Malprovfiske i Båven 2007 Projektarbete genomfört av:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Malprovfiske i Båven 2007 Projektarbete genomfört av:"

Transkript

1 Malprovfiske i Båven 2007 Projektarbete genomfört av: Rickard Gustavsson Sävenfors vattenbruksskola Handledare: Helena Herngren Länsstyrelsen Södermanlands län

2 Innehåll SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4 MALENS EKOLOGI...4 Leken...5 UTBREDNING...5 Sverige...5 Båven... 5 Emån... 6 Möckeln... 6 Helge å... 6 Mälaren... 6 Hjälmaren... 7 Europa och världen...7 SYFTE...7 MATERIAL OCH METOD...8 PROVFISKE...8 GENPROVTAGNING...9 P.I.T.-TAGMÄRKNING...9 RESULTAT PROVFISKE Mal Övrig fångst P.I.T.-TAGMÄRKNING GENPROVTAGNING Sjöområde; Skebokvarn Sjöområde; Sparreholm Sjöområde; Uren Sjöområde; Edeby och Åbysjön DISKUSSION LITTERATUR OCH REFERENSER

3 Sammanfattning Malen är den största sötvattenslevande fisken i våra svenska vatten och en kvarleva från varmare perioder, ca år sedan. Den känns igen på sitt stora, platta huvud och de antennliknande skäggtömmarna på över- och underkäke. Malen är mörkgrå till gråspräcklig i färgen, med ljusare buk. Den lever i lugnflytande floder med angränsande vatten av grund- och översilningsområden, exempelvis gamla flodarmar. Reproduktionsområdena är vanliga runt vattendrags mynningsområden och leken sker när vattentemperaturen är mellan C. Malens yngel är mycket värmekrävande och därför har klimatet en stor roll vid leken i våra svenska vatten. Artens ursprungliga utbredning i världen sträcker sig från Tyskland till Aralsjön. Fram till mitten av 1980-talet var malen sällsynt och sårbar i Europa, men sedan dess har situationen förändrats positivt. Omfattande malodlingsverksamhet och utsättningar som pågått sedan 1970-talet har gjort att arten återhämtat sig och klassas idag som livskraftig. I Sverige är däremot malen mer sällsynta. Båven, med närliggande sjöar, i Södermanlands län är tillsammans med Emån och Möckeln de enda vattendragen i Sverige där malen finns kvar naturligt. Malen klassas i Sverige som akut hotad och bör därför uppmärksammas. Malförekomsten i Båven sprider sig över större delen av sjön men är vanligast i de närliggande sjöarna Kvarnsjön, Lillsjön och Hornsundssjön. Dessa sjöar har förbindelse med Båven via sund och utgör viktiga lek- och uppväxtsområden. Provfisket genomfördes mellan 20 augusti och 7 september, med syfte att kartlägga lek- och uppväxtområden samt testa ny fångstmetodik. Totalt provfiskades 55 lokaler och på 8 av dessa fångades mal. Totalt fångades 13 malar. Storleken varierade mellan 18 och 82 cm. Elva av tretton malar fångades i området runt Skebokvarn (Lillsjön, Hornsundssjön och Kvarnsjön). De två andra fångades i Skarvnäsviken respektive i Edebysjön. Malarna fångades på djup mellan ca 1,0-2,0 m vid underminerade stränder med kraftig vegetation av klibbal, vide och vass. Växtligheten i och på vattnet var ofta kraftig i form av näckrosor och nate. Under provfisket genomfördes även genprover och märkning med P.I.T.-tags. Ingen av malarna återfångades under provfisket. 3

4 Inledning Malens ekologi Malen är en mycket gammal art som är en kvarleva från varmare perioder, ca år sedan. Den känns igen på sitt stora, platta huvud och de antennliknande skäggtömmarna på över- och underkäke. Malen är mörkgrå till gråspräcklig med ljusare buk (Figur 1). Den kan förväxlas med laken, som dock är brunare och endast har en skäggtöm. Figur 1. Malen har ett brett huvud och en lång avsmalnande kropp. Den känns igen på skäggtömmarna och den lilla fenan på ryggen. Färgen kan variera något men den är ofta mörkt gråspräcklig över ryggen medan undersidan är något ljusare. Malar kan bli ända upp till 80 år och under den tiden når dem enorma storlekar. Exempelvis så var den största fångade mal i Europa 5 m lång och vägde 330 kg. Det största exemplaret från Sverige var 3,6 m lång och vägde 180 kg. Malen lever i lugnflytande floder med angränsande vatten av grund- och översilningsområden, exempelvis gamla flodarmar. Malens reproduktionsområden är vanliga runt vattendragets mynningsområden, där förhållandena är optimala. Närliggande sjöar som har anslutning till det rinnande vattnet utgör också viktiga uppväxtområden (ArtDatabanken, 2006). Mindre malar uppehåller sig ofta på grundare områden där de kan få skydd av växtlighet i och runt om vattnet. Viktiga ståndplatser består ofta av gråvidebuskage med nedhängande rötter som bildar bra skydd. 4

5 Stenblock och stockar i vattnet kan också utgöra bra ståndplatser. De mindre malarna påträffas oftast i grupp medan större exemplar lever enskilt och håller revir (Nathansson, 1998). Ett exempel på hur malarna utnyttjar den täta vegetationen är att man under dykning i Emån påträffade en mal som byggt en liten håla bland rötter och överhäng från videbuskaget där den gömde sig. Malen observerades under två dagar innan den simmade vidare (Nathansson, 1987). Leken Malen är en värmekrävande fisk och uppsöker lekplatserna när vattentemperaturen är omkring C. Leken sker när temperaturen är C på grunda, väl uppvärmda platser med riklig växlighet. Vanligtvis sker leken bland fina rötter som hänger i härvor ner i vattnet, ofta tillhörande buskar och träd av släktet Salix. Innan leken förbereder hanen ett bo, där honan fäster rommen på tunna rottrådar. I Emån sker leken vanligen från månadsskiftet juni-juli, medan den sker något senare i Båven. Detta beror på var sjön är belägen geografiskt (ArtDatabanken, 2006). Klimatet spelar en stor roll vid leken i våra svenska vatten och det är vanligen det som avgör om reproduktionen blir lyckad eller inte. Yngelöverlevnad sker inte varje år, utan endast år med riktigt varma somrar och en jämn och hög temperatur under en längre tid (ArtDatabanken, 2006). Kläckningen sker redan efter ca 3-4 dagar och de nykläckta ynglen är då väldigt känsliga. De behöver C för att överleva och komma igång att äta. Därför kan en snabb temperatursänkning efter leken leda till att ynglen dör. Den svenska malens tillväxt är långsammare än malar på sydligare breddgrader. Det medför att könsmognad inträder vid betydligt högre ålder (ArtDatabanken, 2006). Utbredning Sverige I Sverige förekommer idag endast tre naturliga bestånd av arten. Bestånden finns i Båven (Södermanland), Emån och Möckeln (Småland). Den är även återintroducerad i Helge ås nedre del, som rinner ifrån Möckeln. Förekomsten har under de senaste hundra åren förändrats negativt och arten klassas därför som akut hotad (CR) i senaste rödlistan (Gärdenfors, 2005) Huvudorsaken på tillbakagången är mänsklig påverkan i malens miljö. Till exempel, Torrläggningsföretag, vattenreglering, avledning av vatten, fysisk påverkan på strand- och bottenhabitat, samt föroreningar (ArtDatabanken, 2006). Det kalla svenska klimatet påverkar malens grundförutsättningar men ett varmare klimat bör gynna malen. I Södermanlands län har mal varit spridd i hela Nyköpingsåns vattensystem. Den förekom även i sjöarna Tisnaren och Hunn i Östergötlands län. De sista malobservationerna där gjordes i början av 1920-talet. Den sista fångade malen lär ha vägt runt 50 kilo, vilket visar att lyckad reproduktion troligtvis inte ägt rum sedan senare delen av 1800-talet (Nathansson, 1987). Trots att fiske bedrivits i sjöarna efter detta har ingen mal fångats. Mal har även funnits i Hjälmaren och Mälaren, men arten försvann med de sjösänkningar som genomfördes under början på 1900-talet. Enstaka malobservationer har rapporterats från Mälaren under senare år. Detta rör sig troligtvis om malar som satts ut illegalt. Båven Båven är en näringsfattig till svagt näringsfattig sjö, med klart vatten som är belägen i centrala Södermanland. Sjön sträcker sig över tre kommuner, Nyköpings-, Flens, och Gnesta kommun och utgör den största sjön i länet med en area på 62 km 2. Beståndet i Båven är förmodligen världens nordligaste malbestånd och bör därför påverkas mest av klimatet (Nathansson 1995). 5

6 Förekomsten av mal i sjön har tidigare undersökts via provfiske med mjärdar och långrev, men även via intervjuer av fiskerättsägare, fritidsfiskare och yrkesfiskare runt sjön. Det senaste provfisket gjordes 2004 och genomfördes med kräftmjärdar betade med fisk. Intervjuundersökningar (Nathansson, 1987) gjordes för att få en tydligare kunskap om spridning, storlek och reproduktionsplatser i sjön. Undersökningen visade att malförekomsten var vanligast i de närliggande sjöarna Hornsundssjön, Lillsjön och Edebysjön, Åbysjön. I Båvens norra delar, samt Inbåven var malen sällsynt eller inte förekommande enligt undersökningen. Yrkesfiske bedrevs fram till 1970-talet i delar Båven, bland annat i områdena kring Edebysjön - Åbysjön och Lillsjön - Hornsundssjön. Malar förekom och fångades då på långrev, i ryssja och i nät. Vid områdena kring Edebysjön - Åbysjön och Lillsjön Hornsundssjön ansågs malen vanlig, medan den i andra delar av sjön aldrig uppmärksammades. Yrkesfiskaren som bedrev sitt fiske runt Hornsundssjön Lillsjön och Kvarnsjön mellan , där beståndet ansågs som störst fångade ungefär 100 malar. (Nathansson, 1987) Efter det senaste århundradets tillbakagång i såväl utbredning som täthet kan nu tecken på återhämtning anas. Markägare och sportfiskare rapporterar numera kontinuerligt mal som bifångst vid olika fisken. Både större och mindre malar dyker upp med jämna mellanrum under sommarhalvåret. Ett annat tecken på att malbeståndet kan ha ökat är att malförekomst rapporterats från angränsande sjöar, där arten inte tidigare påträffats. Ett exempel är sjön Uren, där markägare har fått malar på mellan 0,4-3 kg som bifångst i kräftburar och i nät. En annan positiv sak är att inga utsättningar har gjorts i sjön. Beståndet har återhämtat sig av egen kraft. I Båven fångades år 1871 den största malen som rapporterats i Sverige. Malen var 3,6 m lång och vägde 180 kg. Emån Emån i Småland är troligen ett av de viktigaste vattendragen för malen i norra Europa. Trots det så har förekomsten av mal minskat på vissa sträckor i ån under de senaste 50 åren. Förr fanns mal i hela vattensystemet, medan den idag bara återfinns på enstaka sträckor. Orsaken till minskningen beror till stor del på mänsklig påverkan genom torrläggning av våtmarker. Flera varma somrar har gynnat malens reproduktion och Emån klassas idag som det starkaste beståndet i Sverige. Möckeln Möckeln, i Småland är ett annat vattendrag där malen finns naturligt. Även här har malens utbredning i närliggande sjöar minskat med tiden, men den återfinns fortfarande i några närliggande sjöar runt Möckeln. Beståndet av mal i Möckeln går att jämföra ungefär med det i Båven. Helge å Det finns även ett starkt bestånd av arten i Helge å, som har förbindelse med Möckeln. Där den är återinplanterad och förekommer i Helge ås nedre del. Fångster av mindre malar visar att utsättningsfisken har producerat avkommor vilket är mycket positivt. (ArtDatabanken, 2006) Mälaren Tidigare har mal funnits i Mälaren men idag är det osäkert om det finns något bestånd att tala om. De senaste åren har sportfiskare och yrkesfiskare lyckats fånga några malar. Det finns enstaka exemplar kvar i sjön som det ser ut, men det är fortfarande osäkert om hur stort beståndet är och om det finns några reproducerande individer i sjön. Positivt är att malarna som det talats om inte är några större exemplar. Orsaken till att arten ens finns i sjön är troligen att fisk flyttats illegalt från Båven. 6

7 Hjälmaren I Hjälmaren i Södermanlands län har malen funnits, men när vattennivån sänktes förstördes lekområdena. Enligt fiskeristyrelsens utredningskontor i Örebro ska Hjälmarens vattennivå ha sänkts med ca 1,3 m från 1888 fram till Denna sänkning medförde att lekområden förstördes och att arten dog ut efter en tid. Europa och världen Artens ursprungliga utbredningsområde sträcker sig från Tyskland till Aralsjön. Fram till mitten av 1980-talet bedömdes malen som sällsynt och sårbar i Europa men sedan dess har situationen förändrats positivt. Anledningen är en omfattande malodlingsverksamhet som pågått sedan talet. Det har resulterat i åtskilliga utsättningar, både i nya vatten och i vatten där arten funnits tidigare. Malen har introducerats i bland annat Frankrike, Spanien och Italien, där den etablerat sig snabbt. Därför klassas malbestånden i Europa idag som stabila och livskraftiga (ArtDatabanken, 2006). Syfte Syftet med provfisket var att få bättre information om var malen har sina lek- och uppväxtsområden. Det var även ett test av ny metodik för inventering av yngre malar. Genetiska prover samlades in till en undersökning av släktskap och eventuell inavel som genomförs av Fiskeriverket. Detta kommer inte att behandlas i denna uppsats. Märkning av malar med P.I.T.-tags påbörjades. Detta för långsiktig övervakning av malbeståndet men också för att se eventuell spridning. Inventeringen är en del av Länsstyrelsen arbete med hotade arter men även ett specialarbete för sista året på gymnasiet. 7

8 Material och metod Provfiske Inventeringen pågick från den 20 augusti fram till den 7 september och totalt inventerades 4 olika områden, Skebokvarn (V Båven), Sparreholm (NV Båven), Uren, Edebysjön och Åbysjön (SÖ Båven) (Figur 2). Områdena delades upp i 55 olika provfiskeplatser. Antalet provfiskeplatser per område varierade mellan 6 och 19 stycken. Uren, som har förbindelse med Båvens västra del var ett område som inte tidigare provfiskats med avseende för mal. Några lokaler runt Sparreholm och Skebokvarn var också helt nya. Olika områden fiskades under olika veckor och dagar. Första veckan genomfördes provfisket runt Skebokvarn, andra veckan runt Sparreholm och den sista veckan i Uren och i Edeby- och Åbysjön. Figur 2. De fyra provfiskade områdena. 8

9 Redskapen som användes var ålryssjor (Figur 3). Varje ryssja var 7 m lång och bestod av två strutar i varje ända och ett nät däremellan. Ingångsöppningen var 50 cm. Ryssjorna sammansattes i länkar, med 5-15 ryssjor i varje länk. I varje ände fästes ett plättankare (4 kg) som höll ryssjan sträckt. Redskapen var inte betade och lades på djup mellan 0,5 m och ca 3-4 m i strandnära zoner med riklig vegetation. Varje ansträngning sträckte sig över en natt förutom på några platser. Där fiskades samma lokal under två nätter i rad, men ryssjorna vittjades båda dagarna. Ryssjorna lades ut med hjälp av båt genom att dem backades ut. Dem förvarades i större murartråg i båten och löpte ut av sig självt relativt lätt när de skulle läggas i vattnet. Figur 3. Ryssjorna som användes vid provfisket. Vid malfångst genomfördes mätning, vägning, genprovtagning och märkning med P.I.T.-tags. Malarna dokumenterades även med foto. Övriga iakttagelser på malarna t.ex. skador antecknades. Provfiskeplatserna dokumenterades med GPS-koordinater, datum, vatten- och lufttemperatur samt väder. På många ställen uppskattades även max- och medeldjup. Områdena dokumenterades med fotografier. Genprovtagning Provtagningen gjordes genom att en liten del, ca 2x2 mm av fiskens bröstfena klipptes bort och lades i provrör med 96 % alkohol. Proverna skickades sedan till Fiskeriverket för släktskapsanalys (Figur 4). P.I.T.-tagmärkning Märkning med P.I.T.-tags (Passive Integrated Transponder) gjordes under de två första dagarna av provfisket och genomfördes av Jan-Erik Nathansson på Fiskeriverket. P.I.T.-tag är ett litet mikrochips som har ett individuellt nummer. Detta nummer kan avläsas med en skanner och på så vis får man reda på om återfångst sker i framtiden. Fisken bedövades med bensokain varefter chippet opererades in i fiskens buk genom ett litet snitt i huden med en kanyl. Efter detta lades fisken i ett tråg med vatten där den återhämtade sig. Figur 4. Genprover i form av fenbitar (2x2 mm) togs med en sax och en pincett och lades i provrör med sprit. 9

10 Resultat Provfiske Mal Totalt fångades 13 malar på 394 ansträngningar dvs. i genomsnitt fångades 0,03 malar per ansträngning. Fångst av mal gjordes på 8 av 55 lokaler (Figur 6). Elva av tretton malar fångades i området Skebokvarn (Lillsjön, Hornsundssjön och Kvarnsjön). De andra två malarna fångades i Skarvnäsviken (Sparreholm) respektive i Edebysjön. Största antalet malar på en lokal påträffades i Kvarnsjön (Kvarnsjön NV) där fyra malar fångades. Längden på malarna varierade mellan cm och vikterna mellan 0,2-4,2 kg (Figur 5). Medelvikt och medellängd på malarna var 1,99 kg och 54,2 cm. Alla malar utom två Lokalnamn Längd Vikt Lillsjön Ö; Gäversnäs 32,5 cm 0,225 kg Hornsundssjön NO; Mälby 38,0 cm 0,405 kg Lillsjön Ö; Gäversnäs 29,5 cm 0,195 kg Lillsjön SV; Uggelkärret 52,0 cm 0,835 kg Hornsundssjön,utloppet V 70,0 cm 2,38 kg Kvarnsjön NV 82,0 cm 4,18 kg Kvarnsjön NV 76,0 cm 3,36 kg Kvarnsjön NV 75,0 cm 3,35 kg Kvarnsjön NV 77,0 cm 3,31 kg Kvarnsjön SV 18,0 cm - Kvarnsjön SV 49,0 cm - Skarvnäsviken; V Viken 50,5 cm 1,45 kg Edebysjön; Hästö NO 55,0 cm 2,2 kg Figur 5. De fångade malarnas längd och vikt. vägdes. Orsaken var en skada på en av malarna och att vågen som användes inte var lämpad för den minsta malens storlek. Malarna fångades på djup mellan ca 1,0-2,0 m. Biotopen kring fångstplatserna bestod av underminerade stränder, där gungfly bildats och vide, klibbal och vass växte. Rötter och buskage från växtlighet på land hängde ofta ner i vattnet. Växtligheten i och på vattnet dominerades av näckrosor och nate. Övrig fångst Totalt fångades 15 olika arter under provfisket. De dominerande var abborre, björkna och signalkräfta medan fångst av ruda, gös, lake, braxen och sarv var enstaka (Figur 8). 10

11 Figur 6. Malfångst vid inventeringen 2007 P.I.T.-tagmärkning Totalt fångades 13 malar. Av dessa märktes 5 av malarna med P.I.T.-tags. Endast malar fångade vid Hornsundssjön/Lillsjönområdet märktes (Figur 7). Genprovtagning Genprover togs på alla fångade malar utom två. De malar som inte prover togs på var den minsta malen respektive den som hade flera sår på sidan som fick simma tillbaka snabbast möjligt. Figur 7. En av fem malar som märktes under provfisket. 11

12 Antal Artförekomst/område sutare större dammussla spetsig målarmussla signalkräfta sarv ruda mört mal lake gös gärs gädda braxen björkna abborre 0 Edeby Skebokvarn Lillsjön Sparreholm Figur 8. Bifångst i de olika provfiskade områdena. Uren Område 12

13 Sjöområde; Skebokvarn Områdesbeskrivning Området ligger i Båvens västra del och tillhör Flens kommun. Det delades upp i 19 olika lokaler och provfiskades mellan 20 och 24 augusti (Figur 9). Vattentemperaturen var ca 20ºC och den varmaste perioden under hela provfisket. Ryssjorna lades på djup mellan 1 till 4 m nära strandkanterna där vegetationen var kraftig. Vegetation, djup och bottensubstrat varierade på de olika lokalerna runt Skebokvarn. I Hornsundssjön, Lillsjön och Kvarnsjön dominerade botten av dy. Vegetationen i strandkanten bestod av tätvuxna Salixbuskar, vars rötter hängde ner i vattnet och bildade viktiga gömmor för mindre malar. I vattnet växte mycket nate och näckrosor. Strandzonerna var ofta underminerade och djupet var sällan över 3 m. Platserna utanför Kvarnsjön hade stenigare botten. Näckrosor och täta vassar var dominerande vattenvegetation men även natar var vanligare här än många andra platser. Vanligaste fångsten var kräfta och abborre. Malfångst I området fångades elva malar varav sex stycken i Kvarnsjön, två i Hornsundssjön och tre i Lillsjön (Figur 10). Vid lokalen Kvarnsjön NV fångades flest antal malar på en och samma lokal. Där fångades fyra malar på 10 ryssjor. Ingen mal fångades utanför Kvarnsjön. Området fiskades med 200 ansträngningar och fångsten av mal var 0,06 individer per ansträngning. Övrig fångst Förutom mal fångades även kräftor, abborre, björkna, gädda, sutare med flera (Figur 8). Figur 9. Lokaler som provfiskades runt Skebokvarn. På kartan är även fångst av mal utmärkt. 13

14 Nr Lokalnamn X-koordinater Y-koordinater Antal fångade malar 1 Hornsundssjön NO; Mälby Hornsundssjön, utloppet V Hornsundssjön, utloppet Ö Lillsjön N; Hemsta Lillsjön NO Lillsjön Ö; Gäversnäs Lillsjön SV; Uggelkärret Gärvesnäs S Dragnäsån, utlopp; Gäversnäs Dragnäsån, utlopp; Töverstaholm Töverstaholm SV Töverstaholm; Kråkholmen V Töverstaviken V; Kråkholmen Töverstaviken V Töverstaviken NV Kvarnsjön SO Kvarnsjön SV Kvarnsjön; Gäversnäs Kvarnsjön NV Hela området Figur 10. Tabellen visar antalet fångade malar för varje lokal samt den totala mängden fångade malar för område. I tabellen finns även GPS-koordinater och namn på lokalerna. Figur 11. Lokalerna runt Skebokvarn dominerades av vass, näckrosor och videbuskar. 14

15 Sjöområde; Sparreholm Områdesbeskrivning Området fiskades mellan 27 och 31 augusti och delades upp i 18 lokaler. Vädret förändrades och vattentemperaturen sjönk (16ºC) jämfört med tidigare vecka (20ºC). Miljön i området bestod av vassvikar där näckrosor bredde ut sig på vattenytan. Botten dominerades av dy där större stockar ofta låg. I Torparviken samt Skarvnäsviken var strandzonerna på vissa ställen underminerade. I övrigt var vegetationen ganska snarlik runt hela området. Alla lokaler och fångster av mal i detta område finns utmärkta på kartan (Figur 12). Malfångst Området fiskades med 103 ansträngningar och en mal fångades. Fångsten av mal var 0,01 individer per ansträngning. Malen fångades i Skarvnäsviken (Skarvnäsviken; V Viken). Tabellen på nästa sida visar namnen på alla lokaler samt antalet fångades malar på varje lokal (Figur 13). Övrig fångst Övrig artförekomst runt Sparreholm var främst signalkräfta, abborre, björkna och sutare men även enstaka individer av t.ex. Ruda, sarv och gärs (Figur 8). Figur 12. Lokaler som provfiskades runt Sparreholm. 15

16 Nr Lokalnamn X-koordinater Y-koordinater Antal fångade malar 1 Skarvnäsviken SO Skarvnäsviken V Skarvnäsviken; V Viken Skarvnäsviken; V Viken Skarvnäsviken; NV Skarvnäsviken N Sparreholm; mellan gamla och nya banvallen Sparreholm; mellan nya och gamla banvallen Sparreholm; under väg Sparreholm; Ö väg 57; Hembygdsgård Sparreholm; mellan nya och gamla banvallen Torparviken Ö Torparviken; Kyrkåns utlopp Torparviken NV Sparreholm; 100 m V badplats Sparreholm, 150 m Ö badplats Sparreholm; Hästö S Sparreholm; 500m NV om Boudden Hela området Figur 13. Tabellen visar antalet fångade malar för varje lokal samt den totala mängden fångade malar för området. I tabellen finns även GPS-koordinater och namn på lokalerna. Figur 14. Lokalerna runt Sparreholm dominerades av täta vassvikar med näckrosor och nate. Stenar och stockar i vattnet var vanligt också. 16

17 Sjöområde; Uren Områdesbeskrivning Uren ligger väster om Båven och hör till Flens kommun. Sjön har förbindelse med Båven via Forrsaån som rinner mellan Kyrkfjärden (Uren) och Kiviken (Båven). Provfisket genomfördes mellan 3 och 5 september och totalt fiskades 11 lokaler. Vädret blev sämre än tidigare och vattentemperaturen sjönk än mer (14ºC). Vegetationen i Uren dominerades av täta vassar, näckrosor och nate. På några platser växte även videbuskar som hängde ut över vattnet. Botten var stenig och större stenar var vanligt i vattnet. Provfiskeplatserna finns markerade på kartan(figur 15). Namn på alla lokaler ses i Figur 16. Malfångst Uren fiskades med 60 ansträngningar men ingen mal fångades. Övrig fångst De arter som fångades vid lokalerna i Uren var främst signalkräfta, abborre och mört (Figur 8) Figur 15. Lokaler som provfiskades i Uren. 17

18 Nr Lokalnamn X-koordinater Y-koordinater Antal fångade malar 1 Uren; Ekeby; Vik Uren; Ekeby; Vik Uren; Ekeby; Vik Uren; L Sundby SO Uren; L Sundby SV Uren; L Sundby Uren; Kyrkfjärden NV Uren; Kyrksundet S Uren; Kyrksundet N Uren; 250 m V om Kyrksundet Uren; vik N om Kyrksundet Hela området Figur 16. Tabellen visar namnet och GPS-koordinaterm för samtliga lokaler i Uren. Inga malar fångades i Uren. Figur 17. Uren dominerades av täta vassvikar där nate och näckrosor växte i vattnet. Sten i vattnet var vanligare här än andra provfiskeområden. Salixbuskar växte på några platser. 18

19 Sjöområde; Edeby och Åbysjön Områdesbeskrivning Edebysjön och Åbysjön ligger i Båvens östra del och tillhör Nyköpings kommun. Provfisket genomfördes mellan 6 och 7 september. Ryssjorna lades på djup mellan 0,8 och 2 m och vattentemperaturen var ca 14ºC. Sjöområdet bestod till största delen av vikar med täta näckrosstråk och vassbälten som bredde ut sig i strandzonerna. Salixbuskar förekom på många platser men framför allt i sundet mellan Edebysjön och Åbysjön. Stockar i vattnet förkom också på några lokaler. Provfiskeplatserna finns utmärkta på Figur 18. Malfångst Edeby- och Åbysjön fiskades med 31 ansträngningar och totalt fångades en mal (55 cm). Fångsten per ansträngning var 0,03 malar per ryssja. Fångsten gjordes under sista dagens provfiske vid lokalen Hästö SO (Edebysjön). Antalet fångade malar på varje lokal finns sammanställt i tabellen på nästa sida (Figur 19). Övrig fångst Förutom mal fångades främst abborre, björkna och signalkräfta i området. Ett mindre antal sutare, gäddor och gärsar fångades också (Figur 8). Figur 18. Lokaler som provfiskades i Edebysjön och Åbysjön. 19

20 Nr Lokalnamn X-koordinater Y-koordinater Antal fångade malar 1 Edebysjön; Lötviken Edebysjön; 400 m NO om Rosenlund Åbysjön; Utloppet Åbysjön NV Edebysjön; Fiskarkärret Edebysjön; Hästö NO Hela området Figur 19. Tabellen visar antalet fångade malar för varje lokal samt den totala mängden fångade malar för området. I tabellen finns även GPS-koordinater och namn på lokalerna. Figur 20. Sundet mellan Edeby- och Åbysjön. Vegetationen i området dominerades av videbuskar, vass och näckrosor. Stockar i vattnet från bland annat gamla bryggor fanns också. 20

21 Diskussion Anledningen att ålryssjor användes var på grund av att resultatet vid provfiske med mjärdar varit ganska dåligt. En studie, där en mal och en mjärde placerats i ett akvarium och filmats under en natt, visade att malarna lätt kan simma in och ut ur en mjärde. Under natten simmade malen in och ut 12 gånger (Nathansson). Fisket med ålryssjor var både smidigt och effektivt. De var lätta att sammankoppla och tog inte så jättestor plats i båten då de gick att placera i stora murartråg. Enda nackdelen skulle kunna vara att de var något knepiga att öppna för att ta ut fångsten. Malfångsterna dominerade under den första delen av inventeringen och orsaken att de avtog kan ha varit ett kraftigt väderomslag till det kallare. Tiden räckte inte riktigt till heller. Det hade varit intressant att se om resultatet varit bättre vid Edeby om fisket bedrivits under flera dagar. Lite funderingar dök även upp under inventeringen. Bland annat så spekulerades det i om malar undvek att simma in i ryssjorna då kräftor fanns i dem. Eventuellt framtida provfiskeplatser observerades också. Undersökningar under fiskets gång så som mätning, vägning, genprovtagning och märkning fungerade bra och genomfördes på ett så skonsamt sätt som möjligt för fiskarna. Vid vägning lades dem i en fuktig karpsäck för att skadas så lite som möjligt. Fisken var lätthanterlig och inga skador uppstod. Märkning av mal har gjorts tidigare men vid denna inventering skedde ingen återfångst. Uren Inventeringen i sjön Uren genomfördes tyvärr utan resultat. Orsaken kan ha varit ett snabbt väderomslag, från 20ºC och solsken, till 14-15ºC och regn. Resultatet blev att vattentemperaturen sjönk markant vilket troligtvis gjorde fiskarna mindre aktiva. Ett genprov från Uren hade varit intressant, då man kunde ha fått en uppfattning om det sker reproduktion i Urens vattensystem eller om malarna simmar via sundet och reproduktionen sker i Båven. 21

22 Litteratur och Referenser Internet Emåförbundets hemsida Eskilstuna Kuriren, tidningsartikel om malfångst i Båven, 2=160 Fiskeriverkets hemsida, fakta om mal 410e html Katrineholms Kuriren, tidningsartikel om malen i Båven, Länsstyrelsen Kalmar län, Sammanfattning av malprovfiske i Emån 2006, AB559D900D5D/72332/nvnytt_sid48.pdf Litteratur Bjelkstrand L, Malen i Båvenområdet, inventering av tre lokaler i båvenområdet augustiseptember Länsstyrelsen i Södermanlands län. Borger T & Kjellberg A, Malprovfiske Emån 2006, Länsstyrelsen Kalmar län, Meddelande nr 2006:16 Gärdenfors U., (red) 2005; Rödlistade arter i Sverige The red list of Swedish Species, ArtDatabanken, SLU Uppsala. Lessmark O, Malprovfiske i Möckeln 2007, Meddelande nr 2008:03. Länsstyrelsen i Kronobergs län. Nathansson, J. E., Gustafson R & Ohlsson L, Malens biotopval i Sverige, Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm Nr 8, Nathansson, J. E., Malens utbredning i Sverige. Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm Nr 1, Nathansson, J. E., Malens reproduktions- och uppväxtplatser i Sverige samt förslag till åtgärder för dess överlevnad. Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm Nr 3, Nathansson, J. E., & Prestegaard T, Slutrapport Släktskapsanalys och beståndsidentifiering av mal (Silurus glanis), en studie från nedre Helgeå, Fiskeriverket Drottningholm

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 26 Meddelande 26:16 MALPROVFISKE EMÅN 26 Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 15 Meddelande

Läs mer

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Författare Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Foto Författarna om inget annat anges Produktion

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 113-829, Meddelande 214:6 Text: Olof Lessmark SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN SOMMARTEMPERATURENS

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER Jan Eric Nathanson (hotade sötvattensfiskar) SÖTVATTENSLABORATORIET VIKTER UPP EMOT 9 10 Kg UTBREDNING AV ASP (Aspius aspius) Introducerad

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):

Läs mer

KORT RAPPORT PROVFISKE FISK,

KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, ÄLTENS FISKEKLUBB Sten Fogelström, 08-773 06 72 KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, 1996-2011 2011-10-23 PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER SEXTONÅRSPERIODEN 1996 2011, SAMMANFATTNING

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12) Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad

Läs mer

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag Projektarbete Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk Handledare: Björn Nelehag 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund och syfte sida 3 Beskrivning:

Läs mer

Provfiske i Taxingeån 2015

Provfiske i Taxingeån 2015 En stor asphona från Taxingeån. Foto: Lars Fränstam. Fakta 2015:24 Provfiske i Taxingeån 2015 Publiceringsdatum 2015-11-04 Författare Rickard Gustafsson Kontakt Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223

Läs mer

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14) Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Utveckling av ett selektivt torskredskap

Utveckling av ett selektivt torskredskap Rapport till selektivt fiske Datum: 20150115 Utveckling av ett selektivt torskredskap Sara Königson, Maria Hedgärde och Sven-Gunnar Lunneryd Introduktion Kustfisket hotas idag av ökande sälpopulationerna

Läs mer

Rämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson

Rämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson 1. Inledning Rämshyttans fiskevårdsområde ligger på gränsen mellan kommunerna Borlänge, Ludvika och Säter i Dalarna (se figur 1). De tre kommunerna

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland

Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent Under juli månad, 28-30 juli 2015, utfördes ett standardiserat nätprovfiske i Hornsjön på norra Öland

Läs mer

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008 Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008 en utvärdering av Magnus Dahlberg & Niklas B. Sjöberg Juni 2009 Omslagsfoto: Magnus Dahlberg Inledning Följande rapport redovisar resultatet

Läs mer

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp. Gåpen Gåpen tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 30 km SSV om Hultsfred på en höjd av 179 m.ö.h. Det är en försurningskänslig, näringsfattig sjö, 0,65 km 2 stor

Läs mer

Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén

Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén -9- Provfiske i Kalvfjärden, Tyresö Text, tabeller och diagram: ils-olof Ahlén Provfisket genomfört i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län som medfinansierat projektet via det statliga fiskevårdsbidraget.

Läs mer

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering 2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg

Läs mer

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO Pär Eriksson KARTOR Lantmäteriet 2006, SGU Länsstyrelsen

Läs mer

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004 Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: ef Vattenförekomst: SE66794-494 Kommun: Hällefors Vattendragsnummer: 84 Inventeringsdatum: juni 4 Koordinater: 6679 4947 Inventerad sträcka: 49 meter

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Provfiske efter mal i Nedre Helgeån 2012

Provfiske efter mal i Nedre Helgeån 2012 Provfiske efter mal i Nedre Helgeån 2012 Vattenriket i fokus 2013:02 Jonas Dahl januari 2013 1 Titel: Provfiske efter mal i Nedre Helgeån 2012 Utgiven av: Biosfärkontoret Kristianstads Vattenrike Författare:

Läs mer

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes

Läs mer

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN Pm FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN 2005-06-08 Mats Andersson Bakgrund Eriksbergs säteri som förvaltas av Skogssällskapet utgör en unik anläggning ur många aspekter. Ett stort hägnat område med varierande

Läs mer

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske

Läs mer

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning.

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning. FISKEPLAN MARSLIDENS FVO 1. Bakgrund Under de senaste åren har behovet ökat av en Fiskeplan för Marslidens fvo i och med att medlemmarna i föreningen mer aktivt deltar i fiskevårdsarbetet. Planen skall

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008 Återinventering av stormusslor i Edsån 008 Peter Ljungberg, Roger Norling och Helena Herngren Inventering, text och foto Peter Ljungberg Aquacom Gyllenkroks allé 9 4 Lund 0706-9999 aquacom@ljungberg.nu

Läs mer

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF FISKEVÅRDEN Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF Historik Fiskevården i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO (tidigare Furusjöns, Kiasjöns och Badebodaåns gemensamhetsfiske fram till 1967) har historiskt

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Släketäkt gynnar gäddlek

Släketäkt gynnar gäddlek Släketäkt gynnar gäddlek LOVA-projekt Ett försök att förbättra lekmiljön för gädda Vattenrådet Snoderån Gotland 1 978-91-980886-2-5 2 Förord I miljösammanhang har myndigheter och experter under flera pår

Läs mer

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Tullstorpsåprojektet Tullstorpsån Ekonomisk förening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer

Provfiske i Järlasjön 2008

Provfiske i Järlasjön 2008 Provfiske i ärlasjön 2008 Rapport 2008:20 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provfiske i ärlasjön 2008 1 Provfiske i ärlasjön 2008 Författare: Ulf Lindqvist 2008-10-14 Rapport 2008:20

Läs mer

UTFÖRT AV: Gulhan Sert, Elin Jakobsson, Robert Gadomski, Emelie Kinbom HANDLEDARE: Björn Nelehag

UTFÖRT AV: Gulhan Sert, Elin Jakobsson, Robert Gadomski, Emelie Kinbom HANDLEDARE: Björn Nelehag UTFÖRT AV: Gulhan Sert, Elin Jakobsson, Robert Gadomski, Emelie Kinbom HANDLEDARE: Björn Nelehag Innehållsförteckning INLEDNING...3 FAKTA OM ALBYSJÖN...4 TYRESÖ FISKEVÅRDSFÖRENING...5 ABBORRE...6 BJÖRKNA...7

Läs mer

Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde. Botkyrka

Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde. Botkyrka Uppföljande provfiske i Snäckstaviksåns avrinningsområde Botkyrka Sportfiskarna Tel: 08-704 44 80, fax: 08-795 96 73 E-post: rickard.gustafsson@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com

Läs mer

39 sjöar. inom 30 km. Fiskelyckan finns i. w w w. h o g s b y. s e

39 sjöar. inom 30 km. Fiskelyckan finns i. w w w. h o g s b y. s e 39 sjöar inom 30 km Fiskelyckan finns i Högsby KOMMUN w w w. h o g s b y. s e Välkommen till Högsby Trots sitt lilla format har Högsby en intressant och levande historia. Kommunen ligger mycket vackert

Läs mer

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET

Läs mer

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken

Läs mer

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län Fiske på Gotland Den som fiskar måste också känna till de bestämmelser som gäller. För att underlätta för dig som fritidsfiskare har vi i denna folder gjort en

Läs mer

Leaderprojekt : Fiske i Södra Lappland LAG Jnr:

Leaderprojekt : Fiske i Södra Lappland LAG Jnr: Leaderprojekt : Fiske i Södra Lappland LAG 2010.02.01 Jnr: 2010-785 Redovisning av delprojekt: nya arter Utveckling av fisketurism Lake (Lota Lota) är den enda sötvattenlevande torskartade fisken och lever

Läs mer

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för

Läs mer

Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors.

Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors. Norra Nissandalens FVOF FISKEVÅRD I NISSANS KÄLLFLÖDEN Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors. Foto: Niklas Nilsson, Jönköpings Fiskeribiologi

Läs mer

Redovisning av delprojekt: Trolling

Redovisning av delprojekt: Trolling ALLMÄNT Redovisning av delprojekt: Trolling Trollingfiske Trollingfiske handlar om att dra beten efter en båt på olika djup och med varierande hastighet. Trolling handlar om att hitta fisk. Presentera

Läs mer

FÖRSTUDIE SOM UNDERLAG INFÖR SKATTNING AV ÅL I GRUNDVIKEN, KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN

FÖRSTUDIE SOM UNDERLAG INFÖR SKATTNING AV ÅL I GRUNDVIKEN, KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN Karlstads kommun KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN UPPDRAGSNUMMER 1331177000 KARLSTAD Sweco Environment AB Martin Stenqvist 1 (8) Sweco Kanikenäsbanken 10 Box 385, 651 09 Karlstad Telefon 054-14 17 00 Telefax

Läs mer

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad

Läs mer

Rapport Provfiske Järvsjön 2010

Rapport Provfiske Järvsjön 2010 21-11-3 Rapport Provfiske Järvsjön 21 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Järvsjön är en relativt grund lågfjällsjö inom Tärna-Stensele allmänning som ligger på 55 m.ö.h. och rinner ut i nordvästlig riktning,

Läs mer

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Författare: Mia Arvidsson 2012-06-20 Rapport

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Siklöja Coregonus albula Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Siklöja Vänern, Vättern och Mälaren UTBREDNINGSOMRÅDE Utbredningen omfattar knappt 2/3 av

Läs mer

Sportfiske. Catch and Release. www.blekingearkipelag.se

Sportfiske. Catch and Release. www.blekingearkipelag.se Sportfiske Catch and Release www.blekingearkipelag.se BLEKINGE Olofström Karlshamn Ronneby Sölvesborg Karlskrona Att återutsätta en fisk, även kallat Catch and Release (C&R), är en metod med syfte att

Läs mer

Provfiskeundersökning i sjön Fysingen

Provfiskeundersökning i sjön Fysingen Provfiskeundersökning i sjön Fysingen 2003 En rapport av: Patrik Lindberg Fredrik Nöbelin Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Material och metoder...3

Läs mer

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten - Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Flodkräfta (Astacus astacus) & Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus)

Flodkräfta (Astacus astacus) & Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus) Det är främst Badebodaån och Kiasjön som erbjuder bättre förhållanden för kräftor. Här skulle kräftbeståndet kunna öka. En viktig åtgärd är att kommande år provfiska dessa vatten. Artbeskrivning Flod-

Läs mer

HAVÄNGSVANDRING. Söndagen den 7 augusti, kl 10.00. Verkeån och Örakarsfallen.

HAVÄNGSVANDRING. Söndagen den 7 augusti, kl 10.00. Verkeån och Örakarsfallen. HAVÄNGSVANDRING Söndagen den 7 augusti, kl 10.00 Verkeån och Örakarsfallen. Verkeåns mynning och en blick över Hanöbukten. Vad gör Verkeån så unik. Örakarsfallen med fångstanordning, en historisk bakgrund

Läs mer

Rädsjön. Bakgrund. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Rädsjön. Bakgrund. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Senast uppdaterad 9--1 Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 677 / 11911 Höjd över havet (m): 36 Län: Dalarna () Sjöyta (ha): 8 Kommun: Mora Maxdjup (m): 9 Vattensystem (SMHI): Dalälven (3) Medeldjup (m):,

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas

Läs mer

Murån Koord: X: 676895 / Y: 154644

Murån Koord: X: 676895 / Y: 154644 Murån Koord: X: 676895 / Y: 54644 Tolvören Norrtjärnen Sågtjärnen Vittersjö Sammanfattning Murån rinner från Vittersjön via Sågtjärnen och Norrtjärnen till Tolvören. Ån passerar öster om Tolvören gränsen

Läs mer

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en Tumlare i sikte? Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en vanlig syn längs västkusten och vattnen

Läs mer

Fiskvandring i Smedjeån

Fiskvandring i Smedjeån 1 Fiskvandring i Smedjeån Lagan vid förra sekelskiftet Foton från Gamla Laholms årsbok 2010 2 Utbyggnad av vattenkraft Laholms kraftverk 1932 Fiskvandring i Smedjeån Majenfors 1907 Bassalt 1010 Knäred

Läs mer

Bildades 1959. Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag

Bildades 1959. Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund Bildades 1959 Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag De tre avrinningsområdena

Läs mer

Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning

Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning MS Naturfakta Mikael Svensson Box 107 283 22 Osby 0479-10536, 0705-910536 Gäddan i Hammarsjön Enligt uppgifter från vissa håll är gäddorna

Läs mer

Nätprovfiske hösten 2014 i Molkomsjön

Nätprovfiske hösten 2014 i Molkomsjön Nätprovfiske hösten 2014 i Molkomsjön Fiske- och vattenvård 2 Sportfiskeakademin i Forshaga HT-14 Lärare: Joakim Eriksson & Mikael Thyberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... Bakgrundsinformation...

Läs mer

rapport 2010/4 underlag för fiskefredning

rapport 2010/4 underlag för fiskefredning rapport 2010/4 underlag för fiskefredning Fiskrekrytering i tre grunda havsvikar i Gräsö södra skärgård 2010 Johan Persson och Tomas Loreth Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult,

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

Inventering av hasselmus på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun

Inventering av hasselmus på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun Rapport den 21 juli 2013 Reviderad den 12 mars 2014 På uppdrag av Söderberg & Ask Arkitektkontor AB Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72,

Läs mer

Inventering av stormusslor på djupa lokaler inom Örebro län 2012. www.lansstyrelsen.se/orebro. Publ nr 2012:36

Inventering av stormusslor på djupa lokaler inom Örebro län 2012. www.lansstyrelsen.se/orebro. Publ nr 2012:36 Inventering av stormusslor på djupa lokaler inom Örebro län 2012 www.lansstyrelsen.se/orebro Publ nr 2012:36 Fältarbete: Text: Fotografier: Kartor: Peter Ljungberg, Mikael Svensson & Patrik Svensson, Aquacom,

Läs mer

Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO)

Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO) Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO) Beslut om att anta föreliggande dokument har fattats på Munksjön-Rocksjöns FVO årsstämma 2014-05-05. De ändrade reglerna gäller

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Signalkräfta I sydöstra delen av landet, främst Vättern, Hjälmaren och Vänern Yrkes- och fritidsfiske

Signalkräfta I sydöstra delen av landet, främst Vättern, Hjälmaren och Vänern Yrkes- och fritidsfiske Signalkräfta Pacifastacus leniusculus Bild: Lennart Molin UTBREDNINGSOMRÅDE Signalkräftan är en introducerad art från Nordamerika och finns huvudsakligen i Götaland och sydöstra Svealand men genom illegala

Läs mer

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Bakgrund Logärden är belägen ca 20 km öster om Falun och utgör källsjö i Gavleån. Sjön avvattnas via Hinsen och Hyn till Gavleån och dess utlopp

Läs mer

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Anders Larsson, Fyrisåns vattenförbund Niclas

Läs mer

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka

Läs mer

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns. Stensjön Stensjön tillhör Stensjöbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 9 km SSV om Hultsfred på en höjd av 146 m.ö.h. Det är en näringsfattig, svagt humös sjö, 0,40 km 2

Läs mer

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad

Läs mer

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Sälsäkra mindre push-up fällor i Sverige och Finland (Kanra-Projekt)

Sälsäkra mindre push-up fällor i Sverige och Finland (Kanra-Projekt) Sälsäkra mindre push-up fällor i Sverige och Finland (Kanra-Projekt) Den mindre fällan utplacerad och i bruk i Bråviken, Sverige Sverige och Finland har parallellt under flera säsonger provfiskat med sälsäkra

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk

ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk Åldersbestämning av fisk Fiskar är växelvarma djur och de växer i längd under hela sitt liv. Tillväxten följer årstidsväxlingarna. Under sommaren är tillväxten snabb och det

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2012-03-02 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till NORS Nationellt

Läs mer

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Peter Gustafsson 20080715 Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu Email: peter@ekologi.nu

Läs mer

DÄGGDJUR. Utter. Utter

DÄGGDJUR. Utter. Utter REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet

Läs mer

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006 Länsstyrelsen på Gotland har uppdrag av regeringen att arbeta för att det på ett långsiktigt och hållbart sätt genomförs en ansvarsfull hushållning av fiskresurserna så att de ger en god och långsiktig

Läs mer

Inventering av kräftor i Forsmarksån, norra Uppland

Inventering av kräftor i Forsmarksån, norra Uppland 1 Inventering av kräftor i Forsmarksån, norra Uppland 2009-10-20 Olof Sandström, Skärgårdsutveckling SKUTAB AB 2 Innehåll Bakgrund... 3 Undersökningsområdet... 3 Material och metoder... 10 Resultat...

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

Nr 5: 2014. Kort redovisning av romtäckt, odling och återintroduktion av harr 2013

Nr 5: 2014. Kort redovisning av romtäckt, odling och återintroduktion av harr 2013 Nr 5: 2014 Kort redovisning av romtäckt, odling och återintroduktion av harr 2013 VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikationsserie innehållande fakta som berör Vättern FAKTA från Vätternvårdsförbundet

Läs mer

Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten

Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten Sara Königson (SLU) och Viking Bengtsson (Hallands Skaldjursförening) Introduktion Bakgrund Program Sälar och Fiske, SLU har under flera år arbetat

Läs mer

INVENTERING AV FISKYNGEL Vikasjön 2014

INVENTERING AV FISKYNGEL Vikasjön 2014 INVENTERING AV FISKYNGEL Vikasjön 2014 Rapport framtagen på uppdrag av Vika Fiskevårdsområde Författare: Lars Ljunggren L. Ljunggren Fiske och Vattenvård Gamla Mårdängsvägen 7, 80648 Gävle Telefon: 070-3181745

Läs mer