1. Föregående mötesanteckningar Förra mötet mynnade i förslag till avsiktsförklaringen. Inga fler kommentarer denna gång.

Transkript

1 Styrgrupp för KomHem Datum och tid: 22/11 8:30-10:30 Plats: Landstingets kansli, Sal E Närvarande: Mats Bojestig (ordf., till kl 9:50)), Agneta Jansmyr (till kl 9:30), Gunnel Lundgren, Stefan Schoultz (till kl 9:30), Karin Westling (ordf kl 9:50-10:30), Nils Zadik, Anders Åberg, Anders Liif, Stefan Tengberg. För projektledningsgruppen: Ulf Grahnat, Rolf Bardon, Margareta Lindahl, Sickan Ljunghager och Ulrika Stefansson Ej närvarande: Göran Henriks, Mats Hoppe, (Lena Hägg-Råsberg i projektledningen) 1. Föregående mötesanteckningar Förra mötet mynnade i förslag till avsiktsförklaringen. Inga fler kommentarer denna gång. 2. Rapport från projektledningen Apropå PKN/PD-mötet den 1 november om avsiktsförklaringen: Ulf Grahnat inledde med att föreslå att mötet skulle diskutera vilka konsekvenser/förändringar, som de justeringarna som gjordes av politikerna, skulle få för det fortsatta arbetet. Ordförande hänvisade till att detta kan tas upp senare i samband med rapporterna från arbetsgrupperna. Agneta Jansmyr kommenterade att det är roligt att se det stora engagemang som finns hos politiker och andra när de går in för arbetet med KomHem. 3. Rapport från arbetsgrupperna; Hur går arbetet vidare? Ulf Grahnat inledde genom att säga att budskapet till alla arbetsgrupper är att de har två uppdrag: dels att ta fram underlag och analysera detta, dels att ta fram förslag som styrgruppen ska ta ställning till innan det går vidare till politikerna. Det har tillkommit nya arbetsgrupper, se nedan. Vad som tagits upp i grupperna framgår även av bilaga. Dessutom har det startats särskilda utredningsuppdrag, där personerna i gruppen ska fördjupa sig i speciella frågeställningar. Utredningarna ska vara klara i januari, vilket är nödvändigt om arbetsgrupperna ska kunna gå vidare i sitt arbete. Arbetsgrupp Hälso- och sjukvård Sickan Ljunghager rapporterade: gruppen har arbetat med kartläggning, diskuterat maximi- och mininivåerna, barn, specialistsjuksköterskor t ex demenssköterskor, diabetessköterskor (vissa behövs både i kommuner och landsting i framtiden). Gruppen har konstaterat att det ser olika ut i olika kommuner och på olika enheter i vården. Rapporterna dokumenteras och kan följas i minnesanteckningar från arbetsgrupperna. Kartläggningarna har två betydelser, att se vad som görs i dag och vad detta har för betydelse för kommunernas framtida uppdrag. Exempel psykiatri: kan dels via antalet hembesök idag, dels visa hur det kommer att bli efter växlingen och samtidigt visa eller ge en insikt i huruvida uppdraget kan bli större senare. Detta behöver analyseras innan kommunerna tar över. Styrgruppen är mån om att hitta bästa möjliga sätt att redovisa detta.

2 Tröskelprincipen har diskuterats. Det behövs ett annat bättre ord för detta begrepp. Arbetsgruppen ska fundera över ett förslag nästa möte. Fler termer och begrepp behöver definieras. Ej kommit så långt. Alla måste ha samma bild när vi pratar om saker och ting. Vad betyder t ex parallella organisationer? Det behövs en exempelsamling som innehåller definitioner av begrepp. Medverkan av läkarna är centralt. Gäller både från primärvården och specialistvården. Om vi inte lyckas med det får vi inga bra förutsättningar för framtiden. Kan avtal med läkarna om arbetet i särskilt boende vara ett sätt att säkra detta? Kompetens finns med i avsiktsförklaringen. Men hur blir det när kommunerna behöver rekrytera personal med viss kompetens, t ex en ny specialistsjuksköterska? Finns viss oro att man väljer att inte göra det. Masarna framhåller att landstinget inte förstår vilken kompetens som redan finns i kommunen. Kompetensutveckling det finns viss oro på sina håll att man inte ska få tillräckligt bra sådan. Man uttrycker att det är viktigt att Landstinget har fortsatt ansvar för detta. Idag finns faktautbildning för läkare, i framtiden bör det finnas även faktautbildning för sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Det finns också en oro hos distriktssköterskor för hur det ska bli, var ska vi sitta, med vem ska vi jobba, osv. När de frågar oss i projektledningen svarar vi att det är upp till varje kommun. - Det är viktigt att visa att styrgruppen tar detta på allvar. I kommunerna har vi redan börjat tänka på detta. Vi är medvetna om det. - Det är viktigt att denna signal går tillbaka ut i kommunerna och att styrgruppen fortsatt tar ansvar tillsammans för att detta ska bli så bra som möjligt. I vår värdegrund står att vi ska samverka vilket betyder att vi ska göra det på alla nivåer. Vi måste hitta nya forum för detta också. - Faktadokumenten kommer att finnas tillgängliga via nätet. Arbetsgrupp Rehab/Habilitering Ulrika rapporterade: Gruppen har genomfört kartläggning och funnit att det finns skillnader i både vad landstinget gör och vad kommunen gör. Arbetet kan följas via minnesanteckningar på hemsidan. Tröskelprincipen har diskuterats. Hjälpmedel har lyfts ut ur avsiktsförklaringen och tas upp särskilt. Observera att rehabiliteringspersonalen jobbar mycket med hjälpmedel som en av sina metoder. Specialistrehabilitering har diskuterats. Det finns inte någon motsvarighet yrkesmässigt till specialistsjuksköterska. Man skaffar sig kunskap med kortare kurser och blir specialist beroende på var man arbetar. Arbetsgruppen är inriktad på möjligheter, man känner inte oro inför förändringen. Arbetet pågår i positiv anda. Vid byte av huvudman skatteväxlas det på samma nivå för alla kommuner, men kommunerna får olika kostnader när de tar över. Det beror på om landstinget haft mer verksamhet än i en kommun jämfört med genomsnittet. Då måste den kommunen vara beredd på viss högre

3 kostnad. Därför är det viktigt att lägga till de kvalitetsvinster som uppstår. Arbetsgruppen måste försöka hitta sätt att beskriva detta så att politikerna kan se det och förstå det. Arbetsgrupp Medicintekniska produkter/hjälpmedel Ulrika rapporterade: Gruppen är konstituerad och ska bestå av personer från andra arbetsgrupper samt ett antal resurspersoner. Till första mötet har man bjudit in verksamhetschef Lovisa von Goes, MTA-cheferna från de tre sjukhusen, en MAS, Karin Melin och någon från Habiliteringen. Arbetsgrupp HR/Personal Marianne rapporterar: Gruppen är klar över att reformen är en så kallad verksamhetsövergång. Det finns AD-domar som styrker detta De som har över 50 procents tjänst ska erbjudas övergång. De erbjuds ta med sig antal arbetade år, semestrar, men inte inarbetad flextid. Landstinget tillåter inte att man tar tjänstledigt för att pröva arbete i kommunen. Det pågår mätning av hur mycket varje anställd på vårdcentralerna arbetar med hemsjukvård. Det görs för att kunna se vilka som berörs och för att beräkna kostnader. En personalkonsulent och en ekonom besöker varje enhet för att se till att mätningarna görs så lika som möjligt. Det blir ändå någon form av uppskattning. Mätningarna görs endast vid ett enda tillfälle. Den 14 december ska mätningen vara klar. - Det finns instrument för att mäta enkelt vid flera tillfällen. - Vad sker med de som har mindre än 50 % tjänst? Vi bör markera att de har förtur till kommunerna i andra hand, för att visa att vi intresserar oss även för den gruppen! Så här kommer det att fungera: Erbjudandet går till 50+ procentgruppen först. Sedan, om det blir personalbrist, kommer det att ske ett samråd. Arbetsgrupp HR vill ha ett samrådsavtal, som säkrar att man tillsätter tjänster i samråd för att inte glömma den andra gruppen. Arbetsgruppen undersöker också om privata verksamheter kan räkna med verksamhetsövergång. Enligt SKL beror det på hur mycket man arbetar med hemsjukvård. - Det är viktigt att ha med de privata enheterna i förberedelserna inför växlingen. Några av de privata vårdcentralerna har tagit på sig fullt hemsjukvårdsansvar. De måste kunna ta ställning till hur de ska agera. - Övergången regleras i LAS, som berör både offentliga och privata verksamhetsutövare. Det är viktigt att detta. De privata ska inte behöva komma med för sent. - De som jobbar mindre än 50 procent måste också uppmärksammas. De gör värdefulla insatser. Vi måste hitta sätt att de inte glöms bort. - Funderingar hos medarbetare som handlar om ansvarstagande, känslor av oro, hot, etc måste styrgruppen och projektledningen uppmärksamma hela tiden. Likaväl som att vi lyfter fram positiva funderingar.

4 Marianne om önskemål från arbetsgruppen: Gruppen vill vet hur styrgruppen tänker strategiskt om kompetensutvecklingen och hur samarbetet mellan landsting och kommuner kan bli. Att faktadokumenten blir åtkomliga är en del, hur blir det med bredare utbildningar? - Det är vikigt att vi hittar rätt i detta. - Vi får dock inte heller friskriva kommunerna från det ansvar de har i detta. En tidsplan för hur personalfrågorna ska handhas under 2012 gicks igenom. (se bilaga!) - Det är viktigt att informera om att medarbetarna inte ska underskatta den information man kan få från kommunerna, dvs den verksamhet man kommer till. Då får man något att förhålla sig till. - De större informationstillfällen som kommunerna lagt i maj i tidplanen ligger alldeles för sent om listan på vilka personer som berörs är klar redan i januari/februari! Styrgruppen skickar med detta till arbetsgruppen och kommunerna. Workshopar och informationstillfällen i kommunerna bör ordnas tidigare under 2012! - Projektledningar arbetar för att stödja kommunerna och deltar i så många möten som möjligt. Styrgruppen beslutade att ställa sig bakom tidplanen med ovan nämnda tillägg! Arbetsgrupp Ekonomi Marianne rapporterade: Gruppen har ägnat tid åt att förstå vad och hur en skatteväxling görs. Man måste förstå alla variabler. Vi har informerat PKN om detta också. Arbetsgruppen arbetar nu med simuleringsteknik när den räknar. Utgångspunkt är 2009 års kostnader. Ett problem är att de mätetal som infördes med Vårdval inte fanns då. Likaså är det svårt att fånga kvalitetsindikatorer. I beräkningarna görs även jämförelser med län där växling redan skett, t ex Sörmland som använt schabloner (t ex 1 dssk på 600 personer) och Kalmar samt Aneby kommun. Beräkningarna dokumenteras på webbplatsen med minnesanteckningarna. - Det vore bra om även vi socialchefer får den information som PKN fått! Arbetsgrupp IT Ulf rapporterade: Kartläggning pågår. Vill ha en vision. Kanske kan man se MPÖ som räddare i nöden, men täcker inte allt. Varje kommun måste titta på sina programvaror och beräkna kostnader för att ha kvar nuvarande programvaror eller byta och utbilda personalen. Det finns en option att kommunerna kan få köpa Cosmic, men det medför att medarbetarna behöver lära sig detta system.

5 Arbetsgrupp Information Rolf rapporterade: Har konstituerats. Kommunerna i respektive länsdel utser en att representera länsdelens kommuner för att inte gruppen ska bli för stor. Alla informatörer informeras fortlöpande och förväntas bidra och arbeta aktivt med information kring KomHem. Alla informatörer har uppmanats ta kontakt med socialcheferna i sin kommun. En kartläggning av kommunikationskanaler har gjorts. En folder som presenterar avsiktsförklaringen är så gott som klar. Förslag visades för styrgruppen. 4. Särskilda utredningsutdrag Ulf Grahnat visade listan på särskilda utredningsuppdrag: 1. Hemsjukvård specialiserad psykiatrisk vårdnivå 2. Hemsjukvård specialiserad somatisk vårdnivå (innehåller två delar.) 3. Palliativa resursteam 4. Hjälpmedel ordinärt boende 5. Hjälpmedelsförsörjning - samverkansavtal 6. Karin vill veta vilka som ska ta fram uppgifterna och vilka som gör analyserna. Hjälpmedel ordinärt boende har kommit till i listan efter den ändring som politikerna gjorde i avsiktsförklaringen. Frågan om hjälpmedel på en vårdcentral handlar om mer än bara hemsjukvård. Hur och vad av detta som ska utredas måste göras klart. Likaså hur landsting och kommuner ska samverka. Ulf Grahnat ombads skriva ett särskild formulering för hur frågan ska hanteras och huruvida det handlar om en gemensam hjälpmedelsförsörjning eller bara Hjälpmedelscentralen. Styrgruppen var enig om att man måste tänka helhet, annars finns en risk att köra fast. 5. Sammansättning av grupperna Styrgruppen efterlyste mer jämn fördelning mellan landsting och kommuner i de ledande positionerna i de olika grupperna. Beslutades att projektledningen ordnar detta. 6. Rapport från arbetet i projektledningen Projektledningen arbetar i positiv anda och möter ett stort engagemang. Maximinivån väcker en hel del frågor. Det finns grupper som inte tror att de berörs. Ledningsgruppen startar nätverk för de som kommer att ha ansvar för KomHem i respektive kommun. I nätverket kan de ha stöd och hjälp av varandra. Socialchefer och

6 Karin Westling har bjudit in till nätverket. I nätverket ingår endast deltagare från kommunerna. Samarbete har etablerats med alla medicinska programgrupper och andra grupperingar i landstinget. Staffan Ekedahl är utsedd att representera de medicinska programgrupperna i samarbetet med projektledningen. Projektledningen har haft möte med Vårdvalsenheten, BraLiv och de privata vårdgivarna. Likaså med sjukhusledningarna Samarbete har etablerats med Apoteket. 7. Mötesdatum 2012: OBS: Styrgruppens beslutade att tiden för styrgruppens möten förlängs till 3,5 timmar efter årsskiftet för att få mer tid att grundligare penetrera frågorna så att allt blir så bra som möjligt. Eventuella handlingar som ska tas upp skickas ut i förväg! Kommande möten 2012: 10/1 kl 8:30 12:00 3/2 kl Extra möte för redovisning av specialuppdragen: 21/2 kl 8:30 12:00 3/4 kl 8:30 12:00 15/5 kl /6 kl /9 kl 8:30 12:00 16/10 kl 8: /11 kl 8:30 12: /1 kl 8:30 12:00 Ulf Grahnat informerar landstingsledningen om tiderna. Dokument som bifogas minnesanteckningarna: PowerPoint presentation som visade vad arbetsgrupperna gjort hittills. Anteckningar förda av: Rolf Bardon