AB JAKOBSTADSREGIONENS UTVECKLINGSBOLAG CONCORDIA. MBT-SAMARBETE I JAKOBSTADSREGIONEN Definiering av mål

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AB JAKOBSTADSREGIONENS UTVECKLINGSBOLAG CONCORDIA. MBT-SAMARBETE I JAKOBSTADSREGIONEN Definiering av mål"

Transkript

1 AB JAKOBSTADSREGIONENS UTVECKLINGSBOLAG CONCORDIA MBT-SAMARBETE I JAKOBSTADSREGIONEN Definiering av mål Rapport Målsättningar uppdaterade FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY

2 I Innehållsförteckning 1 Inledning Riksomfattande mål för områdesanvändningen Landskapet Österbotten Jakobstadsregionen Boende och fritid Trafik Näringsliv och service Sammanfattning av Jakobstadsregionens nuläge Scenarioworkshopens resultat Röstningsresultat från All-tinget Sammanfattning och fortsatta åtgärder... 24

3 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 1 (27) MBT-SAMARBETE I JAKOBSTADSREGIONEN Definiering av mål 1 Inledning Projektet MBT-samarbete i Jakobstadsregionen har som mål en gemensam syn på markanvändning, boende och trafik i Jakobstadsregionen. Basutredningen gällande Jakobstadsregionens regionsstrukturplan 2030, dvs. JASU utarbetades år Jakobstadsregionens kommunala samarbetsnämnd utsåg år 2010 en regional markanvändningsgrupp för att fortsätta arbetet som inleddes i och med JASU. I mars 2012 färdigställdes en kartläggning och analys av nuläget. Målet med detta arbete har varit att definiera gemensamma mål i MBT-frågor. På basis av dessa mål utarbetas en regionstrukturplan under år MBT-samarbetsprojektets tidtabell framgår av bilden nedan. Detta arbete har genomförts i tre olika skeden under hösten 2012: 1) Scenarioworkshop ) All-ting -seminariet ) Slutrapport med resultat. Detta arbete innehåller en sammanfattning av de regionala aktörernas och kommunernas gemensamma mål i MBT-frågor i Jakobstadsregionen utgående ifrån responsen vid scenarioworkshopen och All-tinget. Resultaten från scenarioworkshopen och All-tinget har sammanställts i rapporten. Arbetet har omfattat tre teman i anslutning till MBT-frågor: 1) Boende och fritid 2) Trafik 3) Näringsliv och service.

4 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 2 (27) Markanvändning berör alla dessa temaområden. Arbetets tidtabell framgår av bilden nedan. Scenarioworkshopen ordnades i Kronoby I workshopen deltog Jakobstadsregionens markanvändningsgrupp och den regionala samarbetsnämnden. Det allmänna målet med scenarier är att visa hur den önskvärda framtidsvisionen skall utvecklas från nuläget framåt, dvs. hur Jakobstadsregionen kommer att utvecklas i framtiden. MBT-All-tinget ordnades i Bennäs Till seminariet hade inbjudits fullmäktigeledamöter, tjänstemän samt representanter för näringsliv och intresseorganisationer. Vid seminariet ordnades en interaktiv omröstning, i vilken deltagarna kunde ta ställning till olika alternativ och scenariolösningar. Som utgångsmaterial har använts befintliga utredningar, bl.a. den regionala strategin, nuvarande trender och tidigare utarbetade scenarier, resultat från kommunspecifika workshops (våren 2012), rapporten Nuvarande samhällsstrukturutveckling i Jakobstadsregionen ( ) samt Regionstrukturplanen för Jakobstadsregionen JASU (2005). Också de riksomfattande målen för områdesanvändning och Österbottens landskapsplan ska beaktas i MBT-samarbetet. Arbetet har beställts av Ab Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia, där arbetet har styrts av regionplanerare Gustav Nygård och tf. verkställande direktör Maria Nybäck. Som konsult fungerade FCG Finnish Consulting Group Oy, där de ansvariga var ledande konsult Asta Nupponen och planeringschef Pertti Malinen.

5 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 3 (27) 2 Riksomfattande mål för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen utgör en del av markanvändnings- och bygglagens system för planering av områdesanvändningen. Målen ska: säkerställa att frågor av riksomfattande betydelse beaktas i landskapens och kommunernas planläggning och i de statliga myndigheternas verksamhet, bidra till att målen i markanvändnings- och bygglagen samt målen för områdesanvändningen uppnås, av vilka de viktigaste är en god livsmiljö och hållbar utveckling, utgöra ett instrument som gör det möjligt att i förväg styra planläggningen så att nationellt viktiga frågor beaktas på ett konsekvent och enhetligt sätt, främja verkställigheten av internationella överenskommelser i Finland och skapa förutsättningar för genomförandet av riksomfattande projekt när det gäller områdesanvändningen. Enligt markanvändnings- och bygglagen skall målen beaktas och främjas vid planeringen i landskapen, vid kommunernas planläggning och i de statliga myndigheternas verksamhet. 3 Landskapet Österbotten Landskapet Österbotten består av 17 medlemskommuner och fyra ekonomiska regioner, vilka är Jakobstadsregionen, Vasasregionen, Kyroland och Sydösterbotten. Österbottens vision för år 2040 är följande: Ny energi i Österbotten - kraft ur hög kompetens, kulturell mångfald och stark sammanhållning. Österbottens strategiska riktlinjer är: 1. Konkurrenskraft och image Österbotten är känt för att vara energiskt 2. Arbetskraft och kompetens internationella och kunniga innovatörernas Österbotten 3. Tillgänglighet och balanserad regionstruktur de hållbara strukturernas och utmärkta förbindelsernas Österbotten 4. Välfärd, kultur och socialt kapital den kulturella mångfalden är en källa till välfärd i Österbotten 5. Naturens och miljöns välbefinnande Österbotten, ett område på toppnivå i arbetet för att stävja klimatförändringen Österbottens tyngdpunktsområden för att uppnå målen gällande tillgänglighet och balanserad regionstruktur: En behärskad och balanserad utveckling av regionstrukturen Utmärkt tillgänglighet i och med ett samordnat trafiksystem och logistiska helhetslösningar Utveckling av mångsidiga modeller för distribuerad energiproduktion i Österbotten Genom snabba förändringar i informationssamhället mot ett ubiksamhälle.

6 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 4 (27) Regionstrukturen utvecklas behärskat och balanserat genom följande viktiga utvecklingsperspektiv: Vidareutveckla Jakobstadsregionens och Karlebyregionens gemensamma regionstruktur genom t.ex. gemensam planering av markanvändning och bebyggelse samt genom att gynna trafik som är förenlig med hållbar utveckling Positivt inverka på invandring och migration inom landet och bl.a. genom samhällsplanering skapa mångsidiga boendemiljöer, förbättra servicens tillgänglighet och reservera tillräckliga områden för olika funktioner Skapa en övergripande syn på lokaliseringen av kommersiella tjänster och logistikarrangemang kopplade till dem Utnyttja den befintliga samhällsstrukturen och nationalförmögenheten genom att placera funktioner i redan befintlig infrastruktur Planera och tillhandahålla kollektivtrafik i stadsregionerna och glesbygden enligt KETJU-programmets mål Datakommunikation och -nät utnyttjas målmedvetet Upptäcka signaler om förändring och reagera på dem Förverkliga energistrategin för landskapet samt utarbeta en klimatstrategi Natur- och kulturmiljöinventeringar och program Utveckla de nationella och regionala trafiknäten och säkerställa en tillräckligt hög nivå på nationella, regionala och lokala trafikinvesteringar. Österbottens trafiksystemplan Skapa förutsättningar för att samordna markanvändning och trafik Trafikförutsättningar för en kompaktare samhällsstruktur och en effektiv användning av servicenätet i stadsområdena och byarna i utveckling Städernas ömsesidiga samarbete ska underlättas genom att förbättra rese- och fraktkedjornas funktionalitet mellan städerna 2. Utveckla tillgängligheten och förflyttningsmöjligheterna Förbindelserna inom stadsområdena och mellan städerna utvecklas enligt behov i rese- och fraktkedjorna Tågförbindelser mellan Österbotten och huvudstadsområdet försnabbas och servicenivån förbättras De internationella persontrafikförbindelserna över Kvarken utvecklas Flygförbindelserna förbättras Kollektivtrafikens andel ska ökas speciellt i stadsområdena Vägförbindelsernas anvisningar förbättras 3. Förbättra de logistiska verksamhetsförutsättningarna Österbottens huvudförbindelser och trafikservicen utvecklas så att trafiken och transporterna löper utan störningar (låg bullernivå) och att transporternas tidtabeller håller Hamnförbindelserna utvecklas. Österbottens regionstruktur 2030 Kännetecknande för Österbottens regionstruktur 2030 är livskraftiga stadsregioner och väl fungerande trafikförbindelser samt älvdalar med lantbruksområden och landsbygdsnäringar. Österbottens regionstruktur bildas av tre olika centrumnätverk: 1) Vasaregionen som består av Vasaregionen och Kyroland. Österbottens landskapscentrum, Vasa, fungerar som motor för hela landskapet. Vasa är en universitetsstad och dess ställning framhävs också i Kvarken- och Östersjösamarbetet.

7 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 5 (27) 2) Jakobstadsregionen, landskapets norra regioncentrum. Regionens starka sidor är mångsidig industri och goda trafikförbindelser. 3) Sydösterbotten är ett regioncentrum som består av tre städer. Regionens styrka baseras på ett omfattande samarbete, kemisk och mekanisk träförädling och växthusodling. 4 Jakobstadsregionen Jakobstadsregionen består av fem kommuner. Regionen verkningsområde sträcker sig från Karleby i norr till Vasaregionen i söder. Jakobstad med sin täta stadsstruktur utgör regionens centrum. Den andra staden i regionen är Nykarleby. Den ekonomiska regionen omfattar därtill Kronoby, Larsmo och Pedersöre kommuner. I de övriga kommunerna finns bosättningen utspridd i mindre tätorter och byar. De fem kommunerna har en total areal på över 4540 kvadratkilometer. Eftersom det är fråga om en ekonomisk region vid kusten är vattendragens andel av den totala arealen hög. Jakobstadsregionens totala landareal är ca 2470 km 2. Den ekonomiska regionen har totalt något under invånare och befolkningstätheten är ca 20,0 invånare per kvadratkilometer. Medeltalet i landet är 17,5 invånare/km 2. Jakobstadsregionen hade invånare i slutet av år Befolkningen ökade med 111 personer under året. Den ekonomiska regionen hade företagsverksamhetspunkter med anställda år Andelen av arbetslösa arbetssökande var 5,7 % i slutet av år 2011 och antalet arbetslösa arbetssökande var Immigranternas sysselsättningsläge var god i nationell jämförelse. Kommunerna i Jakobstadsregionen har svenska som majoritetsspråk. Nästan 76 % av invånarna i regionen är svenskspråkiga. Larsmo har mest svenskspråkiga i förhållande till invånarantalet, t.o.m 92,6 % av invånarna är svenskspråkiga. En knapp majoritet (56,4 %) av befolkningen i regioncentrumet Jakobstad har svenska som modersmål. Regionen har goda trafikförbindelser. De viktigaste vägförbindelserna är riksväg 8 längs kusten och riksväg 19 med förbindelser till Seinäjoki och Tammerfors. Stationen i

8 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 6 (27) Bennäs innebär en järnvägsförbindelse till övriga Finland. Flygstationen Karleby- Jakobstad betjänar inrikesförbindelser och charterflyg utomlands. Jakobstads hamn betjänar frakttrafik. Regionen har en stark industri. Lantbruk, massa- och papperstillverkning, livsmedelsindustri, båtindustri samt tillverkning av metall-, gummi- och plastprodukter är starka näringar. Industrin i regionen är traditionellt mycket internationell. Lantbruket och landsbygden i regionen är mycket livskraftig. Inom lantbruk har satsats på djuruppfödning och ekologisk produktion. Pälsdjurshållning är en viktig produktionsgren inom lantbruket. Näringslivet fördelar sig i huvudsak till tre huvudområden: industri (34 %), offentlig sektor (26 %) och privat servicesektor (19 %). Jämfört med statistiken gällande hela landskapet har Jakobstadsregionen mera arbetsplatser inom industrisektorn och något mindre arbetsplatser inom offentlig och privat servicesektor. Speciellt företag i Nykarleby och Pedersöre har svårigheter att rekrytera yrkeskunnig arbetskraft. Arbetsrelaterad inflyttning till landet ökar stadigt. Bristen på metallarbetare och byggnadsarbetare har blivit allt större. Primärproduktionens och handelns andelar är lika stora, men i landskapet Österbotten är primärproduktionens andel i genomsnitt något mindre. Sysselsättningsläget i alla Jakobstadsregionens kommuner är bättre än landets genomsnitt. Regionens arbetslöshetsprocent var ca 8 % år 2009, när det är så högt som 10,8 % på riksnivå. (Alueelliset talousnäkymät 1/2012, TEM:s och NTMcentralens publikation) Jakobstads hamns användningsgrad är god och hamnen har en stabil ställning som en lastningshamn för cellulosa, papper och virke. Det nya farledsdjupet kommer att höja kapaciteten. Farleden till Jakobstads hamn fördjupas från 9 meter till 11 meter. Arbetet inleddes år Anslutningstrafiken till hamnen har planerats och delvis förverkligats genom Jakobstad. Den livligt trafikerade vägen väntar på statens finansieringsbeslut. Jakobstadsregionens regionstrukturscenarier Jakobstadsregionens tre regionstrukturscenarier (JASU, 2005) beskriver samghällsutvecklingens verkningar. Scenarierna är följande: 1. Polariserad regionstruktur 2. Utvecklingszon-regionstruktur 3. Närcentrum-regionstruktur Scenariot polariserad regionstruktur baserar sig på kraftig centralisering och globalisering av funktioner, fortgående ökad konsumtion och produktion och handelsteknologiska värden. Scenariot utvecklingszon-regionstruktur baserar sig på differentierad utveckling i olika landsdelar, europeisk landskapsbaserad förvaltningskultur, verksamhets- och strukturmodeller i regionala utvecklingszoner och värden gällande självförsörjning och lokalproduktion. Konsumtion och produktion är på nuvarande nivå i detta scenario. Scenariot närcentrum-regionstruktur baserar sig på funktioner och strukturer som bygger på lokala förhållanden, verksamheter och strukturer som bygger på självförsörjning och egen aktivitet samt ekologiska värden. Konsumtion och produktion sjunker i detta scenario.

9 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 7 (27) Jakobstadsregionens tre regionstrukturscenarier framgår av bilden nedan.

10 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 8 (27) 5 Boende och fritid Befolkning Jakobstadsregionens befolkning har ökat under åren Jakobstadsregionen hade invånare i slutet av år Jakobstadsregionen har lyckats hålla kvar sin befolkning och bilda en motvikt till stora befolkningscentrum. Procentuellt har befolkningen ökat mest i Larsmo och Pedersöre och minskat mest i Kronoby. Bild 1. Jakobstadsregionens befolkningsutveckling och prognos (Källa: Statistikcentralen, 2011). Nativiteten i Jakobstadsregionen är stor, vilket bevisas av de yngre åldersklasserna. 76 % av befolkningen har svenska som modersmål, 21 % finska och 3 % övriga språk. Befolkningstätheten i regionen är 20 personer/km 2. Befolkningens utbildningsnivå är relativt låg. Jakobstad har den högsta utbildningsnivån i regionen. Utbudet av utbildning på andra stadiet är dock mångsidigt. Urbaniseringen har inte varit lika kraftig som i landet i genomsnitt. Jakobstad och Nykarleby fungerar som attraktiva centrum. Larsmo och Bosund är de snabbast växande tätorterna i Jakobstadsregionen. Tätorten som förlorat procentuellt mest är Terjärv som också har det största avståndet till närmaste stad. Glesbygdsbefolkningen ökar procentuellt mest inom en radie på 10 kilometer från Jakobstad och Karleby. Den spridda bebyggelsen kring Jakobstad växer snabbare än själva tätorten.

11 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 9 (27) Bild 2. Befolkningsförändringen i Jakobstadsregionen Flyttningsrörelsen Den största nettoflyttningsströmmen i Jakobstadsregionen under åren gick från Nykarleby till Jakobstad. Nettoströmmen från Pedersöre är också stor till Jakobstad. Larsmos och Kronobys läge i närheten av städernas arbetsplatser gör dem till lockande boendeorter. Jakobstad lockar invånare från grannkommunerna, men förlorar också invånare till större städer. Till Nykarleby kommer också mycket folk från utlandet. Jakobstadsregionen förlorar också invånare till andra områden, bl.a. Vasa, Helsingfors och Åbo.

12 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 10 (27) Bild3. Nettoflyttningsströmmar i Jakobstadsregionen Scenarier gällande boende Enligt VTT:s rapport behöver Jakobstadsregionen 4180 nya bostäder fram till år % av de nya bostäderna i Jakobstadsregionen byggs utanför tätortsområden. Nedan presenteras tre olika scenarier med olika betoningar för placering av de 4180 nya bostäderna. 1. Nuvarande utveckling, där bostadsproduktionen fördelar sig tämligen fritt utan noggrann planering Friare byggande Primärproduktionen och områden som planeras i framtiden kan störas av utvecklingen Svårt att ordna kommunal service, t.ex. på glesbygdsområden

13 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 11 (27) 2. Starka servicetätorter där bostadsproduktionen koncentreras till nuvarande tätorter och bosättningscentra i närheten av service Servicetätorterna växer, offentlig och kommunal service utvecklas Vissa tätorter kan garantera hög servicenivå Jakobstad bevaras som ett klart regioncentrum

14 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 12 (27) 3. Levande byar, där bostadsproduktionen fördelar sig jämnt mellan tätorter och landsbygden Byar och tätorter växer Byggandet styrs till kärnbyar på landsbygden Stör ej primärproduktionen Jakobstad fortsätter som regionens servicecentrum Rekreation och turism Turismen sysselsatte 116 personarbetsår i Jakobstadsregionen år Längs Jakobstadsregionens kust finns en bred zon med rekreations- och skyddsområden. Kustområdet ingår i ett större nätverk i Kvarkenområdet. Stormossen Mesmossen Blekmossen Svartholmsmossen och Storsand är Natura områden i Nykarleby. I Jakobstadsregionen finns flera kulturlandskapsområden. I Jakobstad har en viktig, gammal, österbottnisk trästadshelhet bevarats. Den havsnära miljön kan utvecklas för skärgårds- och naturturism, och byarna för landsbygdsturism. Rekreations- och naturturismen kan utvecklas vidare. 7 Broars Skärgård marknadsför turismutbudet i Karleby, Jakobstad, Pedersöre, Kronoby, Larsmo och Nykarleby. Väg 749 går från Jakobstad till Karleby alldeles invid västkusten. Vägen kallas ofta för Sju broars väg och längden är ca 35 kilometer. Längs rutten finns platser som Vikarholmen, Holm, Eugmo, Bosund och Öja. Längs hela sträckan finns en ytbelagd cykelled.

15 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 13 (27) 6 Trafik Bild 4. Rekreations- och turismområden samt rutter i Jakobstadsregionen. Landsvägstrafik Jakobstadsregionen har ett täckande trafiknät, men t.ex. utvecklingen av statliga vägar hänger efter jämfört med näringslivets behov, markanvändningen och den ökade trafiken. Landsvägstrafiken förväntas öka mest på riksvägen mellan Karleby-Ytterjeppo, strandvägen mellan Holm-Sundby, samt på stamväg 68 mellan Jakobstad-Edsevö och mellan Jakobstad-Bennäs. Pendlingstrafiken över kommungränserna har ökat stadigt och arbetsresorna har blivit längre. De största pendlingsströmmarna går från Pedersöre, Larsmo och Karleby till Jakobstad. Kronoby kommun är den enda kommunen i regionen som hör till Karlebys pendlingsområde istället för Jakobstad.

16 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 14 (27) Bild 5. Pendling i Jakobstadsregionen år Utvecklandet av kollektivtrafiken är en utmaning för regionen. Största delen av arbetspendlingen sker med privatbilar. Mellan Jakobstad och järnvägsstationen i Bennäs fungerar kollektivtrafiken väl. Rutten från Karleby via Larsmo och Kronoby till Jakobstad och vidare till Nykarleby och Vasa har relativt god ruttrafik. Från Nedervetil finns också fungerande trafik till Karleby. Kollektivtrafiken borde dock utvecklas vidare. Flygtrafik Karleby-Jakobstad flygstation har en stor regional betydelse. Flygstationens ruttrafik har genomgått förändringar. Inrikestrafiken till Helsingfors fungerar. Den nyaste rutten till utlandet går till Stockholm. År 2011 hade Karleby-Jakobstad flygstation resenärer. Idag har flygstationen ingen märkbar flygfrakttrafik eftersom flygplanstypen som används inte möjliggör detta. Största delen av områdets flygfrakttrafik går landvägen till Tammerfors, Helsingfors och Åbo och fortsätter sedan med flyg. Tågtrafik Järnvägsstationen i Bennäs passeras av 24 passagerartåg av vilka fyra Pendolino-tåg och åtta Intercity-tåg stannar i Bennäs. Persontrafiken i Bennäs har förbättrats något och Pendolino-tågen har ersatt snabbtågen. Banan har grundförbättrats och förbättringsarbetet fortsätter. På stationsområdet i Bennäs görs också stora investeringar som höjer stationens servicenivå. Hamntrafik Jakobstads hamns godstrafik omfattade 1,66 miljoner ton år Två tredjedelar av godstrafiken bestod av import och den största importvarugruppen, dvs. 62 % bestod av råvirke och flis. Exporten var över en halv miljon ton, de största exportprodukterna var pappersmassa och sågvirke. Speciellt importen har ökat kraftigt. Jakobstads hamn utvecklas genom att farleden till hamnen fördjupas.

17 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 15 (27) Bild 6. Infrastrukturen i Jakobstadsregionen. Datakommunikation Tillgången till goda datakommunikationsförbindelser förväntas öka och leda till ökat distansarbete. Till exempel JNT har byggt anslutningar i Jakobstad och Larsmo och företaget betjänar en stor del av Jakobstadsregionen. Fibernätet utvidgas vidare i tätorter och glesbygdsområden. Energiförsörjning Klimatförändringen, ökningen av den totala elförbrukningen och dyrare energi är orsakerna till att det måste satsas på förnybara naturresurser och nya energiformer. I Jakobstadsregionen produceras mera energi än vad som förbrukas. Energiproduktionen i Jakobstadsregionen består av Alholmens Krafts och UPM-Kymmene Oyj:s produktion, vattenkraft och vindkraftverket i Larsmo. Därtill produceras fjärrvärme lokalt med flis. Bioenergiproduktionen har ökat, och avfallsförbränningens betydelse har ökat. Staten uppmuntrar till satsningar på vindkraft och Jakobstradsregionen har potential att satsa på den här energiformen.

18 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 16 (27) Bild 7. Energiförsörjning i Jakobstadsregionen. 7 Näringsliv och service Näringsliv Servicesektorn sysselsatte 56,6 %, förädlingen 34,6 % och primärproduktionen 7,9 % av den arbetsföra befolkningen i Jakobstadsregionen år De flesta av de nya arbetsplatserna, dvs. två tredjedelar har uppstått i tätorter. År 2009 fanns 87,3 % av arbetsplatserna i tätorter. Antalet lantbruksföretag i Jakobstadsregionen har sjunkit med 200 företag under tio år. I dag finns det ca tusen lantbruksföretag. Lantbrukens odlade åkerareal har samtidigt ökat. Ekoodlingens andel av odlingsarealen antas vara idag 9 % på Österbottens NTMområde. Livsmedelsproduktionen sysselsatte 900 personer i Jakobstadsregionen år Pappers- och pappersvarubranschen samt stål- och metallproduktionen har förlorat mest av de större branscherna. Båtklustret har bevarats trots att branschen har utsatts för utmaningar. De minsta produktionsområdena i regionen, dvs. beklädnads-, textiloch möbelbranschen har minskat något. Tillverkningsindustrin i regionen finns kring Jakobstad och större tätorter.

19 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 17 (27) Bild 8. Tillverkningsindustrins mångsidighet i Jakobstadsregionen år 2009 (Källa: Toimiala Online, 2012). Bild 9. Arbetsplatsernas placering i Jakobstadsregionen år Service Tillgången till service är relativt god i Jakobstadsregionen. Jakobstads stad är det största servicecentrumet och även Pedersöre har fem orter (Sandsund, Bennäs, Kållby, Esse, Lillby) med hög servicenivå. Stadscentrumområdet, Munsala och Jeppo är Nykarlebys servicecentrum. Larsmo har kommuncentret i Holm och Kronoby kommun har tre delcentra (Kronoby, Terjärv, Nedervetil). Enligt landskapsplanen fungerar Bosund, Ytteresse, Nederpurmo och Småbönders som servicebyar.

20 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 18 (27) Bild 10. Handeln i Jakobstadsregionen 2010/2012. Bild 11. Kommunal service i Jakobstadsregionen år 2012.

21 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 19 (27) Handeln är starkast i Jakobstad och Nykarleby. Fem bybutiker har nedlagts under åren , men två butiker har startats på nytt med nya krafter. Efter år 2005 har en byskola i Pedersöre och en i Nykarleby stängts. Nedläggningsmöjligheten har diskuterats ifråga om fem byskolor. Hälsovårdsmottagningarna kommer att förändras i och med att funktioner sammanslås. Bild 12. Tillgång till service i Jakobstadsregionen år Sammanfattning av Jakobstadsregionens nuläge Jakobstadsregionens nuläge har jämförts med de tre JASU-scenarierna. Resultatet visar att utvecklinszon-regionstrukturen motsvarar den nuvarande utvecklingen bäst. Följande trender är betydande för Jakobstadsregionen: Positiv befolkningsutveckling Den avlägsna landsbygden och byarnas befolkning minskar Jakobstads centrum stagnerar i befolkning medan området kring staden ökar Jakobstad och Larsmo är attraktiva flyttmål Inom Finland tappar regionen unga invånare till större stadsregioner som Vasa, Helsingfors och Åbo Invandringen från utlandet ökar, utlänningarnas andel växer Utbildningsnivån är lägre än den nationella nivån Det kommersiella utbudet är centrerat till större tätorter Arbetsplatserna är koncentrerade till tätorterna Strukturomvandlingen inom jordbruket fortsätter, jordbrukens storlek växer medan antalet minskar Hamn-, tåg- och flygtrafikens utveckling ser stabil ut Pendlingen ökar, likaså arbetsresans längd, rörligheten på arbetsmarknaden har ökat IT-kommunikationen går framåt, fibernätet expanderar fortfarande

22 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 20 (27) De förnyelsebara energiformerna har utvecklingspotential 9 Scenarioworkshopens resultat Scenarioworkshopen ordnades i Kronoby. I workshopen deltog Jakobstadsregionens markanvändningsgrupp och den regionala samarbetsnämnden. I workshopen behandlades tre olika teman: Boende och fritid, Trafik samt Näringsliv och service. En sammanfattning av workshopens svar presenteras nedan. Boende - Arbetsplatserna är A&O - Lockande av välutbildad arbetskraft - Marknadsföring är viktigt, t.ex. barnfamiljer, trivsam boendemiljö, närhet till havet - Kulturmiljöerna och det gamla byggnadsbeståndet ska bevaras - Möjligheter att få odlingslotter ska utvecklas - Tvåspråkigheten ska utnyttjas, t.ex. språkbad - Inflyttare ska integreras i arbetsmarknaden - Utbildningsutbudet ska förbättras - Mångsidigt bostads- och tomtutbud - Ny bostadsproduktion i tätorterna, i närheten av arbetsplatser och service - Tätare boende garanterar bättre service - Ny bostadsproduktion i närheten av Jakobstad (Jakobstad-Sandsund-Risöhäll) och utvecklingskorridorerna, jfr. JASU och MBT-processerna - Jakobstadsregionen ska ha ett klart regionalt centrum - Landsbygden ska hållas levande, vissa byar ska utvecklas - Utbudet av fritidstomter är tillräckligt, hellre mera tomter för fast bosättning - Allmän tillgång till obebyggda strandområden ska bevaras, fritidsbyggande längre bort från stränder, t.ex. gemensamma strandområden - Också industrins utrymmesbehov borde beaktas i planeringen. Fritid - Mera samarbete ifråga om fritidsservice, en regional arbetsfördelning behövs - Kommunalt samarbete ifråga om byggande av idrottsanläggningar, t.ex. ishall, skidtunnel, motorsportcentrum, konstgräsplaner - Sammanfoga befintlig idrotts- och kulturservice, resurserna ska satsas på specialisering - UF-verksamheten ska utvecklas - Rutter för cykel, friluft och snöskoter ska utvecklas - Båtturism ska utvecklas, t.ex. gästhamnar - Fisketurism ska utvecklas - Tillgången till skärgården ska garanteras - Turismmarknadsföringen ska utvecklas, effektivare turismorganisationen, paket med turismprodukter - Turism baserar sig på tillgång till service - Utvecklande av turism året runt - Mera inkvartering av typen bed&breakfast. Trafik - Riksväg 8 är mycket livligt trafikerad, trafiksäkerheten och förhållandena ska förbättras - Lederna för lätt trafik ska utvecklas - Korsningsområdet riksvägarna 8/19 ska utvecklas - Stamvägsnätet riksväg 19-riksväg 8 Ytterjeppo-Karleby ska återupplivas

23 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 21 (27) - Riksväg 19 är regionens viktigaste förbindelse till stora bosättningscentra, t.ex. Helsingfors, Tammerfors, Åbo - Riksväg 13 och landsväg 63; en del av vägarna i dåligt skick, hör till olika vägdistrikt - Turismvägen 749 (Ytterjeppo-Nykarleby-Jakobstad-Larsmo-Karleby) borde marknadsföras bättre - Hamntrafiken ska utvecklas; riksväg 68, triangelspår i Bennäs, hamnbanans elektrifiering, bangården till hamnområdet, förbindelse till hamnspåret från söder - Utvecklande av kollektivtrafikförbindelser Jakobstad-Karleby - Kollektivtrafik (buss) kunde fungera i ringform, t.ex. Jakobstad-Nykarleby- Kovjoki-Bennäs-Sandsund-Jakobstad - Möjlighet att transportera cykel i buss - Förbättrande av leder för lätt trafik, bl.a. Lövö-Sandsund, Nykarleby-Jakobstad, Jakobstads tätortsområde - Utvecklande av vägar till flygstationen, riksväg 13/ riksväg 8, förbättrande av leder för lätt trafik - Nya flygrutter, jmf. Stockholm - Utvecklande och marknadsföring av flygstationens kollektivtrafikförbindelser (buss och taxi) - Logistikcentra: riksväg 8, Kronoby, Edsevö, Ytterjeppo, korsningen riksväg 8/riksväg 19, landsväg 68 och 748 i Kronoby - Utvecklande av nya energiformer, t.ex. vindkraft och biogas. Näringsliv - Gott tomtutbud, även för småföretag - Fungerande trafikförbindelser - Samarbete mellan företag inom samma bransch, möjlighet till större marknader och kunnande - Tillgång till arbetskraft och utbildning ska garanteras - Överväg noga hur olika näringslivsfunktioner passar på olika områden, t.ex. skilda industri- och bostadsområden - Samarbete med Mellersta Österbotten ifråga om lithium-förekomsten i Nedervetil, t.ex. sökning och forskning - Lantbruk och pälsuppfödning ska ses som produktionsområden som ska utvecklas - Mera arbetsplatser också för högtutbildade - Utbildning för privat- och småföretagande - Yrkesutbildning ska betjäna näringslivet - Kommunalt samarbete ifråga om utbildning - Tvåspråkighet och övriga språk som resurs, t.ex. internationalisering - Mera information om regionens arbetsplatser - Marknadsföring av framgångshistorier. Service - Kommunerna ska ha fungerande basservice - Landsbygden borde hållas livskraftig - Service för finskspråkiga anställda, jmf. arbetsplatser inom storindustrin - Den kommersiella servicenivån kan inte upprätthållas på samma nivå överallt, servicen kommer att koncentreras - Utrymmeskrävande handel borde placeras där det finns tillräckligt med utrymme och goda logistiska förbindelser, t.ex. nära riksvägar och järnvägen, Jakobstads bangårdsområde, Pedersöre-Edsevö-området - Kommunal service ska centraliseras, av t.ex. ekonomiska orsaker

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 2015 AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 Nylands förbund Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2015 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council

Läs mer

DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet

DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013 Mål för delgeneralplanearbetet Delgeneralplanen för Kungsporten och Estbacka utarbetas i huvudsak

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

Ekonomin i balans. Strukturp. godkändes. årsberättelse

Ekonomin i balans. Strukturp. godkändes. årsberättelse Ekonomin i balans Strukturp l a n e n Livskvalitet 2040 godkändes årsberättelse 2 0 1 3 Concordia årsberättelse 2013 Concordia rustat för framtiden Året 2013 har varit inspirerande och utmanande. De förändringar

Läs mer

KALLELSESIDA Utfärdat 19.11.2012

KALLELSESIDA Utfärdat 19.11.2012 KALLELSESIDA Utfärdat 6/63 Sammanträdestid Måndagen den 19 november 2012, kl. 10.00 Sammanträdesplats Kronoby Folkhögskola Ärendets nummer Ärende 51. LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET 52. PROTOKOLLJUSTERING 53.

Läs mer

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor:

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor: Stadsstyrelsen 58 17.03.2014 Utlåtande om Egentliga Finlands landskapsstrategi 1088/00.04.01/2014 Stadsstyrelsen 58 Beredare Näringslivschef Tomas Eklund, tfn 040 488 5675 Föredragande Stadsdirektör Folke

Läs mer

Kommungården, Bennäs. kanslichef tf. VD regionutvecklare projektledare utbildningsdirektör regionplanerare. Stefan Svenfors ordförande

Kommungården, Bennäs. kanslichef tf. VD regionutvecklare projektledare utbildningsdirektör regionplanerare. Stefan Svenfors ordförande PEDERSÖRE KOMMUN Kommunala samarbetsnämnden i Pedersörenejden PROTOKOLL 4/2015 28.09.2015 48 Sammanträdestid: Sammanträdesplats: Måndagen den 28 september 2015, kl. 09.00 11.00. Kommungården, Bennäs Beslutande

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Ab Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia Oy Pietarsaaren seudun Kehittämisyhtiö Concordia

Ab Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia Oy Pietarsaaren seudun Kehittämisyhtiö Concordia Gustav Nygård 3-2015 Ab Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia Skolgatan 25-27, 68600 Jakobstad tel puh 010 239 7550 Oy Pietarsaaren seudun Kehittämisyhtiö Concordia Koulukatu 25-27, 68600 Pietarsaari

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

MUOKKAA PERUSTYYLEJÄ NAPS. - Muokkaa tekstin perustyylejä napsauttamalla - toinen taso kolmas taso neljäs taso viides taso

MUOKKAA PERUSTYYLEJÄ NAPS. - Muokkaa tekstin perustyylejä napsauttamalla - toinen taso kolmas taso neljäs taso viides taso MUOKKAA PERUSTYYLEJÄ NAPS. - Muokkaa tekstin perustyylejä napsauttamalla - toinen taso kolmas taso neljäs taso viides taso MUOKKAA PERUSTYYLEJÄ NAPS. - Muokkaa tekstin perustyylejä napsauttamalla - toinen

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Den nya kommunen. Beskrivning av den nya kommunen

Den nya kommunen. Beskrivning av den nya kommunen 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031 2033 2035 2037 2039 Den nya kommunen Den nya kommunen består av kommundelarna

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan.

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan. KIMITOÖNS KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR KIMITO CENTRUM PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING 1 Planläggningsområde och planens syfte För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan.

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Energiska. Vasaregionen

Energiska. Vasaregionen Energiska Vasaregionen BILD: Pekka Mäkynen Välkommen till Vasaregionen Energisk Mångsidig Multimodal Kunnig Öppen Unik 3 Det här är Vasaregionen. Läs vidare för att se vad vi menar med de här orden. BILD:

Läs mer

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor NLC En politiskt oberoende ideell förening för näringslivet i Lysekil Samarbete med kommunen Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor Ledstjärna: Den positiva attityden! Tillsammans kan vi! NLC anser

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Österbotten. Lokalisering av kommersiella tjänster i landskapet

Österbotten. Lokalisering av kommersiella tjänster i landskapet Österbotten Lokalisering av kommersiella tjänster i landskapet Österbotten Lokalisering av kommersiella tjänster i landskapet Rapport: Tuomas Santasalo Ky Utgivare: Österbottens förbund 2010 Nr: 69 S ISBN:

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Turism- och kosthållsbranschen

Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Turism- och kosthållsbranschen Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Turism- och kosthållsbranschen Vad är VOSE-projektet? Valtakunnallinen ammatillisten osaamistarpeiden ennakointi Nationell modell för identifiering

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

VASAREGIONENS LOGISTIKOMRÅDE

VASAREGIONENS LOGISTIKOMRÅDE VASAREGIONENS LOGISTIKOMRÅDE NORDENS LEDANDE KONCENTRATION AV ENERGITEKNOLOGI ERBJUDER ETT TOPPLÄGE FÖR LOGISTIKFÖRETAG EnergyVaasa LEDANDE PÅ ENERGI Vasaregionen är ledande i Norden på energiteknologi.

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Pedersöre kommun Strategisk generalplan 2030

Pedersöre kommun Strategisk generalplan 2030 Pedersöre kommun Strategisk generalplan 2030 0 Innehållsförteckning: Sida 1. IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 4 2. KORT BESKRIVNING AV PLANOMRÅDET, MÅL OCH INNEHÅLL 5 Planeområde 5 Centrala mål för planeringen

Läs mer

SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500

SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500 SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500 Vi är många som vill förbättra infrastrukturen i sydöstra Skåne! Vi är så här många som pendlar ut: 14 435

Läs mer

Här bor kvaliteten. Några ord om företagande i Jakobstadsregionen.

Här bor kvaliteten. Några ord om företagande i Jakobstadsregionen. Här bor kvaliteten. Några ord om företagande i Jakobstadsregionen. Vi som bor i Jakobstadsregionen förstår, att företagsamhet skapar välmående, som i sin tur skapar kvalitet. Jakobstad Nykarleby Larsmo

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ ORTSUTVECKLING - FLEN SWOT-analys STADSMILJÖ Flen har ett utmärkt geografiskt läge Sjöar, vacker natur och strövområden finns nära stadens centrum Kostnaderna för att köpa bostad (villa eller bostadsrätt)

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS 94 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS KÖPENHAMNS FLYGPLATS Tillgänglighet Tilllgänglighet är nyckelordet när en region ska säkra konkurrenskraften i den globaliserade världen. Tillgänglighet

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Aviabulevarden Knutpunkten för experter

Aviabulevarden Knutpunkten för experter Aviabulevarden Knutpunkten för experter Huvudstadsregionens snabbast växande företagsområde i Finlands logistiska mittpunkt innebär möjligheter till framgång och nätverkande Redan läget är unikt. Kontorslokalerna

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

MARKNADSFÖRINGS- PLAN 2007-2010 Godkänd av kommunstyrelsen 16.10.2006 260 Inledning Susanne Hongell initierade vid kommunstyrelsens möte 6.2.2006 tillsättande av en arbetsgrupp för marknadsföring. Styrelsen

Läs mer

Eeva Lehtimäki, politisk redaktör, MTV3 Eeva Lehtimäki är en erfaren och mångsidig journalist. Hon är konferencier för seminariepanelen.

Eeva Lehtimäki, politisk redaktör, MTV3 Eeva Lehtimäki är en erfaren och mångsidig journalist. Hon är konferencier för seminariepanelen. SEMINARIETS TALARE Outi Mäkelä, riksdagsledamot, landskapsstyrelsens ordförande, Saml. Outi Mäkelä leder Nylands landskapsstyrelse, organet som styr och beslutar om beredningen av landskapsplanen. Outi

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Migrationsinstitutet

Migrationsinstitutet Krister Björklund Forskare Migrationsinstitutet Eriksgatan 34 20100 Åbo Tel. 02-2840453, 040-7478953 krister.bjorklund@utu.fi Migrationsinstitutet http://www.migrationinstitute.fi Tio procent av Närpes

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Flytta till Båstad... ett bättre sätt att leva

Flytta till Båstad... ett bättre sätt att leva Flytta till Båstad... ett bättre sätt att leva Att leva, arbeta och bo på Bjärehalvön är att välja ett liv med både hjärta och puls. Mötesplatsen Båstad erbjuder ett levande kultur- och nöjesliv och en

Läs mer

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap Vatten Bad Kultur Turism Gemenskap Friluftsliv Båtliv Natur Vänersborgs identiteter idag Bilder och ord valda av hundratalet deltagare vid dialogträ en på Folkets Hus 2 oktober 2014. Storleken varierar

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förslag INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Långskogen, Pedersöre... 2 2 Stormossen, Pedersöre... 6 3 Långmossen, Nykarleby... 9 4 6 Björkbacken, Nykarleby... 12 7 Monäs, Nykarleby... 15 8 Gunilack, Nykarleby och

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering

Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering Skåne Nordväst Syfte och mål Uttrycker samsyn kring gemensamma fysiska utvecklingsfrågor och ställningstaganden.

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 .. ett klimatsmart val Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 Centern är kommunens gröna parti. Vi vill att HELA kommunen ska leva och utvecklas i samklang med Bjäres unika natur och kulturlandskap.

Läs mer

Landskapsplan, etapp 2: Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING

Landskapsplan, etapp 2: Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Landskapsplan, etapp 2: Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Förslag INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. Inledning 2 2. Planeringsområde 2 3. Landskapsplanens

Läs mer

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014 Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik

Läs mer

En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek 2000 - Barbro Wigell-Ryynänen, UVM

En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek 2000 - Barbro Wigell-Ryynänen, UVM En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek 2000 - Barbro Wigell-Ryynänen, UVM Artikeln har tidigare publicerats i SFV:s kalender 2001. Det svenska biblioteksdistriktet omfattar biblioteks-

Läs mer

Närings-, trafik- och miljöcentralerna skapar hållbar välfärd

Närings-, trafik- och miljöcentralerna skapar hållbar välfärd Strategi för åren 2012 2015 Närings-, trafik- och miljöcentralerna skapar hållbar välfärd ELY-centralerna öppnar möjligheter Närings-, trafik- och miljöcentralerna utvecklar och stödjer i samarbete med

Läs mer

- den hållbara vägen in i framtiden

- den hållbara vägen in i framtiden - den hållbara vägen in i framtiden En stark och sammanhållen region, där invånarna har frihet att bo och arbeta i olika delar av Skåne, har sin grund i en god infrastruktur. Simrishamnsbanan kopplar samman

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Vad tycker den som flyttar om kommunen?

Vad tycker den som flyttar om kommunen? Pressinformation från Simrishamns, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner Ystad i en egen division Vad tycker den som flyttar om kommunen? Fyra kommuner i sydöstra Skåne har undersökt attityden hos de som

Läs mer

Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet

Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet Utbildningsprogram > Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen inom lantbruksbranschen Grundexamen i trädgårdsskötsel Grundexamen i fiskeri Grundexamen

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Ortsutveckling Flen. SWOT analys Styrkor, svagheter, möjligheter och hot

Ortsutveckling Flen. SWOT analys Styrkor, svagheter, möjligheter och hot Ortsutveckling Flen SWOT analys Styrkor, svagheter, möjligheter och hot Senast uppdaterat december 2013 Styrkor Service Läget Boendemiljö Företagande Flen har ett bra utbud av livsmedelbutiker Anläggningarna

Läs mer

NYA LOKALER I KÄRNAN AV FÖRETAGSVÄRLDEN

NYA LOKALER I KÄRNAN AV FÖRETAGSVÄRLDEN EKOEFFEKTIVT KONTORSHUS PÅ KÄGELUDDEN www.keilaranta.fi En ny, genuint modifierbar kontorshelhet på Kägelstranden är den som ligger närmast den framtida metrostationen på Kägeludden. Trivsamma lokaler

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

www.korsholm.fi Näringslivsstrategi

www.korsholm.fi Näringslivsstrategi www.korsholm.fi Näringslivsstrategi Handlingsplan 2014 2015 Godkänd av utvecklingssektionen 3.12.2014 Vision Med sitt företagsvänliga klimat och ypperliga läge är Korsholm den naturliga kommunen för företag

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Detaljplanändring SMEDSBY KVARTER 226

Detaljplanändring SMEDSBY KVARTER 226 Detaljplanändring SMEDSBY KVARTER 226 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (PDB) 24.1.2012 2/11 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (PDB) Syftet med program för deltagande och bedömning (PDB) beskrivs

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND MAL-planen för VÄSTRA NYLAND ARBETSPROGRAM 15.1.2007 1. Beskrivning av arbetet 2. Innehållet i planen 3. Tidtabellen för arbetet 4. Organisering av arbetet 1. BESKRIVNING AV ARBETET Projektet för en reform

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

Hamnutredningen. Öppet informationsmöte 14 december 2011

Hamnutredningen. Öppet informationsmöte 14 december 2011 Hamnutredningen Öppet informationsmöte 14 december 2011 Syfte med dagens möte att ni ska få information om hamnutredningen så här långt och möjlighet att ställa frågor och ge synpunkter att vi ska få input

Läs mer

Utbyggnadsplaner för modern Spårväg i Tammerfors, Åbo och Helsingfors

Utbyggnadsplaner för modern Spårväg i Tammerfors, Åbo och Helsingfors 2013-11-22 Utbyggnadsplaner för modern Spårväg i Tammerfors, Åbo och Helsingfors Björn Silfverberg WSP Finland Spårvagnsstädernas årsmöteskonferens 2015 Oy 2 Förankring av samspel stat / stadsregion Stadsrådets

Läs mer