Utvecklingsarbete om barns relationsarbete i skolan. ett stöd i arbetet mot trakasserier och kränkande behandling

Transkript

1 Utvecklingsarbete om barns relationsarbete i skolan ett stöd i arbetet mot trakasserier och kränkande behandling Anette Klang Jensen, Halmstad kommun, Skolområde Söder Marie Wrethander, Göteborgs universitet, IPS

2 Bakgrund Våren 2011 Föreläsning för ledningsgrupp Söder Mobbning en social konstruktion? Diskussion i ledningsgruppen om behov av att arbeta mot trakasserier och kränkande behandling Våren 2012 Dialog utvecklare forskare om forskningscirkel, för personal på fritidshem Presentation av förslag i ledningsgrupp Utvidgning av forskningscirklarna till att även omfatta personal från skolornas team i arbetet mot kränkande behandling Styrgrupp bildas för planering av upplägg med rektorer, forskare och utvecklare

3 Mål Utveckla och stödja arbetet mot (diskriminering), trakasserier och kränkande behandling. I detta arbete ska det skapas strategier och utveckla ett förhållningssätt för dessa frågor utifrån styrdokument och vetenskaplig grund som är förankrat på den egna skolan

4 Upplägg 1.Lägga grund antaganden, vetenskapligt perspektiv, forskning, styrdokument. 2.Pröva metoder för kartläggning 3.Utveckla metoder för kartläggning med grund i bärande idéer och antaganden. 4.Kartlägga på den egna skolan. 5.Utveckla arbete mot trakasserier och kränkande behandling med grund i kartläggning, bärande idéer och antaganden. 6.Revidera plan för arbetet mot trakasserier och kränkande behandling.

5 Grupp 1 Ca 40 personal från fritidshem Grupp 2 Ca 20 st personal från olika team Ht 2012

6 Föreläsning och seminarium 1 Innehåll 1. Social konstruktion av mobbning 2. Mobbning - ett växande kunskapsområde 3. Mobbning - ett aggressivt beteende 4. Definition mobbning 5. Svaren på problemet mobbning

7 Seminarium 2

8 Begreppsförvirring Diskriminering Ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det är huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra.

9 Begreppsförvirring Trakasserier Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. Kränkande behandling Ett uppträdande som, utan att vara diskriminering, kränker barns eller elevers värdighet. Dessa kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.

10 Mobbning Begreppsförvirring En form av kränkande behandling eller trakasserier En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.

11 Vt 2013

12 Föreläsning och seminarium 3 Utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt och sociokulturellt perspektiv snarare än ett individualpsykologiskt

13 Antaganden i arbetet mot trakasserier och kränkande behandling När människor möts uppstår relationsarbete När barn sätts ihop i grupper i skolan organiserar och sorterar de sin sociala tillvaro relationsarbete, relationsprojekt Barns relationsarbete är delar av skolans praktik och ständigt pågående Barns relationsarbete består av både inneslutande och uteslutande handlingar Inneslutning och uteslutning kan vara konsekvenser av och redskap i barns relationsarbete Kränkande handlingar är knutna till sociala sammanhang Kulturella redskap är viktiga resurser i relationsarbete När människor interagerar skapas regler, koder och rutiner för social samvaro Barn utvecklas och lär i relationsarbete och i arbetet med att skapa kamratkulturer

14 Seminarium 4 Redovisning av kartläggningsmetoder Trivsel och trygghetsenkäter Utvecklingssamtal Sociogram Husmodellen Observationer Klassråd Fritidsråd Kompissamtal Kompissamtal/Helsingborgsmodellen. Byta platser göra val Hur vi jobbar i helt åldersblandade grupperingar Intervjuer Dokumentation Vardagsarbetet/samtal Trygghetsteam Samtal med all personal Hälsosamtal Ta hjälp av andra som kommer in i klassrummet Skapa dialoger med alla bygga på relationerna Digitalt på nätet Mobbkoll KESO Kämpande elevskyddsombud LUPPEN åk 8 Antimobbingteam Värdegrundarbete i klasserna Frågor till varje barn Proffskompisar Social kompetensgrupp Team mot kränkande behandling Konflikthanterarna Kamratstödjare Barnens likabehandlingsplan/stop materialet Elevens brevlåda. Kuratorn lämnar material till klasserna Rastvakter Block där man skriver ner händelser Klasskonferenser Knappen. På hemsidan skriva till kuratorn. Vill ha tillbaka Sluta nu Projekt Ursäkta Förlåt

15 Vad är kartläggning? Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Dokumentera Systematisera Analysera Vad syftar dessa kartläggningsmetoder till? Vad får man reda på? Vad får man inte reda på?

16 Ht 2013 Vt 2014 Ht 2014

17 Egen praktik Dialogkonferens Dia-log Kritiska vänner genom ord/mening Antaganden Andras praktiker Konferens föra tillsammans/möte Utveckla och förbättra den egna praktiken

18 Vi blir medvetna om vad vi får svar på Vad får vi inte reda på? Dialogkonferensen la grund för val av kartläggningsmetoder på varje skola för det fortsatta arbetet Positivt med metoden att filma Hur får vi med hela skolan i arbetet?

19 Utveckla arbete mot trakasserier och kränkande behandling Förebyggande - utgångspunkt något negativt som kan hända som trakasserier och kränkningar Främjande - utgångspunkt något positivt som ska utvecklas som likabehandling Åtgärdande - utifrån uppkomna situationer Med utgångspunkt i de antaganden som ligger till grund och varje skolas förutsättningar och villkor. Skriva/revidera sin plan mot trakasserier och kränkande behandling

20 Systematiskt kvalitetsarbete Kartlägga Utvärdera Bärande idéer Antaganden Uppdraget Utveckla förebyggande främjande åtgärdande arbete

21 Mervärden Begreppsförvirring - begreppsförtydligande Metodförvirring metodförtydligande Otydliga antaganden förtydligade antaganden som grund Osystematiskt - systematiskt kvalitetsarbete Uppdelning - samverkan skola-fritidshem elevhälsa

22 Nulägesbeskrivningar En tydlig organisation av värdegrundsarbetet och en dokumenterad systematik i kvalitetsarbetet. Kartläggningsmetoder används, övervägs och väljs mer medvetet efter behov. Analyserar resultat av kartläggningar och utvecklar arbetet utifrån detta. Diskussioner om vilka antaganden bärande idéer och arbete ska bygga på förs. En ökad samverkan mellan olika aktörer EHT, Trygghetsteam, arbetslag, fritidshem. Fritidshemmet har del i Trygghetsteamen. Mobbningsbegreppet delvis borttaget.

23 Framgångsfaktorer och utmaningar Rektors medverkan, inställning i planering, genomförande och uppföljning Utgångspunkt i varje skolas egna praktik Skapa förutsättningar för arbetet på den egna skolan Spridning, förankring och utbyte Utvecklingsarbete som en långsiktig process Samverkan mellan universitet och kommun