Vad är det där för bäck då?

Transkript

1 Musikhögskolan Ingesund Thomas von Wachenfeldt Vad är det där för bäck då? Biografi över Jon-Erik Hall & Strukturell analys av särdrag i Jon-Erik Halls polskor What is that pursues creek then? A biography about Jon-Erik Hall & A structural analysis about characteristics in Jon-Erik Halls polskas Examensarbete 10 poäng Musiklärarprogrammet Datum: Handledare: Sverker Magnusson Löpnummer: X-XX XX XX Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax Information@kause wwwkause

2 ABSTRA CT The fiddler Jon-Erik Hall was composing fiddle tunes that almost sorts in a genre of its own The tunes shows similar affection on people whether they are fiddlers, composers or just the regular folk music listeners, due to its richness in moods and solidness in form In this thesis I have focused on the polskas of Hall - to find a theoretical explanation for these similarities by researching the form, the melodic work and thematic ideas of the tunes SAMMANFATTNING Spelmannen Jon-Erik Hall komponerade låtar som nästan kan inordnas i en egen genre De upplevs ofta av människor med olika bakgrund, dvs spelmän, kompositörer, vanligt folk osv på ett likartat sätt, mycket beroende på sin stämningsrikedom och formfasthet I detta arbete har jag fokuserat på polskorna och har försökt att finna teoretiska förklaringsmodeller som kan kasta ljus över de beskrivna förhållandena; genom att undersöka form, melodik och tematik Jag har gjort en del intressanta fynd rörande Halls motivbearbetningar Bla en flexibel typ av temavariation som jag valt att kalla Hallvariant - samt att Hall komponerar genom strängt hållen, men ändock fantasifull tematisk behandling II

3 BAKGRUND Det hela började med att jag och en kamrat stod och spelade en liten vals av Jon-Erik Hall på Delsbostämman, varpå en spelman kommer fram och utbrister: Vad var det där för j-a bäck då? Mannen ifråga hörde att det var en låt av Jon-Erik Hall, men hade ej hört den förut Denna till synes oansenliga händelse väckte en rad funderingar Jag hade känt av det själv, och dryftat det tillsammans med olika spelkompisar vid ett otal tillfällen - det är något speciellt med Jon-Erik Halls låtar Man behöver bara höra någon repris för att känna igen hans musik Jag kommer själv ihåg första gången jag hörde en låt av Hall Jag minns att det var något mjukt, vackert och melankoliskt över låten Den fångade mitt intresse på ett alldeles speciellt sätt Liknande upplevelser hör man även från andra det är något sorts ödmjukt vemod i Halls låtar Man hör påståenden som att de är speciellt stämningsrika Antagandet att denna speciella stämningsrikedom förmodligen var Jon-Erik Halls främsta strävan när han gjorde sina låtar, får näring inte bara av min egen och mina spelkamraters upplevelser när vi spelar hans musik, och vår publiks rektioner och uttalade upplevelser när de hör hans låtar, utan även av dokumenterade uttalanden av samtida spelmän och av hans samtids lyssnare Thore Härdelin dä yttrade en gång: Den milslånga Hasselasjön med sina vikar och uddar, med än leende, än dystra perspektiv, Luråsen och Älvåsen, Fagernäsvallen, Svartberget, allt det där känner man igen, när man hör Halls musik 1 Kyrkoherden i Hassela, Gösta Söderberg upplevde Halls musik på ett liknande sätt: 1 Ternh a g Sp elm ä n, sp elm ä n, sid a 45 III

4 En konstnärssjäl var han till hela sin läggning, en människa som i de milsvida hasselaskogarnas dunkla mystik, bergshöjdernas och fäbodställenas på en gång lugna harmoni och avskilda ro fångat stämningar ur naturens egna mollackord Men ändå en mollstämning, där sommarnattens norrlandsljusa fägring och mystik ger bakgrunden till bäckens muntert ystra språng, till skogens sus och sägnernas livfulla gestalter, som med det bondskt försiktiga och trevande förenat skogbons och hälsingelynnets hela underfulla livfullhet Allt detta fanns i Halls musik 2 Vidare Sven Härdelin: Hall var mycket skicklig fiolspelare Han var torparson Mycket fattig familj, många barn Och han kom ut i jordbruksarbete Hur han hamnade där det kan jag inte säga på rak arm Det står väl nånstans Men han var alltså direkt opåverkad Hade suttit däroppe i sina berg och komponerat låtar som ingen hört talas om Dom var helt annorlunda Och hur han kunde göra det det begriper jag än i denna dag inte 3 Han verkade ju i en tid av nationalromantisk yra och framhölls och stöddes av dess ikoner Alfvén, Petterson-Berger, Sven Kjellström mfl (Se sida 10) Under den nationalromantiska perioden var det vanligt att de stora tonsättarna gav sina kompositioner namn som Frösöblomster (Petterson-Berger) eller Vallflickans dans (Alfvén) Ofta har också Halls låtar naturlyriska namn som på samma sätt för tanken till svenska naturstämningar; sådana som människor kände igen eller kunde associera till tex Häggsjöbäcken, I skymningen, Laforsens brus etc Av såväl samtida som nutida dokumenterade källor, uttalanden och erfarenheter, tycks man kunna slå fast att det förefaller finnas en gemensam nämnare av särpräglad, speciell stämningsrikedom som går att härleda till Jon Erik Halls låtar En stämning som beskrivits i likartade ordalag av vanligt folk, såväl som av kompositörer och spelmän Det är alltså beskrivningar man har kunnat samlas kring som uttryck för en speciell Hallsk atmosfär och som man över tid tenderat att beskriva på likartade sätt Det är samstämmigheten i 2 Ternh a g Sp elm ä n, sp elm ä n, sid a 43 3 C h arters Sp elm ä nnen, sid a 86 IV

5 dessa yttringar som väckt min nyfikenhet Ur forskningssynvinkel väcker samstämmigheten frågor samtidigt som den också erbjuder hopp om svar De låtar som omsjungets så poetiskt och bär på dessa lyriska namn, de bär alltså också för mig på en fråga, som ur ett konstnärligt-pedagogiskt perspektiv förefaller mig viktig för min yrkesutövning; för min verksamhet som musiklärare och som musiker och spelman ställer frågan krav på att bli formulerad - och åtminstone i någon grad utredd Syfte Forskningsfrågor Metod I min verksamhet som musiklärare och som musiker ställs jag inför frågor av såväl konstnärlig som pedagogisk natur Det är frågor jag behöver söka besvara för mitt eget konstnärsskaps skull och för att kunna föra tankar och synsätt om konstnärligt uttryck, om spelstil mm vidare Inte minst har jag en uppgift som går ut på att få mina elever konstnärligt reflekterande, så att de kan finna vägar i att i sitt eget musicerande uttrycka sig medvetet gestaltande I Jon-Erik Halls låtar tycker jag mig ha funnit en utgångspunkt Hans musik förefaller nog entydig och tydlig beträffande den stämning den förmedlar, och den stil han utvecklat som spelman och låtkompositör, för att det kanske skulle vara möjligt att undersöka hans musik från två håll, som kan belysa varandra: - dels ge ett perspektiv som söker förklaringar till Halls egenart som musikalisk stämningsmålare genom att undersöka hans musiks strukturella särdrag, dels söka belägga - genom uttalanden och biografi - hur olika strukturella särdrag i Halls musik förefaller ha påverkat lyssnare och musiker från hans egen tid och även framåt Vissa typiska melodiska drag går kanske att yttra sig om från dessa utgångspunkter, andra drag blir kanske endast möjliga att belysa eller beskriva mera allmänt Syftet går att sammanfatta som en strävan att finna och musikteoretiskt beskriva och systematisera konkreta element av betydelse för stämningsrikedomen i Halls musik, sådan den beskrivits av utövare, tonsättare och vanligt folk över tid Förhoppningsvis till nytta för utövare såväl som för musiklärare V

6 Mina forskningsfrågor berör ur ett forskningsperspektiv därmed också en forskningsfråga en metodfråga: den att sätta frågor om musikalisk struktur i direkt samband med frågor som rör de intryck musik uppges skapa hos dem som lyssnar enligt lyssnarna själva En av mina forskningsfrågor skall därför ses mer som en fråga om metoden för min undersökning; den är alltså att se som en följdfråga till mina huvudsakliga forskningsfrågor, men berör ändå djupet i undersökningen och tillfogar ett konstnärligt forskningsperspektiv varför jag inte helt vill lämna den utanför Mina forskningsfrågor formulerar jag utifrån mitt syfte därför så här: Forskningsfrågor 1) Kan man hitta musikteoretiskt beskrivbara förklaringar på varför Jon Erik Halls musik talar till människor på det ovan beskrivna gemensamma sättet? 2) Finns det något som går att härleda till musikens struktur och form, och till sättet att skriva för fiolen, som kan användas som förklaringar till denna dokumenterat gemensamt uppfattade naturstämning och allmänna stämningsrikedom som är typisk för Jon-Erik Halls låtar? Metod För att kunna belysa tidens uttalanden om Jon-Erik Hall och hans musik och de intryck den gjorde samt för att kunna beskriva hans bildningsväg och även skapa förståelse för mitt eget sökande och val av modeller för beskrivning av generella drag i Jon-Erik Halls musik har jag utöver den musikteoretiska analysen fogat en biografisk genomgång och en indelning av hans liv i perioder efter förebilder och viktiga rörelser i tiden; tillsammans bildar detta min metod 3) I bästa fall visar min undersöknings val av metod även på möjliga vägar att göra liknande studier av andra spelmäns musik och kanske musik i allmänhet och kan i sådant fall möjligen också utgöra ett blygsamt bidrag till vad vi börjat kalla konstnärlig forskning VI

7 TA CK Janeric Lindh för frågan om bäcken Svaret är: Det var ingen bäck utan det var en liten vals i D-Dur (Sv Låtar Häls nr61) Sverker Magnusson för att under 4 års tid ha varit en synnerligen trevlig och inspirerande lärare, samt för goda råd och uppmuntran under detta arbetets process! Tack! Sofia Hermansson för att du hämtade mig och min kompis Daniel Blomberg på Arlanda flygplats efter vår resa till Glasgow Men främst för att vi sedan vid hemkomsten till Bergsjö hade en trevlig spelstund i bastun, där du spelade upp Hasselapolskan och jag blev kär (i Halls musik) Börje Jonsson för alla timmar vi suttit och dryftat Jon-Erik Hall och hans låtar Och för allt annat också naturligtvis! Yngve Hagström (vila i frid) för all inspiration vid tolkning av Halls musik och för att du varit en förebild och fantastisk vän Olle Medelberg för inspiration, berättelser och för att jag fick tillgång till ej tidigare kända Hallåtar Mary Hall som berättat för mig om sin far Jon-Erik Joel Sundkvist för hjälp vid översättning av sammanfattningen, samt för att du tog dig tid att läsa mitt arbete och komma med synpunkter Henrik Brunzell, min opponent, för att du nu, liksom alltid, ställer upp utav hjärtans lust Frinn VII

8 VIII

9 INNEHÅLL AbstractII SammanfattningII BAKGRUND III Syfte Forskningsfrågor Metod V TACK VII INNEHÅLL 1 BIOGRAFI 2 Period I ( )2 Tidiga förebilder2 Period II ( ) och Period III ( ) 3 Spelmanstäflingarna och spelmansrörelsen4 Delsbotävlingen Bollnästävlingen Hudiksvallsstämman Riksspelmansstämman Turnéerna11 De sista åren på vägarna12 Sjukdom och kamp 12 STRUKTUR OCH FORM15 Polsketyp15 Tonarter16 Repriser och form 18 Kontraster mellan repriserna 19 TEMATIK OCH MELODIK23 Steg kontra språng23 Hallvarianterna 24 Hallvariant B25 Hallvariant C27 Analys av övriga polskor 27 DISKUSSION28 Rörande forskningsfrågorna28 Jämförelser med andra spelmäns kompositioner 28 Skolning?29 Stämningar 31 Slutligen32 Personligt 33 LITTERATURFÖRTECKNING35 SPELMANSNOTISER36 REGISTER39

10 K a p i t e l I BI O GRAFI PERIOD I ( ) Jon-Erik Hall föddes i ett småbrukarhem i byn Fiskvik, Bergsjö socken den 2 december år 1877 I släkten hade det i generationer funnits spelmän; och farfadern, Erik Fors var enligt Jon-Erik en av traktens skickligaste spelmän Även fadern Jonas spelade fiol, men var dock ej av farfaderns kaliber Dessutom greps han av baptismen och lade bort fiolen Jon-Erik fick då istället vid 12 års ålder söka sina första grunder i fiolspel med hjälp av den skicklige brödraduon Gustavspôjkarna Men efter ett tag avrådde fadern Jon-Erik från att spela fiol Istället fick Jon-Erik traktera det mer i frikyrkliga kretsar accepterade instrumentet gitarr Vid den här tiden tillägnade han sig de första grunderna i notskrivning och notläsning med hjälp av en tysk (!) brevkurs Men gitarren tillfredsställde ej Jon-Erik s musikaliska intentioner till fullo, så han bytte efter ett kort tag tillbaka till fiolen, vilket till slut accepterades av fadern Tidiga förebilder I den trakt där Jon-Erik växte upp fanns det en uppsjö av skickliga spelmän inom bara några få kilometers radie Förutom Gustavspôjkarna fanns det prominenta storspelmän som Korp-Erik Olsson, Per Majström, Frid- Daniel Johansson, Blind-Pelle Selander och kanske främst Hultkläppen 4 Dessa spelmän hade en äldre typ av låtar på sin repertoar Men ett nytt folkligt instrument kom nu också in i bilden - dragspelet, vilket skulle påverka spelmännens melodier och repertoar 4 Enligt G östa Sö d erb erg skall (Jon Erik H all) i ett tidig are ske d e a v sin musik t a git starkt intryck a v Hultklä p p e n (Ternh a g Sp elm ä n, sp elm ä n, sid a 47) 2

11 I de tidigaste låtarna av Hall kan man skönja en korsbefruktning mellan den gamla och den nya skolan Låtarna från hans först skaparperiod har liksom dragspelsmusiken en tydligt harmonisk struktur, men bär fortfarande spår av den äldre mollbetonade stilen 5 Halls låtar är däremot aldrig modala 6 Rytmiskt är dock polskorna barn av den äldre sextondelsbaserade typen (se sida 18) I jämförelse med de senare kompositionerna är dessa tämligen enkla i sitt utförande, men man kan inte undgå att lägga märke till en osedvanligt hög ambitionsnivå redan i låtarna från den period som jag valt att kalla för Period I De nio tidigaste låtarna är enkla att katalogisera då de återfinns numrerade på ett antal notpapper skrivna innan 1905, då Jon-Erik flyttade till Hassela På pappret står det att läsa: De första komponerade låtarna av J-E Hall, Fiskvik PERIOD II ( ) O CH PERIOD III ( ) 1905 flyttar Jon-Erik till Hassela, först till byn Fagernäs och senare 1907 till Fjusnäs, där han tillsammans med hustrun Karin bygger upp ett litet hemman Därmed är det förmodligen opassande pga familjesituationen att vara ute och spela på lördagsdanser Det var också nu som Hälsingland stod i blickfånget för den skånske juristen Nils Andersson 7, som reste land och rike runt för att teckna ned gamla melodier till det enorma samlingsverket Svenska Låtar Jon-Erik blev inte bara upptecknad, utan fick också pryda omslaget för Hälsingedelen (SvL Häls) 5 På d e tidig a dra gsp ele n gick d et b ara att sp ela i dur D essa kallas o ckså id a g för dursp el 6 Mo d ala m elo dier är byg g d a p å d e sk kyrkoton artern a Jä mför m a n d essa m e d dur o ch m oll ka n m a n före nklat sä g a: att Dorisk m o d alitet är m ollb eton a d m e n h ar stor sext; Frygisk - m ollb eton a d skala m e d lite n sekund; Lydisk - durb eton a d skala m e d öv erstig a nd e kv art; Mixolydisk - durb eton a d skala m e d lite n se ptim,; Lokrisk - m ollb eton a d skala m e d lite n sekund o c h förminska d kvint - i alla falle n räkn at frå n d e n m o d ala skala ns grundton Mo d alitete n o ch d å allra frä mst Dorisk, Lydisk o ch Mixolydisk h ar le vt kv ar i sp elm ä nn e ns låtar ä nd a fra m till m o d ern tid M e d a n d e n ino m konstmusike n g e n erellt sett ersattes m e d Dur- o ch m ollton alitet re d a n und er 1600-talet I konstmusike n re d a n und er ro m a ntike n o ch i d e n afro a m erika nska musike n ka n m a n se ett förny at intresse för m o d ala skalor, so m erbjud er rikare v ariation för d e m elo diska uttrycke n 7 Författare n o c h huvudup pte ckn are n till sa mlingsv erket Sv e nska Låtar V ar ä v e n initiativta g are till Folkmusikko m mision e n, so m sa mla d e in d et m esta so m rörd e folkmusik D eras m aterial finns num era p å Musikmuse et i Sto ckholm 3

12 Till en början var Hall alltför blyg för att erkänna kompositionerna som sina egna, utan uppgav att de var efter en spelman kallad Bytt-Lasse Men erkände sedan 1925 för Nils Anderssons medhjälpare Olof Andersson att det var hans egna I förordet till Halls avsnitt i SvL Häls skriver Olof Andersson: Ett flertal av här publicerade melodier äro komponerade av Hall De ha alla den äkta folktonen och vittna om formsäkerhet och musikalisk känsla - Det är dessa låtar jag valt att föra till Period II Det var ingen slump att Andersson kuskade runt större delen av Sverige i jakt på gamla spelmanslåtar Det hände under de här åren, från 1905 och framåt synnerligen omvälvande saker på allmogemusikens område - en ny epok tog vid Spelmanstäflingarna och spelmansrörelsen Allmogens gamla seder och bruk hade under 1800-talet, till följd av urbanisering och emigration alltmer börjat försvinna Så också deras musik Folkmusiken började enligt betraktarna (de belästa människorna ifrån staden) att föra en mer tynande tillvaro Samma utveckling sågs på alla håll i landet Att behovet av musik för folket är lika stort som innan står klart Men nu var det dragspel, munspel och andra instrument som med sina nya melodier konkurrerade med fiolen de nya tendenserna sågs av samtiden som ett hot mot den genuina folkmusiken I sin beskyddarinstinkt angrep man utan omsvep det nya Upptecknaren KP Leffler skriver i sitt förord till Om nyckelharpospelet på Skansen: förmiddag arbetade han någonstädes uppe på Skansen, men när eftermiddagen kom, iklädde han sig sin nationaldräkt, tog sitt instrument och begaf sig till sin plats för att spela för hvem, som ville lyssna - spela för er sina brudmarscher, polskor och gammalvalser, låta er höra, hvilka rester af vår folkmusik, som kommit att stanna hos honom, och omedvetet låta er känna, om ni egde sinne därför, att ni i honom och hans instrument kunde se minnen från en svunnen storhet, representanter för en döende kultur 4

13 Den tid, då musiken var liksom en brännspegel för vårt folks andliga lif, är förgången Antalet af våra dugande spelmän minskas med hvarje år, och med hvar och en, som dör bort, försvinner någon del af vår präktiga folkmusik, som förr vid bröllop och gillen lifvade gammal och ung till dans och lek eller i slog och på äng gaf uttryck åt, den rika och skära poesi, hvarmed nordbons fantasi var mättad Dragspelets tonfattiga och gälla ihålighet tager arfvet efter fiolens djupa toner, klarinettens glada klang och nyckelharpans lifliga surrande, och i stället för den gamla balladen och locklåten sjunger ungdomen nu falskt sentimentala marknadsvisor eller tarfliga slagdängor från beväringslägren Så låtom oss då i tid söka rädda, hvad räddas kan af minnen från vårt folks musikaliska storhetstid; låtom oss med ifver begagna tillfället att samla, när vi träffa på en spelman, som har något gammalt godt att bjuda oss, och må vi vara glada, att vi funnit honom, äfven om han ej på långt när har så mycket att gifva, som nyckelharpospelarne på Skansen Folkmusikforskarna/upptecknarna hade alltså en pessimistisk syn på folkmusikens möjligheter att hävda sig av egen kraft och att överleva de nya tidernas strömningar och samhällsomdaningar Detta var en syn som även nådde ned till vanligt folk Bergsjöspelmannen Blind-Pelle Selander har i sina memoarer dramatiskt skildrat sin farmor, Helena Hult, kallad Hultmor: Helena började sin bana på egen hand såsom gätjänta full med ungdom, hälsa och mod, gick hon i spetsen för sina älskade vänner, de kära kossorna och getterna, drog hon in i skogen, bland berg och åsar, sjungande sina vackra visor så att det skallade i bergen, och trollen och de vilda och blodtörstiga djuren lyssnade Hvad var det månne för sånger hon sjöng? Var det den mycket omtuggade Kväsarvalsen, Kalle Pee eller någon annan af nutidens lättsinniga jållervisor hon sjöng? Ånej, icke ens La pa Loma eller något annat lånadt söderns läspande sömnacompagnemang? Nej, icke det ens, det hon sjöng visor ur naturens bröst och ur sagans helgedom, de gamla djupa och anslående folkvisorna, som med den gamla goda, fornnordiska troheten blifvit steg för steg undanträngd för utländskt prål och veklighet, som passar lika illa för vår nordiska natur som sidenklädningen på en åsna eller ett svin 5

14 Författaren minns än en del af hennes ungdomssånger, ty hon sjöng dem äfven sedan hon blef gammal En började som följer: Längtat hafver jag efter dig min lilla vän, såsom fågeln efter ljusnande dag, hvarendaste gång jag dina ögon ser, då varder jag så hjärteligen glad Ja, så lydde en af hennes vallsånger, men hon sjöng äfven många fler, för ex: Och fåglarna i skog, de sjunga och de kvittra och: Erik Adolf tjänte på konungens gård, och många andra sköna visor, som nu äro med henne fallna i glömskans ocean Men den, som skrifver dessa minnen, han skall aldrig förgäta att sätta värde på den gamla sången, ej heller skall han förakta de hädangångnes minnen Vad inte dessa hade tagit fasta på var att det ju alltid funnits en massa utländskt prål i folkmusiken, såsom på talet då allmogen gärna svängde sina ben till en Menuett, Gavott eller kanske rentav en Courante Apropå danser, så började även detta område inom folkmusiken väcka samlarnas intresse I Uppsala grundades 1880 studentföreningen Philochoros (sedan 1884 Studenternas Dansförening) vilka hade som syfte att bygga dansen på gymnastisk-estetisk och tillika fosterländsk grund Dessa kom att inspirera och utöva ett stort inflytande på de alltmer framväxande folkdanslagen Liksom med spelmanslåtarna, så upptecknade man och friserade folkliga danser, som senare uppfördes inför publik Man gjorde också sk Folklifsexpeditioner Mot slutet av 1800-talet börjar tankarna om det sjunkna Atlantis ta alltmer fastare form 1891 öppnar Hasselaättlingen Arthur Hazelius sitt Skansen i Stockholm, ett ställe där han samlat på sig byggnader och miljöer ifrån hela Sveriges landsbygd Naturligtvis skulle det också finnas spelmän där, som en naturlig del i den svenska landsortsminiatyren Skansens stugor levandegjordes nu med hjälp utav spelmän, som naturligtvis också var med vid bröllops- och festtågen I Mora i Dalarna gick konstnären Anders Zorn omkring i skogarna och förundrades över att barndomens vallåtar ej längre ljöd mellan berg och dalar Zorn ville göra något åt saken och anordnade således i Gesunda utanför Mora den första spelmanstävlingen i Sverige, för fiolspelmän samt horn- och lurblåsare 6

15 Detta brukar vara den romantiska förklaringen Men 1905, året innan, hade det redan funnits planer på en spelmansstämma tillsammans med en fornminnesfest i Mörsil, Jämtland Den blev dock aldrig av, då ingen spelman dök upp I Norge hade det sedan 1875 anordnats spelmanstävlingar, eller som de kallas; Kappleikar Som gäst på dessa tävlingar kunde man bla finna Edvard Grieg Allt detta bör ha inspirerat Zorn till att ta initiativet till spelmanstävlingen i Gesunda 1906 Tävlingen väckte intresse över hela landet och följande år anordnades förutom i Mora spelmanstävlingar i Sundsvall, Lund, Göteborg, Vigelsbo (Uppland) och Varberg Delsbotävlingen började spelmanstävlingarna bli en riktig folkrörelse och tävlingar arrangerades över hela landet I samband med tävlingarna hölls det också hembygdsdagar, utställningar av olika slag, föreläsningar osv Ur detta föddes också hembygdsrörelsen, som kom att gå hand i hand med spelmansrörelsen Det var också detta år som den första hälsingska spelmanstävlingen hölls i Delsbo Detta var på initiativ av Nathan Söderblom 8, som året innan hade varit på en hembygdsfest i Hassela och bla lyssnat på Jon-Erik och andra spelmän Han blev där så tagen att han yttrade: - Det här skall vi göra om Vi skall ha sådana här samlingar vart år på midsommardagen Vi skall ha spelmansstämmor, riktiga hälsingestämmor Tyvärr kunde Söderblom pga sjukdom inte själv närvara vid tillställningen, men en hel del prominenta personer fanns där ändå, som tex statsministern Juryn bestod bla av storheter som Sven Kjellström 9 och Nils Andersson Stämman blev en publiksuccé och ca människor kunde avnjuta både det ena och det andra i strålande sol Till tävlingen hade ett 40-tal spelmän från hela Hälsingland anmält sig och förstapriset för solospelning på 40 kronor gick 8 Ärke bisko p o c h folkmusikv ä n fö d d i Trönö, strax uta nför Sö d erh a mn Fick ä v e n No b els fre dspris 1930 NS v ar tidvis m e c e n at åt Hall, för att frä mja h a ns sp elm a nsg ärning 9 Berö m d violinist o c h grund are a v bla Kunglig a Filh arm onikern a Äv e n g a m m al ele v o c h sv å g er till Pelle Sc h e n ell 7

16 till hemmaspelmannen Carl Sved Detta efter att Pelle Schenell lämnat över sitt förstapris, då han ansåg att det borde tillfalla en Delsbospelman Jon-Erik Hall fick i sin debut nöja sig med ett fjärdepris och 15 kronor Extrapriset på 10 kronor gick till kompisen Lars-Erik Forslin från Älgered i Bergsjö Spelmännen imponerade stort på Andersson, som efter tävlingen ställde låtprovinsen Hälsingland bland de allra högsta Tävlingarna avslutades med ett fyrfaldigt leve för spelmännen och de gamla låtarna Bollnästävlingen 1909 Året efter hölls en liknande stämma i Bollnäs, och liksom under stämman i Delsbo så väckte spelmanstävlingen det största intresset Även för denna tävling stod Nathan Söderblom tillsammans med Kjellström som inbjudare Söderblom var konferencier och lär ha påverkat både spelmän och publik med sin utstrålning Vädret var ostadigt och det kan ha påverkat antalet besökare som detta år var 10000, alltså en aning lägre än 1908 Men spelmännen var många fler istället Domare detta år var Nils Andersson, Sven Kjellström och hans ackompanjatör Alfred Roth Denna gång tog Jon-Erik Hall och hans kollegor ifrån Nordanstig storslam då förstapriset delades av Hall, Forslin och Schenell En av prisdomarna (antagligen Nils Andersson) uttryckte följande efter tävlingen: Hälsingland står nu fullt ut lika högt som Jämtland, Dalarna och Gotland, de styvast ansedda landskapen, och i vissa fall står Hälsingland över, nämligen dels ifråga om virtuositet och dels ifråga om samspelet 10 Enligt domarna hade kvalitén på spelmännen höjts en aning sedan tävlingen i Delsbo, vilket kan bero på att spelmännen till den här tävlingen hade haft ett år att förbereda sig på, till skillnad mot i Delsbo där de bar hade haft ett par månader på sig 10 C h arters Sp elm ä nnen, sid a 76 8

17 Hudiksvallsstämman gick tävlingen i Hudiksvall, och den här gången hade närmare 80 spelmän anlänt Det var nu som Jon-Erik skulle göra sitt stora genombrott Hall, som detta år hade imponerat extra på domarna, fick frågan av prisnämndens ordförande Sven Kjellström om han inte hade komponerat några egna låtar Hall svarade då blygt nekande på frågan och lämnade därefter estraden En spelman från Bergsjö (antagligen Lars-Erik Forslin) berättade då för en av domarna, som var Thore Härdelin dä: - Hall säger att han inte har några egna låtar att komma med, men alla han spelat idag har han hittat på själv 11 Härdelin lär senare ha uttryckt: - Från den stunden insåg jag att vi här hade en spelman som kommer att sätta betydande spår efter sig för all framtid på folkmusikens område 12 Efter denna tävling sökte Härdelin upp Hall och övertalade honom att följa med på en turné som sträckte sig ifrån Skåne till Ångermanland Efter Hudiksvallsstämman förklarade Kjellström att stämmorna skulle ta ett uppehåll på tre år Riksspelmansstämman 1910 Redan 1907 hade det funnits tankar att ha en riksspelmanstävling på Skansen i Stockholm, men Nils Andersson avrådde det hela då han menade att tävlingar först borde hållas i hela landet Men till slut bestämdes ändå att det bara skulle bli en stämma utan några tävlingar Andersson skriver att det skall bli: en sammankomst för idkandet av folkmusik till spelmännens nytta och förkovran samt till allmänhetens upplysning och nöje, framför allt till glädje och uppbyggelse för alla dem som intresserar sig för folkmusik 13 Stämman hölls på både Skansen och Musikaliska Akademien, i programmet står: Till stämman ha inbjudits spelmän från Sveriges alla landskap Från åtskilliga provinser äro på grund af särskilda omständigheter, exempelvis större 11 C h arters Sp elm ä nnen, sid a C h arters Sp elm ä nnen, sid a Ling mfl Folkmusikb oke n, sid a 269 9

18 mångsidighet i fråga om låtmaterial och instrument eller ett jämförelsevis större urval af kända skickliga spelmän, inkallade ett flertal representanter spelmän kom från hela Sverige, och Hälsingland representerades av de tre spelmännen Hall, Schenell och J-E Öst, samt samspelsparet Tulpan-Anders Olsson och Hans Wahlman (Pajas) ifrån Galven och Arbrå Anders Zorn var mecenat för stämman och hade designat ett märke i silver, som alla deltagande spelmännen fick Detta märke skulle långt senare 1933, berättiga till titeln riksspelman Viktigt var också att svenska tonsättare och musiker deltog i festligheterna och uppmärksammade folkmusiken Alla dessa tävlingar och stämmor ledde till att spelmännen blev förflyttad än mer från sin ursprungliga funktion De blev nu estradspelmän Hälsingland med sina virtuosa spelmän och låtar gick i bräschen för det nya Allt sedan estradspelmän som Öst (Jon-Erik, TvW anm) och Hall på 1910-talet lanserat hälsingemusiken hade den kommit att bli en genre nästan för sig i Spelmanssverige För sina virtuosa och konstmusikaliska ingredienser har den rönt en omåttlig popularitet som stått sig, nära nog som en synonym för spelmansmusik över huvud taget 15 Tävlingarna hade också verkat till att spelmännen kunde åka ut på turnéer och spela in skivor Svenska Nationaltruppen 16 med Hall och Härdelin var de första i landet att göra en kommersiell skivinspelning med spelmansmusik De var även anställda som Skansenspelmän under somrarna Som tack för det erhöll Hall Hazeliusmedaljen år C h arters Sp elm ä nnen, sid a Ling mfl Folkmusikb oke n, sid a N a mn et Sv e nska N ation altrup p e n v ar e nligt Sv e n Härd elin (C h arters Sp elm ä nn e n, sid a 89 90) skivb ola g ets p å hitt 17 Låtarn a so m sp ela d es in v ar: D elsb o m arschen (D elsb o Brud m arsc h), Urg a mm al Bröllo psm arsc h fr Helsingla nd (Trolle ns brud m arsc h a v Sc h e n ell, se SvL H äls nr 58), Hultklä p p e ns v als, Fjusn äsv alse n, Hassela p olska n, G a mm al v als frå n H assela (D e n sk C-Durv alse n so m v ar c a tre år g a m m al o c h ko m p on era d a v H all), H assela p olska n (se bila g a sid a 5), G a m m al p olska frå n Helsingla nd (e n G-m ollp olska ko m p on era d a v Sc h e n ell, se SvL H äls nr 62) D elle ns v å g or (se bila g a sid a 24 o c h bila g a tv å, C D, sp år 23) o c h G a m m al Helsing e v als frå n 1600-talet (vilket v ar d e n sk D elsb ov alse n se SvL H äls nr 28 o c h skall h a ko m p on erats a v Sc h e n ell, vilke n b e n ä mnd e d e n G n arpsv alse n Do ck är d et no g trolig are att Hall själv h ar ko m p on erat d e n) 10

19 Svenska Nationaltruppen åkte också över till Amerika och spelade Hall kunde förstås inte följa med på den årslånga turnén, som sträckte sig tvärsöver den Amerikanska kontinenten då han hade familj och gård att tänka på Istället följde Schenell med Härdelin på turnén som blev en stor succé Alla dessa stämmor där Hall fick möta gräddan av den svenska spelmanskåren tillsammans med all uppmärksamhet från gräddan av den svenska kultureliten gav Hall en hel del inspiration Det visar sig tydligt i den kreativitet han utvecklar under åren Turnéerna Hall hade nu skaffat sig ett grundmurat rykte som särdeles skicklig och eftertraktad allmogemusiker Hans rykte hade nått långt utanför Hassela och Hälsingland I Karlskoga tidning ( ) kunde man läsa: den kände riksspelmannen, vilken är ägare till ett skogshemman i Hassela och har namn om sig att vara den främste nu levande hälsingespelmannen 18 Eller i Medelpad, där han presenterades på följande sätt: Tillbakadragen och försynt går J E Hall vid sitt torp och diktar äktsvenska låtar 19 Detta rykte fick nog en hel del tyngd, tack vare inflytelserika, prominenta tillskyndare och beskyddare som exempelvis Sven Kjellström: Hassela, sköna bygd med dina djupa skogar, vida utsikter och glimmande vatten, hur är Du icke särskilt danad att alstra sägen och toner! Hur väl har Du icke ammat den son, som nu är vorden en mogen man och fullödig spelman 20 Eller som folkmusikkännaren Ernst Granhammar skrev till Halls 50-årsdag: Hall är f n en bland vårt lands förnämsta bygdespelmän och säkerligen den skickligaste och förnämste låtkompositören av dem alla Bra saker ha skapats i 18 Ternh a g, Sp elm ä n, sp elm ä n, sid a Ternh a g Sp elm ä n, sp elm ä n, sid a Ternh a g Sp elm ä n, Sp elm ä n, sid a

20 Hälsingebygderna även under senare tid, men Hall tar obetingat priset för sina låtar 21 Vidare Petterson-Berger som ansåg Hall som: vår allra störste allmogekompositör 22 De sista åren på vägarna Dessa superlativer av inflytelserika personer, samt Halls prestationer på tävlingar och konserter ledde till att Hall blev eftertraktad spelman Turnéerna sträcker sig över hela Sverige ifrån Skåne till Gällivare Värmlänningarna verkar vara extra förtjusta i Hall, då han åker dit hela tre gånger och gör succé Tillfällen han minns med särskild glädje 23 Ibland har han Thore Härdelin dä med sig och ibland Lars-Erik Forslin Bland de viktigare händelserna är Festspelen i Säterdalen, Dalarna 1922 där samtliga riksspelmän ifrån Hälsingland deltar Denna händelse generar också en gånglåt, Ett besök i Säters dal Ett annat tillfälle som tillägnas en gånglåt (Utställningsminne) är den Nordiska spelmansstämman under Göteborgsutställningen 1923 Hall deltar även i de bägge riksspelmansstämmorna på Skansen 1920 och 1927 Sjukdom och kamp 1928 inträffar en avgörande händelse vid en spelning på Stadshussalongen i Sundsvall Halls högra ringfinger börjar stelna till och vägrar lyda order Sjukdomstiden inleds Man vet inte med säkerhet vilken sjukdom Hall drabbades av Förklaringen var den som var bruklig när man inte visste orsaken: Sömnsjuka Men troligtvis var det någon form av Parkinsons eller MS Det sista stora framträdandet Hall gör är vid en uppmärksammad kompositionstävling vid Laforsen i Färila, där man ska komponera en låt till 21 Ternh a g Sp elm ä n, Sp elm ä n, sid a Sundste dt Min a minn e n a v e n rikssp elm a n 23 Sundste dt Min a minn e n a v e n rikssp elm a n 12