Beteendets inverkan på värmeförbrukningen i lägenheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beteendets inverkan på värmeförbrukningen i lägenheter"

Transkript

1 Beteendets inverkan på värmeförbrukningen i lägenheter En jämförelse mellan hushåll i flerbostadshus med kallhyra respektive varmhyra Therese Westman Student Examensarbete i miljö- och hälsoskydd 15hp Avseende kandidatexamen Rapporten godkänd: XX månad 2011 Handledare: Fredrik Lundmark

2

3 Förord Det här har varit ett oerhört roligt och givande projekt från idé till färdigt resultat. Jag har kommit i kontakt med många personer under resans gång och det finns några personer som har varit särskilt viktiga för genomförandet. Er vill jag tacka för att ni har gjort det här projektet möjligt. Jag vill tacka: - Kurth Edman, elansvarig/eltekniker på AB Bostaden i Umeå, som var positiv till min idé och har tagit sig tid att ta fram det material som jag har bett om och försett mig med all önskvärd information. - Hyresgästerna på Böleäng som valde att delta i enkäten och som lät mig ta del av deras energiförbrukning. Vill även tacka för ert vänliga bemötande vid insamlingen av enkäterna. - Anna-Karin Hjelm på Umeå Energi som så glatt tog sig an att ta fram energiförbrukningen för de 24 hushåll som lämnade sitt medgivande. - Jonas Bygren, vid institutionen för matematik och matematisk statistik, för en genomgång i datorprogrammet Minitab. - Fredrik Lundmark, min handledare vid Umeå universitet, för tips och råd under arbetets gång. Sänder även ett tack till alla andra som på något sätt har varit involverade i mitt arbete.

4 Behavior affects heat consumption in apartments - a comparison between tenants living in apartments with and without included heating costs Westman Therese Abstract This study compares the heat consumption between apartment tenants paying for their own heat costs and those having heat costs included in their rent. The purpose of the study is to find out whether there are substantial differences in behavioral patterns according to heat consumption between those two groups. The comparison is based on a questionnaire survey including a number of households in houses that are technically comparable. Heat consumption is calculated per square meter. The results show that the tenants who pay for their own heat consumption consume in average 21 % less energy for heating. Their behavior differs in several aspects. Tenants paying for their own heat costs tend to lower the temperature more often when they feel it s too warm in the apartment or when they are away for more than a week. They also tend more often to turn the heat off while airing. Increased electricity costs would stimulate the majority of the households paying for their own heat costs to lower their heat consumption. In contrast, the majority of the households in apartments with heat costs included replied that there is no obvious reason to reduce their heat consumption. Overall, the study shows that tenants paying for their own heat costs tend to be more motivated to save energy. Key words: heat consumption, energy, behavior, apartment tenants, included heating costs

5 Sammanfattning Bostäder, fritidshus, lokaler (utom industrilokaler), areella näringar och övrig service bildar tillsammans sektorn Bostäder och service som står för cirka 40 % av Sveriges slutliga energianvändning. 60 % av detta går till uppvärmning och varmvatten, vilket innebär nästan en fjärdedel av Sveriges slutliga användning. Genom ett EG-direktiv har vi inom EU ett gemensamt mål om att effektivisera energianvändningen till år 2016, med en förhoppning om att minska den primära användningen av energi och på så sätt minska utsläppen av växthusgaser. Det finns en del studier och rapporter om hushållens energibeteende. Många studier kommer fram till att orsakerna till ett sparsamt energibeteende är allt annat än omsorg om miljön. Vissa hushåller av vana, de har helt enkelt blivit uppfostrade så, andra gör det på grund av ekonomiska skäl, men få bryr sig om hur deras energianvändning påverkar miljön. Flera studier är i alla fall överens om att beteendet har betydelse för energianvändningen. Det finns studier och erfarenheter som visar på att vetskapen om den egna värmeförbrukningen genom individuell värmemätning samt debitering utifrån detta minskar värmeanvändningen med upp till 30 %. Hyresgäster i lägenheter med kallhyra betalar själva för sin värmeförbrukning och har i och med det individuell värmemätning. Dessa hyresgäster har ett ekonomiskt motiv till att hushålla med värmen. Något sådant motiv finns knappast hos hyresgäster i lägenheter med varmhyra. Här debiteras hyresgästerna kollektivt, i och med att deras värme ingår i hyran, och de har därför liten möjlighet att påverka värmekostnaden. Dessutom har de liten eller ingen insikt i den egna värmeförbrukningen. Med detta som bakgrund har en jämförelsestudie mellan hushåll med kallhyra och hushåll med varmhyra gjorts gällande värmeförbrukning och beteende. Syftet med studien har varit att ta reda på om det finns någon skillnad i värmeförbrukning och beteende gällande värmeanvändning mellan de olika hyresformerna. Värmeförbrukningen har jämförts för år 2008 och en enkät med frågor om hushållens energibeteende har delats ut i de båda områdena. Resultatet från studien visar att värmeförbrukningen, beräknat utifrån medelvärden, är 21 % lägre i hushållen som själva betalar för värmen jämfört med hushållen som har värmekostnaden inbakad i hyran. När det gäller beteendet så skiljer sig hushållen åt på flera punkter. Hushållen med kallhyra sänker i högre grad termostaten på elementen när de upplever det för varmt inomhus samt när de åker bort en längre tid. De stänger också av elementen vid vädring i högre grad än hushållen med varmhyra. Inomhustemperaturen är signifikant högre hos hushållen med varmhyra, trots det så upplever dessa hushåll i högre grad att inomhustemperaturen är för kall jämfört med hushållen med kallhyra. Det som skulle kunna få flest hushåll i området med kallhyra att minska sin värmeförbrukning är en ökad elkostnad medan de flesta hushåll i området med varmhyra angav att ingenting skulle kunna få dem att sänka sin värmeförbrukning.

6 Innehåll 1. Inledning Syfte Frågeställningar Metod Bakgrund Energianvändningen i Sverige Energianvändningen i svenska bostäder Energianvändningen i Umeås bostäder Energisektorns påverkan på miljön och klimatet Påverkan från olika energikällor Energianvändningens koppling till de svenska miljömålen Hushållens energianvändning kopplat till beteende Effekter av individuell värmemätning Fakta om hyreshusen i studien Bostadens arbete med energieffektivisering Resultat Värmeförbrukningen Enkäten Fråga Fråga Fråga Fråga Fråga Fråga Fråga Fråga Fråga Fråga Fråga Diskussion Enkätens och följebrevens utformning Frågor från ett hushåll Värmeförbrukningen Beteende och attityd Resultatet som en del i vägen till ett energieffektivare samhälle Slutsats... 29

7 6. Referenser Bilagor Bilaga 1, Enkät Bilaga 2, Följebrev till kallhyreområdet Bilaga 3, Godkännandeblankett Bilaga 4, Följebrev till varmhyreområdet Bilaga 5, Följebrev till varmhyreområdet, påminnelse Bilaga 6, Sammanställning av svaren från kallhyreområdet Bilaga 7, Sammanställning av svaren från varmhyreområdet

8 1. Inledning Energi är en resurs som inte kan nyskapas eller förstöras, den kan bara omvandlas mellan olika former. All energiomvandling påverkar miljön på ett eller annat sätt, bland annat genom utsläpp av växthusgaser (Energimyndigheten 2010). Vårt samhälle är beroende av energi och på många håll i världen lever vi långt över våra tillgångar. År 2010 tog jordens resurser av förnyelsebara tillgångar slut den 21 augusti, vilket var cirka en månad tidigare än år Det innebär att vi på knappt åtta månader hade förbrukat de resurser som det tar 12 månader för naturen att återskapa, resten av året levde vi på kapitalet istället för på räntan. En fortsatt förbrukning i denna takt innebär enligt Världsnaturfonden att vi år 2030 kommer att behöva två jordklot. Om alla skulle leva som svenskarna skulle vi behöva tre jordklot och om amerikanernas livsstil spreds över hela världen skulle vi behöva fem jordklot. (Världsnaturfonden 2011) Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster, EG:s energieffektiviseringsdirektiv, har vi inom EU ett gemensamt mål att effektivisera energianvändningen. Det finns ett vägledande mål om 9 % effektivisering till år Direktivet är antaget bland annat för att skapa effektivare slutanvändning av energi vilket kommer att leda till minskad användning av primär energi, det i sin tur leder till minskade utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Våra bostäder står för en stor del av den totala energianvändningen i Sverige och mycket av energin går till uppvärmning. Sett ur ett livscykelperspektiv står drifttiden för 85 % av en byggnads energianvändning, byggnationen och rivningen står för resterande 15 % varav byggnationen står för den största delen. (Carlsson-Kanyama och Lindén 2002) En vanlig boendeform i Sverige är hyreslägenheter i flerbostadshus och många lägenheter hyrs ut med varmhyra, det vill säga kostnaden för uppvärmning ingår i hyran. Ofta innebär det att hyresgästen inte har kunskap om den egna förbrukningen. Detta samtidigt som EG:s energieffektiviseringsdirektiv säger att alla slutanvändare i den mån det går ska ha individuella mätare som visar den faktiska energiförbrukningen. Faktureringen ska så långt det är möjligt grundas på detta, samt ske så ofta att kunden kan styra sin energiförbrukning. Allt som ett steg till energieffektivisering. Införandet av individuella värmemätare har på flera håll visat att energianvändningen minskar när hyresgästen själv får betala för sin värmeförbrukning, även om det finns exempel som visar på motsatsen (Energimyndigheten 2003, Byggvärlden 2010). Detta tyder på att beteendet påverkar storleken på värmeförbrukningen och att kostnaden skulle kunna vara ett incitament till ett sparsamt beteende. 1.1 Syfte Syftet med detta examensarbete är att undersöka om värmeförbrukningen och beteendet gällande värmeanvändningen skiljer sig åt mellan hyreshus där hyresgästerna själva betalar för värmen och hyreshus där värmen ingår i hyran Frågeställningar Finns det någon skillnad i värmeförbrukning mellan hyreslägenheter med kallhyra och hyreslägenheter med varmhyra? Skiljer sig beteende och attityd gällande värmeanvändningen mellan hyresgäster i de olika hyresformerna? 1

9 Hur mycket kan hushållets beteende påverka värmeförbrukningen i lägenheter? Hur kan resultatet från denna studie bidra till ett mer energieffektivt samhälle? 1.2 Metod I samråd med Kurth Edman, elansvarig/energitekniker på det kommunala bostadsbolaget AB Bostaden i Umeå, valdes 19 tekniskt likvärdiga hyreshus ut med totalt 179 lägenheter. 84 av lägenheterna, fördelade över nio hus, hyrs ut med varmhyra resterande 95 lägenheter, fördelade över tio hus, hyrs ut med kallhyra. En enkät (bilaga 1) delades ut till samtliga 179 hushåll. Svaren från hushållen med kallhyra samlades in personligen på förutbestämda tider, vilket kunde läsas i följebrevet (bilaga 2). Detta för att samtidigt kunna be om hyresgästernas tillstånd att ta del av deras energiförbrukning. De som gav tillstånd fick fylla i en blankett (bilaga 3). Hushållen i hyreshusen med varmhyra fick ett svarskuvert med sin enkät och ombads i följebrevet (bilaga 4) att posta sin ifyllda enkät. För att få tillräckligt stor svarsfrekvens skickades en påminnelse (bilaga 5) ut till de hushåll med varmhyra som inte hade svarat på enkäten vid första utskicket. Enkätsvaren från hushållen i hyreshusen med varmhyra behandlades som en grupp och enkätsvaren från hushållen i hyreshusen med kallhyra behandlades som en annan grupp. Värmeförbrukningen för husen med varmhyra tillhandahölls av AB Bostaden i Umeå (AB Bostaden i Umeå kommer i resten av texten att benämnas som Bostaden). Den totala energianvändningen för husen med kallhyra samlades in lägenhet för lägenhet från energibolaget, Umeå Energi, efter tillåtelse från lägenhetsinnehavaren. För att få reda på hur mycket av detta som var värme användes en schablon. Värmeförbrukningen valdes att jämföras för år 2008 eftersom husen med varmhyra nyligen renoverats med följd att husen i de båda områdena numera skiljer sig åt tekniskt sett. Ett medelvärde för värmeförbrukningen i husen med varmhyra och ett medelvärde för värmeförbrukningen i husen med kallhyra räknades ut med avseende på kwh/m 2 och år. På grund av skillnader i tillhandahållna uppgifter är värmeförbrukningen i varmhyreområdet beräknad per m 2 utifrån Atemp 1 medan värmeförbrukningen i kallhyreområdet är beräknad per m 2 utifrån boarean 2. För att se om det finns någon statistiskt säkerställd skillnad mellan områdena har hypotesprövningar gjorts med hjälp av statistikprogrammet Minitab. 2. Bakgrund 2.1 Energianvändningen i Sverige År 2009 var Sveriges totala energianvändning 568 TWh, varav 376 TWh gick till den slutliga användningen. Resterande 192 TWh gick till användning av oljor till utrikes sjö- och flygtransporter, till användning för icke-energiändamål och till förluster. Med icke- 1 Atemp är den golvarea i temperaturreglerande utrymmen som är avsedd att värmas till mer än 10 C och som ligger innanför byggnadens klimatskärm, som bland annat innefattar ytterväggar. (Boverket 2008 A) 2 I boarean ingår innerväggar som är högst 30 cm tjocka, för innerväggar som är tjockare än 30 cm ingår 15 cm av väggen från varje sida. Ytterväggar samt väggar mot trapphus och grannar ingår inte i boarean. (SIS 2011) 2

10 energiändamål menas råvaror till kemiindustrin, smörjoljor och oljor till byggnads- och anläggningsverksamhet. Förlusterna beror till största delen på energi som kyls bort vid elproduktion i kärnkraftverk. Det uppstår även omvandlingsförluster i energiverk/kraftverk och distributionsförluster vid leveranser av el, fjärrvärme och gas. Förluster som uppstår i den slutliga användningen räknas till respektive användarsektor. Sveriges slutliga energianvändning delas in i tre sektorer: 1. Bostäder och service 2. Industrier 3. Transporter Sektorn bostäder och service innefattar bostäder, fritidshus, lokaler (förutom industrilokaler), areella näringar och övrig service. Till areella näringar räknas jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäringar och fiske, till övrig service räknas byggsektorn, gatu- och vägbelysning, avlopps- och reningsverk samt el- och vattenverk. Bostäder, fritidshus och lokaler står för 87 % av energianvändningen inom sektorn, areella näringar står för nästan 7 % och övrig service står för resterande 6 %. (Energimyndigheten 2010) Energianvändningen i svenska bostäder Bostäder och service stod år 2009 för 149 TWh, eller knappt 40 % av den slutliga energianvändningen i Sverige. Det motsvarar 153 TWh efter normalårskorrigering 3 eftersom år 2009 var varmare än ett normalår. 60 % av detta gick till uppvärmning och varmvatten vilket innebär nästan en fjärdedel av Sveriges slutliga energianvändning. Fjärrvärme är det vanligaste uppvärmningsalternativet i flerbostadshus, 82 % av lägenhetsytorna värmdes år 2008 upp med enbart fjärrvärme, 2 % med enbart elvärme och 1 % med enbart olja. Övriga 15 % värmdes upp med en kombination av flera uppvärmningskällor. Totalt användes 22,3 TWh fjärrvärme, 0,8 TWh elvärme, 0,5 TWh olja, 0,2 TWh gas och 0,2 TWh biobränsle till att värma upp de svenska flerbostadshusen under år Vilket sammanräknat blir 24 TWh. (Energimyndigheten 2010) Antalet bostäder har ökat med 40 % mellan år 1970 och slutet på år 2009 och fortsätter att öka hela tiden. Trots det har den normalårskorrigerade slutliga energianvändningen inom sektorn bostäder och service minskat under samma period. Det beror på flera saker. Antalet fjärrvärmepumpar har ökat vilket medför att den uppmätta energianvändningen för uppvärmning och varmvatten minskar eftersom en värmepump ger tre gånger så mycket energi jämfört med den energi som går åt för att driva den. Även energisparande åtgärder som tilläggsisolering och fönsterbyten i gamla hus har lett till en minskad energianvändning. Men minskningen beror främst på att den tillförda energin för uppvärmning och varmvatten har minskat. Det kan bland annat förklaras med att olja har ersatts av elvärme eller fjärrvärme vilket har lett till att förlusterna har flyttats från användarsektorn till omvandlingssektorn. Om alla förluster skulle räknas in i respektive användarsektor har sektorn istället ökat energianvändningen med cirka 50 TWh sedan år Den totala elanvändningen (driftel, hushållsel och elvärme) inom sektorn bostäder och service ökade däremot från 1970-talet fram till mitten av 1990-talet och har sedan dess legat på en jämn nivå kring 70 TWh. Användningen av elvärme inom sektorn ökade från cirka 5 TWh år Normalårskorrigering syftar till att möjliggöra jämförelser av energianvändningen mellan olika perioder oberoende av den aktuella utomhustemperaturen. 3

11 till 29 TWh år 1990 då användningen nådde sin topp, sedan dess har den sjunkit och låg år 2008 på 21 TWh (alla siffror är normalårskorrigerade) (Energimyndigheten 2010). Flerbostadshus byggda mellan år 1971 och år 1980 hade år 2009 en genomsnittlig energianvändning för uppvärmning och varmvatten på cirka 155 kwh/m 2, vilket är något över det totala genomsnittet för alla flerbostadshus som låg på 148 kwh/m 2. Det var bara husen som var byggda år 1960 eller tidigare som hade en högre genomsnittlig förbrukning. Vid en jämförelse av olika uppvärmningssätt använde flerbostadshus med elvärme i genomsnitt 125 kwh/m 2 till uppvärmning och varmvatten år 2009, då räknas även de olika typerna av luftvärmepumpar in (Energimyndigheten 2011 A). Av detta kan värmen beräknas stå för mellan 75 och 80 % (Effektiv 2003) vilket innebär att 94 till 100 kwh/m 2 av ovanstående 125 kwh/m 2 gick till uppvärmning. En genomsnittlig lägenhet i Sverige beräknas ha en total elförbrukning (hushållsel, uppvärmning och tappvarmvatten) på kwh per år, av det står uppvärmningen för cirka 6500 kwh vilket innebär 54 % av det totala. Den genomsnittliga elförbrukningen i en villa/radhus är kwh per år och uppvärmningen beräknas stå för kwh, vilket innebär 60 %. (Eon 2011) Energianvändningen i Umeås bostäder I Umeå kommun var den totala slutliga energianvändningen år 2008 cirka 5340 GWh varav 1474 GWh var elenergi. Flerbostadshusen stod för 467 GWh av kommunens totala slutanvändning, vilket innebär drygt 10 %, samt 118 GWh av den slutliga elanvändningen, vilket innebär 8 %. I landet som helhet såg det lite annorlunda ut, flerbostadshusen stod för drygt 7 % av den slutliga energianvändningen och knappt 5 % av den slutliga elanvändningen (SCB 2011 A). År 2008 var den genomsnittliga energianvändningen till uppvärmning i eluppvärmda flerbostadshus 136 kwh/m 2 i zon 2 dit Umeå räknas (SCB 2011 B). Det innebär att den genomsnittliga energianvändningen till värme kan beräknas till mellan 102 och 109 kwh/m 2 utifrån siffrorna om att värmen står för %. (Effektiv 2003) 2.2 Energisektorns påverkan på miljön och klimatet Energisektorn står för 40 % av Sveriges utsläpp av växthusgaser, av dessa står uppvärmningen av bostäder för 5 % vilket innebär 2 % av Sveriges totala utsläpp. Växthusgasutsläppen från uppvärmningen inom sektorn Bostäder och service har varit på stadigt nedåtgående sedan 1990-talet och har minskat från drygt 9000 kiloton per år till knappt 3000 kiloton per år mellan år 1990 och år (Naturvårdsverket 2011) Påverkan från olika energikällor Användningen av fossila bränslen, såsom olja, kol, torv och naturgas, står för 40 % av Sveriges energitillförsel och är den största källan till utsläpp av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. Dessa gaser påverkar växthuseffekten, ger upphov till försurning i mark och vatten och orsakar hälsoproblem. (Energimyndigheten 2007) Den största miljöpåverkan från ett kärnkraftverk, sett ur ett livscykelperspektiv från urangruvan till slutförvaret, sker främst vid brytningen och anrikningen av uran. Graden av miljöpåverkan beror främst på i vilken utsträckning fossila bränslen används för att producera den el som behövs för dessa processer. Dessutom tas stora markområden i anspråk, dels för uranbrytningen och själva kärnkraftverket men också för mellanlagring och slutförvaring av använt kärnbränsle. Det använda kylvattnet från kärnkraftverken höjer temperaturen på vattnet där det släpps ut vilket påverkar havsmiljön och den intensiva 4

12 joniserande strålning som kärnbränslet sänder ut kan vara skadligt för levande organismers DNA. (Energimyndigheten 2007) Förnybara energikällor som vattenkraft, vindkraft och bioenergi har en relativt liten miljöpåverkan. Om vi tar vindkraftverk som exempel så är energiproduktionen så gott som utsläppsfri. De utsläpp som vindkraftverk bidrar till sker främst vid tillverkning, transport och utplacering av verken. Redan efter cirka åtta månaders drift har ett vindkraftverk producerat lika mycket energi som det går åt till dess tillverkning. Vattenkraft påverkar djuroch växtlivet i och omkring vattendraget i och med regleringen av vattenflödet. Det kan medföra förändrade ekosystem. Uppdämning av vattnet i ett vattendrag kan leda till överdämning av mark vilket bland annat innebär en risk för att det kvicksilver som har deponerats i marken urlakas till vattnet. Vattenkraft innebär också en ökad nedbrytning av biologiskt material vilket medför att mer koldioxid avgår efter reglering jämfört med före. Koldioxidavgången från vattenkraften beräknas stå för knappt 1 % av Sveriges totala antropogena utsläpp. Bioenergi, som skogsbränslen och energigrödor, är ofta bra ur ett klimatperspektiv men miljöpåverkan beror samtidigt på i vilken utsträckning som fossila bränslen används vid produktion och förädling. För att minska miljöpåverkan från skogsavverkningen bör näring återföras till marken, exempelvis i form av aska. (Energimyndigheten 2007) Energianvändningens koppling till de svenska miljömålen Energimyndigheten skriver i sin skrift Energisektorns miljöpåverkan och arbete med miljöfrågor (Energimyndigheten 2007) att de har gjort tolkningen att ansvaret för att verka för ekologiskt hållbar utveckling gäller energisektorn inom områdena tillförsel, distribution, omvandling och användning av energi. Miljöeffekter från dessa områden berör alla Sveriges 16 nationella miljökvalitetsmål på ett eller annat sätt. Med anledning av att förbränningen av fossila bränslen står för den största miljöpåverkan från energisektorn har regeringen pekat ut fyra miljökvalitetsmål som är särskilt prioriterade för Energimyndigheten att jobba med. Dessa fyra är: begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning och god bebyggd miljö. Begränsad klimatpåverkan innebär att halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras för att undvika att människans påverkan på klimatsystemet blir farligt. Koldioxid är den växthusgas som bidrar mest till växthuseffekten, främst på grund av de höga halterna. Energisektorn står för de största utsläppen av koldioxid genom förbränning av fossila bränslen i olika sektorer. Frisk luft innebär att luften ska vara så ren att människors hälsa, djur, natur och kulturvärden inte skadas. Energisektorn påverkar genom eldning av ved och andra biobränslen som bidrar till utsläpp av flyktiga organiska föreningar och partiklar vilka är skadliga för människans hälsa. Bara naturlig försurning innebär bland annat att de försurande effekterna av nedfall ska vara mindre än vad mark och vatten tål. Den främsta orsaken till försurning är svavel som kommer i form av svaveldioxid från bland annat förbränning av olja. Fordonstrafiken bidrar till försurning genom utsläpp av kväveoxid, som även bidrar till övergödning. Stora uttag av biomassa, främst från skogsmark, kan också ge problem med försurning eftersom det naturliga kretsloppet bryts. God bebyggd miljö innebär bland annat att bebyggd miljö ska medverka till en lokalt och globalt god miljö. Lokalisering och utformning av byggnader ska göras på ett miljöanpassat sätt så att en långsiktig god hushållning med mark, vatten och andra 5

13 resurser främjas. Ett delmål handlar om att den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler ska minska. Minskningen bör vara 20 % till år 2020 och 50 % till år 2050, jämfört med användningen år Hushållens energianvändning kopplat till beteende Hushållens energianvändning kan delas in i indirekt och direkt. Den indirekta energianvändningen är den energi som används till att producera varor och tjänster som hushållet tar in utifrån medan den direkta energianvändningen sker i hushållet, till exempel uppvärmning. Studier har visat att den direkta energianvändningen står för nästan hälften av hushållens totala energianvändning och beror på flera faktorer som kan delas in i beteende och teknik. Teknik handlar exempelvis om isoleringsgrad och apparaters energieffektivitet, medan beteende handlar om vanor som exempelvis duschtid och hur apparater används. Hushållen har alltså en stor möjlighet att påverka sin energianvändning genom bland annat ändrat beteende (Carlsson-Kanyama och Lindén 2002). Vid en inomhustemperatur på 20 C går det till exempel att spara 5 % på uppvärmningskostnaderna genom att sänka inomhustemperaturen med en grad. Vid en högre utgångstemperatur sparas mer vid en grads sänkning och vice versa. (Energimyndigheten 2011 B) Carlsson-Kanyama och Lindén (Carlsson-Kanyama och Lindén 2002) drar efter granskandet av en hel del litteratur slutsatsen att ett energisnålt beteende ofta är omedvetet och inte relaterat till miljöattityder eller ekonomisk nödvändighet. De konstaterar att beteendet ofta styrs av vanor och grundläggande värderingar. Samtidigt anser de att det finns få studier om hushållens energirelaterade beteende jämfört med studier om energieffektivisering genom byte av teknisk utrustning. Detta trots att det har visat sig att vårt beteende kan ha lika stor betydelse. Två studier av hushåll i småhus i USA respektive Nederländerna, båda gjorda på 1970-talet, är tydliga exempel på det. Studierna visade att 18 % respektive 26 % av variationen i uppvärmningsanvändningen berodde på beteendet. Carlsson-Kanyama och Lindén (Carlsson-Kanyama och Lindén 2002) konstaterar att de flesta studier som finns inom området är gjorda bland hushåll i småhus, vilket gör att det finns lite kunskap om hushållens beteende i flerbostadshus. Hushållen i småhus får, till skillnad från majoriteten av hushållen i flerbostadshus, en direkt uppfattning om eventuella sparåtgärder via energiräkningar. Författarna tror att detta gör att hushållen i flerbostadshus är mindre motiverade att ändra sitt energibeteende jämfört med hushållen i småhus. Larsson och Palm (Larsson och Palm 2009) har tittat på en del studier angående energianvändningen i bostäder. Vid en studie av energianvändningen till uppvärmning i identiska radhus upptäcktes stora variationer, det varierade mellan 4000 och kwh i de olika hushållen. Skillnaderna berodde dels på att hushållen hade olika syn på komfort. En annan studie visade just på att inomhustemperaturen valdes utifrån den egna synen på termisk komfort. En lägre temperatur valdes på grund av att det ansågs mer hälsosamt medan en högre temperatur valdes för att det ansågs mer behagligt. Samtidigt var inomhustemperaturen inte något som det reflekterades över på samma sätt som exempelvis belysningen. Men skillnaden mellan de olika radhusen berodde även på medvetenhet och systematik i regleringen av inomhustemperaturen. I studien kunde ses att de som hade lägre energianvändning var mer systematiska, exempelvis sänkte temperaturen varje kväll istället för ibland. 6

14 I en fallstudie gjord av Larsson och Palm (Larsson och Palm 2009) undersöktes energianvändningen i bostadsrätter där bland annat värmen ingick i månadsavgiften. De fann olika förklaringar till varför hushållen valde att påverka sin energianvändning. Anledningar som att de tidigare hade bott i villa och då fått ett ekonomitänk i ryggmärgen på grund av den egna energimätningen, att de följde samhällsdebatten om energi- och klimatfrågor, att det låg i deras uppfostran och levnadsmönster eller att de var sparsamma eftersom det i slutändan påverkade månadskostnaden var några som kom fram i undersökningen. Av de tio intervjuade hushållen var det ett som valde att inte påverka sin energianvändning med motiveringen att de inte brydde sig, vilket de själva förklarade med deras goda ekonomi och den kollektiva elmätningen. De trodde att de skulle bli mer medvetna om de flyttade till eget hus eftersom det då skulle bli helt annorlunda, i det nuvarande boendet i lägenhet var energin någonting som de tog för givet. Alla intervjuade hushåll i studien var nöjda med den kollektiva elmätningen även om den ibland innebar att grannarna granskade och påpekade varandras energianvändning. Frågan om kollektiv elmätning jämfört med individuell elmätning hade dock lett till diskussioner mellan grannarna. Men argument som exempelvis förmånliga elavtal med lägre elkostnad för hushållen samt möjligheten att slippa krångliga elräkningar och svårläsliga elmätare gjorde att de ändå föredrog kollektiv elmätning. En ökning av energipriset leder ofta till en märkbar sänkning av energiförbrukningen men behöver inte ge en bestående effekt på energibeteendet. Med Norge och energikrisen 2002/2003 som exempel diskuterar Margarethe Aune detta, refererat i Galis m.fl. (Galis m.fl. 2008). Det tillfälligt dubblerade elpriset gjorde att norrmännen till en början sänkte sin energiförbrukning rejält, bland annat genom att sänka inomhustemperaturen och genom att bara använda vissa rum. Det hushållande beteendet höll dock inte i sig särskilt länge, 2003 visade en minskning av energianvändningen med bara 2,3 % trots att priset hade stigit med 42 %. Med detta vill Aune visa att teknik och ekonomi är två viktiga faktorer för att förklara hushållens energianvändning, men att det samtidigt inte förklarar allt. Men det är inte alla studier som pekar mot att beteendet har betydelse. Totalförsvarets forskningsinstitut (Totalförsvarets forskningsinstitut 2003) presenterar exempelvis en Västtysk studie som inte kunde visa på att beteendet skulle ha någon betydande effekt på energianvändningen Effekter av individuell värmemätning Individuell värmemätning innebär att värmeförbrukningen för varje enskild lägenhet mäts separat, i vissa fall sker också debitering utifrån detta. Motiv för att införa individuell mätning och debitering (IMD) brukar vara att hushållen ska ta ansvar för sin energiförbrukning samt att minska energiförbrukningen. Erfarenheter både från Sverige och från andra länder visar att IMD kan minska värmeförbrukningen med %. (Boverket 2008 B) I Energimyndighetens skrift Individuell värmemätning i svenska flerbostadshus en lägesrapport (Energimyndigheten 2003) tittades det bland annat på en del projekt inom området individuell värmemätning. Inom alla projekt hade det skett en minskning av värmeanvändningen efter införandet av individuell mätning. Enligt skriften skulle förklaringen till detta inte vara så enkel som att hushållen sänker inomhustemperaturen flera grader. De trodde hellre på en kombination av en något sänkt inomhustemperatur och 7

15 minskad vädringsfrekvens. Vid införandet av IMD minskade värmebehovet mellan % i de tre granskade projekten. Levinson och Niemann (Levinson och Niemann 2003) har i en amerikansk studie undersökt hur mycket extra energi som användes av hyresgäster där bland annat värmen ingick i hyran, jämfört med den energi som användes av hyresgäster som hade individuell energimätning. De kom fram till att hyresgäster som bodde i lägenheter där värmen ingick i hyran hade 1-3 F, vilket motsvarar ungefär 0,5-1,5 C, varmare inomhus när de inte var hemma jämfört med de som betalade för sin värme själv. All annan tid var temperaturen lika. Denna skillnad i temperatur skulle innebära 0,5-0,75 % ökad energiförbrukning. Författarna hävdar att även om denna ökning verkar liten så skulle det ändå leda till en stor ökning totalt sett eftersom hyresmarknaden i USA är stor. De avslutar med att konstatera att en inkludering av energikostnaden i grundhyran är bra om det bidrar till att hyresvärden investerar i energieffektiviserande åtgärder, medan individuell mätning är bra för att motverka ett slösaktigt beteende hos hyresgästerna. Men det finns exempel som visar på motsatt effekt av IMD av värme. Hos det kommunala bostadsbolaget Poseidon i Göteborg ökade värmeförbrukningen hos de hyresgäster som fick individuella värmemätare. Miljöchefen på Poseidon tror att förklaringen kan vara att värmen snarare är en komfortfråga än en ekonomisk fråga och att hyresgästerna därmed väljer att ta merkostnaden för en komfortabel temperatur. (Byggvärlden 2011) Det finns även studier som visar att kännedomen om den egna energiförbrukningen inte spelar någon roll. Elforsk (Elforsk 2009) gjorde tre fallstudier i samarbete med tre nätföretag i syfte att undersöka om bättre information om den egna energianvändningen genom olika internetbaserade statistiktjänster kunde få hushållen att förändra sitt energibeteende. De tre fallen fick skilda resultat och studiens huvudhypotes, om att de som fick bättre feedback på sin energianvändning skulle minska energianvändningen, kunde varken bekräftas eller förkastas. I fall 1 hade de 26 % som använde sig av statistiktjänsten ökat sin energiförbrukning totalt sett. Detta på grund av att några hade ökat sin användning rejält, medan de flesta ändå hade minskat sin användning. De 74 % som inte använde tjänsten hade minskat sin energianvändning något. I fall 2 minskade förbrukningen både hos de som använde sig av tjänsten och hos de som inte gjorde det. I fall 3 sågs ingen förändrad energiförbrukning varken bland de som använde sig av internettjänsten eller bland de som inte gjorde det. 2.4 Fakta om hyreshusen i studien Hyreshusen i studien ligger i stadsdelen Böleäng i Umeå och ägs av Bostaden. Husen är trähus i två våningar med åtta, nio eller tio lägenheter per hus där varje lägenhet har en egen ingång. De är byggda i slutet på 1970-talet på en betongplatta direkt på marken och är utrustade med 2-glasfönster. Under år 2008, som är det år som värmeförbrukningen jämförs för, var alla husen tekniskt likvärdiga och utrustade med mekaniskt frånluftssystem. I nio av husen, 84 lägenheter, betalar hyresgästerna varmhyra vilket innebär att kostnaden för värme ingår i månadsavgiften. Kostnaden för värme är således fast. I tio av husen, 95 lägenheter, betalar hyresgästerna kallhyra vilket innebär att de debiteras för sin värmeförbrukning direkt från energibolaget. Kostnaden för värme kan därför variera från månad till månad. Alla 19 hus värms med direktverkande el, i husen med varmhyra är radiatorerna spärrade på 21 C medan radiatorerna i husen med kallhyra går upp till 30 C. (Kurth Edman, muntl.) 8

16 2.5 Bostadens arbete med energieffektivisering Bostaden är anslutet till SABO-företagens Skåneinitiativ som är en energiutmaning från bostadsföretagens branschorganisation SABO. Det innebär att Bostaden tillsammans med de övriga cirka 100 anslutna bostadsföretagen ska spara 20 % energi till år 2016 med år 2007 som referensår. För att minska energiförbrukningen arbetar Bostaden bland annat med att byta ut gamla värmeväxlare mot roterande värmeväxlare och med att byta ut utomhusarmaturer plus lampor, det senare beräknas minska energiförbrukningen med två miljoner kwh/år (två GWh). I alla nybyggnationer införs individuell mätning och debitering av el och vatten. Hyresgästerna får information om energieffektiviseringsprojektet genom Bostadens hemsida och kundtidningen Hej, i tidningen publiceras det också regelbundet artiklar med tips på energibesparningsåtgärder. Sedan projektets start har Bostaden minskat sin energianvändning med 3,9 %. Kurth Edman som är ansvarig för projektet vid Bostaden är övertygad om att de kommer klara målet att minska sin energiförbrukning med 20 % till år (Kurth Edman, muntl.) Tillsammans med Umeå kommun och Umeå Energi arbetar Bostaden med projektet Hållbara Ålidhem. Befintliga flerbostadshus i området ska rustas upp och göras mer energieffektiva, bland annat genom tilläggsisolering och tätning, och uppbyggnaden av det nerbrunna kvarteret på Geografigränd är planerat att bli norrlands största lågenergibygge. Det handlar totalt om cirka 500 lägenheter varav 140 är nybyggnationer. Taken på husen kommer att utrustas med solceller. Disk- och tvättmaskiner som värmer vattnet med hjälp av fjärrvärme istället för el kommer att installeras och varje lägenhet kommer att utrustas med IMD av el och varm- och kallvatten. Projektet säger sig också ha en ambition att arbeta med beteenden hos de boende, eller som projektsamordnaren uttrycker det: Det ska vara lätt och roligt att vara miljövänlig på Ålidhem (Umeå kommun 2011 A). Målsättningen med projektet är att halvera energianvändningen för en stor del av Bostadens fastigheter. (Bostaden 2011) 3. Resultat 3.1 Värmeförbrukningen Värmeförbrukningen i varmhyreområdet är baserad på uppgifter om värmeförbrukningen i vart och ett av de nio husen i området, detta är redan ett genomsnitt för alla lägenheter i respektive hus. I kallhyreområdet baseras värmeförbrukningen på uppgifter om den totala energiförbrukningen i 24 hushåll. Det ger en större möjlighet att analysera uppgifterna utifrån lägenhetens belägenhet i huset, men samtidigt ett mer osäkert resultat eftersom en schablon måste användas för att skilja ut värmeförbrukningen från hushållsel och tappvarmvatten. Av de 42 hushåll i området med kallhyra som även bodde där under år 2008 var det 24 hushåll som gav tillåtelse till att deras energiförbrukning för nämnda år fick lämnas ut. I övriga 18 hushåll var personen som stod för elavtalet inte hemma. Energiförbrukningen hos dessa 24 hushåll får representera hela kallhyreområdet. Energiförbrukningen och boarean för respektive lägenhet tillhandahölls av Umeå Energi respektive Bostaden. Den totala energiförbrukningen i kallhyreområdet var i snitt 139 kwh/m 2 under år 2008 med en variation mellan 58 kwh/m 2 och 210 kwh/m 2. För att skilja ut värmen från hushållsel och tappvarmvatten användes uppskattningen, med hjälp av uppgifterna från Eon (Eon 2011), om att värmen står för 54 % av den totala elförbrukningen i lägenheter. Den genomsnittliga 9

17 Antal observationer värmeförbrukningen för kallhyreområdet beräknades till 75 kwh/m 2 för år 2008 med en variation mellan 31 kwh/m 2 och 114 kwh/m 2 (figur 1). 5 4 Medelvärde 74,92 Standardavvikelse 20,82 Antal observationer kwh/m Figur 1: Värmeförbrukningen i kwh/m 2 för de 24 lägenheter som lämnat ut sin energiförbrukning i kallhyreområdet. Medelvärde, standardavvikelse 4 och antalet hushåll kan avläsas i figuren. Av de 24 hushåll som har lämnat ut sin energiförbrukning i kallhyreområdet ligger 13 lägenheter i markplan varav sex är gavellägenheter, 11 lägenheter ligger en våning upp varav fyra är gavellägenheter. De två lägenheterna med den lägsta respektive högsta värmeförbrukningen ligger båda i markplan, men lägenheten med den högsta värmeförbrukningen är en gavellägenhet till skillnad från lägenheten med den lägsta förbrukningen. Den genomsnittliga värmeförbrukningen varierade beroende på lägenhetens belägenhet i huset och var som högst i gavellägenheter i markplan och som lägst i lägenheterna en våning upp (figur 2). Figur 2: Den genomsnittliga värmeförbrukningen i kwh/m 2 i kallhyreområdet beroende på lägenhetens belägenhet i huset. (egen figur) Uppgifter om värmeförbrukning och Atemp för husen i området med varmhyra tillhandahölls av Bostaden. Värmeförbrukningen per kvadratmeter har räknats ut för var och 4 Standardavvikelse är ett sammanfattande mått på de enskilda observationernas spridning kring medelvärdet, ett högt värde innebär en stor spridning och vice versa. (Körner och Wahlgren 1998) 10

18 ett av de nio husen och låg år 2008 mellan 86 kwh/m 2 och 107 kwh/m 2, med ett genomsnitt på 95 kwh/m 2. Två av de nio hyreshusen hade en värmeförbrukning över 100 kwh/m 2 och ett låg just under 100 kwh/m 2, resterande sex hyreshus hade en energiförbrukning på 90 kwh/m 2 plus minus 4 kwh/m 2. (tabell 1) Tabell 1: Tabell över värmeförbrukningen i kwh/m 2 för år 2008 i respektive hus i varmhyreområdet. Hus 1 Hus 2 Hus 3 Hus 4 Hus 5 Hus 6 Hus 7 Hus 8 Hus 9 kwh/m En hypotesprövning gjord genom ett Two-sample t-test 5 i Minitab visar att det finns en statistiskt säkerställd skillnad mellan värmeförbrukningen i de båda områdena. Värmeförbrukningen är signifikant större i varmhyreområdet med ett p-värde 6 mindre än 0,001. Skillnaden mellan områdena är mellan 9,81 kwh/m 2 och 29,71 kwh/m 2 med konfidensgraden 95 %, vilket innebär 95 procents tillförlitlighet. Räknat på medelvärdet (figur 3) använde hushållen i området med kallhyra 21 % mindre energi till värme jämfört med hushållen i varmhyreområdet, beräknat för år Kallhyreområdet Varmhyreområdet kwh/m2 Figur 3: Den genomsnittliga värmeförbrukningen i kwh/m 2 för respektive område år Enkäten Av de 95 hushållen i området med kallhyra var det ett som inte fick någon enkät på grund av att adressuppgifter saknades. Av de 94 utdelade enkäterna besvarades 62 stycken vilket ger en svarsfrekvens på 66 %. Av dessa 62 var det två stycken som missade att enkäten hade en baksida vilket innebär att endast 60 hushåll har besvarat fråga 8 till 12. I området med varmhyra var svarsfrekvensen 57 %, med 48 besvarade enkäter av totalt 84 utdelade. Två enkätsvar inkom sent och är därför inte redovisade här, om de hade tagits med hade svarsfrekvensen blivit 60 %. Ett hushåll bifogade några frågor tillsammans med enkätsvaren, dessa frågor tas upp närmare i diskussionen. 5 Two-sample t-test testar om det finns någon signifikant skillnad mellan två populationers medelvärde. 6 P-värdet visar sannolikheten att det inte är någon skillnad mellan populationerna. Ju lägre p-värde desto troligare är det att det finns en skillnad. Ofta används värdet 0,05 som gräns för om det anses finnas en skillnad eller inte, vilket innebär att det är 5 % sannolikhet att det inte finns någon skillnad. (Körner och Wahlgren 1998) 11

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration parhus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala- Svartbäcken 8:31.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration parhus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala- Svartbäcken 8:31. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration parhus Fastighetsbeteckning Uppsala- Svartbäcken 8:31 Byggnadens adress Ingvarsgatan 71 75334 Uppsala Datum 2016-01-29 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Östhammar 21:7. Sturegatan 6.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Östhammar 21:7. Sturegatan 6. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Östhammar 21:7 Byggnadens adress Sturegatan 6 742 32 Östhammar Datum 2018-05-07 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning Energikompetens

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Storvreta 4:72.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Storvreta 4:72. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 4:72 Byggnadens adress Fullerövägen 8 74332 Storvreta Datum 2017-03-02 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Eftermiddagens program

Eftermiddagens program Eftermiddagens program 13.00-13.30 Inledning 13.30-14.30 Miljö och klimat 14.30-15.00 Fika 15.00-15.30 Energi 15.30-16.30 Energieffektivisering 16.30-16.50 Goda exempel 16.50-17.00 Avslutning och Utvärdering

Läs mer

Energirapport med smarta tips

Energirapport med smarta tips Energirapport med smarta tips Datum för besiktning: 2017-01-27 Adress/ort: Lärksångsvägen 9 / Linghem Besiktigad av (certnr): Jonas Johansson (5843) Företag: Eklund & Eklund Energideklarationer AB Fastställande

Läs mer

Energirapport med smarta tips

Energirapport med smarta tips Energirapport med smarta tips Datum för besiktning: 2017-05-22 Adress/ort: Besiktigad av (certnr): Företag: Haggenvägen 17, Västerås Niklas Saar (SC0253-17) Eklund & Eklund Energideklarationer AB Fastställande

Läs mer

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag.

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Det är lätt att vara energismart, bara man vet hur. Vi vet att många idag vill leva lite energismartare både för den egna hushållskassans och

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Norrtälje - Asplund 1:1. Hallstaviksvägen 539

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Norrtälje - Asplund 1:1. Hallstaviksvägen 539 ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Norrtälje - Asplund 1:1 Byggnadens adress Hallstaviksvägen 539 76391 Hallstavik Datum 2017-02-03 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Brunnskullen 9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Brunnskullen 9 Utgåva 1:1 2014-12-17 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Brunnskullen 9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Norrtälje Bro Prästgård 1:11.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Norrtälje Bro Prästgård 1:11. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Norrtälje Bro Prästgård 1:11 Byggnadens adress Smedjebacken 11 76175 Norrtälje Datum 2016-10-25 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning

Läs mer

Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk

Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk s 83-92 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Innehåll Vad är energi? källor Miljöpåverkan Grön el effektivisering råd Hur ser det ut i er verksamhet? Vad är energi? Allt som kan omvandlas till

Läs mer

Utgåva 1:1 2013-09-20 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Taburetten 8 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11 Utgåva 1:1 2014-03-28 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Björnäs 12:11 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Frågor & Svar samt Spartips

Frågor & Svar samt Spartips Gårdstensbostäder presenterar Frågor & Svar samt Spartips om individuell mätning Juni 2010 Installation av individuell mätning finns nu snart i hela Gårdsten. Denna folder förklarar en del frågor som du

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43 Byggnadens adress Frejvägen 8 749 60 Örsundsbro Datum 2015-09-19 Utetemperatur 20 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Energirapport med smarta tips

Energirapport med smarta tips Energirapport med smarta tips Datum för besiktning: 2017-01-24 Adress/ort: Öringevägen 36 / Tyresö Besiktigad av (certnr): Caroline Forsberg (3204) Företag: Eklund & Eklund Energideklarationer AB Fastställande

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Sjöändan 1:17. Metsjövägen 9.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Sjöändan 1:17. Metsjövägen 9. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Sjöändan 1:17 Byggnadens adress Metsjövägen 9 76291 Rimbo Datum 2016-10-04 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning PS Energideklaration

Läs mer

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6 Utgåva 1:1 2014-12-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Frötjärn 6 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rektorn 1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rektorn 1 Utgåva 1:1 2013-10-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rektorn 1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42 Utgåva 1:1 2014-09-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fullblodet 42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala - Årsta 52:5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala - Årsta 52:5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala - Årsta 52:5 Byggnadens adress Sellerigatan 7 754 49 Uppsala Datum 2016-08-22 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning

Läs mer

Samlingsrapport energianalys/energideklaration

Samlingsrapport energianalys/energideklaration Samlingsrapport energianalys/energideklaration Unik identifikation: Östersund Genvalla 2:19 Ägarens namn: Pettersson, Urban/Oskarsson, Jennie Fastighetsbeteckning: Genvalla 2:19 Adress: Genvalla 205 Postadress:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Sävja 34:20.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Sävja 34:20. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Sävja 34:20 Byggnadens adress Bonadsvägen 100 757 57 Uppsala Datum 2018-05-03 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Energirapport. med energitips. Fastighetsbeteckning: Sicklaön 51:9. Skurusundsvägen 11/ Nacka. Besiktigad av (certnr): Tony Österman (5376)

Energirapport. med energitips. Fastighetsbeteckning: Sicklaön 51:9. Skurusundsvägen 11/ Nacka. Besiktigad av (certnr): Tony Österman (5376) Energirapport med energitips Datum för besiktning: 2015-10-08 Fastighetsbeteckning: Sicklaön 51:9 Adress/ort: Skurusundsvägen 11/ Nacka Besiktigad av (certnr): Tony Österman (5376) Företag: Eklund & Eklund

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Energirapport med Energitips Datum för besiktning: 2015-09-25 Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4 Adress/ort: Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Företag: Eklund

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:

Läs mer

Samlingsrapport energianalys

Samlingsrapport energianalys Samlingsrapport energianalys Ägarens namn: Camilla Palm Fastighetsbeteckning: Hornö 1:74 Adress: Nyadal 506 Postadress: 87294 Sandöverken Uppvärmd area: 179 m² Uppvärmning: Pelletspanna Normalårskorrigerad

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Terrassen 4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Terrassen 4 Utgåva 1:1 2014-03-31 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Terrassen 4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197 Utgåva 1:1 2013-04-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ålsta 3:197 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12 Utgåva 1:1 2014-05-14 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Odalbonden 12 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret Energimål Byggnader och industri Peter Åslund Energikontoret Energimål - 20 % till 2020 7 Handlingsplanen för energieffektivitet 2011, KOM(2011) 109 Mål överblick Klimatvision (övergripande mål) begränsad

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blåklockan 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blåklockan 2 Utgåva 1:1 2015-02-09 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blåklockan 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Skyttstennäs 1:25.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Skyttstennäs 1:25. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Skyttstennäs 1:25 Byggnadens adress Slingervägen 1 740 21 Järlåsa Datum 2018-03-19 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning Energikompetens

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Brännbogärdet 4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Brännbogärdet 4 Utgåva 1:1 2014-10-23 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Brännbogärdet 4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-03-05 Fastighetsbeteckning: Ekeberga 1:34 Adress/ort: Ekeberga 1475, Södra Sandby Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag:

Läs mer

Remiss av Boverkets rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. KS dnr /2014.

Remiss av Boverkets rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. KS dnr /2014. Dnr Sida 1 (5) 2014-12-19 Handläggare Anders Hallberg 08-508 264 01 Till KF/KS kansli Remiss av Boverkets rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. KS dnr 001634/2014. Exploateringskontoret

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-03-04 Fastighetsbeteckning: Lycke-Ryr 2:31 Adress/ort: Stora Ryr 110, Lycke Besiktigad av (certnr): Matias Stårbeck (5443) Företag:

Läs mer

Energirapport med smarta tips

Energirapport med smarta tips Energirapport med smarta tips Datum för besiktning: 2016-06-17 Fastighetsbeteckning: Källvattnet 126 Adress/ort: Kummelgatan 64C, Ramlösa Besiktigad av (certnr): Mattias Ebenmark (5444) Företag: Eklund

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintapparen 6

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintapparen 6 Utgåva 1:1 2014-07-03 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vintapparen 6 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Samlingsrapport energianalys

Samlingsrapport energianalys Besiktning utförd 2017-10-03 EV17-320 Samlingsrapport energianalys Ägarens namn: Anders Samuelsson Fastighetsbeteckning: Husby 2:93 Adress: Älvstigen 10 Postadress: 184 44 Åkersberga Telefonnummer: 070-8392916

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Runmästaren 14

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Runmästaren 14 Utgåva 1:1 2015-03-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Runmästaren 14 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F

Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F Datum 2015-04-22 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-04-21 Rapport: Villauppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Steninge 8:716

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Steninge 8:716 Utgåva 1:1 2013-05-20 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Steninge 8:716 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert UPPSALA HÄSSLE 4:13. Hässle 285.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert UPPSALA HÄSSLE 4:13. Hässle 285. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning UPPSALA HÄSSLE 4:13 Byggnadens adress Hässle 285 755 91 Uppsala Datum 2019-04-26 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning Energikompetens

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-10-21 Fastighetsbeteckning: Forshälla-Berg 2:22 Adress/ort: Skutebergsvägen 17, Uddevalla Besiktigad av (certnr): Matias Stårbeck (5443)

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52

Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52 Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52 Datum 2015-08-26 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-08-26 Rapport: Villauppgifter Fastighet Umeå Editshem 6 Kalkylerna grundas

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-09-28 Fastighetsbeteckning: Stråken 2 Adress/ort: Musikantv 74, Höör Besiktigad av (certnr): Kristian Fridlund (5842) Företag: Eklund

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

44 energi. LuIeé. Håkan Nilsson Avan 1:13. Ägarens namn: Fastighetsbeteckning:

44 energi. LuIeé. Håkan Nilsson Avan 1:13. Ägarens namn: Fastighetsbeteckning: LuIeé 44 energi NÄRHET OCH OMTANKE Energiutredning/ Energidektaration Ägarens namn: Fastighetsbeteckning: Håkan Nilsson Avan 1:13 Företag som utfört energiutredningen: Energiexpert: E-postadress: Certifieringsorgan:

Läs mer

Energianalys/energideklaration per byggnad

Energianalys/energideklaration per byggnad Energianalys/energideklaration per byggnad Ägarens namn: Brf Berget Fastighetsbeteckning: Gustavsberg 1:12 Adress: Trallbanevägen 2-16 Postort: Gustavsberg Företag som utfört energiutredningen: Acc Byggkonsult

Läs mer

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey D5.2 National Evaluation Reports Kvantifiering av effekterna av Energiambassadörerna Sverige Sammanställd av Lena Eckerberg, Energikontor Sydost Framtidsvägen

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Till Näringsdepartementet och Socialdepartementet

Till Näringsdepartementet och Socialdepartementet 1 (2) Datum 2013-02-28 Till Näringsdepartementet och Socialdepartementet Angående införandet av energieffektiviseringsdirektivets artiklar 9-10 i svensk rätt I Europaparlamentets och Rådets direktiv, 2012/27/EU,

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 13/7-2016 Fastighetsbeteckning: Ry 1:21 Adress/ort: Karlsfältsvägen 76-16, Viken Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447) Företag:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Urmakaren 40

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Urmakaren 40 Utgåva 1:1 2015-04-08 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Urmakaren 40 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Samlingsrapport energianalys

Samlingsrapport energianalys Besiktning utförd 2017-08-16 EV17-287 Samlingsrapport energianalys Ägarens namn: Sven Björkman Fastighetsbeteckning: Getingen 22 Adress: Enbacken 4 Postadress: 187 44 Täby Telefonnummer: 0705-642172 Företag

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Trottaberg 3:21 Datum: 2015-03-12 Adress: Skutevägen 2, 302 72 Halmstad Rapportnummer: 976 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Kedjehus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Fålhagen 32:5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Kedjehus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Fålhagen 32:5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Kedjehus Fastighetsbeteckning Uppsala Fålhagen 32:5 Byggnadens adress Liljegatan 20B 75324 Uppsala Datum 2016-07-18 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-10-09 Fastighetsbeteckning: Nedra Glumslöv 2:164 Adress/ort: Lindormsvägen 10, Glumslöv Besiktigad av (certnr): Mattias Ebenmark (5444)

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-27 Fastighetsbeteckning: Åkersberg 1:143 Adress/ort: Dammg 15, Höör Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag: Eklund

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Lövhagen 1:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Lövhagen 1:1 Utgåva 1:1 2014-07-29 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Lövhagen 1:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362 Utgåva 1:1 2014-10-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:362 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Björsäter 12:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-04 Byggnadens adress: Björsäter Fallgärdet 1 54295 Mariestad Utetemperatur: 15

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2016-04-20 Fastighetsbeteckning: Rosenbönan 26 Adress/ort: Katterumsvägen 45 / Norrköping Besiktigad av : Jonas Johansson (5843) Företag:

Läs mer

Energirapport med smarta tips

Energirapport med smarta tips Energirapport med smarta tips Datum för besiktning: 2017-07-12 Adress/ort: Vintervägen 3, Ängelholm Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447) Företag: Eklund & Eklund Energideklarationer AB Fastställande

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning Norby 99:6. Byggnadens adress. Datum Energiexpert. Nya Valsätravägen 22A

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning Norby 99:6. Byggnadens adress. Datum Energiexpert. Nya Valsätravägen 22A ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Norby 99:6 Byggnadens adress Nya Valsätravägen 22A 756 46 Uppsala Datum 2018-01-08 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Fyrbovägen 28 Email:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum 2015-09-08. Utetemperatur 15.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum 2015-09-08. Utetemperatur 15. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8 Byggnadens adress Geijersgatan 35A 75231 Uppsala Datum 2015-09-08 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

RAPPORT ENERGIDEKLARATION. Datum: Varpargatan 2C, Brämhult. Besiktigad av (certnr): Matias Stårbeck (5443)

RAPPORT ENERGIDEKLARATION. Datum: Varpargatan 2C, Brämhult. Besiktigad av (certnr): Matias Stårbeck (5443) RAPPORT ENERGIDEKLARATION Datum: 2019-03-04 Adress/ort: Varpargatan 2C, Brämhult Besiktigad av (certnr): Matias Stårbeck (5443) Företag: Eklund & Eklund Energideklarationer AB UPPVÄRMNING: Uppvärmd golvarea

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20 Utgåva 1:1 2013-05-06 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Bö 36:20 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

Individuell Mätning och Debitering (IMD) Joakim Pålsson

Individuell Mätning och Debitering (IMD) Joakim Pålsson Individuell Mätning och Debitering (IMD) Joakim Pålsson Medlemmar www.sffe.se Medlemsföretagen Verksamhet i 25 länder 11 milj. lägenheter 52 milj. mätpunkter 4 500 anställda Verksamhet i 22 länder 9,5

Läs mer