Bitar ur livspusslet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bitar ur livspusslet"

Transkript

1 Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier - ISV Bitar ur livspusslet Arbete, livsvillkor och jämställdhet Nathalie Vilenius & Ayan Hassan Cecilia Pääkkönen & Christina Kabro Ellen Ahlqvist & Josefine Lindström Antologi från Samhälls- och kulturanalys år 2015 Handledare: Karin Krifors

2 Förord Vi skulle först och främst vilja rikta ett varmt tack till de informanter som möjliggjort denna antologi genom att dela med sig av sin tid, sina tankar och sina upplevelser. Vi vill även tacka vår handledare Karin Krifors som genom arbetet kontinuerligt har bistått med stöd, kloka råd och reflektioner som gett oss nya insikter till att föra arbetet framåt. Författarna till det tredje kapitlet skulle även vilja rikta ett särskilt tack till Izabela som kontinuerligt försett oss med mat och godis, och till Julius (6 månader) som alltid fått oss att skratta, även genom arbetets uppförsbackar. Utan er hade vi aldrig klarat det! Tack!

3 Innehåll ANTOLOGIKAPPA... 1 INLEDNING... 1 BITAR UR LIVSPUSSLET... 1 SAMMANFATTNINGAR... 3 KAPITEL KAPITEL KAPITEL REFERENSER... 7 SJUKSKÖTERSKORS BERÄTTELSER OM STATUS OCH KÖN... 8 INLEDNING... 8 SYFTE... 8 FRÅGESTÄLLNING... 8 BAKGRUND... 8 TIDIGARE FORSKNING ETISKA PRINCIPER TEORI BEGREPPSANALYS TEORETISK RAM METOD MATERIAL OCH AVGRÄNSNING VAL AV METOD METODDISKUSSION RESULTAT/ANALYS PRESENTATION AV INFORMANTER SJUKSKÖTERSKEIDENTITETEN KÖNETS PÅVERKAN PÅ ARBETET SLUTSATSER OCH DISKUSSION LITTERATUR - OCH KÄLLFÖRTECKNING LITTERATURKÄLLOR ELEKTRONISKA KÄLLOR... 27

4 KAN DU INTE JOBBA NU ÄR DU INTE FÖRST PÅ LISTAN LÄNGRE! EN KVALITATIV FORSKNINGSTUDIE OM ARBETSVILLKOR FÖR DAGENS UNGA INLEDNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING BAKGRUND TILLVÄGAGÅNGSSÄTT INSAMLINGSMETOD ANALYSMETOD URVAL AV INFORMANTER METODDISKUSSION ETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN FORSKNINGSETISKA KRAVEN TEORETISK REFERENSRAM OCH CENTRALA BEGREPP TIDIGARE FORSKNING TRYGGHET ANSTÄLLNINGSBARHET LIVSVILLKOR ANALYS PRESENTATION AV INFORMANTERNA PRESS ATT ALLTID VARA TILLGÄNGLIG? LIVSPUSSLET PLANERING SISTA-MINUTEN-PASS TILLFÄLLIG ANSTÄLLNING, TILLFÄLLIG LÖN? EKONOMI TRIVSEL SOM TILLFÄLLIGT ANSTÄLLD SLUTDISKUSSION REFERENSER ELEKTRONISKA RESURSER DEN JÄMSTÄLLDA PAPPAN - EN UPPSATS OM DISKURSER INLEDNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR TIDIGARE FORSKNING FÖRÄLDRASKAP OCH JÄMSTÄLLDHET METOD OCH URVAL METODDISKUSSION ANALYTISK INDUKTION ETIK... 61

5 DISKURSANALYS METOD OCH TEORI Analysmetoddiskussion BEGREPP OCH TEORI ANTHONY GIDDENS- STRUKTURERINGSTEORI OCH SJÄLVREFLEXIVITET ANALYS FRAMTRÄDANDET AV DISKURSER JÄMSTÄLLDHETSDISKURSEN- ETT ETABLERAT IDEAL? Pappaledighet - en naturlighet Analytiska begrepp och diskursiva identiteter INFORMANTERNAS SJÄLVREFLEXIVITET Någorlunda jämställt tror jag att vi lever, men det är svårt att se själv AMNING OCH HEMMAVARANDE- EN BIOLOGISK FÖRANKRAD DISKURS Amningens fysiska hinder, och alternativa lösningar SLUTDISKUSSION KROCK MELLAN DISKURSER- OM AMNINGENS JÄMSTÄLLDHETSBEGRÄNSNINGAR SAMMANFATTNING REFERENSER ELEKTRONISKA REFERENSER... 80

6 1 Antologikappa Inledning Bitar ur livspusslet Livspussel är ett välkänt begrepp som används för att förstå hur livets olika delar ska utformas för att kunna finna en balans. Denna antologi utgörs av tre uppsatser som på olika sätt berör några av livspusslets aspekter. Livspussel är ett relativt nytt begrepp som myntades och lanserades inför valrörelsen 2002 av TCO 1 då de tyckte begreppet passade deras centrala fråga gällande de nya krav som arbetslivet förde med sig i form av obetald övertid och ständig tillgänglighet. Livspusslet skulle stå för kampen för balans mellan jobb och fritid, och även för en jämlik fördelning av hemarbete. 2 Kampanjen resulterade i att sätta Livspusselbegreppet på den politiska kartan vilket bland annat ledde till att en ny politisk befattning skapade i form av en Barn- och familjeminister, ett statsråd i Socialdepartementet. Begreppet spred sig även till allmänheten och har idag blivit ett välanvänt ord. 3 Alla tidsepoker har sina utmaningar och tidsbrist är en av våra. menar Jörgen Larsson, doktorand i sociologi vid Göteborgs universitet på Vårdguidens hemsida. 4 Enligt Arbetsmiljöupplysningen används begreppet livspussel när det talas om hur individer ska motverka stress genom att finna en balans mellan jobb och familjeliv, och samtidigt ha tid och energi över till annat som anses vara viktigt i livet. En annan aspekt är att ha en förstående arbetsgivare som underlättar för föräldrar att kunna kombinera jobb med familjeliv är en viktig del för att livspusslet ska gå ihop. Det beskrivs även att det inte bara är arbetsgivaren som är avgörande för hur livspusslet ska kunna lösas, utan att det också handlar om tillgången till barnomsorg, föräldraledighet och även jämställdhet mellan män och kvinnor. 5 I media beskrivs livspusslet som ett sätt att tänka kring att få vardagen att gå ihop, kunna planera sin tid så att det kan gå ihop. Det talas om en press som kommer av alla de krav som ställs på 1 TCO står för Tjänstemännens Central Organisation, vilket är en facklig organisation som även äger rättigheterna till begreppet Livspussel som varumärke. 2 Kåks Röshammar, Charlotta, Livspusslet blev en privatsak, Arbetet, , Hämtad: TCO. Livspusslet Hämtad: Mellqvist, Ann-Sofie, Vårdredaktionen 1177, Västra Götalandsregionen. Livspusslet och vägar till förändring Hämtad: Arbetsmiljöupplysningen. Livspussel. Hämtad:

7 2 människor att uppfylla en idealbild, då den kanske inte alltid stämmer överens med den verkliga bilden. Livspusslet speglar bilden om jämställdhet och villkoren i arbetslivet. Arbetslivet samt familjelivet är två av begreppets centrala aspekter. Den mest centrala aspekten, hävdar LO bloggen är kvinnans roll och hur den har förändrats fram till tvåtusentalet. Självfallet berörs både män och kvinnor av livspusslet, dock är det vanligt att kvinnor påverkas desto mer. 6 För att underlätta dessa tyngande pusselbitar infördes under tvåtusentalet en politisk reform bestående av ett avdrag för hushållsnära tjänster vid namn RUT-avdraget. RUT står för rengöring, underhåll och tvätt. RUT-avdraget syftar till att reducera priset på hjälp i hemmet som är en del av livspusslet, antagligen med förhoppningen att fler ska ha råd att nyttja denna hjälp och på så vis ha möjligheten att underlätta sitt livspussel. 7 Livspusslet inkluderar dock mycket mer än endast rengöring, underhåll och tvätt. För många människor består den kanske största pusselbiten av arbete. Ayan Hassan och Nathalie Vilenius kommer i första kapitlet att återberätta kvinnliga sjuksköterskors berättelser om deras yrkesliv, något som varit en viktig pusselbit i just deras livspussel. Sara Lomberg skriver i artikeln De ska lösa gåtan bakom livspusslet om en studie där Christin Mellner vill undersöka hur människor hittar en balans i livet mellan arbete och fritid. Mellner menar att människor ofta vill göra mer än vad det finns tid till, och att detta kan leda till stress och sjukskrivningar. Det som betonas är just balansen mellan arbete och privatliv och hur dessa påverkar varandra. 8 Cecilia Pääkkönen och Christina Kabro betonar i antologins andra kapitel, ungas upplevelser på deras tillfälliga anställning i samband med livsvillkor och hur det påverkar balansen mellan arbete och privatliv. Genom kvalitativ forskning tillåts informanterna ändra definitionen av ett begrepp eller inkludera infallsvinklar som forskaren inte haft i åtanke med sin studie. Mellner menar även att det idag ställs krav på människor att kunna ha familj, arbete, bra ekonomi och att detta kan försvåra en känsla av balans i livet. 9 Pääkkönen och Kabro belyser en arbetsmarknad i förändring och hur individer måste anpassa sitt liv efter detta och hur detta påverkar livspusslet. 6 Ulrika Vedin, Livspusslet på riktigt tid, makt och pengar, Skatteverket, Vad är rot och rut?, Sara Lomberg, De ska lösa gåtan bakom livspusslet, SvD Näringsliv, , 9 Sara Lomberg, De ska lösa gåtan bakom livspusslet, SvD Näringsliv, ,

8 3 Ellen Ahlqvist och Josefine Lindström berör i det tredje kapitlet några av de diskursiva element som konstituerar ramar för föräldraskap och föräldraledighet. Föräldraledighet och rollen som pappa diskuteras då unga pappor intervjuats och fått exemplifiera hur livspusslets ramar påverkas av diskurser kring jämställdhet och amning. Sättet informanterna i studien talar om och resonerar kring olika aspekter av föräldraledigheten tyder på närvarande diskurser som påverkar hur föräldraledigheten utformas, samt vilka attityder som legitimeras och reproduceras inom diskursens kontext. De diskurser författarna valt att uppmärksamma utgår från jämställdhet och amning, vilka i högsta grad påverkar sättet på vilket livspusslandet planeras. Diskursernas närvaro speglas i informanternas svar, och även om begreppet livspussel inte uttryckligen nämns, används livets omständigheter som orsak till hur föräldraledighetsdagar fördelats vilka i sin tur påverkas av nämnda diskurser. I informanternas svar framkommer även ett tydligt självreflexivt förhållningssätt som tolkas utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv. Att se kritiskt på sättet på vilket man utformar sitt liv skulle vidare kunna förstås som en möjlig förklaring till varför livspussel kommit att bli ett så vedertaget begrepp. I ljuset av självreflexiviteten formas en förståelse för hur man kan tänka och förhålla sig till sitt eget liv, där dess olika delar kan ses i termer av pusselbitar som ska sammanfogas. Den postmoderna människan hittar därmed ett sätt att se sitt liv som ett projekt där målet är att genom ett välgenomtänkt pusslande få tiden att räcka till både arbete, fritid och familj. De uppsatser som presenteras i antologin berör alltså på olika sätt begreppet livspussel. De olika kapitlen fokuserar på vad som skulle kunna benämnas som olika nivåer av pusslets bitar. Det första kapitlet riktar in sig på sjuksköterskors specifika yrkesupplevelser, kapitel två handlar vidare om hur dagens förändrade arbetsvillkor påverkar unga individers vardag och sista kapitlet lyfter frågan om hur samhällsdiskurser på olika sätt påverkar och påverkas av människors livsplanering. Sammanfattningar Kapitel 1 Hassan och Vilenius kapitel Sjuksköterskors berättelser om status och kön syftar till att via personintervjuer undersöka hur begrepp som status i förhållande till sjuksköterskeyrket tolkas av sjuksköterskor och dess omgivning. Frågeställningen som uppsatsen utgår ifrån är Hur upplever de intervjuade sjuksköterskorna sin yrkesidentitet och hur kan det kopplas till kön. Kapitlet fokuserar främst på kvinnors berättelser. Enligt LO bloggen är det just kvinnor som påverkas mest av livspusslet och dess uppgifter. Detta kapitel fokuserar på en väldigt central del i manga människors livspussel, nämligen deras arbetsliv.

9 4 Studien är baserad på kvalitativa semistrukturerade personintervjuer som används som empiriskt material med sex stycken sjuksköterskor i olika åldrar. Hälften utav dessa sjuksköterskor är pensionerade och har ett helt yrkesliv bakom sig och den andra hälften är fortfarande verksamma inom sjuksköterskeyrket. När dessa sjuksköterskor tillika informanter valdes ut använde författarna sig utav ett snöbollsurval. Två utav de mest centrala begreppen i studien är status och identitet. I studien förekommer en förklaring hämtad från Svenska akademiens ordbok på vad dessa betyder i just denna kontext, detta skulle möjligtvis kunna kallas för en ytterst förenklad form utav begreppsanalys. En statistik från Vårdguiden ligger till bakgrund för studien. I statistiken framkommer det att sjuksköterskekåren i Sverige endast består av elva procent män, trots att det skett en ökning med tre procentenheter sedan nittonhundra nittiotalet. Detta ansåg Hassan och Vilenius talade sitt tydliga språk branschen var uppenbart kvinnodominerad. Det var efter att de läst denna statistik som idéen att skriva om sjuksköterskeyrket ur ett könsperspektiv uppstod. Uppsatsen går ut på att studera yrkets status och huruvida det har något att göra med det låga antalet män som befinner sig i branschen. I uppsatsen kommer läsaren att komma i kontakt med en del litteratur, en utav de mest centrala titlarna är Rebecca Selbergs avhandling Femininity at work som behandlar kvinnlighet på arbetsmarknaden och i detta fall skriver Rebecca Selberg liksom Hassan och Vilenius om just sjuksköterskeyrket. Kapitel 2 Att ha en tillfällig anställning kan innebära svårigheter att få livspusslet att gå ihop, idag har många unga någon form av tillfällig anställning vilket leder till diskussioner om deras livsvillkor. När man inte vet att man ska arbeta förens kort innan skapas problematik i planeringen mellan arbete och privatliv, och livspusslet kan sättas i obalans. Uppsatsen Kan du inte jobba nu är du inte först på listan längre! kommer att behandla unga människors arbetsvillkor genom att undersöka hur deras arbetssituation är med och formar deras livspussel. Fokus ligger kring ungdomars tillfälliga anställning i olika former, såsom timanställning, provanställning, vikariat eller behovsanställning. Intresset för detta har uppkommit av förändringen som funnits på arbetsmarknaden, det finns fler unga med vad som kan anses vara en sporadisk anställningsform. Genom att ha tyngdpunkten vid informanternas egna upplevelser kring deras arbetssituation kan vi avkoda hur de själva ser på deras livsvillkor. Informanterna är personer under 35 år med olika bakgrund och utbildning, den primära avgränsningen i vårt urval av informanter har varit anställningsformen, tillfällig anställning. En annan aspekt till valet är för att belysa ämnet som vi anser vara viktigt, delvis för vi själva snart

10 5 skall ut på arbetsmarknaden samt upplevt svårigheter med liknande anställningsformer vi haft. Frågeställningar som lagt grund för studien är: På vilket sätt upplever unga att tillfällig anställning påverkar deras livspussel i samband med livsvillkor? Hur är arbetsvillkor med att skapa ungas livsvillkor ur ett ekonomisk och social perspektiv? Avgränsningen, ungdomar under 35 år är till bakgrund för vårt intresse av ungas syn, upplevelser och åsikter kring deras arbetssituation samt vilka val dom gör baserat efter sin arbetsform. Arbetsformer som går under tillfällig anställning är en annan avgränsning vi kommer att förhålla oss till, delvis för att befattningen har varit intressant att studera. Materialet till studien har samlats in genom kvalitativa forskningsintervjuer i semi-strukturerad form. Arbetet bygger primärt kring begreppen anställningsbarhet, anställningstrygghet och livsvillkor. I analysen behandlas problematiken om att vara tillgänglig, informanternas planering av vardagen i förhållande till en tillfällig anställning, den ekonomiska aspekten av att vara tillfälligt anställd samt informanternas trivsel med sin anställning. Informanternas svar om problematiken kring att vara tillgänglig skiljer sig från varandra. Vissa upplever en press att alltid tacka ja till erbjudna arbetspass, dels av rädsla att förlora arbetet men även av att inte få arbeta så mycket som önskades. De informanter som har studier som huvudsaklig sysselsättning upplever inte samma press då deras chef ofta hade förstående om de inte kunde arbeta och de hade även ett visst antal garanterade arbetspass. Gällande informanternas möjligheter till planering av vardagen var upplevelserna olika beroende på civil status, möjligheter att neka arbetspass och om de har ett arbetsschema eller inte. Ur den ekonomiska aspekten upplever sig de studerande informanterna inte lika beroende av sitt arbete som de utan annan huvudsaklig sysselsättning, dock såg de på arbetet som ett sätt att få in extrapengar och höja sin levnadsstandard. Kapitel 3 Att få livspusslet att gå ihop handlar till stor del om att få familjelivet att fungera när arbetslivet kräver tid, energi och engagemang. Föräldraledighet blir en central diskussionsfråga när föräldrar försöker pussla ihop tillvaron för att få tid till både barn och arbete. Vem som ska vara hemma med barnet och vem som ska fortsätta jobba och under vilka perioder resulterar i en mängd olika alternativa lösningar, och samtidigt en mängd olika hinder. Detta kapitel berör temat diskurser och hur de framträder i unga pappors tal kring föräldraledighet. Vi startade detta uppsatsarbete med utgångspunkt i ett intresse kring hur dessa faktorer som påverkar hur föräldraledigheten fördelas kan förstås och ta sig uttryck i den traditionella (heterosexuella) kärnfamiljen. Främst intresserade vi oss för en närmare titt på papparollen då vi saknade kunskap om pappornas egna perspektiv i frågan.

11 6 Vi har utfört kvalitativa intervjuer med fyra olika pappor om deras föräldraledighet. Alla pappor har gemensamt att de varit i 30-årsåldern och att de vid någon tidpunkt antingen har varit, är eller inom en snar framtid planerar att vara pappalediga. Vi var öppna med att delvis anpassa våra intervjuer efter de riktningar som papporna svar rörde sig i, eftersom vi ville få kunskap om vad de själva ansåg vara mest intressant att diskutera. Då vår intervjuguide tog avstamp i vissa specifika teman samtidigt som frågorna kopplade till dessa teman var både öppna och mer specifika till sin karaktär, kan våra intervjuer benämnas som semi-strukturerade. Metodens eventuella fördelar och brister i förhållande till studien är något som vi lagt stor vikt vid i uppsatsen då vi anser att det är en viktig faktor för att få en vidare förståelse för arbetets poststrukturella kontext. I det insamlade intervjumaterialet fann vi en i vårt tycke mer intressant och spännande infallsvinkel än den vi från början ämnat undersöka. I vår empiri kunde vi se olika mönster i de svar vi fick, där pappornas egna berättelser om föräldraledighet och föräldraskap, tydligt speglade en attityd eller typ av förhållningssätt till sig själva i relation till en samhällskontext. Syftet blev därför att undersöka hur pappors uttalanden om föräldraledighet kan förstås i ett samhälleligt perspektiv, där vi vill belysa hur olika diskurser framträder ur deras svar. Förståelsen för hur diskurser etableras och verkar, ges också stort utrymme i uppsatsen. Det diskursanalytiska förhållningsätt vi till stor del använder oss av i denna uppsats förklarar sociala förändringar med avstamp i en poststrukturalistisk tanke om språket som meningsskapande och rörligt. Samtidigt resonerar vi i analysen kring metodologisk individualism och metodologisk kollektivism i förhållande till hur diskurser skapas och reproduceras i det sociala livet. De huvudsakliga diskurser vi kunde se träda fram ur informanternas uttalanden berörde jämställdhet och amning. Jämställdhetdiskursen fanns tydligt närvarande i deras sätt att tala om föräldraledighet och uppdelning, medan amningsdiskursen främst framträdde ur det outtalade. Vi förvånades över på vilket sätt våra informanter förhöll sig till våra frågor då de inte bara berättade om sina egna upplevelser som föräldrar utan ofta ställde sina resonemang i förhållande till en tydlig idé om jämställdhet i en samhällskontext. Samtidigt som deras svar utgick från deras egna livserfarenheter, innehöll de även ofta generella analytiska resonemang. Samtliga informanter visade dessutom på ett kritiskt förhållningssätt till huruvida de efterlevde det jämställda ideal de refererade till. Detta reflexiva förhållningssätt var inte lika framträdande när de talade om amning. Kärnan i denna diskurs utgick från idén att barn bör ammas i ca sex månader och att detta medför att kvinnan följaktligen är hemma under perioden. I informanternas svar framgick att mammans hemmavarande under denna tid sågs som en självklarhet, varför den heller inte ifrågasattes och diskuterades i förhållande till deras uppdelning av föräldraledigheten. Vissa intressanta tendenser till att de normer diskursen innefattar börjat ifrågasättas kunde även skönjas, något vi valt att uppmärksamma i uppsatsen.

12 7 Diskurser styr i mångt och mycket handlingsutrymmet för hur individer utformar sitt liv, vilket innebär att de påverkar och utgör premisserna för hur livspusslet sätts samman. I vår uppsats belyser vi hur dessa diskursiva ramar kan ta sig uttryck i fyra unga pappors vardagsliv. Referenser Arbetsmiljöupplysningen. Livspussel. Hämtad: Kåks Röshammar, Charlotta, Livspusslet blev en privatsak, Arbetet, , Hämtad: Lomberg, Sara De ska lösa gåtan bakom livspusslet, SvD Näringsliv, , Mellqvist, Ann-Sofie, Vårdredaktionen 1177, Västra Götalandsregionen. Livspusslet och vägar till förändring Gotaland/Tema/Halsa/Stress/Livspusslet-och-vagar-till-forandring/ Hämtad: Skatteverket, Vad är rot och rut?, 4db14b6fef2c html Hämtad: TCO. Livspusslet Hämtad: Vedin, Ulrika Livspusslet på riktigt tid, makt och pengar,

13 8 Sjuksköterskors berättelser om status och kön Inledning Jag arbetade på en fångvårdsanstalt och sjuksköterskan där tyckte inte att det var ett bra yrke för en ung kvinna, därför tyckte hon att jag skulle börja på sjuksköterskeskolan istället. Jag tyckte först att det var onödigt för sjuksköterskorna och jag tjänade lika mycket på den tiden, och då hade jag ändå ingen utbildning. Scenariot som beskrivs här ovan utspelar sig i 1960-talets Sverige och berättas av Agda, idag 75 år, som ni kommer att få bekanta er med längre ner i denna studie. Mycket har hänt sedan dess, dock kvarstår det faktum att sjuksköterskeyrket fortfarande av många betraktas som ett kvinnoyrke. Förutom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer används också skrivelser från såväl Vårdguiden som regeringen berörande det låga antalet män i sjuksköterskeyrket, som empiriskt material för denna studie. Denna studie syftar till att via personintervjuer undersöka hur begrepp som status i förhållande till sjuksköterskeyrket tolkas av sjuksköterskor och dess omgivning. Under studiens gång kommer vi även att beröra begrepp som identitet. Syfte Vårt syfte med studien är att via personintervjuer undersöka hur begrepp som status i förhållande till sjuksköterskeyrket tolkas av sjuksköterskor och dess omgivning. Vår studie bottnar även i ett försök att se hur kön kan vara kopplat till status i förhållande till sjuksköterskeyrket. Frågeställning Vi har valt att arbeta med frågeställningen: Hur upplever de intervjuade sjuksköterskorna sin yrkesidentitet och hur kan det kopplas till kön? Bakgrund Vårt intresse att skriva om sjuksköterskeyrket väcktes när vi på Vårdförbundet läste en artikel med rubriken Långsam ökning av manliga sjuksköterskor. I artikeln förklaras det att antalet manliga sjuksköterskor har ökat med tre procentenheter sedan 1900 talet, samtidigt som artikeln tydliggör att antalet manliga sjuksköterskor fortfarande ligger nere på 11%, samt att antalet manliga röntgensjuksköterskor ligger på 15% (den sista gruppen har dessutom ökat med hela fem procentenheter under samma period.) https://www.vardforbundet.se/vardfokus/webbnyheter/2014/februari/langsam-okning-av-manligasjukskoterskor/

14 9 Däremot visar ett flertal studier att män dominerar inom ambulansvård där de tillhör 61% av ambulanssjuksköterskorna. Detta fenomen kommer flera av våra informanter att tala om senare i studien. 11 Trots att vi nu kommit en bit in på tvåtusentalet stod det klart för oss att sjuksköterska fortfarande är ett starkt kvinnodominerat yrke. Varför, undrade då vi? Hur såg de kvinnliga sjuksköterskorna på detta, var det något de märkte av? Dessa frågor var alltså bakgrunden till vad som skulle komma att bli vår studie. 12 Något som även kan vara värt att nämna till bakgrund för vår studie är att regeringen även har utfört två utredningar i hopp om att fånga män intresse och locka de till vårdyrkena. En forskare vid namn Steen Baago Nielsen menade att olika uppfattningar om yrket har lett till att ett antal män dragit distans ifrån yrket och det förklarar ha i följande citat: Uppfattningen är att vård och omsorg är yrken för små, söta och sköra kvinnor. Forskaren fortsätter även påpeka olika nämnare som arbetsvillkor samt status i följande citat: Så länge lön, status och arbetsvillkor är dåliga kommer försöken att locka män till vård och omsorg att misslyckas. Även utredningar som denna gjorde oss såväl oroliga som intresserade av vad det var som egentligen låg till bakgrund för detta https://www.vardforbundet.se/vardfokus/webbnyheter/2013/oktober/forsok-att-locka-man-till-vard-ochomsorg-moter-motstand/ https://www.vardforbundet.se/vardfokus/webbnyheter/2014/februari/langsam-okning-av-manligasjukskoterskor/ https://www.vardforbundet.se/vardfokus/webbnyheter/2013/oktober/forsok-att-locka-man-till-vard-ochomsorg-moter-motstand/

15 10 Tidigare forskning Yrkesidentitet är ett begrepp Ylva Ulfsdotter Eriksson talar flitigt om i sitt facklitterära verk BeGreppbart -Yrke. Detta begrepp kommer även att vara mycket centralt i vårt arbete. Hon talar bland annat om synen på yrke och om hur vi människor i dagens samhälle väljer att identifiera oss i förhållande till vårt yrke samt relationen mellan yrket, samhället och identiteten. Ulfsdotter Eriksson förklarar att huruvida vi människor väljer att presentera vårt yrke beskriver en stor del av yrkesidentiteten (som kan vara både mer eller mindre central i individens identitet) och hur man ser på sitt yrke. Yrkets status menar hon även har även en stor roll i hur individen väljer att presentera sitt yrke och detta beror på samhällets syn på vissa yrken och hur de betraktas vara mer eller mindre prestigefyllda än andra. Hon ger ett konkret exempel i följande citat: Yrkets status kan spela stor roll för vilken betydelse det har för vår självpresentation och vår självidentitet. 14 Här kan vi konstatera att yrkets status har en betydelsefull mening i hur individen ser på din identitet och resulterar sig i individens val av presentationen av sig själv. Vi har även i vår studie valt att arbeta en del med Rebecca Selberg, som liksom vi i sin avhandling också har valt att inkludera sjuksköterskeyrket i studien. On the ward in which I did my fieldwork, there was only one male nurse and he worked the midnight shift. Far from making it impossible to analyse gender, this opens up an empirical space for investigations into the relationship between femininity and commodified caring. 15 Detta inledande citat kommer från Rebecca Selbergs avhandling Femininity at work. Hennes avhandling behandlar kvinnlighet på en viss arbetsmarknad och i detta fall har hon precis som vi utgått ifrån yrket sjuksköterska. Motiveringen till valet av yrke som hon har valt att analysera berättar hon beror på branschens förändring under 1900-talet fram till talet som hon även förklarar har gjort en enorm förändring inom ett klass-samt könsperspektiv. Vi har övergått ifrån ett system där man lagt stor vikt vid könsgenerering, och istället övergått till ett system där man vill undersöka hur maskulinitet samt femininitet påverkar strukturella institutioner, så som till exempel sjuksköterskornas arbetsplats, menar Selberg. 16 I litteraturen framkommer olika teorier om hur vissa arbetsplatser domineras av ett visst kön på grund av könets egenskaper, medan andra teorier pekar på yrkets antaganden över hur olika former av maskulinitet och femininitet kopplas samman. Rebecca hänvisar till en forskare vid benämningen Salzinger som har utfört en 14 Ulfsdotter Eriksson, Ylva. Yrke. S8 15 Selberg, Rebecca. Femininity at work. S37 16 Ibid. S39

16 11 studie om makeup-artister. Där uppvisar han bland annat undersökningen om hur en viss femininitet prioriteras på olika arbetsplatser. Studien som Salzinger utförde visade att kvinnor kopplas samman till begreppen smidig och effektiv. Den uppvisade även att kvinnor förväntades framhäva en femininitet som krävde att de använde smink samt hade en viss garderob i sin ägo som bestod utav bland annat korta kjolar. Salzinger förklarar även att det finns yrken som kräver en viss moderlig femininitet vilket passar in på sjuksköterskeyrket, vilket även Rebecca Selberg argumenterar för. 17 Etiska principer När man utför olika former av inspelningar som inkluderar intervjuer kräver det att forskaren följer ett antal viktiga riktlinjer som försäkrar informanterna om ett tryggt samtal följt av en trygg medverkan i studien. De fyra mest centrala riktlinjerna som alla forskare bör och uppmanas att följa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Kraven innebär att informanten ska informeras om studiens syfte och vilken roll individen har i studien, det andra kravet innebär att individen ska ge sitt samtycke till att delta i studien, tredje kravet innebär att individens identitet ska vara konfidentiella och ska inte kunna identifieras av någon annan än forskaren och på så vis ska personuppgifter vara skyddade. Det sista kravet innebär att informationen och uppgifterna som framkommit under samtalet endast får användas i ett forskningssyfte. 18 Innan vi utförde våra intervjuer med sjuksköterskorna var vi ytterst noggranna med att skriva ett informationsbrev där vi utförligt gick igenom vad studien gick ut på, vilken roll informanten hade samt vilka rättigheter denne även har och hade under sin medverkan. När vi började transkribera var vi noga med att behandla personuppgifterna med en ytterst stor försiktighet samt att även att byta ut identifierbara områden som till exempel namn och arbetsort på informanterna. Även informanternas ålder gjorde vi smärre korrigeringar på, och därför bör åldern i beskrivningen endast ses som en ungefärlig riktlinje och inte någon exakt faktum. Teori Begreppsanalys Vi har valt att göra en mindre ingående form av begreppsanalys för att belysa vad några av de begreppen vi kommer att använda oss flitigt av i analysen betyder i just denna kontext. 17 Ibid. S40 18 Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. S

17 12 Status Enligt Svenska akademiens ordbok kan begreppet status ha flera innebörder. Den innebörden som kommer att vara central i vårt arbete beskrivs av svenska akademien som social ställning1. Socialt anseende (som ngn 1. Ngt har 1 åtnjuter); ofta pregnant, om god 1. hög social ställning 1. gott 1. högt socialt anseende.. Läkare åtnjuter hög social status. 19 Vad status kommer att betyda i vår uppsats är alltså social ställning. Kring detta begrepp finns det en bred teoretisk diskussion som inkluderar såväl kön, status och makt. Något även denna studie kommer att göra. Identitet Även begreppet identitet kan tolkas och ses på oändligt många vis. Svenska akademiens ordbok väljer att förklara en utav flera tolkningar av begreppet med bland annat orden förhållande(t) att ngn l. ngt är densamma l. detsamma vid olika tillfällen o. under växlande omständigheter. 20 Att något är detsamma vid olika tillfällen och vid växlande omständigheter för direkt våra tankar till begreppet yrkesidentitet (som dessvärre inte ännu finns med i Svenska akademiens ordbok.) I denna kontext tolkar vi identitet som något man är, till exempel att informanterna är en sjuksköterska på arbetsplatsen (sjuksköterska är i detta sammanhang informanternas yrkesidentitet.) Samma informant kan även vara en mamma och fru hemma och på så vis går det att ha flera identiteter vid olika sammanhang, under växlande omständigheter. Mer om Yrkesidentitet har vi skrivit i ett utav de föregående avsnitten Tidigare forskning. Teoretisk ram Under studiens gång har vi valt att använda oss av litteratur som behandlar utvecklingen inom yrket sjuksköterska samt undersöka vilka könsskillnader som där eventuellt finns. Vi har bland annat valt att använda oss utav Rebecca Selbergs avhandling Femininity at work, som behandlar maskulinitet samt femininitet på olika organisationer samt hur institutionernas system förhåller sig till det ovanstående. Förutom Rebecca Selbergs avhandling som vi kommer använda oss utav väldigt flitigt under studiens gång kommer vi även använda oss av litteratur som berör begreppen identitet, status samt kön. Ett specifikt verk som behandlar dessa områden är Paula Mulinari och Rebecca Selbergs (red) Arbete. Intersektionella perspektiv. I litteraturen framkommer bland annat ojämlikhetssystemet mellan kön och hur synen på könsfördelningen inom olika organisationer uppfattas. Detta finner vi ytterst intressant då det behandlar vårt syfte samt vår utvalda frågeställning. Jag definierar ojämlikhet i organisationer som systematiska skillnader mellan deltagarna i fråga om makt och inflytande över mål, medel och resultat, över beslut 19 (Sökord status.) (Sökord Identitet.)

18 13 som fattas på arbetsplatsen och till exempel organiseringen av arbetet, över möjligheterna till befordran, över anställningstrygghet och sjukförsäkring, över lön och annan ersättning, över andras bemötande, samt över möjligheten till stimulerande arbete och goda arbetsförhållanden. 21 Vi har valt olika teoretiska förankringar som behandlar de olika områden som vi kommer att lyfta fram i studien. Förutom de tidigare nämnda verken kommer vi även att använda oss utav Zygmunt Baumans Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen. Bauman behandlar bland annat konstruktionen av arbetsetiken samt övergången till konsumtionens etik. Förutom det går dessa två områden svagt in på social status och vilken roll arbetet har i det. Eftersom att Bauman behandlar områden som vi valt att lägga fokus på och som passar vårt tema så valde vi helt enkelt att använda oss av hans teori. I sin litteratur talar Bauman om att arbete främst var en av flera lösningar till de sociala konflikterna som existerade under 1900-talet, bland annat bristen på arbetskraft i industrifabrikerna samt förändrad människosyn på sin framtid och uppfylla sin självidentitet. Detta förklaras vara lösningen till en rad sociala konflikter i samhället. 22 I det följande citatet går Bauman in på hur och vilken roll ett arbete betraktas i för social roll i samhället. Typen av arbete bestämde de livsnormer man skulle motsvara och följa, de människor man borde leva upp till och, de andra man borde hålla sig undan i det sociala livet. 23 BeGreppbart- Identitet av Nils Hammarén och Thomas Johansson behandlar identitet i relation till olika aspekter så som samhället och yrket. I litteraturen använder sig författarna av olika begrepp som bland annat består utav könsidentitet samt könsstrukturer. Vår motivering till val av litteratur i den här kontexten beror på de berörda områden författarna går igenom i sin litteratur. Kopplingen mellan identitet samt den sociala synen på könsroller är några utav de valda områdena i vår studie där vi flitigt går igenom de olika könsstereotypiska bilderna samhället ger. I litteraturen går författarna tydligt igenom den sociala synen på identiteten och hur vårt val av yrke kan definiera vår roll i samhället. Den sociala identiteten ger individen en plats i samhället. Här refererar identiteten till sociala strukturer, institutioner och positioner. 24 Författarna försätter att diskutera att trots att man kan byta en viss roll som man besitter i samhället så existerar ett så kallat socialt tvång där man förväntas hålla sig inom en viss ram. Varenda roll i samhället har en struktur att hålla sig till och ett så kallat ansvar att följa vilket även 21 Mulinari, Paula. & Selberg, Rebecca (red.) Arbete. Intersektionella perspektiv. S39 22 Bauman, Zygmunt. Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen. S22 23 Ibid. S30 24 Hammarén, Nils & Johansson, Tomas. BeGreppbart identitet. S26

19 14 reducerar handlingsmöjligheterna beroende på den roll du har i samhället. Beroende på den roll individen har i samhället identifieras identitet utifrån det och på så sätt förklaras identiteten vara en social roll som är under en ständig process. 25 Ett något liknande verk till litteraturen BeGreppbart - Identitet är verket BeGreppbart - Yrke av Ylva Ulfsdotter Eriksson som behandlar liknande aspekter dock är den allra mest centrala delen i hennes verk yrket i relation till identiteten. Hon går igenom begreppet yrkesidentitet och på vilket sätt yrket speglar identiteten. I sitt verk går hon igenom samhället syn på yrke i relation till identitet samt relationen mellan yrke, identitet och samhället. Vi såg en koppling mellan vår studies undersökning samt hennes genomgång av denna nämnda relation. 26 Metod Material och avgränsning I vår studie har vi valt att använda oss av intervjuer som empiriskt material, främst för att kunna ta del av andra individers erfarenheter, åsikter och kunskap. Intervjuer (liksom självskriftligt självbiografiskt material) kan man nå människors tankar och funderingar, deras drömmar, idéer, värderingar, normer, förhållningssätt, farhågor och förhoppningar. 27 Som citatet från Etnologiskt fältarbete av Lars Kaijser och Magnus Öhlander (red) lyder så är intervjuer ett fantastiskt sätt att lära känna och ta den av en annan människas erfarenheter utan att komma allt för nära. Vi valde att använda oss utav ett snöbollsurval, vilket gick till på så vis att en utav oss fick kontakt med en informant och på den vägen har vi senare via den informanten fått kontakt med ytterligare fler informanter. Om snöbollsurval skriver Alan Bryman: Problemet med snöbollsurval är att det är osannolikt att samplet kommer att vara representativt för populationen, även om själva uppfattningen är en population som jag nämnde kan vara problematisk i vissa fall. Överlag används dock snöbollsurval inom ramen för en kvalitativ och inte en kvantitativ forskningsstrategi Ibid. S26 26 Ulfsdotter Eriksson, Ylva. Yrke. S Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus. (red.) Etnologiskt fältarbete. S96 28 Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. S196

20 15 Senare nämner Bryman även i samma kontext att han själv använde sig av snöbollsurval till sin kvalitativa forskning vilket även vi i vår studie gjorde. Val av metod I vår studie har vi valt att använda oss utav kvalitativa intervjuer. Inom kvalitativa intervjuer som metod finns det olika riktningar, och i vårt fall blev det i form av semi-strukturerade intervjuerna som vi använde oss utav. I kvalitativa intervjuer försöker forskaren att belysa informantens upplevelser samt egenskaper vilket leder till att forskaren ibland kan leda intervjun åt olika riktlinjer främst för att kunna ta del av en bredare kontext, där en ny kunskap om informanten dyker upp. I en semi-strukturerad intervju så utgår forskaren utifrån en frågeguide där man ställer ett antal valda frågor till informanten och utifrån de utsagor informanten ger ställer forskaren följdfrågor, vilket leder till ett öppet samtal mellan informanten och forskaren. 29 Etnologiska intervjuer är alltså ett individbaserat kvalitativt material tillkommet i specifik interaktionsform. Som sådant utgör de en unik källa till kunskap om människan. 30 Detta citat kommer ifrån verket Etnologiskt fältarbete skrivet utav Lars Kaijser och Magnus Öhlander som redaktör. Verket talar om vilken positiv fördel etnologiska intervjuer ger. De förklarar att intervjuer och annat material som självbiografi är ett sätt att ta del av individens perspektiv utan att komma allt för nära på ett vis som skulle kunna missgynna studien. 31 Anledningen till att vi valt att använda oss utav en semi-strukturerad intervjuform beror på vi främst vill ta del utav informantens kunskap samt upplevelser och behålla ett fritt samtal där informanten känner att den vill dela med sig av sin kunskap. Vi valde att ställa öppna frågor till informanterna där deras utsagor fick leda oss mot olika riktningar och när informanterna kom in på ämnesområden som vi i intervjusituationen bedömde att vara relevanta för studien ställde vi följdfrågor i hopp om att få en djupare förståelse. Alan Bryman förklarar även i Samhällsvetenskapliga metoder fördelarna med en kvalitativ intervjustudie. Bland annat ger det ett flexibelt samt effektivt samtal där informantens utsagor leder samtalets riktning och utifrån de svar som framkommer fokuserar forskaren på de frågor 29 Ibid. S Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red.) Etnologiskt fältarbete. S96 31 Ibid. S96

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid 1 2 Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid Alla, oavsett kön, bör ha samma möjligheter att delta på lika villkor i arbetslivet.

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Barn, kompetens och karriär

Barn, kompetens och karriär Barn, kompetens och karriär 1 2 Förord Ett föräldravänligt arbetsliv gynnar alla. Unionen har tidigare publicerat ett flertal rapporter för att kartlägga småbarnsföräldrars vardag och mäta föräldravänligheten

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips!

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips! Denna litteraturlista finns även tillgänglig i pdf-format på Sjukhusbiblioteken i Värmlands webbplats: www.liv.se/sjukhusbibliotek under rubriken Lästips i vänstermenyn. Välkommen till Sjukhusbiblioteken

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Det tekniska spelet. Förhandlingar om arbete, teknik och kön i relation till införande av nya informationssystem

Det tekniska spelet. Förhandlingar om arbete, teknik och kön i relation till införande av nya informationssystem RECENSION Lennart G Svensson Lennart G Svensson, professor emeritus vid Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet lennart.svensson@sociology.gu.se Frida Wikstrand: Det tekniska spelet. Förhandlingar

Läs mer

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Antagen av xxxxxxx Innehållsförteckning Inledning 3 Nulägesanalys 4 Organisation 4 Fysiska, psykiska och sociala frågor 4 Rekryteringsprocess 4 Sexuella

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn Gymnasiearbete Datum Uppsatsens rubrik Ev. underrubrik Ditt namn, klass Handledarens namn Sammanfattning En uppsats har en kort, inledande sammanfattning av hela arbetet. Den kommer inledningsvis men skrivs

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Foto: Jörgen Wiklund 1 Innehåll Inledning sid. 3 Resultat sid. 4 Slutord sid. 11 Appendix 1: Frågor och grafer sid.

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1 Bilaga 1 INTERVJUGUIDE Bakgrund - Namn - Ålder - Uppväxtort - Syskon - Föräldrars yrke - Har du någon partner? Gift, sambo - Hur länge har ni varit tillsammans? - Vad arbetar hon med? - Har du barn? -

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor och familjeförhållanden för företagande kvinnor Andreas Mångs Kort om projektet Med hjälp av enkät och registerdata har vi bl.a. studerat

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Lärarhandledning: Civilkurage

Lärarhandledning: Civilkurage Lärarhandledning: Civilkurage Denna lärarhandledning styr inte dig som lärare utan ska ses just som en handledning, klassens behov och de ramfaktorer som råder är självklart viktiga. Handledningen innefattar

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Om arbetslivet. Lgr 11

Om arbetslivet. Lgr 11 Om arbetslivet Centralt innehåll i samhällskunskap: Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, t ex arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

Välfärd. Om föräldrars tidspress - orsaker och förändringsmöjligheter. Tidsbrist problem för par i dag. Möjliga negativa konsekvenser av tidspress

Välfärd. Om föräldrars tidspress - orsaker och förändringsmöjligheter. Tidsbrist problem för par i dag. Möjliga negativa konsekvenser av tidspress Om föräldrars tidspress - orsaker och förändringsmöjligheter Jörgen Larsson Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 20 Mars, 2012 Föreningen Tidsverkstaden Tidsbrist problem för par i dag Möjliga

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Varför har kvinnor lägre lön än män?

Varför har kvinnor lägre lön än män? februari 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? En rapport om strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? Lönerna är lägre i sektorer

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Nulägesbeskrivning. -Checklista

Nulägesbeskrivning. -Checklista Nulägesbeskrivning -Checklista Gå igenom samtliga påståenden och markera i vilken utsträckning du tycker att de stämmer med verkligheten. Motivera gärna ditt svar och skriv in förslag till förbättringar.

Läs mer

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 Jämlikhetsplan Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan Dnr15/211. Faställd av rektor 150420 Kungl. Musikhögskolan Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 för KMH

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011 Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling I din hand har du Polismyndigheten

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet Till EU projektet Best Agers Bakgrund Läser psykologi på Luleå Tekniska Universitet I höstas valde jag inriktningen utredning Då kom förfrågan av lanstinget

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Könsperspektiv på missbruk

Könsperspektiv på missbruk Antologi Könsperspektiv på missbruk Tom Leissner Ulla-Carin Hedin (red.) BJURNER OCH BRUNO Innehåll InledningiOM LEISSNER och ULLA-CARIN HEDIN 8 Tidigare forskning 8 Behovet av könsperspektiv 10 Om nätverket

Läs mer

Jämställdhetsplan 2013-2015

Jämställdhetsplan 2013-2015 Jämställdhetsplan 2013-2015 I jämställdhetsplanen beskrivs Tyresö kommuns övergripande mål för jämställdhetsarbetet samt de aktiva åtgärder som kommunen som arbetsgivare planerar att vidta för att främja

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Pågående forskning: Anhörigomsorgens pris. Marta

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer