Malprovfiske i Båven 2007 Projektarbete genomfört av:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Malprovfiske i Båven 2007 Projektarbete genomfört av:"

Transkript

1 Malprovfiske i Båven 2007 Projektarbete genomfört av: Rickard Gustavsson Sävenfors vattenbruksskola Handledare: Helena Herngren Länsstyrelsen Södermanlands län

2 Innehåll SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4 MALENS EKOLOGI...4 Leken...5 UTBREDNING...5 Sverige...5 Båven... 5 Emån... 6 Möckeln... 6 Helge å... 6 Mälaren... 6 Hjälmaren... 7 Europa och världen...7 SYFTE...7 MATERIAL OCH METOD...8 PROVFISKE...8 GENPROVTAGNING...9 P.I.T.-TAGMÄRKNING...9 RESULTAT PROVFISKE Mal Övrig fångst P.I.T.-TAGMÄRKNING GENPROVTAGNING Sjöområde; Skebokvarn Sjöområde; Sparreholm Sjöområde; Uren Sjöområde; Edeby och Åbysjön DISKUSSION LITTERATUR OCH REFERENSER

3 Sammanfattning Malen är den största sötvattenslevande fisken i våra svenska vatten och en kvarleva från varmare perioder, ca år sedan. Den känns igen på sitt stora, platta huvud och de antennliknande skäggtömmarna på över- och underkäke. Malen är mörkgrå till gråspräcklig i färgen, med ljusare buk. Den lever i lugnflytande floder med angränsande vatten av grund- och översilningsområden, exempelvis gamla flodarmar. Reproduktionsområdena är vanliga runt vattendrags mynningsområden och leken sker när vattentemperaturen är mellan C. Malens yngel är mycket värmekrävande och därför har klimatet en stor roll vid leken i våra svenska vatten. Artens ursprungliga utbredning i världen sträcker sig från Tyskland till Aralsjön. Fram till mitten av 1980-talet var malen sällsynt och sårbar i Europa, men sedan dess har situationen förändrats positivt. Omfattande malodlingsverksamhet och utsättningar som pågått sedan 1970-talet har gjort att arten återhämtat sig och klassas idag som livskraftig. I Sverige är däremot malen mer sällsynta. Båven, med närliggande sjöar, i Södermanlands län är tillsammans med Emån och Möckeln de enda vattendragen i Sverige där malen finns kvar naturligt. Malen klassas i Sverige som akut hotad och bör därför uppmärksammas. Malförekomsten i Båven sprider sig över större delen av sjön men är vanligast i de närliggande sjöarna Kvarnsjön, Lillsjön och Hornsundssjön. Dessa sjöar har förbindelse med Båven via sund och utgör viktiga lek- och uppväxtsområden. Provfisket genomfördes mellan 20 augusti och 7 september, med syfte att kartlägga lek- och uppväxtområden samt testa ny fångstmetodik. Totalt provfiskades 55 lokaler och på 8 av dessa fångades mal. Totalt fångades 13 malar. Storleken varierade mellan 18 och 82 cm. Elva av tretton malar fångades i området runt Skebokvarn (Lillsjön, Hornsundssjön och Kvarnsjön). De två andra fångades i Skarvnäsviken respektive i Edebysjön. Malarna fångades på djup mellan ca 1,0-2,0 m vid underminerade stränder med kraftig vegetation av klibbal, vide och vass. Växtligheten i och på vattnet var ofta kraftig i form av näckrosor och nate. Under provfisket genomfördes även genprover och märkning med P.I.T.-tags. Ingen av malarna återfångades under provfisket. 3

4 Inledning Malens ekologi Malen är en mycket gammal art som är en kvarleva från varmare perioder, ca år sedan. Den känns igen på sitt stora, platta huvud och de antennliknande skäggtömmarna på över- och underkäke. Malen är mörkgrå till gråspräcklig med ljusare buk (Figur 1). Den kan förväxlas med laken, som dock är brunare och endast har en skäggtöm. Figur 1. Malen har ett brett huvud och en lång avsmalnande kropp. Den känns igen på skäggtömmarna och den lilla fenan på ryggen. Färgen kan variera något men den är ofta mörkt gråspräcklig över ryggen medan undersidan är något ljusare. Malar kan bli ända upp till 80 år och under den tiden når dem enorma storlekar. Exempelvis så var den största fångade mal i Europa 5 m lång och vägde 330 kg. Det största exemplaret från Sverige var 3,6 m lång och vägde 180 kg. Malen lever i lugnflytande floder med angränsande vatten av grund- och översilningsområden, exempelvis gamla flodarmar. Malens reproduktionsområden är vanliga runt vattendragets mynningsområden, där förhållandena är optimala. Närliggande sjöar som har anslutning till det rinnande vattnet utgör också viktiga uppväxtområden (ArtDatabanken, 2006). Mindre malar uppehåller sig ofta på grundare områden där de kan få skydd av växtlighet i och runt om vattnet. Viktiga ståndplatser består ofta av gråvidebuskage med nedhängande rötter som bildar bra skydd. 4

5 Stenblock och stockar i vattnet kan också utgöra bra ståndplatser. De mindre malarna påträffas oftast i grupp medan större exemplar lever enskilt och håller revir (Nathansson, 1998). Ett exempel på hur malarna utnyttjar den täta vegetationen är att man under dykning i Emån påträffade en mal som byggt en liten håla bland rötter och överhäng från videbuskaget där den gömde sig. Malen observerades under två dagar innan den simmade vidare (Nathansson, 1987). Leken Malen är en värmekrävande fisk och uppsöker lekplatserna när vattentemperaturen är omkring C. Leken sker när temperaturen är C på grunda, väl uppvärmda platser med riklig växlighet. Vanligtvis sker leken bland fina rötter som hänger i härvor ner i vattnet, ofta tillhörande buskar och träd av släktet Salix. Innan leken förbereder hanen ett bo, där honan fäster rommen på tunna rottrådar. I Emån sker leken vanligen från månadsskiftet juni-juli, medan den sker något senare i Båven. Detta beror på var sjön är belägen geografiskt (ArtDatabanken, 2006). Klimatet spelar en stor roll vid leken i våra svenska vatten och det är vanligen det som avgör om reproduktionen blir lyckad eller inte. Yngelöverlevnad sker inte varje år, utan endast år med riktigt varma somrar och en jämn och hög temperatur under en längre tid (ArtDatabanken, 2006). Kläckningen sker redan efter ca 3-4 dagar och de nykläckta ynglen är då väldigt känsliga. De behöver C för att överleva och komma igång att äta. Därför kan en snabb temperatursänkning efter leken leda till att ynglen dör. Den svenska malens tillväxt är långsammare än malar på sydligare breddgrader. Det medför att könsmognad inträder vid betydligt högre ålder (ArtDatabanken, 2006). Utbredning Sverige I Sverige förekommer idag endast tre naturliga bestånd av arten. Bestånden finns i Båven (Södermanland), Emån och Möckeln (Småland). Den är även återintroducerad i Helge ås nedre del, som rinner ifrån Möckeln. Förekomsten har under de senaste hundra åren förändrats negativt och arten klassas därför som akut hotad (CR) i senaste rödlistan (Gärdenfors, 2005) Huvudorsaken på tillbakagången är mänsklig påverkan i malens miljö. Till exempel, Torrläggningsföretag, vattenreglering, avledning av vatten, fysisk påverkan på strand- och bottenhabitat, samt föroreningar (ArtDatabanken, 2006). Det kalla svenska klimatet påverkar malens grundförutsättningar men ett varmare klimat bör gynna malen. I Södermanlands län har mal varit spridd i hela Nyköpingsåns vattensystem. Den förekom även i sjöarna Tisnaren och Hunn i Östergötlands län. De sista malobservationerna där gjordes i början av 1920-talet. Den sista fångade malen lär ha vägt runt 50 kilo, vilket visar att lyckad reproduktion troligtvis inte ägt rum sedan senare delen av 1800-talet (Nathansson, 1987). Trots att fiske bedrivits i sjöarna efter detta har ingen mal fångats. Mal har även funnits i Hjälmaren och Mälaren, men arten försvann med de sjösänkningar som genomfördes under början på 1900-talet. Enstaka malobservationer har rapporterats från Mälaren under senare år. Detta rör sig troligtvis om malar som satts ut illegalt. Båven Båven är en näringsfattig till svagt näringsfattig sjö, med klart vatten som är belägen i centrala Södermanland. Sjön sträcker sig över tre kommuner, Nyköpings-, Flens, och Gnesta kommun och utgör den största sjön i länet med en area på 62 km 2. Beståndet i Båven är förmodligen världens nordligaste malbestånd och bör därför påverkas mest av klimatet (Nathansson 1995). 5

6 Förekomsten av mal i sjön har tidigare undersökts via provfiske med mjärdar och långrev, men även via intervjuer av fiskerättsägare, fritidsfiskare och yrkesfiskare runt sjön. Det senaste provfisket gjordes 2004 och genomfördes med kräftmjärdar betade med fisk. Intervjuundersökningar (Nathansson, 1987) gjordes för att få en tydligare kunskap om spridning, storlek och reproduktionsplatser i sjön. Undersökningen visade att malförekomsten var vanligast i de närliggande sjöarna Hornsundssjön, Lillsjön och Edebysjön, Åbysjön. I Båvens norra delar, samt Inbåven var malen sällsynt eller inte förekommande enligt undersökningen. Yrkesfiske bedrevs fram till 1970-talet i delar Båven, bland annat i områdena kring Edebysjön - Åbysjön och Lillsjön - Hornsundssjön. Malar förekom och fångades då på långrev, i ryssja och i nät. Vid områdena kring Edebysjön - Åbysjön och Lillsjön Hornsundssjön ansågs malen vanlig, medan den i andra delar av sjön aldrig uppmärksammades. Yrkesfiskaren som bedrev sitt fiske runt Hornsundssjön Lillsjön och Kvarnsjön mellan , där beståndet ansågs som störst fångade ungefär 100 malar. (Nathansson, 1987) Efter det senaste århundradets tillbakagång i såväl utbredning som täthet kan nu tecken på återhämtning anas. Markägare och sportfiskare rapporterar numera kontinuerligt mal som bifångst vid olika fisken. Både större och mindre malar dyker upp med jämna mellanrum under sommarhalvåret. Ett annat tecken på att malbeståndet kan ha ökat är att malförekomst rapporterats från angränsande sjöar, där arten inte tidigare påträffats. Ett exempel är sjön Uren, där markägare har fått malar på mellan 0,4-3 kg som bifångst i kräftburar och i nät. En annan positiv sak är att inga utsättningar har gjorts i sjön. Beståndet har återhämtat sig av egen kraft. I Båven fångades år 1871 den största malen som rapporterats i Sverige. Malen var 3,6 m lång och vägde 180 kg. Emån Emån i Småland är troligen ett av de viktigaste vattendragen för malen i norra Europa. Trots det så har förekomsten av mal minskat på vissa sträckor i ån under de senaste 50 åren. Förr fanns mal i hela vattensystemet, medan den idag bara återfinns på enstaka sträckor. Orsaken till minskningen beror till stor del på mänsklig påverkan genom torrläggning av våtmarker. Flera varma somrar har gynnat malens reproduktion och Emån klassas idag som det starkaste beståndet i Sverige. Möckeln Möckeln, i Småland är ett annat vattendrag där malen finns naturligt. Även här har malens utbredning i närliggande sjöar minskat med tiden, men den återfinns fortfarande i några närliggande sjöar runt Möckeln. Beståndet av mal i Möckeln går att jämföra ungefär med det i Båven. Helge å Det finns även ett starkt bestånd av arten i Helge å, som har förbindelse med Möckeln. Där den är återinplanterad och förekommer i Helge ås nedre del. Fångster av mindre malar visar att utsättningsfisken har producerat avkommor vilket är mycket positivt. (ArtDatabanken, 2006) Mälaren Tidigare har mal funnits i Mälaren men idag är det osäkert om det finns något bestånd att tala om. De senaste åren har sportfiskare och yrkesfiskare lyckats fånga några malar. Det finns enstaka exemplar kvar i sjön som det ser ut, men det är fortfarande osäkert om hur stort beståndet är och om det finns några reproducerande individer i sjön. Positivt är att malarna som det talats om inte är några större exemplar. Orsaken till att arten ens finns i sjön är troligen att fisk flyttats illegalt från Båven. 6

7 Hjälmaren I Hjälmaren i Södermanlands län har malen funnits, men när vattennivån sänktes förstördes lekområdena. Enligt fiskeristyrelsens utredningskontor i Örebro ska Hjälmarens vattennivå ha sänkts med ca 1,3 m från 1888 fram till Denna sänkning medförde att lekområden förstördes och att arten dog ut efter en tid. Europa och världen Artens ursprungliga utbredningsområde sträcker sig från Tyskland till Aralsjön. Fram till mitten av 1980-talet bedömdes malen som sällsynt och sårbar i Europa men sedan dess har situationen förändrats positivt. Anledningen är en omfattande malodlingsverksamhet som pågått sedan talet. Det har resulterat i åtskilliga utsättningar, både i nya vatten och i vatten där arten funnits tidigare. Malen har introducerats i bland annat Frankrike, Spanien och Italien, där den etablerat sig snabbt. Därför klassas malbestånden i Europa idag som stabila och livskraftiga (ArtDatabanken, 2006). Syfte Syftet med provfisket var att få bättre information om var malen har sina lek- och uppväxtsområden. Det var även ett test av ny metodik för inventering av yngre malar. Genetiska prover samlades in till en undersökning av släktskap och eventuell inavel som genomförs av Fiskeriverket. Detta kommer inte att behandlas i denna uppsats. Märkning av malar med P.I.T.-tags påbörjades. Detta för långsiktig övervakning av malbeståndet men också för att se eventuell spridning. Inventeringen är en del av Länsstyrelsen arbete med hotade arter men även ett specialarbete för sista året på gymnasiet. 7

8 Material och metod Provfiske Inventeringen pågick från den 20 augusti fram till den 7 september och totalt inventerades 4 olika områden, Skebokvarn (V Båven), Sparreholm (NV Båven), Uren, Edebysjön och Åbysjön (SÖ Båven) (Figur 2). Områdena delades upp i 55 olika provfiskeplatser. Antalet provfiskeplatser per område varierade mellan 6 och 19 stycken. Uren, som har förbindelse med Båvens västra del var ett område som inte tidigare provfiskats med avseende för mal. Några lokaler runt Sparreholm och Skebokvarn var också helt nya. Olika områden fiskades under olika veckor och dagar. Första veckan genomfördes provfisket runt Skebokvarn, andra veckan runt Sparreholm och den sista veckan i Uren och i Edeby- och Åbysjön. Figur 2. De fyra provfiskade områdena. 8

9 Redskapen som användes var ålryssjor (Figur 3). Varje ryssja var 7 m lång och bestod av två strutar i varje ända och ett nät däremellan. Ingångsöppningen var 50 cm. Ryssjorna sammansattes i länkar, med 5-15 ryssjor i varje länk. I varje ände fästes ett plättankare (4 kg) som höll ryssjan sträckt. Redskapen var inte betade och lades på djup mellan 0,5 m och ca 3-4 m i strandnära zoner med riklig vegetation. Varje ansträngning sträckte sig över en natt förutom på några platser. Där fiskades samma lokal under två nätter i rad, men ryssjorna vittjades båda dagarna. Ryssjorna lades ut med hjälp av båt genom att dem backades ut. Dem förvarades i större murartråg i båten och löpte ut av sig självt relativt lätt när de skulle läggas i vattnet. Figur 3. Ryssjorna som användes vid provfisket. Vid malfångst genomfördes mätning, vägning, genprovtagning och märkning med P.I.T.-tags. Malarna dokumenterades även med foto. Övriga iakttagelser på malarna t.ex. skador antecknades. Provfiskeplatserna dokumenterades med GPS-koordinater, datum, vatten- och lufttemperatur samt väder. På många ställen uppskattades även max- och medeldjup. Områdena dokumenterades med fotografier. Genprovtagning Provtagningen gjordes genom att en liten del, ca 2x2 mm av fiskens bröstfena klipptes bort och lades i provrör med 96 % alkohol. Proverna skickades sedan till Fiskeriverket för släktskapsanalys (Figur 4). P.I.T.-tagmärkning Märkning med P.I.T.-tags (Passive Integrated Transponder) gjordes under de två första dagarna av provfisket och genomfördes av Jan-Erik Nathansson på Fiskeriverket. P.I.T.-tag är ett litet mikrochips som har ett individuellt nummer. Detta nummer kan avläsas med en skanner och på så vis får man reda på om återfångst sker i framtiden. Fisken bedövades med bensokain varefter chippet opererades in i fiskens buk genom ett litet snitt i huden med en kanyl. Efter detta lades fisken i ett tråg med vatten där den återhämtade sig. Figur 4. Genprover i form av fenbitar (2x2 mm) togs med en sax och en pincett och lades i provrör med sprit. 9

10 Resultat Provfiske Mal Totalt fångades 13 malar på 394 ansträngningar dvs. i genomsnitt fångades 0,03 malar per ansträngning. Fångst av mal gjordes på 8 av 55 lokaler (Figur 6). Elva av tretton malar fångades i området Skebokvarn (Lillsjön, Hornsundssjön och Kvarnsjön). De andra två malarna fångades i Skarvnäsviken (Sparreholm) respektive i Edebysjön. Största antalet malar på en lokal påträffades i Kvarnsjön (Kvarnsjön NV) där fyra malar fångades. Längden på malarna varierade mellan cm och vikterna mellan 0,2-4,2 kg (Figur 5). Medelvikt och medellängd på malarna var 1,99 kg och 54,2 cm. Alla malar utom två Lokalnamn Längd Vikt Lillsjön Ö; Gäversnäs 32,5 cm 0,225 kg Hornsundssjön NO; Mälby 38,0 cm 0,405 kg Lillsjön Ö; Gäversnäs 29,5 cm 0,195 kg Lillsjön SV; Uggelkärret 52,0 cm 0,835 kg Hornsundssjön,utloppet V 70,0 cm 2,38 kg Kvarnsjön NV 82,0 cm 4,18 kg Kvarnsjön NV 76,0 cm 3,36 kg Kvarnsjön NV 75,0 cm 3,35 kg Kvarnsjön NV 77,0 cm 3,31 kg Kvarnsjön SV 18,0 cm - Kvarnsjön SV 49,0 cm - Skarvnäsviken; V Viken 50,5 cm 1,45 kg Edebysjön; Hästö NO 55,0 cm 2,2 kg Figur 5. De fångade malarnas längd och vikt. vägdes. Orsaken var en skada på en av malarna och att vågen som användes inte var lämpad för den minsta malens storlek. Malarna fångades på djup mellan ca 1,0-2,0 m. Biotopen kring fångstplatserna bestod av underminerade stränder, där gungfly bildats och vide, klibbal och vass växte. Rötter och buskage från växtlighet på land hängde ofta ner i vattnet. Växtligheten i och på vattnet dominerades av näckrosor och nate. Övrig fångst Totalt fångades 15 olika arter under provfisket. De dominerande var abborre, björkna och signalkräfta medan fångst av ruda, gös, lake, braxen och sarv var enstaka (Figur 8). 10

11 Figur 6. Malfångst vid inventeringen 2007 P.I.T.-tagmärkning Totalt fångades 13 malar. Av dessa märktes 5 av malarna med P.I.T.-tags. Endast malar fångade vid Hornsundssjön/Lillsjönområdet märktes (Figur 7). Genprovtagning Genprover togs på alla fångade malar utom två. De malar som inte prover togs på var den minsta malen respektive den som hade flera sår på sidan som fick simma tillbaka snabbast möjligt. Figur 7. En av fem malar som märktes under provfisket. 11

12 Antal Artförekomst/område sutare större dammussla spetsig målarmussla signalkräfta sarv ruda mört mal lake gös gärs gädda braxen björkna abborre 0 Edeby Skebokvarn Lillsjön Sparreholm Figur 8. Bifångst i de olika provfiskade områdena. Uren Område 12

13 Sjöområde; Skebokvarn Områdesbeskrivning Området ligger i Båvens västra del och tillhör Flens kommun. Det delades upp i 19 olika lokaler och provfiskades mellan 20 och 24 augusti (Figur 9). Vattentemperaturen var ca 20ºC och den varmaste perioden under hela provfisket. Ryssjorna lades på djup mellan 1 till 4 m nära strandkanterna där vegetationen var kraftig. Vegetation, djup och bottensubstrat varierade på de olika lokalerna runt Skebokvarn. I Hornsundssjön, Lillsjön och Kvarnsjön dominerade botten av dy. Vegetationen i strandkanten bestod av tätvuxna Salixbuskar, vars rötter hängde ner i vattnet och bildade viktiga gömmor för mindre malar. I vattnet växte mycket nate och näckrosor. Strandzonerna var ofta underminerade och djupet var sällan över 3 m. Platserna utanför Kvarnsjön hade stenigare botten. Näckrosor och täta vassar var dominerande vattenvegetation men även natar var vanligare här än många andra platser. Vanligaste fångsten var kräfta och abborre. Malfångst I området fångades elva malar varav sex stycken i Kvarnsjön, två i Hornsundssjön och tre i Lillsjön (Figur 10). Vid lokalen Kvarnsjön NV fångades flest antal malar på en och samma lokal. Där fångades fyra malar på 10 ryssjor. Ingen mal fångades utanför Kvarnsjön. Området fiskades med 200 ansträngningar och fångsten av mal var 0,06 individer per ansträngning. Övrig fångst Förutom mal fångades även kräftor, abborre, björkna, gädda, sutare med flera (Figur 8). Figur 9. Lokaler som provfiskades runt Skebokvarn. På kartan är även fångst av mal utmärkt. 13

14 Nr Lokalnamn X-koordinater Y-koordinater Antal fångade malar 1 Hornsundssjön NO; Mälby Hornsundssjön, utloppet V Hornsundssjön, utloppet Ö Lillsjön N; Hemsta Lillsjön NO Lillsjön Ö; Gäversnäs Lillsjön SV; Uggelkärret Gärvesnäs S Dragnäsån, utlopp; Gäversnäs Dragnäsån, utlopp; Töverstaholm Töverstaholm SV Töverstaholm; Kråkholmen V Töverstaviken V; Kråkholmen Töverstaviken V Töverstaviken NV Kvarnsjön SO Kvarnsjön SV Kvarnsjön; Gäversnäs Kvarnsjön NV Hela området Figur 10. Tabellen visar antalet fångade malar för varje lokal samt den totala mängden fångade malar för område. I tabellen finns även GPS-koordinater och namn på lokalerna. Figur 11. Lokalerna runt Skebokvarn dominerades av vass, näckrosor och videbuskar. 14

15 Sjöområde; Sparreholm Områdesbeskrivning Området fiskades mellan 27 och 31 augusti och delades upp i 18 lokaler. Vädret förändrades och vattentemperaturen sjönk (16ºC) jämfört med tidigare vecka (20ºC). Miljön i området bestod av vassvikar där näckrosor bredde ut sig på vattenytan. Botten dominerades av dy där större stockar ofta låg. I Torparviken samt Skarvnäsviken var strandzonerna på vissa ställen underminerade. I övrigt var vegetationen ganska snarlik runt hela området. Alla lokaler och fångster av mal i detta område finns utmärkta på kartan (Figur 12). Malfångst Området fiskades med 103 ansträngningar och en mal fångades. Fångsten av mal var 0,01 individer per ansträngning. Malen fångades i Skarvnäsviken (Skarvnäsviken; V Viken). Tabellen på nästa sida visar namnen på alla lokaler samt antalet fångades malar på varje lokal (Figur 13). Övrig fångst Övrig artförekomst runt Sparreholm var främst signalkräfta, abborre, björkna och sutare men även enstaka individer av t.ex. Ruda, sarv och gärs (Figur 8). Figur 12. Lokaler som provfiskades runt Sparreholm. 15

16 Nr Lokalnamn X-koordinater Y-koordinater Antal fångade malar 1 Skarvnäsviken SO Skarvnäsviken V Skarvnäsviken; V Viken Skarvnäsviken; V Viken Skarvnäsviken; NV Skarvnäsviken N Sparreholm; mellan gamla och nya banvallen Sparreholm; mellan nya och gamla banvallen Sparreholm; under väg Sparreholm; Ö väg 57; Hembygdsgård Sparreholm; mellan nya och gamla banvallen Torparviken Ö Torparviken; Kyrkåns utlopp Torparviken NV Sparreholm; 100 m V badplats Sparreholm, 150 m Ö badplats Sparreholm; Hästö S Sparreholm; 500m NV om Boudden Hela området Figur 13. Tabellen visar antalet fångade malar för varje lokal samt den totala mängden fångade malar för området. I tabellen finns även GPS-koordinater och namn på lokalerna. Figur 14. Lokalerna runt Sparreholm dominerades av täta vassvikar med näckrosor och nate. Stenar och stockar i vattnet var vanligt också. 16

17 Sjöområde; Uren Områdesbeskrivning Uren ligger väster om Båven och hör till Flens kommun. Sjön har förbindelse med Båven via Forrsaån som rinner mellan Kyrkfjärden (Uren) och Kiviken (Båven). Provfisket genomfördes mellan 3 och 5 september och totalt fiskades 11 lokaler. Vädret blev sämre än tidigare och vattentemperaturen sjönk än mer (14ºC). Vegetationen i Uren dominerades av täta vassar, näckrosor och nate. På några platser växte även videbuskar som hängde ut över vattnet. Botten var stenig och större stenar var vanligt i vattnet. Provfiskeplatserna finns markerade på kartan(figur 15). Namn på alla lokaler ses i Figur 16. Malfångst Uren fiskades med 60 ansträngningar men ingen mal fångades. Övrig fångst De arter som fångades vid lokalerna i Uren var främst signalkräfta, abborre och mört (Figur 8) Figur 15. Lokaler som provfiskades i Uren. 17

18 Nr Lokalnamn X-koordinater Y-koordinater Antal fångade malar 1 Uren; Ekeby; Vik Uren; Ekeby; Vik Uren; Ekeby; Vik Uren; L Sundby SO Uren; L Sundby SV Uren; L Sundby Uren; Kyrkfjärden NV Uren; Kyrksundet S Uren; Kyrksundet N Uren; 250 m V om Kyrksundet Uren; vik N om Kyrksundet Hela området Figur 16. Tabellen visar namnet och GPS-koordinaterm för samtliga lokaler i Uren. Inga malar fångades i Uren. Figur 17. Uren dominerades av täta vassvikar där nate och näckrosor växte i vattnet. Sten i vattnet var vanligare här än andra provfiskeområden. Salixbuskar växte på några platser. 18

19 Sjöområde; Edeby och Åbysjön Områdesbeskrivning Edebysjön och Åbysjön ligger i Båvens östra del och tillhör Nyköpings kommun. Provfisket genomfördes mellan 6 och 7 september. Ryssjorna lades på djup mellan 0,8 och 2 m och vattentemperaturen var ca 14ºC. Sjöområdet bestod till största delen av vikar med täta näckrosstråk och vassbälten som bredde ut sig i strandzonerna. Salixbuskar förekom på många platser men framför allt i sundet mellan Edebysjön och Åbysjön. Stockar i vattnet förkom också på några lokaler. Provfiskeplatserna finns utmärkta på Figur 18. Malfångst Edeby- och Åbysjön fiskades med 31 ansträngningar och totalt fångades en mal (55 cm). Fångsten per ansträngning var 0,03 malar per ryssja. Fångsten gjordes under sista dagens provfiske vid lokalen Hästö SO (Edebysjön). Antalet fångade malar på varje lokal finns sammanställt i tabellen på nästa sida (Figur 19). Övrig fångst Förutom mal fångades främst abborre, björkna och signalkräfta i området. Ett mindre antal sutare, gäddor och gärsar fångades också (Figur 8). Figur 18. Lokaler som provfiskades i Edebysjön och Åbysjön. 19

20 Nr Lokalnamn X-koordinater Y-koordinater Antal fångade malar 1 Edebysjön; Lötviken Edebysjön; 400 m NO om Rosenlund Åbysjön; Utloppet Åbysjön NV Edebysjön; Fiskarkärret Edebysjön; Hästö NO Hela området Figur 19. Tabellen visar antalet fångade malar för varje lokal samt den totala mängden fångade malar för området. I tabellen finns även GPS-koordinater och namn på lokalerna. Figur 20. Sundet mellan Edeby- och Åbysjön. Vegetationen i området dominerades av videbuskar, vass och näckrosor. Stockar i vattnet från bland annat gamla bryggor fanns också. 20

21 Diskussion Anledningen att ålryssjor användes var på grund av att resultatet vid provfiske med mjärdar varit ganska dåligt. En studie, där en mal och en mjärde placerats i ett akvarium och filmats under en natt, visade att malarna lätt kan simma in och ut ur en mjärde. Under natten simmade malen in och ut 12 gånger (Nathansson). Fisket med ålryssjor var både smidigt och effektivt. De var lätta att sammankoppla och tog inte så jättestor plats i båten då de gick att placera i stora murartråg. Enda nackdelen skulle kunna vara att de var något knepiga att öppna för att ta ut fångsten. Malfångsterna dominerade under den första delen av inventeringen och orsaken att de avtog kan ha varit ett kraftigt väderomslag till det kallare. Tiden räckte inte riktigt till heller. Det hade varit intressant att se om resultatet varit bättre vid Edeby om fisket bedrivits under flera dagar. Lite funderingar dök även upp under inventeringen. Bland annat så spekulerades det i om malar undvek att simma in i ryssjorna då kräftor fanns i dem. Eventuellt framtida provfiskeplatser observerades också. Undersökningar under fiskets gång så som mätning, vägning, genprovtagning och märkning fungerade bra och genomfördes på ett så skonsamt sätt som möjligt för fiskarna. Vid vägning lades dem i en fuktig karpsäck för att skadas så lite som möjligt. Fisken var lätthanterlig och inga skador uppstod. Märkning av mal har gjorts tidigare men vid denna inventering skedde ingen återfångst. Uren Inventeringen i sjön Uren genomfördes tyvärr utan resultat. Orsaken kan ha varit ett snabbt väderomslag, från 20ºC och solsken, till 14-15ºC och regn. Resultatet blev att vattentemperaturen sjönk markant vilket troligtvis gjorde fiskarna mindre aktiva. Ett genprov från Uren hade varit intressant, då man kunde ha fått en uppfattning om det sker reproduktion i Urens vattensystem eller om malarna simmar via sundet och reproduktionen sker i Båven. 21

22 Litteratur och Referenser Internet Emåförbundets hemsida Eskilstuna Kuriren, tidningsartikel om malfångst i Båven, 2=160 Fiskeriverkets hemsida, fakta om mal 410e html Katrineholms Kuriren, tidningsartikel om malen i Båven, Länsstyrelsen Kalmar län, Sammanfattning av malprovfiske i Emån 2006, AB559D900D5D/72332/nvnytt_sid48.pdf Litteratur Bjelkstrand L, Malen i Båvenområdet, inventering av tre lokaler i båvenområdet augustiseptember Länsstyrelsen i Södermanlands län. Borger T & Kjellberg A, Malprovfiske Emån 2006, Länsstyrelsen Kalmar län, Meddelande nr 2006:16 Gärdenfors U., (red) 2005; Rödlistade arter i Sverige The red list of Swedish Species, ArtDatabanken, SLU Uppsala. Lessmark O, Malprovfiske i Möckeln 2007, Meddelande nr 2008:03. Länsstyrelsen i Kronobergs län. Nathansson, J. E., Gustafson R & Ohlsson L, Malens biotopval i Sverige, Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm Nr 8, Nathansson, J. E., Malens utbredning i Sverige. Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm Nr 1, Nathansson, J. E., Malens reproduktions- och uppväxtplatser i Sverige samt förslag till åtgärder för dess överlevnad. Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm Nr 3, Nathansson, J. E., & Prestegaard T, Slutrapport Släktskapsanalys och beståndsidentifiering av mal (Silurus glanis), en studie från nedre Helgeå, Fiskeriverket Drottningholm

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 26 Meddelande 26:16 MALPROVFISKE EMÅN 26 Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 15 Meddelande

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 113-829, Meddelande 214:6 Text: Olof Lessmark SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN SOMMARTEMPERATURENS

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):

Läs mer

Rämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson

Rämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson 1. Inledning Rämshyttans fiskevårdsområde ligger på gränsen mellan kommunerna Borlänge, Ludvika och Säter i Dalarna (se figur 1). De tre kommunerna

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Provfiske efter mal i Nedre Helgeån 2012

Provfiske efter mal i Nedre Helgeån 2012 Provfiske efter mal i Nedre Helgeån 2012 Vattenriket i fokus 2013:02 Jonas Dahl januari 2013 1 Titel: Provfiske efter mal i Nedre Helgeån 2012 Utgiven av: Biosfärkontoret Kristianstads Vattenrike Författare:

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF FISKEVÅRDEN Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF Historik Fiskevården i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO (tidigare Furusjöns, Kiasjöns och Badebodaåns gemensamhetsfiske fram till 1967) har historiskt

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Siklöja Coregonus albula Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Siklöja Vänern, Vättern och Mälaren UTBREDNINGSOMRÅDE Utbredningen omfattar knappt 2/3 av

Läs mer

Redovisning av delprojekt: Trolling

Redovisning av delprojekt: Trolling ALLMÄNT Redovisning av delprojekt: Trolling Trollingfiske Trollingfiske handlar om att dra beten efter en båt på olika djup och med varierande hastighet. Trolling handlar om att hitta fisk. Presentera

Läs mer

UTFÖRT AV: Gulhan Sert, Elin Jakobsson, Robert Gadomski, Emelie Kinbom HANDLEDARE: Björn Nelehag

UTFÖRT AV: Gulhan Sert, Elin Jakobsson, Robert Gadomski, Emelie Kinbom HANDLEDARE: Björn Nelehag UTFÖRT AV: Gulhan Sert, Elin Jakobsson, Robert Gadomski, Emelie Kinbom HANDLEDARE: Björn Nelehag Innehållsförteckning INLEDNING...3 FAKTA OM ALBYSJÖN...4 TYRESÖ FISKEVÅRDSFÖRENING...5 ABBORRE...6 BJÖRKNA...7

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Provfiskeundersökning i sjön Fysingen

Provfiskeundersökning i sjön Fysingen Provfiskeundersökning i sjön Fysingen 2003 En rapport av: Patrik Lindberg Fredrik Nöbelin Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Material och metoder...3

Läs mer

Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO)

Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO) Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO) Beslut om att anta föreliggande dokument har fattats på Munksjön-Rocksjöns FVO årsstämma 2014-05-05. De ändrade reglerna gäller

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.

Läs mer

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten - Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,

Läs mer

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Lunds kommun Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2012-03-02 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till NORS Nationellt

Läs mer

Fiskvandring i Smedjeån

Fiskvandring i Smedjeån 1 Fiskvandring i Smedjeån Lagan vid förra sekelskiftet Foton från Gamla Laholms årsbok 2010 2 Utbyggnad av vattenkraft Laholms kraftverk 1932 Fiskvandring i Smedjeån Majenfors 1907 Bassalt 1010 Knäred

Läs mer

ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk

ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk Åldersbestämning av fisk Fiskar är växelvarma djur och de växer i längd under hela sitt liv. Tillväxten följer årstidsväxlingarna. Under sommaren är tillväxten snabb och det

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Greger Jonsson Hushållningssällskapet 2007-01-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

rapport 2010/4 underlag för fiskefredning

rapport 2010/4 underlag för fiskefredning rapport 2010/4 underlag för fiskefredning Fiskrekrytering i tre grunda havsvikar i Gräsö södra skärgård 2010 Johan Persson och Tomas Loreth Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult,

Läs mer

Medlemsbrev hösten 2007

Medlemsbrev hösten 2007 Smara/Burvik den 7 oktober 2007 Medlemsbrev hösten 2007 Innehåll: Utvärdering av klipp-erfarenheter. Medlemsläget. Planering för 2008. Brev från Klipp-Peter. Kära Sottern-vänner! Vi har satt oss ner och

Läs mer

Flik 5. Regleringar av fiske. Fiskelagen. 20 Uppdaterad: 2015-10-29

Flik 5. Regleringar av fiske. Fiskelagen. 20 Uppdaterad: 2015-10-29 Flik 5 Regleringar av fiske Som fisketillsynsman har man många regler att hålla reda på och som ska tillsynas. I Sverige finns det tre olika nivåer av statliga regler. I grunden finns det lagar vilka stiftas

Läs mer

SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN

SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN Historik En del äldre uppgifter från bildandet av Furusjön, Kiasjön och Badebodaåns gemensamhetsfiske från början av 1940-talet visar att ett visst sportfiske förekom redan

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda. Sommaren 2010 En medlemstidning från Svenska Gäddklubben Nicka filosoferar Det är hugget som lockar, så att ryggmärgen vibrerar. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Läs mer

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation rapport / årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation Johan Persson, Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Johan Persson,

Läs mer

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska

Läs mer

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s I n v e n t e r i n g a v g r o d d j u r o c h a m f i b i e r P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Foto Örnborg Kyrkander Örnborg Kyrkander Biologi

Läs mer

Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Bra för natur och människor. Vattenmyndigheten, Hanöbukten 2013-02-26

Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Bra för natur och människor. Vattenmyndigheten, Hanöbukten 2013-02-26 Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Vattenmyndigheten, Hanöbukten 2013-02-26 Helgeå (4725 km 2 ) Skånes största vattendrag (3 Län, 14 Kommuner) Det vattendrag som släpper ut mest N & P i Hanöbukten

Läs mer

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Bruna vatten Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Varför är vattnet brunt? Vattenfärgen bestäms framför allt av humushalten men även järnhalten. Humus består av lösta organiska

Läs mer

Rymman respektive Dyvran

Rymman respektive Dyvran Rymman respektive Dyvran Översiktlig beskrivning Rymman och Dyvran är vattensystem som återfinns inom fvof. norra delar. Denna beskrivning berör enbart de delar som ingår inom Mora/Våmhus fvof., vilket

Läs mer

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens författningssamling HVMFS FIFS 1994:14 Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 1994:14) om märkning och utmärkning av fiskeredskap 1 Senast uppdaterad 2011-07-01 Observera att endast

Läs mer

Fiske i 2014/15. Östersjön Boarumegöl Emån Försjön Hummeln Hägern Hällesjöarna Kvillen Marströmmen Mösjön Sjöhorvan Skiren Virån

Fiske i 2014/15. Östersjön Boarumegöl Emån Försjön Hummeln Hägern Hällesjöarna Kvillen Marströmmen Mösjön Sjöhorvan Skiren Virån Fiske i 2014/15 Östersjön Boarumegöl Emån Försjön Hummeln Hägern Hällesjöarna Kvillen Marströmmen Mösjön Sjöhorvan Skiren Virån Sportfiske i Oskarshamn Oskarshamns kommun är omgärdat av spännande fiskevatten.

Läs mer

Nätprovfisken i Hallands län 2009 Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar

Nätprovfisken i Hallands län 2009 Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar Nätprovfisken i Hallands län 9 Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar Nätprovfisken i Hallands län 9. Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Länsstyrelsen i Hallands län Enheten för naturvård

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Störar. Stjärtfena hajlik, övre fliken betydligt större än nedre

Störar. Stjärtfena hajlik, övre fliken betydligt större än nedre Störar Stjärtfena hajlik, övre fliken betydligt större än nedre Fem rader med stora benplattor: längs ryggraden, mellan rygg och kroppssidorna samt mellan kroppssidorna och buken. Fyra skäggtömmar framför

Läs mer

Lägesrapport för projektet Utveckling av förvaltningen av signalkräfta. FIVs Dnr 31-3355-09, inom ramen för Europeiska fiskerifonden.

Lägesrapport för projektet Utveckling av förvaltningen av signalkräfta. FIVs Dnr 31-3355-09, inom ramen för Europeiska fiskerifonden. (8) 1 Datum 2010-10-21 Beteckning Handläggare Ert Datum Er beteckning Lennart Edsman & Alfred Sandström Till: Länsstyrelsen i Jönköpings län Lägesrapport för projektet Utveckling av förvaltningen av signalkräfta.

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands

Läs mer

Projektplan. Projektnamn: Projektägare: Dokumenthistorik 1(7) PA 1. Pike-reg Munksjön. Länsstyrelsen i Jönköpings län

Projektplan. Projektnamn: Projektägare: Dokumenthistorik 1(7) PA 1. Pike-reg Munksjön. Länsstyrelsen i Jönköpings län 1(7) Projektplan Projektnamn: Pike-reg Munksjön Projektägare: Länsstyrelsen i Jönköpings län Dokumenthistorik Datum Ändringar & kommentarer 2011-10-14 Dokumentet upprättades PROJEKTiL LstIT ver 1.4 (källa

Läs mer

PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor, 2015-03-24

PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor, 2015-03-24 Provtagning Arlanda Valloxen Horssjön Håtuna Kättstabäcken Halmsjön Märstaån Steningeviken Botele udd Skarven Rosersbergviken vatten fisk Görväln PFOS-belastning PFOS (kg/år) PFASs (kg/år) referens Broby

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Potamogetonfloran i Hedemora

Potamogetonfloran i Hedemora Potamogetonfloran i Hedemora Håkan Persson Inledning Hedemora kommun består av socknarna Hedemora, Garpenberg och Husby. Kommunen kan väl sägas vara ett av de rikaste områdena i Dalarna när det gäller

Läs mer

Flyttning av grönling, Höje å 1999-2002 Lunds kommun

Flyttning av grönling, Höje å 1999-2002 Lunds kommun Flyttning av grönling, Höje å 1999-2002 Lunds kommun Lund 2002-11-21 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com Innehåll

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

Konsekvensanalys för biomanipulation av Vallentunasjön

Konsekvensanalys för biomanipulation av Vallentunasjön 2010-01-22 Version 1.3 Konsekvensanalys för biomanipulation av Vallentunasjön Denna sammanställning avser att tydliggöra både mer sannolika och mindre sannolika effekterna av den planerade biomanipuleringen

Läs mer

Ännu inte under delmålet 100. 107 människor drunknade 2008 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning 350 - 300 - 250 - 200 - 150 -

Ännu inte under delmålet 100. 107 människor drunknade 2008 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning 350 - 300 - 250 - 200 - 150 - Drunkningsolyckor Ännu inte under delmålet 100 107 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 107 personer omkommit i vattenoch isolyckor under. Det är fyra fler

Läs mer

Fritidsfisket i Vättern 2010

Fritidsfisket i Vättern 2010 Fritidsfisket i Vättern 2010 Sammanställning av enkätsvar och fältobservationer Rapport nr 114 från Vätternvårdsförbundet - i samverkan med länsstyrelsernas fiskefunktioner Rapport nr 114 från Vätternvårdsförbundet

Läs mer

Fiskevårdsplan för Rönneåns nedre del, med inriktning på lax och havsöring

Fiskevårdsplan för Rönneåns nedre del, med inriktning på lax och havsöring Fiskevårdsplan för Rönneåns nedre del, med inriktning på lax och havsöring Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon:

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Genomförande

Läs mer

Miljömålen på ny grund

Miljömålen på ny grund Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Reviderad version av rapport 6420 rapport 6433 maj 2011 figur 1 Sveriges utsläpp av växthusgaser 1990 2009

Läs mer

Dom kallar oss metare. Johan Tikkanen

Dom kallar oss metare. Johan Tikkanen Dom kallar oss metare Johan Tikkanen Dom kallar oss metare Johan Tikkanen Ansvarig för allt innehåll, rättighetsinnehavare och producent av denna bok är Johan Tikkanen Denna bok är skapad med webbtjänsten

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Hummer, fiskeregler och biologi. Så här lever hummern och så här fiskar du rätt

Hummer, fiskeregler och biologi. Så här lever hummern och så här fiskar du rätt Hummer, fiskeregler och biologi Så här lever hummern och så här fiskar du rätt Hummern, eller som den även kallas Havets svarta guld, är omgärdad av myter och sägner. Fisket efter hummer är djupt rotat

Läs mer

Dokumentation av gemensam studieresa i Västerås med omnejd med vattenvårdsförbunden för Vänern, Vättern och Mälaren 18-19 september 2013

Dokumentation av gemensam studieresa i Västerås med omnejd med vattenvårdsförbunden för Vänern, Vättern och Mälaren 18-19 september 2013 Dokumentation av gemensam studieresa i Västerås med omnejd med vattenvårdsförbunden för Vänern, Vättern och Mälaren 18-19 september 2013 Idén till en gemensam studieresa kläcktes av Mats Rydgård och Agneta

Läs mer

Beskrivning av förväntade effekter av återintroduktion av mal i nedre delen av Skräbeåns vattensystem

Beskrivning av förväntade effekter av återintroduktion av mal i nedre delen av Skräbeåns vattensystem Beskrivning av förväntade effekter av återintroduktion av mal i nedre delen av Skräbeåns vattensystem Vid framtagandet av denna rapport har bidragit: Mikael Svensson, MS Naturfakta Anders Kjellberg, Fiskeridirektör

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

Vill du veta mer? Studiematerial till Flickan och havssköldpaddan. Havssköldpaddor. Sämre fångster för fiskare i Afrika

Vill du veta mer? Studiematerial till Flickan och havssköldpaddan. Havssköldpaddor. Sämre fångster för fiskare i Afrika Studiematerial till Flickan och havssköldpaddan Vill du veta mer? av Mikael Cullberg och Robert Jakobsson Havssköldpaddor Det finns sex olika slags havssköldpaddor. De lever mest i varma hav, men vissa

Läs mer

Åtgärdsområde 010 Bolån

Åtgärdsområde 010 Bolån Åtgärdsområde Bolån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+!. [_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske

Läs mer

Bakgrund. Metod. arter som. Vattenmiljöerna som. dammen bedömde inte heller. Tyréns AB.

Bakgrund. Metod. arter som. Vattenmiljöerna som. dammen bedömde inte heller. Tyréns AB. Inventering av Alnarpsån och Stations sdammen i Åkarp med avseendee på skyddsvärda arterr i vattenmiljöer. Marika Stenberg, Pia Hertonsson och Per Nyström, På uppdrag av Tyréns AB, augusti 2011 Bakgrund

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

Fodring av sälar för att minska skador i närliggande fiskeredskap

Fodring av sälar för att minska skador i närliggande fiskeredskap Fodring av sälar för att minska skador i närliggande fiskeredskap Projekt Säl, skarv och redskapsutveckling, Kustlaboratoriet i samarbete med Hälsingefiskarnas fiskeförening Sara Königson och Sven-Gunnar

Läs mer

Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N. Kungsbackaåns vattenvårdsförbund

Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N. Kungsbackaåns vattenvårdsförbund Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N Kungsbackaåns vattenvårdsförbund 2 På väg mot hav och fjord GÖTEBORG Mölnlycke Björröd Bollebygd Benareby Stora Bugärde Rävlanda Kållered Eskilsby och Snugga Hällingsjö

Läs mer

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2011-05-18 på Hotell Nostalgi, Motala

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2011-05-18 på Hotell Nostalgi, Motala Nr 2/2011 Sida 1/8 Linda Englund Vätternvårdsförbundet Tel 036-39 52 60 Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2011-05-18 på Hotell Nostalgi, Motala 14. Mötets öppnande Ordförande öppnade

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2015

Västmanlands länmånad 12 2015 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

En kort historia om hur fiskevårdsprojektet framskridit genom åren

En kort historia om hur fiskevårdsprojektet framskridit genom åren En kort historia om hur fiskevårdsprojektet framskridit genom åren C:A 98-03-20 Vi skickade första utkastet på ansökan till Länsstyrelsen. 98-04 98-08 Med jämna mellanrum kontaktade vi Länsstyrelsen för

Läs mer

1. Tillståndet gäller från dagen för beslutet till och med den 14 juni 2020.

1. Tillståndet gäller från dagen för beslutet till och med den 14 juni 2020. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Dittrich Söderman, Hanna Tel: 010-698 1517 Hanna.dittrich-soderman @naturvardsverket.se BESLUT 2015-06-25 Ärendenr: NV-03409-15 Tillstånd att fånga, sändarmärka

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09 Högskoleverket Delprov DTK 2005-04-09 2 ALKOHOLFÖRSÄLJNING Folkmängden i de redovisade länderna 1995. Miljoner invånare. Land Invånare (miljoner) Liter 100-procentig alkohol/inv. Försäljningen av alkoholhaltiga

Läs mer

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE Lekfärgad hanlax Inför leken mognar hanlaxens färg allt mer, ibland till och med åt det svarta hållet, och skinnet blir robustare. Kulören varierar från olika

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Uppsala, den 9 oktober 2008. Myggbekämpning 2008

Uppsala, den 9 oktober 2008. Myggbekämpning 2008 Uppsala, den 9 oktober 2008 Myggbekämpning 2008 Sammanfattning 2008 genomfördes tre myggbekämpningsinsatser. Den första bekämpningen omfattade 49 ha av Hallsjön, Huddunge, som svämmades över efter en regnig

Läs mer

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Utveckling av fisket efter signalkräfta - hur ska man optimera fisket och förutsäga risken för populationskollapser? Fas 1

Utveckling av fisket efter signalkräfta - hur ska man optimera fisket och förutsäga risken för populationskollapser? Fas 1 Utveckling av fisket efter signalkräfta - hur ska man optimera fisket och förutsäga risken för populationskollapser? Fas 1 Uppföljningsrapport till projekt delfinansierat av Europeiska fiskerifonden 2007-2013

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Fiskevårdsplan. Bergsjöns FVO. Styrelsen

Fiskevårdsplan. Bergsjöns FVO. Styrelsen Fiskevårdsplan Bergsjöns FVO Styrelsen Version 2014 Förord Området ligger efter Sagavägen (Ö-vik -Norge) cirka 2mil väster om Dikanäs, samt 12 mil norr Vilhelmina tätort. Fisket omfattar sjöarna Saksensjön,

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Fiske längs Bergslagsleden. Aira kommunikation www.aira.se

Fiske längs Bergslagsleden. Aira kommunikation www.aira.se Fiske längs Bergslagsleden Aira kommunikation www.aira.se Inledning Uppdraget har bestått i att undersöka vilka möjligheter som 8inns att 8iska längs Bergslagsleden. Många vandrare efterfrågar möjligheten

Läs mer

Meddelande om beslut: 2010-06-11 Journalnr: 2010-785 Projekttid: 2010-12-15-2012-09-01. 75 000 kr (LAG) 107 000 kr (ideellt arbete)

Meddelande om beslut: 2010-06-11 Journalnr: 2010-785 Projekttid: 2010-12-15-2012-09-01. 75 000 kr (LAG) 107 000 kr (ideellt arbete) Ärendeuppgifter Projektnamn: Fiske i Södralappland Meddelande om beslut: 2010-06-11 Journalnr: 2010-785 Projekttid: 2010-12-15-2012-09-01 Beviljat bidrag: 175 000 kr (Leader) 75 000 kr (LAG) 107 000 kr

Läs mer

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK Örebro WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 019/17 89 50 2 SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Fiskevårdsområden och kräftor juridiska aspekter

Fiskevårdsområden och kräftor juridiska aspekter Fiskevårdsområden och kräftor juridiska aspekter Vad säger lagen Vad säger stadgarna Vem äger kräftorna Vem får fiska Vilka beslut kan man ta Björn Tengelin Version maj 2002 Projekt Astacus 1 Innehåll

Läs mer

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka Närke; Tysslinge socken; Tysslinge 29:2 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning

Läs mer