Årsredovisning AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad

Transkript

1 Årsredovisning 2013 AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad

2 Innehåll Fortum Värme i korthet 1 Vd har ordet 2 Vision, mål och strategi 3 Drivkrafter och omvärld 4 Marknad 6 Verksamhet 9 Vår historia och framtid 13 Riskhantering 14 Hållbarhet 16 Ledning 18 Styrelse 19 Bolagsstyrning 20 Förvaltningsberättelse 23 Vinstdisposition 24 Koncernen fem år i sammandrag 25 Koncernens räkningar 26 Moderbolagets räkningar 33 Notförteckning 37 Koncernens noter 38 Moderbolagets noter 69 Intygande 71 Revisionsberättelse 72 Stockholm en av världens renaste huvudstäder. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2013

3 Fortum Värme i korthet AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad är en koncern och fortsättningsvis kallad Fortum Värme. Fortum Värme producerar fjärrvärme, fjärrkyla och el. Koncernen har bidragit stort till att Stockholm räknas som en av världens renaste huvudstäder som av EU utsågs till världens första miljöhuvudstad Green Capital Fortum Värme är i en investeringsfas som under en femårsperiod omfattar investeringar på cirka 7 miljarder kronor i kraftvärmeproduktionen i Stockholmsregionen. Senast 2030 ska fjärrvärmen i Stockholm produceras till 100 procent av förnybar eller återvunnen energi. Koncernen har knappt fjärrvärmekunder och 400 fjärrkylakunder i Stockholm. Det helägda dotterbolaget Stockholm Gas AB säljer och distribuerar stadsgas och fordonsgas. Året som gått i siffror Nettoomsättningen uppgick till MSEK (7 049). Rörelseresultatet utvecklades positivt och uppgick till MSEK (1 601). Resultatet efter skatt uppgick till MSEK (1 512). Försäljningen uppgick till GWh varav GWh utgjordes av värme. Viktiga händelser I januari togs det första spadtaget i bygget av det nya biobränsleeldade kraftvärmeverket i Värtaverket. Med start 2016 kommer biobränslen omvandlas till el och värme motsvarande behovet för lägenheter. I mars lanserades pilotprojektet Öppen fjärrvärme, en affärsmodell som innebär att den som har överskottsvärme kan sälja den till Fortum Värme till marknadspris. Under hösten utökades erbjudandet om energirådgivning till kunder för att tillsammans med dem använda energin effektivare och utveckla energi systemet i Stockholm. I november invigdes det nya avfallsbaserade kraftvärmeverket i Brista (Brista 2) i Sigtuna kommun. Under hösten 2013 tecknades ett nytt konsortialavtal mellan ägarna. Internationell redovisningsstandard för koncernen (IFRS) implementerades för ANTAL KUNDER Produkter Företag Privat Totalt Fjärrvärme Fjärrkyla Gas Samtliga produkter ) 1) JÄMFÖRBART RÖRELSERESULTAT, MSEK AVKASTNING EGET KAPITAL, % 1) 2011 inkluderar reavinster vid avyttring av Värmevärden AB och 2012 inkluderar sänkning av bolagsskatt från 26 % till 22 %. SOLIDITET, % INVESTERINGAR FÖRSÄLJNING, GWh Värme Kyla 426 Gas (inkl distribuerad gas) 247 El Värtan, 35% Brista 2, 31% Underhåll, 18% Övrigt produktivitetshöjande, 6% Tillväxt, 6% Lagkrav/regelverk, 5% ÅRSREDOVISNING 2013 FORTUM VÄRME FORTUM VÄRME I KORTHET 1

4 VD har ordet För att IT-samhällets alla datorer, telefoner och andra apparater ska fungera krävs infrastruktur för lagring och överföring av data. Och för att vi ska kunna förse våra kunder med fjärrvärme och fjärrkyla krävs infrastruktur för distributionen. Men vad har Fortum Värme med datalagring att göra? Svaret är enkelt: energi. Närmare bestämt energi som annars går till spillo. Öppen fjärrvärme och samverkan med kunderna I ett bergrum på Renstiernas gata på Södermalm i Stockholm har IT-företaget Bahnhof sin datahall Pionen. Bahnhof är en av 14 piloter som prövar vår nya affärsmodell Öppen fjärrvärme. Det handlar om att i samarbete ta till vara all den spillenergi som finns ute i vårt samhälle. Och det handlar om samarbete på marknadsmässiga grunder. Öppen fjärrvärme, som testats under 2013 och lanseras på bred front 2014, är både ett miljöprojekt och ett ekonomiskt projekt. I Bahnhofs fall kräver enorma mängder data stora mängder servrar, som i sin tur kräver stora mängder kylning. Och där kylning sker uppstår samtidigt värme. Det är denna värme vi tar till vara i vårt samarbete. Alla stadens datahallar är en av många dolda energikällor i samhället. Andra exempel är livsmedelsindustrins kylrum, och många fler tillämpningar finns är året då affärsmodellerna för fjärrvärme började svänga om. Jag är stolt över att det är vi som leder denna utveckling. Att samverka för totalt sett optimerad energiomvandling inom ramen för ett sammankopplat system ett flexibelt nätverk av fjärrvärme- och fjärrkylrör är framtiden. Att samverka för totalt sett optimerad energiomvandling inom ramen för ett sammankopplat system ett flexibelt nätverk av fjärrvärme- och fjärrkylrör är framtiden. Att utbyta energi mellan kunder och leverantörer i detta system, samtidigt som den storskaliga produktionen i kraftvärmeverk optimeras i en gemensam process, är receptet för mesta möjliga energieffektivitet och bästa möjliga konkurrenskraft. Enkelt, säkert och hållbart. Nya kraftvärmeverk och hållbar produktion Öppen fjärrvärme innebär inte att den traditionella fjärrvärmeverksamheten minskar i betydelse. Att ta tillvara energi som annars går till spillo är en grundbult också i kraftvärmeidén. Det är den el som genereras samtidigt med värmeproduktionen som skapar mervärdet, el som annars inte skulle alstras var året då vårt nya avfallsbaserade kraftvärmeverk i Sigtuna, Brista 2, började producera värme och samtidigt året då vi i Värtaverket i Stockholm började bygga ett av världens största biobränslebaserade kraftvärmeverk. Vi ska med bibehållen lönsamhet ersätta de fossila inslag av olja och kol i produktionen som ännu finns kvar med bättre alternativ. Redan i dag är andelen förnybar och återvunnen energi 78 procent för vår totala produktion och 86 procent för fjärrvärmen, men vi ska nå längre: klimat- och resursneutralitet till 2030 är ett minimum, ambitionen är att klara detta väsentligt tidigare. Varje beslut vi tar ska vara ägnat att åstadkomma ett bättre läge ur alla hållbarhetsperspektiv. Receptet får vi när vi lägger ihop Öppen fjärrvärme och integrationen av systemen och utbyggnaden av hållbar kraftvärme. För ett företag som bara kan leva på sitt eget kassaflöde är detta omöjligt utan ekonomisk hållbarhet och jag ser med tillfredsställelse tillbaka på ett 2013 där vi levererar ett positivt resultat och fortsatt klarar konkurrensen från allt vassare alternativ. Så tillsammans med våra kunder arbetar vi vidare med omställningen, med vårt bidrag till en hållbar stad. Stockholm, mars 2014 Anders Egelrud, VD 2 VD HAR ORDET FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2013

5 Vision, mål och strategi Fortum Värme ska producera, distribuera och sälja fjärrvärme, fjärrkyla, el och energilösningar på ett hållbart sätt och baserat på optimerade energisystem. Vision Tillsammans med våra kunder och partners i marknaden och i samhället, skapar vi de mest resurseffektiva och hållbara energilösningarna för städer. Mål Våra kunder har en klimat- och resursneutral energilösning senast 2030, med ambitionen att nå målet betydligt tidigare än så. Strategiska fokusområden Förstärkt marknadsposition Fortum Värmes marknadsposition ska förstärkas genom ökat fokus på kundförtroende samt genom aktiva samarbeten med våra kunder och övriga intressenter. Kostnadseffektivitet Anläggningstillgångarna ska utnyttjas på ett effektivt och optimalt sätt samtidigt som nya investeringsprojekt implementeras för att ytterligare höja effektiviteteten. Även organisationen som helhet ska arbeta kostnadseffektivt. Effektiv styrning Genom en ledningsstruktur som stödjer och uppmuntrar prestation och en säkerhetsorienterad kultur uppnås en effektiv styrning. Tillväxt Fortum Värme ska växa genom organisk tillväxt samt utveckling av nya affärsmodeller. Hållbara bränslen Fortum Värme fokuserar på att ha tillgång till bränslen med konkurrenskraftiga priser som framställs på ett ansvarsfullt sätt både miljömässigt och socialt, med syfte att erbjuda våra kunder hållbara energiprodukter. ÅRSREDOVISNING 2013 FORTUM VÄRME VISION 3

6 Drivkrafter och omvärld Globala makrotrender som befolkningsökning, klimatförändringar och energibrist ställer ökade krav på en hållbar, effektiv och klimatsmart energiproduktion. Befolkningsökning och ökad miljömedvetenhet Enligt FN:s beräkningar väntas världens befolkning stiga till närmare 9 miljarder år Samtidigt leder en ökande industrialisering i utvecklingsländerna till stigande inkomster och en växande medelklass och därmed en ökad köpkraft och att allt fler konsumerar allt mer. Detta betyder att efterfrågan och behovet av energi för såväl tillverkning av varor och produkter som för privat konsumtion och komfort ökar. En allt större medvetenhet bland världens konsumenter om de miljöeffekter och -konsekvenser deras konsumtion och beteende har bidrar också till en ökad efterfrågan på miljövänliga produkter och tjänster. En ökad miljömedvetenhet i kombination med insikten om att världens samlade energiresurser är begränsade gör att det blir nödvändigt för företag och tillverkare att arbeta energieffektivt för att kunna tillgodose en ökande efterfrågan. Kravet på energileverantörer att tillhandahålla effektiva, tillförlitliga och miljövänliga produkter och tjänster ökar. Global utveckling På global nivå påbörjades ett arbete med att utveckla gemensamma lagar och regelverk för energibranschens verksamhet i och med FN:s första miljökonferens i Stockholm Denna har sedan följts av flera konferenser för att nå internationella överenskommelser inom miljöarbetet. Regelverk inom EU EU baserar sedan 2006 sin energi- och miljöpolitik på tre grundpelare: konkurrenskraft, försörjningstrygghet och hållbarhet. De så kallade 2020-målen har formulerats med dessa grundpelare som bas. De tre målområdena är klimat, förnybarhet och energieffektivitet, och ett antal direktiv har utmejslats för att bidra till att målen uppfylls. Främst bland dem finns direktivet om utsläppsrättshandeln, förnybarhetsdirektivet och det nya energieffektiviseringsdirektivet. EU:s nya målpaket för 2030 kan sägas utgöra en viss skärpning av klimatambitionen målet är nu 40 procents minskning och en viss uppluckring av ambitionerna avseende förnybarhet och energieffektivisering. Regelverk i Sverige I Sverige är energi- och miljöpolitiken i stora delar en direkt spegling av EU:s politik. Utöver EU-målen har Sverige ett antal unilaterala mål för 2020 (med kontrollstation 2015): 50 procent förnybar energi, 10 procent förnybar energi i transportsektorn, 20 procent effektivare energianvändning och 40 procents minskning av utsläppen av växthusgaser i den icke-handlande sektorn, varav två tredjedelar i Sverige och en tredjedel utanför. En rimlig bedömning är att styrningen i Sverige kommer att vara inriktad på ökad hållbarhet, klimatet, förnybarhet och energieffektivisering. Ett tydligt tecken på detta är beslutet under inledningen av 2014 om höjda kvotplikter för elcertifikat. 4 DRIVKRAFTER OCH OMVÄRLD FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2013

7 För fjärrvärmebranschen, som är den enskilt största anledningen till Sveriges jämförelsevis goda klimat- och resursprestanda, är långsiktiga spelregler helt avgörande, eftersom investeringshorisonterna är 20 till 40 år. Värmemarknadens regelverk är under utveckling. Regeringen remitterade sitt nya förslag till lagrådet i februari Förslaget innebär att så kallat reglerat tillträde ska införas. Mekanismen är enkel: vill ett företag med tillgänglig överskottsvärme få avsättning för denna värme hos ett näraliggande fjärrvärmeföretag så ska detta kunna ske mot att fjärrvärmeföretaget hålls skadeslöst. Vad gäller olika former av ökade regleringar av värmeaffären har regeringen tagit tydlig ställning. Varken reglering av tredje partstillträde, så kallat TPA, eller prisreglering är aktuell. Istället pekar man på Prisdialogen (se sidan 10) som ett gott exempel på parternas egen utveckling av marknadens funktionssätt. Miljövinster och energieffektivitet med Fortum Värme Av den energi som Fortum Värmde levererar kommer 78 procent från förnybara och återvunna källor. På flera områden har initiativ tagits för att effektivisera resursutnyttjandet i såväl egna anläggningar som på marknaden i stort. Ett exempel är Öppen fjärrvärme, där Fortum Värme tillsammans med kunderna tillvaratar värme som annars skulle gå förlorad (se sid 12). Målet är att vår produktion ska vara helt resurs- och klimatneutral senast 2030 men ambitionen är att nå målet betydligt tidigare än så. ÅRSREDOVISNING 2013 FORTUM VÄRME MARKNAD 5

8 Marknad Fortum Värme verkar på de lokala marknaderna för värme och kyla i flera av Stockholms läns tätorter. Störst är Stockholm, men även Lidingö, Nacka, Sigtuna, Täby och Upplands Väsby är hemmamarknader för Fortum Värme. Kunderna är främst kommersiella, offentliga och privata fastighetsägare. Energianvändningen i Sverige uppgår till cirka 379 TWh per år 1). Nästan 38 procent går till industrisektorn. Transportsektorn svarar för drygt 24 procent. Återstående 40 procent, cirka 144 TWh, går till bostads- och servicesektorn. Av den sistnämnda sektorns användning går över hälften, 77 TWh, till uppvärmning. Fjärrvärme i sin tur svarar med 43 TWh för över hälften av värmemarknaden (ytterligare cirka 4 TWh går till industriprocesser). Fortum Värme säljer drygt 8 TWh per år, vilket innebär att våra kunder svarar för cirka procent av Sveriges samlade fjärrvärmeanvändning. Det motsvarar cirka 10 procent av landets värmeanvändning och drygt 2 procent av landets hela energianvändning. Fjärrvärme är en viktig del av värmemarknaden och en stor del i energisamhället. Marknadsutveckling Den fortsatt mycket stora inflyttningen i Stockholmsregionen skapar förutsättningar för marknadstillväxt. Staden byggs främst ut stadsdelsvis och utmaningen för Fortum Värme är att kunna erbjuda helhetslösningar som matchar moderna fastigheter med bättre energiprestanda och som möter konkurrerande lokala alternativ. Inflyttningen medför ett ökat energibehov, medan energieffektivisering och klimateffekten leder till ett minskat behov. 1) Källa: Energiläget 2013 (data gäller 2011), Energimyndigheten, ET 2013:22. Eftersom uppvärmning är väderberoende så varierar siffrorna mellan varma och kalla år. Skulle 2011 års användning i bostads- och servicesektorn normalårskorrigeras så uppgår användningen till 154 TWh. 6 MARKNAD FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2013

9 Efterfrågan på fjärrkyla förväntas att öka som konsekvens av förtätning i befintliga områden, efterfrågan i nya områden samt ökat kylbehov, bland annat till följd av fler värmealstrande apparater. Fortum Värme strävar efter att vårda och utveckla sin ledande position genom att med en hållbar värme- och kylaprodukt som bas samverka med kunderna som integratör och systemoptimerare i framtidens stadsdelar. Konkurrenter De främsta konkurrenterna på värmemarknaden är lokala former av uppvärmning och kyla. Den huvudsakliga konkurrensen kommer för närvarande från värmepumpar och kylmaskiner med möjlighet till värmeåtervinning. Konkurrensen har hårdnat efterhand som prestanda och ekonomi i alternativen har förbättrats. Detta förhållande ställer kontinuerligt allt hårdare krav på oss att utveckla och effektivisera vår verksamhet och på att fortsatt erbjuda konkurrenskraftiga priser. Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärmen och fjärrkylan är som energisektorns kollektivtrafik istället för att var och en köper och driver en egen anläggning kan många ta del av den värme och kyla som produceras centralt i få anläggningar med effektiva processer och teknik som ligger i framkant. Fortum Värme bidrar dessutom till att skapa en mer hållbar stad genom ett system som gör att den enes avfall och energiförluster kan bli ny energi för andra. Fjärrvärmen och fjärrkylan i Stockholm är en central del i Stockholms kretslopp eftersom fjärrvärme- och fjärrkylasystemet gör det möjligt att utnyttja energi som annars går förlorad. De mervärden som Fortum Värmes fjärrvärme- och fjärrkylaprodukter erbjuder är enkelhet, säkerhet och hållbarhet. Detta skapar tillsammans med ett konkurrenskraftigt pris förutsättningen för oss att tillmötesgå kundernas efterfrågan. Enkelheten består i det faktum att produktionen och distributionen av värme sköts av Fortum Värme. Kunden slipper upphandla egna insatsvaror, som el eller pellets. Kunden slipper också hela drift- och underhållsansvaret och därmed sammanhängande kostnader. Dessutom frigörs utrymme i fastigheten som annars skulle ha upptagits av de lokala uppvärmningsformerna. Säkerheten som följer med fjärrvärme och fjärrkyla är av två slag. Dels är leveranstryggheten regelmässigt större för fjärrvärme och fjärrkyla än för de lokala alternativen. Fjärrvärmeleveranserna ligger år ut och år in på nära 100 procents tillförlitlighet. Dels slipper kunderna det verksamhetsansvar och de transporter som kan följa med lokala uppvärmningslösningar. Hållbarheten skapas i produktionsledet: 86 procent av värmen och 100 procent av kylan produceras med förnybara och återvunna energikällor. Dessutom följer Fortum Värme en Code of Conduct, en uppförandekod, för att säkerställa att all verksamhet, från bränsleanskaffning till produktion, uppfyller långtgående krav för social hållbarhet. Prisutveckling Fortum Värme har ett konkurrenskraftigt pris som baseras på prisutvecklingen på kostnaden för alternativa uppvärmnings- och nedkylningsformer vilket säkerställer en stabil prisutveckling och ett förutsägbart fjärrvärmepris. Fjärrvärmepriset lämnas oförändrat under ÅRSREDOVISNING 2013 FORTUM VÄRME MARKNAD 7

10 Bahnhof IT-företaget Bahnhof, leverantör av bredband, telefoni och olika internettjänster, är sedan 2013 fjärrvärmeproducent. Samarbetet sker inom ramen för Fortum Värmes initiativ Öppen fjärrvärme och innebär att Bahnhof säljer överskottsvärme till Fortum Värme och får marknadsmässigt betalt. Bahnhof driver idag tre datacenter i Stockholms innerstad där samtliga har en hög restvärmeeffekt. Ett av dem, Bahnhof Pionen, har redan börjat leverera överskottsvärme och de andra två kommer också att kopplas in på fjärrvärmenätet. Vår bransch har blivit mer och mer medveten om värdet av att driva datacenter på ett miljömässigt sätt. Vad kan vara mer energieffektivt och miljömedvetet än att all energi som servrarna i våra datahallar använder kommer till nytta i fjärr värmenätet och därmed kommer andra till godo, säger Gustav Bergquist, teknisk chef Bahnhof. FOTO: KRISTINA SAHLÉN 8 CASE FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2013

11 Verksamhet Fortum Värme producerar, distribuerar och säljer fjärrvärme och fjärrkyla till kommersiella, offentliga och privata aktörer. Dotterbolaget Stockholm Gas AB säljer och distribuerar stads- och fordonsgas. Våra kunder finns i Stockholmsregionen. Fjärrvärme och fjärrkyla Mer precist innebär fjärrvärme och fjärrkyla centraliserad värme- och kylaproduktion i högeffektiva och storskaliga kraftvärmeverk (samtidig produktion av värme och el) och i stora värmepumpar (samtidig produktion av värme och kyla) som distribueras i stora rörledningssystem. Storskaligheten innebär att rest- och spillprodukter från samhället kan tillvaratas. Det gäller allt från hushållsavfall, till restprodukter från skogen, till spillvärme från stadens VA-system. Återvunna och förnybara insatsvaror är basen. Kunder Fortum Värme producerar och levererar miljöanpassad fjärrvärme och fjärrkyla till företag och privatpersoner i Stockholmsregionen. Den största kundgruppen är fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar. Dessa svarar tillsammans för 88 procent av omsättningen. Privatpersoner och småhus står för 2 procent av omsättningen och resten utgörs av industri- och byggföretag samt övriga företag. Gemensamt för dem alla är efterfrågan på en enkel, säker och hållbar energiprodukt, oavsett om det är fråga om värme, kyla eller en handelslösning inom ramen för Öppen fjärrvärme -modellen. Fortum Värmes historiska och nuvarande kunskap om kundernas energianvändning är unik. Vi kan vara våra kunders energipartner och arbeta för en långsiktigt hållbar energianvändning. Som en del i detta erbjuder vi våra kunder skräddarsydd och kostnadsfri energirådgivning. I syfte att göra det enkelt för kunderna har vi två dagar i veckan under hösten 2013 funnits på plats i Stadsmissionens centrala lokaler i Gamla Stan i Stockholm, för dem som vill få energirådgivning. Varje år arrangerar Fortum Värme Värmetävlingen för kundsegmentet bostadsrättsföreningar. Den bostadsrättsförening som minskar sin värmeanvändning mest jämfört med föregående år vinner en energitjänst som hjälper dem att effektivisera energianvändningen ytterligare. Styrelsen i de bostadsrättsföreningar som deltar får även en utbildning inom energieffektivisering. En kontinuerlig och god relation med kunderna är en förutsättning för ett gott partnerskap. Alla våra kunder har därför en personlig värmerådgivare eller ett värmeteam. Fortum Värmes prissättning är i sig en konkurrensfördel. Vi erbjuder stabila priser som justeras högst en gång per år, som inte bjuder på några överraskningar mellan åren och där kunden betalar för aktuellt behov. Det är med andra ord enkelt för kunderna att planera sina egna värmekostnader. Till sin hjälp har kunderna ett digitalt verktyg, Fjärrvärmeprognosen, som finns på Fortum Värmes hemsida. Med hjälp av Fjärrvärmeprognosen kan kunderna prognostisera kostnader för varma och kalla år, för de olika prisamodeller vi erbjuder samt vad en energieffektiviserings åtgärd ger för kostnadsbesparing. Fortum Värme erbjuder även via hemsidan mätdata och kostnadsfria larmtjänster som kunder kan prenumerera på. För de kunder som vill ha ytterligare stöd och hjälp i sin energi användning erbjuds även en rad olika tilläggstjänster. Valfria prismodeller Fortum Värmes kunder har olika behov. Därför lanserades fem nya prismodeller för fjärrvärme 2012 och för fjärrkyla Kunder med olika preferenser kring energiförbrukning, långsiktighet och risk, kan nu fritt välja mellan olika abonnemangsformer. Valfria prisabonnemang för fjärrvärme Trygg passar kunder som snabbt vill kunna påverka sin värmekostnad genom en minskad energianvändning, då en stor del av totalkostnaden är rörlig. Aktiv är har en hög andel fast kostnad som baseras på kundens effektbehov och ger i regel något lägre fjärrvärmekostnad över tid jämfört med Fjärrvärme Trygg. Invest passar kunder som har kapital över och vill förskottsbetala den fasta, effektbaserade, delen för att säkra uppvärmningskostnaden över en längre tid. Fjärrvärme Invest erbjuds med två olika bindningsperioder, 24 månader och 60 månader. Flexibel riktar sig till de kunder som har fjärrvärme som ett komplement till ett annat uppvärmningsalternativ. Valfria prisabonnemang för fjärrkyla Komfort är en prismodell som ger stabil prisbild över tid och passar kunder med behov av komfortkyla. Mix är en prismodell för processkunder som ger möjlighet att välja ökad andel fast pris för baslast och därmed minska prisvariation som beror på väder. Invest 60 är långsiktig, passar kunder med låg kapitalkostnad och ger en lägre totalkostnad genom förskottsbetalning av den fasta kostnaden för effektbehovet. Flöde har en enkel taxa som är lätt att jämföra och analysera. Modellen passar kunder med egen kyl anläggning. ÅRSREDOVISNING 2013 FORTUM VÄRME VERKSAMHET 9

12 Prisdialogen För att ytterligare stärka dialogen med kunderna ansöker Fortum Värme om medlemskap i kvalitetssystemet Prisdialogen under Inom ramen för detta system, gemensamt framtaget av Riksbyggen, SABO och Svensk Fjärrvärme, ställer Fortum Värme ut två löften i marknaden. Det första ges i form av en prissättningspolicy, där grunderna för prisbildningen anges och där den mest fundamentala principen är utfästelsen om konkurrenskraft visavi alternativa uppvärmningsformer. Den andra utfästelsen är ett rullande flerårigt prisutvecklingstak. Sammantaget innebär Prisdialogen en väsentligt förbättrad möjlighet för våra befintliga och potentiella kunder att fatta långsiktiga beslut och att utvärdera Fortum Värmes erbjudanden mot alternativa uppvärmningsformer. Produktion och distribution I Fortum Värmes kraftvärmeverk produceras värme och el samtidigt. Det gör att kraftvärme är mycket energieffektivt eftersom hela 90 procent av energin i ett bränsle kan utvinnas. Detta kan jämföras med ett kolkraftverk där sällan mer än 40 procent av energin i bränslet kan utvinnas. Fjärrvärmen är därför svårslaget resurssnål vilket sparar på både bränsle och miljö. Mångfalden av anläggningar och bränslesorter innebär optimeringsmöjligheter som genererar affärsmässiga synergier i hela affären. Fortum Värmes fjärrvärme producerades under 2013 till 86 procent av förnybar energi (det vill säga biomassa eller solenergi utvunnet ur sjövatten) eller av återvunnen energi (det vill säga spillvärme och avfallsenergi). Fortum Värme tillvaratar energi som annars skulle gå förlorad ur sorterat brännbart avfall, renat avloppsvatten och ur överskottsvärme från fjärrkylakunder. Fortum Värme levererar årligen cirka 8 TWh värme och 430 GWh kyla till knappt kunder i Stockholmsområdet samt cirka 200 GWh stads- och fordonsgas till cirka kunder. I syfte att optimera värmeproduktionen sker även ett omfattande produktionsutbyte med närliggande fjärrvärmeföretag. Investeringar Den långsiktiga trenden mot minskad global klimatpåverkan när hela kraftsystemet beaktas åstadkoms genom investeringar i nya anläggningar för förnybar el- och värmeproduktion, genom integration av regionens fjärrvärmenät och genom att öka användningen av spillvärme i samhället. Fortum Värme investerar åren cirka 7 miljarder kronor i ny och utvecklad produktion i Stockholmsregionen. Investeringarna medför lägre utsläpp både globalt och i Fortum Värmes egna anläggningar. Den största investeringen Den enskilt största investeringen under perioden uppgår till 4,5 miljarder kronor och avser ett av världens största kraftvärmeverk för biobränslen som nu byggs i Värtaverket i Stockholm. Målet är att minska våra produktionskostnader och klimatpåverkan. Biobränslen omvandlas till 750 GWh el och GWh värme, vilket motsvarar uppvärmningen av lägenheter. Koldioxidutsläppen i Stockholm minskar med ton per år, vilket motsvarar vad vägtrafiken i Stockholm släpper ut under en och en halv månad. Europas koldioxidutsläpp minskas med ton per år personer sysselsätts under byggtiden Stockholm Gas AB Redan 1853 introducerades stadsgas i Stockholm. Idag har vi två separata gasnät. Det ena innehåller stadsgas och består av 60 mil långa rör i Stockholm, Solna och Sundbyberg. Det andra är ett nybyggt 4 mil långt nät för fordonsgas. Stockholm Gas har även ett av landets största tankställen för fordonsgas vid Arlanda. Kunderna är i första hand privatpersoner som använder gasspis. Utöver det används stadsgasen av restauranger, industrier och till uppvärmning av flerfamiljs- och småhus. Fordonsgaskunderna är större taxibolag, tankstationer och bussdepåer. FJÄRRVÄRMEFÖRSÄLJNING FJÄRRKYLAFÖRSÄLJNING Fastighetsföretag, 52% Bostadsrättsföreningar, 36% Övriga företag, 7% Byggföretag, 2% Industriföretag, 2% Privatpersoner och småhus, 2% Fastighetsföretag, 85% Övriga företag, 12% Bostadsrättsföreningar, 1% Byggföretag, 1% Industriföretag, 1% 10 VERKSAMHET FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2013

13 Fjärrvärme- och fjärrkyle anläggningar i Stockholmsregionen E18 Sigtuna Bristaverket E4 Arlanda Upplands Väsby Sju större fjärrvärme- och fjärrkyle anläggningar Över 130 mil fjärrvärmeledningar 40 mil fjärrkylaledningar 64 mil gasledningar GWh levererad fjärrvärme 426 GWh levererad fjärrkyla GWh levererad el från kraftvärmeverk 247 GWh levererad stads- och fordonsgas E18 Täby Kista Hässelbyverket Tensta Hornsbergs kyllager STOCKHOLM Kyllager i Brunkebergsåsen Värtaverket Lidingö Nacka 222 Skärholmen Älvsjö STOCKHOLMSMÄSSAN Hammarbyverket Fjärrvärmenät Fjärrkylanät E20 E4 Högdalenverket Farsta 73 Anläggning Byggår Bränsle Producerar/funktion Bristaverket 1997/2013 Träflis och avfall El och värme Hammarbyverket 1980 El, värme från renat avloppsvatten och bioolja Värme och kyla Hornsbergs kyllager 2009 Kyla från Mälaren Dygnslagring av kyla Hässelbyverket 1959/1976/2000 Träpellets El och värme Högdalenverket 1970/1979/ 1999/2004 Avfall (hushållsopor och industriavfall) El och värme Kyllager i Brunkebergsåsen 1998 Kyllager i Brunkebergsåsen Dygnslagring av kyla Värtaverket 1903/1969 El, kol, bioolja, olivkärnor samt värme och kyla från havsvatten El, värme och kyla ÅRSREDOVISNING 2013 FORTUM VÄRME VERKSAMHET 11

14 Tre viktiga kretslopp i samhället Energi i sorterat avfall från hushåll och företag Sverige är ledande när det gäller avfallshantering. Hushållsavfall deponeras inte, genom återvinning på olika sätt, med stora miljövinster som följd. Energiutvinning är en viktig förklaring till detta. När plast förbränns uppstår koldioxid som är klimatpåverkande. När det fossila bränslet avvecklats i Fortum Värmes fjärrvärmeproduktion kommer plasten och fossila drivmedel för transporter att vara det enda fossila kvar i vår produktion. Genom en kombination av utsortering för återvinning och användning av biologiska plaster kommer även dessa utsläpp att minska i framtiden. Spillvärme i avloppsvatten, i fjärrkylareturer och från datahallar Förnybara biobränslen från skogsindustrin och solenergi från havet Energi från avloppsvatten utgör en av de största energikällorna för värmeproduktionen i Stockholm, 700 GWh. Fjärrkylanätet i Stockholm är även ett värmeåtervinningsnät. Om man köper fjärrkyla på vintern återvinns energin till fjärrvärmenätet. För år 2013 återvann Fortum Värme 164 GWh från fjärrkylanätet vilket möjliggjorde produktion av 246 GWh fjärrvärme. Utsläpp av koldioxid från biobränslen (rester från skogsindustrin) anses inte bidra till växthuseffekten då detta kol ingår i ett kretslopp. Fortum Värmes målsättning är att allt biobränsle ska komma från ett hållbart skogsbruk. Den långsiktiga planen är att avveckla användningen av fossila bränslen. Totala utsläppet av fossil och förnybar koldioxid från Fortum Värmes produktion uppgick 2013 till 2,6 Mton. För att binda detta samlade utsläpp krävs cirka 6,5 procent av bruttotillväxten av skog i Sverige, eller 1,6 procent av Sveriges skogsmarks årliga tillväxt. Öppen fjärrvärme I Stockholm utvecklar Fortum Värme en affärsmodell som innebär ett skifte på den svenska värmemarknaden - Öppen fjärrvärme. Tillsammans med kunder tar vi vara på energi som annars skulle gå förlorad. 12 VERKSAMHET Det kan vara spillvärme från en kylanläggning i en livsmedelsbutik eller från en datahall. Värmen köps till marknadspris och en teknisk lösning hos kunden gör att deras spillvärr men förs ut på fjärrvärmenätet. Den återvunna energin används för att värma bostäder och producera varmvatten. Det gör att behovet att producera ny energi minskar. Det tjänar alla på. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2013

15 Vår historia och framtid Historiska milstolpar 1853 den första gaslampan tändes i centrala Stockholm 1953 den första fjärrvärmekunden kopplades in på nätet i nordvästra Stockholm 1959 första storskaliga kraftvärmeproduktionen driftsattes 1995 den första fjärrkylakunden kopplades in på nätet i centrala Stockholm Mitten av 90-talet stora kundavtal tecknades med stadens fastighetsbolag 1999 förvärv av Lidingö Energi 2000 förvärv av Brista Kraft 2002 AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad bildades i samband med att Fortum köper Birka Energi från Stockholms stad. Staden behöll ett femtioprocentigt vinstintresse, strax under 10 procent av kapitalet och en option om att gå upp till 50 procent av kapitalet avtal tecknades med Söderenergi kring produktionssamarbete 2009 sammankoppling av det centrala och södra distributionsnätet 2010 Fortum Värme renodlade och sålde sina verksamheter utanför Stockholmsregionen genom avyttring av Värmevärden AB avtal tecknades med Sollentuna Energi kring delägarskap i Brista fem nya valfria pris abonnemang lanserades på marknaden 2013 Brista 2 invigdes och pilotprojektet Öppen fjärrvärme startades. Stockholms stad beslutade lösa optionen från 2002 om ökad ägarandel Framtida milstolpar 2014 lansering av Öppen fjärrvärme 2016 Europas största biobränsleeldade kraftvärmeverk driftsätts Senast 2030 helt resurs- och klimatneutral produktion ÅRSREDOVISNING 2013 FORTUM VÄRME HISTORIA OCH FRAMTID 13

16 Riskhantering Riskhanteringsprocessen är väl integrerad i affärsplaneringen, affärsstyrningen och affärsuppföljningen. För varje riskkategori följer riskhanteringen följande steg: identifiering, bedömning, hantering, kontroll och uppföljning. Målsättning och ramverk Riskhantering är en integrerad del av planering, styrning och uppföljning av affärsverksamheten. Målet med riskhanteringen är att stödja arbetet med att nå Fortum Värmes mål, samt att undvika oönskade operativa utfall. Fortum Värme utvecklar fortlöpande riskhanteringen för att parera förändringar i marknadsvillkoren och i omvärlden. En bärande princip i riskhanteringen är att hantera riskerna så nära källan som möjligt. Riskhantering av el-, bränsle-, och valutarisker, försäkringar, kreditrisker med mera sköts samordnat för hela verksamheten. All riskhantering baseras på av styrelsen beslutade policyer. Häri fastställs principer, anges ramar och tydliggörs ansvar för riskhanteringen. Policyerna revideras en gång per och föreläggs styrelsen för förnyat beslut. Risker i verksamheten Kärnaffärerna (värme, kyla och gas) medför en naturlig exponering mot olika typer av risker strategiska risker, marknadsrisker, motpartsrisker och operativa risker. Strategiska risker Strategiska risker är främst risker som förändrar förutsättningarna på värme-, kyla- eller gasmarknaderna. Olika politiska beslut kan påverka förmågan att nå uppsatta mål. Dessa beslut kan beröra energiskatter och styrmedel samt olika former av marknadsregleringar. Teknikutveckling av konkurrerande alternativ är andra exempel på strategiska risker. I de strategiska riskerna ingår också de legala efterlevnadsriskerna (compliance). Fortum Värmes verksamhet träffas av många lagar, direktiv och förordningar. I syfte att hantera dessa risker finns väl utvecklade interna ramverk för hur beslut ska fattas och i vilka frågor som legalt stöd ska inhämtas. Det finns även en uppförandekod för att säker ställa en god kontroll och en hög affärsetik i det dagliga arbetet. Marknadsrisker Med marknadsrisker avses risker kopplade till volym- eller prisförändringar. Volymrisker - Kortsiktigt är försäljningen främst beroende av normal variation i temperatur. På längre sikt påverkar även ändrade förbrukningsmönster hos kunderna och klimatförändringarna Fortum Värme. Elprisrisker - Fortum Värme producerar el i kraftvärmeverk och förbrukar el främst i värmepumpsanläggningar. Nettoexponeringen begränsas därmed. Riskhantering sker med finansiella derivat. Styrmedelsrisker - EU har inrättat ett system för utsläppsrätter. På nationell nivå har ett system för stöd av förnyelsebar elproduktion inrättats, elcertifikatssystemet. Fortum Värmes produktionsenheter omfattas av dessa system. Dessa risker hanteras med finansiella derivat samt genom att ta hänsyn till priserna på styrmedel vid produktionsplaneringen. Bränsleprisrisker - Verksamheten använder bränslen som anskaffas på internationella och nationella marknader. Fortum Värmes flexibla produktionsmöjligheter begränsar till viss del prisriskerna för bränsle. I övrigt används fastprisavtal för fysiska leveranser och finansiella derivat där det är möjligt. 14 RISKER OCH RISKHANTERING FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2013

17 Valutarisker valutarisker uppstår framför allt vid investeringar och bränsleinköp. Policyn är att avtalade kassaflöden ska prissäkras med valutaterminer. Ränterisker förändringar i marknadsräntan påverkar finansieringskostnaden. Ränterisker hanteras genom olika typer av interna lån mot Fortumkoncernen, räntederivat är inte möjliga instrument. Ränteriskerna styrs via mandat på genomsnittlig räntebindning samt en maximal flow risk i samråd med de bägge ägarna. Motpartsrisker Fortum Värme exponeras för motpartsrisker varje gång ett avtal ingås. För att hantera riskerna finns rutiner för identifiering, bedömning och uppföljning av motpartsriskerna, här ingår också hantering av eventuella garantier och limiter. Operativa risker Med operativa risker menas negativa konsekvenser av bristfälliga processer, systemfel, oönskat beteende eller externa händelser. Operativa risker hanteras bland annat genom dokumentation och automatisering av processer, av en tydlig beslutsprocess samt av åtskillnad mellan beslutande och kontrollerande funktioner. För de operativa risker som är försäkringsbara ingår bolaget i Fortumkoncernens försäkringsprogram. I övrigt finns också ett ramverk för interna kontroller som bland annat syftar till att minska de operativa riskerna. Riskerna utvärderas regelbundet internt inom Fortum Värme och av externa parter och korrigerande åtgärder vidtas fortlöpande. ÅRSREDOVISNING 2013 FORTUM VÄRME RISKER OCH RISKHANTERING 15

18 Hållbarhet Fortum Värme vill bidra till en hållbar energiförsörjning. Fortum Värme balanserar socialt och ekologiskt ansvarstagande med uthållig lönsamhet, vilket skapar värde för våra intressenter och bidrar till att utveckla samhället på ett hållbart sätt. Socialt ansvarstagande En säker arbetsmiljö är en grundpelare och en del av vår kultur. Vi stöder våra kunders strävan efter att optimera sina energikostnader. Uppförandekod vägvisare för samarbetspartners Fortum tillämpar en uppförandekod (Supplier Code of Conduct) som gäller för de parter vi samarbetar med, det vill säga entreprenörer och leverantörer. Uppförandekoden beskriver vilka krav Fortum Värme ställer på samarbetspartners när det gäller socialt ansvarstagande, miljö och arbetsmiljö. För att säkerställa att uppförandekoden efterlevs av samarbetspartners utförs löpande revisioner. Varma kundträffar på Stadsmissionen Fortum Värmes fjärrvärmekunder kan få energitips av en personlig värmerådgivare. För varje nyanmälan skänker vi 50 kronor till Stadsmissionen. Våra rådgivningsträffar hålls i Stadsmissionens lokaler. Hållbart arbetsmiljöarbete Fortum Värme är en arbetsmiljöcertifierad verksamhet enligt OHSAS 18001, där ledningssystemets systematik och struktur hjälper verksamheten att sätta upp relevanta och högt ställda mål. Under 2013 har ett flertal aktiviteter genomförts för att förbättra verksamhetens arbetsmiljöprestanda, bland annat kartläggning av säkerhetskulturen med efterföljande åtgärder och översyn av miljö- och arbetsmiljöaspekter i projektverksamheten med tillhörande utbildning för projektledare. Fortum Värme deltar också i en rad olika externa fora för att delge och ta del av god arbetsmiljöpraxis hos kollegor både inom och utanför energibranschen. Säker arbetskultur Fortum Värmes vision är att helt undvika olyckor. För att följa utvecklingen av arbetsmiljöarbetet och säkerställa att aktiviteterna har avsedd effekt sätts årliga mål upp för olycksfallsfrekvensen för egen personal och för anlitade entreprenörer. Det är vanligt inom branschen och övriga energisektorn, vilket gör det möjligt för Fortum Värme att jämföra arbetsmiljöprestandan med andra företag. 16 HÅLLBARHET FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2013

19 Ekologiskt ansvarstagande Fortum Värme tar hänsyn till miljöaspekter och värderar miljörisker och miljökonsekvenser ur ett globalt systemperspektiv i alla besluts- och avtalssituationer. Minskad klimatpåverkan Utsläppen från anläggningarna varierar mellan åren beroende på vilka bränslen som används och den volym energi som levereras. På grund av vädervariationer mellan åren uppstår naturliga svängningar i den mängd energi som produceras och därmed även den totala mängden utsläpp av till exempel koldioxid. Varje år sker en betydande anslutning av nya kunder. Denna trend har pågått länge och har medfört att den samlade klimatpåverkan från Stockholm har minskat påtagligt. Tillförd energi Siffrorna för tillförd energi gäller för Fortum Värmes totala produktion av fjärrvärme, el och fjärrkyla. Miljöprestandan för den energi som levereras till kund redovisas i Fortum Värme och Miljön TILLFÖRD ENERGI UTSLÄPP Utsläpp ton (El+Värme+ Kyla+Gas) Koldioxid Kväveoxider Svaveloxider Partiklar Andel förnybart 62% 71% 76% 71% Andel förnybart och återvunnet 74% 77% 83% 78% Biobränslen, 30% Avfalls- och returbränslen, 22% Värme i avloppsvatten, 7% Värme i sjövatten, 7% Värmeåtervinning genom fjärrkyla, 2% El, 11% Fossila bränslen, 21 ÅRSREDOVISNING 2013 FORTUM VÄRME HÅLLBARHET 17

20 Ledning Stående från vänster: Shamsher Khan född 1966 Energihandelsdirektör Peter Mörke född 1964 Marknadsdirektör Sittande från vänster: Leif Evaldsson född 1957 Affärsutvecklingsdirektör Stefan Patrikson född 1971 Inköps- och strategidirektör Johanna Eriksson född 1973 Personaldirektör Anders Egelrud född 1965 VD och Koncernchef Kerstin Levin född 1971 Ekonomi- och finansdirektör Anette Ullskog född 1969 Kommunikations- och hållbarhetsdirektör Nicklas Hörvallius född 1964 Produktions- och distributionsdirektör 18 LEDNING FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2013

21 Styrelse Cecilia Stegö Chiló Född 1959 Ordförande Per Langer Född 1969 Vice ordförande Charles Berkow Född 1954 Ledamot Håkan Grefberg Född 1955 Ledamot Per Hallberg Född 1957 Ledamot Göran Hult Född 1958 Ledamot Susanne Jonsson Född 1957 Ledamot Hans Schönning Född 1981 Arbetstagarrepresentant Jan Valeskog Född 1958 Ledamot Leif Viklund Född 1952 Arbetstagarrepresentant Anders Marklund Född 1952 Suppleant Arbetstagarrepresentant Jan Persson Född 1958 Suppleant Arbetstagarrepresentant ÅRSREDOVISNING 2013 FORTUM VÄRME STYRELSE 19

22 Bolagsstyrning På de följande sidorna lämnas information om koncernens bolagsstyrning för räkenskapsåret Allmänt om Fortum Värmes bolagsstyrning Moderbolaget i Fortum Värmekoncernen, AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad, är ett svenskt aktiebolag med säte i Stockholm. Den svenska aktiebolagsslagen gäller därmed för AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad. Styrelsen utses av årsstämman. Styrelsen utser i sin tur VD, som sköter den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Moderbolagets verksamhet består i att äga aktier i det operativa bolaget AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad samt att svara för koncerngemensamma finansieringslösningar. Styrande regelverk för koncernen Ägarstruktur Stockholms stad 9,9% AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad 100% Fortum Oyj 100% Fortum Power and Heat AB 90,1% Externa regelverk Svenska rättsregler, särskilt aktiebolagslagen och årsredovisningslagen Konsortialavtal och övriga ägardirektiv Interna regelverk Bolagsordning Styrelsens arbetsordning, inklusive VD-instruktion och instruktion om rapportering till styrelsen Fortum koncernens uppförande kod Fortum koncernens policys och instruktioner Ägarförhållanden AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad ägs till 90,1 procent av Fortum Power and Heat AB och till 9,9 procent av Stockholms stad. Fortum Power and Heat AB ingår i den finska börsnoterade energikoncernen Fortum Oyj. Stockholms stad har preferensaktier i AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad som ger ett lika ekonomiskt intresse som Fortum Power and Heat AB och teckningsoptioner vilka vid utövandet resulterar i ett lika ägande som Fortum Power and Heat AB. Ägarna har ingått ett konsortialavtal som reglerar ägande och förvaltning av koncernen. AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Årsstämma Årsstämma i AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad ska enligt lag hållas årligen inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Årsstämman utser styrelse och revisorer samt beslutar om ersättning till dem, fastställer resultaträkning och balansräkning, beslutar om disposition av bolagets resultat, beviljar ansvarsfrihet för styrelse och VD samt beslutar i andra ärenden enligt lag och bolagsordning. Moderbolaget höll sin årsstämma den 25 april Inga övriga ärenden behandlades än den stående agendan enligt bolagsordningen. Styrelsens sammansättning Enligt moderbolagets bolagsordning ska styrelsen bestå av åtta (8) styrelseledamöter utöver styrelsesuppleanter. Styrelseledamöterna väljs årligen på årsstämman för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Styrelseordförande skall ej ha utslagsröst. Information om styrelseledamöterna finns på sidan 19. Lägst en (1) och högst två (2) revisorer samt högst två (2) revisorssuppleanter utses på årsstämman. Till revisorer samt i förkommande fall, revisorssuppleant skall utses godkänd eller auktoriserad revisor eller registrerat revisionsbolag. 20 BOLAGSSTYRNING FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2013

23 Styrelsens arbete Styrelsens uppgifter Styrelsens grundläggande uppgifter framgår av aktiebolagslagen. Styrelsen fastställer varje år en arbetsordning och ett antal instruktioner. Arbetsordningen och instruktionerna reglerar bland annat rapporteringen till styrelsen, arbetsfördelningen mellan styrelse och VD, ordförandens uppgifter, formerna för styrelsemötena samt utvärdering av styrelsens och VD:s arbete. I arbetsordningen framgår att styrelsen ska godkänna målsättningar, väsentliga policyer och strategiska planer för bolaget och koncernen samt större investeringar. Styrelsemöten I direkt anslutning efter årsstämma ska styrelsen hålla konstituerande möte. Styrelsen ska hålla fyra till sex sammanträden per kalenderår. Styrelsen har sammanträtt sex gånger under 2013 i ordinarie möten, inklusive det konstituerande mötet samt att ett per capsulam möte hållits. Utvärdering av styrelsens och VD:s arbete Styrelsen utvärderar styrelsearbetet och VD en gång per år, i syfte att utveckla arbets- och beslutsrutiner samt effektivitet. Utvärdering sker under ledning av ordföranden och avrapporteras till styrelsen. Riktlinjer för ersättning till styrelsen Styrelsens arvode bestäms av årsstämman. Information om styrelsens arvode 2013 finns i koncernens not 12. Revisorer Val av revisorer sker på årsstämman. Revisorerna väljs numera för en mandatperiod om ett år, i enlighet med aktiebolagslagen huvudregel. Enligt Fortum Värmes bolagsordning ska bolaget ha en eller två revisorer med eller utan högst två revisorssuppleanter. På årsstämman 2013 omvaldes Deloitte AB till revisor med auktoriserade revisorn Daniel de Paula som huvudansvarig revisor och KPMG AB till revisor med auktoriserade revisorn Mattias Johansson som revisor. Revisorn avrapporterade sin bokslutsgranskning för 2013 till hela styrelsen vid styrelsemötet den 11 februari Intern styrning Vision och värderingar Fortum Värmes värderingar är Ansvarstagande, Kreativitet, Hänsyn och Ärlighet. Fortum Värmes vision är tillsammans med kunder, partners och samhälle, skapa de mest resurseffektiva och hållbara energilösningarna för städer. Affärsetik Fortum Värme arbetar utifrån en gemensam uppförandekod (Code of Conduct) vilket är en grundläggande och koncerngemensam plattform inom Fortum koncernen. Uppförandekod tydliggör detta genom att fastställa de allmänna principerna för hur vi behandlar andra, hur vi gör affärer och hur vi skyddar företagets tillgångar. Våra värderingar utgör grundvalen för Uppförandekoden. Alla medarbetare på Fortum Värme, styrelsemedlemmar och andra som representerar bolag inom Fortum Värme förväntas agera enligt Uppförandekoden. Dessutom ska lokala regler och bestämmelser vederbörligen följas. Koncernchef och koncernledning VD, som också är koncernchef för Fortum Värmekoncernen, ansvarar för den löpande förvaltningen i enlighet med aktiebolagslagen. VD har inrättat beslutsfunktioner för styrningen av Fortum Värme och fattar beslut självständigt eller med stöd av beslutsfunktionerna. Den viktigaste av dessa är företagsledningen Information om företagsledningen finns på sid 18. Organisation Koncernen är organiserad utifrån en traditionell funktionsorganisation baserad på värdekedjan, försäljning, bränsleförsörjning samt produktion och distribution. Till stöd för verksamheten finns ett antal funktioner organiserade i staber som leder, styr och stödjer affärsverksamheten. Kontrollmiljö Styrelsen har enligt aktiebolagslagen det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende finansiell rapportering. Styrelsen svarar för att ärenden om intern kontroll och finansiell rapportering bereds åt styrelsen. Kontrollmiljön utgår från den ansvarsfördelning mellan styrelse och VD som fastställts i styrelsens arbetsordning samt de rapporteringskrav som styrelsen ställer. Styrelsen har också fastställt koncernens uppförandekod, som omfattar de övergripande uppförandereglerna för medarbetarna. Riskhantering Riskhanteringsprocessen är en integrerad och kontinuerlig del av koncernens verksamhetsplanering, utveckling och resultatstyrning. Se vidare under kapitel Riskhanering, sid 14. Riskorganisationen Koncernens styrelse är ytterst ansvarig för att tillse att det finns en god internkontroll inom bolagets verksamhet i enlighet med de direktiv, lagar och föreskrifter som finns för verksamheten. Styrelsen godkänner koncernens riskpolicy och riskmandat. Bolaget utvecklar kontinuerligt riskhanteringen och dess processer till förändrade marknadsvillkor och förändringar i verksamheten. ÅRSREDOVISNING 2013 FORTUM VÄRME BOLAGSSTYRNING 21

24 Organisation Ekonomi och finans Kerstin Levin Marknad Peter Mörke Strategi, inköp och projekt Stefan Patrikson Personal Johanna Eriksson VD och koncernchef Anders Egelrud Produktion och distribution Nicklas Hörvallius Kommunikation och hållbarhet Anette Ullskog Affärsutveckling Leif Evaldson Energihandel Shamsher Khan Förändringar i koncernen Under året fattade Stockholms stad beslut om att lösa in teckningsoptionerna. Som en konsekvens härav kommer stadens ägarandel att per den 1 januari 2016 uppgå till femtio procent, såväl vad avser kapital som vinstintresse. Detta uppnås genom att preferensaktierna växlas in mot stamaktier, till antalet lika många som Fortum Power and Heat AB innehar. De bägge ägarna tecknade under året ett nytt konsortialavtal som träder i kraft den 1 januari Som en konsekvens av det nya konsortialavtalet har aktiviteter inletts för att Fortum Värme självständigt och fullt ut ska kunna svara för sin finansiering då det nya konsortialavtalet träder i kraft. Fortum Värme har beslutat att för sin finansiella rapportering tillämpa internationella redovisningsregler enligt IFRS för Legal struktur Stockholms stad Ägarandel: 9,9% Fortum Power & Heat AB Ägarandel: 90,1% AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad Ägarandel: 100% Ägarandel: 100% AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Sigtuna-Väsby Fastighets AB Stockholm Gas AB % 75% Akallaverket AB Fortum Vindvärme AB Brista Spårterminal AB % 100% 85% 85% Brista 2 AB Brista 2 KB Komplementär ägarandel: 1% Fortum Värme Invest AB % 50% Jästenergi HB BOLAGSSTYRNING FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2013