AB JAKOBSTADSREGIONENS UTVECKLINGSBOLAG CONCORDIA. MBT-SAMARBETE I JAKOBSTADSREGIONEN Definiering av mål

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AB JAKOBSTADSREGIONENS UTVECKLINGSBOLAG CONCORDIA. MBT-SAMARBETE I JAKOBSTADSREGIONEN Definiering av mål"

Transkript

1 AB JAKOBSTADSREGIONENS UTVECKLINGSBOLAG CONCORDIA MBT-SAMARBETE I JAKOBSTADSREGIONEN Definiering av mål Rapport Målsättningar uppdaterade FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY

2 I Innehållsförteckning 1 Inledning Riksomfattande mål för områdesanvändningen Landskapet Österbotten Jakobstadsregionen Boende och fritid Trafik Näringsliv och service Sammanfattning av Jakobstadsregionens nuläge Scenarioworkshopens resultat Röstningsresultat från All-tinget Sammanfattning och fortsatta åtgärder... 24

3 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 1 (27) MBT-SAMARBETE I JAKOBSTADSREGIONEN Definiering av mål 1 Inledning Projektet MBT-samarbete i Jakobstadsregionen har som mål en gemensam syn på markanvändning, boende och trafik i Jakobstadsregionen. Basutredningen gällande Jakobstadsregionens regionsstrukturplan 2030, dvs. JASU utarbetades år Jakobstadsregionens kommunala samarbetsnämnd utsåg år 2010 en regional markanvändningsgrupp för att fortsätta arbetet som inleddes i och med JASU. I mars 2012 färdigställdes en kartläggning och analys av nuläget. Målet med detta arbete har varit att definiera gemensamma mål i MBT-frågor. På basis av dessa mål utarbetas en regionstrukturplan under år MBT-samarbetsprojektets tidtabell framgår av bilden nedan. Detta arbete har genomförts i tre olika skeden under hösten 2012: 1) Scenarioworkshop ) All-ting -seminariet ) Slutrapport med resultat. Detta arbete innehåller en sammanfattning av de regionala aktörernas och kommunernas gemensamma mål i MBT-frågor i Jakobstadsregionen utgående ifrån responsen vid scenarioworkshopen och All-tinget. Resultaten från scenarioworkshopen och All-tinget har sammanställts i rapporten. Arbetet har omfattat tre teman i anslutning till MBT-frågor: 1) Boende och fritid 2) Trafik 3) Näringsliv och service.

4 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 2 (27) Markanvändning berör alla dessa temaområden. Arbetets tidtabell framgår av bilden nedan. Scenarioworkshopen ordnades i Kronoby I workshopen deltog Jakobstadsregionens markanvändningsgrupp och den regionala samarbetsnämnden. Det allmänna målet med scenarier är att visa hur den önskvärda framtidsvisionen skall utvecklas från nuläget framåt, dvs. hur Jakobstadsregionen kommer att utvecklas i framtiden. MBT-All-tinget ordnades i Bennäs Till seminariet hade inbjudits fullmäktigeledamöter, tjänstemän samt representanter för näringsliv och intresseorganisationer. Vid seminariet ordnades en interaktiv omröstning, i vilken deltagarna kunde ta ställning till olika alternativ och scenariolösningar. Som utgångsmaterial har använts befintliga utredningar, bl.a. den regionala strategin, nuvarande trender och tidigare utarbetade scenarier, resultat från kommunspecifika workshops (våren 2012), rapporten Nuvarande samhällsstrukturutveckling i Jakobstadsregionen ( ) samt Regionstrukturplanen för Jakobstadsregionen JASU (2005). Också de riksomfattande målen för områdesanvändning och Österbottens landskapsplan ska beaktas i MBT-samarbetet. Arbetet har beställts av Ab Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia, där arbetet har styrts av regionplanerare Gustav Nygård och tf. verkställande direktör Maria Nybäck. Som konsult fungerade FCG Finnish Consulting Group Oy, där de ansvariga var ledande konsult Asta Nupponen och planeringschef Pertti Malinen.

5 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 3 (27) 2 Riksomfattande mål för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen utgör en del av markanvändnings- och bygglagens system för planering av områdesanvändningen. Målen ska: säkerställa att frågor av riksomfattande betydelse beaktas i landskapens och kommunernas planläggning och i de statliga myndigheternas verksamhet, bidra till att målen i markanvändnings- och bygglagen samt målen för områdesanvändningen uppnås, av vilka de viktigaste är en god livsmiljö och hållbar utveckling, utgöra ett instrument som gör det möjligt att i förväg styra planläggningen så att nationellt viktiga frågor beaktas på ett konsekvent och enhetligt sätt, främja verkställigheten av internationella överenskommelser i Finland och skapa förutsättningar för genomförandet av riksomfattande projekt när det gäller områdesanvändningen. Enligt markanvändnings- och bygglagen skall målen beaktas och främjas vid planeringen i landskapen, vid kommunernas planläggning och i de statliga myndigheternas verksamhet. 3 Landskapet Österbotten Landskapet Österbotten består av 17 medlemskommuner och fyra ekonomiska regioner, vilka är Jakobstadsregionen, Vasasregionen, Kyroland och Sydösterbotten. Österbottens vision för år 2040 är följande: Ny energi i Österbotten - kraft ur hög kompetens, kulturell mångfald och stark sammanhållning. Österbottens strategiska riktlinjer är: 1. Konkurrenskraft och image Österbotten är känt för att vara energiskt 2. Arbetskraft och kompetens internationella och kunniga innovatörernas Österbotten 3. Tillgänglighet och balanserad regionstruktur de hållbara strukturernas och utmärkta förbindelsernas Österbotten 4. Välfärd, kultur och socialt kapital den kulturella mångfalden är en källa till välfärd i Österbotten 5. Naturens och miljöns välbefinnande Österbotten, ett område på toppnivå i arbetet för att stävja klimatförändringen Österbottens tyngdpunktsområden för att uppnå målen gällande tillgänglighet och balanserad regionstruktur: En behärskad och balanserad utveckling av regionstrukturen Utmärkt tillgänglighet i och med ett samordnat trafiksystem och logistiska helhetslösningar Utveckling av mångsidiga modeller för distribuerad energiproduktion i Österbotten Genom snabba förändringar i informationssamhället mot ett ubiksamhälle.

6 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 4 (27) Regionstrukturen utvecklas behärskat och balanserat genom följande viktiga utvecklingsperspektiv: Vidareutveckla Jakobstadsregionens och Karlebyregionens gemensamma regionstruktur genom t.ex. gemensam planering av markanvändning och bebyggelse samt genom att gynna trafik som är förenlig med hållbar utveckling Positivt inverka på invandring och migration inom landet och bl.a. genom samhällsplanering skapa mångsidiga boendemiljöer, förbättra servicens tillgänglighet och reservera tillräckliga områden för olika funktioner Skapa en övergripande syn på lokaliseringen av kommersiella tjänster och logistikarrangemang kopplade till dem Utnyttja den befintliga samhällsstrukturen och nationalförmögenheten genom att placera funktioner i redan befintlig infrastruktur Planera och tillhandahålla kollektivtrafik i stadsregionerna och glesbygden enligt KETJU-programmets mål Datakommunikation och -nät utnyttjas målmedvetet Upptäcka signaler om förändring och reagera på dem Förverkliga energistrategin för landskapet samt utarbeta en klimatstrategi Natur- och kulturmiljöinventeringar och program Utveckla de nationella och regionala trafiknäten och säkerställa en tillräckligt hög nivå på nationella, regionala och lokala trafikinvesteringar. Österbottens trafiksystemplan Skapa förutsättningar för att samordna markanvändning och trafik Trafikförutsättningar för en kompaktare samhällsstruktur och en effektiv användning av servicenätet i stadsområdena och byarna i utveckling Städernas ömsesidiga samarbete ska underlättas genom att förbättra rese- och fraktkedjornas funktionalitet mellan städerna 2. Utveckla tillgängligheten och förflyttningsmöjligheterna Förbindelserna inom stadsområdena och mellan städerna utvecklas enligt behov i rese- och fraktkedjorna Tågförbindelser mellan Österbotten och huvudstadsområdet försnabbas och servicenivån förbättras De internationella persontrafikförbindelserna över Kvarken utvecklas Flygförbindelserna förbättras Kollektivtrafikens andel ska ökas speciellt i stadsområdena Vägförbindelsernas anvisningar förbättras 3. Förbättra de logistiska verksamhetsförutsättningarna Österbottens huvudförbindelser och trafikservicen utvecklas så att trafiken och transporterna löper utan störningar (låg bullernivå) och att transporternas tidtabeller håller Hamnförbindelserna utvecklas. Österbottens regionstruktur 2030 Kännetecknande för Österbottens regionstruktur 2030 är livskraftiga stadsregioner och väl fungerande trafikförbindelser samt älvdalar med lantbruksområden och landsbygdsnäringar. Österbottens regionstruktur bildas av tre olika centrumnätverk: 1) Vasaregionen som består av Vasaregionen och Kyroland. Österbottens landskapscentrum, Vasa, fungerar som motor för hela landskapet. Vasa är en universitetsstad och dess ställning framhävs också i Kvarken- och Östersjösamarbetet.

7 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 5 (27) 2) Jakobstadsregionen, landskapets norra regioncentrum. Regionens starka sidor är mångsidig industri och goda trafikförbindelser. 3) Sydösterbotten är ett regioncentrum som består av tre städer. Regionens styrka baseras på ett omfattande samarbete, kemisk och mekanisk träförädling och växthusodling. 4 Jakobstadsregionen Jakobstadsregionen består av fem kommuner. Regionen verkningsområde sträcker sig från Karleby i norr till Vasaregionen i söder. Jakobstad med sin täta stadsstruktur utgör regionens centrum. Den andra staden i regionen är Nykarleby. Den ekonomiska regionen omfattar därtill Kronoby, Larsmo och Pedersöre kommuner. I de övriga kommunerna finns bosättningen utspridd i mindre tätorter och byar. De fem kommunerna har en total areal på över 4540 kvadratkilometer. Eftersom det är fråga om en ekonomisk region vid kusten är vattendragens andel av den totala arealen hög. Jakobstadsregionens totala landareal är ca 2470 km 2. Den ekonomiska regionen har totalt något under invånare och befolkningstätheten är ca 20,0 invånare per kvadratkilometer. Medeltalet i landet är 17,5 invånare/km 2. Jakobstadsregionen hade invånare i slutet av år Befolkningen ökade med 111 personer under året. Den ekonomiska regionen hade företagsverksamhetspunkter med anställda år Andelen av arbetslösa arbetssökande var 5,7 % i slutet av år 2011 och antalet arbetslösa arbetssökande var Immigranternas sysselsättningsläge var god i nationell jämförelse. Kommunerna i Jakobstadsregionen har svenska som majoritetsspråk. Nästan 76 % av invånarna i regionen är svenskspråkiga. Larsmo har mest svenskspråkiga i förhållande till invånarantalet, t.o.m 92,6 % av invånarna är svenskspråkiga. En knapp majoritet (56,4 %) av befolkningen i regioncentrumet Jakobstad har svenska som modersmål. Regionen har goda trafikförbindelser. De viktigaste vägförbindelserna är riksväg 8 längs kusten och riksväg 19 med förbindelser till Seinäjoki och Tammerfors. Stationen i

8 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 6 (27) Bennäs innebär en järnvägsförbindelse till övriga Finland. Flygstationen Karleby- Jakobstad betjänar inrikesförbindelser och charterflyg utomlands. Jakobstads hamn betjänar frakttrafik. Regionen har en stark industri. Lantbruk, massa- och papperstillverkning, livsmedelsindustri, båtindustri samt tillverkning av metall-, gummi- och plastprodukter är starka näringar. Industrin i regionen är traditionellt mycket internationell. Lantbruket och landsbygden i regionen är mycket livskraftig. Inom lantbruk har satsats på djuruppfödning och ekologisk produktion. Pälsdjurshållning är en viktig produktionsgren inom lantbruket. Näringslivet fördelar sig i huvudsak till tre huvudområden: industri (34 %), offentlig sektor (26 %) och privat servicesektor (19 %). Jämfört med statistiken gällande hela landskapet har Jakobstadsregionen mera arbetsplatser inom industrisektorn och något mindre arbetsplatser inom offentlig och privat servicesektor. Speciellt företag i Nykarleby och Pedersöre har svårigheter att rekrytera yrkeskunnig arbetskraft. Arbetsrelaterad inflyttning till landet ökar stadigt. Bristen på metallarbetare och byggnadsarbetare har blivit allt större. Primärproduktionens och handelns andelar är lika stora, men i landskapet Österbotten är primärproduktionens andel i genomsnitt något mindre. Sysselsättningsläget i alla Jakobstadsregionens kommuner är bättre än landets genomsnitt. Regionens arbetslöshetsprocent var ca 8 % år 2009, när det är så högt som 10,8 % på riksnivå. (Alueelliset talousnäkymät 1/2012, TEM:s och NTMcentralens publikation) Jakobstads hamns användningsgrad är god och hamnen har en stabil ställning som en lastningshamn för cellulosa, papper och virke. Det nya farledsdjupet kommer att höja kapaciteten. Farleden till Jakobstads hamn fördjupas från 9 meter till 11 meter. Arbetet inleddes år Anslutningstrafiken till hamnen har planerats och delvis förverkligats genom Jakobstad. Den livligt trafikerade vägen väntar på statens finansieringsbeslut. Jakobstadsregionens regionstrukturscenarier Jakobstadsregionens tre regionstrukturscenarier (JASU, 2005) beskriver samghällsutvecklingens verkningar. Scenarierna är följande: 1. Polariserad regionstruktur 2. Utvecklingszon-regionstruktur 3. Närcentrum-regionstruktur Scenariot polariserad regionstruktur baserar sig på kraftig centralisering och globalisering av funktioner, fortgående ökad konsumtion och produktion och handelsteknologiska värden. Scenariot utvecklingszon-regionstruktur baserar sig på differentierad utveckling i olika landsdelar, europeisk landskapsbaserad förvaltningskultur, verksamhets- och strukturmodeller i regionala utvecklingszoner och värden gällande självförsörjning och lokalproduktion. Konsumtion och produktion är på nuvarande nivå i detta scenario. Scenariot närcentrum-regionstruktur baserar sig på funktioner och strukturer som bygger på lokala förhållanden, verksamheter och strukturer som bygger på självförsörjning och egen aktivitet samt ekologiska värden. Konsumtion och produktion sjunker i detta scenario.

9 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 7 (27) Jakobstadsregionens tre regionstrukturscenarier framgår av bilden nedan.

10 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 8 (27) 5 Boende och fritid Befolkning Jakobstadsregionens befolkning har ökat under åren Jakobstadsregionen hade invånare i slutet av år Jakobstadsregionen har lyckats hålla kvar sin befolkning och bilda en motvikt till stora befolkningscentrum. Procentuellt har befolkningen ökat mest i Larsmo och Pedersöre och minskat mest i Kronoby. Bild 1. Jakobstadsregionens befolkningsutveckling och prognos (Källa: Statistikcentralen, 2011). Nativiteten i Jakobstadsregionen är stor, vilket bevisas av de yngre åldersklasserna. 76 % av befolkningen har svenska som modersmål, 21 % finska och 3 % övriga språk. Befolkningstätheten i regionen är 20 personer/km 2. Befolkningens utbildningsnivå är relativt låg. Jakobstad har den högsta utbildningsnivån i regionen. Utbudet av utbildning på andra stadiet är dock mångsidigt. Urbaniseringen har inte varit lika kraftig som i landet i genomsnitt. Jakobstad och Nykarleby fungerar som attraktiva centrum. Larsmo och Bosund är de snabbast växande tätorterna i Jakobstadsregionen. Tätorten som förlorat procentuellt mest är Terjärv som också har det största avståndet till närmaste stad. Glesbygdsbefolkningen ökar procentuellt mest inom en radie på 10 kilometer från Jakobstad och Karleby. Den spridda bebyggelsen kring Jakobstad växer snabbare än själva tätorten.

11 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 9 (27) Bild 2. Befolkningsförändringen i Jakobstadsregionen Flyttningsrörelsen Den största nettoflyttningsströmmen i Jakobstadsregionen under åren gick från Nykarleby till Jakobstad. Nettoströmmen från Pedersöre är också stor till Jakobstad. Larsmos och Kronobys läge i närheten av städernas arbetsplatser gör dem till lockande boendeorter. Jakobstad lockar invånare från grannkommunerna, men förlorar också invånare till större städer. Till Nykarleby kommer också mycket folk från utlandet. Jakobstadsregionen förlorar också invånare till andra områden, bl.a. Vasa, Helsingfors och Åbo.

12 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 10 (27) Bild3. Nettoflyttningsströmmar i Jakobstadsregionen Scenarier gällande boende Enligt VTT:s rapport behöver Jakobstadsregionen 4180 nya bostäder fram till år % av de nya bostäderna i Jakobstadsregionen byggs utanför tätortsområden. Nedan presenteras tre olika scenarier med olika betoningar för placering av de 4180 nya bostäderna. 1. Nuvarande utveckling, där bostadsproduktionen fördelar sig tämligen fritt utan noggrann planering Friare byggande Primärproduktionen och områden som planeras i framtiden kan störas av utvecklingen Svårt att ordna kommunal service, t.ex. på glesbygdsområden

13 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 11 (27) 2. Starka servicetätorter där bostadsproduktionen koncentreras till nuvarande tätorter och bosättningscentra i närheten av service Servicetätorterna växer, offentlig och kommunal service utvecklas Vissa tätorter kan garantera hög servicenivå Jakobstad bevaras som ett klart regioncentrum

14 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 12 (27) 3. Levande byar, där bostadsproduktionen fördelar sig jämnt mellan tätorter och landsbygden Byar och tätorter växer Byggandet styrs till kärnbyar på landsbygden Stör ej primärproduktionen Jakobstad fortsätter som regionens servicecentrum Rekreation och turism Turismen sysselsatte 116 personarbetsår i Jakobstadsregionen år Längs Jakobstadsregionens kust finns en bred zon med rekreations- och skyddsområden. Kustområdet ingår i ett större nätverk i Kvarkenområdet. Stormossen Mesmossen Blekmossen Svartholmsmossen och Storsand är Natura områden i Nykarleby. I Jakobstadsregionen finns flera kulturlandskapsområden. I Jakobstad har en viktig, gammal, österbottnisk trästadshelhet bevarats. Den havsnära miljön kan utvecklas för skärgårds- och naturturism, och byarna för landsbygdsturism. Rekreations- och naturturismen kan utvecklas vidare. 7 Broars Skärgård marknadsför turismutbudet i Karleby, Jakobstad, Pedersöre, Kronoby, Larsmo och Nykarleby. Väg 749 går från Jakobstad till Karleby alldeles invid västkusten. Vägen kallas ofta för Sju broars väg och längden är ca 35 kilometer. Längs rutten finns platser som Vikarholmen, Holm, Eugmo, Bosund och Öja. Längs hela sträckan finns en ytbelagd cykelled.

15 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 13 (27) 6 Trafik Bild 4. Rekreations- och turismområden samt rutter i Jakobstadsregionen. Landsvägstrafik Jakobstadsregionen har ett täckande trafiknät, men t.ex. utvecklingen av statliga vägar hänger efter jämfört med näringslivets behov, markanvändningen och den ökade trafiken. Landsvägstrafiken förväntas öka mest på riksvägen mellan Karleby-Ytterjeppo, strandvägen mellan Holm-Sundby, samt på stamväg 68 mellan Jakobstad-Edsevö och mellan Jakobstad-Bennäs. Pendlingstrafiken över kommungränserna har ökat stadigt och arbetsresorna har blivit längre. De största pendlingsströmmarna går från Pedersöre, Larsmo och Karleby till Jakobstad. Kronoby kommun är den enda kommunen i regionen som hör till Karlebys pendlingsområde istället för Jakobstad.

16 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 14 (27) Bild 5. Pendling i Jakobstadsregionen år Utvecklandet av kollektivtrafiken är en utmaning för regionen. Största delen av arbetspendlingen sker med privatbilar. Mellan Jakobstad och järnvägsstationen i Bennäs fungerar kollektivtrafiken väl. Rutten från Karleby via Larsmo och Kronoby till Jakobstad och vidare till Nykarleby och Vasa har relativt god ruttrafik. Från Nedervetil finns också fungerande trafik till Karleby. Kollektivtrafiken borde dock utvecklas vidare. Flygtrafik Karleby-Jakobstad flygstation har en stor regional betydelse. Flygstationens ruttrafik har genomgått förändringar. Inrikestrafiken till Helsingfors fungerar. Den nyaste rutten till utlandet går till Stockholm. År 2011 hade Karleby-Jakobstad flygstation resenärer. Idag har flygstationen ingen märkbar flygfrakttrafik eftersom flygplanstypen som används inte möjliggör detta. Största delen av områdets flygfrakttrafik går landvägen till Tammerfors, Helsingfors och Åbo och fortsätter sedan med flyg. Tågtrafik Järnvägsstationen i Bennäs passeras av 24 passagerartåg av vilka fyra Pendolino-tåg och åtta Intercity-tåg stannar i Bennäs. Persontrafiken i Bennäs har förbättrats något och Pendolino-tågen har ersatt snabbtågen. Banan har grundförbättrats och förbättringsarbetet fortsätter. På stationsområdet i Bennäs görs också stora investeringar som höjer stationens servicenivå. Hamntrafik Jakobstads hamns godstrafik omfattade 1,66 miljoner ton år Två tredjedelar av godstrafiken bestod av import och den största importvarugruppen, dvs. 62 % bestod av råvirke och flis. Exporten var över en halv miljon ton, de största exportprodukterna var pappersmassa och sågvirke. Speciellt importen har ökat kraftigt. Jakobstads hamn utvecklas genom att farleden till hamnen fördjupas.

17 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 15 (27) Bild 6. Infrastrukturen i Jakobstadsregionen. Datakommunikation Tillgången till goda datakommunikationsförbindelser förväntas öka och leda till ökat distansarbete. Till exempel JNT har byggt anslutningar i Jakobstad och Larsmo och företaget betjänar en stor del av Jakobstadsregionen. Fibernätet utvidgas vidare i tätorter och glesbygdsområden. Energiförsörjning Klimatförändringen, ökningen av den totala elförbrukningen och dyrare energi är orsakerna till att det måste satsas på förnybara naturresurser och nya energiformer. I Jakobstadsregionen produceras mera energi än vad som förbrukas. Energiproduktionen i Jakobstadsregionen består av Alholmens Krafts och UPM-Kymmene Oyj:s produktion, vattenkraft och vindkraftverket i Larsmo. Därtill produceras fjärrvärme lokalt med flis. Bioenergiproduktionen har ökat, och avfallsförbränningens betydelse har ökat. Staten uppmuntrar till satsningar på vindkraft och Jakobstradsregionen har potential att satsa på den här energiformen.

18 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 16 (27) Bild 7. Energiförsörjning i Jakobstadsregionen. 7 Näringsliv och service Näringsliv Servicesektorn sysselsatte 56,6 %, förädlingen 34,6 % och primärproduktionen 7,9 % av den arbetsföra befolkningen i Jakobstadsregionen år De flesta av de nya arbetsplatserna, dvs. två tredjedelar har uppstått i tätorter. År 2009 fanns 87,3 % av arbetsplatserna i tätorter. Antalet lantbruksföretag i Jakobstadsregionen har sjunkit med 200 företag under tio år. I dag finns det ca tusen lantbruksföretag. Lantbrukens odlade åkerareal har samtidigt ökat. Ekoodlingens andel av odlingsarealen antas vara idag 9 % på Österbottens NTMområde. Livsmedelsproduktionen sysselsatte 900 personer i Jakobstadsregionen år Pappers- och pappersvarubranschen samt stål- och metallproduktionen har förlorat mest av de större branscherna. Båtklustret har bevarats trots att branschen har utsatts för utmaningar. De minsta produktionsområdena i regionen, dvs. beklädnads-, textiloch möbelbranschen har minskat något. Tillverkningsindustrin i regionen finns kring Jakobstad och större tätorter.

19 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 17 (27) Bild 8. Tillverkningsindustrins mångsidighet i Jakobstadsregionen år 2009 (Källa: Toimiala Online, 2012). Bild 9. Arbetsplatsernas placering i Jakobstadsregionen år Service Tillgången till service är relativt god i Jakobstadsregionen. Jakobstads stad är det största servicecentrumet och även Pedersöre har fem orter (Sandsund, Bennäs, Kållby, Esse, Lillby) med hög servicenivå. Stadscentrumområdet, Munsala och Jeppo är Nykarlebys servicecentrum. Larsmo har kommuncentret i Holm och Kronoby kommun har tre delcentra (Kronoby, Terjärv, Nedervetil). Enligt landskapsplanen fungerar Bosund, Ytteresse, Nederpurmo och Småbönders som servicebyar.

20 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 18 (27) Bild 10. Handeln i Jakobstadsregionen 2010/2012. Bild 11. Kommunal service i Jakobstadsregionen år 2012.

21 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 19 (27) Handeln är starkast i Jakobstad och Nykarleby. Fem bybutiker har nedlagts under åren , men två butiker har startats på nytt med nya krafter. Efter år 2005 har en byskola i Pedersöre och en i Nykarleby stängts. Nedläggningsmöjligheten har diskuterats ifråga om fem byskolor. Hälsovårdsmottagningarna kommer att förändras i och med att funktioner sammanslås. Bild 12. Tillgång till service i Jakobstadsregionen år Sammanfattning av Jakobstadsregionens nuläge Jakobstadsregionens nuläge har jämförts med de tre JASU-scenarierna. Resultatet visar att utvecklinszon-regionstrukturen motsvarar den nuvarande utvecklingen bäst. Följande trender är betydande för Jakobstadsregionen: Positiv befolkningsutveckling Den avlägsna landsbygden och byarnas befolkning minskar Jakobstads centrum stagnerar i befolkning medan området kring staden ökar Jakobstad och Larsmo är attraktiva flyttmål Inom Finland tappar regionen unga invånare till större stadsregioner som Vasa, Helsingfors och Åbo Invandringen från utlandet ökar, utlänningarnas andel växer Utbildningsnivån är lägre än den nationella nivån Det kommersiella utbudet är centrerat till större tätorter Arbetsplatserna är koncentrerade till tätorterna Strukturomvandlingen inom jordbruket fortsätter, jordbrukens storlek växer medan antalet minskar Hamn-, tåg- och flygtrafikens utveckling ser stabil ut Pendlingen ökar, likaså arbetsresans längd, rörligheten på arbetsmarknaden har ökat IT-kommunikationen går framåt, fibernätet expanderar fortfarande

22 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 20 (27) De förnyelsebara energiformerna har utvecklingspotential 9 Scenarioworkshopens resultat Scenarioworkshopen ordnades i Kronoby. I workshopen deltog Jakobstadsregionens markanvändningsgrupp och den regionala samarbetsnämnden. I workshopen behandlades tre olika teman: Boende och fritid, Trafik samt Näringsliv och service. En sammanfattning av workshopens svar presenteras nedan. Boende - Arbetsplatserna är A&O - Lockande av välutbildad arbetskraft - Marknadsföring är viktigt, t.ex. barnfamiljer, trivsam boendemiljö, närhet till havet - Kulturmiljöerna och det gamla byggnadsbeståndet ska bevaras - Möjligheter att få odlingslotter ska utvecklas - Tvåspråkigheten ska utnyttjas, t.ex. språkbad - Inflyttare ska integreras i arbetsmarknaden - Utbildningsutbudet ska förbättras - Mångsidigt bostads- och tomtutbud - Ny bostadsproduktion i tätorterna, i närheten av arbetsplatser och service - Tätare boende garanterar bättre service - Ny bostadsproduktion i närheten av Jakobstad (Jakobstad-Sandsund-Risöhäll) och utvecklingskorridorerna, jfr. JASU och MBT-processerna - Jakobstadsregionen ska ha ett klart regionalt centrum - Landsbygden ska hållas levande, vissa byar ska utvecklas - Utbudet av fritidstomter är tillräckligt, hellre mera tomter för fast bosättning - Allmän tillgång till obebyggda strandområden ska bevaras, fritidsbyggande längre bort från stränder, t.ex. gemensamma strandområden - Också industrins utrymmesbehov borde beaktas i planeringen. Fritid - Mera samarbete ifråga om fritidsservice, en regional arbetsfördelning behövs - Kommunalt samarbete ifråga om byggande av idrottsanläggningar, t.ex. ishall, skidtunnel, motorsportcentrum, konstgräsplaner - Sammanfoga befintlig idrotts- och kulturservice, resurserna ska satsas på specialisering - UF-verksamheten ska utvecklas - Rutter för cykel, friluft och snöskoter ska utvecklas - Båtturism ska utvecklas, t.ex. gästhamnar - Fisketurism ska utvecklas - Tillgången till skärgården ska garanteras - Turismmarknadsföringen ska utvecklas, effektivare turismorganisationen, paket med turismprodukter - Turism baserar sig på tillgång till service - Utvecklande av turism året runt - Mera inkvartering av typen bed&breakfast. Trafik - Riksväg 8 är mycket livligt trafikerad, trafiksäkerheten och förhållandena ska förbättras - Lederna för lätt trafik ska utvecklas - Korsningsområdet riksvägarna 8/19 ska utvecklas - Stamvägsnätet riksväg 19-riksväg 8 Ytterjeppo-Karleby ska återupplivas

23 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY 21 (27) - Riksväg 19 är regionens viktigaste förbindelse till stora bosättningscentra, t.ex. Helsingfors, Tammerfors, Åbo - Riksväg 13 och landsväg 63; en del av vägarna i dåligt skick, hör till olika vägdistrikt - Turismvägen 749 (Ytterjeppo-Nykarleby-Jakobstad-Larsmo-Karleby) borde marknadsföras bättre - Hamntrafiken ska utvecklas; riksväg 68, triangelspår i Bennäs, hamnbanans elektrifiering, bangården till hamnområdet, förbindelse till hamnspåret från söder - Utvecklande av kollektivtrafikförbindelser Jakobstad-Karleby - Kollektivtrafik (buss) kunde fungera i ringform, t.ex. Jakobstad-Nykarleby- Kovjoki-Bennäs-Sandsund-Jakobstad - Möjlighet att transportera cykel i buss - Förbättrande av leder för lätt trafik, bl.a. Lövö-Sandsund, Nykarleby-Jakobstad, Jakobstads tätortsområde - Utvecklande av vägar till flygstationen, riksväg 13/ riksväg 8, förbättrande av leder för lätt trafik - Nya flygrutter, jmf. Stockholm - Utvecklande och marknadsföring av flygstationens kollektivtrafikförbindelser (buss och taxi) - Logistikcentra: riksväg 8, Kronoby, Edsevö, Ytterjeppo, korsningen riksväg 8/riksväg 19, landsväg 68 och 748 i Kronoby - Utvecklande av nya energiformer, t.ex. vindkraft och biogas. Näringsliv - Gott tomtutbud, även för småföretag - Fungerande trafikförbindelser - Samarbete mellan företag inom samma bransch, möjlighet till större marknader och kunnande - Tillgång till arbetskraft och utbildning ska garanteras - Överväg noga hur olika näringslivsfunktioner passar på olika områden, t.ex. skilda industri- och bostadsområden - Samarbete med Mellersta Österbotten ifråga om lithium-förekomsten i Nedervetil, t.ex. sökning och forskning - Lantbruk och pälsuppfödning ska ses som produktionsområden som ska utvecklas - Mera arbetsplatser också för högtutbildade - Utbildning för privat- och småföretagande - Yrkesutbildning ska betjäna näringslivet - Kommunalt samarbete ifråga om utbildning - Tvåspråkighet och övriga språk som resurs, t.ex. internationalisering - Mera information om regionens arbetsplatser - Marknadsföring av framgångshistorier. Service - Kommunerna ska ha fungerande basservice - Landsbygden borde hållas livskraftig - Service för finskspråkiga anställda, jmf. arbetsplatser inom storindustrin - Den kommersiella servicenivån kan inte upprätthållas på samma nivå överallt, servicen kommer att koncentreras - Utrymmeskrävande handel borde placeras där det finns tillräckligt med utrymme och goda logistiska förbindelser, t.ex. nära riksvägar och järnvägen, Jakobstads bangårdsområde, Pedersöre-Edsevö-området - Kommunal service ska centraliseras, av t.ex. ekonomiska orsaker

Livskvalitet 2040. Jakobstadsregionens strukturplan, rapport med allmänna förfaranden JAKOBSTAD KRONOBY LARSMO NYKARLEBY PEDERSÖRE

Livskvalitet 2040. Jakobstadsregionens strukturplan, rapport med allmänna förfaranden JAKOBSTAD KRONOBY LARSMO NYKARLEBY PEDERSÖRE Jakobstadsregionens strukturplan, rapport med allmänna förfaranden JAKOBSTAD KRONOBY LARSMO NYKARLEBY PEDERSÖRE Godkänd av kommunala samarbetsnämnden i Pedersörenejden 25.11.2013 Förord Du håller i din

Läs mer

HELSINGFORS- REGIONEN 2050

HELSINGFORS- REGIONEN 2050 HELSINGFORS- REGIONEN 2050 Strategiska riktlinjer för markanvändning, boende och trafik Helsingforsregionens VISION Helsingforsregionen är ett centrum i världsklass för affärsrörelse och innovationer.

Läs mer

Målsättningar för den regionala kommunikationen

Målsättningar för den regionala kommunikationen Målsättningar för den regionala kommunikationen 202020 Vasaregionens image bland Finlands topp 6 regioner En nationellt stark bild av Vasaregionen som sysselsättare av kunniga personer i synnerhet inom

Läs mer

Riksväg E8. Från Åbo till Torneå

Riksväg E8. Från Åbo till Torneå Riksväg E8 Från Åbo till Torneå 2Olkiluoto på vintern. Bild: Hannu Huovila/TVO 3 Riksväg E8 - säkerställer kustområdets och hela Finlands framtid Riksväg 8 (E8), som förmedlar trafik från Åbo till Uleåborg

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

BESLUT. DNr 4.10.2013. Fastställelse av etapplandskapsplan 1 för Österbotten BESLUT SOM FÖRTS FÖR FASTSTÄLLELSE

BESLUT. DNr 4.10.2013. Fastställelse av etapplandskapsplan 1 för Österbotten BESLUT SOM FÖRTS FÖR FASTSTÄLLELSE BESLUT Givet efter anslag 4.10.2013 DNr YM4/5222/2012 ÄRENDE Fastställelse av etapplandskapsplan 1 för Österbotten BESLUT SOM FÖRTS FÖR FASTSTÄLLELSE PLANENS INNEHÅLL UTLÅTANDEN Österbottens förbunds landskapsfullmäktiges

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 2015 AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 Nylands förbund Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2015 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Mottagare. Larsmo kommun. Dokument. Program för deltagande och bedömning. Datum 14.2.2014 LARSMO KOMMUN REVIDERING OCH UTVIDGNING AV HOLM DETALJPLAN

Mottagare. Larsmo kommun. Dokument. Program för deltagande och bedömning. Datum 14.2.2014 LARSMO KOMMUN REVIDERING OCH UTVIDGNING AV HOLM DETALJPLAN Mottagare Larsmo kommun Dokument Program för deltagande och bedömning Datum 14.2.2014 LARSMO KOMMUN REVIDERING OCH UTVIDGNING AV HOLM DETALJPLAN 1-2 LARSMO KOMMUN REVIDERING OCH UTVIDGNING AV HOLM DETALJPLAN

Läs mer

MUOKKAA PERUSTYYLEJÄ NAPS. - Muokkaa tekstin perustyylejä napsauttamalla - toinen taso kolmas taso neljäs taso viides taso

MUOKKAA PERUSTYYLEJÄ NAPS. - Muokkaa tekstin perustyylejä napsauttamalla - toinen taso kolmas taso neljäs taso viides taso MUOKKAA PERUSTYYLEJÄ NAPS. - Muokkaa tekstin perustyylejä napsauttamalla - toinen taso kolmas taso neljäs taso viides taso MUOKKAA PERUSTYYLEJÄ NAPS. - Muokkaa tekstin perustyylejä napsauttamalla - toinen

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor:

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor: Stadsstyrelsen 58 17.03.2014 Utlåtande om Egentliga Finlands landskapsstrategi 1088/00.04.01/2014 Stadsstyrelsen 58 Beredare Näringslivschef Tomas Eklund, tfn 040 488 5675 Föredragande Stadsdirektör Folke

Läs mer

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Antagen KF 2014-05-26 105 1(5) Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Syfte 2 1.2 Avgränsning 2 2 Begrepp 2 3 Mål 3 4 Boende och fritid

Läs mer

Mål och riktlinjer för Helsingfors trafikplanering

Mål och riktlinjer för Helsingfors trafikplanering Mål och riktlinjer för Helsingfors trafikplanering 2 Trafiken i en växande stad Helsingfors växer, trafiken ökar Helsingfors och Helsingforsregionen växer kraftigt. Man har uppskattat att folkmängden i

Läs mer

ÖSTERBOTTENS LANDSKAPSPLAN: ETAPP 2. Förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten. Program för deltagande och bedömning

ÖSTERBOTTENS LANDSKAPSPLAN: ETAPP 2. Förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten. Program för deltagande och bedömning ÖSTERBOTTENS LANDSKAPSPLAN: ETAPP 2 Förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten Program för deltagande och bedömning Landskapsstyrelsen 28.9.2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. Inledning 2 2.

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Trafikförhållanden Trafikverkets långsiktiga plan. Köpenhamn April 2011 Otto Kärki

Trafikförhållanden Trafikverkets långsiktiga plan. Köpenhamn April 2011 Otto Kärki Trafikförhållanden 2035 - Trafikverkets långsiktiga plan Köpenhamn 6.-8. April 2011 Otto Kärki Trafikförhållanden 2035 Trafikverkets expertuppfattning om framtidens trafiksystem och hur det ska byggas

Läs mer

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering Strukturbild för Skåne - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN

Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN 1 DET HÄR VILL VI UPPNÅ VISIONEN OM SÖDERTÖRN 2025 Södertörn är en attraktiv del av Stockholm

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer

Läs mer

Minskningen av näringsbelastningen på Östersjön och förbättringen av säkerheten vid sjötransporterna kräver internationellt samarbete.

Minskningen av näringsbelastningen på Östersjön och förbättringen av säkerheten vid sjötransporterna kräver internationellt samarbete. Innehållsförteckning 1. Visionär topputvecklare av Nyland 2. Landskapets utvecklingsmål 3. Mål inom strategiskt partnerskap 4. Mål inom kommunikation och kompetens 5. Viktigaste intressegruppers förväntningar

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

KALLELSESIDA Utfärdat 19.11.2012

KALLELSESIDA Utfärdat 19.11.2012 KALLELSESIDA Utfärdat 6/63 Sammanträdestid Måndagen den 19 november 2012, kl. 10.00 Sammanträdesplats Kronoby Folkhögskola Ärendets nummer Ärende 51. LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET 52. PROTOKOLLJUSTERING 53.

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

Susanna Ehrs. 1 februari 2012

Susanna Ehrs. 1 februari 2012 Susanna Ehrs 1 februari 2012 Kvarkenregionen Den smalaste delen av Bottniska viken kallas Kvarken. Avstånd från kust till kust: Ca 80 km Mellan de yttersta öarna: Ca 25 km Kvarkenregionen i Finland: Österbotten,

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt: December 2013

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt: December 2013 POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Sysselsättningsöversikt: December 2013 SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT december 2013 Ytterligare information: Jorma Höykinpuro tfn +358 50 312 8568 och Olli Peltola tfn +358 50 312 8727 Österbottens

Läs mer

Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät

Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät Bilagor 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät 7 BILAGA 1 Tillfällig beredning Vision 2020:s uppdrag Beredningen ska utarbeta ett sammanhållet

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Vuxenutbildningen i Svenskfinland

Vuxenutbildningen i Svenskfinland Vuxenutbildningen i Svenskfinland 25 64-åringar 9,0 % 27,5 % 4,8 % 8,9 % 3,0 % 4,7 % 1,3 % 2,9 % Källa: Statistikcentralen Innehåll Vuxenutbildningen i Svenskfinland 261 Inledning 264 1 Beskrivning av

Läs mer

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö

Läs mer

STATSRÅDETS BESLUT OM REVIDERING AV DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN. Utfärdat efter anslag i Helsingfors den 13 november 2008

STATSRÅDETS BESLUT OM REVIDERING AV DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN. Utfärdat efter anslag i Helsingfors den 13 november 2008 STATSRÅDETS BESLUT OM REVIDERING AV DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN Utfärdat efter anslag i Helsingfors den 13 november 2008 Genom detta beslut reviderar statsrådet sitt beslut av den 30

Läs mer

Landskapsprogram för Österbotten Program för deltagande och bedömning

Landskapsprogram för Österbotten Program för deltagande och bedömning Landskapsprogram för Österbotten 2018 2021 Program för deltagande och bedömning Godkänd av landskapsstyrelsen 30.1.2017 Innehåll 1 Landskapsprogrammets utgångspunkter... 3 2 Landskapsprogrammets syfte

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Jobben först i möjligheternas Skåne

Jobben först i möjligheternas Skåne J O B B P R O G R A M F Ö R S K Å N E Jobben först i möjligheternas Skåne Socialdemokraterna i Region Skåne www.socialdemokratena.se/skane Vi socialdemokrater sätter jobben först. Jobb skapas genom att

Läs mer

Lovisanejden 2015 - näringslivsprogram för Lappträsk och Lovisa

Lovisanejden 2015 - näringslivsprogram för Lappträsk och Lovisa Lovisanejden 2015 TTT projektets ledningsgrupp 4.11.2010 Lovisanejden 2015 - näringslivsprogram för Lappträsk och Lovisa 29.10.2010 Lovisanejden 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Energibranschen 5 1.1 Målsättning

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Landsbygdsutveckling i ÖP

Landsbygdsutveckling i ÖP Översiktsplan Sundsvall 2021 Landsbygdsutveckling i ÖP 1. Riktlinjer på olika nivåer 2. Tankar med planeringen 3. Utpekade områden 4. Nästa steg Ulrika Edlund, 2015-09-04 Mål och prioriteringar Attraktiva

Läs mer

Ändring av del av Lepplax strandgeneralplan (Vikman 12:137) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: Y3

Ändring av del av Lepplax strandgeneralplan (Vikman 12:137) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: Y3 Ändring av del av Lepplax strandgeneralplan (Vikman 12:137) Program för deltagande och bedömning (PDB) Plankod: 5994082015Y3 2 Innehållsförteckning: 1. PLANOMRÅDET... 3 2. UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR...

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter

Läs mer

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ ORTSUTVECKLING - FLEN SWOT-analys STADSMILJÖ Flen har ett utmärkt geografiskt läge Sjöar, vacker natur och strövområden finns nära stadens centrum Kostnaderna för att köpa bostad (villa eller bostadsrätt)

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Regional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012

Regional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012 Regional översiktlig planering för Örebroregionen Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012 Regional utvecklingspolitik Rumslig planering RUFS gav oss en tankeställare Syfte Ge ett regionalt perspektiv

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet

DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013 Mål för delgeneralplanearbetet Delgeneralplanen för Kungsporten och Estbacka utarbetas i huvudsak

Läs mer

1 (8) Stadsstyrelsens förslag till utlåtande (Behandlades i stadsstyrelsen 22.10.2007 och behandlas i stadsfullmäktige 31.10.2007)

1 (8) Stadsstyrelsens förslag till utlåtande (Behandlades i stadsstyrelsen 22.10.2007 och behandlas i stadsfullmäktige 31.10.2007) 1 (8) (Behandlades i stadsstyrelsen och Kommunikationsministeriet PB 31 000023 Statsrådet Ref.: Begäran om utlåtande 85/40/2005 Utlåtande om flygplatsutredningen för Helsingforsregionen Flygplatsutredningen

Läs mer

Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg

Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg Goda utsikter för ett livskraftigt Gävleborg Gävleborg i ett större funktionellt perspektiv utmaningar och möjligheter En urbaniserad värld från landbygd till megastäder En osäkrare värld krig, fattigdom,

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Österbottens handelskammare. Bransch- och statistiköversikt April 2015

Österbottens handelskammare. Bransch- och statistiköversikt April 2015 Österbottens handelskammare Bransch- och statistiköversikt April 2015 Branschstruktur handelskammarområdet 2012 tot. ca 110 000 sysselsatta 7 % 32 % Primärproduktion 23 % Industri Byggnadsindustri Handel

Läs mer

Kolari kommun DELGENERALPLAN FÖR TORNE ÄLV- MUONIO ÄLV. Sammandrag av planbeskrivningen. Planområde

Kolari kommun DELGENERALPLAN FÖR TORNE ÄLV- MUONIO ÄLV. Sammandrag av planbeskrivningen. Planområde Pöyry Finland Oy Väinönkatu 1 B FI-40100 Jyväskylä Finland Hemort Vanda, Finland FO-nummer 0625905-6 DELGENERALPLAN FÖR TORNE ÄLV- MUONIO ÄLV Planförslag 15.2.2013 Sida 1 (7) Sammandrag av planbeskrivningen

Läs mer

INGÅ KOMMUN PLANLÄGGNINGS- ÖVERSIKT

INGÅ KOMMUN PLANLÄGGNINGS- ÖVERSIKT INGÅ KOMMUN PLANLÄGGNINGS- ÖVERSIKT 2015 PLANLÄGGNINGSÖVERSIKT Enligt markanvändnings- och bygglagen ska kommunen minst en gång om året upprätta en översikt över de planärenden som är anhängiga eller som

Läs mer

Laholm LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Laholm LEADER LEADER HALLAND HALLAND Laholm g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Laholm Workshop i Laholms kommun Den 23 september 2013 samlades 50 personer i Ysby bygdegård för att

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Sjöbo - en plats för tillväxt

Sjöbo - en plats för tillväxt Sjöbo - en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende Vision för Sjöbo kommun 2011-2020 Sjöbo - en plats för tillväxt. Innehåll Livskvalitet...5 Kunskap...6 Företagande och arbete...9 Infrastruktur...11

Läs mer

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten

Läs mer

Österbottens förbund. Helhetsbedömning av konsekvenserna av Österbottens landskapsplan. Godkänd av landskapsfullmäktige 29.9.2008

Österbottens förbund. Helhetsbedömning av konsekvenserna av Österbottens landskapsplan. Godkänd av landskapsfullmäktige 29.9.2008 Helhetsbedömning av konsekvenserna av Österbottens landskapsplan Godkänd av landskapsfullmäktige 29.9.2008 SUUNNITTELUKESKUS OY 2 SUUNNITTELUKESKUS OY 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR KONSEKVENSBEDÖMNINGEN...

Läs mer

Integration på svenska-närpes stad -en aktiv integrationspolitik som inkluderar hela samhällets engagemang. Tony Pellfolk Vård- och omsorgsdirektör

Integration på svenska-närpes stad -en aktiv integrationspolitik som inkluderar hela samhällets engagemang. Tony Pellfolk Vård- och omsorgsdirektör Integration på svenska-närpes stad -en aktiv integrationspolitik som inkluderar hela samhällets engagemang Tony Pellfolk Vård- och omsorgsdirektör Trådgårdsstaden Närpes Invånarantal (31.12.2015) 9.387

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Ab Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia Oy Pietarsaaren seudun Kehittämisyhtiö Concordia

Ab Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia Oy Pietarsaaren seudun Kehittämisyhtiö Concordia Gustav Nygård 3-2015 Ab Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia Skolgatan 25-27, 68600 Jakobstad tel puh 010 239 7550 Oy Pietarsaaren seudun Kehittämisyhtiö Concordia Koulukatu 25-27, 68600 Pietarsaari

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Energiska. Vasaregionen

Energiska. Vasaregionen Energiska Vasaregionen BILD: Pekka Mäkynen Välkommen till Vasaregionen Energisk Mångsidig Multimodal Kunnig Öppen Unik 3 Det här är Vasaregionen. Läs vidare för att se vad vi menar med de här orden. BILD:

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Österbottens förbund - Pohjanmaan liitto. Österbottens landskapsplan - Planbeskrivning Godkänd av landskapsfullmäktige 29.9.2008

Österbottens förbund - Pohjanmaan liitto. Österbottens landskapsplan - Planbeskrivning Godkänd av landskapsfullmäktige 29.9.2008 Österbottens förbund - Pohjanmaan liitto Österbottens landskapsplan - Planbeskrivning Godkänd av landskapsfullmäktige 29.9.2008 Österbottens landskapsplan Planbeskrivning Godkänd av landskapsfullmäktige

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben 2016-03-17 Dnr: TSN 2016-22 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 Region Östergötland har beretts

Läs mer

Varför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU

Varför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU Varför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU De två korta svaren Därför att: Landsbygdens framtid är viktig för hela samhället Det inte

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun

Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun N 2O4O RRTÄLJE kommun Hur ser framtidens Norrtälje ut? N 2O4O RRTÄLJE kommun Att vara en del av en växande region skapar många möjligheter Norrtälje kommun ska ta fram en översiktsplan med sikte på år

Läs mer

En sammanbunden stad 2035

En sammanbunden stad 2035 En sammanbunden stad 2035 Strategi för samarbetet mellan Helsingör och Helsingborg 2017 2020 Förord En sammanbunden stad 2035 - en gemensam strategi för samarbetet mellan Helsingör och Helsingborg För

Läs mer

Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020

Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020 Utveckling av landsbygden i Nyland 2014 2020 Maria Konsin-Palva NTM-centralen i Nyland Sivu 1 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Ett delvis EU finansierat utvecklingsprogram, EU andelen betalas ur landsbygdsfonden

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 2(8) Inledning Älvkarleby kommun ska hitta sin plats i en värld som präglas av snabb förändring. Vi behöver förstå hur förändringarna påverkar vår tillvaro och göra strategiska

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Näringsliv och arbetsmarknad

Näringsliv och arbetsmarknad Turism 35 Genom Höga Kusten skapa en hög attraktionskraft som ger en långsiktig, konkurrenskraftig besöksnäring som bidrar till ökad tillväxt och social hållbarhet. (Härnösand Översiktsplan) 36 Turistnäringen

Läs mer

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram 1 (7) Datum 2015-11-17 Diarienummer KS 2015-270 Handläggare Stina Granberg Direkttelefon 0380-51 81 78 E-postadress stina.granberg@nassjo.se Jönköpings Länstrafik Region Jönköpings län Yttrande över remiss

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

Kommungården, Bennäs. kanslichef tf. VD regionutvecklare projektledare utbildningsdirektör regionplanerare. Stefan Svenfors ordförande

Kommungården, Bennäs. kanslichef tf. VD regionutvecklare projektledare utbildningsdirektör regionplanerare. Stefan Svenfors ordförande PEDERSÖRE KOMMUN Kommunala samarbetsnämnden i Pedersörenejden PROTOKOLL 4/2015 28.09.2015 48 Sammanträdestid: Sammanträdesplats: Måndagen den 28 september 2015, kl. 09.00 11.00. Kommungården, Bennäs Beslutande

Läs mer

Planering i tidiga skeden

Planering i tidiga skeden Planering i tidiga skeden -exempel och erfarenheter från trafikkonsekvensbeskrivningar kommunal nivå Transportforum 2012 Björn Wendle, Trivector Planering i tidiga skeden Varför hållbara transporter i

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd. ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer