10 INTERVJUER SOM GÖR DET MER ELLER MINDRE OMÖJLIGT ATT INTE VILJA UTBILDA SIG PÅ MC2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "10 INTERVJUER SOM GÖR DET MER ELLER MINDRE OMÖJLIGT ATT INTE VILJA UTBILDA SIG PÅ MC2"

Transkript

1 10 INTERVJUER SOM GÖR DET MER ELLER MINDRE OMÖJLIGT ATT INTE VILJA UTBILDA SIG PÅ MC2

2 Innehåll: DOKTOR JONAS BYLANDER VÄRLDSBÄST PÅ ATT RÄKNA ELEKTRONER 3 ENTREPRENÖR: SHAFIQ KABIR MÅL: KYLA NER HALVLEDARINDUSTRIN 7 LYSANDE UTSIKTER PROFESSOR ANDERS LARSSON OM FRAMTIDA FORSKNING PÅ FOTONIK FRÅGOR TILL JOHAN PISCATOR TIDIGARE DOKTORANDREPRESENTANT PÅ MC2 15 MATTIAS THORSELL MIKROVÅGSDOKTORAND MED RADARKOLL 19 ALEXANDRA NAFARI ÄR INDUSTRIDOKTORAND EN LÄNK MELLAN AKADEMI OCH INDUSTRI 23 ROMAN IUSTIN, TEKNISK CHEF PÅ MICROPOS MEDICAL PROSTATACANCERNS FIENDE NUMMER ETT 29 JINGJING CHEN FRÅN MÅLMEDVETEN STUDENT TILL BUMPFORSKARE VIA MC2 35 PER-ERIK GUSTAFSSON JOBBAR PÅ MICRONIC ETT STORT FÖRETAG MED NANOAMBITIONER 41 CARL ÖNNHEIM SATSAR PÅ SYSTEMS INTEGRATION CONSULTING EN KARRIÄRVÄG MED FASTA HÅLLPLATSER 45 Mikroteknologi och Nanovetenskap - MC2 Chalmers Tekniska Högskola AB Kemivägen 9, Göteborg Text och foto: Torgil Störner Form: Eva Hellberg ISSN Technical Report MC2-123 Eskils Tryckeri AB, Borås

3 Doktor Jonas Bylander världsbäst på att räkna elektroner Strax innan han skulle licensiera blev hans forskningsresultat publicerade i anrika tidskriften Nature. Och direkt efter sin doktorsexamen på MC2 fick han jobb på MIT i Cambridge, USA. Det handlar om att ha tur och att få ett intressant forskningsprojekt, säger Jonas Bylander ödmjukt. Kvantfysik är inga lätta grejer. Ibland tar det en stund för den oinvigde att få polletten att trilla ner. 29årige Jonas Bylander gör så gott han kan för att förklara hur ett av nutidens mest nobelprisbelönade forskningsområden ser ut. Vi kliar oss i huvudet. Tar en kort paus. Och på fjärde försöket får Jonas till ett svar på vad han och hans forskningsgrupp, kvantkomponentfysik, sysslar med: Skriv att vi använder kvantmekaniska fenomen för att ta fram nya nanoelektroniska kretsar som är bättre eller av helt annan typ än dem som finns hittills. Använder kvantfenomen Den komponent som Jonas Bylander jobbade mest med under sin doktorandtjänst på MC2 bygger på just ett kvantmekaniskt fenomen, elektrontunnling. Precis som andra kvantfenomen uppstår tunnling när saker och ting börjar bli riktigt små. Så små att de mäts på nanometerskalan. Faktaruta Jonas Bylander Namn: Jonas Bylander Ålder: 29 Uppvuxen i: Mölndal Grundutbildning: Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysik på Chalmers Master: Jonas läste sin master på Polytechnique i Paris Doktorsavhandling: Timeresolved detection of temporally correlated, single-charge tunneling Favoriträtt: Marinerad lax i ugn, med potatis

4 Elektroner som vanligtvis brukar stoppas i sin framfart av isolatorer begåvas, när tillräckligt små dimensioner har uppnåtts, med en besynnerlig förmåga att ta sig igenom isolerande skikt utan problem. Man säger att de tunnlar. I takt med att elektronikindustrin gör saker mindre och mindre så måste man ta hänsyn till de här effekterna. De finns där vare sig man vill eller inte och de förstör det sätt som kretsar har fungerat på tills nu, förklarar Jonas Bylander. Kvantmekaniska fenomen är därmed ett gissel för elektronikindustrin som är på ständig jakt efter allt mindre komponenter. Man måste förstå fenomenen och lära sig att behärska dem. Men i arbetet med Jonas komponent sträckte sig hans ambitioner längre än till att bara kunna förutse och tämja elektronernas vilja att tunnla; tanken var istället att använda sig av tunneleffekten på ett kreativt sätt. Redan när Jonas Bylander började sin doktorandtjänst år 2002 fanns idén om att bygga en elektronräknare på MC2. Och det är den biten av det hela som Jonas själv betraktar som turlig hade han inte fått en så bra start hade han kanske inte nått samma framgång. Men från idé till färdig komponent är det en lång resa kantad av hårt arbete och relativt lite tur. För även om idéer fanns skulle Jonas tillverka något som ingen hade lyckats tillverka tidigare. Alltså, möjligheten förutsades av ryska forskare för 22 år sedan, men ingen hade klarat att demonstrera det experimentellt före oss, säger Jonas Bylander innan han berättar hur han gick till väga. Kedja av nanoöar När Jonas Bylander klev in i MC2s renrum hösten 2002 för att påbörja arbetet med elektronräknaren hade han en plan. En plan som han hade smitt tillsammans med sin handledare och ett par andra medarbetare. Det första som skulle göras var att tillverka en kedja av små öar av aluminium små nanotunna skikt av metall i en lång rad, packade tätt intill varandra. Från början hade Jonas en kiselskiva klädd med en ljuskänslig polymer. I polymerskiktet ritade han sedan ett mönster med hjälp av en metod som kallas elektronstrålelitografi (se ordlistan). I nästa steg stoppade Jonas in skivan i en vakuumkammare, och med mönstret som mask kunde han då förånga på ett tunt skikt av aluminium på skivan. När detta väl var klart hade Jonas en kedja av nanometerstora aluminiumöar fästa på en tunn skiva av kisel.

5 Nästa steg bestod i att täcka öarna med ett isolerande lager. Helt enligt planen valde Jonas aluminiumoxid som isolator. Och att belägga de små öarna med denna oxid var en relativt enkel match; när man utsätter aluminium för syre bildas aluminiumoxid. Så Jonas släppte in syrgas i kammaren och då täcktes öarna med ett lager av oxid. Genom att slutligen förånga ett andra lager av aluminium skapade han den färdiga kedjan av sammanhängande aluminiumöar, med ett isolerande skikt av aluminiumoxid mellan varje ö. Måste kylas Sedan tog jag chipet med öarna på till ett mätlabb i forskarhuset, säger Jonas samtidigt som han klickar fram en illustration av elektronräknaren på sin dator. Kolla här, här är öarna, säger Jonas och pekar på skärmen. Väl i mätlabbet kylde Jonas ner chipet (till -273 grader!) och skickade en ström genom raden av aluminiumöar. Och trots att strömmen egentligen borde hindras av de isolerande lagren av aluminiumoxid flöt en ström genom kedjan. Förklaringen till det var just det elektronerna tunnlade igenom isolatorskikten. Poängen med att använda en kedja av små tunnelövergångar är att man (genom att utnyttja kvantfenomenet Coulomb-blockad) kan tvinga elektronerna att färdas en och en med ett visst avstånd emellan. I en vanlig elektrisk ledare rör de sig huller om buller. Räknar enstaka elektroner Klick, klick, klick, låter Jonas efter att ha lagt till den sista pusselbiten i historien om sin elektronräknare på plats. Och den pusselbiten består av en extremt känslig laddningssensor. När en sådan ansluts till en av öarna i kedjan registrerar den nämligen en jämn frekvens av klick när ström flyter genom kedjan. Och varje klick motsvarar att en elektron passerar över nanoön. Efter att ha kopplat sensorn till kedjan av nanoöar hade alltså Jonas Bylander tillverkat en elektronräknare. Så känslig att den kan räkna enstaka elektroner.

6 I tidskriften Natures 434:e volym beskrivs tillvägagångssättet ovan på ett mer ingående sätt. I en artikel som sträcker sig mellan sidorna 361 och 364. Jaha, kanske någon tänker nu. Men att som doktorand bli publicerad i Nature redan före licentiatexamen hör inte till vanligheterna. Och det kan definitivt vara värt att höja på ögonbrynen när någon får sina forskningsresultat publicerade i Nature, oavsett akademisk titel. Redaktionen på tidningen tyckte helt enkelt att metoden för att räkna enstaka elektroner var så intressant att de valde att publicera Jonas artikel. Det var en bra dag, minns Jonas med ett leende när han ombeds kommentera dagen då tidningen kom ut. Testar vad som går Efter att Jonas berättat att det var hans ex-jobb på Polytechnique i Paris som fick honom att vilja doktorera och att han åker till prestigeuniversitet MIT i januari 2008 för att påbörja en tvåårig postdoc-tjänst återstår så en fråga: Till vad behöver man en elektronräknare? Och den frågan försätter oss i det där läget igen. Vi kliar oss i huvudet. Tar en kort paus. Det vore ju en riktig killer application om man kunde göra elektronräknaren så bra att man kunde omdefiniera enheten för ström, ampere. Kort paus igen. Sedan avslutar Jonas: Grejen är att vi håller på med mer fundamentala grejer. Vi tar reda på vad som överhuvudtaget går att göra. Med kraftig betoning på ordet går. Ordlista: Elektronstrålelitografi tillverkningsmetod för elektroniska komponenter där man ritar ett mönster med en fokuserad stråle av elektroner. Förångning en tunn film skapas genom att man värmer upp en bit av något material så att det förgasas, och sedan låter atomerna i gasen fastna på ett substrat. Elektrontunnling genom att partiklar enligt kvantmekaniken också har vågegenskaper kan de ta sig igenom barriärer på ett sätt som är förbjudet i klassisk fysik. Coulomb-blockad när en elektrisk ledare görs pytteliten kostar det relativt mycket energi att ladda den med en enda elektron. Denna effekt används för att manipulera och detektera elektronerna en och en. Nature en av världens mest prestigefulla vetenskapliga tidskrifter. MIT ett av världens högst rankade tekniska universitet. Ligger I Cambridge utanför Boston i USA. Laddningssensor en elektronisk komponent som kan detektera extremt små laddningsförändringar.

7 ENTREPRENÖR: Shafiq Kabir MÅL: kyla ner Under sin tid som doktorand på MC2 fick Shafiq Kabir en liten idé. Han skulle starta eget och förändra en av världens mäktigaste industrier. Genom att ersätta koppar med kol. Överallt finns de, halvledarna. De sitter i din dator, i din mobiltelefon, under huven på farsans nya bil och bakom skärmen på din grannes teve. Deras halvledande egenskaper gör dem till ypperliga transistorer och därmed givna i all modern elektronik. Och konsumenternas krav på den alltmer datorbaserade elektroniken har sedan länge varit det samma: snabbare, mindre och bättre. Men nu har branschen nått en gräns; de passiva komponenterna i dagens kretsar hinner inte forsla bort all värme som uppstår när kretsen arbetar och då blir kretsen överhettad och långsam. Sahfiq Kabir och det företag som han numera är teknisk chef på, Smoltek AB, tror sig dock ha hittat en lösning på problemet kolnanofibrer. Ville Studera utomlands Shafiqs historia börjar i Bangladesh. Där är han född och det var i landets huvudstad Dhaka som han påbörjade sina naturvetenskapliga studier. Redan under grundutbildningen började han fundera på att plugga utomlands och när det var dags för master bestämde Shafiq att det var dags att göra slag i saken. Det är inte så vanligt i mitt hemland att man åker till just Sverige för att studera. De flesta vet inte att det finns så mycket bra utbildning på engelska här, berättar Shafiq. Men Shafiq visste bättre och uppsökte den svenska ambassaden i Dhaka för att ta reda på vilka Faktaruta Shafiq Kabir Namn: Mohammad Shafiqul Shafiq Kabir Ålder: 33 Uppvuxen i: Dhaka, Bangladesh Grundutbildning: Bachelor of Science från universitet i Dhaka Master: Programmet Nanoscale Science & Technology på MC2 Ex-jobb: Wafer level bumping of flip chip Favoriträtt: hot spicy meat curry and ros malai (a sweet dish can be found in Bangladesh)

8 mastersprogram som kunde tänkas vara intressanta i det lilla landet i norr. Han fastnade för Chalmers i Göteborg och en föregångare till programmet Nanoscale Science and Technology på MC2. Nanoteknik var väldigt hypat och nytt då. Jag tänkte det måste jag söka! Jag blev antagen och i augusti 1998 kom jag hit, berättar Shafiq med ett sting av nostalgi i rösten. Nanoteknik för industrin År 2000 var Shafiq färdig med sitt ex-jobb. Han var väldigt nöjd med sina två år på MC2 som han i efterhand beskriver som extremt bra utbildning. Och han blev än mer nöjd när MC2 erbjöd honom en doktorandtjänst direkt efter hans examen. Han tackade ja till erbjudandet och forskningen han kom att syssla med gick ut på att undersöka möjligheterna att integrera nanoteknik i den vedertagna tillverkningsprocess som kallas CMOS (se faktaruta om CMOS!). Under andra halvan av min doktorandtjänst började min forskning allt mer närma sig något som skulle kunna tillämpas inom industrin, säger Shafiq. Det var då entreprenörsidéerna började ta form i Shafiqs medvetande. Beslutet att starta eget växte fram gradvis och sista tiden av Shafiqs doktorandtjänst blev en hektisk period då allt skulle hinnas med; finslipning av avhandling vid sidan av skisser på patent för den egna verksamheten. Kol hett i nanobranschen Man skulle kunna säga att Smolteks affärsidé går ut på att konkurrera ut metallen koppar. För idag är koppar det överlägset mest använda materialet både för elektrisk ledning och värmeledning i elektroniska kretsar. Själva transistorerna i en krets är gjorda av halvledare som kisel men de passiva komponenterna, de som länkar samman arkitekturen i en krets, är ofta av just koppar. Men nu är den rödaktiga metallen som började brytas i Falun på 1200-talet på väg ut från innelistan dagens elektronik kräver ännu effektivare ledning av både värme och elektricitet. Därför har forskarvärlden nu börjat söka efter alternativa material. Fantastisk ledningsförmåga, goda kontaktytor och starka mekaniska egenskaper har gjort små strukturer av grundämnet kol till ett av de hetaste spåren inom denna forskning.

9 Flera företag och forskningsinstitutioner försöker dra nytta av kolstrukturernas goda egenskaper i kommersiellt syfte. Smoltek har dock ett annat fokus än de flesta andra i branschen. De satsar på kolnanofibrer istället för de annars så aktuella kolnanorören. Anledningen är att man anser att kolnanofibrer på ett smidigare sätt kan integreras i tillverkningsprocessen CMOS. Dessutom är kolnanofibrerna anisotropa de leder enbart värme i en riktning. Vilket skiljer dem från dagens ledare som avger värme längs hela sin utsträckning. Det gör dem till ypperliga värmeledare för kan man leda all värme till samma ställe blir det enkelt att på ett effektivt sätt kyla ett helt system av kretsar. Omställning för industrin Ett problem kvarstår dock för Shafiq och hans kollegor; att övertyga halvledarindustrin om att fibrernas unika kvaliteter är värda att satsa på. CMOS-standarden är sedan decennier etablerad alltifrån fabriker till tillverkningsprocesser och maskiner är anpassade efter vissa förutsättningar. Såsom att man använder vissa material. Och att införa ett nytt material i processen innebär oftast stora förändringar i processen och höga kostnader för nyinvesteringar. Men Shafiq ser ljust på framtiden och tror inte att det är någon omöjlighet att sälja in ett nytt material till industrin. Under de senaste åren har de bytt material flera gånger. För 15 år sedan var CMOS-industrin så rädd för koppar att man inte vågade ha det i samma fabrik som kisel därför att det förstörde de halvledande egenskaperna hos kisel idag har man koppar inuti kretsarna, så sådana här problem går att lösa. Kräver bra syn. För att kunna arbeta med de nanometerstora kolfibrerna använder sig Shafiq av den avancerade utrustningen i MC2s renrum. 9

10 Många av de processer som är nödvändiga för att förverkliga Smolteks teknik utförs i MC2s renrum. Företaget hyr helt enkelt in sig i renrummet när de behöver tillgång till det. Och Shafiq som har haft möjlighet att besöka många av världens ledande renrum han har bland annat arbetat i renrum i Sydkorea och Japan skräder inte orden när han pratar om MC2s tillgångar. MC2 är ett unikt ställe att bedriva nanoforskning på. Här finns 170 forskare med olika expertkunskaper under samma tak. Det hittar du ingen annanstans i världen, menar Shafiq. Just storleken och tillgången på utrustning är det som Shafiq är mest imponerad av när det gäller MC2. Och för att stryka under det han säger droppar han gärna lite statistik: MC2s Nanotekniklaboratorium har en yta som är 20 procent större än motsvarande labb vid Stanford University. Och Stanford är USA: s bästa universitet, säger Shafiq med en självklar axelryckning. Vad är det viktigaste om man funderar på att starta eget? För det första måste du tro på dig själv även om resten av världen tycker att du har fel. För det andra måste du ha kunskapen som krävs för att förverkliga dina idéer. Om inte dessa två saker stämmer kommer det att bli svårt att lyckas. Dessutom måste du få andra att tro på det du gör. I vårt fall, då det ännu inte finns någon fysisk produkt, kan vi bara sälja potentialen i vår idé och då gäller det att vara övertygande. Då krävs både passion och tålamod. Vad tyckte du om mastersprogrammet du läste på MC2? Det är bra, extremt bra. Det är ett program som väl förbereder studenterna för nanoforskning. Men det breddar dina vyer mer än så, du börjar se saker ur nya perspektiv. Det handlar inte bara om att läsa böcker, du måste kunna praktisera det du lär dig också, och det lärde jag mig. Jag läste en rapport i en vetenskapstidskrift där det stod att världen kommer att behöva tio miljoner personer som kan jobba med nanoteknik inom fem år. Så de som börjar i år eller nästa år kommer att ha en bra framtid framför sig. 10

11 Lysande utsikter professor Anders Larsson om framtida forskning på Fotonik Lasrar som kan mäta utsläpp av farliga gaser. Optiska kablar som kan skicka enorma mängder information i ljusets hastighet. Och lysdioder som kan spara på världens energiresurser. Avdelningschef Anders Larsson ser massor av skäl att forska inom fotonik. Ser du hustaken där borta, säger Anders Larsson och pekar ut genom fönstret på sitt kontor. På det taket skulle man kunna ha en laser, och där borta skulle vi kunna sätta upp en detektor. Genom att mäta hur mycket av ljuset som sedan når fram till detektorn kan vi räkna ut hur mycket koldioxid som finns i stadsluften, säger Anders Larsson. Sedan sätter han sig ner igen. Och ursäktar att han, med sin lilla demonstration, har tagit samtalet in på ytterligare ett sidospår. För det blir lätt så när man ber en professor att berätta. Ämnet är för stort, tiden blir för knapp och inget får glömmas. Anders ämne, fotonik, handlar om elektromagnetiska vågor. Om energistinna fotoner och om hastigheter som bara Einstein riktigt fattade. Fotonerna syns och känns på våra hudar. De väcker oss på morgonen och släcker oss vid tolvtiden. De finns har alltid funnits och ploppar fram överallt där energirik materia vill emittera. Den forskning som bedrivs på MC2s fotonikavdelning går ut på att få dessa små partiklar att göra som vi människor vill. Långvågigt ljus för detektion För att kunna ta fram sådana lasrar och detektorer som jag pratade om innan, måste vi forska på antimonider, säger Anders Larsson rätt bestämt. 11

12 Det han syftar på är att den typ av gasdetektion som han nämnt kräver ett laserljus med lång våglängd. Och det bästa sättet att generera ett sådant ljus är genom att låta material med grundämnet antimon emittera. Det ljus som uppstår då har en så lång våglängd att det kallas för ett midinfrarött ljus. Ett sådant ljus kan inte ses med blotta ögat men det har egenskaper som gör att det är perfekt lämpat för att detektera gaser. För när ljuset skickas genom en sammansatt gas, som luft, absorberas det bara av vissa molekyler i gasen. Genom att mäta hur mycket av ljuset som absorberas när det skickas genom gasblandningen får vi reda på hur stor förekomsten av den aktuella typen av molekyler är. Ljus för att kommunicera Det där är sådant som man kan göra med långvågigt ljus. Nu återgår vi till det som vi skulle prata om, säger Anders. För det som ändå är fotonikens kanske största gren är den som kallas fiberoptik. Inom detta område spår Anders en fortsatt flitig forskning både på MC2 och på andra institutioner. Anledningen är enkel; i den tid vi nu lever ökar flödet av information för varje dag som går. Och fiberoptiska system har visat sig vara väldigt bra bärare av digital information. De är energisnåla, har stor räckvidd och enormt hög kapacitet. Varje gång vi använder Internet surfar vi på vågen av fiberoptikens framgång världen över. Grunden till fiberoptik är att man skickar ljuspulser genom en extremt tunn och ren glasfiber. Pulserna tolkas sedan av en mottagare som ettor och nollor digital information har därmed överförts. Före fiberoptikens tid skickades all sådan information i elektriska signaler via kopparledningar. Men nu dröjer det inte länge förrän vi alla har glasfibrer hela vägen in i vardagsrummet, säger Anders segervisst. Men varför är då fiberoptik en så mycket bättre lösning än de elektriska system som funnits, och finns, hittills? Svaret på det har egentligen inte med hastighet att göra; den stora fördelen är att fiberoptiska system kräver mindre energi och har längre räckvidd. Skickar vi ljus genom en fiber absorberas bara fyra procent av ljuset per kilometer, berättar Anders. Alltså, på en kilometer har ljuset bara blivit fyra procent svagare än vad det var när det skickades in i fibern. Det innebär i praktiken att en ljuspuls kan färdas flera mil i en fiber innan man måste förstärka den. 12

13 Förstärka måste man dock. Men inte alls lika mycket som man måste med ett elektroniskt system som lider av långt större energiförluster på grund av ledningens resistans. Utvecklandet av effektiva optiska förstärkare utgör därför en del av forskningen på Fotonik. Kan bli ännu smartare En annan del av forskningen kring fiberoptik som Anders tror kommer att växa är emellertid den som inte har med nya komponenter att göra. Han tänker då på det som kallas för systemorienterad forskning. Ett fiberoptiskt nät finns redan tillgängligt och i många fall handlar det snarast om att använda det på bästa möjliga sätt. Det finns smartare sätt att överföra optiska signaler på än genom att bara stänga av och på en laser i ena ändan. Man kan variera signalen på flera andra sätt, genom att ändra fas och amplitud till exempel, förklarar Anders. Sådana metoder kallas för modulationsformat och paradoxalt nog finns mycket inspiration att hämta från den elektroniska världen det digitala överföringsformatet som kallas ADSL är här en föregångare. Ännu en metod ökar informationskapaciteten i dagens fiberoptiska nät: Genom att skicka ljus av flera våglängder i en och samma fiber kan fibern bli bärare av inte bara en utan tusentals ljuspulser på samma gång. Den potentiella kapaciteten ökar därmed drastiskt och ett rykte gör till och med gällande att all världens digitala kommunikation skulle kunna skickas via en enda glasfiber med ljusets hastighet. Ganska svindlande egentligen. Och definitivt värt att forska vidare på. Kan spara energi Sedan har vi ju det ultravioletta ljuset, säger Anders och det hörs på tonfallet att vi lyft på ytterligare en tung sten i fotonikvärlden. Om vi tittar på belysning idag så skulle vi kunna sänka energiåtgången enormt mycket genom att byta ut glödlampor mot lysdioder. I synnerhet om vi använder oss av sådana som bygger på UV-ljus, menar Anders. Men att övergå till denna mer ekonomiska typ av belysning är lättare sagt än gjort. För att emittera ultraviolett ljus krävs till att börja med kunskap om vilka material som kan användas för ändamålet. De material som vi känner till idag är ofta både onödigt dyra och svåra att hantera. 13

14 Dessutom är ultraviolett ljus av naturen osynligt, i varje fall för oss människor. Ingen större hjälp när du vill hitta till köket mitt i natten alltså. Så då måste vi konvertera UV-ljuset till ett vitt ljus, säger Anders. För att på ett effektivt sätt klara denna konvertering krävs ytterligare forskning även inom detta område. Och de lysdioder som används redan idag är ett lysande exempel på hur smart ljuskonvertering kan gå till. Dagens lysdioder bygger på ett material som emitterar blått ljus. Men genom att blanda det ljuset med ett gult ljus får vi ett ljus som upplevs som vitt, berättar Anders. Och sådär fortsätter det. Anders Larsson har till slut radat upp så många forskningsområden att han har täckt hela spektrumet från kortaste UV-våglängd till de riktigt långa våglängderna då ljuset kallas midinfrarött. Så för den som är intresserad av att forska inom fotonik på MC2 är det bara att kavla upp ärmarna. Vad är viktigast hos en blivande doktorand? Man måste ha ett brinnande intresse för fotonik och en väldigt stark motivation. Under de fem år som det tar att doktorera ska du utvecklas till en självständig forskare, så du måste vara en drivande typ. Ungefär hälften av dem som doktorerar hos oss kommer ifrån teknisk fysik och den andra hälften kommer ifrån elektroteknik. 14

15 20 frågor till Johan Piscator tidigare doktorandrepresentant på MC2 Hur är det att vara doktorand på MC2? Bra! Det känns väldigt high tech och vi ligger i fronten inom våra forskningsområden. Forskningen känns aktuell och man ser tydliga kopplingar till ny teknik. Vad var anledningen till att du valde att börja doktorera här? Det var en kombination. Jag tyckte att det var ett väldigt intressant område. Och jag hade varit här en del när jag pluggade till civilingenjör, så jag kände till miljön och gillade den. Hur kom det sig att du hamnade på MC2 från första början? Det var under grundkursen vi hade i tvåan som hette mikroelektronikkomponenter. Jag hade tänkt göra något med signalbehandling, men den kursen fick mig att ändra mig. Vad får man ut av att doktorera, rent karriärmässigt? Efter att du doktorerat finns det definitivt en arbetsmarknad, både inom akademin och inom industrin. Många tror att man kommer att jobba med det som man har doktorerat inom, men ofta är det så att det som ett företag värdesätter är initiativförmågan, problemlösningsförmågan och förmågan att driva projekt. Hm det låter lite som en slags projektledarskola? Ja, på sätt och vis. Som doktorand leder du inte ett projekt med många personer i, men du leder ett teknikprojekt och du har yttersta ansvaret för det. Faktaruta Johan Piscator: Namn: Johan Carl Bertil Piscator Ålder: 30 Uppvuxen i: Karlstad Grundutbildning: Civilingenjörsprogrammet Elektroteknik på Chalmers Master: Johan läste inte ett mastersprogram utan valde själv olika kurser, huvudsakligen på MC2 Ex-jobb: Metal Gates For Advanced CMOS Technologies Favoriträtt: Min köttfärssås 15

16 Och när du blivit doktor i mikrovågselektronik måste du stanna här på MC2 resten av livet då? Det vanligaste är tvärtom att man åker någon annanstans och gör en post-doc på kanske ett eller två år, på något universitet utomlands eller på något företag med mycket forskning. Efter det kan det ju hända att man kommer tillbaka hit. Det här institutionstjänstgöring vad är det för något? Huvudsakligen är det undervisning. Men det kan också innebära att, till exempel, ha hand om ett labb eller liknande. Forskarutbildningen är uppbyggd så du ska ha tre års utbildning, ett år av kurser och ett år av institutionstjänstgöring. Tjänar man något på att göra institutionstjänstgöring, eller innebär det bara ett års längre utbildningstid? Institutionstjänstgöring är väldigt nyttig tid. Undervisning är väldigt lärorikt av flera anledningar. Dels rent ämnesmässigt, du lär dig inte ett ämne ordentligt förrän du blivit tvungen att förklara det för andra. För det andra så är det väldigt viktigt att kunna stå och prata inför folk och vara tydlig och klar oavsett om man väljer en akademisk eller industriell karriär. Jobbar doktorander över mycket? Ja. Varför det? Det finns flera anledningar. Dels hänger det ihop med att man själv är ansvarig för sina resultat och att man då blir motiverad att jobba när man vet att det gynnar ens eget projekt. Sen sitter det i väggarna här lite grann; man ska jobba mycket helt enkelt. Men det går i perioder, innan en deadline är det väldigt mycket jobb. Sedan, när det lugnar ner sig, kan du ta perioder då du jobbar mindre. Vi har förtroendearbetstid. Men det är åtta till fem som gäller i vanliga fall? Det är 40 timmar i veckan som gäller. Och det är rekommenderat att man ska vara på jobbet under normala kontorstider, mellan 9 och 15. Men du skulle kunna jobba tolv timmar om dagen, måndag till torsdag, och ta ledigt på fredagen. Så länge det är OK med dem du jobbar med. 16

17 Vilka doktorandkurser finns på MC2? Det är tre trepoängskurser som är obligatoriska; en pedagogikkurs, en engelskakurs, som heter academic writing, och en etikkurs. Därtill finns en del specifika doktorandkurser inom olika specialområden. Sedan kan man alltid läsa alla masterskurser och grundutbildningskurser som ges. Och nu jobbar man med en hemsida som ska lista alla doktorandkurser på Chalmers så att man ska kunna välja ur hela utbudet. Om du hör talas om en annan kurs på MC2 som du tycker verkar spännande, kan du välja den då även om den inte ges på din avdelning? Kurserna ska kunna knytas till mitt ämne, det är grundtanken. Men är man intresserad av en kurs här på MC2, så ligger den nog ganska nära. Då kan man höra med sin handledare om han tycker kursen passar in. Hur många gånger måste man bli publicerad under sin doktorandtid? Det finns inga sådana regler. Vissa säger att man ska ha två publikationer till licentiatexamen och fyra till disputation, men det är mest en gammal myt. I princip kan man skriva avhandlingen som en monografi, en bok i ämnet. Vad har man för rättigheter som doktorand? Du har rätt till en huvudhandledare och en biträdande handledare, som ska finnas på Chalmers. Sen har du rätt att träffa dem en viss tid för att få en viss mängd handledning. Du också har rätt att byta handledare om det skulle uppstå stora problem. Men det räcker inte att bara tycka att det inte går bra; att byta handledare är den sista utvägen och situationen måste utredas. Det är inte något som görs lättvindigt. I övrigt har du samma rättigheter som alla andra anställda, du ingår ju i ett kollektivavtal. Vid licentiatexamen och disputation måste man redovisa sitt arbete, är det enda gångerna man gör det? Det finns en kontrollfunktion på MC2 som heter Thesis Review Committee. Sex månader före licentiatexamen och sex månader före disputation träffar man kommittén och presenterar sin forskning. Man berättar vad man har gjort, vilka publikationer man har och hur man har tänkt lägga upp sista halvåret. Kommittén granskar och ser till att arbetet har den kvalité som krävs. 17

18 Vad gör man när man licensierar? Man skriver ihop en rapport om sin forskning med hjälp av de artiklar man har fått publicerade. Det är som en avhandling i mindre format. Det påminner om disputationen men man har ingen betygskommitté. Man har heller ingen opponent utan det är en diskussion. Vad är unikt med att doktorera på MC2? Det unika här är renrummet som är ett av de bästa i Sverige och till och med i världen. I det kan man göra mycket. Och det är unikt för MC2. Du har varit doktorandrepresentant på MC2 i två år, lyssnar ledningen på MC2 på institutionens doktorander? Ja, det tycker jag verkligen. MC2 är en föreångare bland institutionerna på Chalmers, det är få ledningsgrupper som har en så öppen kommunikation med doktoranderna som MC2 har. Vad är det bästa med att doktorera? Det är friheten att göra något du är intresserad av och att kunna styra och lägga upp ditt arbete själv. Och om vi tittar på karriär är det så att fler och fler företag börjar värdera en doktorstitel; det är inte ovanligt att en som har doktorerat kommer in på en lönenivå som är högre än den som har jobbat i fem år har. Det värderas alltså som jobb eller högre att ha doktorerat, både meritmässigt och lönemässigt. 18

19 Mattias Thorsell mikrovågsdoktorand med radarkoll I och med att vi jobbar så tajt med industrin så tvingar man ju dem att lära känna mig. Och det är ju bra. Så resonerar Mattias Thorsell, en av sex doktorander som forskar inom ramen för nystartade GigaHertz Centrum på MC2. 25årige Mattias Thorsell minns inte när han plockade isär en dator för första gången. Det har man ju gjort en massa gånger, säger han och ler pojkaktigt. Dissekerandet av kretskort och synandet av kiselchip i tonåren väckte en fråga hos Mattias: Hur fasen ser det ut inuti alla de här inkapslade grejerna. För att finna svaret på sin fråga bestämde sig Mattias efter gymnasiet för att lämna hemstaden Varberg och bege sig norrut. Mot Göteborg och Chalmers där han hade kommit in på civilingenjörsprogrammet Elektroteknik. Mot slutet av utbildningen ökade möjligheten att välja kurser efter eget intresse. Mattias, som fortfarande var intresserad av datorns innersta väsen, valde alla bra kurser som hade med halvledare och mikrovågselektronik att göra. Och då hamnar man på MC2. Testade nya material Avdelningen för mikrovågselektronik hörde av sig och undrade om jag var intresserad av att göra ett ex-jobb hos dem, berättar Mattias som vid det laget redan kände sig hemma i lokalerna på MC2. Ex-jobbet gick ut på att tillverka en högeffektsförstärkare av ett material som var, och är, hett i halvledarbranschen: kiselkarbid. Faktaruta Mattias Thorsell: Namn: Gustaf Mattias Thorsell Ålder: 25 Uppvuxen i: Varberg Grundutbildning: Civilingenjörsprogrammet Elektroteknik på Chalmers Master: Mattias läste inte ett mastersprogram utan valde själv olika kurser på MC2 Ex-jobb: Tåliga mottagare i halvledarmaterial med stora bandgap Favoriträtt: Pasta pesto 19

20 Mattias tvekade inte med att tacka ja; nu skulle han få chansen att tillverka en egen halvledarkrets av ett nytt och häftigt material. Sista terminen av sin grundutbildning satt Mattias ofta kvar i mätlaboratoriet till långt in på kvällarna. Ena stunden tittade han i ett mikroskop och i nästa läste han av ett mätresultat på en display. Hårt arbete gav till slut resultat. När Mattias förstärkare var klar visade mätresultaten på det som både han och hans handledare hade hoppats och trott på: förstärkaren av kiselkarbid klarade att hantera effekter som en motsvarande kiselkomponent aldrig skulle mäkta med. Samarbetar med SAAB Tänk dig ett flygplan där är vikt otroligt viktigt och energiförbrukning minst lika viktigt. Kan vi då ta fram en komponent som är både mindre och energisnålare så har vi vunnit mycket, säger Mattias för att förtydliga fördelarna med den radartranceiver som han nu jobbar med. Att Mattias nämner vad fördelarna med hans transceiver skulle kunna innebära i flygplanssammanhang har sina förklaringar. Mattias, som numera är doktorand på MC2, forskning utgör nämligen en del av det GigaHertz Centrum (se faktaruta om GigaHertz Centrum) som inrättades på MC2 under våren I GigaHertz Centrum samverkar Chalmers med ett antal företag, ett av dem är SAAB som bland annat har ambitionen att utveckla radartekniken i sina flygplan. På plats i labbet. MC2 har, förutom ett ypperligt renrum, tillgång till ett antal mätlabb av världsklass. Mycket av Mattias arbete sker i dessa. Skickar mikrovågor Den transceiver som Mattias Thorsell utvecklar har två uppgifter, att skicka och att ta emot en elektromagnetisk signal. Transmit + receive = transceive. Användningsområdet för komponenten är som en krets i en radaranordning. 20

HÄR går det upp ett ljus!

HÄR går det upp ett ljus! HÄR går det upp ett ljus! Du som vill veta hur saker och ting fungerar och som gillar att skruva isär och plocka ihop prylar, du ska söka in på gymnasiets Elprogram, inriktning Elteknik. Det är grunden

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse

Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse Information Innehåll: fasta tillståndets fysik med fokus på halvledarfysik. Dioder, solceller, transistorer... Lärare: Martin Leijnse (föreläsare,

Läs mer

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved. Ver 2001-03-31. Kopieringsförbud. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! OBS! Kopiering i skolar enligt avtal ( UB4 ) gäller ej! Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Trådlös kommunikation

Trådlös kommunikation HT 2009 Akademin för Innovation, Design och Teknik Trådlös kommunikation Individuell inlämningsuppgift, Produktutveckling 3 1,5 poäng, D-nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

MOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. onsdag 16 maj 12

MOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. onsdag 16 maj 12 MOBILTELEFONI Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled Introduktion Det var först år 1956 som företaget TeliaSonera och Ericsson som skapade mobiler i bilen som man kunde prata i telefon i på det

Läs mer

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap }

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap } { ledarskap } VAD HAR PERSONER SOM WALT DISNEY, OPRAH WINFREY, STEVE JOBS OCH ELVIS PRESLEY GEMENSAMT? JO, DE HAR ALLA MISSLYCKATS. VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! V isste du att de flesta framgångsrika

Läs mer

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det 2. Svart låda Hur gör man Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det Skåpet: Det enda vi kan se är ljus. Vi kan inte se hundar, bilar, bollar eller

Läs mer

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger.

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Människans öga är känsligt för rött, grönt och blått ljus och det är kombinationer

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Positiva marknadsutsikter för Obducat

Positiva marknadsutsikter för Obducat Positiva marknadsutsikter för Obducat För investerare är det av intresse att gissa vad som händer i framtiden. Man kan naturligtvis gissa både det ena och det andra, men tittar man på tekniken, kunderna

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Hur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK?

Hur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK? Hur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK? Visst minns du att allting består av atomer? En sten, en penna, ett videospel, en tv, en hund och även du består av atomer. Atomer bildar molekyler eller

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

Elektriska signaler finns i våra kroppar.

Elektriska signaler finns i våra kroppar. Ellärans grunder Elektriska signaler finns i våra kroppar. Från örat till hjärnan när vi hör Från ögonen till hjärnan när vi ser När vi tänker och gör saker sänds elektriska signaler från hjärnan till

Läs mer

Green shower days. Polhemsskolan Lund, TE2A Helene Branil, Sofia Hallström, Maria Franz och Reshad Amini

Green shower days. Polhemsskolan Lund, TE2A Helene Branil, Sofia Hallström, Maria Franz och Reshad Amini Green shower days Polhemsskolan Lund, TE2A Helene Branil, Sofia Hallström, Maria Franz och Reshad Amini Sammanfattning Vår produkt går ut på att man ska hålla koll på sin vattenförbrukning och försöka

Läs mer

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag 5 tips för en mer harmonisk arbetsdag Innehållsförteckning Förord...4 Steg 1...6 Börja varje vecka med en tydlig plan...6 Steg 2...8 Skriv upp allt du ska göra på ett ställe...8 Steg 3...10 Lär dig att

Läs mer

Halvledarteknik, fotonik och kvantinformation

Halvledarteknik, fotonik och kvantinformation Halvledarteknik, fotonik och kvantinformation Sammanfattande bedömning Halvledartekniken har haft en explosionsartad utveckling sedan upptäckten av den första transistorn för ungefär 60 år sedan. Moores

Läs mer

[Innehåll] Sida 2, Sida 3 - Persona Sida 4, Sida 5 - Persona Walk-Through Sida 6 - Reflektioner

[Innehåll] Sida 2, Sida 3 - Persona Sida 4, Sida 5 - Persona Walk-Through Sida 6 - Reflektioner [Innehåll] Sida 2, Sida 3 - Persona Sida 4, Sida 5 - Persona Walk-Through Sida 6 - Reflektioner [Rune Tennesmed] [Göran Hultgren] Profil Kön Ålder Arbete/roll [Kund] [Man] [46 år] [Sågverksoperatör] Personlighet

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Föreläsning 6: Opto-komponenter Föreläsning 6: Opto-komponenter Opto-komponent Interaktion ljus - halvledare Fotoledare Fotodiod / Solcell Lysdiod Halvledarlaser 1 Komponentfysik - Kursöversikt Bipolära Transistorer pn-övergång: kapacitanser

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik 2011 08 25, kl. 08.00 13.00 FAFF25-2015-08-21 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 FAFF25 - Tentamen Fysik för Fysik C och i för

Läs mer

Cecilia Ingard. Boksidan

Cecilia Ingard. Boksidan Cecilia Ingard Boksidan Innehåll Vad som händer när datorn startar 3 Hur ser en dator bokstäverna? 12 Vad kan hända när man skriver ett brev 14 Inuti datorlådan 22 Moderkortet 23 Processorn 24 RAM-minnet

Läs mer

Tentamen i Fysik för K1, 000818

Tentamen i Fysik för K1, 000818 Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE

Läs mer

Lägesrapport DokId: 239624

Lägesrapport DokId: 239624 1 of 6 2008-12-30 18:39 Lägesrapport DokId: 239624 Diarienummer 2007-01525 Avsänd av sökande 2008-07-20 LÄGESRAPPORT Lägesrapporten sänds in elektroniskt. Sänd även in ett underskrivet pappersoriginal

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER SEMMELWEIS DAGBOK TEXT 1 Juli 1846. Nästa vecka får jag en befattning som Herr Doktor vid förlossningsklinikens första avdelning på Wiens allmänna sjukhus. Jag förfärades då

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

BYT UTTAG! Klart huset ska ha fiber INFORMATION OM UTBYGGNADEN AV FIBERNÄTET I DITT OMRÅDE

BYT UTTAG! Klart huset ska ha fiber INFORMATION OM UTBYGGNADEN AV FIBERNÄTET I DITT OMRÅDE BYT UTTAG! Klart huset ska ha fiber INFORMATION OM UTBYGGNADEN AV FIBERNÄTET I DITT OMRÅDE Äntligen fiber tv, internet och telefoni med ljusets hastighet Botkyrka Stadsnät är snabbt med närmast obegränsad

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Analysis of Structure, Composition and Growth of Semiconductor Nanowires by Transmission Electron Microscopy

Analysis of Structure, Composition and Growth of Semiconductor Nanowires by Transmission Electron Microscopy Analysis of Structure, Composition and Growth of Semiconductor Nanowires by Transmission Electron Microscopy Martin Ek POPULÄRVETENSKAPLIG SAMMANFATTNING 2013 Polymer & Materials Chemistry Centre for Analysis

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder

Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder Upplevelsen av en landskapsbild är inte samma sak som att uppleva ett landskap på plats. Med de här tio tipsen kanske du ändå lyckas ta med dig upplevelsen

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Laborationer i miljöfysik. Solcellen

Laborationer i miljöfysik. Solcellen Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Välkommen till Stadsholmens fibernät

Välkommen till Stadsholmens fibernät Visste du att... Fiber är idag den överlägset bästa och mest framtidssäkra tekniken för fasta bredbandsuppkopplingar. I fibern sänds data med optisk ljus, dvs med ljusets hastighet. Det gör att man kan

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

Så går en tatuering till

Så går en tatuering till Så går en tatuering till Besök i Doc Forests tatueringsstudio + fakta L ÄR ARHANDLEDNING TRO, HOPP & KÄRLEK 1 Studion Hur man gör en tatuering De äldsta idag kända tatueringarna sitter på Ötzi, en 5000

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP Karolina Källoff karolina.kalloff@mah.se Studenthälsan DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B 1 Respondent 2 Researcher A 3 Researcher B Fråga A = 4 första frågorna, Frågor B = nästa 3 frågor, endast nummer = fråga 1-17, Övr 1 osv = frågor från intervjuare utanför frågeguide Rad Person Text Fråga

Läs mer

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Föreläsning 6: Opto-komponenter Föreläsning 6: Opto-komponenter Opto-komponent Interaktion ljus - halvledare Fotoledare Fotodiod / Solcell Lysdiod Halvledarlaser Dan Flavin 2014-04-02 Föreläsning 6, Komponentfysik 2014 1 Komponentfysik

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

Pustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29

Pustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29 Pustervik LIA- rapport Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29 Min LIA- plats Jag gjorde min LIA på Pustervik i Göteborg mellan 17 mars och 21 april 2011. Pustervik är en gästspelscen med både nationella och

Läs mer

Pluritoriska upplösningar av kvotsingulariteter

Pluritoriska upplösningar av kvotsingulariteter OCHALMERS TEKNISKA H GSKOLA GOTEBORG Pluritoriska upplösningar av kvotsingulariteter Den impopulärovetenskapliga versionen Samuel Bengmark Department of Mathematics Göteborg 1998 Populärvetenskaplig version

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Vi jobbar med framsidan ;D

Vi jobbar med framsidan ;D Vi jobbar med framsidan ;D Utgångspunkt Energiförbrukningen är ett problem i hela världen och nu gör man allt för att förminska den. Vår uppgift i Design Open 2010 är att fundera på om det finns ett sätt

Läs mer

Målsättning. Arbetslivserfarenhet. Christian Öman +46(0)73 5251106 christian.oman@rapatacpreps.se Artillerigatan 20 80260 GÄVLE

Målsättning. Arbetslivserfarenhet. Christian Öman +46(0)73 5251106 christian.oman@rapatacpreps.se Artillerigatan 20 80260 GÄVLE Christian Öman +46(0)73 5251106 christian.oman@rapatacpreps.se Artillerigatan 20 80260 GÄVLE Målsättning Mitt mål med ett jobb är att utvecklas tillsammans med företaget på ett vis som gör att både jag

Läs mer

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan Presentation i seminar, Nordiska Universitets Administratörs- amarbetet (NUAS),

Läs mer

Tv:ns utveckling. Jonathan T och Jonatan B 9b

Tv:ns utveckling. Jonathan T och Jonatan B 9b Tv:ns utveckling Jonathan T och Jonatan B 9b DEN FÖRSTA TV:N Den första Tv-apparaten var en radio med en Tv-enhet bestående av ett neonrör och en snurrande skiva som kunde visa en bild i rödskala stor

Läs mer

1. 17 Juli 2000. - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören.

1. 17 Juli 2000. - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören. 1. 17 Juli 2000 - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören. HP var det namn han haft de senaste åtta åren som han tillbringat på den slutna avdelningen på Kumla. HP hette egentligen

Läs mer

Systemenhet. Delarna i en dator

Systemenhet. Delarna i en dator Delarna i en dator En dator är ett system med delar som fungerar tillsammans. De fysiska delarna, som du kan se och röra vid, kallas maskinvara. (Programvara avser de instruktioner, eller program, som

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Mät resistans med en multimeter

Mät resistans med en multimeter elab003a Mät resistans med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Laboration Resistans och hur man mäter resistans Olika ämnen har olika förmåga att leda den elektriska strömmen Om det finns gott om

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

BILAGA. En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat).

BILAGA. En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat). En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat). Apparaten består av en justerbar mekanisk fördelare med plats för en

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Föredrag av Tor Paulin för kursen seminarier på svenska 2009 LYSDIODER: TEKNOLOGI OCH FRAMTIDSUTSIKTER

Föredrag av Tor Paulin för kursen seminarier på svenska 2009 LYSDIODER: TEKNOLOGI OCH FRAMTIDSUTSIKTER Föredrag av Tor Paulin för kursen seminarier på svenska 2009 LYSDIODER: TEKNOLOGI OCH FRAMTIDSUTSIKTER Lysdiod eller kort LED (Light Emitting Diode) är en halvledarkomponent. Halvledare Ett material med

Läs mer

Pneumatik/hydrauliksats

Pneumatik/hydrauliksats Studiehandledning till Pneumatik/hydrauliksats Art.nr: 53785 Den här studiehandledningen ger grunderna i pneumatik och hydralik. Den visar på skillnaden mellan pneumatik och hydraulik, den visar hur en

Läs mer

Inbrottsdetektor. We listened to you

Inbrottsdetektor. We listened to you Inbrottsdetektor We listened to you Avancerad teknologi, gör valet enkelt Oavsett om du väljer Passiv Infraröd (PIR), Kombi- eller Vektorteknologi, har våra rörelsedetektorer ett antal inbyggda fördelar:

Läs mer

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 INNEHÅLL INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4 Kartritar leken 4 Kartteckenmemory 4 Kopieringsstafett 5 Pusselstafett 5 Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 Emit-stafett 7 Trollskogen 7 Kartan 8 Karttecken 8 SKATTJAKTEN

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning Ordlista försäkringsbesked förmåner rättigheter gravid graviditet föräldrapenning förlossning havandeskapspenning värk yrsel omplacera omplacering sysselsättning

Läs mer

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN Solcellsbilar Våra bilar spyr ut smutsiga avgaser. Strömmen hemma i vägguttaget kommer delvis från smutsig kolkraft och vi slänger mycket som skulle kunna återanvändas. Många

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer

Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA. En film om säkerhet kring tåg och järnväg.

Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA. En film om säkerhet kring tåg och järnväg. Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA En film om säkerhet kring tåg och järnväg. Banverkets säkerhetsarbete Banverket har som mål att skapa ett transportsystem som både ur

Läs mer

Monterings råd till ditt nya Larm Dokumentet hjälper dig att göra en bra montering med högsta säkerhet.

Monterings råd till ditt nya Larm Dokumentet hjälper dig att göra en bra montering med högsta säkerhet. Monterings råd till ditt nya Larm Dokumentet hjälper dig att göra en bra montering med högsta säkerhet. Dessutom får du ytterligare givande tips i slutet av dokumentet. Vill du ha rådgivning kontakta Bostadslarmet

Läs mer

Resistansen i en tråd

Resistansen i en tråd Resistansen i en tråd Inledning Varför finns det trådar av koppar inuti sladdar? Går det inte lika bra med någon annan tråd? Bakgrund Resistans är detsamma som motstånd och alla material har resistans,

Läs mer

MINST LIKA MYCKET SOM FRAMTIDEN HAR SOM

MINST LIKA MYCKET SOM FRAMTIDEN HAR SOM PLATS 04 TILLVÄXTPROCENT 81,10 % Framtiden är fortfarande här Sveriges elfte bästa arbetsplats. Det är bra. Men det duger inte för Framtiden i framtiden. Kanske är det därför tillväxten fortsätter. VD

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2013-04-03 Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook. CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-01-13 Teknisk Fysik 14.00-18.00 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics

Läs mer

TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK

TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK I detta kapitel skall vi titta lite närmare på några specifika tillämpningar inom datorteknik som har anknytning till El och Energiprogrammet. Om du som läser denna kurs

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3 Doktoranders arbetsmiljö - enkät december 2009 57 st svar Fråga Är du nöjd med din arbetstid? Nej jag jobbar för mycket 4 25% Ja det är lagom 40 70% Nej jag jobbar för lite 3 5% Fråga 2 Håller du i någon

Läs mer