Arbetsplan för Lövhyddans förskola Läsåret 2015/2016

Transkript

1 Arbetsplan för Lövhyddans förskola Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: Fax: E-post:

2 Utvecklingsområden 2015/2016 Under läsåret 2015/2016 har vi valt att arbeta fram enskilda utvecklingsområden på varje avdelningarna istället för att ha gemensamma på hela huset. Detta för att bättre kunna utvärdera, utveckla och möta den enskilda verksamheten. Grodans avdelning- barn 1-3år kommer under läsåret ha innemiljön som utvecklingsområde. Snigelns avdelning- barn 3-6år kommer under läsåret ha språket som utvecklingsområde. Lingontuvans avdelning barn 1-3år kommer under läsåret ha språket som utvecklingsområde. Igelkottens avdelning barn 3-6år kommer under läsåret ha det sociala samspelet som utvecklingsområde.

3 på Lövhyddan för nå förskolans mål Normer och värden Genom rutiner och regler skapa en miljö runt barnen där trygghet, samhörighet och ansvar kan utvecklas hos det enskilda barnet och i gruppen. Hela förskolan avsätter tid både i början och löpande under året på just grundverksamheten där fokus ligger på rutiner. Rutinerna diskuteras fram i arbetslagen och på hela förskolan för att följa barngrupperna. Genom att vi vuxna är goda förebilder för barnen bl.a genom att vi är accepterande och har en öppen attityd till andra människor. Samt att pedagogerna har en öppen och utvecklande dialog med varandra. Vi strävar hela tiden efter att ha ett styrkebaserat förhållningssätt mot varandra. Genom att arbeta styrkebaserat uppmuntrar vi barnens positiva förmågor och handlingar. Vi arbetar aktivt för att få ett positivt klimat där barnen uppmuntras till att visa solidaritet och respekt mot varandra. Förskolans pedagoger arbetar dagligen med att lyfta barnens likheter och olikheter för att stärka det enskilda barnets självkänsla. Med tanke på det mångkulturella område vi arbetar i är detta en viktig och naturlig del i vårt arbete. Plan mot diskriminering och kränkande behandling används som en ryggrad i verksamheten. Vi använder denna dels som ett verktyg i verksamheten men även som ett diskussionsunderlag på möten och planeringar. Vid konflikter mellan barn eller barn som utsätts för löpande kränkningar använder vi plan mot diskriminering och kränkande behandling som handledning för personalen i hur arbetet skall genomföras. Pedagogerna försöker vara delaktiga och närvarande i leken. Plan mot diskriminering och kränkande behandling analyseras och revideras en gång varje år. Löpande under året på exempelvis avdelningsplaneringar och verksamhetsmöten diskuteras verksamheten och rutiner i denna för att förhindra kränkningar och diskriminering. Hur vi skall implementera planen i barngruppen är en pågående process där tillvägagångssätten kan variera. Men samtliga avdelningar avsätter tid under verksamhetsåret för just grundverksamhet vilket lägger grunden till ett bra klimat. För att främja ett gott klimat använder vi oss av kompissol, kompisskryt och ett styrkebaserat förhållningssätt. Vi vuxna är närvarande i leken för att vara goda förebilder och vara uppmärksamma på barnens relationsskapande. GR-enkäten diskuteras under ett APT där svaren analyseras och bearbetas. Tidigare år har vi haft ett lågt deltagande på enkäten vilket innebär att resultatet av enkäten kan vara missvisande.

4 Vi säkerställa vårt arbete med normer och värden genom: Förskolechefens runda- Fokus på normer och värden Augusti-Oktober Läroplanen för förskolan Observationer Utvecklingssamtal Barnsamtal Tambursamtal med vårdnadshavare Kunskaper, utveckling och lärande Vi grundar oss på Läroplanen för förskolan. Vi utgår från ett tematiskt arbetssätt och delar in barnen efter ålder, mognad och behov. På Lövhyddan är verksamheten uppdelad på 2 avdelningar med barn 1-3år och 2 avdelningar 3-6år. Genom åldersindelade avdelningar kan vi anpassa miljön och verksamheten utifrån barnens behov och utveckling. Något även Helena Lindfors lyfte som viktigt på sin föreläsning (Pingstkyrkan, studiedagen 12/8). Vi utgår ifrån, och tar vara på barnens tidigare kunskaper/erfarenheter och bygger vidare från detta. Genom samtal med barn och med föräldrar. Genom sång, musik, rörelse, dans och drama, skapande, färg och form, teknik, fingerlekar, ramsor etc. Modersmålsstöd. För barn där det finns 5 barn som önskar samma språk samt våra minoritetsspråk. Även tillgång på modersmålsstödjare. TAKK- Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Minst en personal från varje avdelning går kurs för Monica Ryman (hörselpedagog) löpande under året. Barnen erbjuds stimulerande material, och rummets utformning inbjuder till lustfylld lek och fantasi. Inspiration får vi bland annat från varandra men även genom studiebesök och observationer av den egna barngruppen. Observation, pedagogisk dokumentation, dokumentation, intervjuer och samtal Kommunikation med föräldrar genom daglig kontakt i tamburen samt utvecklingssamtal. Ambitionen är att besöka skogen eller promenera i vårt närområde 1ggr/vecka. Pedagogerna har egen och gemensam planering för att planera, utveckla och utvärdera arbetet. Vi dokumenterar barnens utveckling. Dels genom Pluttra men även genom egen dokumentation. Utvecklingssamtal tillsammans med förälder Vi använder oss bland annat av språkresan som ett kartläggningsmaterial för att synliggöra barns språkutveckling. Förskolechefens runda- Fokus på utveckling och lärande November-Februari Avdelningsplanering/planeringstid/reflektionstid

5 Barns och elevers ansvar och inflytande Vi placerar materialet lättillgängligt för barnen, så att de med enkelhet kan välja sina aktiviteter. Vi observerar barnens lek och anpassar miljön och materialet efter barnens intresse. Vi uppmuntrar barnen till att komma med egna förslag och lösningar, att vi tillsammans kommer fram till en lösning så ofta det är möjligt. Vi är lyhörda för barnens frågor och funderingar. Genom samtal med barnen tar vi reda på vad barnen har för uppfattning om sitt medbestämmande. Vi arbetar för att barnen ska ta eget ansvar för våra gemensamma saker, sina egna handlingar. Detta gör vi dagligen genom samtal, regler och rutiner, samt att vara goda förebilder. Barnen är med och formar gemensamma regler på avdelningar och förskolan.( Främst för de äldre barnen) Vi arbetar i mindre grupper för att barnen skall känna sig trygga och få möjlighet att göra sin röst hörd. GR-enkäten, Förskolechefens runda- Fokus på ansvar och inflytande Mars-Juni Utvecklingssamtal Barnsamtal Observationer Avdelningsplaneringar/planeringstid/reflektionstid Lust att lära Vi är uppmärksamma på barnens intresse, och visar genuint intresse för barnens egna tankar och idéer och anpassar verksamheten efter det. Barnen tillåts att pröva och utforska olika material och metoder. Vi skapar situationer som väcker barnens nyfikenhet och lust att lära. Även om förskollärarna har det yttersta ansvaret arbetar hela arbetslaget för att tillsammans forma en förskola där barnen skall utvecklas efter sin egen förmåga. Genom att samla barnen i mindre grupper under olika aktiviteter under dagen/veckan har vi möjlighet att forma innehållet efter barnens intresse och nyfikenhet. Vi arbetar tematiskt för att få en röd tråd genom våra verksamheter. Fokus på framförallt yngrebarnsavdelningarna men även äldrebarn är trygghet. För att ett barn skall kunna utvecklas och ta till sig nya kunskaper krävs att barnen är trygga. Vi arbetar på samtliga avdelningar med just detta genom att fokusera på vår grundverksamhet. När vi upplever att vi har en fungerande grundverksamhet som innebär att barnet känner sig trygg på förskolan, med våra rutiner och med personalen, kan vi fortsätta vårt arbete med barns utveckling och lärande. Vid arbetet med vår grundverksamhet använder vi bland annat G.Krok & M.Lindewalds bok Årsplanen.

6 Ett sätt att uppnå delaktighet, struktur och glädje i förskolan reflektionsmaterial. som diskussion och Läroplanen GR-enkäten Inskolningssamtal uppföljningssamtal Utvecklingssamtal Barnsamtal Förskolechefens besök Avdelningsplaneringar/planeringstid/reflektionstid Arbete med barn i behov av särskilt stöd Barn- och Elevhälsoplan Vi arbetar med rutiner, observationer och dokumentation för att upptäcka om ett barn är i behov av extra stöd. Vid misstanke om att ett barn kan behöva extra stöd pratar vi i första hand med föräldern för att få dennes bild av hur det fungerar i hemmet. Därefter kontaktas förskolechef och specialpedagog efter samråd av föräldern. Vid behov sker sedan ett samarbete med specialpedagog, logoped, arbetsterapeut och/eller psykolog. I vissa barngrupper kan det vara aktuellt med resursperson för att kunna möta upp det behovet som finns. BVC kan kontakta oss vid misstanke om att ett barn behöver extra stöd efter förälders medgivande. För de barn som är i behov av extra stöttning upprättas en handlingsplan i samråd med förskolechef, föräldrar, förskolan och specialpedagog. Handlingsplanen är ett levande dokument som förändras för förskolan efter barnets utveckling och behov. Vid tillfällen där handlingsplan upprättats eller att det varit möten med förälder, specialpedagog, logoped osv delger den pedagogen som närvarade vid mötet information till de andra pedagogerna på avdelningen vi avdelningsplanering. För barn med annat modersmål eller språksvårigheter arbetar vi mycket med bilder, TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation). Då vi är en förskola med många olika modersmål arbetar vi medvetet för att vara tydliga och på det sättet stimulera alla barns språkutveckling. I nuläget erbjuds modersmålsstöd när det är fem eller fler barn som har samma modersmål förutom när det gäller något av minoritetsspråken (tillgång till modersmålsstödjare påverkar också). Vi arbetar även med bland annat Ipaden som verktyg för att stärka barnens modersmål. Vi försöker inkludera föräldrarna i temaarbete så att de kan samtala om förskolan hemma. Vår ambition är att begrepp som diskuteras i förskolan även skall pratas om i hemmet för att skapa en tråd mellan hemmet och förskolan. Vi har även vana av barn och föräldrar som kommer direkt från integration, dvs inte har någon kunskap av det svenska språket. Vi använder oss av tolk vid de samtal som är av informativt syfte exempelvis: inskolning-, uppföljning- och utvecklingssamtal.

7 Vi får fortbildning genom förvaltningen eller kompetensutveckling när det gäller hur vi kan arbeta med barn i behov av särskilt stöd. har även påbörjat en 3årig satsning på Lust att lära- FÖR ALLA. Utvecklingssamtal Samtal och möten med föräldrar, specialpedagog, förskolechef. Förskolechefens besök Handlingsplaner GR-enkäten Observationer Dokumentation Avdelningsplaneringar/planeringstid/reflektionstid Barn- och elevhälsoplan för Noltorpsskolan Förutsättningar Vår utgångspunkt för en fungerande lärosituation i förskolan och skolan för varje barn är positiva relationer, kommunikation, delaktighet och inkludering. Denna plan är utformad att gälla för våra förskolor, förskoleklass, grund- och grundsärskolan samt fritidshemmen. Hälsofrämjande arbete Elever, pedagoger, elevhälsans personal och skolledningen utformar skolans regler tillsammans. Vi har regelbundna klassråd och elevråd. Vi genomför olika trivselenkäter under läsåret. Rastvärdar är ute på skolgården med väl synliga västar på sig. Trivselledare (elever i åk 4-6) introducerar och leder rastaktiviteter Alla vuxna uppmärksammar och stärker positiva beteenden. Vi är lyhörda och närvarande för att vara uppmärksam på barnens relationer och beteende Skolans/områdets gemensamma tema på höstterminen Pedagogerna skapar en tillåtande och trygg atmosfär i klassrummet och fritidsgruppen, där det är tillåtet att vara olika. Vi undviker fria val av grupperingar för att undvika att någon hamnar utanför. Pedagogerna har regelbundna samtal om vad mobbning är (upprepad, medveten, negativ handling för att tillfoga någon skada eller obehag) och hur man kan hjälpa varandra. Pedagogerna har regelbundna samtal om diskriminering och annan kränkande behandling. Pedagogerna genomför grupp- och individstärkande övningar, t ex EQ-övningar i form av rollspel, värderingsövningar, etiska samtal och diskussioner. Eleverna tränar konfliktlösning, t ex i form av kompissamtal. Vi arbetar med faddersystem där yngre och äldre elever träffas och samarbetar. Ett gott bemötandet av föräldrar och barn på morgonfritids för att skapa trygghet är

8 viktigt. Förebyggande arbete Vi använder oss av olika metoder för att kartlägga och stärka elevernas relationer Utifrån GR-enkäten, skolenkäten och hälsoenkäten (åk 4) medverkar elevhälsoteamet vid analys av resultaten och i samarbete med arbetslagen planeras insatser Kompetensutveckling för pedagoger Fortsatt utveckling av övergången mellan förskola och förskoleklass Minska den ogiltiga/giltiga frånvaron enl kommunens handlingsplan för ökad närvaro Arbete med barn i behov av extra anpassningar och särskilt stöd Upptäckt av barn/elever i behov av stöd Resultatuppföljning 3-4 ggr per läsår Nationella prov åk 3 och 6 Noltorpsmodellen läs- och skrivkunskaper, screeningar Triangelmodellen för kartläggning på gruppnivå Screening av 5-åringars språkutveckling Kartläggning av nyanlända Kartläggning av flerspråkiga barns språkkunskaper Av ordinarie personal i basverksamheten enl rådande rutiner* Barn och elever som elevhälsan får kännedom om från andra instanser eller myndigheter på vårdnadshavares medgivande, såsom BVC, Socialtjänst, Habiliteringen, Logoped, BUP Hälsosamtal med skolsköterskan för förskoleklass, åk 2, 4 och 6 Vid verksamhetsbesök av barn- och elevhälsan Föräldrakontakt Barn och elever uppsöker elevhälsan eller sina pedagoger/andra vuxna i skolan Våra insatser Insatserna utformas för att stärka barnens och elevernas lärandesituation, t ex digitala hjälpmedel, AKK, resursstöd i form av extra personal, stöd i att organisera och planera, undervisning av speciallärare, fysiska anpassningar, enskild undervisning, anpassad studiegång, riktad kompetensutveckling, handledning Så här följer vi upp och utvärderar insatser av särskilt stöd Kontinuerliga uppföljningar i arbetslaget där barn- och elevhälsoteamet deltar vid behov Regelbundna samtal mellan elevhälsoteamet och pedagoger och föräldrar Uppföljning och utvärdering av handlingsplaner/åtgärdsprogram Skolsköterskan redovisar resultat från hälsosamtal på gruppnivå för arbetslag och elevhälsan Åtgärdsprogram följs upp med föräldrar, klasslärare, specialpedagog och eventuellt annan personal enligt den plan som formuleras i åtgärdsprogrammet. Elevhälsoteameter kommer att följa och stödja arbetslagens arbete och får på detta sätt kunskaper om vilka elever som behöver stöd och också får sådant. Vid de återkommande kunskapsuppföljningar som specialpedagog och rektor har med pedagogerna uppmärksammas de elever som uppvisar behov av stödåtgärder. Insatta stödåtgärder utvärderas vid utvecklingssamtal, elevvårdskonferenser, kunskapsuppföljningar, möten med elevvårdsteamet m m.

9 Samverkan Samverkan mellan förskolan/hemmet sker hela tiden i förskolan. Föräldern kan först ta del av Lövhyddan genom att ringa, besöka förskolan eller besöka hemsidan för första informationen. När en förälder valt Lövhyddan kontaktas familjen av en pedagog. Vid inskolning brukar det vara ett inskolningssamtal som sedan följs upp av ett uppföljningssamtal efter att barnet är inskolat. När barnet och föräldrarna är inskolade på förskolan sker i huvudsak kontakten mellan förskolan och hemmet vid hämtning och lämning, dels genom information på anslagstavla/dörren men framförallt genom samtal mellan pedagog och vårdnadshavare. Under året bjuds också föräldrarna in till föräldramöte, drop- in och utvecklingssamtal. Vi har också årligen ett luciafirande och en sommarfest ute på vår gård. Upplägget för dessa kan variera. Några gånger per termin skickas också ett informationsbrev ut. Som samverkan med skolan och förskoleklass finns det en handlingsplan för Noltorps enhet vilket syftar till att barnet skall erbjudas besöka förskoleklassen med förskolan vid två tillfällen och ett tillfälle för att äta lunch i skolmatsalen. Det sker ett överskolningssamtal mellan förskolan och förskoleklassen där viss information som på förhand är godkänd av föräldern överlämnas. Därutöver får även barnet tillsammans med sin förälder besöka fritidshemmet. Vi på Lövhyddan försöker också passera Noltorpsskolans gård kontinuerligt för att barnen skall bli bekanta med utemiljön på skolan. Majoriteten av barnen på Lövhyddan väljer att gå på Noltorpsskolan i förskoleklassen. Vid annat val får föräldern i huvudsak ansvara för inskolningen till mottagande skola, personalen finns tillgänglig för ett överskolningssamtal om det önskas av mötande pedagoger eller förälder. Vid behov ser vi till att använda tolk vid samtal för att säkerställa att information delges korrekt. Vi försöker att använda oss av bilder vid dokumentation för att synliggöra verksamheten för flerspråkiga föräldrar. Information vid avdelningsentreér- I anslutning till avdelningens tambur informeras föräldern i bilder eller text vad som hänt under dagen eller vad som kommer att hända. Här finns också annan information så som årshjul, måltidsmeny o.s.v. Informationsbrev- brev som kommer ut ett par gånger per termin med diverse information till föräldrarna. PLUTTRA- Dokumentationsverktyg som föräldrarna kan ta det av via nätet. Både individuell dokumentation men även som insyn i verksamheten. Hemsidan- Här finns allmän information om Lövhyddan. Inskolning Vid inskolning har en pedagog på avdelningen ett samtal med vårdnadshavaren/vårdnadshavarna. Där det ges information och lämnas information. Uppföljningssamtal- ett tag efter inskolning erbjuds ett uppföljningssamtal kring hur inskolningsperioden har varit. Den dagliga kontakten vid lämning och hämtning Drop in med information till föräldrar- chans att besöka verksamheten tillsammans med sitt barn (1ggr/år)

10 Föräldramöte - Kan vara gemensamt över huset eller avdelningsvis. (1ggr/år) Utvecklingssamtal Erbjuds 1ggr/år där barnets utveckling och vardag diskuteras (feb-mars) Avslutningssamtal- Erbjuds när barnet skall gå upp till förskoleklass (maj) Luciafirande Sommarfesten- gemensam picknick för alla avdelningar och föräldrar ute på gården GR-enkäten KLUBBEN- för de sexåringar som skall upp till förskoleklass Genom dessa sexton punkter kommer vi att ha en dialog med föräldrarna, för att få reda på deras förväntningar på verksamheten.

11 Årsplan Årsplan 2015/2016 avd: Augusti *Arbetsplan. *Utvecklingsplaner. Studiedag 12/8. Stängt Terminsstart skola 17/8. Introducera ny personal. Grundverksamhet. APT: 26 VM: 31 LLT:17 o 31 November *Utvärdera delmål UP September *Arbetsplan. *Revidera plan mot diskriminering och kränkande behandling. *KRIS-plan. Föräldramöte Grundverksamhet/ TEMA APT: 22 VM: 28 LLT: 14 o 28 December Jul/Vinterpyssel v Lucia träning v Lucia Fika. Terminsslut 18/12. Oktober Studiedag 26/10. Stängt Höstlov v.44. Fotografering Fsk. Fyller år 15/10 (Grodan). Grundverksamhet/TEMA APT: 19 VM:26 LLT: 12 o 26 Januari Studiedag 8/1. Stängt Terminsstart 11/1. Julgransplundring v.2 Snigeln Grundverksamhet/TEMA APT: 17 VM: 23 LLT:9 o 23 Februari Sportlov v.7. Utvecklingssamtal. Information inf. Förskoleklass. Grundverksamhet/TEMA APT: 15 VM:15 LLT: 8 o 22 Maj *Utvärdera plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolans dag 19/5 Besöka förskoleklass Avsluta TEMA Grundverksamhet APT:9 VM:16 LLT: 2,16 o 30 Grundverksamhet APT: VM: 7 LLT: 7 o 21 Mars *Utvärdera delmål UP Påsklov v.13 GR- enkäten. Påskfest v.14 Igelkotten. Påsk/Vårpyssel v Grundverksamhet/TEMA APT: 16 VM: 21 LLT: 7 o 21 Juni *Utvärdera utvecklingsplaner *Färdigställa Nulägesanalys Midsommar Lingontuvan Terminslut 10/6 Grundverksamhet APT: VM: 13 LLT:13 o 27 Grundverksamhet/TEMA APT:12 VM: 25 LLT:11 o 25 April Drop-in Fika Grundverkasamhet/TEMA APT:12 VM:18 LLT: 4 o 18 Juli STÄNGT APT: VM: LLT:

12 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans ser möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro. Barn och ungdomsförvaltningens målsättning är att visionen ska genomsyra alla verksamheter och vara verklig för varje barn/elev, så att varje dag i vår verksamhet ger dem lust att lära. Kvalitetssystem - förklaringar I början av läsåret revideras verksamhetens Arbetsplan och en Utvecklingsplan upprättas: Arbetsplan Arbetsplanen beskriver verksamheten på ett övergripande sätt. Här beskrivs hur förskolan/skolan/fritidshemmet arbetar för att uppfylla läroplanens mål, hur arbetet följs upp, vilket läsårets utvecklingsarbete är, hur samverkan med andra sker mm Utvecklingsplan En utvecklingsplan är ett verktyg/dokument för att formulera, planera och följa upp ett utvecklingsarbete. Det är ett intern dokument som kontinuerligt följs upp under läsåret för att följa utvecklingen och kunna styra arbetet framåt kontinuerligt. I slutet av läsåret sammanställs en Nulägesanalys Nulägesanalys Nulägesanalysen är till för att ge en helhetsbild, ett nuläge av verksamheten och ligger till grund för beslut som ska fattas om vad verksamheten behöver utveckla under kommande läsår. Det som förskolan/skolan/fritidshemmet bedömer är det mest angelägna att arbeta med kommande läsår förs in i en taktiska agenda. Nulägesanalysen är en sammanställning över vad som framkommit under året från Rundan/Verksamhetsbesök rektors/förskolechefens veckovisa besök i verksamheten som belyser: 1. Normer och värden, 2. Kunskaper, utveckling och lärande, 3. Ansvar och inflytande Utvecklingsplan Förskolans/skolans/fritidshemmets inre utvecklingsarbete under läsåret Kunskapsuppföljning Skolan: Redogörelse för hur man lyckats med Kunskapsmålen, Särskilt stöd, Närvaro. Förskolan: Redogörelse för hur man arbetat med Särskilt stöd

13 GR-enkät årlig enkät till alla föräldrar med barn i förskola, åk 2, åk 5 och åk 8, samt alla elever i åk 2, åk 5 och åk 8 Plan mot diskriminering och kränkande behandling arbetet mot kränkande behandling