Likabehandlingsplan Regnbågen

Transkript

1 Likabehandlingsplan Regnbågen Södra förskolan

2 Regnbågens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016

3 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Ansvar för att Likabehandlingsplanen upprättas och utvärderas är förskolechef Sonnie Eklund. Vår vision "På vår förskola ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade för det dem är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling". Vi väljer att se barn som kompetenta, nyfikna och förväntansfulla individer, som tillsammans med andra utforskar och försöker förstå omvärlden. För oss betyder det att vi måste sträva efter: Att möta barnen med lyhördhet, respekt och glädje. Att barnen ska göras delaktiga i beslut som rör deras vardag. Att erbjuda en stimulerande pedagogisk miljö som ger näring åt fantasi, kreativitet och lusten att lära. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015/2016 Barnens delaktighet Barnen blir intervjuade om sin trivsel på förskolan och ifall det finns platser där de upplever sig otrygga. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare har möjlighet att ge synpunkter på Likabehandlingsplanen innan den fastställts. Personalens delaktighet Personalen har kontinuerligt diskuterat och reflekterat över Likabehandlingsplanen och dess innehåll i olika forum, t.ex. på studiedagar och utvecklingsmöten. Varje arbetslag använder ett reflektionsunderlag där de varje vecka dokumenterar sitt likabehandlingsarbete.

4 Förankring av planen De äldre barnen kommer att inbegripas i samtal om att planen finns och vad den innehåller. Vårdnadshavare kommer under höstens föräldramöte att informeras om att planen finns och vad den innehåller. Personal ansvarar också för att det kommer att föras samtal om planen på föräldramötet. Personal för kontinuerliga samtal med varandra om planen och dess innehåll i olika forum.

5 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Arbetslagen dokumenterar sina aktiviteter och åtgärder kontinuerligt varje vecka under sin reflektionstid. En gång per termin sker en större utvärdering där likabehandlingsarbetet utvärderas utifrån: Beskrivning vad vi har gjort, bedömning och analys, åtgärder för utveckling. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Arbetslag och jämställdhetspedagog. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Något av arbetslagen har filmat vuxnas bemötande ur ett genusperspektiv, och i de filmobservationerna upptäcker de att den vuxna låter annorlunda på rösten beroende på vilket barn hon pratar med. En till reflektion är att det lätt blir så att de vuxna vänder sig mest till de barn som är mest verbala och som visar mest intresse. Något arbetslag har inte filmat sitt eget förhållningssätt och reflekterar över att det är ovant och lite obekvämt att granska sig själv. Arbetslagen ser att barnen delar upp sig efter mer efter kön ju äldre barnen blir, och ju äldre de blir desto mer kopplar de också både färger, lekar och kläder till kön. De har också kunnat höra att vissa pojkar inte vill leka med flickor. Det som blir intressant är att i projekt så syns inte denna uppdelning alls på samma sätt, utan där verkar barnen välja aktivitet efter intresse och inte utifrån kön. I en barngrupp har de arbetat mycket med att utvidga ett antal barns lekar, då många av lekarna av de vuxna upplevdes som aggressiva och våldsamma. Alla arbetslag har fört många diskussioner vad det egentligen innebär att tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt. Att kunna granska och se de normer som finns omkring oss är en förutsättning för att kunna ifrågasätta och omförhandla dessa, och göra förskolan mera inkluderande utifrån alla diskrimineringsgrunder. Många tycker det är svårt att göra det normkritiska arbetet konkret, och skulle behöva lära sig mera. Alla avdelningar haft en stark strävan efter att barnen ska få så mycket inflytande i sin vardag som möjligt. Barnen har använt demokratiska beslutsprocesser med röstning som ett vanligt återkommande inslag och de har också provat på att ha barnråd tillsammans med barnen. Personalen har också strävat efter att ställa så öppna frågor till barnen som möjligt, för att visa att barnens tankar och ord är värdefulla. Flera nämner att det är svårt att ställa öppna frågor till barnen, och att den vuxna ofta får känslan av att barnen svarar så som de tror att den vuxna förväntar sig. Detta kan bero på hur den vuxna ställer frågorna, men också på att många barn är vana att det alltid är den vuxna som förväntas ha rätt. Enhetens jämställdhetspedagog/likabehandlingsansvarig har gjort i ordning litteraturlistor där det går att finna böcker som visar på många olika sätt att vara på, t.ex. olika familjekonstellationer, olika etniciteter. Arbetslagen anser att vardagliga händelser ger de mest meningsfulla samtalen med barnen kring att prata om både normer och hur man är som kompis, men att bokläsande är ett bra komplement.

6 Arbetslagen har fört många diskussioner om sitt eget förhållningssätt och hur de pratar med barnen utifrån föreställningar och förväntningar kring kön, och de påminner varandra vänligt när någon pratar på ett stereotypt vis med barnen. Något av arbetslagen har läst gemensamma artiklar för att ha en teoretisk grund i sina reflektioner. Dessa ser en stor fördel att kunna koppla det praktiska arbetet med barnen med en teoretisk grund. Alla arbetslag har genomfört både främjande aktiviteter och förebyggande åtgärder som berör området "Kränkande behandling". Det har gjorts en stor insats i hela enheten kring kränkningar, där processen påbörjades med att alla arbetslag gjorde en självskattning i Skolverkets verktyg BRUK för att identifiera vad som görs i arbetet mot kränkningar, om rutinerna är tillräckliga kring anmälan till huvudman och vad vi behöver mer kunskap om. Självskattningen visade att arbetslagen var osäkra på vad en kränkning barn emellan egentligen är och vad gränsen mellan en kränkning och en konflikt är. Under våren har både ett utvecklingsmöte och en studiedag ägnats åt att skapa en samsyn kring detta, samt aktualiserat och reviderat rutinerna kring hur kränkningar mellan barne n ska kartläggas, dokumenteras och anmälas. De reviderade rutinerna står under "Rutiner för akuta situationer". Arbetslagen nämner att Likabehandlingsarbetet de senaste åren har blivit ett mer levande arbete. Anledningen till det kan vara att vi har fördjupat vår kunskap genom både litteratur, föreläsningar, diskussioner i olika forum samt att enheten satsat fortbildningspengar på en jämställdhetspedagog/likabehandlingsansvarig som kan stötta arbetslagen i arbetet. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Arbetslagen kommer att utvärdera Likabehandlingsplanen under ett reflektionsmöte efter rubrikerna: Beskrivning, bedömning/analys och åtgärder för utveckling. Ansvarig för att årets plan utvärderas Arbetslagen tillsammans med jämställdhetspedagog.

7 Främjande insatser Namn Insats nummer 1 Områden som berörs av insatsen Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Personalen ska öka sin kunskap om att konkret arbeta normkritiskt. Insats Vi kommer att läsa boken "Normkritiska metoder - konkret likabehandlingsarbete i förskolan" (Aisha Lundgren) och använda den både som diskussionsunderlag samt för att konkret få inspiration hur vi kan förändra vår miljö så att den blir mer inkluderande för alla. Vi kommer att utse representanter från alla arbetslag som kommer att gå på "Likabehandlingsträffar" 1 ggr per termin. På dessa träffar kommer arbetslagen att läsa litteratur, göra olika övningar samt diskutera verksamheten utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Ansvarig Arbetslagen ansvarar för att boken läses. Förskolechef ansvarar för att tid prioriteras att lyfta och reflektera över boken. Jämställdhetspedagog ansvarar för att arrangera träffar. Datum när det ska vara klart Boken ska läsas under hösten för att kunna arbetas med under hela läsåret. Träffarna kommer att genomföras 1 ggr per termin. Namn Insats nummer 2 Områden som berörs av insatsen Kön Mål och uppföljning All personal ska öka sin medvetenhet kring sitt eget förhållningssätt.

8 Insats Alla arbetslag kommer att göra filmobservationer med fokus på sitt eget förhållningssätt för att sedan reflektera över dessa tillsammans. Alla arbetslag kommer att träffas på utvecklingsmöten för att diskutera förhållningssätt med andra utifrån våra projekt. Arbetslagen är varandras genusglasögon och kommer påminna varandra när vi använder normbevarande språk utifrån de olika diskrimineringsgrunderna till barn, vårdnadshavare och varandra. Ansvarig Alla arbetslag ansvarar för att genomföra filmobservationerna. Förskolechef ansvarar för att planera in dessa utvecklingsmöten. Datum när det ska vara klart Sker regelbundet under läsåret. Namn Insats nummer 3 Områden som berörs av insatsen Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Alla barn ska i sin förskola få möjlighet att reflektera över vilka normer som finns i förskolan och i samhället. Insats När personalen hör att barnen pratar på ett könssterotypt sätt, t.ex. "pojkar kan inte leka med dockor" så utmanar de dessa tankar hos barnen med nyfikna frågor som: "Hur menar du", ell er "berätta hur du tänker då"? Den litteratur som finns på förskolan ska visa på hur samhället ser ut och visa att man kan se ut och vara på många olika sätt, t.ex. olika familjekonstellationer. Ansvarig

9 Arbetslagen Datum när det ska vara klart Under hela läsåret

10 Kartläggning Kartläggningsmetoder Observation/dokumentation från projekt/aktiviteter Riktade filmobservationer Barnintervjuer/samtal med barnen Trygghetsvandringar DO:s material Husmodellen Föräldraenkäter/samtal med vårdnadshavare För att säkerställa vårt arbete mot kränkande behandling och diskriminering använder vi BRUK; självskattning från Skolverket. Kartläggningsmetod väljs utifrån händelse, situation och behov Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen De äldre barnen har blivit intervjuade om sin trivsel på förskolan, kompisskap och om de upplever någon plats som otrygg. Hur personalen har involverats i kartläggningen All personal har varit delaktig i en process där vi har ökat vår kunskap kring rutiner vid kränkningar, kartläggningsmetoder, skrivande av incidentrapporter till huvudman. Detta har skett genom BRUK, utvecklingsmöte, studiedag. Jämställdhetspedagog och förskolechef har också varit på utbildning hos Diskrimineringsombudsmannen för att fördjupa kunskap. Arbetslagen har ansvar att välja ut de kartläggningsmetoder som passar den egna barngruppen och utifrån dessa gå vidare med de som kartläggningen visar, t.ex. vidare observationer, ökad vuxennärvaro vid vissa platser, samtal med barn och föräldrar, i vissa fall skriva incidentrapport till förskolechef och huvudman. Resultat och analys Alla arbetslag har direkt tagit tag i vad de har uppfattat som kränkningar mellan barnen, och föräldrar har informerats om det har hänt något särskilt. Dock har inte dokumentationen varit tillräcklig från förskolans sida, och det arbetet kommer att utvecklas. Under kommande läsår kommer alla arbetslag att skriva i ett dokument som vi kallar reflektionsunderlag för att på så sätt dokumentera de kartläggningsmetoder som används. Den ökade kunskapen kring kränkningar mellan barn som vi fått tror vi kommer att hjälpa oss att både få syn på fler kränkningar, och att kunna dokumentera dessa vidare till förskolechef och huvudman i s.k. incidentrapporter.

11

12 Förebyggande åtgärder Namn Insats nummer 4 Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Arbetslagen ska känna större trygghet i kartläggning och dokumentation i arbetet mot kränkande behandling. Åtgärd Alla arbetslag kommer att använda ett urval av de olika kartläggningsmetoder som ovan är beskrivna och dokumentera dessa i reflektionsunderlaget, och vid behov skriva incidentrapport till förskolechef och huvudman. Motivera åtgärd När vi värderat oss själva enligt Skolverkets verktyg BRUK såg vi att det fanns en osäkerhet, dels hur vi ska tolka vad kränkningar mellan barn kan vara, samt hur vi ska kartlägga och dokumentera detta arbete. Eftersom vi nu arbetat med att öka kunskapen så behöver vi nu konkret prova den i verksamheten. Ansvarig Arbetslagen Datum när det ska vara klart Under hela läsåret Namn Insats nummer 5 Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Alla barn ska kunna gå till förskolan och känna sig trygga. De ska känna att de ingår i en gemenskap. Barnen ska också känna att de vuxna tar konflikter på allvar och att de vid behov får stöd i sin

13 konflikthantering. Åtgärd Förskolan använder sig av en konflikthanteringsmodell som går ut på att barnen får reflektera över frågor som: Vad var det som hände? Hur tror du att det kändes? Vad känner du? Hur kan vi göra istället? De vuxna initierar både i vardagen och mer organiserat samtal med barnen om hur man är en bra kompis och vad som kan uppfattas som kränkande. Arbetslagen använder filmobservationer för att få syn på stämningar och förhållningssätt i gruppen, hur barnen samspelar med varandra, status i gruppen, strategier att söka kontakt. Dessa filmobservationer blir en del i kartläggningsarbetet i arbetet mot kränkningar. Motivera åtgärd I barnens intervjuer är det många barn som uttrycker tankar kring kompisskap och relationer. Arbetet med normer och värden finns väl förankrat i läroplanen (lpfö 98, rev. 2010), och fokus på likabehandlingsarbetet ska ligga på de främjande aktiviteterna, alltså de aktiviteter som genomförs utan förekommen anledning. Det är dock viktigt att ha flera förebyggande strategier att ta till om kommande läsårs kartläggningar visar negativa stämningar, förhållningssätt, språkbruk och exkluderingar i barngrupperna. Ansvarig Arbetslagen Datum när det ska vara klart Under hela läsåret

14 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Förskolan måste agera vid misstanke om att ett barn utsatts för trakasserier och kränkningar. Personalen måste skyndsamt se till att förhindra fortsatta kränkningar. Därför är det viktigt att det finns fungerande rutiner och att både personal, vårdnadshavare och barn känner till de uppsatta rutinerna. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen strävar efter att vara i närheten av barnen så mycket som möjligt för att en god uppsikt ska kunna hållas. Ju äldre barnen är, desto mer frihet under ansvar får de. Eftersom barnen håller på att utveckla sin empati och förstå relationer och hur de förväntas vara som medmänniskor, behöver vi också förstå att de kan hamna i i konflikter med varandra. Det är dock av största vikt att alla som finns runt barnen hjälps åt att få syn på dessa för att kunna identifiera om barnen kan lösa konflikten själva eller om förskolan behöver gå vidare på något sätt. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Om vårdnadshavare eller andra vuxna i närheten av barnen ser vad de uppfattar vara en kränkning mellan barnen är det viktigt att de hör av sig till någon i personalen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan är skyldig att agera när barn, vårdnadshavare, personal eller annan vuxen upplever att ett barn blir kränkt eller diskriminerat. Det är viktigt att systematiskt dokumentera arbetet mot kränkande behandling och diskriminering. Vi dokumenterar i: Reflektionsunderlag Incidentrapport som arbetslag skickar till förskolechef Anmälan som förskolechef skickar till huvudman En incidentrapport ska skrivas: När det sker enstaka allvarligare händelser som kräver mer ingripande åtgärder än ett samtal med de inblandade barnen för att reda upp situationen. När vi i reflektionsunderlaget får syn på negativa mönster och förhållningssätt, t.ex. att ett visst barn börjar ta avstånd från andra barn för att de har olika etniska bakgrunder. Utifrån ovanstående två punkter informeras vårdnadshavare. Vad som utifrån reflektionsunderlaget blir en incidentrapport sker i samråd med förskolechef. En incidentrapport skrivs i tre dokument: 1. Beskrivning/vad har hänt? 2. Handlingsplan 3. Uppföljning av insatser

15 Incidentrapporten skickas till förskolechefen, som i sin tur anmäler kränkningen till skolchefen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon anställd är i en särskilt utsatt situation eftersom hen befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. Det är mycket viktigt att förskolan agerar skyndsamt när det finns misstanke om att ett barn kan ha blivit kränkt av någon anställd. Förskolechefen ansvarar alltid för en sådan utredning. Om någon ser vad de uppfattar vara en kränkning av en vuxen till ett barn är det viktigt att de hör av sig till förskolechef så snabbt som möjligt. Samma dokument används även här. 1. Beskrivning/vad har hänt? 2. Handlingsplan 3. Uppföljning av insatser Rutiner för uppföljning Personal, vårdnadshavare och förskolechef bestämmer i samråd när och hur uppföljningen kommer att ske. Uppföljningen dokumenteras på blanketten "Uppföljning av insatser". Ansvarsförhållande Arbetslagen ansvarar för att kartlägga verksamheten i reflektionsunderlaget. Arbetslag i samråd med förskolechef ansvarar för när en incidentrapport ska skrivas. Förskolechef ansvarar för att huvudman informeras om incidentrapporten.

16 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.

17 Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

18 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

19 En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier]

20 Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]