Agendan för hearingen den 4 april

Transkript

1 Agendan för hearingen den 4 april Presentation av vårt urval av åtgärder som vi valt att analysera ytterligare inom respektive område: - Kund - Skatter & stödsystem - Elmarknad Frågor och synpunkter efter presentationerna - Elnätsföretag Frågestund och möjlighet att ge synpunkter på vårt urval av åtgärder för vidare analys

2 Möjlighet att lämna in synpunkter skriftligen! Lämna gärna in skriftliga synpunkter på vårt urval av åtgärderna på vår projektsidan mellan 4 april 18 april Projektsida:

3 Åtgärder kopplade till kunderna Regeringsuppdraget för efterfrågeflexibilitet Hearing 4 april Marielle Liikanen - marielle.liikanen@ei.se

4 Grundprinciper Det ska vara enkelt för kunden att vara flexibel Efterfrågeflexibilitet ska bygga på frivillighet från kunden Lagar kring persondataskydd för kunden ska följas

5 Urval av åtgärder Åtgärder vi går vidare med och analyserar Inte nödvändigtvis åtgärder vi kommer föreslå slutgiltigt åtgärdspaket bestäms efter hearingen och scenario- och konsekvensanalysen

6 Åtgärder rörande information om efterfrågeflexibilitet till kunden Inkludera uppskattad flexibilitetspotential i fastighetens energideklaration. Elpriskollen bör även ha information om tillgängliga nättariffer så att kunden får en helhetsbild av sin totala elkostnad. Ei bör underlätta åtkomst för andra aktörer till data från t ex Elpriskollen som kan underlätta utvecklingen av t ex appar. Informationskampanj om efterfrågeflexibilitet till olika kundsegment. Ålägga exempelvis elhandlaren ett informationsansvar rörande elkundens möjlighet till efterfrågeflexibilitet.

7 Åtgärder för att möjliggöra att kunder kan bli mer flexibla Föreslå att införa ett öppet gränssnitt i smarta mätsystem som möjliggör åtkomst till data för till exempel kund och energitjänsteföretag. Utreda möjligheten att stödja utvecklingen av styrsystem för att möjliggöra smarta hem. Frivillig inrapportering av flexibla anläggningar till hubben för att samla möjliga flexibilitetsresurser.

8 Åtgärder inom skatter och stödsystem Regeringsuppdraget för efterfrågeflexibilitet Hearing 4 april Elon Strömbäck - Elon.Stromback@ei.se

9 Nuvarande beskattning på elkonsumtion i Sverige Energiskatt som är utformad som ett fast påslag på elgrossistpriset Differentierad beroende på vem och var elen är förbrukad geografiskt Industriell verksamhet och tillverkning = 0,5 öre per kwh (EU:s minimumnivå) Hushåll och servicesektorer = 29,4 öre per kwh Moms som utgår med 25% på slutkundsprisets samtliga ingående komponenter, inklusive energiskatt.

10 Skatternas inverkan på efterfrågeflexibilitet Två typförbrukare: 1. Kunden reagerar på absoluta prisnivåer genom att temporärt minska/öka sin förbrukning 1 - Industri - Fjärrvärmeproduktion som substituerar el mot andra energibärare - Hushåll som substituerar el mot ex vedeldning Ingen återvändande last 2. Kunden reagerar på prisvariationer över dygnet genom att flytta last beroende på var 2 prisdifferensen är som störst - Hushåll eller industrikunder med möjlighet att flytta sin last (ex värmetröghet, batterier) - En minskad förbrukning (vid relativt höga priser) följs av en ökad förbrukning (vid relativt låga priser) Återvändande last

11 Typförbrukare 1: Temporär minskning/ökning 1 Energiskatten introducerar en kil mellan olika energibärare Relativpriset ändras vilket påverkar hur de används - Nollpriser på el innebär de facto en kostnad på 29,4 öre per kwh för ex fjärrvärmeproduktion Momsen på el är inte snedvridande eftersom den läggs på alla energibärare och påverkar därmed inte relativpriset

12 Typförbrukare 2: Flytt av last mellan timmar 2 Vad reagerar kunderna på? 1. Relativa prisförändringar mellan timmar - Fasta påslag så som energiskatten kommer att störa prissignalen på slutkundsmarknaden. En procentuell förändring på elgrossistmarknaden får ett procentuellt mindre genomslag på slutkundspriset. 2. Absoluta prisförändringar mellan timmar - Fasta påslag så som energiskatten kommer inte att störa prissignalen på slutkundsmarknaden. - Procentuella påslag så som momsen kommer att förstärka prissignalen på slutkundsmarknaden.

13 Knäckfråga 1 (av 2) Reagerar kunden på absoluta eller relativa prisförändringar mellan timmar? En rationell vinstmaximerande individ bryr sig endast om absoluta prisförändringar. Kunder är inte alltid rationella utan jagar snarare procent kognitiv bias.

14 Knäckfråga 2 (av 2) Är flexibilitet korrekt prissatt på elmarknaden? NEJ JA Det är motiverat att förstärka prissignalen genom skatter eller stödsystem. Inget problem. Vi ska låta marknaden fatta sina beslut på affärsmässiga grunder utan vår inblandning.

15 Tre åtgärdsförslag 1. Minskad eller slopad energiskatt + Förstärker prisdifferenserna (i procent) på slutkundsmarknaden. + Tar bort skattekilar mellan olika energislag. - Åtgärden måste finansieras. 2. Proportionell energiskatt + Förstärker prisförändringarna mellan timmar på slutkundsmarknaden. - Instabil skattebas. 3. Ett rörligt stödsystem (transfereringssystem) + Förstärker incitamenten att hjälpa systemet. - Mät- och verifieringsproblem.

16 Åtgärder inom elmarknad Regeringsuppdraget för efterfrågeflexibilitet Hearing 4 april Elin Broström - elin.brostrom@ei.se

17 Grundprinciper Marknadslösning i första hand Marknadsprissättning priset ska reflektera samhällets kostnad för att producera el Priset ska nå fram till slutkunden Aktörer som orsakar kostnader för systemet ska betala för dessa kostnader Tydliga roller, ansvar och regler I första hand ska våra förslag ge långsiktiga effekter

18 Urval av åtgärder Åtgärder vi går vidare med och analyserar Inte nödvändigtvis åtgärder vi kommer föreslå slutgiltigt åtgärdspaket bestäms efter hearingen och scenario- och konsekvensanalysen

19 Möjligheter att stimulera efterfrågeflexibilitet Timmätning och timprisavtal är viktiga förutsättningar för efterfrågeflexibilitet Utveckling av produkter på marknadsplatser för elhandel Aggregatorrollens utveckling

20 Åtgärder inom timmätning och timprisavtal Obligatorisk timmätning (eller kortare mätintervall) med dygnsavräkning på samtliga kunder I samband med nya krav på mätare Alla som väljer rörligt avtal får då automatisk en prissättning på den minsta marknadstidsenheten (idag en timme, timprisavtal). Elpriskollens krav på rapportering ska även omfatta timprisavtal Bidrar till informationsspridning, normalisering av timprisavtal och hjälper kunden att jämföra

21 Åtgärder inom timmätning och timprisavtal Slopad schablonavräkning för timmätta kunder Åtgärden är redan föreslagen i en första delrapporteringen av uppdraget - Ei 2016:03: Slopad schablonavräkning för timmätta kunder? Avräkning med schablonvärden har visat sig utgöra ett betydande hinder för en ökad användning av timprisavtal eftersom elhandlare möter ökade risker vilket leder till att färre erbjuder och marknadsför timprisavtal

22 Utveckling av produkter på marknadsplatser för elhandel Traditionella handelsprodukter ofta anpassade för produktionsbud Viktigt att utveckla produktutbudet för att ta tillvara de specifika egenskaperna hos förbrukningsbud för att främja efterfrågeflexibilitet Ei ser gärna formella uppdrag till innehavare av marknadsplatser att utreda/fortsätta utreda anpassningar av produkter, budgivning och avrop

23 Åtgärder inom utveckling av produkter på marknadsplatser för elhandel Föreslå att elbörsen utvecklar produkter som är anpassade för efterfrågeflexibilitetens specifika egenskaper tillgänglig flexibilitet (volym, uthållighet, repeterbarhet) minsta prisskillnad mellan timmar Föreslå att Svenska kraftnät utreder möjligheten att lätta på vissa krav gällande förbrukningsbud på reglerkraftmarknaden, exempelvis realtidsmätning, minsta budstorlek och tillgänglighet.

24 Åtgärder inom utveckling av produkter på marknadsplatser för elhandel Föreslå att Svenska kraftnät utreder möjligheterna att främja investeringar i automatiska reserver. Genom att tillämpa marginalprissättning på kapacitet. Ökad transparens. Resursägare av exempelvis värmelaster behöver veta vad som krävs och vad de kan förvänta sig att få betalt för att våga investera i styrteknik. Investeringsstöd för den kommunikation som behövs för att förbrukningsbud ska kunna delta på marknaden för automatiska reserver.

25 Ei:s arbete med aggregatorrollens utveckling En aggregator är en tjänsteleverantör på efterfrågesidan som lägger samman kortvariga användarlaster för att sälja eller utauktionera dem på organiserade energimarknader (Direktiv 2012/27/EU). Samla ihop flera mindre volymer och lämna buden till relevant marknadsplats Kunskap Investeringar

26 Ei:s arbete inom aggregatorrollen Ei arbetar med utredning och utveckling av aggregatormodellen inom NordREG Förslag inom genomförandet av Energiunionen. Discussion of different arrangements for aggregation of demand response in the Nordic market

27 Aggregatorrollens utveckling två spår En aggregator kan antingen bli balansansvarig själv eller göra en affärsöverenskommelse med en balansansvarig Kan användas i Norden idag Viktigt att minska hinder för att bli balansansvarig eller att byta balansansvarig En modell med en oberoende aggregator (dubbelt balansansvar) Viktigt med åtgärder inom förenklade avtal/modeller för ekonomiska kompensationer mellan inblandade aktörer som anläggningsägare, balansansvarig, elhandlare, energitjänsteföretag

28 Åtgärder inom elnätsområdet Regeringsuppdraget för efterfrågeflexibilitet Hearing 4 april Kristina Östman kristina.ostman@ei.se

29 Grundprinciper Tariffer ska vara objektiva och icke-diskriminerande Tariffer ska vara förenliga med effektivt utnyttjande av elnätet och en effektiv elproduktion och elanvändning Tariffer ska utformas av elnätsföretagen, inte av tillsynsmyndigheten Nätföretag får inte bedriva produktion eller handel med el annat än för att täcka sina nätförluster Tydlighet i nätägarens roll, ansvar och regler I första hand ska förslagen ge långsiktiga effekter

30 Urval av åtgärder Åtgärder vi går vidare med och analyserar Inte nödvändigtvis åtgärder vi kommer föreslå slutgiltigt åtgärdspaket bestäms efter hearingen och scenario- och konsekvensanalysen

31 Möjligheter för nätägare att stimulera efterfrågeflex Tariffutformning Direkt laststyrning mot ersättning Mätning

32 Tariffutformning Syfte: Åstadkomma tariffer som stimulerar kunden till en mer flexibel förbrukning Vilka tariffer stimulerar efterfrågeflexibilitet? Effektbaserade tariffer Tidsbaserade tariffer Dynamiska tariffer Tariffer för bortkopplingsbar last

33 Åtgärder inom tariffutformning tariffers innehåll Tariffers utformning ska reflektera efterfrågeförhållanden på det berörda nätet Tariffer ska vara tidsbaserade och tider för hög- och låglast ska utgå i det berörda nätets förutsättningar Tariffer ska vara dynamiska och utformas per timme efter nätets behov Tariffer ska ha en komponent som baseras på effektuttag Tariffens fasta del ska begränsas Krav på ökad information om tariffens utformning och kundens möjlighet att påverka kostnader (ev. via hubben)

34 Åtgärder inom tariffutformning differentierade tariffer Tillåt etappvis införande av tariffer. Då tariffer införs etappvis ska nätägare kunna påvisa hur dessa är objektiva och inte leder till någon form av subventionering av vissa användare framföra andra. I undantagsfall tillåt geografisk differentiering av lokal- och regionnätstariffer för ansträngda nät. Vid geografisk differentiering av tariffer ska lokal- eller regionnätsföretaget kunna styrka geografiska kostnadsskillnader.

35 Åtgärder inom tariffutformning Ei:s ansvar Utvärdering och kartläggning av tariffutformning utformas tarifferna på ett sätt som är förenligt med ett effektivt utnyttjande av elnätet och en effektiv elproduktion och elanvändning? Tydligare riktlinjer och ramverk för effektiv tariffutformning. Ei bör få föreskriva hur nättariffer ska utformas för att främja ett effektivt utnyttjande av elnätet eller en effektiv elproduktion och förbrukning.

36 Direkt laststyrning mot ersättning Syfte: Stimulera direkt laststyrning för ett mer effektivt utnyttjande av nätet Två möjligheter: Skapa möjlighet för nätföretag att använda sig av direkt laststyrning Skapa möjlighet för kund att få användning och ersättning för sina flexibla resurser

37 Åtgärder inom direkt laststyrning Reglera ersättning för nätnytta från förbrukningsanläggning Ändring kap 3 15 Ellagen: Ersättningen skall motsvara 1. värdet av den minskning av energiförluster som inmatning eller uttag av el från anläggningen medför i nätkoncessionshavarens ledningsnät, och 2. värdet av den reduktion av nätkoncessionshavarens avgifter för att ha sitt ledningsnät anslutet till annan nätkoncessionshavares ledningsnät som blir möjlig genom att anläggningen är ansluten till ledningsnätet, inklusive tariffer till överliggande nät.

38 Incitament och möjligheter Syfte: Öka elnätsföretags incitament och möjligheter att stimulera och nyttja efterfrågeflexibilitet

39 Övriga åtgärder Se över och utvärdera incitament i förhandsregleringen för att uppmuntra efterfrågeflexibilitet Uppföljning av nätutnyttjande och nätkapacitet för att identifiera var behovet av efterfrågeflexibilitet är störst

40 Tack! Projektsidan: