, däggdjur och blomväxter.

9 Tidsmaskinens klocka visade 140 miljoner år före Barrskogens tid. Barrskogens djur började redan vara ganska erfarna som tidsresenärer. Vännerna beslöt att sprida sig åt olika håll för att var och en på sitt håll söka rätt på sina förfäder eller annars bara bekanta sig med de platser som de tyckte var intressantast. De kom överens om att träffas en halv timme senare vid tidsmaskinen. Nea Näbbmus trippade iväg för att undersöka några små håligheter där hon tyckte sig ha sett rörelse och stirrande ögonpar. Micke Mygga visslade till och var genast på egna vägar. Merja Mes och Riikka Groda gjorde sällskap. Efter en stund kom de till kanten av en brant där en hujsig utsikt öppnade sig: Nere i dalen rörde sig de mest fantastiska djur av alla storlekar. En del gick på fyra ben och glufsade i sig blad från träden, andra hade horn i ansiktet, vissa gick ensamma och andra rörde sig i flock. Och några av dem flög! Kom! ropade Merja och började flyga ner mot dalen. Riikka fick kämpa på för att hinna med. Hoj hoj, däruppe! hojtade Merja. En jättelik dinosaurie tittade först litet förvånad omkring sig. Den såg inte den lilla grodan och mesen. Här nere! ropade Riikka i sin tur. Nämen god dag, småttingar hälsade dinosaurien. Merja och Riikka presenterade sig och berättade om sin tidsresa och att de sökte sina förfäder. Och jag är Klara. Jag är en Giganotosaurus och jag väger åtminstone 8 ton. Här är mina ägg, sade dinosaurien stolt. Wow, sade Riikka. Du behöver inte lägga dina ägg i vattnet som jag. Du ser ut att vara av grodsläktet? frågade Klara. Min hona berättade att ni grodor förut härskade över världen. Mina förfäder igen var kräldjur. De var de första djuren som inte alls behövde gå i vattnet, om de inte ville. Och det berodde på att de hade utvecklat ett sådant här vattentätt ägg. Mesen började tycka att diskussionen mellan Klara och Riikka stampade på stället och hon flaxade iväg på egna vägar. Riikka stannade med Klara för att prata om fortplantning, ägg och ungar. Innan ni sprider er för att göra uppgifterna, kom överens var man får röra sig och var ni ska träffas för att fortsätta tidsresan Uppgift 8. Elevens uppgiftskompendium, uppgift 5. Ni kan gå igenom uppgift 5 i uppgiftskompendiet i skolan. Eleverna som valt olika uppgifter berättar om vad de lärt sig för de andra. Ni kan också behandla innehållet i uppgifterna i form av en diskussion i undervisningen. VII kapitlet Nu ser det redan litet bekant ut, dvs. resan fortsätter till kenozoiska eran Utställningsplats: KENOZOISKA ERAN, erans djur som bilder, rekonstruktioner och skelett. I den stora vitrinen finns en mammutstäpp och framför den i vitrinen bl.a. mammutfynd från Finland. Tidsmaskinens klocka visade 1 miljon år före Barrskogens tid. Platsen var öppen och där växte bara gräs. Litet längre bort syntes snö och is. Det fortsatte så långt ögat nådde. Ganska lustigt, sade Nea Näbbmus att vi ramlade ner i den enda skogen på den här platsen De här träden är ju riktiga jättar! Nea klappade med sin lilla tass den närmaste trädstammen. I detsamma steg stammen upp i luften och dråsade ner igen med ett brak.

10 Vännerna tittade upp. Du har rätt. Det är en jätte men inte ett träd! utropade Merja Mes och greps av panik. Hon flaxade omkring, men visste inte vad hon skulle ta sig till. Vännerna märkte att de stod mitt bland benen på tio jättelika djur. Djuren liknade litet elefanter, men de hade tjock päls. De stod alldeles stilla och det såg ut som om de sov. En som stod litet längre bort betade gräs på marken. Jag tror att vi inte behöver vara rädda. De ser ut som växtätare, sade Micke Mygga. Vännerna gick för att röra på sig litet och titta på vilka andra som bodde på stäppen. Djuren som påminde om elefanter var mammutar och de levde under den senaste istiden också i Finland. På utställningen finns ett överarmsben som hör till en mammut och som hittats i Finland. Uppgift 9. Teckningsuppgift, också i Elevens kompendium Arbetsform: ensam. Rita ett djur från kenozoiska eran. Ta reda på dess namn och nånting om dess levnadsvanor. I SKOLAN EFTER BESÖKET VIII kapitlet Tillbaka till Barrskogen Oj, vilken lycka och glädje i Barrskogen, när tidsmaskinen igen uppenbarade sig på ängen, vid kanten av den slingrande vägen. De andra djuren hade varit oroliga för tidsresenärerna och de var mycket lättade över att Merja Mes, Micke Mygga, Riikka Groda och Nea Näbbmus var hela och hållna i hemskogen igen. Alla frågade om resan och var förstås särskilt intresserade av att höra något om sina egna förfäder. På kvällen ordnades en fest vid stranden av sjön. Där åt de och drack de och berättade historier till sent på natten. Samtidigt var Didrik Dit på väg hem efter de årliga uppfinnardagarna. Han hade försenat sig från sista tåget och hade varit tvungen att gå en lång, lång väg. Didrik var trött och modstulen. Tidsmaskinen som försvunnit två veckor tidigare grämde honom ännu, trots att den kombinerade äggkokaren och draken hade blivit mycket populär på uppfinnarmötet. Ingenting kändes mera bra. Men så klarnade Didriks uppsyn. Kunde det där vara Jo, visst! Vid vägkanten glimmade Didriks egen tidsmaskin. Hurraa! utropade Didrik och skyndade sig till maskinen. Han klättrade uppför trapporna in i maskinen och satte sig lycklig på styrpallen. Då föll hans blick på något konstigt: instrumentbrädet, golvet och egentligen hela tidsmaskinen var ful av djurspår. En del såg helt bekanta ut. Didrik kände igen avtrycket av näbbmusens tass och grodans hoppspår, men vissa spår var alldeles underliga. Kan det vara möjligt att Ett plötsligt brummande avbröt Didriks tankar. Den fungerar! ropade Didrik och vad hände sedan? Det får vi höra om i en ny saga, för på den plats på barrskogsängen där det just stått en mystisk mojäng fanns nu bara en öde äng. Längre bort hördes glada rop och skratt från djuren. Så var det med den sagan.

11 Uppgift 10. Djurens karneval Ordna en djurkarneval. Klä ut er till invånare i Barrskogen. Hitta på ett lämpligt program för festen. Programidéer: Mitt bästa minne från tidsresan Varje elev berättar i tur och ordning vad som var trevligast, mest spännande eller intressant på utställningen Leken Vem är du, vad äter du En lapp med ett djur fästs på deltagarnas rygg. De vandrar omkring och när de träffar någon annan hälsar de och ställer en fråga för att försöka ta reda på vilket djur som finns på den egna lappen. Uppgift 11. Fundera och diskutera Arbetsform: grupparbete i skolan/ hela klassen Diskussionsämnen: Hur vet man hurdant livet var för länge sedan? Vilka bevis finns det kvar i våra dagar från forntiden? Uppgift 12. Tillverka efterlämningar, pyssla Arbetsform: i skolan, hela klassen Tillbehör: gipspulver, vatten, lera, lämplig utrustning för pysslandet, musselskal, fågelben, ekollon eller andra naturmaterial, saxar, en slant, kniv eller andra föremål som människan gjort. Didrik hittade djurspår i tidsmaskinen. Ibland har sådana spår blivit kvar och förstenats. Man vet något om forntiden genom att undersöka lämningar. För att åskådliggöra hur lämningarna bildats kan man göra dem själv. Ett sätt är att göra ett fossil för framtiden. Fundera på vilka spår som kan bli kvar i framtiden från idag. Människan har tillverkat mycket sådant som blir kvar som sådant, utan att förändras. Nu ska vi visa hur en förstening blir till. Genom att tillämpa det här sättet och läsa i litteraturen om temat kan ni utveckla olika idéer för att tillverka fossil. Förstening 1. Organismen begravs under jordskikt. Dess beståndsdelar smälter småningom bort och lämnar ett tomrum, ett slags form gjord av naturen. Vi trycker ett spår i den mjuka leran med ett frö, ett musselskal, ett ben etc. 2. Under tidernas lopp fylls tomrummet med mineraler från naturen. Vi häller gipsvälling i formen. 3. Så småningom stelnar mineralerna till sten. Från begravningen till försteningen tar det miljoner år. Vi låter gipset torka och hårdna till nästa dag.

12 4. När jordlagren skrynklas till berg och börjar slitas ned, framträder försteningar ur gömmorna. Vi lösgör gipsavgjutningen från leran och putsar den. Ursprunglig idé och instruktioner: Luonnontutkija 5. Opettajan kansio. WEILIN+GOOS Avtryck eller fotspår Avtryck tillverkas enkelt genom att trycka olika spår på mjuk lera. Till detta kan man använda växter, stenar, trästickor etc. naturmaterial eller föremål som människan gjort för att göra fossil för framtiden. Till exempel har dinosaurierna lämnat fotspår och ringmaskar från prekambriska eran kryp- eller krälspår. Med samma teknik kan ni också göra en tavla där ni placerar avtryck i ett mönster om ni vill. - Dinosaurs. Sticky fingers. Morris Watts Books Uppgift 13. Utomhusprogram Snöskulpturer Gör snöskulpturer av tidsresenärerna, av forntidens djur och av tidsmaskinen. Be de andra klasserna komma och titta på era skulpturer. Leken Livets utveckling Alla börjar leken genom att vara amöbor. De går omkring och svänger sig på ett amöbaaktigt slappt sätt och säger amb amb (läraren visar). När en amöba träffar en annan, spelar de en omgång sten papper sax (Stenen vinner över saxen, pappret vinner över stenen och saxen vinner över pappret). Förloraren fortsätter att vara amöba, och vinnaren blir en fisk. Fisken rör sig smidigt simmande och säger med trutmun blubb blubb. Varje gång någon möter ett annat djur, spelar deltagarna en omgång och fortsätter antingen i sin egen roll eller får, om de vinner, en ny roll. När en fisk möter en fisk, blir vinnaren en hare. Haren hoppar hit och dit och viftar på öronen (med händerna) och säger puppe puppe. När haren vinner i spelet blir den en gorilla, som slår sig på bröstet och utstöter vilda ljud.