Framtidens LSS-boende

Transkript

1 D som missade sccén i höstas! Framtidens LSS-boende En trygg och aktiv miljö Årets mötesplats för samverkan Moderator Goda levnadsvillkor viktiga teman inom LSS Vilken kompetens behövs i LSS-boende? SUSANNE LARSSON verksamhetstvecklare, författare, handledare och fortbildare Tillsammans blir man stark gemenskapens betydelse för trygghet Ljdisolering, möblering och lokaltformning i boendet Workshop med Londonarkitekterna GA Architects SPECIELLT INBJUDEN: BO HEJLSKOV, LEG. PSYKOLOG Så bygger och formar vi den fysiska miljön för att minimera problembeteende Talare: LÄS-UTBILDNINGARNA JÄRNA Anders Rosenberg ATTENDO OMSORG Christina Grell BO HEJLSKOV EMRAHUS Robin Berkhizen FORUM CARPE Karl Löfgren GA ARCHITECTS LONDON Christopher Beaver Maria Ligia Assirelli LASSE NOHRSTEDT MARTIN FALLHAGEN SALTÅ BY Gerard Lartad SENSAGON Jan Beckis Konferens april 2015, Stockholm

2 Konferensprogram Tisdag 14 april :00 Registrering med kaffe och smörgås 9.30 Moderator Ssanne Larsson inleder konferensen 9:40 Goda levnadsvillkor viktiga teman inom LSS Moderator Ssanne Larsson sätter i sitt inledningstal ljset på viktiga teman inom LSS, och frågan om vad som skapar förtsättningar för goda levnadsvillkor. Så syns LSS i vardagen vad möjliggör arbete enligt intentionerna? Förtsättningar för delaktighet, inflytande och en känsla av sammanhang Kvalitetsarbetet med delaktiga medarbetare SUSANNE LARSSON, verksamhetstvecklare, författare, handledare och fortbildare 10:30 Att ta hvdrollen i filmen om sitt eget liv Strax norr om Uppsala flyttade sex personer med fnktionsnedsättning in i Frösndas grppboende Lövstalöt. Boendet ligger natrnära i ett bostadsområde där varje lägenhet är på cirka 45 kvadrat med tillgång till fina gemensamma trymmen. En av de boende, Martin Fallhagen, har själv skrivit mans och regisserat filmen om livet på grppboendet. På agstikonferensen mottogs filmen varmt och Martin kan idag titlera sig regissör och filmskapare. MARTIN FALLHAGEN, arbetar i Labanskolans frisärskolas dagliga verksamhet, Uppsala 10:50 Bensträckare 11:00 Så bygger vi och formar den fysiska miljön för att minimera problembeteende Skapa en trygg miljö Ljs-, ljd- och färgkänslighet hr tar vi hänsyn till det vid planering av särskilt boende? Olika fnktionsnivå, olika behov Så bygger vi in trygghet i den fysiska miljön Ljdisolering, möblering och lokaltformning i boendet BO HEJLSKOV, leg.psykolog Filmvisning 13:45 Vilken kompetens behövs i LSS boende, n och i framtiden? Form Carpes generella yrkeskrav Uppdrag och yrkesroll i boende Förtsättningar och verktyg för lärande i vardagen Delaktighet och inflytande en del i arbetet med evidensbaserad praktik Ett ständigt pågående tvecklingsarbete KARL LÖFGREN, socionom, delprojektledare, Form Carpe 14:45 Framtidens teknik för LSS-boende Alla har vi någon gång varit tvngna att åka hem igen för att kolla om vi verkligen låste dörren eller stängde av spisen. Om vi har en fnktionsnedsättning så kan detta vara ett dagligt problem, har jag gjort rätt? Att ha koll ger minskad oro, ökad trygghet och välmående. Stängde d av spisen innan d åkte? Så får d koll på din vardag En knapp kan vara en knapp för mycket! JAN BECKIUS, grndare, Sensagon AB 15:05 FIKA 15:40 Vägen blir till medan vi går Hösten 2009 bildade anhöriga till sex ngdomar i Labanskolans gymnasiefrisärskola i Uppsala en arbetsgrpp. Målet var att ngdomarna sklle få bo i ett gemensamt LSS-boende. Tre och ett halvt år senare flyttar alla sex in i Gröna hset i Lövstalöt som drivs av Frösnda. Vikten av tidigt samarbete mellan kommn, brkare och anhörig Tillsammans blir man stark gemenskapens betydelse för trygghet Från skolkompis till bostadskompis Föräldragrppens betydelse LASSE NOHRSTEDT, pedagog, författare, tbildare och anhörig 16:40 17:00 Moderator Ssanne Larsson smmerar och avsltar konferensens första dag 12:45 LUNCH

3 Konferensprogram Onsdag 15 april :00 Moderator Ssanne Larsson inleder dagen 9:15 The need for thoghtfl bildings Since 1996 GA Architects have specialized in the design of environments for children and adlts with ASD (atism spectrm disorder) and other learning disabilities. Their expertise embraces the design of residential and edcational bildings as well as respite and training centers. The lectre gives yo a better theoretical nderstanding and engage yo in a workshop that deepens yor knowledge in planning for residential bildings that meets the needs of the cstomer. Principles of design for ASD environments Case stdies and examples Research and collaboration with academies The importance of color when designing for ASD Consltation and post-evalation Workshop CHRISTOPHER BEAVER, fonder, GA Architects MARIA LUIGIA ASSIRELLI, partner, GA Architects Vi avbryter för fika nder förmiddagen! 11:30 LUNCH 12:30 En medvetet tformad miljö I en medvetet tformad miljö skapas inte bara trymmen åt den fysiska människan tan stor hänsyn tas till människans spiritella och själsliga dimension. Det är tifrån detta synsätt som de läkepedagogiska och socialterapetiska verksamheterna verkar. Vad är antroposofisk läkepedagogik och socialterapi? De sj läkepedagogiska och socialterapetiska kärnvärdena. Hr den yttre miljön påverkar det själsliga välbefinnandet En bildpresentation av Saltå By föreläsningen ges på engelska DELTA I WORKSHOP! ANDERS ROSENBERG, kommnikatör Järna, tbildningssamordnare LäS-tbildningarna* GERARD LARTAUD, verksamhetschef, Saltå By, Järna 14:15 Sveriges nordligaste passivhs ett LSS-boende enligt internationella passivhskrav Målet med Emrahs nya satsning på samhällsfastigheter, är att människor med fnktionsnedsättning ska knna leva och bo så bra som möjligt i en hälsosam miljö. I agsti 2014 stod Andersbergs LSS boende i Gävle klart, med driftstart planerad i sltet på janari Andersberg LSS boende är inte bara Sveriges nordligaste passivhs tan också konstrerat enligt de tffare internationella passivhs-kraven. Under föreläsningen får d ta del av två perspektiv, byggherrens och verksamhetens. Vad är passivhs? Miljö och ekonomi Vad tjänar personal, boende och miljö på att bygga passivhs? Inomhsklimatet gentemot traditionella LSS boenden för och nackdelar Den första tiden i passivhs så är våra pplevelser CHRISTINA GRELL, regionchef, Attendo Omsorg ROBIN BERKHUIZEN, VD, Emrahs AB 15:30 15:45 Moderator Ssanne Larsson smmerar och avsltar konferensen Röster från tidigare konferens: Bra med konferensens breda innehåll för både verksamhet och byggare Bo Hejlskov är helt fantastisk Vi fick en bra helhetsbild inför planeringen av byggandet av ett nytt LSS-boende Bra med så stort foks på brkarna och att få in så många olika perspektiv *Läkepedagogiska och socialterapetiska tbildningarna 13:45 FIKA

4 Konferensprogram Talare BO HEJLSKOV ELVÉN är leg.psykolog och arbetar med tbildning och verksamhetsstöd kring problemskapande beteende i omsorg, skola och psykiatri. Bo har skrivit flera böcker i ämnet och används som konslt både kring pedagogisk metod och fysiska ramar. ROBIN BERKHUIZEN är vice direktör på Emrahs AB. Emrahs LSS-boenden är framtagna efter lång erfarenhet av samarbeten med vårdgivare och beställare av vårdplatser och är ett ekonomiskt mycket fördelaktigt alternativ. JAN BECKIUS, grndare, Sensagon AB. Jan är grndare av Sensagon AB som erbjder tekniska lösningar som trygghetssystem och välfärdsteknologi till LSS-boenden, Trygghetsboenden och andra boendeformer. KARL LÖFGREN är socionom och delprojektledare på Form Carpe och har lång erfarenhet som chef inom fnktionshinderområdet. Form Carpe är en kommnfinansierad fnktion för verksamhets- och yrkestveckling inom stöd och service till personer med fnktionsnedsättning i Stockholms län. Formet arbetar med att samordna aktiviteter för att synliggöra fnktionshinderområdet, genomföra kompetenstveckling samt sprida goda exempel. CHRISTINA GRELL är regionchef på Attendo Omsorg. I samarbete med Emrahs har Attendo byggt det fnktionella LSS-boendet Andersberg i Gävle. Fastigheten är i ett plan med totalt sex lägenheter. Planlösningen sätter individen i foks, men det finns även gemensamma ytor och goda personaltrymmen. LASSE NOHRSTEDT, pedagog, författare, tbildare och anhörig. Lasse arbetar som resrspedagog för somaliska förskolebarn i Ldvika. Människors förhållningssätt till varandra och framför allt yrkesverksammas relation till barn och vxna med fnktionsnedsättning har länge varit Lasses intresse och drivkraft. Som aktiv i FUB har han fått inblick i familjers sitation och lagstiftningen inom vård och omsorg gav han t boken Samverkan - anhöriga och personal i LSS-verksamhet, samt är en av författarna till antologin Nya Omsorgsboken, där han skriver r ett föräldraperspektiv. MARTIN FALLHAGEN arbetar med drama och teater, Labanskolans gymnasiefrisärskolas dagliga verksamhet, Uppsala. Martin har vid flera tillfällen hållit ppskattade tal i samband med firandet av den årliga och internationella Down syndrom-dagen den 21 mars. SUSANNE LARSSON är författare till flertalet böcker för LSS området och aktiv handledare och fortbildare sedan Från 2010 har Ssanne arbetat som verksamhetstvecklare för Södertälje Kommn där hon bedrivit FOUprojekt om dokmentation och metoder för delaktighet och inflytande. I sitt inledningstal sätter Ssanne ljset på viktiga teman inom LSS, och frågan om vad som skapar förtsättningar för goda levnadsvillkor. ANDERS ROSENBERG samordnar och ansvarar för den läkepedaggogiska/socialterapetiska tbildningen i Järna. Han är också verksam som kommnikatör för branschorganisationen Värna, en sammansltning av drygt 40 antroposofiska omsorgsverksamheter över hela landet. GERARD LARTAUD är verksamhetschef på Saltå By i Järna, en LSS-verksamhet för ngdomar och vxna, vilken arbetar tifrån den antroposofiska människoknskapen. Gérard har en lång och gedigen erfarenhet av personkretsen och deras behov efter mer än 35 år på Saltå By. Han har också ett övergripande ansvar för Saltå Bys byggnadsfrågor och är direkt delaktig i ppförandet av lokaler som bl.a. rör boende, skola och daglig verksamhet. CHRISTOPHER BEAVER, fonding partner, GA Architects Christopher has worked in most indstry sectors of architectral design and is a highly experienced designer and project manager. After completing his first atism project, which he fond to be a most rewarding experience, he decided to specialize in this field and as a reslt of a sccessfl first project, many new commissions came his way. Christopher is now widely recognized as a leader in this specialist field and he contines to apply an innovative approach to designing environments for ASD and broadening awareness of the need for thoghtfl bildings. MARIA LUIGIA ASSIRELLI, architect, GA Architects Maria is qalified in Architectre and Civil Engineering at the University of Rome La Sapienza. She began her professional experience in healthcare projects in Rome and London whilst lectring on the practical application of technology in architectre. Maria joined GA Architects in 2005 and became a partner in She is a highly effective project manager and has an enviable knowledge of the technical aspects of architectral design and constrction. Maria developed her interest in designing environments for children and adlts with atism after joining GA Architects. She is flly committed to advancing the case of appropriate design for ASD and is a reglar speaker at conferences and seminars in the UK and overseas.

5 Framtidens LSS-boende En trygg och aktiv miljö Hr planerar och skapar vi framtidens LSS-boende med tgångspnkt i de fnktionshindrades behov och drömmar? LSS-boende är en insats enligt Lagen om särskilt stöd och service till vissa fnktionshindrade, där målet är att boendet ska fngera som individens privata hem och vara anpassat efter varje individs behov. Konferensens moderator Ssanne Larsson sätter i sitt inledningstal ljset på viktiga teman inom LSS och frågan om vad som skapar förtsättningar för goda levnadsvillkor. Lyssna till och inspireras av psykolog Bo Hejlskov och var med i skräddarsydd workshop med GA Architects från London. Karl Löfgren, Form Carpe, lyfter nder sin föreläsning frågan om kompetenskrav på boenden och betydelsen av att skapa ett socialt innehåll. Var med på årets mötesplats där flera perspektiv tas tillvara vid planering och byggnation av LSS-bostäder, både n och för framtiden. Lär dig mer om: n Så bygger d in trygghet i den fysiska miljö n Framtidens teknik för LSS bostäder n Vad tjänar boende, personal och miljö på att bygga passivhs? n Form Carpes generella yrkeskrav n Brkar- och anhörigperspektivet n The need for thoghtfl bildings - What can we learn from GA Architects? Varmt välkommen! Maneka Ghosh Projektledare, leg.sjksköterska Teknologisk Institt

6 Porto betalt Sverige Framtidens LSS-boende En trygg och aktiv miljö Varför ska d gå på Framtidens LSS-boende? Lyssna till psykolog Bo Hejlskov om att skapa en trygg miljö Delta i Workshop ledd av GA Architects från London Ta del av flera perspektiv för planering av LSS bostäder Nätverka med kollegor och verksamheter från hela landet TRE ENKLA SÄTT ATT ANMÄLA DIG! info@teknologiskinstitt.se tel Pris Konferens: kr/person Grpperbjdande: Gå 4 eller fler kr/person datm och plats Stockholm: april 2015 (3923-2) Lokal meddelas senare I priset ingår lnch och förfriskningar nder fikapaser. Anmälningsbekräftelse och faktra sändes efter mottagen anmälan. Moms tillkommer på priserna ovan. Rabatter och erbjdanden går ej att kombinera. ÖVRIG INFORMATION På hittar d praktisk information och tips på boende. Anmälan är bindande, för av- och ombokningsregler vänligen se hemsidan. Har d övriga frågor kontakta gärna projektledaren Maneka Ghosh på mgh@teknologiskinstitt.se. Teknologisk Institt förbehåller sig rätten till ändringar av program, tid och plats. Andra tbildningar i Teknologisk Institts regi Aktpsykiatri 2015 Jridik LSS Barnhandläggning Håll tkik efter Boende för äldre Se för datm och mer information Retradress Teknologisk Institt, Rådmansgatan 38, Stockholm