Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling

Transkript

1 DELEGÅTiorenFOR N > HÅLLBARA STÄDER Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) Stockholm 1. Uppgifter om sökande Sökande Stockholm stad Adress Box 3186 Sökandens kontaktperson Gunnar Söderholm Telefonnummer (arbetet Telefonnummer (mobil) Län Stockholm Projektbenämning Postnummer Postadress Stockholm E-post Person-/organisationsnummer gunnar.soderholm@milj o.stockholm.se Kommun Stockholm Typ av organisation K Kommun ~J Aktiebolag ~J Privat bostadsföretag Regionalt organ ^ Allmännyttigt bostadsföretag ~J Annat 2. Sekretess Ange om ansökan innehåller information som du inte vill ska lämnas ut vid förfrågan. Ja K Nej Bidrag söks för: A. Investeringsprojekt Nybyggnad [~X~ Stadsdel x Åtgärd som rör energi Ombyggnad H Bostadsområde x Åtgärd som rör vatten ~2 Kvarter x I Åtgärd som rör avfall X Åtgärd som rör transporter X Annan åtgärd B. Planeringsprojekt X~ Förstudie Programskrivning Sektorsövergripande planering X I Informationsinsats Bl 992 utg 4 1 (13)

2 Projektbeskrivning Lämna hären redogörelse för projektet och de åtgärder för vilka stöd söks för. Av beskrivningen ska bland annat framgå de övergripande målen för projektet, bakomliggande resonemang och hur målen ska uppnås. Redogörelsen kan omfatta maximalt tecken, med högst tecken per textfält (sid 2 och 3 i denna blankett). Järva - Miljöprofilering av miljonprogrammet Stockholm, Europas miljöhuvudstad år 2010, föreslår att Järva utvecklas t i l l en internationell förebild i hållbar utveckling. Staden och dess bolag samt Fortum föreslår att, med bidrag från Hållbara städer, upprusta utöver det normala med ett systemperspektiv där långtgående energieffektivisering paras med nya effektiva energitillförsel-, vatten- & avfallslösningar. Området är industriellt byggt vilket möjliggör stora energibesparingar och låga LCC-kostnader. 200 milj. européer bor i liknande hus & de nya koncepten kan replikeras på ca 70% av alla miljonprogramshus. I samverkan med de boende b l i r Järva ett miljöprofilområde dit många v i l l flytta - och stanna kvar. En referensgrupp med områdets fastighetsägare & aktörer involveras. Projektet omfattar bostäder, lokaler, transporter & infrastruktur i Järvaområdet. Där bor idag ca personer i lägenheter byggda Målen är högst 3 ton C02-utsläpp per capita år 2015, lågt uttag av primärenergi, fossilbränslefri energiförsörjning & klimatanpassning av byggnader och infrastruktur. Unika inslag 1 Nya former av samverkan mellan fjärrvärme-bebyggelse, där båda köper & säljer energi 2 Prefabricerat byggande anpassat t i l l miljonprogrammet för kostnadseffektivitet, kort byggtid & låga boendekostnader 3 Dialog med boende och ungdomar som partner 4 7Ändrade brukarvanor genom utbildning & information på flera språk samt individuell mätning & debitering 5 Miljöklassning av alla byggnader Energieffektivisering: Sex modeller med passivhussträvan & miljöklassning tas fram för tre bostadshustyper. Både prefabricerat byggande för kort byggtid& låg boendekostnad och platsbyggeri prövas. Dagens energianvändning mer än halveras samtidigt som en god inomhusmiljö erhålls. År 2014 ska de mest kostnadseffektiva koncepten ha använts i ca3000 av områdets lägenheter, resterande bestånd renoveras därefter.teknikupphandling genomförs för e-eff vitvaror,fjärrvärmedrivna tvättmaskiner, 2(13)

3 Projektbeskrivning forts. samt LED-belysriing. Snålspolande armaturer installeras. Stenhagsskolan & idrottslokaler effektiviseras så att energianvändningen minskar med ca 20%. Energioptimering: Värmeåtervinning från ishallen t i l l Husbybadet & lokal återvinning av värme ur idrottsanläggningarnas gråvatten ska ske. Låg fjv-returtemperatur ger ökad effektivitet i kraftvärmeproduktionen. Fjärrvärmda byggbodar planeras. Förnyelsebar energi: Idrottslokaler, bostäder & skola förses med solceller & solfångare för el- & varmvattenproduktion. Ett borrhålslager planeras för värme t i l l bostäder, möjlighet t i l l absoptionskyla istället för separat kyla för centrum undersöks. Värmepumpen ska drivas med lokal vindkraft. Fossilbränslefri fjärrvärme ska användas i hela området. Klimatanpassning: Regnvatten från takytor & gårdar förs t i l l Igelbäcken. Vissa byggnader förses med gröna tak. Gårdarna förses med mycket grönska & träd som ger skugga & en kylande effekt. Avfallshantering: Matavfall från hela området ska tas om hand för biogasproduktion. Tre system för insamling av matavfall prövas i bostäderna, möjlighet t i l l biogastankstation i området undersöks. Möjlighet att generellt införa modern avfallshantering med''högre maskinell hanteringsgrad för renare fraktioner utreds. Avfallskraftvärmeproduktionen ska öka Transporter: Staden planerar infrastrukturförändringar i området för stärkt cykelframkomlighet med koppling t i l l stadens cyke1vägnät.& busshållsplatsernas tillgänglighet. Säkra cykelställ sätts upp vid idrottslokaler, bostäder, förskolor&skolor. Områdets goda kollektivtrafik nyttjas av många. Bilpool (el- och biogas) planeras nära bostäder & verksamhetslokaler. Information/Dialog: Boendestandard & utformning av gårdar kommer ske i dialog med de boende. I varje hus ska en miljövård utbildas & anställas för att informera sina grannar om hållbart beteende gällande avfall, energianvändning, transporter mm. Miljöutbildningar & miljoengagerande aktiviteter genomförs för boende, föreningar, skolor&förskolor. 3(13)

4 Åtgärder i projektet Om bidrag söks för investeringsprojekt ska samtliga fält under denna rubrik besvaras. Om bidrag söks för planeringsprojekt besvaras de frågor som är tillämpliga. För att du korrekt ska kunna besvara frågorna måste du läsa anvisningarna till varje enskilt fält. Redogörelsen under varje punkt kan omfatta maximalt tecken. 3. Uppfyllande av hållbarhetsmål Projektet syftar t i l l ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Efter åtgärderna kommer Järva att uppfylla 8 av de 16 nationella miljökvalitetsmålen samt de nationella energi- och klimatmålen för 2020 och År 2014 kommer de tekniska åtgärderna bidra t i l l 30 GWh minskad energianvändning och ca ton lägre C02-utsläpp årligen. T i l l detta ska läggas effekten av de planerade informationsåtgärderna. Tekniska åtgärder bidrar även med 2 0 GWh/år i ökad förnybar energi genom lokal småskalig produktion med vindkraft, solceller och solfångare år 2014, varav ca 2 GWh biogas producerad av matavfall. Vidare bidrar åtgärderna t i l l social hållbarhet genom en tryggare miljö och möjlighet t i l l ökad sysselsättning. ( ( 4. Stadsplanering Stadens vision för Järva är att området ska b l i en motor för tillväxt. Satsningen utgår från områdets unika förutsättningar: goda kommunikationer, läget i regionen, närhet t i l l natur och högteknologi, stor variation, befolkning med erfarenheter från hela världen. Genom detta projekt görs insatser för ökad delaktighet från invånarna, ökad sysselsättning, klimatanpassningsåtgärder i befintlig bebyggelse, mötesplatser och utveckling av Järva friområde. Järva är idag trafikseparerat, således saknas gångvägar t i l l busshållsplatserna. Cyklister är endast hänvisade t i l l gångstråken. Gång och cykelvägar planeras för en bättre koppling mellan bilvägaroch GC-vägar. Upprustningen av husen ger ett l y f t m.a.p. områdets gestaltning och skapar därmed ökad trivsel. Samordning av byggtransporterna ska ske för minskade utsläpp och störningar. Medel har avsatts för upprustning av området, de nu sökta medlen säkerställer de långtgående målen för energieffektivisering och miljöhänsyn. 4(13)

5 Åtgärder i projektet forts. 5. Integrerade tekniska system Integrationen mellan systemen för avfall, energi och vatten ökas. Områdets matavfall ska tas om hand för biogasproduktion. Möjlighet att generellt införa modern avfallshantering med hög maskinell hanteringsgrad för fraktioner utvärderas ur LCC-perspektiv. Investering kommer ske i bästa applicerbara teknik. Förnybar energi ska tas tillvara. En vindkraftspark integrerad med borrhålslager planeras, solfångare och solceller ska installeras och fossilbränslefri fjärrvärme användas. Värme från ishallen kommer att återvinnas t i l l simhallen. Lokala dagvattenlösningar planeras för att minska belastningen på avloppssystemet. Infrastruktur för solcellsladdning för elfordon skapas. Ett projekt för samordnade byggtransporter under områdets omvandling ger samtidigt en bättre boende- och arbetsmiljö och minskade utsläpp under byggtiden. 6. Anpassning till kommande klimatförändring En rad anpassningsåtgärder kommer att genomföras. I bostadsområdena planeras ökad grönska och trädplantering. Därigenom nås bättre vindskydd, ökad skugga, avkylning, fördröjning av regnvatten samt ökad C02-upptagning. Lokala dagvattenlösningar ska införas. Dagvatten kommer att föras t i l l Igelbäcken. Detta tillsammans med satsningar på groddjursstammen och den rödlistade grönlingen stärker ekosystemet i Igelbäckens kulturreservat. Möjligheten att bygga flexibla öppna system och fördröjningsjöar ska utredas. Vidare förbereds bebyggelsen för solavskärmning. 5(13)

6 Åtgärder i projektet forts. 7. Klimateffekter Minskad energianvändning 2014: ca 30 GWh/år jämfört med idag Andel förnybar energi 2014: 100 % Typ av energibärare: fjv, el Total minskning C02e: drygt ton/år (drygt ton/år vid marginalperspektiv med naturgas kombi el) Hög boendetäthet i området innebär i dagsläget hög varmvatten- och hushållselanvändning. Såväl de tekniska åtgärderna som de planerade informationsinsatserna väntas ge stor effekt. Energisystemet ska vara 100% förnybart och fossilbränslefritt år De årliga C02-utsläppen beräknas genom de planerade åtgärderna minska med ca 1 ton per capita. Stockholmarna släppte år i genomsnitt ut 4 ton C02 per capita och den politiska målsättningen är att nå 3 ton per capita år 2015 respektive under 1,5 ton per capita år Renovering av de ca lägenheter i det svenska miljonprogramsbeståndet där projektets koncept kan appliceras skulle ge ca 5 TWh/år effektivare slutlig energianvändning och ca ton C02 per år. Ange i tillämpliga delar generella nyckeltal för åtgärder som rör energi, vatten, avfall eller transporter Minskad energianvändning 2014 : ca 30 GW/år Andel förnybar energi per använd energienhet 100 % Typ av energibärare fjärrvärme, el Total minskning av koldioxidekvivalenter 6300 ton/år Beskriv vilka definitioner som har använts i beräkningarna Beräkningarna är gjorda enligt LCA-perspektiv. Det beräknade minskade årliga C02-utsläppet ton per år baseras på nordisk mix för el, emissionsfaktor 58 g/kwh (2007), och fjv emissionsfaktor 100 g/kwh (Fortum, Stockholm, 2007). Vid beräkning baserad på svensk elmix, emissionsfaktor 20 g/kwh (år 2007), och f j v 100 g/kwh blir de beräknade C02-utsläppen drygt ton per år. Skulle ett marginalperspektiv med naturgaskombi appliceras b l i r emissionsfaktorerna 375 g/kwh för el och fjärrvärme 78 g/kwh och den beräknade minskningen av C02-utsläpp ca ton per år. 6(13)

7 Åtgärder i projektet forts. 8. Förutsättningar för miljöteknikexport och kunskapsspridning Teknikupphandling av prefabricerade renoveringselement ger stora exportmöjligheter då ca 200 miljoner Européer bor i hus från denna period. Hus som nu står inför renovering och energieffektivisering. Installationer av förnybar energi och ventilation blir heta exportobjekt som entreprenörer kan visa sina kunder. Staden samarbetar med Affärsnätverket CleanTech för match-making mellan beställare och innovatörer. Genom projektet kommer en handbok tas fram för de valda renoveringskoncepten, och utbildningar baserat på handboken ska genomföras. Resultat ska återkommande presenteras på Energitinget m.fl. rikstäckande konferenser. Vidare kommer kunskapsspridning ske inom landet genom interkommunala nätverk. 9. Organisation för informationsspridning Kunskapsspridning kommer att ske genom energi- och klimatseminarier och utställningar i området, t.ex. Tensta konsthall och på biblioteken. Guidningar och visningar ska ordnas. Fortum gör en ny satsning på energiengagemang i skolorna och Svenska Bostäder ska utbilda och anställa miljövärdar t i l l varje hus i området. Stadens innovationscenter för Norra Djurgårdsstaden och Energicentrums nyhetsbrev ska regelbundet sprida information om projektet och texter t i l l de involverade aktörers websidor. Referensgruppen med privata aktörer kommer regelbundet att bjudas in t i l l möten för kunskapsöverföring. I samarbete med länsstyrelsen kommer information att spridas t i l l övriga kommuner i Stockholms län. Kontakter har även knutits med länsstyrelsen i Skåne för kunskapsutbyte med aktörerna i miljonprogrammet Rosengård. 7(13)

8 Processer i genomförandet av projektet Om bidrag söks för investeringsprojekt ska samtliga fält under denna rubrik besvaras. Om bidrag söks för planeringsprojekt besvaras de frågor som är til lämpliga. För att du korrekt ska kunna besvara frågorna måste du läsa anvisningarna till varje enskilt fält. Redogörelsen under varje punkt kan omfatta maximalt tecken. 10. Deltagande och inflytande De boende i området involveras tidigt i processen genom dialogmöten och s.k. "gå-turer" i varje stadsdel. De ges också möjlighet att delta i beslut om utformning av s i t t boende och sin utemiljö. Genom de miljövärdarna som ska anställas kommer en tvåvägs kommunikation uppnås rörande bostadsområdets utveckling. Så kallade S-boxar ska installeras i samtliga lägenheter. Dessa ger bl.a. aktuell information om energi- och vattenanvändning och kommer att ge de boende ökat inflytande över sina boendekostnader. Fastighetsägarna och staden kommer att sprida lättillgänglig information om projektet och dess fortskridande via bibliotek m.m. Särskilda projekt om hållbarhet kommer också att genomföras i samverkan med den kommunala klimatoch energirådgivningen och Fortum. Utformningen av cykel och gångvägnätet kommer att ske i dialog med de boende så att åtgärderna vidtas där de boende i dagsläget upplever brister. ; 11. Integrerad sektorsövergripande planering Den integrerade planeringsprocess mellan fastighetsägare, kretsloppsbolag och stadens förvaltningar som pågår kommer att följas av ett fortsatt nära samarbete genom hela projektet. Varje deltagare ansvarar för sitt delprojekt. Samordningsmöten med erfarenhetsåterföring och gemensam utveckling kommer att hållas regelbundet. Ett övergripande råd för miljöprofilering ska bildas inom staden. Rapportering ska även ske regelbundet t i l l samordningsgruppen för Vision Järva En styrgrupp för projektet är bildad där de ingående kommunala förvaltningarna och bolagen samt Fortum ingår, och en referensgrupp med näringslivsrepresentanter och andra relevanta aktörer i området ska bildas. 8(13)

9 Processer i genomförandet av projektet forts. 12. Samverkan mellan näringsliv och kommun Nya former för aktörssamverkan kommer att användas i projektet. Särskilt fokus ska läggas på samverkan mellan energi, vatten och avfall. Interaktionen mellan tekniska lösningar och beteendefrågor kommer att noga beaktas. Genom en integrerad arbetsprocess mellan fjärrvärmeleverantör och fastighetsägare, med nya avtalsformer som bl.a. innebär att båda parter både köper och säljer värme och kyla, b l i r Järva en hållbar stadsdel där tillförsel och användning optimeras ur systemperspektiv. Aktivt informationsutbyte mellan aktörerna ska främjas. Affärsnätverket CleanTech kommer att vara involverade i arbetet, och match making mellan innovatörer och entreprenörer ska leda t i l l nya lösningar. 13. Uppföljning av projektet En noggrann uppföljning av projektet kommer att ske. Utvärdering av energianvändning, innemiljö, avfallslösningar, individuell mätning och debitering och interaktiv kommunikation, kostnadseffektivitet, replikerbarhet, delaktighet, trivsel m.m. planeras. Kvantitativ som kvalitativ uppföljning av projektet och processer ska ske före och efter genomförande av åtgärder genom djupintervjuer, mätning, enkäter, fokusgrupper, termografering, tryckprovning m.m. En särskild doktorandtjänst för uppföljning av Järvaprojektet kommer att inrättas vid KTH. Uppföljning och erfarenhetsåterföring ska ske kontinuerligt så att möjlighet att vidta eventuella korrigerande åtgärder skapas. Utvärderingen kommer att ske av projektets etapper, så att vunna kunskaper och insikter på bästa sätt tas t i l l vara genom hela projektet. En nära samordning av uppföljningen med stadens projekt Norra Djurgårdsstaden kommer att ske. 14. Tidplan Åtgärden/åtgärderna påbörjas (år, månad, dag) j..9.^l~.~.~.-k~.9.il. Åtgärden/åtgärderna färdigställs (år, månad, dag) (13)

10 15. Kostnadssammanställning Bidrag lämnas med högst 30 procent av den stödberättigade kostnaden A. Investeringsprojekt Ange Investeringskostnad Beräknade kostnader 350 MSEK Kostnaderför uppfyllande av tillämpliga bestämmelser och byggregler 0 Annat offentligt finansieringsstöd till samma åtgärd 0 Summa stödberättigade kostnader 3 50 MSEK Sökt bidrag (högst 30 % av summa stödberättigade kostnader) 8 7,5 MSEK i jr B. Planeringsprojekt Ange Beräknade kostnader Den faktiska kostnaden för förstudier, programskrivning, sektorsövergripande planering och informationsinsatser Summa stödberättigade kostnader 29,5 MSEK Sökt bidrag (högst 30 % av summa stödberättigade kostnader) 8,9 MSEK Förbindelse och underskrift Jag/vi försäkrar på heder och samvete att uppgifterna, som lämnats i denna ansökan med tillhörande bilagor, är sanna. Ansökan skrivs under av en behörig företrädare för sökanden. Felaktiga uppgifter kan innebära att du får betala tillbaka bidraget. Stockholm 29 maj 2009 Ort och datum Gunnar Söderholm Sökandens underskrift Namnförtydligande 10(13)

11 Anvisningar för att fylla i blanketten "Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling" Fyll gärna i blanketten elektroniskt eftersom du då kan ta del av anvisningar och beräkningstabeller. Skriv därefter ut blanketten, underteckna den och skicka med post till Delegationen för Hållbara städer. Miljövårdsberedningen, Stockholm. Kopia av ansökan ska även skickas till Boverket, Box 534, Karlskrona. Nedanstående anvisningar refererar till numrering på ansökningsblanketten. 1. Ange fullständigt org-/personnummer (12 siffror) ÅÅÅÅMMDD-XXXX. 2. Sekretess I princip har alla rätt att få del av de handlingar som finns hos en myndighet. En del allmänna handlingar är hemliga. I vilken utsträckning en allmän handling är hemlig anges i sekretesslagen. Finns det ingen tillämplig bestämmelse i sekretesslagen som gör att myndigheten kan hemligstämpla ansökan om bidrag, måste myndigheten på begäran lämna ut handlingarna. 3. Uppfyllande av hållbarhetsmål Beskriv hur åtgärderna uppfyller för projektet relevanta miljökvalitetsmål samt sociala och ekonomiska mål. Ange om möjligt nyckeltal. 4. Stadsplanering Beskriv för projektet relevanta aspekter. Beskrivningen kan t ex avse: - Övergripande hållbarhetsidé - Hållbar tillgänglighet till nationellt, storregionalt och lokalt strategiska funktioner, särskilt med gång och cykel samt kollektiva färdmedel - Kvaliteter som uppnås vad avser stadsbyggnad, gestaltning, miljö, social och kulturell funktion samt delaktighet - Förutsättningar för hållbar godstransportförsörjning - Utvecklingsbarhet - Genomförbarhet och ekonomiska förutsättningar 5. Integrerade tekniska system Beskriv hur synergier tas tillvara genom integrering av t ex: -Vattentillförsel och avloppsrening - Landskapsplanering - Avfallshantering -Arkitekturoch byggnader - Urbana funktioner - Energi - Trafik och transporter inkl godstransporter 6. Anpassning till kommande klimatförändring Beskriv hur hänsyn tas till effekter av klimatförändringen. Exempel på aspekter att beskriva är: - Byggnaders och anläggningars placering - Mikroklimat - Blågrön infrastruktur, dvs integrering av dagvattensystem och vegetationsytor

12 7. Klimateffekter Beskriv de åtgärder som var för sig eller sammantaget främjar hållbar stadsutveckling i syfte att väsentligen minska utsläppen av växthusgaser och som företrädelsevis rör energi, vatten, avfall eller transporter. Beräkna minskad energianvändning och minskade utsläpp av växthusgasertill följd av åtgärderna samt ange andelen förnybara energikällor. Beskriv även åtgärder som avser att underlätta hållbara beteenden i olika avseenden. Om möjligt, kvantifiera även dessa åtgärder i minskad energianvändning, minskade utsläpp av växthusgaser eller ökad andel förnybar energi. Ange generella nyckeltal för åtgärder som rör energi, vatten, avfall eller transporter, exempelvis: - Minskad energianvändning. Ange även typ av energibärare. - Andel förnybar energi per använd energienhet - Total minskning av koldioxidekvivalenter Beskriv vilka definitioner som har använts i beräkningarna. 8. Förutsättningar för miljöteknikexport och kunskapsspridning Beskriv de åtgärder som främjar miljöteknikexpört och kunskapsspridning, t ex hur: - Projektet exponerar valda systemlösningar inklusive dess miljö- och hälsoeffekter - Projektet är tillgängligt för svenska och internationella besökare - Projektet visar upp de aktörer (leverantörer m fl) som medverkat i projektet - Projektet förevisar ekonomiska kalkyler ur ett livscykelperspektiv där investeringskostnad ställs mot kostnad för drift, underhåll och förvaltning - Valda lösningar i projektet kan överföras och tillämpas av andra aktörer - Projektet bidrar till att förkorta och effektivisera affärsprocesser när det gäller beställning (inklusive export) av miljöteknik och kunnande som tillämpas i projektet. 9. Organisation för informationsspridning Beskriv vilken organisation och andra förutsättningar som finns för att sprida information och erfarenheterom åtgärderna och projektet. Av beskrivningen ska särskilt framgå vilka metoder som kommer att användas. 10. Deltagande och inflytande Beskriv processerför dialog, deltagande och inflytande i planering, genomförande, uppföljning och utvärdering för att involvera allmänhet och boende. 11. Integrerad sektorsövergripande planering Beskriv de processer och modeller för samverkan som är tänkta att tillämpas och om sektorsöverskridande samverkan sker mellan de aktörer som behövs. Beskriv hur organisationen för sektorssamverkan i projektet ser ut. Beskriv även hur och varför verktyg/metoder kommer att användas i projektet vad gäller analys, planering och dialog. Ange även vilka mervärden dessa verktyg/metoder kommer att ge projektet och organisationen. 12. Samverkan mellan näringsliv och kommun Beskriv de processer och modeller för samverkan som är tänkta att tillämpas. Avser projektet att utveckla nya samverkansformer mellan näringsliv och kommun och vara gränsöverskridande? Sker samverkan mellan flera aktörer och kring fler aspekter på långsiktig hållbarhet än vad som vanligen görs? 13. Uppföljning av projektet Beskriv hur projektet ska följas upp. Beskrivningen ska inkludera en plan och uppföljningsmodell för kontinuerlig uppföljning och utvärdering. 14. Tidplan Ange preliminära datum då åtgärderna beräknas påbörjas respektive vara slutförda.

13 15. Den stödberättigade kostnaden Fyll i den stödberättigade kostnaden. Den stödberättigade kostnaden är a) investeringskostnaden minskad med - den kostnad som krävs för att åtgärden ska uppfylla tillämpliga bestämmelser och byggregler, och - annat offentligt finansieringsstöd till samma åtgärd b) Den faktiska kostnaden för förstudier, programskrivning och sektorsövergripande planering för hållbar utveckling Stödet kan lämnas med högst 30 procent av den stödberättigade kostnaden. 16 Undertecknande av ansökan Ansökan ska vara egenhändigt undertecknad av en behörig företrädare för sökanden.