Yttrande revisionsrapport -Granskning av ledning och styrning av patientsäkerhetsarbetet inom Landstinget Sörmland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Yttrande revisionsrapport -Granskning av ledning och styrning av patientsäkerhetsarbetet inom Landstinget Sörmland"

Transkript

1

2

3 Tjänsteskrivelse H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Ing-Britt Johansson, utvecklingssamordnare HU-HOH Nämnden för Habilitering och Utbildning Yttrande revisionsrapport -Granskning av ledning och styrning av patientsäkerhetsarbetet inom Landstinget Sörmland Bakgrund Landstinget Sörmlands revisionskontor har på uppdrag av Landstingets revisorer genomfört en granskning av ledning och styrning av patientsäkerhetsarbetet i hela organisationen Landstinget i syfte att klargöra på vilket sätt detta sker. Granskningen har omfattat den del av ledning och styrning av patientsäkerhetsarbetet som bedrivs på ledningsnivå under Landstingsstyrelsen samt övergripande hos respektive nämnd som har vårdgivaransvar enligt sina reglementen. Detta yttrande avser nämnden för Habilitering och Utbildning. Ärendebeskrivning Revisionens bedömning är att det saknas en övergripande beskrivning av Landstingets samlade organisation för patientsäkerhetsarbete. Detta leder till otydligheter både inom organisationen och ut mot både medborgare och myndigheter. Nedan följer iakttagelser från granskningen, vilka särskilt berör nämndens ansvarsområde. Identifierade förbättringsområden i granskningen, vilka berör Landstingets ansvarsområde som helhet: 1. Det är angeläget att formen fastställs för det samlade ledningssystemet för kvalitet och implementeras snarast. 2. Ny kvalitetspolicy för Landstinget bör beslutas snarast. Identifierade förbättringsområden i granskningen, vilka berör nämndens ansvarsområde specifikt: 3. Styrdokumentet Vårdgivaransvar ansvar och roller bör beslutas av respektive nämnd då det innehåller uppdrag till förvaltningschef inom respektive nämnds ansvarsområde. (bilaga) 4. Samarbetet mellan förvaltningarna gällande patientsäkerhetsarbetet bör tydliggöras i styrande dokument så att Patientsäkerhetsenhetens centrala uppdrag och roll blir tydlig. Landstinget Sörmland Habilitering & Hjälpmedel Sjukreseenheten Nyköping Fax Tfn E-post ing-britt.johansson@dll.se ORG NR Y:\Habilitering och Hjälpmedel\Enheter\Kansliet\Nämnder\HU Nämnd\2014\Ärenden\(3) 28 mars\yttrande Granskning Patientsäkerhetsarbete SID 1(2) HU.docx Utskriftsdatum: :25

4 5. Utöver att patientsäkerhetsberättelse upprättas enligt patientsäkerhetslagen, anger Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2011:9 att vårdgivaren bör upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse. Den bör hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. 6. Publicering av patientsäkerhetsberättelsen på Landstingets externa webb. 7. Rapportering av patientsäkerhetsarbetet för verksamhet som lyder under hälso- och sjukvårdslagen på Dammsdal. 8. Genomlysning bör göras av nämndens verksamheter över vilka föreskrifter och lagar som är tillämpliga inom de olika delarna i verksamheterna för korrekt rapportering. 9. Landstinget bör överväga att ha en enhetlig hantering för publicering av pressmeddelanden för gjorda anmälningar enligt Lex Maria eller denna typ av ärenden. Rutin finns inte inom Habilitering och Hjälpmedel. Förvaltningens ståndpunkt och förslag på åtgärdsplan utifrån ovanstående identifierade förbättringsområden 1. Som en följd av att formerna för ledningssystemet för kvalitet fastställts på Landstingsnivå bör nämnden fastställa formerna på nämndnivå för vidare implementering inom förvaltningen. 2. Ny kvalitetspolicy bör beslutas att gälla övergripande i Landstinget, förvaltningen har sedan som uppgift att implementera kvalitetspolicyn inom de egna verksamheterna och tillämpa dess innehåll. 3. Styrdokumentet Vårdgivaransvar ansvar och roller bör beslutas på nämndnivå. 4. Förvaltningen ska bidra för sin del i arbetet med att formalisera och dokumentera samarbetet mellan förvaltningarna gällande patientsäkerhetsarbetet. 5. Förvaltningen ska undersöka förutsättningarna för att ta fram en särskild kvalitetsberättelse utöver de beskrivningar av arbetet med kvalitet och ständiga förbättringar, som ingår i den sedvanliga uppföljningen, enligt reglementet för planering och uppföljning i Landstinget Sörmland 6. Patientsäkerhetsberättelsen för Habilitering och Utbildningsnämnden 2013, kommer att publiceras på den externa webben efter godkännande av nämnden. 7. Patientsäkerhetsarbetet för den medicinska delen av elevhälsan inom Dammsdal redovisas i patientsäkerhetsberättelsen för Habilitering och Utbildningsnämnden avseende 2013 års verksamhet. 8. Arbete med genomlysning av tillämpliga lagar och föreskrifter för förvaltningen inom patientsäkerhetsområdet är påbörjat i februari En rutin för publicering av pressmeddelanden för gjorda anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah kommer att tas fram under ORG NR Y:\Habilitering och Hjälpmedel\Enheter\Kansliet\Nämnder\HU Nämnd\2014\Ärenden\(3) 28 mars\yttrande Granskning Patientsäkerhetsarbete SID 2(2) HU.docx Utskriftsdatum: :25

5 Dokumenttyp: Diarienr Version: SID 1(1) Regel LS-LED Område: Ledningsstaben Ansvarig: Godkänd av: Giltig: Juristenheten Caroline Dexfalk Fr o m Vå rdgivårånsvåret ånsvår och roller Bakgrund Socialstyrelsens nya föreskrifter (SOSFS 2011:9) beskriver hur ett systematiskt kvalitetsarbete ska bedrivas i hälso- och sjukvården, tandvård, socialtjänst och verksamhet inom LSS och gäller från och med Föreskrifterna slår fast att det är vårdgivaren som ansvarar för att det finns ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Ledningssystemet ska användas för att utveckla och säkra alla de krav och mål som gäller för samtliga verksamheter i vården enligt olika författningar (lagar förordningar, föreskrifter). Vårdgivaren ska klargöra vilka verksamheter som bedrivs samt kartlägga vilka krav och mål som gäller för respektive verksamhet. Vidare ska bedömas vilka processer och rutiner som verksamheten behöver för att nå dessa krav och mål. Därefter ska arbetet bedrivas från dessa processer och rutiner. De nya föreskrifterna kräver också att den som bedriver verksamhet ska arbeta med ett systematiskt förbättringsarbete. All information från verksamheten ska användas för att förbättra ledningssystemets processer och rutiner. Begreppet vårdgivare Vårdgivare är Landstinget Sörmland, se 1 kap 3 Patientdatalagen. Landstingsfullmäktige, som ytterst ansvarig, har i reglementen uppdragit till Länssjukvårdsnämnden, Primärvårdsnämnden, Nämnden för habilitering & utbildning samt Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet att ansvara för hälso- och sjukvården inom sina respektive områden. Nämnderna är vårdgivare inom sina respektive områden och därmed formellt ansvariga för driften och styrningen av hälso- och sjukvården och dess kvalitetsarbete. Landstingets externa utförare av vård, bl. a. Folktandvården Sörmland AB, är vårdgivare för sina verksamheter med motsvarande krav.

6 Ansvar och roller Enligt 6 kap 34 kommunallagen kan kvalitet inte delegeras. Nämnderna är alltså ansvariga för kvalitetssäkringen. Nämnden ansvarar för att det finns ett kvalitetsledningssystem. För att nå en smidig och effektiv hantering av detta ansvar lämnas uppdrag till respektive förvaltningschef att organisera och leda arbetet. Förvaltningschefen i sin tur ansvarar för en klargörande och väl fungerande uppgiftsfördelning i sin organisation. Förvaltningschefen ansvarar för att fortlöpande bevaka att kvalitetsarbetet fungerar bra. tion\politiskt stöd\hu\2014\hu nämnd\(3) 28 mars\3 Svar på revisionsrapport\hu-hoh Styrdokument SID 2(2) _0.docx Utskriftsdatum: :40

7

8

9 GRANSKNING AV LEDNING OCH STYRNING AV PATIENTSÄKERHETSARBETET INOM LANDSTINGET SÖRMLAND SAMMANFATTNING Landstinget Sörmlands revisionskontor har på uppdrag av landstingets revisorer genomfört en granskning av ledning och styrning av patientsäkerhetsarbetet i hela organisationen landstinget i syfte att klargöra på vilket sätt detta sker. Granskningen har omfattat den del av ledning och styrning av patientsäkerhetsarbetet som bedrivs på ledningsnivå under landstingsstyrelsen samt övergripande hos respektive nämnd som har vårdgivaransvar enligt sina reglementen primärvårdsnämnden, länssjukvårdsnämnden, nämnden för habilitering och utbildning. Vår bedömning är att det saknas en övergripande beskrivning av landstingets samlade organisation för patientsäkerhetsarbete. Detta leder till otydligheter både inom organisationen och ut mot både medborgare och myndigheter. Vi vill särskilt lyfta nedanstående iakttagelser från vår granskning; Reglemente för nämnden för kultur, utbildning och friluftsliv samt VOHJS-nämnden bör kompletteras med deras respektive vårdgivaransvar. För länssjukvårdsnämnden bör reglementet förtydligas så att det blir tydligt vad ordalydelsen inom tilldelade anslag betyder för vårdgivaransvaret. Länssjukvårdsnämnden är vårdgivare för all vård som utförs oavsett finansiering. Rutin för hur landstingsstyrelsen ska behandla nämndernas och Folktandvården i Sörmlands AB:s patientsäkerhetsberättelser bör tas fram bland annat i syfte att tydliggöra landstingsstyrelsens uppsikt över patientsäkerheten. Styrdokumentet Vårdgivaransvar ansvar och roller bör beslutas av respektive nämnd då det innehåller uppdrag till förvaltningschef inom respektive nämnds ansvarsområde. Styrdokumentet Vårdgivaransvar ansvar och roller bör kompletteras med om vårdgivaransvaret, hos privata utförare av landstingsfinansierad vård, på något sätt ska följas upp och av vem. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se SID 1(20)

10 Det är angeläget att formen fastställs för det samlade ledningssystemet för kvalitet och implementeras snarast. Ny kvalitetspolicy bör beslutas snarast. Det är positivt att Landstinget Sörmland under 2013, utifrån nådda resultat, erhöll ersättning inom samtliga 6 områden inom ramen för överenskommelsen för förbättrad patientsäkerhet. Vi ser också positivt på det samarbete som utvecklats mellan förvaltningarna. Vår uppfattning är att det bör tydliggöras i styrande dokument så att Patientsäkerhetsenhetens centrala uppdrag och roll blir tydlig annars finns risken att samarbetsformerna enbart bygger på personliga relationer. Detta inte minst då det förmodligen är 2 nämnder till med vårdgivaransvar som kan behöva former för råd och stöd. BAKGRUND OCH METOD I inledningen till Socialstyrelsens publikation Riskanalys & Händelseanalys 1 står att en viktig framgångsfaktor för patientsäkerheten är att någon i den högsta ledningen tar ansvar för patientsäkerhetsfrågorna. Revisionen granskade 2011/2012 hur erfarenheter och kunskap från avvikelserapportering tas till vara. Vår bedömning var att ledning och styrning av patientsäkerhetsarbetet inte var tydlig på en landstingsövergripande nivå. Bland annat framförde vi synpunkter på att vårdgivaransvaret enligt den nya patientsäkerhetslagen inte var definierat. Granskningen var tänkt att följas upp redan under 2012 parallellt med en granskning av hälso- och sjukvårdsförvaltningens Patientsäkerhetsenhet. Då aviserade styrande dokument inte hann beslutas av landstingsstyrelse respektive landstingsfullmäktige under 2012 så har granskningen förskjutits till 2013 års granskningsplan. Vi har i samband med granskningen tittat på vilka mål och riktlinjer som finns för patientsäkerhetsarbetet, vilket ansvar landstinget har för vård som bedrivs av annan utförare inom systemet för Hälsoval eller av egna bolag och på vilket sätt det säkerställs att landstinget som vårdgivare följer patientsäkerhetslagen. Granskning har genomförts under perioden december januari via dokumentstudier samt intervjuer med enhetschef och t f enhetschef för Patientsäkerhetsenheten inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen, enhetschefen för Patientnämndens kansli, Hälsoval respektive Chefsläkare i stab inom landstingsdirektörens stab respektive verksamhets- och 1 Riskanalys & Händelseanalys handbok för patientsäkerhetsarbete, andra reviderade upplagan, Socialstyrelsen SID 2(20)

11 ledningsservice (tidigare landstingets ledningsstab), utvecklingsansvarig respektive systemförvaltare för Synergi 500 vid förvaltningen för Habilitering & Hjälpmedel samt kvalitetsansvarig vid Regionsjukhuset Karsudden. Tidigare har granskningsanteckningar överlämnats till de intervjuade för avstämning och kontroll. Synpunkter på anteckningarna har beaktats i denna rapport. PATIENTSÄKERHETSLAG 2 Lagen trädde i kraft vid årsskiftet 2010/2011 och syftar till att skapa en säkrare vård och ett mer systematiskt patientsäkerhetsarbete. Lagen är en grund för en ny patientsäkerhetskultur där patienter är mer delaktiga i patientsäkerhetsarbetet 3. Vårdgivaren är skyldig att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Vårdgivaren är skyldig att ge patienterna och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Om händelse medfört eller hade kunnat medföra allvarlig vårdskada ska vårdgivaren anmäla händelse till Inspektionen för vård och omsorg och genomföra en utredning. Patient som drabbats (eller i vissa fall närstående till) av en vårdskada ska, från och med den 1 januari 2011, snarast informeras av vårdgivaren om 1. att det inträffat en händelse som medfört vårdskada 2. vilka åtgärder som vårdgivaren avser att vidta för att en liknande händelse inte ska inträffa igen 3. möjligheten att anmäla klagomål till IVO, Inspektionen för vård och omsorg 4. möjligheten att begära ersättning enligt patientskadelagen eller från läkemedelsförsäkringen samt 5. patientnämndernas verksamhet Informationen som har lämnats ska antecknas i patientjournalen. Vårdgivaren ska dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten. Vårdgivaren ska senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse, tillgänglig för alla, av vilken det ska framgå 2 Patientsäkerhetslag SFS 2010:659 3 Patientsäkerhetssatsning 2013 (dnr S2012/8770/FS) SID 3(20)

12 1. hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår 2. vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och 3. vilka resultat som uppnåtts VÅRDGIVARANSVARET I LANDSTINGET SÖRMLAND En av synpunkterna som vi framförde vid granskningen av avvikelsehantering var att begreppet vårdgivare och vilket ansvar som ryms i detta tydligt behövde definieras i kvalitets- och ledningssystemet. Under 2013 beslutade landstingsfullmäktige om nya reglementen 4 för flertalet av landstingets nämnder. Av de nya reglementena framgår att följande nämnder har vårdgivaransvar; Primärvårdsnämnden vårdgivaransvar för drift och utförande av primärvård i egen regi inom ramen för vårdvalssystemet Länssjukvårdsnämnden vårdgivaransvar för all drift av länssjukvård, medicinsk service, närvård i de delar som ej avser primärvård inom vårdvalssystemet, samt rättpsykiatri i enlighet med tilldelade anslag Nämnden för habilitering och utbildning vårdgivaransvar för habiliteringsverksamheten Juristenheten inom Landstinget Sörmland har också tagit fram ett styrdokument, en landstingsövergripande regel, Vårdgivaransvaret ansvar och roller 5. I dokumentet står att vårdgivare är Landstinget Sörmland och att landstingsfullmäktige, som ytterst ansvarig, i reglementen har uppdragit till nämnderna enligt ovan samt nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet att ansvara för hälso- och sjukvården inom sina områden. Nämnderna är vårdgivare inom sina respektive områden och därmed formellt ansvariga för driften och styrningen av hälso- och sjukvården och dess kvalitetsarbete. I reglementet för nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet finns inte skrivningen att nämnden har något vårdgivaransvar. Eventuell roll och ansvar för landstingsstyrelsen framgår inte av den landstingsövergripande regeln. Vi har inte kunnat finna något styrande dokument som beskriver på vilket sätt landstingsstyrelsen bedriver uppsikt. 4 Landstingsfullmäktige 19/ LS-LED13-507, Vårdgivaransvaret ansvar och roller, landstingsövergripande regel SID 4(20)

13 När det gäller nämnden för kultur, utbildning och friluftsliv så bör nämndens reglemente kompletteras med dess vårdgivaransvar så att detta blir tydligt. Vad vi erfar avser ansvaret skolhälsovård. Vi har inte kunnat finna att någon patientsäkerhetsberättelse avlämnats från nämnden. I övrigt har vi inte granskat nämndens rutiner och organisation för patientsäkerhet vid denna granskning. Även VOHJS-nämndens 6 reglemente bör kompletteras med dess vårdgivaransvar. Nämnden har driftsansvar för hjälpmedelscentralen där det vad vi erfar finns legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som har direkt patientkontakt vilket innebär att hälso- och sjukvård bedrivs. Även den landstingsövergripande regeln som beskriver vårdgivaransvaret behöver kompletteras med VOHJS-nämnden. Patientsäkerhetsberättelse har inte avlämnats separat avseende hjälpmedelsverksamheten men ingår i den patientsäkerhetsberättelse som avlämnats från nämnden för habilitering och utbildning. Berättelsen har varit anmälningsärende i VOHJS-nämnden. För länssjukvårdsnämnden bör reglementet förtydligas. Vi har inte fått svar på vad ordalydelsen inom tilldelade anslag betyder för vårdgivaransvaret. Länssjukvårdsnämnden är vårdgivare för all vård som utförs oavsett finansiering. Enligt den landstingsövergripande regeln är landstingets externa utförare av vård, bland annat Folktandvården Sörmland AB, vårdgivare för sina verksamheter med motsvarande krav. Det framgår inte av dokumentet om landstinget ska följa upp och säkerställa kvalitet hos de externa utförarna. ANSVAR OCH ROLLER Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2011:9 7, som trädde i kraft 1 januari 2012, är grunden till styrdokumentet Vårdgivaransvar ansvar och roller som nämns ovan. Föreskriften beskriver hur ett systematiskt kvalitetsarbete ska bedrivas i hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet inom LSS 8. Av landstingets styrdokument framgår att vårdgivaren ska klargöra vilka verksamheter som bedrivs samt kartlägga vilka krav och mål som gäller för respektive verksamhet. Vidare ska bedömas vilka processer och rutiner som verksamheten behöver för att nå dessa krav och mål. Därefter ska arbetet bedrivas från dessa processer och rutiner. 6 Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel 7 SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematsikt kvalitetsarbete 8 LSS, Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade SID 5(20)

14 Vidare framgår att nämnderna är ansvarig för kvalitetssäkringen och nämnden ansvarar för att det finns ett kvalitetsledningssystem. För att nå en smidig och effektiv hantering av detta ansvar lämnas uppdrag till respektive förvaltningschef att organisera och leda arbetet. Förvaltningschefen i sin tur ansvara för en klargörande och väl fungerade uppgiftsfördelning i sin organisation. Förvaltningschefen ansvarar för att fortlöpande bevaka att kvalitetsarbetet fungerar bra. Vad vi erfar är styrdokumentet inte behandlat i nämnderna något som borde övervägas då det innehåller uppdrag till förvaltningscheferna inom nämndernas ansvarsområde. Som vi tidigare angett så framgår inte eventuell roll och ansvar för landstingsstyrelsen av den landstingsövergripande regeln. I landstingsdirektörens stab, under landsstingsstyrelsen, finns enheter som i allra högsta grad är involverade i arbetet med och utvecklingen av kvalitet och patientsäkerhet. Exempel på detta är Rådet för kunskapsstyrning och Läkemedelskommittéen. Deras roll och ansvar bör också framgå av en mer landstingsövergripande beskrivning av landstingets arbete med kvalitet och patientsäkerhet i ledningssystemet. LEDNINGSSYSTEM I Landstinget Sörmland pågår sedan 2010 ett arbete med att införa ett kvalitets- och ledningssystem, benämnt Vårt arbetssätt, för hela landstinget. I januari 2012 driftsattes en prototyp på landstingets intranät, Insidan, och sedan dess har ett omfattande arbete bedrivits i huvudsak i den så kallade testmiljön i syfte att utveckla systemet ytterligare. Vid tidpunkten för vår granskning skrivs vad vi erfar ett nytt projektdirektiv för det fortsatta arbetet. Vi anser fortsatt att det är angeläget att formen fastställs för det samlade ledningssystemet för kvalitet och implementeras snarast. KVALITETSPOLICY En av grunderna i ett ledningssystem för kvalitet, och som också framgår av Socialstyrelsens föreskrift 9 är att definiera kvalitet. I samband med granskningen av avvikelsehantering fann vi en Kvalitetspolicy för hälsooch sjukvården i Landstinget, beslutad av landstingsstyrelsen 80/1999. Den finns publicerad på Insidan bland styrande dokument som rör hälsooch sjukvård men verkar ha varit relativt okänd. 9 SOSFS 2011:9 SID 6(20)

15 Styrdokumentet hade inte uppdaterats sedan det antogs I svaret från landstingsstyrelsen 10 aviserades en revidering av kvalitetspolicyn som beräknades vara klar under andra kvartalet Ett förslag till policy behandlades i landstingsstyrelsens arbetsutskott i mars Då beslutades att remittera ärendet till samtliga nämnder och till Vita Huset AB. Vid tidpunkten för vår granskning har ärendet ännu inte återkommit för beslut i landstingsstyrelsen. Däremot har ett remissmissiv skrivits i början av januari 2014 där nämnder och bolaget ombeds inkomma med yttranden i form av justerat protokollsutdrag senast 25 februari Kvalitetspolicyn ska sedan beslutas av landstingsfullmäktige. Enligt Socialstyrelsens föreskrift ska arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamheten dokumenteras. Dels ska detta ske genom den patientsäkerhetsberättelse som patientsäkerhetslagen anger. Dessutom innehåller föreskriften ett allmänt råd att vårdgivare enligt föreskriften eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS bör upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse. Den bör hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen upprättar kvalitetsbokslut och detta har också beslutats i respektive Länssjukvårdsnämnden och Primärvårdsnämnden under september månad 2013 avseende år Regionsjukhuset Karsudden har hitintills inte upprättat någon kvalitetsberättelse enligt föreskriften. Detta mot bakgrund av att föreskriften säger bör och patientsäkerhetshetsberättelsen täcker stora delar av områdena och den årliga verksamhetsberättelsen kompletterar inom andra områden. Habilitering & Hjälpmedelsförvaltningen har ännu inte upprättat någon sammahållen kvalitetsberättelse enligt föreskriften. Dammsdal som även följer skollagen har upprättat en Redovisning av kvalitetsarbetet i skolan på Dammsdal vilken beslutats av nämnden för habilitering och utbildning i juni Förvaltningen hänvisar också till den beskrivning som finns av kvalitetsarbetet i patientsäkerhetsberättelsen och i verksamhetsberättelsen. 10 LS 32/12, LS-LED , Yttrande över revisionsrapporten Granskning av avvikelsehantering 11 LSAU 52/13, LS-LED , Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag SID 7(20)

16 Vi har i samband med vår granskning sett exempel på andra vårdgivare i landet som redovisar patient- och kvalitetsberättelsen i ett dokument. PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivare dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse. Den ska skrivas senast den 1 mars varje år och göras tillgänglig för den som vill ha del av den. Den har flera syften: Vårdgivaren får bättre kontroll över verksamhetens patientsäkerhetsarbete Socialstyrelsen kan lättare utföra sin tillsyn av verksamheten Det blir enklare att ge andra intressenter tillgång till information, exempelvis allmänheten, patienter, andra vårdgivare och patientorganisationer Enligt Socialstyrelens föreskrift 12 ska patientsäkerhetsberättelsen ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. 3 stycken patientsäkerhetsberätteler upprättades i Landstinget Sörmland avseende 2012; - en gemensam för primärvårdsnämnden och länssjukvårdsnämnden avseende verksamheterna inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen - en för länssjukvårdsnämnden avseende verksamheten vid Regionsjukhuset Karsudden - en för nämnden för habilitering och utbildning avseende habiliteringsverksamheten samt hjälpmedelsverksamheten (där inte nämnden är driftsnämnd) Patientsäkerhetsberättelserna har varit uppe för beslut i respektive nämnd och därefter har de överlämnats till landstingsstyrelsen enligt nämndernas protokoll. I landstingsstyrelsens diarie är de inte registrerade som inkommen handling utan som upprättade utan uppföljning. Av diariet går inte att utläsa om de presenterats för landstingsstyrelsen. Vi har inte kunnat finna att de behandlats i landstingsstyrelsen vare sig som egna ärenden eller 12 SOSFS 2011:9 7 kap 3 SID 8(20)

17 anmälningsärende. Detsamma gäller patientsäkerhetsberättelsen för Folktandvården Sörmland AB. Rutin för hur landstingsstyrelsen ska behandla nämndernas och bolagets patientsäkerhetsberättelser bör tas fram i syfte att tydliggöra landstingsstyrelsens uppsikt över patientsäkerheten. På landstingets externa webb finns bara den patientsäkerhetsberättelse som upprättats av hälso- och sjukvårdsförvaltningen tillgänglig. För att förstå att den inte omfattar all hälso- och sjukvård i Landstinget Sörmland måste du känna till hur organisationen ser ut. Detsamma gäller den information som finns tillgänglig i övrigt på externa webben. Det är i huvudsak information från Patientsäkerhetsenheten inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen och dokument inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen som presenteras. Under fliken Lex Maria så finns till exempel inte anmälningar från Regionsjukhuset Karsudden. Vi har tagit del av patientsäkerhetsberättelserna och redovisar nedan våra synpunkter och iakttagelser per vårdgivare. Nämnden för habilitering och utbildning Patientsäkerhetsberättelsen är upprättad av utvecklingssamordnaren och följer den mall som SKL har tagit fram. Berättelsen innehåller efterfrågad information uppdelad med underrubriker Habiliteringsverksamheten respektive Hjälpmedelsverksamheten och ger en bra bild av arbetet. Nämnden har som vi tidigare påtalat inte vårdgivaransvar för hjälpmedelsverksamheten. Däremot finns ingen rapportering av patientsäkerhetsarbetet för eventuell verksamhet som lyder under hälso- och sjukvårdslagen som bedrivs vid Dammsdal. Vad vi erfar bör exempelvis skolsköterskeverksamhet ingå. En genomlysning bör göras av nämndens verksamheter över vilka föreskrifter och lagar som är tillämpliga inom de olika delarna för korrekt rapportering. Av patientsäkerhetsberättelsen framgår att inga riskanalyser har genomförts under Under 2014 planeras för att Patientsäkerhetsenheten inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska hålla utbildning i riskanalys för nämndens verksamheter. Detta för att riskanalyser ska kunna genomföras i större utsträckning inom nämnden av verksamheterna själva. SID 9(20)

18 Länssjukvårdsnämnden Regionsjukhuset Karsudden Patientsäkerhetsberättelsen är upprättad av kvalitetsansvarig och följer den mall som SKL tagit fram. Berättelsen innehåller efterfrågad information och är mycket informativ. Av berättelsen framgår att landets rättspsykiatriska regionvårdsenheter har utvecklat samarbetsformer inom flera områden, bland annat vårdkvalitet. En rutin för extern granskning har utarbetats som innebär att klinikerna granskar varandra utifrån ett framtaget granskningsformulär. Det framgår inte om granskning utförts vid Karsudden och vad den i så fall visade. Länssjukvårdsnämnden respektive Primärvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamheter Patientsäkerhetsberättelsen är upprättad av Patientsäkerhetsenheten i itstödet PLUSS och följer också den mall som SKL tagit fram. Berättelsen innehåller efterfrågad information och är mycket informativ. Av berättelsen framgår att den viktigaste åtgärden för att följa upp och utvärdera patientsäkerhetsarbetet har varit genomförandet av patientsäkerhetsronder med samtliga verksamheter. Verktyget Sörmlandskartan ska utvecklas för att utifrån ronderna värdera alla verksamheters patientsäkerhetsarbete och kunna följa utvecklingen över tid. PATIENTSÄKERHETSSATSNING Satsningen handlar om; - att stödja implementeringen av den nya patientsäkerhetsreformen - att med patientens behov i centrum uppmuntra, stärka och intensifiera patientsäkerhetsarbetet i landstingen samt - att skapa en säkrare vård Överenskommelsen är en prestationsbaserad ersättning för patientsäkerhetsarbetet i landstingen som också fanns 2011 och 2012 och en överenskommelse har också slutits för Utgångspunkten för patientsäkerhetssatsningen är en nollvision när det gäller antalet undvikbara skador, så kallade vårdskador. 13 Patientsäkerhetssatsning 2013 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om förbättrad patientsäkerhet (dnr S2012/8770/FS) SID 10(20)

19 Överenskommelsen omfattar all vård som finansieras av landstingen, oavsett vem som utför vården. Viktiga områden som lyfts fram i överenskommelsen är patientmedverkan, e-hälsa, läkemedelsanvändning, antibiotikaresistens, vårdrelaterade infektioner samt överbeläggningar. För att kunna ha möjlighet att ta del av den prestationsbaserade ersättningen måste 5 grundkrav vara uppfyllda dessa är i korthet; 1. Patientsäkerhetsberättelse samtliga vårdgivare i landstinget ska ha upprättat en patientsäkerhetsberättelse i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659) 2. Nationell patientenkät för primärvården landstinget ska ha deltagit i den nationella patientenkäten för primärvården som SKL genomför under Patientsäkerhetskultur landstinget ska ha utarbetat en eller flera uppdaterade handlingsplaner för Utgångspunkten ska vara resultatet av genomförda mätningar av patientsäkerhetskulturen, samt dokumenterad utvärdering av det redan påbörjade förbättringsarbetet inom patientsäkerhetsområdet. 4. Strukturerad journalgranskning landstinget ska under året ha arbetat systematiskt med strukturerad journalgranskning vid alla sjukhus. 5. Nationell patientöversikt (NPÖ) landstinget ska ha anslutit sig till och också fortsättningsvis kunna visa på en bred användning av NPÖ i sin verksamhet. Mellan de landsting som uppfyllde ovanstående grundkrav fördelades den prestationsbaserade ersättningen enligt nedanstående 6 indikatorer i korthet belopp att fördela inom parentes vad Landstinget Sörmland erhöll i december 2013 anges i fetstil; 1. Basala hygienrutiner och klädregler ( kr) 80 % av alla slutenvårdsavdelningar på alla sjukhus ska ingå i mätningen och resultatet ska vara en följsamhet på minst 70 % kr 2. Antibiotikaanvändning ( kr) följsamhet till nationella Stramagruppens 14 behandlingsrekommendationer arbetet ska bedrivas i samråd med den lokala Stramagruppen kr 3. Läkemedelsanvändning ( kr) 75 % av alla avdelningar inom slutenvård har dokumenterade rutiner för 14 Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens SID 11(20)

20 utskrivningsinformation i form av en läkemedelsberättelse, inklusive en aktuell läkemedelslista kr 4. Trycksår ( kr) mäta förekomsten av trycksår genom SKL:s punktprevalensmätning vid minst 80 % av slutenvårdsavdelningarna kr 5. Överbeläggningar ( kr) kontinuerligt mäta överbeläggning enligt fastställda definitioner på alla slutenvårdsavdelningar på alla sjukhus kr 6. Infektionsverktyget ( kr) tagit väsentliga steg med att införa it-stödet Infektionsverktyget på samtliga sjukhus kr Vi noterar att Landstinget Sörmland, utifrån nådda resultat, erhöll ersättning inom samtliga områden inom ramen för överenskommelsen för förbättrad patientsäkerhet Av landets 21 landsting/regioner så var det 8 stycken som inte erhöll ersättning för samtliga delområden. Överenskommelsen omfattar all vård som finansieras av landstingen, oavsett vem som utför vården. Redovisningen administreras, vad vi erfar, i sin helhet av Hälso- och sjukvårdsförvaltningens Patientsäkerhetsenhet. Enhetschefen för Patientsäkerhetsenheten är kontaktperson gentemot SKL. Flera områden i patientsäkerhetssatsningen omfattar den somatiska slutenvård som enbart finns inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen men det är viktigt att övrig hälso- och sjukvård som bedrivs av landstingets övriga nämnder eller privata vårdgivare inte glöms bort i de delar som avser dem. Regionsjukhuset Karsudden ingick till exempel inte vid den senaste patientsäkerhetskulturmätningen år Uppdraget att se till hela landstinget vad gäller patientsäkerhetssatsningen bör tydliggöras i styrande dokument för Patientsäkerhetsenheten. UPPFÖLJNING PATIENTSÄKERHET HOS ANNAN VÅRDGIVARE Primärvård De verksamheter som bedrivs av privata utförare är själva vårdgivare. För primärvården finns en regelbok för bedrivande av primärvård i Landstinget Sörmland. Den gäller för samtliga vårdcentraler som landstinget har avtal med, både offentliga och privata. I avtalet finns inskrivet att hög patientsäkerhet är ett grundläggande krav på hälso- och sjukvården och följsamhet till Socialstyrelsens föreskrifter och gällande lagstiftning ska genomsyra verksamheten. Hälsovalsenheten inom landstingsdirektörens stab arbetar med avtalsuppföljning. SID 12(20)

21 Inom Hälsovalsenheten pågår ett utvecklingsarbete i syfte att systematisera uppföljningen av de, i nuläget, 26 vårdcentralerna. Detta sker via it-stödet PLUSS 15. Uppföljningen bygger på att vårdcentralen besvarar ett antal frågeställningar och att vårdcentralen respektive Hälsovalsenheten rapporterar in data kring en mängd indikatorer inom de kvalitetsområden som anges i avtalet; Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Säker vård Patientfokuserad vård Jämlik vård Vård i rimlig tid Effektiv vård Hälsovalsenheten begär också in de patientsäkerhetsberättelser som respektive vårdgivare ska upprätta. Sedan tidigare genomförs en årlig, fysisk, kontroll. Det vill säga ett besök vid varje vårdcentral där har patientsäkerhetsberättelse, avvikelser samt lex Maria-anmälningar diskuterats. Tanken är, bland annat, att den systematiska uppföljningen via PLUSS ska utgöra underlag för strukturerad dialog vid dessa träffar. Varje månad får chefen för Hälsovalsenheten automatiska mejlutskick med alla primärvårdsärenden som inkommit till Patientnämnden. Enhetschefen bedömer att det är relativt få ärenden och att de oftast handlar om bemötandefrågor. Enhetschefen bevakar också vad som skrivs i media om primärvården i Sörmland i syfte att uppmärksamma eventuella problemområden. Problem som uppmärksammas lyfts direkt med respektive verksamhetschef. Privata vårdgivare med landstingsersättning Hälsovalsenheten administrerar även, för landstingets räkning, de privata vårdgivare som har etableringsrätt med landstingsersättning enligt den nationella taxan. Ersättningen är reglerad i lag. Även dessa utförare är själva vårdgivare. I Landstinget Sörmland finns privata sjukgymnaster, läkare och psykoterapeuter enligt denna modell. För närvarande bedrivs ingen systematisk uppföljning av verksamheten från landstingets sida av den vård som bedrivs på detta sätt. Enligt chefen för Hälsovalsenheten är ny etisk plattform på väg nationellt för driftsformen och eventuellt kan krav och rättigheter avseende kontroll komma att regleras där. Upphandling har skett, under slutet av 2013, avseende i första hand ekonomisk revision. 15 PLUSS, Planering Ledning Uppföljning Styrning i Sörmland SID 13(20)

22 Landstinget Sörmland bör utveckla former för systematisk uppföljning även för landstingsfinansierad privat vård enligt nationella taxan. ANMÄLNINGSANSVARIG LÄKARE - CHEFLÄKARE Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om anmälningsskyldighet enligt lex Maria 16 ska vårdgivaren utse befattningshavare att svara för anmälningsskyldigheten. Vi har inte kunnat finna att det är formaliserat vare sig hos respektive vårdgivare eller övergripande i landstinget på vilket sätt vårdgivaren (nämnd) ska göra detta eller om det delegerats till förvaltningschef eller annan. Detta bör övervägas inom ramen för ledningssystemet. Inom länssjukvårdsnämndens och primärvårdsnämndens verksamhet inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen finns 4 anmälningsansvariga läkare (2,5 tjänst), med titel chefsläkare. Dessa ingår i Patientsäkerhetsenheten och utses, enligt vad som framkommit vid granskningen, av chefen för Patientsäkerhetsenheten. Det finns ingen dokumenterad uppdragsbeskrivning för vad som ingår i rollen som chefsläkare. Inom länssjukvårdsnämndens verksamhet vid Regionsjukhuset Karsudden finns en anmälningsansvarig läkare informellt utsedd av läkargruppen vid sjukhuset gemensamt. Någon särskild uppdragsbeskrivning kopplat till anmälningsansvaret finns inte. Inom nämnden för habilitering och utbildning finns ingen anmälningsansvarig läkare i den egna verksamheten. Under 2013 har en muntlig överenskommelse slutits mellan förvaltningschefen för Habilitering & Hjälpmedel och hälso- och sjukvårdschefen att chefsläkare från hälsooch sjukvårdsförvaltningen bistår verksamhetscheferna med samråd inför eventuell anmälan samt anmälan i förekommande fall. Detta framgår av den tillämpningsanvisning 17 som beslutats av förvaltningschefen för Habilitering & Hjälpmedel. Vi har inte kunnat finna att det framgår av Patientsäkerhetenheten uppdrag att de ska bistå med anmälningsansvarig läkare. Däremot står i det uppdrag som chefen för Patientsäkerhetsenheten fått av hälso- och sjukvårdschefen att enheten ska samverka med anmälningsansvariga på Karsudden och Habilitering & Hjälpmedel. Anmälningsansvarig läkare vid Karsudden har också deltagit i träffar med chefsläkarna inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen för erfarenhetsutbyte och rådgör med chefsläkarna vid behov. 16 SOSFS 2005:28, med ändringar SOSFS 2010:4 (M) 17 HH-HOH Tillämpning avvikelsehantering SID 14(20)

23 Inom landstingsdirektörens stab finns också ett chefläkaruppdrag för att bland annat bistå med medicinsk kompetens. I uppdraget ingår också ansvar för FoU-centrum (forskning och utveckling) samt Tandvårdsenheten som är landstingets beställarenhet för tandvård. Chefläkaren ingår även i tjänstemannaledningen. Tidigare var chefläkaren anmälningsansvarig för nämnden för habilitering och utbildning men har idag inget anmälningsansvar. På landstingets externa webb publicerar hälso- och sjukvårdsförvaltningar, med hjälp av Kommunikationsenheten, pressmedelanden för gjorda anmälningar enligt lex Maria. Motsvarande rutin finns inte vare sig hos Habilitering & Hjälpmedel eller Karsudden. Landstinget Sörmland bör överväga att ha en enhetlig hantering för denna typ av ärenden. SAMARBETE MELLAN LANDSTINGETS VÅRDGIVARE/FÖRVALTNINGAR På förvaltningsnivå har samarbetet mellan vårdgivarnas verksamheter ökat sedan vår granskning av avvikelsehantering 2011/2012. Vi konstaterade då att mycket av styrning och utveckling av arbetet med patientsäkerhet sker med hälso- och sjukvårdsförvaltningen, genom Patientsäkerhetsenheten som föregångare. Detta gäller i ännu större utsträckning i dag. Gemensamma faktorer som finns och som underlättar samarbete är utvecklingen av det landstingsgemensamma ledningssystemet. Dessutom har hela landstinget samma it-stöd för avvikelsehantering, Synergi 500, där chefen för Patientsäkerhetsenheten är systemägare och enheten ansvarar också för den centrala systemförvaltningen. Förvaltningscheferna för Regionsjukhuset Karsudden, Habilitering & Hjälpmedel har, under 2013, kommit överens med hälso- och sjukvårdschefen att de får använda sig av Patientsäkerhetsenhetens tjänster. Under 2013 har exempelvis Patientsäkerhetsenheten på ledningsnivå informerat på Habilitering & Hjälpmedels chefsforum, genomfört händelseanalys, rådgivning i samband med Lex Sarah anmälningar 18. Dessutom planeras utbildningsinsatser i riskanalys under Enligt utvecklingssamordnare förekommer också att verksamhetschefer tar direktkontakt med Patientsäkerhetsenheten. 18 SOSFS 2011:5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Lex Sarah SID 15(20)

24 Regionsjukhuset Karsudden skulle vilja ha större samarbete med Patientsäkerhetsenheten på en övergripande nivå och inte bara gällande PPM-mätningar, patientenkäter och liknande. Kvalitetsansvarig skulle vilja ha en kontakt som har ett mer övergripande ansvar för patientsäkerhetsarbetet i Landstinget Sörmland. Vi ser positivt på det samarbete som utvecklats mellan förvaltningarna. Vår uppfattning är att det bör tydliggöras i styrande dokument så att Patientsäkerhetsenhetens centrala uppdrag och roll blir tydlig annars finns risken att samarbetsformerna enbart bygger på personliga relationer. Detta inte minst då det förmodligen är 2 nämnder till med vårdgivaransvar som kan behöva former för råd och stöd. INFLYTANDE FRÅN PATIENT/BRUKARE Klagomål och synpunkter I föreskriften SOSFS 2011:9 19 anges väldigt tydligt att vårdgivaren ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet från vårdtagare, dess närstående, personal med flera. I den gemensamma patientnämndens uppdrag (gemensam för landstinget och länets nio kommuner) ingår att hjälpa patienter, vårdtagare och anhöriga att lösa problem som uppstå i kontakten med den som ger vård, behandling och omsorg. Enhetschefen för patientnämndens kansli bedömer att vården blivit bättre på att informera om hur man som vårdtagare eller närstående kan framföra sina synpunkter. Patientnämnden har också utvecklat sitt system för rapportering av ärenden tillbaka till respektive förvaltning. Verksamheterna får idag, månadsvis, återrapportering av månadens nytillkomna ärenden på flera nivåer efter hur respektive förvaltning vill ha det. Chefsläkarna inom hälso- och sjukvården får samtliga ärenden inom länssjukvårdens och primärvårdens verksamheter i hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Av respektive vårdgivares patientsäkerhetsberättelse framgår också hur man arbetar med ärenden från patientnämnden samt övriga klagomål och synpunkter. 19 SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SID 16(20)

25 Samverkan med patienter och närstående Av respektive vårdgivares patientsäkerhetsberättelse framgår också hur man arbetar med samverkan med patienter och närstående. När Patientsäkerhetsenheten utbildar ges information om personalens skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Det material som finns framtaget från SKL och Socialstyrelsen har delats ut vid olika tillfällen. Materialet innefattar Min guide till säker vård, Säker kommunikation patient personal SBAR, När en skada inträffat i vården, Vad kan du göra själv, Patientmedverkan i riskanalyser samt Patienter och personal utvecklar vården. Både hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Habilitering & Hjälpmedel har kontakter med brukar- och patientföreningar inom olika områden. Vid Regionsjukhuset Karsudden har ett patientråd bildats av patienterna själva. Där har man tagit hjälp av RFHL (förening för rättigheter, frigörelse, hälsa, likabehandling). Brukarrådet har startat 2013 och lyfter frågor och gör skrivelser till sjukhusets ledning. Anhörigdagar anordnas kontinuerligt med information. ÖVERSIKT - PATIENTSÄKERHET I BUDGET 2013 Enligt landstingets budget för 2013 är patientsäkerhet en prioriterad fråga för landstinget. Av dokumentet framgår följande; Ett proaktivt patientsäkerhetsarbete bygger på ett kontinuerligt arbete med målformulering, uppföljning, analys och återföring. Hälso- och sjukvården i Sörmland arbetar efter Socialstyrelsens rekommenderade inriktning och för att fortsätta utveckla en säker vård ska utbildning inom patientsäkerhetsarbetet fortsätta för samtliga yrkesgrupper. Vårdrelaterade infektioner drabbar ungefär var tionde patient som vårdas inom somatisk slutenvård. Allvarlighetsgraden varier från lindrig till livshotande. Hälso- och sjukvården i Sörmland har vårdrelaterade infektioner som en uppföljningsindikator med målsättningen att andelen infektioner kontinuerligt ska minska under planperioden. För vårdvalsmodellen Hälsoval Sörmland, under landstingsstyrelsen, anges att primärvården ska vara ett naturligt förstahandsval som bland annat tillgodoser hög patientsäkerhet. SID 17(20)

26 Även i de delar som avser länssjukvårdsnämnden, primärvårdsnämnden samt patientnämnden anges hög patientsäkerhet som ledord. För nämnden för habilitering och utbildning finns inte hög patientsäkerhet omnämnt specifikt i landstingsfullmäktiges budget. Landstinget Sörmland tillämpar balanserad styrning, en styrmodell som ibland även kallas balanserat styrkort. Inom de fem perspektiven medborgare, personal, process och förnyelse, miljö respektive ekonomi har fullmäktige beslutat om strategiska mål till vilka respektive nämnd kopplar ett antal åtaganden i sina nämnbudgeter. Patientsäkerhet återfinns inom perspektivet för process och förnyelse och det strategiska målet Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Till respektive åtagande finns ofta ett antal indikatorer kopplade som är tänkta att visa om verksamheten utvecklas i önskvärd riktning. För indikatorerna ska det finnas ett målvärde vilket är indikatorns önskade läge eller riktning. Åtaganden och indikatorer inom området för patientsäkerhet i respektive budget Landstingsfullmäktiges budget Indikator är andelen indikatorer i Öppna Jämförelser som är lika med eller bättre än riket måltal saknas. Länssjukvårdsnämndens respektive primärvårdsnämndens budget för hälsooch sjukvårdsförvaltningens verksamhet Hälso- och sjukvården ska införa ett samlat ledningssystem för kvalitet, som ska ge en ökad tydlighet när det gäller ansvar på alla nivåer, dokumenterade rutiner för kvalitetsområden samt systematisk egenkontroll, uppföljning och återföring av resultat. Till åtagandet finns 17 indikatorer för bland annat tillgänglighet, andel olämplig läkemedelsförskrivning, undvikbar slutenvård med mera vilka alla mer eller mindre berör området patientsäkerhet. Hälso- och sjukvårdens verksamhet ska bedrivas med god säkerhet. Indikatorer är andel vårdrelaterade infektioner - måltal < 7 % följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler - måltal 100 % SID 18(20)

27 Andel patienter med trycksår måltal < 6 % Dessa 3 indikatorer ingår också i den nationella uppföljning som sker av Sveriges Kommuner och Landstinget inom ramen för den patientsäkerhetssatsning 20 som staten genomför. Länssjukvårdsnämndens budget för Regionsjukhuset Karsudden Vårdrelaterade hygienrutiner indikator genomföra PPM 21 - måltal saknas Att följa riktlinjer för kontroll av metabolt syndrom indikator andel patienter som medverkar vid kontroll av metabolt syndrom måltal saknas Alla patienter ska informeras om gällande lagtext indikator andel patienter som informerats om sina rättigheter måltal 100 % Regionsjukhuset Karsudden ska bedriva patientnära insatser enligt upprättade riktlinjer. Indikator saknas. Budgeten för nämnden för habilitering och utbildning Av nämndens budget framgår följande; Vi arbetar med ständiga förbättringar för att utveckla kvalitet och effektivit. Till åtagandet finn 7 indikatorer för bland annat tillgänglighet, aktiv medverkan med mera vilka alla mer eller mindre berör området patientsäkerhet. ÖVERSIKT - INTERNA KONTROLLPLANER 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningens interna kontrollplan för 2013 har inga kontrollmål inom process- och förnyelseperspektivet. Däremot finns under medborgarperspektivet ett kontrollområde som avser Rutiner för styrkortens mål gällande patient- och processperspektiven. Kontrollmålet är att säkerställa att befintliga rutiner leder till att rapporterade resultat för styrkortens mål är tillförlitliga. Enligt delårsrapporten per augusti för primärvårdsnämnden respektive länssjukvårdsnämnden kommer resultatet av genomförda kontroller att redovisas i samband med årsbokslutet. Regionsjukhuset Karsudden har 6 kontrollområden inom process- och förnyelseperspektivet. Dessa omfattar ett antal rutiner kring vilka 20 Patientsäkerhetssatsning 2013 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om förbättrad patientsäkerhet 21 Punktprevalensmätningar av vårdrelaterade infektioner SID 19(20)

28

GRANSKNING AV LEDNING OCH STYRNING AV PATIENTSÄKERHETSARBETET INOM LANDSTINGET SÖRMLAND SAMMANFATTNING Landstinget Sörmlands revisionskontor har på uppdrag av landstingets revisorer genomfört en granskning

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund

Läs mer

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-04-04 VOHJS14-021 HU-HOH13-052 12 Patientsäkerhetsberättelse 2013 för Hjälpmedelscentralen

Läs mer

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora

Läs mer

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning Lena Hellberg 3 februari 2012 En säkrare vård 100 000 undvikbara vårdskador varje år. 3 000 som leder till dödsfall. 350 dödsfall

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för systematiskt sarbete Övergripande styrdokument Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska sarbete

Läs mer

Hur ska bra vård vara?

Hur ska bra vård vara? Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden, Sociala omsorgsnämnden och Vård- och äldrenämnden Borås Stads

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. Våra medlemmar Alla 290 kommuner. 21 landsting/regioner

Läs mer

Temagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport. Region Västmanland

Temagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport. Region Västmanland www.pwc.se Revisionsrapport Temagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport Jean Odgaard, Certifierad kommunal revisor Lina Zhou. Revisionskonsult Januari 2019 Innehåll 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund...

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan

Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan Vård- och omsorgsnämnden Reviderad 17 december 2013 Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan Vård- och omsorgsnämndens ansvar Vård och omsorgsnämnden tillhandahåller tjänster bl.a. i form av

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2017 2018-01-07 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Nationellt ramverk för patientsäkerhet

Nationellt ramverk för patientsäkerhet Nationellt ramverk för patientsäkerhet Bakgrund SKL har tillsammans med landsting och kommuner tagit fram ett nationellt ramverk för strategiskt patientsäkerhetsarbete. Målet med det nationella ramverket

Läs mer

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete BESLUT Datum 2017-02-20 Sida 1 (2) Diarienummer 2016/SON0118 700 Anna Thuresson, 033-357301 Kommunstyrelsen Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden,

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om förbättrad patientsäkerhet. 2014

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om förbättrad patientsäkerhet. 2014 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om förbättrad atientsäkerhet. 2014 I bildselet Uföljning överenskommelsen 2013 Ny bild å grundläggande krav samt indikatorer för 2014 Mer

Läs mer

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

Program Patientsäkerhet

Program Patientsäkerhet PROGRAM 1 (5) INLEDNING Landstinget Västmanland arbetar målmedvetet för att öka patientsäkerheten och successivt utveckla en säkerhetskultur, som kännetecknas av hög riskmedvetenhet och ett aktivt riskreducerande

Läs mer

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet) Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:

Läs mer

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar

Läs mer

Händelseanalys Systematisk identifiering av orsaker till en negativ händelse eller ett tillbud.

Händelseanalys Systematisk identifiering av orsaker till en negativ händelse eller ett tillbud. Handlingsplan för patientsäkerhet vid Landstinget i Uppsala län 2016 2018 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Uppföljning av handlingsplanen... 3 2 Centrala definitioner... 3 3 Organisatoriskt

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2016-12-21 Sida 1 (1) Diarienr NF 2016/00203-1.3.5 Sociala nämndernas förvaltning Teresia Kjellgren Epost: teresia.kjellgren@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget RIKTLINJE Avvikelser, klagomål och synpunkter inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst

Läs mer

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd Dokumenttyp Rutin Avvikelsehantering Dokumentansvarig Mats Olsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilaga 4 Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig

Läs mer

Kvalitetsledningsarbetet

Kvalitetsledningsarbetet www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson, cert. kommunal revisor Erik Jansen Kvalitetsledningsarbetet Övertorneå kommun Kvalitetsledningsarbete Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att godkänna lag på riktlinje.

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att godkänna lag på riktlinje. TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2019-01-07 Sida 1 (1) Diarienr IFN 2018/00754-1.3.2 Individ- och familjeförvaltningen Teresia Kjellgren Epost: teresia.kjellgren@vasteras.se Individ- och familjenämnden Riktlinje

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Fagersta 2014-02-28 Lennart Nyman Verksamhetschef Mitt Hjärta i Bergslagen AB Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt

Läs mer

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete -grundstruktur/ramverk enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Alingsås kommun Dokumenttyp: Styrande dokument Fastställt av: Fastställelsedatum: 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Socialstyrelsens rapporter inom patientsäkerhetsområdet I Socialstyrelsen rapporter om patientsäkerhet beskriver vi utvecklingen av patientsäkerheten

Läs mer

Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG

Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM 2018-02-01 ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Irene Johansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Datum

Läs mer

Avvikelsehantering - kunskapsåterföring

Avvikelsehantering - kunskapsåterföring LANDSTINGET I VÄRMLAND RAPPORT Revisorerna Johan Magnusson 2013-12-17 Rev/13026 Avvikelsehantering - kunskapsåterföring Sammanfattning Det har skett en utveckling av patientsäkerhetsarbetet sedan de tidigare

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Arbetsutskottets förslag till beslut. 2. Paragrafen förklarades omedelbart justerad.

Arbetsutskottets förslag till beslut. 2. Paragrafen förklarades omedelbart justerad. Länssjukvårdsnämnden FÖRSLAG D A T U M D I A R I E N R 2012-02-29 LSN-HSF11-344 5 Revisionens rapport granskning av avvikelsehantering Yttrande Arbetsutskottets förslag till beslut 1. Länssjukvårdsnämnden

Läs mer

9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över remiss

9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över remiss LANDSTINGET SORMLAND Nämnden for kultur, utbildning och fiiluhverksamhet PROTOKOLL DATUM 2013-09-19 DIARIENR KN-KUS 13-00 1 9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över

Läs mer

HKF 7321 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

HKF 7321 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) Antagen av socialnämnden 2017-09-21, 3 Riktlinje för ledning, utförande och uppföljning av verksamhet enligt SoL och LSS inom socialnämndens ansvarsområde 1 Inledning Den här riktlinjen kompletterar

Läs mer

Patientsäkerhet. inom Stockholms läns landsting 2013

Patientsäkerhet. inom Stockholms läns landsting 2013 Patientsäkerhet inom Stockholms läns landsting 2013 Sammanfattning av landstingets patientsäkerhetsarbete Patientsäkerhet är en högt prioriterad fråga inom Stockholms läns landsting. Därför har man fattat

Läs mer

Välkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete. 5 april 2017

Välkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete. 5 april 2017 Välkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete 5 april 2017 Program 13.00 14:40 Introduktion. Marie Brandvold, enhetschef. Presentation av tillsynens resultat Jan-Erik Ingwall, inspektör,

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ENLIGT SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ENLIGT SOSFS 2011:9 Förvaltning Välfärdsförvaltningen Avdelning Alla Godkänd av Humanistiska nämnden 2018-11-13 Omsorgsnämnden 2018-11-14 Processområde Utveckla tjänster Process Bedriva systematiskt kvalitetsarbete Dokumenttyp

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2017-5-24 Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Landstinget Sörmland Regionsjukhuset Karsudden LSN-RSK13-049 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 2012-02-18 Malin Lotterberg Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Patientsäkerhetsplan 2014 Division Närsjukvård

Patientsäkerhetsplan 2014 Division Närsjukvård 1(6) Patientsäkerhetsplan 2014 Division Närsjukvå Bakgrund Patientsäkerhetslagen 2010: 659 ställer krav på en hög säkerhet inom varje våverksamhet. Division Närsjukvås patientsäkerhetsplan har patientmedverkan

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för år Äldre- och handikappnämnden, Lidingö stad

Patientsäkerhetsberättelse för år Äldre- och handikappnämnden, Lidingö stad Joséphine Orling Medicnskt ansvarig sjuksköterska ÄHN 2011:44 Patientsäkerhetsberättelse för år 2010 Äldre- och handikappnämnden, Lidingö stad 1 Innehåll Inledning Bakgrund Syfte Vårdgivare Vårdgivarens

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i Socialtjänst

Ledningssystem för kvalitet i Socialtjänst Ledningssystem för kvalitet i Vindelns kommun 2017 Fastställd av socialnämnden 2017-12-13 Ledningssystem för kvalitet i Sida 2(12) Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Ledningssystem för kvalitet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6) Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen

Läs mer

Svar på Socialstyrelsens enkät om landstingens/regionernas ledningssystem avseende systematiskt patientsäkerhetsarbete

Svar på Socialstyrelsens enkät om landstingens/regionernas ledningssystem avseende systematiskt patientsäkerhetsarbete HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-08-28 p 19 1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-08-15 HSN 1206-0718 Handläggare: Ann Fjellner Svar på Socialstyrelsens enkät om landstingens/regionernas

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd

Nya föreskrifter och allmänna råd Nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet beslutade och publicerade träder i kraft den 1 januari 2012 Bakgrund Varför behövde de nuvarande föreskrifterna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012

Patientsäkerhetsberättelse 2012 Handlingstyp Patientsäkerhetsberättelse 1 (8) Datum 2012-01-23 Patientsäkerhetsberättelse 2012 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen överlämnar härmed sin berättelse om patientsäkerhet för kalenderåret 2011.

Läs mer

Tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelser för vårdgivare

Tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelser för vårdgivare VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2015-03-11 DNR BUN 2015.109 ELISABETH JOHANSSON SID 1/1 KANSLICHEF ELISABETH.JOHANSSON@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelser

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Avvikelsehantering och kunskapsåterföring - uppföljning

Avvikelsehantering och kunskapsåterföring - uppföljning LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2017-06-15 Johan Magnusson Rev/17017 Avvikelsehantering och kunskapsåterföring - uppföljning Rapport 3-17 Avvikelsehantering och kunskapsåterföring - uppföljning

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012 Socialstyrelsens föreskrifter f och allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete Träder i kraft 1 januari 2012 SOSFS 2011:9 ersätter Socialstyrelsens ledningssystem

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-01 Peter Boänges Reviderad Kvalitetsavdelningen/LF 2014-09-29 Verksamhetens namn Lillälvsgården Verksamhetens

Läs mer

Övergripande rutin för egenkontroll och systematisk kvalitetsuppföljning

Övergripande rutin för egenkontroll och systematisk kvalitetsuppföljning Ansvarig Bengt Gustafson, tf verksamhetschef Dokumentnamn 5.1.2 Egenkontroll och kvalitetsuppföljning Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem Enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter

Läs mer

Ärende- och dokumenthantering

Ärende- och dokumenthantering www.pwc.se Revisionsrapport Ärende- och dokumenthantering Robert Bergman Projektledare 2016 Christer Marklund Kvalitetssäkrare Mars/2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Yttrande avseende förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete, dnr 4.1.

Yttrande avseende förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete, dnr 4.1. Punkt 25 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2016-11-21 Diarienummer SU 2016-04087 Förvaltning/enhet Handläggare: Ali Khatami Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Yttrande avseende förslag till

Läs mer