Sista bitarna i pusslet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sista bitarna i pusslet"

Transkript

1 Sista bitarna i pusslet Nio övriga runt en människa med hemtjänst Mymmel Blomberg

2 Sista bitarna i Sista bitarna i pusslet Nio övriga runt en människa med hemtjänst Mymmel Blomberg

3 SocialCentrum Region Halland FoU-verksamheten på Region Halland syftar till att medverka i forsknings- och utvecklingsarbeten i Hallands län. Huvudmän är länets sex kommuner och Landsting Halland. Verksamheten har fått del av regeringens stimulansmedel inom äldreområdet och det statliga stödet har utgått under åren

4 Innehåll: Lillemor, rehabassistent... 6 Håkan, utvecklingsledare Disa, sjuksköterska Eleonore, färdtjänstchef Maja, frivilligsamordnare Bertil, fixartjänst Linnea, arbetsterapeut Annika, avgiftshandläggare Ulrika, anhörigkonsulent Engagemang och kreativitet Till slut... 46

5

6 Förord Här kommer den sjunde och sista skriften i serien om hemtjänsten. Det hela började med En kopp kaffe och ett samtal där vi fick möta nio människor i behov av hjälp och omsorg. I de fem följande skrifterna berättade i tur och ordning personal, arbetsledare, biståndshandläggare, anhöriga och politiker om sin syn på, och sin erfarenhet av hemtjänsten. Därmed trodde jag att serien täckt in alla som på något sätt arbetar inom detta område. Så var icke fallet! I denna del samtalar jag med nio män och kvinnor med skiftande yrken. Alla finns dock runt en människa som har hemtjänst. En del av arbetsuppgifterna är relativt nya och några de nio yrkesgrupperna finns bara i vissa kommuner, till exempel rehabassistent och fixartjänst. Konstigt nog, eftersom deras insatser kan förlänga tiden vårdtagaren kan bo hemma. I denna skrift, såsom i de tidigare, har samtalen fått löpa fritt. På så sätt blir det mer av berättelser än intervjuer. Min nyfikenhet på allas arbetsuppgifter och allas syn på sitt yrke har fött de följdfrågor som drivit samtalen vidare. Kanske möter du här, precis som jag, yrken du knappt kände till. I vilket fall som helst låt dig imponeras och inspireras av allt engagemang och all kunskap som finns hos Lillemor, Håkan, Disa, Eleonore, Maja, Bertil, Linnea, Annika och Ulrika. Mymmel Blomberg

7 Lillemor, rehabassistent: OM VÅRDTAGAREN själv har motivation och vilja går det att få väldigt fina resultat, säger Lise-lott som arbetar i Kungsbacka kommun. Hon har varit hemma hos många vårdtagare med fysiska hinder som de behöver hjälp med att övervinna. Ja, jag blir överraskad själv när jag ser hur bra det kan bli. För att få hjälp i hemmet av en rehabassistent, måste man vara över 65 år och ha dusch och/eller personlig omvårdnad genom hemtjänsten. Annars är man landstingspatient och får då själv ge sig iväg till den plats där hjälp och träning finns. REHABASSISTENTER finns inte i alla kommuner i Halland, vilket är synd, säger Lillemor vars ansikte lyser när hon berättar om vikten av att få sin träning i hemmet. Det kan vara en jättestor och jobbig grej att göra sig i ordning, få på sig kläder, sätta sig i en bil för att åka iväg och få sin träning. Dessutom ser det i träningslokalen inte likadant ut som hemma. Det är viktigt att träna i hemmiljö som är den plats man ska röra sig i och känna sig trygg i. Om du har haft en stroke är du hjärntrött och behöver lugn och ro. Då kan själva resan ta alla dina krafter i anspråk. Det är en fantastisk chans att få hemrehab så det gäller att bli gammal i rätt kommun! LILLEMOR SOM är undersköterska började sin bana inom landstinget. Hon har sedan arbetat med olika uppgifter inom äldreomsorgen, bland annat aktivering och rehabilitering på ett äldrecenter. När hon för knappt ett år sedan kom tillbaka efter en barnledighet började hon arbeta som rehabassistent, en relativt nyinstiftad tjänst. Kravet var att man var undersköterska och hade ett stort intresse för rehabilitering. Rehabiliteringen kan gå till på så sätt att sjukgymnasten och arbetsterapeuten gör ett första besök hos den nya vårdtagaren. De kan göra en bedömning, se vad som kan göras och höra vad vårdtagaren själv önskar. Eventuellt kan det bli fråga om någon form av bostadsanpassning, till exempel ta bort trösklar. Vid första besöket handlar det om att formulera ett mål, ta reda på vad vårdtagaren vill uppnå med träningen. En del vet precis vad de vill medan vi får hjälpa andra på traven. Därefter kan sjukgymnasten och Lillemor tillsammans besöka vårdtagaren. Rehabiliteringen tar sedan Lillemor hand om. FÖR ATT GE en närmare bild av sitt arbete berättar Lillemor om en man som haft en stroke, ramlat och fått kotkompressioner. Han hade svårt att gå, 6

8 vill vårda sin trädgård

9 Att bli rörd vid, svårt att klara sin vardag, hade dålig balans och dålig kondition. Han ville själv komma igång och hans önskan, hans mål, var att kunna promenera runt sin lagård. Tidigare hade han promenerat men var nu sängliggande och hade tappat gnistan. Lillemore tog itu med det program som sjukgymnasten skapat. Hon träffade mannen två-tre gånger i veckan för att på olika sätt bygga upp hans styrka och balans. Det gick bättre och bättre och glädje och kraft återvände. Till slut nådde mannen sitt mål - han kunde återigen promenera runt sin lagård. Det finns jättemycket man kan göra och det finns mycket som kan hända med en människa. Jag får uppleva hur hjälpmedel efter ett tag kan plockas bort och jag får se hur vårdtagaren återvinner livsglädje och livskvalitet och i förlängningen kan dra ner på hemtjänst. Jag får höra så mycket positivt. Mannen jag berättade om sa: Det här var det bästa att få träna i sitt eget hem. En annan sa: Ni har gett mig livet tillbaka. Jag får mig fler exempel till livs. En äldre man som haft en höftfraktur, satte som mål upp att kunna dra sin soptunna till vägen. Efter intensiv träning, först inomhus och sedan genom promenader, var mannen framme vid sitt mål. En annan man som haft en stroke bodde en trappa upp i ett hyreshus utan hiss. Han ville kunna röra sig utomhus och med träning lyckades han; först med hjälp av rollator och så småningom med käpp. Mannen var också väldigt road av matlagning och data. Även detta kunde han ägna sig åt efter en tid med hemrehab. Vissa delar av träningen går över till hemtjänsten och rehabiliteringen läggs då in i omsorgsplanen. Vi visar personalen och de tar in det i det dagliga livet. ATT BLI RÖRD VID, sedd och bekräftad är något vi alla behöver, säger Lillemor. De många besöken under en längre tid skapar en nära relation mellan henne och vårdtagaren. Samtalen kan bli många och långa. Lillemor möter förutom vårdtagarna deras anhöriga, vilka också behöver prata om sin situation och få hjälp med vart de kan vända sig. 8

10 sedd och bekräftad är något vi alla behöver. Det är en del i rehabiliteringen; att få prata. Får man en bra kontakt blir det bra resultat. För att kunna skapa en nära relation måste man ha gott om tid. Det går inte att skynda på träningen. Lillemore känner sig inte stressad utan känner att hon kan ta den tid hon behöver. Det måste få ta den tid det tar. Tidigare sköttes rehabiliteringen av hemtjänstpersonalen. Den kunde då vid tidsbrist bortprioriteras. En annan nackdel med detta var att det var flera olika som skötte rehabiliteringen. Nu är det en och samma person. I REHABILITERINGEN ingår ofta promenader utomhus. Lillemor ryser vid tanken på att alla äldre inte får den möjligheten. Tänk om man har varit van vid att vara ute, och som gammal och skröplig inte får komma ut; att inte få höra fåglars kvitter och känna doften av syrener. Gräsligt! I motsats till Lillemor har hemtjänstpersonalen en tidspress på sig. Det tycker hon sig ha sett och hört. Jag vet inte varför det ska ticka på hela tiden. Man knör in mer och mer arbete för personalen. Det är pengar som styr hela tiden och nån måste dra i handbromsen. Att ha tid till samtal tycker Lillemor skulle vara självklart. Mötet med hemtjänstpersonalen kan för en del vårdtagare vara det enda på hela dagen. Överhuvudtaget är möten viktiga för Lillemor och hon vill i detta sammanhang peka på de äldrecenter som finns i Kungsbacka kommun. De är väldigt viktiga mötesplatser. DET ÄR EN glädje för Lillemor att få vara med på resan genom rehabiliteringen. Hon menar att hon har ett arbete där både hon och vårdtagarna kan råka ut för positiva överraskningar. Det är fantastiskt att få följa en person hela vägen fram till målet! 9

11 Håkan,utvecklingsledare: I DETTA teknikens tidevarv, då datorn tar större och större plats i våra liv, är många inblandade i att få allt att fungera. Håkan är en av dessa förbindelselänkar mellan hemtjänsten och ITtekniken. Han sitter i ett litet, fullbelamrat rum på hemvårdsförvaltningen. Jobbet handlar både om kontakten mot kommunens IT-drift när det gäller datorer, dataförbindelser och databehörigheter, och verksamhetssystemet som används för dokumentation. Där är det mycket kontakter med leverantören, Pulsen i Borås. Det är många som använder sig av datasystemet; biståndshandläggare, sjuksköterskor, rehabpersonal, avgiftshandläggare är några exempel på dessa. Håkan anser att en så stor organisation med så många anställda, helt enkelt måste använda sig av IT. Det är svårt i ett modernt samhälle att få allt att fungera utan IT-stöd. EN RIKTIGT LYCKAD teknisk innovation, som Håkan ser det, är att låsen på vårdtagarens dörr öppnas via mobilen. Cirka tusen lås har i detta pilotprojekt satts in och detta utan kostnad för den som har hemtjänst. Tusentals nycklar har tidigare cirkulerat. Nu behöver vi inte hantera alla dessa nycklar. Tidigare, om ett larm har kommit, har personalen först behövt hämta nycklar innan de tagit sig till den larmande. NÄR HÅKAN började som utvecklingsledare, fanns inget datorstöd. Då skrev hemtjänstassistenten sina utredningar för hand eller på maskin. Alla dokument samlades då i en akt, på ett och samma ställe. Nu kommer man åt informationen från vilken dator som helst. All dokumentation blir säkrare på det här viset. Förut, när man ville ha statistik, fick man gå ut och fråga handläggaren, be dem sammanställa sina ärenden och det var ett jädrans pill. Då hade man inte så bra grepp. Eftersom Håkan arbetar med IT-tekniken, möter han inte så ofta de människor som arbetar inom hemtjänsten eller själva har hemtjänst. Arbetsledare och biståndshandläggare träffar han dock en hel del. För några år sedan handlade det om att datorisera den dagliga planeringen. Jag var mycket engagerad i införandet av det systemet. Varje dag planerar 30 planerare hur 1900 personer skall få sin hjälp av personalen i 30 hemtjänstgrupper. Håkan har arbetat mycket med hemtjänstens resursfördelning. Han berättar att varje grupp 10

12 ger sig ut på sin sportcykel

13 Resurserna ska finnas där behoven finns. Man kan se det som en rättvisefråga. nu får sin budget månadsvis efter vilka insatser biståndshandläggaren beviljar. Vi räknar ut hur mycket varje grupp ska ha. Det går upp och ner beroende på vilka vårdtagare man för tillfället har. Detta system har Håkan varit med att införa. Tidigare hade man en fast budget och fick begära extratjänster vid ökad belastning. Men, man var inte lika pigg på att lämna ifrån sig vid minskad belastning, tillägger Håkan. Resurserna ska finnas där behoven finns. Man kan se det som en rättvisefråga. Men det är inte enkelt det där. Biståndshandläggarna sitter inte inne med den definitiva sanningen. DETALJSTYRNINGEN inom hemtjänsten är inte Håkan helt förtjust i. Men han ser inte annat än att man måste ha en bedömning som ger en tilldelning. Däremot skulle man kunna utforma den beviljade tiden på ett sätt som passar både personalen och vårdtagaren, säger han. Det är ett dilemma. Marknadsmekanismen är satt ur spel eftersom man inte på långa vägar betalar vad det kostar. Maxtaxan gör att man snabbt kommer upp i en viss nivå. En del betalar ingenting. Då tänker jag - samhällsresurserna är begränsade. Därför måste man ha en bedömning men hur man tillämpar den, ja Sunt förnuft måste råda, säger Håkan. Även om man har fått sin tid för ett visst behov, ska man kunna vara lite flexibel inom den tiden, fortsätter han. Men det ska inte och kan inte vara för fritt. Fullmäktige har beslutat att vi ska ta betalt för utförd tid och därför har vi börjat registrera utförd tid. Det ger oss möjlighet att låta utförd tid vara grund för resurstilldelning, och det är högaktuellt just nu, särskilt med tanke på ersättningen till utförarna nu när vi inför fritt val. NYLIGEN PRÖVADE kommunen ett datasystem som registrerade när man kom och när man gick. Det har vi skippat. Det var väldigt tungrott. 12

14 Men det är inte enkelt det där. Håkan reser sig och plockar ner en insändare från anslagstavlan. Här beskrivs, vad insändarskribenter kallar för registreringshysteri. Vi fick införa en blankett där man manuellt skriver in varje minut man arbetat. Det är rätt jobbigt men har fungerat över förväntan. För första gången vet vi vad brukartiderna är i verkligheten. Tidigare har man bara haft schablontider, de biståndsbedömda tiderna att utgå ifrån. Nu kan man se, att färre timmar utförs, än vad behovet tidigare bedömts vara. Det kanske är lätt att överskatta när man bedömer tid. Men det kan också vara så att man underskattar övrig tid, till exempel att ta sig mellan vårdtagarna. Det här en diskussion som förs i förvaltningen; de bedömda tiderna och vad de står för. Vi grundar ju resursfördelningen på de bedömda tiderna. Men vi måste tänka på all övrig tid, restid med mera. Ett nytt datasystem ska upphandlas så i fortsättningen kan man lägga undan papper och penna. Men Håkan menar att man genom dessa enkla hjälpmedel fått upp ögonen för att det är mer kringtid än vad man trott. Med ett datasystem får man ett mycket bättre underlag för verksamhetens planering. Om man har återkoppling på hur lång tid varje tjänst i verkligheten tar får man en bättre planering, förtydligar Håkan. Då får vi en återkoppling på att samma tjänst tar olika lång tid. Vad som tar tio minuter hos Asta kan ta tjugo minuter hos Kalle. Det ger möjlighet att utöka kvaliteten i hemtjänsten och göra den mer verklighetsanpassad. ALLRA SIST talar vi om särskilda boenden och gårdagens ålderdomshem. Alla vill inte och kan inte bo hemma, oavsett hemtjänsten. Vi talar om svårigheterna att få plats i ett särskilt boende och att inte många alternativ finns. Det har gått för långt åt det hållet. Förr kunde man få plats på ett ålderdomshem om man ville. Jag tycker det skulle finnas något boende där man är snäppet bättre än man är på särskilt boende. Det är inte så smart heller, att vi inte har boende byggda för gemenskap. Många sitter i onödan kvar i sina stora bostäder. 13

15 Disa, sjuksköterska: NÄR DISA arbetat på lasarettet i tio år, ville hon vidare, ville prova något nytt. Det är så lätt att bli hemmablind. Hon började arbeta på ett äldreboende och kände då att utrymmet att utveckla arbetet som sjuksköterska blev större. Nu har Disa sin expedition på äldreboendet och därifrån beger hon sig hem till de vårdtagare som behöver hennes hjälp. Disa har huvudansvaret för medicineringen men arbetar nära hemtjänstpersonalen. Vi har alla våra erfarenheter och vårdkunskaper och kan följa med varandra ut. Hela tiden har vi vårdtagaren i fokus. De ska inte behöva utsättas för att åka till vårdcentralen i onödan. Disa åker hem till vårdtagarna och kan där utföra de insatser som läkare ordinerat. En del vårdtagare klarar inte av att ansvara för sin medicin, att komma ihåg att ta den eller ta den på rätt sätt. Jag ansvarar för att rätt medicin tas på rätt tid. Jag ansvarar också för förändringar i medicineringen och nya medicininsättningar. DISA TALAR ofta väl om hemtjänstpersonalen och pekar på att de gör ett fantastiskt arbete. Hon har nära kontakt med dem. Det är viktigt att ge personalen rätt information och delge dem sina kunskaper om speciella sjukdomar, säger hon. Jag kan berätta vad som kan hända, så de kan vara observanta när något dyker upp. En viktig del i Disas arbete inom hemtjänsten är således att förmedla kunskaper och arbeta förebyggande. Det kräver bra informationsflöde till och från hemtjänstpersonalen. När det fungerar leder det till trygghet och handlingsberedskap i hemtjänsten. Personalen känner, att ju mer kunskap de får, ju roligare och mer stimulerande blir arbetet. Det är viktigt att stärka varandra i vårt arbete. ATT HA GOD kontakt med vårdtagarnas anhöriga är viktigt, tycker Disa. Det kan handla om att beskriva vad som erbjuds, vad som är möjligt och vad som inte går att genomföra. Inte alltid är de anhöriga insatta utan har ibland orealistiska förväntningar på den hjälp de efterfrågar, fortsätter Disa. En brusten förväntan ger frustration. Det handlar om att bemöta förväntningarna så vi hamnar på samma nivå. Vill de att jag ringer så fort något har 14

16 hela familjen spelar trombon

17 När jag inte känner att jag är medmänniska, vad gör jag för jobb då? hänt, ja då gör jag det. Information är det svåraste som finns. Vid konflikter har det i 99 procent av fallen, brustit i informationen. Disa menar att det är hon som måste ta initiativet i kontakten med de anhöriga. Gör hon det så känner de anhöriga sig involverade. Jag ger signaler - jag är intresserad av din mamma, jag vill se, jag vill hjälpa. Ibland finns ingen anhörig. Vårdtagaren är ensam och har ingen som talar för sig. Disa blir då, liksom hemtjänstpersonalen, extra engagerad. Vi ska inte ha någon relation till vårdtagaren men vad lägger man in i ordet relation? När jag inte känner att jag är medmänniska, vad gör jag för jobb då? Samtidigt får det inte bara stå sympati i pannan. Jag måste hitta ett samspel mellan min känsla och mitt sunda förnuft och inte bara gå på känslor. Men ibland måste man göra avsteg. Man kan inte alltid köra med skygglappar. ETT ENGAGEMANG i den vårdbehövande människan, lyser klart och tydligt hos Disa. Tidsstyrningen inom hemtjänsten finner inte nåd i hennes ögon. Hur kan det bli billigare så, undrar hon. Om man ser på konsekvenserna? Det vill man inte räkna på. Men vad kostar det om vi har en människa som inte mår bra? Det blir dyrare i slutändan. Dessutom kan man inte räkna i pengar 16

18 Samtidigt får det inte bara stå sympati i pannan. ren. Men tid för själslig vård finns inte. Ett ledord måste vara att hitta meningsfullhet i vardagen. Vi har väldigt fokus på sysselsättning för våra små, men varför har vi inte samma fokus på äldre? Här har arbetsledarna ett stort ansvar. De är ansvariga för den basala omsorgen. hur en människa mår, hur man känner sig här, säger Disa och för handen mot hjärtat. Allt är så fokuserat på minuter istället för innehåll, tycker Disa. Hon tror att det tar mycket energi att hålla reda på alla dessa minuter. Något som tagits bort i denna iver att spara tid är möjligheten för personal att följa med vårdtagaren till läkare. Denna hjälp finns inte längre, vilket Disa sörjer. Givetvis ska man fråga de anhöriga först men jag tycker att personal ska få följa med till läkare. De anhöriga kanske inte är insatta i det medicinska. Att följa med är en sak men att förmedla information är en annan. Så ibland följer jag med. Det skulle också finnas mer utrymme till spontan utevistelse, tycker Disa. Om man har fått beviljat en promenad i veckan kanske det regnar just den dagen och då blir det inget med det, förklarar hon bistert. Allt fokus ligger på mat och att man är hel och NÄR VI ÄNDÅ är i farten, kommer vi in på svårigheten att få plats i ett boende. Att andra ska bestämma när, om och vart jag ska flytta är att omyndigförklara mig. Det är kränkande att andra ska bestämma hur jag ska bo och leva. Äldreomsorgen ska utvecklas men i stället avvecklas den. Man ställer krav på personalen i ena änden men ger inte förutsättningar för att leva upp till kraven. Om politikerna är fyrkantiga, hur blir då resultatet jo, fyrkantigt, säger Disa och skrattar. 17

19 Eleonore, färdtjänstchef: ELEONORE HAR alltid varit pigg på att ge sig in i nya saker. Efter att ha utbildat sig till undersköterska gick hon den långa vägen och blev så småningom hemtjänstassistent. Ja, i 11 år jobbade jag inom hemvårdsförvaltningen. Då bestod arbetet av tre delar; arbetsledning, biståndshandläggning och färdtjänsthandläggning. Denna tredje uppgift skulle bli vad Eleonore i fortsättningen helhjärtat skulle ägna sig åt. I BÖRJAN av nittiotalet var tanken att riksfärdtjänsten, det vill säga resor över länsgränserna, skulle gå över i kommunal regi efter att tidigare varit en statlig angelägenhet. Eleonore började då arbeta med en utredning kring denna förändring. Hon höll även i frågan om vilka som hade rätt till riksfärdtjänst gjordes en stor förändring av färdtjänsten. Tidigare hade denna betraktats som en social fråga och låg då under socialtjänstlagen. Nu blev det plötsligt en trafikfråga och hamnade under kollektivtrafiken. Den nya lagen, berättar Eleonore, gav möjlighet att lämna över ansvaret för tillstånden och resorna till länstrafiken. Biståndshandläggaren kunde nu släppa kontrollen över färdtjänsten och lämna över till en central grupp på kommunen. Färdtjänstfrågor intresserade mig. Jag har växt upp på landet och då hade man svårt att ta sig någonstans. Jag fick lära mig att se möjligheter till lösningar och dessa frågor engagerar mig fortfarande. KUNDE DET NU vara så roligt att arbeta enbart med denna lilla del efter att tidigare ha haft så många olika bollar i luften? Eleonores tidigare kollegor befarade att det skulle bli trist för henne att koncentrera sig enbart på färdtjänst. De såg mitt arbete som en liten tårtbit i det stora hela, men jag ser det som om jag hamnade i en större bit, i en större tårta. Jag är engagerad i hela trafiken, i hela samhället. Eleonore blev mer och mer intresserad av tillgänglighetsfrågor. Synsättet på rätten till färdtjänst förändrades, det sociala behovet togs bort i bedömningen. SEDAN 2001 är Eleonore färdtjänstchef. Hon ansvarar för handläggningen av färdtjänst och riksfärdtjänst i nästan hela Halland och har sin arbetsplats vägg i vägg med de som planerar kollektivtrafiken. Vi som bedömer behovet av färdtjänst ser saklighet och ödmjukhet som våra vägvisare och det är svårt att slå ner på. Vi är myndighetsutövare och har rätt att ta beslut över enskildas väl och ve. Men vi ställer 18

20 odlar bönor och bär, älskar framförallt svarta vinbär

21 Kan man inte åka kommunalt har man rätt till färdtjänst alltid frågan vem, vad och varför. Varje människa har sin egen unika situation. Självklart får Eleonore ibland kritik för sina beslut. Enligt det nya synsättet ska resor alltid ske med buss om det är möjligt, och där är Eleonore och den sökande inte alltid helt överens. Förändringen känns för mig helt naturlig. Kan man inte åka kommunalt har man rätt till färdtjänst men om man kan åka kommunalt ska man göra det. Vi gör en kundprofil; hur långt man kan gå på egen hand, hur man klarar byten och vilka fordon som är tänkbara. SOM EXEMPEL berättar Eleonore att hon häromdagen mötte tre som ansökte om färdtjänst. Två av dessa fick avslag. De har lite svårigheter men de kan åka buss. De kanske inte tror det själva så jag får vara lite ambassadör för länstrafiken. Eleonore tar lång tid på sig att för att förklara hur bussarna går och hur resorna kan fungera. Det är därför det är så bra att vara på länstrafiken när man jobbar med färdtjänst. Vi har ett mycket bra samarbete. Jag kan till exempel påverka hur trafiken ska gå. Jag kan berätta om områden där vi har många som sökt färdtjänst och kanske kan då bussarna med tiden få en annan sträckning. NÄR MAN GÖR en bedömning om den sökande ska få färdtjänst eller inte, kan det bli svåra samtal, berättar Eleonore. Det kan bli jättejobbigt. Jag måste motivera och förklara ett avslag, hjälpa dem att tro på sig själva, att de kan göra det vi tror de kan. En variant mittemellan ja och nej, är möjligheten att få färdtjänst en del av året eller få ett begränsat antal resor. Det kan till exempel handla om en funktionsnedsättning som går i skov eller är väderberoende. Annars - det du klarar att åka med allmän kollektivtrafik ska du också åka så. EFTERSOM fler och fler söker färdtjänst, skenar kostnaderna iväg, berättar Eleonore. Förändringen av synen på färdtjänst är därför nödvändig, menar hon. Jag tror och känner, att vi som jobbar med detta vet var vi står, vad som är rätt och fel och vi kan stå för det. Tar vi ett neg vet vi varför och vi kan förklara detta. I alla nya ärenden och i en del omprövningar, gör Eleonore hembesök hos den som söker färdtjänst. Det är jätteviktigt att kunna sitta hemma vid köksbordet och samtala. Om vi ger ett negativt besked är det inte bra att säga det i telefonen. Hembesöken är kryddan i tillvaron! 20

22 men om man kan åka kommunalt ska man göra det. VI BÖRJAR PRATA om ett fall som tidigare togs upp i lokaltidningen. Det var en man som ville få riksfärdtjänst men fick avslag. Eleonore redogör för hur resan rent praktiskt skulle ha kunnat gå till, vilka pusselbitar som tillsammans skulle ha löst resan; färdtjänst till stationen, tågresa med ledsagare och så vidare. Vid första anblicken kan det låta fyrkantigt men det är ingen rättighet att ha bil. Hur hade du och jag åkt om vi inte haft bil? Vi har ett riksdagsbeslut på att samhället ska vara tillgängligt för alla och när man reser med ledsagare betalar vi den som följer med. Vidare berättar Eleonore att en förordning trädde i kraft i slutet av 2009, vilken säger att den som behöver hjälp vid stationer har rätt att få assistans. Detta har gjort att fler vågar åka på egen hand när de vet att de får assistans vid tågbyten och liknande. Något mer som glädjer Eleonore är att Halland nu har 100 procent tillgänglighet på sina bussar. Det som gör denna siffra möjlig är att bussarna är utrustade med låggolv eller lift, hållplatsutrop och skyltar för dem som har svårt att höra. Många bussar har också, när bussdörren öppnar för påstigande, ett utrop som säger vilken buss det är så att synskadade kommer rätt. Men tillgängligheten tar inte slut där, säger Eleonore. Hon berättar entusiastiskt om vidare planer. Tanken är att taktila plattor ska bilda ledstråk vid hållplatserna. Olika plattor ska ha olika betydelser för att leda dig till rätt buss. Allt handlar om att fler ska kunna ta sig fram med kollektivtrafiken. Som sagt, det är en entusiastisk och kreativ kvinna jag har framför mig. Jag har aldrig en sekund ångrat att jag började arbeta med färdtjänsten! NÄR ELEONORE arbetade i Halmstad hade hon en chef som uppmuntrade alla att se sig om i världen, att ägna sig åt omvärldsbevakning. Eleonore blev inspirerad och 1998 fick hon ett resestipendium för att titta på hemtjänst i södra Frankrike. Resultatet blev ett kompendium där jag jämförde hemtjänsten i staden Cahor med hemtjänsten i Halmstad. I år återvände jag för att titta på färdtjänst och tillgänglighet. Tillgängligheten har man kommit ganska långt med och det är tack vare förordningar från EU. Färdtjänst däremot är det upp till varje kommun att besluta om och det är bara i storstäderna som det finns något som påminner om svensk färdtjänst. Fransk färdtjänst är till för ett litet fåtal, den är dyr och mycket begränsad. Ett resultat av studieresan blev att franska handläggare vill komma upp till oss i Sverige och få inspiration av vår färdtjänst! 21

23 Maja, frivilligsamordnare: I FALKENBERG, i ett rart litet hus från 1700-talet, sitter Maja. Hon är frivilligsamordnare och fungerar som spindel i nätet. Tillsammans med Röda Korset, Svenska kyrkan, Resursbanken och olika pensionärsorganisationer ser hon till att de äldre får hjälp utöver vad hemtjänsten ger. Frivilliga finns överallt; frivilliga som vill ge äldre en guldkant på tillvaron. Här kommer Maja in i bilden. Hon samarbetar med alla dem som vill ge av sin tid och agera som sällskap, och följeslagare. Det kan handla om att någon följer med till läkare, tandläkare eller frisör. Eller att man helt enkelt vill ha någon på besök; någon med gott om tid som har lust att ta en fika och prata. Maja trivs oerhört bra i sin roll som frivilligsamordnare. Hon ser det som ett fritt arbete där det handlar om att tillgodose äldres behov. De frivilliga ser hon som friska fläktar i de anhörigas liv. Jag jobbar bara med frivilliga och de är så otroligt engagerade och fyller en viktig samhällsfunktion. Brukarna behöver aldrig höra: jag hinner inte, jag vill inte, jag orkar inte, det ingår inte. Samtidigt är det en kluven tjänst då arbetet inte är lagstyrt. Det finns ingen tydlig riktning vart man är på väg. FÄRGARESTRÄTET kallas huset som inrymmer Falkenbergs anhörig- och frivilligcentral. Huset är döpt efter namnet på den lilla gatan. Här är centrum för frivilligverksamheten men huset används även på många andra sätt. Vi har tisdagsluncher för dem som bor hemma och vi lånar ut lokalen till föreningar och organisationer för deras möten. PRO kommer hit och spelar kort, vi har sångcoahing och ja, vi är öppna för allt som gynnar våra målgrupper. Maja har även fler arbetsuppgifter än att samordna den frivilliga verksamheten. Tillsammans med anhörigkonsulenten ordnar hon bland annat temafester för dem som vårdar någon anhörig hemma, och bjuder ut alla som har hemtjänst till en dag på ett semesterhem. Jag hjälper också grupper med tryck, program och underhållning. FRIVILLIGVERKSAMHETEN är ett väldigt bra komplement till hemtjänsten, tycker Maja. Eftersom man, när man ber någon frivillig om hjälp, inte behöver besvära anhöriga och personalen inte behöver stressa. Det är en skön känsla att få känna: här kommer en som har tid, en som vill hjälpa till. En annan sak som Maja ser som positivt med de frivilliga är att många av dem själva är äldre. Därför har de kanske, tillsammans med dem de besöker, mer att prata om, fler gemensamma tidsmarkörer. Vi försöker matcha de besökande med de besökta; 22

24 renoverar hus, möbler, väggar, golv

25 Jag jobbar bara med frivilliga och de är så otroligt engagerade de kanske har något gemensamt intresse. Som det nu ser ut, räcker de frivilliga till för behoven. Men Maja tror att det finns ett enormt stort dolt behov. Om alla som var ensamma hörde av sig skulle de frivilliga inte räcka till. Många vet inte att verksamheten finns. Det är svårt att nå alla med information, säger Maja. Varje dag har man en liten annons i tidningen och Maja åker runt till pensionärsorganisationer, delar ut broschyrer och berättar om den frivilliga verksamheten. Frivilliga krafter kommer att bli ännu viktigare, spela ännu större roll. För de extra insatserna finns inte. Vi kommer aldrig att komma dit, att hemtjänsten kan fylla alla behov, både på grund av kostnader och på grund av brist på personal. När det gäller att få sällskap till läkare eller liknade, ringer ofta brukaren själv, berättar Maja. De sociala besöken sker dock ofta på initiativ av biståndshandläggaren. Det kan vara lite skämmigt med sociala besök. Man vill inte visa att man inte har anhöriga eller bekanta som ställer upp. De som arbetar frivilligt gör det även för sin egen skull, tror Maja. De får så mycket tillbaks; får andra människors förtroenden och livshistorier. Får då de frivilliga ingen som helst ersättning för sina insatser? Jag bjuder alla frivilliga på jullunch men det är ju så oerhört lite. Mitt hjärta säger att de ska ha någon form av lön, jag skulle vilja lova guld och gröna skogar. Kanske kan man tänka sig en engångssumma men hur skulle ett sådant system se ut? Det finns tydliga gränser för vad de frivilliga får uträtta. Kanske att de trampar på gränsen någon gång och köper hem mjölk och bröd. Men det sker med stor försiktighet. Många frivilliga är oroliga att de tar jobbet från personalen. När det är nedskärningar bland personalen blir det oroligt i lägren: det beror väl inte på oss frivilliga? OM Maja tänker år tillbaka, när hon själv arbetade inom hemtjänsten, såg det helt annorlunda ut än idag. Då kunde jag under en förmiddag träffa två brukare; gå emellan två stycken som bodde i samma hus och ha full uppmärksamhet på dem. Jag skulle vilja att hemtjänsten idag hade ett bredare spektrum. Personalen försöker nog att vara flexibel inom sina ramar, menar Maja, men tror samtidigt att det finns en otillfredsställelse hos personalen. Det får ju inte hända så mycket för att schemat ska spricka. 24

Guide. Information om äldreomsorg i Timrå kommun

Guide. Information om äldreomsorg i Timrå kommun Guide Information om äldreomsorg i Timrå kommun Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun 1 Denna broschyr har arbetats fram av Birgitta Håkansson, Margareta Olsson, Eleonore Steenari och Ewa Axén Gustavsson, Äldreförvaltningen våren 2004 Layout,

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN 20 5 SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN Äldreenheten Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Innehåll Service till dig som är äldre

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Stöd i Sollentuna. Information till dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning. Senast uppdaterad:

Stöd i Sollentuna. Information till dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning. Senast uppdaterad: Stöd i Sollentuna Information till dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning Senast uppdaterad: 2016-09-08 Innehåll Vem kan få hjälp och stöd enligt LSS Så här gör du för att ansöka Ledsagarservice

Läs mer

Vardag Äldreboendet Björkgården

Vardag Äldreboendet Björkgården ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 2 tegel (sida 7, rad 5) bränd lera bråttom (sida 7, rad 8) inte mycket tid Kapitel 3 bingo (sida 10, rad 3) ett spel minne (sida 11, rad 7)

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du

Läs mer

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen 31 2014-08-20

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen 31 2014-08-20 Jurslavägen 31 2014-08-20 Att bo på Jurslavägen 31 Äldreboendet Jurslavägen 31 ligger i ett fint och lugnt område som heter Jursla och ligger utanför Norrköping. Huset ligger i markplan vilket gör det

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Om att planera för sitt boende på äldre dagar Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

Välkommen till. vår hemtjänst

Välkommen till. vår hemtjänst Välkommen till vår hemtjänst Vi har alltid nära hem till dig Vi har alltid nära hem till dig Hemtjänsten i Kungsbacka kommun är namnet på den kommunala hemtjänsten. Vi som arbetar här är anställda av kommunen.

Läs mer

Bo hemma. i Kinda kommun

Bo hemma. i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun I den här broschyren kan du läsa om vilket stöd du kan söka från Kinda kommun om du behöver hjälp för att du ska kunna bo hemma vid sjukdom eller hög ålder.

Läs mer

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan

Läs mer

Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun

Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun Omsorgsförvaltningen ansvarar för äldreomsorg, LSS stöd och service, social psykiatri samt individ- och familjeomsorg. I den här broschyren hittar

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Hemtjänst i Kristianstads kommun. Ditt behov av hjälp avgör. I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp.

Hemtjänst i Kristianstads kommun. Ditt behov av hjälp avgör. I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst i Kristianstads kommun Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst ska ge det stöd som just du behöver för att

Läs mer

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Hemtjänst Vem kan få hemtjänst? Funktionsnedsättning eller sjukdom kan göra att du behöver stöd och omsorg från andra för att leva ett bra liv i vardagen. Då kan du få

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR SENIOR

TILL DIG SOM ÄR SENIOR TILL DIG SOM ÄR SENIOR SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN 2016 Östansjö Folkets hus 2016, Foto: Ove Andersson DAGCENTRAL Kommunens dagcentraler är värdefulla mötesplatser där man dagligen kan äta

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk Sara elektriker AV-nummer 41511tv 2 Programvinjett /Sara är i en lägenhet, hon spikar, borrar och monterar./ SARA elektriker. Jag är utbildad starkströmselektriker. Jag har ju alltid gillat mycket tekniska

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

Stöd i hemmet. Omsorg och hjälp i Motala kommun

Stöd i hemmet. Omsorg och hjälp i Motala kommun Stöd i hemmet Omsorg och hjälp i Motala kommun I denna broschyr får du en kortfattad beskrivning av den service och det stöd som Motala kommun kan erbjuda dig om du behöver hjälp. De flesta av tjänsterna

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Avlösning á la Avesta

Avlösning á la Avesta Avlösning á la Avesta I Avesta har man hittat modellen för en framgångsrik avlösning. Handplockad personal och ett starkt stöd i kommunen är en del. Att alltid ha samma personer som avlöser är en annan.

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg.

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vård och omsorg i Bengtsfors kommun En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vad säger socialtjänstlagen? 5 kap 4 Socialnämnden skall verka för att äldre människor

Läs mer

ResursPoolen frivilliga uppdrag i Linköping

ResursPoolen frivilliga uppdrag i Linköping Joakim Nyman 2015-03-19 Utvecklingsledare 0490-25 52 95 ResursPoolen frivilliga uppdrag i Linköping Information från Siv Nordkvist, ordförande, och Jan-Erik, volontär, vid möte med Synskadades Riksförbund

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

Insatser enligt Socialtjänstlagen

Insatser enligt Socialtjänstlagen SOCIAL- OCH OMSORGSKONTORET Myndigheten för personer med funktionsnedsättning Insatser enligt Socialtjänstlagen - för personer med funktionsnedsättning under 65 år Vem vänder sig insatserna till?... 3

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Service- och värdighetsgarantier

Service- och värdighetsgarantier 1(6) Service- och värdighetsgarantier Antagna av socialnämnden 2016-11-23 160 Vårt gemensamma mål Du som har kontakt med oss som arbetar inom Socialtjänsten i Mullsjö kommun ska möta en kunnig och vänlig

Läs mer

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre VEM KAN FÅ HJÄLP? Socialtjänstlagen ger Dig rätt till hjälp i hemmet, äldreboende, dagverksamhet och annat bistånd om Du inte själv kan tillgodose Dina

Läs mer

Till dig som stödjer någon i din omgivning

Till dig som stödjer någon i din omgivning Till dig som stödjer någon i din omgivning En presentation av stödinsatser som kan underlätta både för dig som är anhörig och för den du stödjer Köpings kommun, Vård & Omsorg Vi ger stöd när det behövs

Läs mer

Vandrande skolbussar Uppföljning

Vandrande skolbussar Uppföljning Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Gruppboende och serviceboende

Gruppboende och serviceboende omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Gruppboende och serviceboende Vem kan få gruppboende eller serviceboende? Personer med psykisk funktionsnedsättning kan få lägenhet i gruppboende eller serviceboende. Omvårdnad

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Hjälp och stöd till äldre i Västerås

Hjälp och stöd till äldre i Västerås Hjälp och stöd till äldre i Västerås Hjälp och stöd till äldre i Västerås Du som är äldre och bor i Västerås kan få hjälp och stöd. I den här broschyren kan du läsa om olika former av stöd och insatser

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Äldreomsorg i NYNÄSHAMN. En guide till vad du kan få hjälp med

Äldreomsorg i NYNÄSHAMN. En guide till vad du kan få hjälp med Äldreomsorg i NYNÄSHAMN En guide till vad du kan få hjälp med Nynäshamns kommun Innehållsförteckning Att ansöka om hjälp och stöd 3 Hemtjänst 4 Stöd 5 Färdtjänst 6 Särskilt boende 7 I hemmet 8 Tryggt

Läs mer

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag har sysslat med ja, först då

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning utbildning Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: Anna Franklin foto: teymor zarré Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande

Läs mer

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Hemstöd. För dig med en psykisk funktionsnedsättning

Hemstöd. För dig med en psykisk funktionsnedsättning Hemstöd För dig med en psykisk funktionsnedsättning 1 INNEHÅLL HEMSTÖD...3 Ansökan Beslut Kontaktman Avgift SYSSELSÄTTNING...5 Avgift TRYGGHETSLARM... 6 Ansökan, beslut och avgift SÄRSKILT BOENDE... 7

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Äldrepolitiskt program för. Upplands-Bro

Äldrepolitiskt program för. Upplands-Bro Kaleva seniorer Äldrepolitiskt program för Upplands-Bro Från halvdålig till mönsterkommun Ett samhälles omsorg om sina allra svagaste invånare är ett bra mått på den kunskap, omsorg, empati som de kommunalpolitiskt

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

PRO slår larm om ökad fattigdom bland pensionärer. Söder Gävle

PRO slår larm om ökad fattigdom bland pensionärer. Söder Gävle PRO slår larm om ökad fattigdom bland pensionärer Söder Gävle Omvårdnad Gävle Föreningen NIX-Telefon Omvårdnad Gävle har ansvar för stöd och omsorg till äldre och personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

Anhörigstöd. Vård & Omsorg

Anhörigstöd. Vård & Omsorg Anhörigstöd Vård & Omsorg Stöd till dig som stödjer Anhöriga står för en mycket stor del av vården av närstående. Det kan gälla någon som blivit långvarigt sjuk, drabbats av psykisk eller fysisk funktionsnedsättning,

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall De flesta fallskador som drabbar äldre personer sker i det egna hemmet och i närmiljön. Kanske har du själv eller någon du känner ramlat den senaste

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista.

Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista. Bilaga 3b: Kvalitetsuppföljning LOV Checklista. Område Krav Krav Uppföljning Kvalitet/planering och Entreprenören skall ha en årlig uppföljning verksamhetsplan där det beskrivs hur arbetet skall uppfylla

Läs mer

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

Stå på dig goda vanor för att inte ramla Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Stöd och omsorg för äldre. Information om vilket stöd som finns till dig som är äldre

Stöd och omsorg för äldre. Information om vilket stöd som finns till dig som är äldre Stöd och omsorg för äldre Information om vilket stöd som finns till dig som är äldre 2 Denna broschyr är uppdaterad 29 september 2014. Du kan också lyssna på informationen som finns på Umeå kommuns webbplats.

Läs mer

Stöd i hemmet. Hemtjänst i Luleå kommun

Stöd i hemmet. Hemtjänst i Luleå kommun Stöd i hemmet Hemtjänst i Luleå kommun Stöd i hemmet i Luleå kommun Stöd i hemmet innebär olika former av omsorg, omvårdnad, stöd och service i ditt hem. Du ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm.

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Omsorgsinsatser Du kan få hjälp med din personliga hygien och med på och avklädning.

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL HEMTJÄNSTEN

VÄLKOMMEN TILL HEMTJÄNSTEN VÄLKOMMEN TILL HEMTJÄNSTEN i Senast reviderad 2014-02-24 2 (8) HEMTJÄNST I VADSTENA KOMMUN Hemtjänst är en form av bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL), och ges till Dig som bor i ordinärt boende eller

Läs mer