Förskolan Vallmon är Flens äldsta förskola, centralt belägen med närhet till natursköna områden.

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VALLMON

2 BESKRIVNING AV FÖRSKOLAN Förskolan Vallmon är Flens äldsta förskola, centralt belägen med närhet till natursköna områden. Förskolan Vallmon består av 3 avdelningar med 46 barn i åldrarna 1-5år inskrivna. Avdelningen Bläckfisken har 16 barn i åldrarna 1-3år Avdelningen Trollet har 20 barn i åldrarna 3-5 år Avdelningen Utforskaren har 10 barn i åldrarna 3-4 år Vi lägger grunden för barnens livlånga lärande genom: Att stimulera barns lek-och språkutveckling. Att stimulera barns motoriska utveckling. Att stimulera barns skapande utveckling. Att ha ett nära samarbete förskola-hem. Vallmons vision är: MÅLET ÄR INGENTING-VÄGEN DIT ÄR ALLT

3 DISKRIMINERINGSGRUNDER KÖN/KÖNSÖVERSKRIDANDE TILLHÖRIGHET Totalt på hela förskolan är det en jämn könsfördelning men när man ser till varje avdelning är det ojämnt fördelat i barngrupperna. Vi ser att flickorna både tar det mesta talutrymmet samt är dominanta i grupphierakin. De yngsta barnen leker mest bredvid lek medan de äldre barnen är i nya gruppkonstellationer och söker efter sin plats i gruppen. Flickorna leker mest rollekar och pojkarna är med om de blir inbjudna. I byggleken är det pojkarna som dominerar och flickorna är med om det finns en deltagande vuxen i leken. Under läsåret ska alla pedagoger på förskolan Vallmon ge barnen större möjlighet att utveckla sin personlighet oavsett kön/ könstillhörighet. Personalen uppmuntrar och inspirerar barnen till att fritt välja lek/material som de är intresserade av. Personalen är goda förebilder och är uppmärksamma på sig själva och varandra i vad vi förmedlar angående könsroller till barnen. Se över våra lokaler och material så att de är flexibla och kan förändras efter tid och barnens intressen för att locka till lek. Medvetandegöra könsöverskridande lekar. Vi arbetar med empati och hänsynstagande genom att uppmärksamma positiva beteenden. Anneli och Terese

4 Resultat Analys

5 ETNISK TILLHÖRIGHET Vi är en mångkulturell förskola. Majoriteten av barnen och deras föräldrar har ett annat modersmål än svenska. Några av barnen är födda och har levt i ett annat land under deras första levnadsår och har nyligen kommit till Sverige. Vi har flera olika modersmål, somaliska, arabiska, bosniska, kurdiska, serbiska och svenska. Bland barnen märker vi ingen rangordning mellan olika kulturella ursprung men bland de vuxna kan vi märka att det finns en viss skillnad. Under läsåret ska alla barn på förskolan Vallmon få känna sig stolta över sin etniska bakgrund och sin egen identitet. Flerspråkighet ska upplevas som en tillgång av barnen. Alla barn ska få utveckla sin svenska och sitt modersmål. Vi arbetar språkstimmulerande med sånger, sagor, ramsor och pratar om olika språk och ord. Vi kartlägger alla barn med hjälp av språkdomäner och som språkverktyg har vi penpal. Vi gör barnen delaktiga genom att ta språklig hjälp på modersmålet när ett annat barn inte förstår. Vi arbetar mycket med bilder, böcker samt teckenstöd. Vi har matkulturkväll med föräldrar och barn där vi äter mat från barnens olika kulturer. Vi bemöter barnens funderingar kring olika kulturer Vi arbetar för att få föräldrarna delaktiga. Ramona, Irina Resultat

6 Analys

7 RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING På vår förskola finns flera olika religioner. Vi erbjuder alla barn att vara med på våra svenska traditioner som firas utan att lägga in religiösa värderingar. Vi uppmärksammar andra religioners högtider med hjälp av barnen, deras föräldrar och modersmålsresursen. Barnen är nyfikna och intresserade av varandras olikheter. I maj 2016 har barnen på förskolan Vallmon en inblick i såväl svenska som andra kulturers religioner och traditioner så att förskolans värdegrund signalerar en respekt för människors olikheter Vi tar hänsyn till kultur/matskillnader men frångår inte från våra svenska traditioner. Utifrån dem erbjuder vi en valfrihet. Vi ser individen och inte en religion. Vi pratar om att man kan tro på olika saker men ändå vara kompisar. Vi söker tillsammans med barnen efter svar på frågor som kommer upp från barnen angående deras kulturer. Vi diskuterar olikheter/likheter. Då barnen kommer från flera olika religioner så är dessa samtal alltid aktuella. Vi har även köpt in en övergripande världskalender så vi kan uppmärksamma högtider från olika religioner. Mari och Lovisa Resultat Analys

8 SEXUELL LÄGGNING Vi har inga barn som har föräldrar med annan sexuell läggning men barnen lever i flera olika familjekonstellationer. I maj 2016 har barnen på förskolan Vallmon en ökad medvetenhet om olika familjekonstellationer utifrån sexuell läggning så att barnen får en förståelse för att det kan se olika ut. Vi kommer under läsåret att arbeta med temat barnen och deras familjer. Där vi kommer belysa att alla lever olika, för att belysa regnbågsfamiljerna tar vi hjälp av litteratur och skapa diskussioner samt låter alla dela med sig av sina erfarenheter. Anneli och Terese Resultat Analys

9 FUNKTIONSHINDER På vår förskola finns ett barn med hörselnedsättning och ett barn med språkstörning. Därutöver har vi många barn med svårigheter i det sociala samspelet mellan barnen. Vi upplever inte att något barn är utsatt för kränkning eller annan diskriminering pga. sina svårigheter. I maj 2016 har barnen på förskolan Vallmon en förståelse för att barns behov kan se olika ut, så att acceptansen för denna ``orättvisa verklighet är väl förankrad hos alla barn. Aktivt arbeta för att synliggöra allas kompetenser istället för att ha fokus på svagheter. Vi arbetar med teckenstöd, ljuddämpning och bilder på hela förskolan för att alla ska känna sig delaktiga. Ha ett förhållningssätt med tydliga och förståliga ramar, ömsesidig respekt och glädje. Maria och Mari Resultat Analys

10 ÅLDER På vår förskola går barn mellan åldrarna 1-5 där allas utveckling är individuell oberoende av ålder. De yngsta barnen har ännu inte blivit medvetna om ålders begreppet. I våra dokumentationer utgår vi från aktiviteterna vi gjort och de barn som deltagit. I maj 2016 har alla barn på förskolan Vallmon en medvetenhet om sin egen kompetens och ålder, så att de inser att de lär sig saker när de växer och utvecklas Lyfter fram kompetenser istället för ålder. Barnens kompetenser och tidigare kunskaper tas tillvara. Vi arbetar vidare utifrån detta. Vi ger positiv respons på utförd handling. Anpassar material utifrån intresse inte ålder. Dokumentationerna utgår från individerna och aktiviteterna. Anneli och Terese Resultat Analys

11 ÖVRIG KRÄNKANDE BEHANDLING Barnen känner sig trygga med all personal. En del av barnen är rädda för barn som knuffas eller bits. Vi uppmärksammar positiva handlingar och synliggör dem i barngruppen, Vi tänker PUG. Konflikter uppstår oftast på grund av språksvårigheter. Att inte kunna uttrycka sig verbalt leder till frustration som i sin tur kan leda till konflikter. I maj 2016 har all personal på förskolan Vallmon ett synligt positivt förhållningsätt enligt PUG, så att barnen får växa i sin positiva identitet och konflikter undviks Vi uppmärksammar i första hand det barn som blir utsatt och därefter löser vi konflikten tillsammans med det barn som utsätter. Vid behov använder vi oss av PUG verktyget pausvila. Personalen ska vara närvarande och aktiv i barngruppen för att vid behov kunna hjälpa till vid konfliktlösning. Vi arbetar löpande med hur man ska behandla och vara mot varandra. Vi delar in oss i mindre grupper för att få lugn och trygg miljö där barnen får större utrymme att bli sedda. Patrik och Birgitta Resultat Analys

12 Rutiner och för akuta situationer vid kränkning eller trakasseri När agerar vi När någon (barn, personal, förälder ) upplever att någon form av kränkning skett, kontaktas personalen. Det krävs ingen anmälan från utsatt barn/vårdnadshavare. En utredning startas omgående. Hur agerar vi Steg 1 Pedagogerna för samtal med uppgiftslämnare, utför observationer och samtalar med barnen i aktuell barngrupp samt hämtar in fakta från de vuxna som finns kring barnen på förskolan. Den inhämtade informationen dokumenteras av pedagogerna på aktuell förskoleavdelning. Vid behov skall pedagogerna föra två skilda samtal, dels med vårdnadshavaren till den utsatte, dels med vårdnadshavare för den som utövat kränkningen. Samtalen skall leda till bättre förståelse för bakomliggande orsaker till att situationen har uppstått för att kunna sätta in framgångsrika så att kränkningen upphör. Pedagogerna fortsätter att följa upp och dokumentera arbetet. Tid för uppföljningssamtal bestäms inom en till två veckor. Steg 2 Vid fortsatt kränkning informeras förskolechef som gör en anmälan till huvudman. I detta fortsatta arbete ansvarar förskolechef för dokumentation, uppföljning och utvärdering. Samtal förs med vårdnadshavarna till det barn som utsatts för kränkning och med de vars barn har utfört kränkningarna. En överenskommelse om stödinsatser görs om hur den kränktes situation skall lösas och en ev. handlingsplan upprättas. Vid behov kan specialpedagog (el. annan profession inom elevhälsan) kopplas till ärendet. Förskolechefen överväger om anmälan behöver göras till Socialtjänsten. Återkommande uppföljningssamtal med den kränkte samt med den som kränkt och deras vårdnadshavare. Om personal kränker barn eller barn kränker personal. Ovan nämnda handlingsplan används i tillämpliga delar. Barn som kränkts av personal stöttas av annan personal. Ett barn som blir kränkt av någon anställd är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvariga (Diskrimineringsombudsmannen, 2013, s.49). Förskolechefen ansvarar för utredningen samt erbjuder den anställde stödsamtal och kontaktar den ev. fackliga organisationen. Om inte kränkningen upphör kan arbetsrättsliga vidtas. Om någon i personalen upplever sig utsatt av någon annan i personalen. Förskolechefen kontaktas och vänder sig till HR -avdelningen och de fackliga för handläggning av ärendet

13 Presentation av planen Planen förankras i personalgruppen och återkopplas till barn och föräldrar. Utvärdering & Uppföljning Planen följs upp kontinuerligt tillsammans med barnen, på arbetsplatsträffar, avdelningsplaneringar, föräldramöten. Utvärderas innan sommaren och en ny plan färdigställs till oktober. Flen Förskolechef