Hur bra är läkarna på Gröndals vårdcentral på att bedöma hudförändringar? - En journalstudie - VESTA
|
|
- Lars-Olof Larsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur bra är läkarna på Gröndals vårdcentral på att bedöma hudförändringar? - En journalstudie - VESTA Carl Wilhelmsson ST-läkare Gröndals vårdcentral Box Stockholm Tfn: carl.wilhelmsson@sll.se Datum: Vetenskaplig handledare: Ylva Skånér Klinisk handledare: Yvonne Förberg 1
2 Sammanfattning Som allmänläkare träffar vi ofta patienter som är oroliga för sina hudförändringar. Syftet med denna journalstudie var att dels att mäta kvaliten på hur hudförändringar handläggs på Gröndals vårdcentral, dels att få en uppfattning om hur bra läkarna är på att kliniskt bedöma om en hudförändring är malign eller inte. Detta gjordes genom att studera om hudförändringarna journalfördes enligt ABCDE-kriterierna (A=asymetri, B=avgränsning, C=färg, D=storlek, E=förändring) samt om förändringen togs bort kirurgiskt, skickades för PAD, remitterades till annan klinik eller lämnades utan åtgärd. Den kliniska misstanken om malignitet jämfördes med PAD/hudläkarbedömning. Studien är en kvantitativ retrospektiv journalstudie. Under hade 362 patienter i alla åldrar fått de två vanligaste hudförändringsdiagnoserna melanocytnevus eller hudförändring UNS. Ett slumpurval av 100 av dessa patienter gjordes och dessa patienters journaler granskades utifrån variabler valda för att beskriva utredning och journalföring. Knappt 2/3 av patienterna var kvinnor. I 14 journaler angavs inget kriterium alls för att beskriva hudförändringen. I 21 journaler angavs ett kriterium, i 36 angavs två. Övriga 29 journaler angavs tre eller fler kriterier. D-kriteriet var det vanligast förekommande, följt av C- kriteriet. Tillsammans utgör dessa två 70 % av totala angivna kriterier. I fallande frekvens förekommer E-kriteriet, B-kriteriet och A-kriteriet. Merparten (ca 75%) av patienterna handlades på vårdcentralen. Trettiofem förändringar togs bort på vårdcentralen, 27 skickades för PAD. Tjugosex patienter remitterades till annan specialistläkare. För klinisk bedömning blev sensitivitet=75%, specificitet=84% och positivt prediktivt värde=50%. Att som läkare konsekvent använda sig av ABCDE-kriterierna vid bedömning av hudförändringar ökar säkerheten att urskilja det maligna från benigna samt gör lättare för jämförelse vid ett eventuellt återbesök. 2
3 Innehållsförteckning Bakgrund 4 Syfte 4 Frågeställningar 5 Material och metod 5 Etiska överväganden 6 Resultat 7 Diskussion 10 Svagheter 10 Styrkor 11 Implikationer 11 Framtida studier 11 Slutsatser 11 Referenser 12 Bilaga 1 13 Bilaga
4 Bakgrund En vanlig orsak till läkarbesök på vårdcentralen (VC) är hudförändringar. Det vanligaste är oro för en specifik hudförändring som växt i storlek. En annan vanlig orsak till att patienter söker läkarvård för hudförändringar är påtryckning från omgivningen [1]. Förekomsten av hudcancer ökar och enligt cancerstatistik för 2009 kan man läsa följande: Malignt melanom och övrig hudcancer (utom basalcellscancer) utgör sammantaget 14 procent av cancerfallen Övrig hudcancer är ungefär dubbelt så vanlig som malignt melanom bland män; det är den näst vanligaste cancerformen både bland män kvinnor. Förekomsten av både malignt melanom och övrig hudcancer ökar i Sverige och den genomsnittliga årliga ökningstakten är drygt 2 procent för malignt melanom och 3-4 procent för övrig hudcancer [2]. Tidig upptäckt av hudcancer är viktigt för effektiv behandling, speciellt för malignt melanom som kan vara obotbar om den upptäcks för sent [1,4] skapades ABCD-kriterierna som ett diagnostiskt hjälpmedel riktat till sjukvårdspersonal och allmänheten. Syftet är att underlätta identifiering av tidiga melanom och urskilja dessa från vanliga benigna nevus: A=Asymmetry (asymmetri) B=Border irregularity (oregelbunden begränsning) C=Color variegation (flera färger) D=Diameter (storlek större än 6 mm). Det har förts diskussioner om att lägga till ett E (Evolution) till dessa kriterier för säkrare diagnostik. Denna parameter handlar om förändringar i utseende såsom form, färg och storlek men även nytillkomna symtom som klåda eller blödning [4,5,6]. När en patient söker Gröndals vårdcentral för hudförändring, oavsett genes, så kan denna hanteras olika beroende på läkarens bedömning. Det vanligaste är att diagnosen icke specificerad hudförändring (ICD-kod R23.8) sätts innan vetskap om exakt diagnos finns, till exempel via histopatologisk undersökning av borttagen förändring (PAD) alternativt dermatologbedömning. Är läkaren kliniskt säker så sätts en specifik diagnos direkt, till exempel pigmentnevus (ICD-kod D22), vilket i sig inte utesluter att vidare utredning görs. Dessa två diagnoser utgör merparten (ca 85 %) av de hudförändringar som bedöms på Gröndals vårdcentral, enligt diagnosstatistik. Det har gjorts studier angående dermatologers kliniska förmåga att finna maligna melanom [3]. Det har gjorts studier i USA som visat att hudläkare är bättre på att bedöma hudförändringar än övriga läkare [7,8,9]. Hur bra läkare i primärvården i Sverige är på att misstänka och diagnostisera atypiska hudförändringar är okänt. Att få ett mått på detta är till nytta om vi behöver ändra vårt arbetssätt. Syfte Syftet med studien är att se hur merparten av hudförändringar handläggs på Gröndals vårdcentral; hur de dokumenteras i journalen, hur många som tas bort kirurgiskt och skickas för PAD, hur stor andel som remitteras till dermatolog samt hur stor andel som lämnas utan åtgärd. Syftet är också att mäta träffsäkerheten mellan den kliniska bedömningen och PAD-svar eller hudläkarbedömning som ett kvalitetsmått. 4
5 Frågeställningar 1. Hur stor andel av de patienter som under perioden sökte läkare för hudförändringar a) fick hudförändringarna bedömda enligt ABCDE-kriterierna? b) fick hudförändringarna borttagna kirurgiskt på VC? c) blev remitterade till dermatolog/kirurg? 2. Av de hudförändringar som togs bort, hur stor andel skickades för PAD? 3. Hur väl stämmer den kliniska bedömningen gjord av läkare överens med PAD-svar alternativt dermatologbedömning för samma hudförändring? Material och metod Detta är en kvantitativ retrospektiv journalstudie. Gröndals vårdcentral ligger i sydvästra Stockholm. Vårdcentralen har ca listade patienter och där arbetar sex specialister i allmänmedicin, fem ST-läkare (specialisttjänstgöring), två legitimerade läkare samt en AT-läkare (allmäntjänstgöring). Vi dokumenterade i journalsystemet Journal III fram till och därefter i Take Care. Alla läkarbesök under perioden , oavsett ålder eller kön, på Gröndals vårdcentral med diagnos pigmentnevus (D22) eller icke specificerad hudförändring (R23.8) inkluderades. De patienter som studerades var de som sökte för första gången för en hudförändring under studieperioden. Genom att ta med dessa två diagnoser kunde vi täcka in merparten av de hudförändringar som handlades på vårdcentralen. När det framgick ur journalen att en patient sökt för samma hudförändring tidigare och fått den bedömd exkluderades denna patient ur studien. Att jag valde ovanstående ettårsperiod beror på bytet av journalsystem, så på detta sätt hämtades all data från samma källa. För att hitta patienter med de valda diagnoserna användes extraktionsprogrammet RAVE3 som visar information både om antal gånger en viss diagnos är satt samt antal patienter som fått diagnosen under en angiven period. Under den valda tidsperioden fick 271 patienter diagnosen R23.8 och 91 diagnosen D22. Totalt blev detta 362 patienter under tidsperioden. Detta var ett för stort material för att kunna bearbetas inom ramen för ett VESTA-projekt, så därför valdes 100 patienter slumpmässigt med hjälp av slumptalsgeneratorn i Excel. Först avidentifierades och kodades patienterna. Därefter hämtades uppgifter kring bedömning av hudförändringen och vidare handläggning. Relevant data från patientjournalen överfördes manuellt till ett Excelark. Av registreringsformuläret (bilaga 1) framgår det vilken journalinformation som registrerades. Jag noterade hur hudförändringarna beskrevs och om det fanns en uttalad misstanke om malignitet alternativt specifik diagnos (oavsett malign eller inte) och detta jämfördes sedan med PAD-svaret. I de fall inget preparat skickades för PAD, även om förändringen togs bort 5
6 kirurgiskt, alternativt om patienten remitterades till dermatolog/kirurg eller lämnades helt utan åtgärd så noterades detta också i registreringsformuläret. Vid jämförelse mellan PAD och klinisk bedömning beaktades endast vilken celltyp förändringen utgick från. Exempel: Om läkaren misstänkte pigmentnevus och PAD visade förändring som utgick från pigmentceller så ansågs detta vara överensstämmande och detta registrerades som ja i Excelarket. Om PAD i stället visade att förändringen utgick från keratocyter registrerades detta som nej. Samma gällde för benignt malignt, det vill säga överensstämmande (ja) eller inte (nej). Om inget PAD togs alternativt det inte gick att utläsa vad läkaren misstänkte så lämnades denna ruta tom. Resultatet presenteras med hjälp av deskriptiv (beskrivande) statisk. Ur data införd i tabellen nedan (tabell 1) beräknades sensitiviteten a/(a+c), specificiteten d/(b+d) och positivt prediktivt värde (PPV) a/(a+b) för de gjorda bedömningarna. Detta görs i Excel. P-värdet beräknas med McNemar s test med hjälp av ett beräkningsprogram. Beräkning av konfidensintervall gjordes med hjälp av en statistisk kalkylator [10]. Tabell 1: Ingående parametrar för beräkning av sensitivitet, specificitet och positivt prediktivt värde av de bedömda hudförändringarna. Malignt enligt klinisk misstanke Malignt enligt PAD Ja Nej Ja (a) (b) (a+b) Nej (c) (d) (c+d) (a+c) (b+d) (a+b+c+d) Etiska överväganden Vid journalstudier kan patienternas integritet åsidosättas och därmed kränkas. För att kunna bedriva kvalitetshöjande arbete, vilket är tanken med denna studie, så kommer vissa journaler att läsas igenom för att få fram relevanta fakta. För detta kommer patienterna inte personligen att informeras. Jag kommer att läsa journaler där jag inte är behandlande läkare eller har någon vårdrelation till patienten, vilket i princip inte är tillåtet enligt patientdatalagen. Risken finns att kollegor på vårdcentralen kan känna sig granskade och att deras integritet kränks. Alla journaler avidentifierades och kodades. Kodlistan hade endast undertecknad och verksamhetschefen tillgång till under studiens gång. När studien avslutas förstörs denna lista. Verksamhetschefen gav sitt tillstånd för att läsa relevanta journaler för studiens genomförande. Detta tillstånd krävdes med tanke på patientdatalagen. För att informera patienter på vårdcentralen att vi genomför kvalitetshöjande arbete sattes ett anslag upp tydligt i receptionen, var god se bilaga 2. Jag registrerade inte vilken av läkarna på Gröndals vårdcentral patienten har träffat utan endast utfallet av konsultationen så någon risk att kollega hängdes ut fanns inte. Vårdpersonal informerades muntligt om studien. 6
7 Resultat Medelåldern i den studerade populationen (n=100) var 44,7 år (range 4-92 år). Antalet kvinnor var 63 och antalet män var 37. I figur 1 illustreras antal noterade ABCDE-kriterier per hudförändring. I 71 journaler användes noll till två kriterier och i 29 journaler tre eller fler kriterier för att beskriva hudförändringen. Figur 1: Fördelning av antal noterade ABCDE-kriterier per hudförändring (n=100). I figur 2 illustreras hur ofta varje kriterium förekommer. D-kriteriet (Diameter/storlek) är det mest förekommande, följt av C-kriteriet (Color/färg). Tillsammans utgör dessa två 70 % av totala angivna kriterier. I fallande frekvens förekommer E-kriteriet (Evolution/förändring), B- kriteriet (Border/avgränsning) och A-kriteriet (Assymetry/asymetri). Figur 2: Hur ofta varje enskilt kriterium förkommer (n=100). 7
8 På vårdcentralen togs 35 stycken hudförändringar bort kirurgiskt varav 27 stycken skickades för PAD. Det skickades totalt 25 remisser från vårdcentralen till både dermatolog- och kirurgmottagning. Tre patienter uteblev/avbokade och tre remisser inkom det inte något svar på. Av de remisser där dermatolog hjälpt till med diagnos av specifik hudförändring finns svar i 19 fall. Tre diagnoser sattes med hjälp av PAD och 16 via klinisk bedömning. Detta flöde illustreras i figur 3. Figur 3: Handläggning av hudförändringar på Gröndals vårdcentral. 8
9 Totala antalet svar från PAD och dermatolog/kirurg efter remiss var 46 stycken. Av de 12 hudförändringar där det fanns klinisk misstanke om malignitet var 6 maligna enligt PAD eller annan specialistläkarbedömning. Av de 34 hudförändringar som kliniskt bedömdes som benigna var 32 benigna (tabell 2). Tabell 2: Malign enligt PAD eller klinisk bedömning av dermatolog/kirurg (n=46). Malignt enligt PAD Ja Nej Ja Malignt enligt klinisk misstanke Nej Tabell 3: Beräkning av sensitivitet, specificitet och PPV med 95% konfidensintervall (CI), samt P-värde. Beräkning 95% CI Sensitivitet 6/8 = 0,75 [0,41 0,93] Specificitet 32/38 = 0,84 [0,70 0,93] PPV 6/12 = 0,5 [0,25 0,75] P-värde 0,29 9
10 Diskussion Det framgår av denna studie att hudförändringar handläggs väldigt olika bland läkarna på Gröndals vårdcentral. I vissa journaler saknas ABCDE-kriterierna helt och i andra finns alla kriterier angivna. I litteraturen [1] så framgår det att en vanlig orsak till att patienter söker för sina hudförändringar är oro för förändringar i utseende eller tillkomst av symtom. Det går att se dessa tendenser i mitt arbete då E-kriteriet (Evolution/förändring), som är det tredje mest använda, finns beskrivet i 31 journaler. Merparten av hudförändringarna handlades på vårdcentralen. En fjärdedel remitterades till antingen kirurg eller dermatolog. Både sensitiviteten och specificiteten för klinisk bedömning om malignitet föreligger är hög. Sensitiviteten är 75% och specificiteten är 84%. PPV är 50%. Dessa resultat är inte statistiskt signifikanta då P-värdet är 0,29. Beräkning av 95 % konfidensintervall visar dessutom stor spridning, speciellt för sensitiviteten, men även för specificitet och PPV, vilket ytterligare visar osäkerheten i resultaten. Vid sökning i PubMed efter liknande studier kunde jag inte finna någon som studerar hudförändringar på primärvårdsnivå i Sverige. I en studie från USA jämfördes förmågan att bedöma maligna hudförändringar mellan 48 dermatologer och 105 icke-dermatologer. Dessa 105 läkare var allt från nya ST-läkare till färdiga specialister i icke-dermatologiska discipliner. Resultatet visade att maligna melanom och dysplasier missades i ca 60% av fallen [8]. Denna studie säger ingenting om hur bra primärvårdsläkare är på att finna maligna förändringar. Icke-dermatologer är ett brett begrepp som innefattar många specialiteter där allmänläkare är en av dem. En stor studie, som gjordes vid dermatologkliniken vid Danderyds sjukhus bland annat, visade att dermatologer missar melanom i 15% av fallen [3]. Detta är dock inte jämförbart med mitt VESTA-projekt av flera skäl. Ett skäl är att resultaten i VESTA-studie inte är statistiskt signifikanta. Ett annat är att dermatologstudien endast rör melanomfrågeställningen medan jag har tittat på all typ av hudmalignitet som hanteras av vårdcentralen. Ytterligare skäl är att dermatologer ser ett mycket mer selekterat material än vad primärvården gör, det vill säga de patienter med en högre malignitetsmisstanke. Patienterna måste söka sig till vårdcentralen först och därefter få remiss till dermatolog. Alla patienter blir inte remitterade utan många handläggs på vårdcentralen istället. Således är inte patienturvalet jämförbart. Svagheter Tidsaspekten på detta projekt är en begränsning då endast 28 % av journalerna analyserats under den angivna studieperioden. Detta kan vara en faktor bakom att resultaten inte är statistiskt signifikanta. En annan svaghet med denna studie är att PAD-svaret från mikrobiologen och dermatologbedömning av en hudförändring värderas lika högt. Jag har inte funnit någon studie som kan besvara om dessa är helt jämförbara, det vill säga om de har samma sensitivitet eller inte. I vissa fall hade patienten flera frågeställningar som anledning till besöket till läkaren på vårdcentralen, där hudförändringen var en av dem. Detta kan givetvis påverka handläggningen om det blir knappt om tid under konsultationen. Jag har inte tagit hänsyn till om hudförändringen var den enda orsaken till besöket eller inte. I vissa fall var den det, i andra inte. 10
11 Styrkor Styrkan med detta projekt är att vi nu, i en liten skala, kan belysa hur olika hudförändringar hanteras, speciellt i journalföringen. Även om sensitivitet, specificitet och PPV för bedömning av hudförändringar inte är statistiskt signifikanta så kan vi titta på kvaliteten på journalföringen. Implikationer Resultatet kommer främst att användas till en kvalitetshöjande åtgärd på Gröndals vårdcentral Läkarna på vårdcentralen kan bli bättre på journalföring av bedömning av hudförändringar. Detta genom att konsekvent använda samma mall vid journalföring. Efter genomgång av dessa 100 journaler kan med säkerhet sägas att i 14% av fallen finns det inte en enda notering om hur hudförändringen ser ut och i 21% finns endast ett ABCDE-kriterium angivet. Utifrån denna sparsamma information kan det vara svårt att bedöma om en förändring är malign eller inte. Om vi kan bli bättre på att dokumentera hudförändringar på ett enhetligt sätt, till exempel via ABCDE-kriterierna så blir det enklare och säkrare för både patient och läkare vid ett eventuellt återbesök att jämföra förändringen. Samtidigt större sannolikhet att vi finner misstänkt maligna förändringar, vilket är viktigt då hudcancer ökar enligt statistik från Socialstyrelsen [2]. Vid kirurgisk borttagning av hudförändring bör alla skickas för PAD för att öka säkerheten att inget malignt missas. Framtida studier Vidare intressanta studier i ämnet hade bland annat varit att gå igenom alla journaler som innefattas i tidsperioden. Med ett större material kanske statistisk signifikans kan fås fram vad gäller den kliniska träffsäkerheten. En annan intressant studie hade varit att visa ett antal bilder på olika hudförändringar för ett visst antal allmänläkare som får göra en klinisk bedömning. Detta resultat skulle sen kunna jämföras med att samma bilder visas för ett antal dermatologer. Slutsatser Hudförändring som besöksorsak är vanlig. Merparten av hudförändringarna handläggs på vårdcentralen, men det är stora variationer i läkarnas handläggning och det finns brister i journalföringen. För att öka säkerheten kring journalföring och diagnostik behöver alla läkare jobba enhetligt. Ett sätt att nå ökad kvalitet är upprättande av en arbetsmall som alla kan följa. 11
12 Referenser 1. Bränström R, et al. Reasons to seek medical attention for a skin check-up. The layman s perspective. European journal of public health 2003; 13: Cancerförekomst i Sverige Sveriges officiella statistik. Socialstyrelsen Lindelöf B, et al. Melanocytic Naevus or Malignant Melanoma? A Large-scale Epidemiological Study of Diagnostic Accuracy Acta Derm Venereol (Stockh) 1998; 78: Abbasi NR, et al. Early Diagnosis of Cutaneos Melanoma JAMA. 2004; 292: Krynitz B, Läkartidningen. Tidig diagnos av melanom underlättas av utvidgade ABCD-kriterier 2005; 17: Brent P. Hazen, et al. The Clinical Diagnosis of Early Malignant Melanoma: Expansion of the ABCD Criteria to Improve Diagnostic Sensitivity. Dermatology Online Journal 5(2): Cassileth BR, et al. How well do physicians recognize melanoma and other skin lesions? J Am Acad Dermatol 1986; 14: Wagner RF, et al. Diagnosis of skin disease: dermatologist vs nondermatologist. J Dermatol Surg Oncol 1985; 1: Ramsey DL, et al. The ability of primary care physicians to recognize the common dermatoses. Arch Dermatol 1981; 117: center for Evidens- Based Medicine Toronto, Kanada. 12
13 Bilaga 1 Registreringsformulär Pat kod Diagnoskod i journal A B C D E Borttaget (J/N) PAD (J/N) PAD-svar Malignt misstanke (J/N) Malignt enligt PAD/Derm (J/N) Specifik diagnosmisstanke Diagnos stämmer (J/N) Diagnoskod i journal = Diagnos i journalen (D22 eller R23.8) A = A-kriterie (J/N) B = B-kriterie (J/N) C = C-kriterie (J/N) D = D-kriterie (J/N) E = E-kriterie (J/N) PAD-svar = Här anges den histopatologiska diagnosen Malignt misstanke (J/N) = Finns misstanke om malignitet beskrivet i journalen? Malignt enligt PAD/Derm (J/N) = Visar PAD eller dermatologbedömning malignitet? Specifik diagnosmisstanke = Om misstanke om specifik diagnos finns beskriven i journalen skrivs denna här. De journaler där diagnosen D22 är satt är misstanken uppenbar även om det inte står beskrivet i journalen då detta är en diagnos för en specifik hudförändring. Diagnos stämmer (J/N) = Stämmer specifik diagnosmisstanke med PAD, det vill säga om de utgår från samma celltyp. 13
14 Bilaga 2 På denna vårdcentral granskar vi våra datajournaler i kvalitetssyfte för att förbättra och utveckla vårdcentralen. Om Du har frågor eller synpunkter är Du välkommen att kontakta verksamhetschefen Christel Wisdahl
Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier?
Studie under specialisttjänstgöring i allmänmedicin Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Oxana Anckar
Läs merHandläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie
Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Ahmad Armando El Hage, ST-läkare, VC Jakobsgårdarna Oktober 2015 ahmad.elhage@ltdalarna.se Handledare Witold Pisarek, distriktsläkare,
Läs merTar vi bort för många hudförändringar på Vårdcentral?
Tar vi bort för många hudförändringar på Vårdcentral? VESTA Åsa Nordesjö ST-läkare Capio Husläkarmottagning Serafen Oktober 2012 Datum: 2012-10-26 Vetenskaplig handledare: Professor Per Wändell, CeFAM
Läs merProjektplan. Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011. Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD
2013 Projektplan Nevus på Landvetter Vårdcentral - excisioner och patientbesök 2002-2011 Björn Ericson ST-läkare Handledare: Kjell Reichenberg MD, PhD Bakgrund En vanlig sökorsak på landets vårdcentraler
Läs merMalignt melanom svår klinisk diagnos
Malignt melanom svår klinisk diagnos Hudläkare borde konsulteras oftare Att diagnostisera malignt melanom i huden är utan tvivel svårt, eftersom melanom kan se ut som t ex en aktinisk keratos, en vårta,
Läs merTeledermatoskopi. Ett effektivt arbetssätt för tidig diagnostik av hudcancer
Teledermatoskopi Ett effektivt arbetssätt för tidig diagnostik av hudcancer Hudcancer - Idag en av Sveriges vanligaste cancerformer 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 +80 % 500 dödsfall årligen till följd
Läs merpvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd
pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade
Läs merHur bedömer och handlägger allmänläkaren pigmenterade hudförändringar? - en journalstudie på Handens vårdcentral
Hur bedömer och handlägger allmänläkaren pigmenterade hudförändringar? - en journalstudie på Handens vårdcentral Hans Wirlind, ST-läkare, Handens vårdcentral Maj 2015 Klinisk handledare: Stefan Simmerlein
Läs merResultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor
171120 Region Skåne Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från
Läs merDrop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö
Projektplan 150301 Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Martina Grosch ST-läkare i allmänmedicin, Vårdcentralen Gullviksborg, Malmö Handledare: Susanna Calling PhD, ST-läkare i allmänmedicin,
Läs merGränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Upprättare: Susanne Vandell Uddströmer Fastställandedatum: Fast dat Giltigt t.o.m.: datum Fastställare: Fast Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik Innehåll
Läs merUppföljning av utvecklingsuppdrag. Riksstroke -TIA. Fredrik Buchwald 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4)
MALL FÖR UPPFÖLJNING 2015-01-07 Vårt dnr: 1 (5) Kansliet för Uppföljning av utvecklingsuppdrag 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4) 2. Registernamn Riksstroke -TIA 3. Projektledare/projektansvarig
Läs merFöljer vi Stramas behandlingsrekommendationer vid impetigo på Salems Vårdcentral?
ST-projekt VESTA Södra programmet 2012 Följer vi Stramas behandlingsrekommendationer vid impetigo på Salems Vårdcentral? Rania Hanna Chabo, ST-läkare i allmänmedicin Salems Vårdcentral 2012 Vetenskaplig
Läs merResultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor
190417 Region Skåne Resultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från
Läs merGod remisshantering. för läkare och patient. Åsa Wramdemark ST-läkare. Primärvården Södra Bohuslän. FoU-arbete 2010
God remisshantering för läkare och patient ST-läkare Primärvården Södra Bohuslän FoU-arbete 2010 Handledare: Mille Milacovic, Mölnlycke VC God remisshantering för läkare och patient Inledning En patient
Läs merHudmalignitet på Gottsunda vårdcentral, - kan diagnostiken förbättras?
Hudmalignitet på Gottsunda vårdcentral, - kan diagnostiken förbättras? Författare: Anna Karlsson- Groth, ST- läkare, Gottsunda Vårdcentral Handledare: Gudmundur Jörgensen, distriktsläkare, Knivsta Vårdcentral
Läs merHandläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merregionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning
Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning Ändring i HSL (2017:30) Landstinget ska erbjuda vårdgaranti åt den som omfattas av landstingets ansvar enligt
Läs merRemiss från vårdcentralen till akutmottagningen - vad händer sedan?
Remiss från vårdcentralen till akutmottagningen - vad händer sedan? Uppföljning av akutremisser från LidingöDoktorn. Kit Melgaard Brevik, ST-läkare LidingöDoktorn Vetenskaplig handledare: Eva Toth-Pal,
Läs merCOMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC
Working with Imprecise methods: COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC Tord Ivarsson¹, Gudmundur Skarphedinsson², Nina
Läs merKARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL
KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43
Läs merFördjupad avtalsuppföljning Vidar vårdcentral
Fördjupad avtalsuppföljning Vidar vårdcentral Oberoende granskning avseende avtalsefterlevnad inom vårdval Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Rapport för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms
Läs merSvårbedömd hudförändring. 2. Teledermatoskopiremiss. Se scenario Hudkliniken bedömer teledermatoskopiremissen
Svårbedömd hudförändring (Teledermatoskopiremiss) 1. Vårdcentralen har en svårbedömd pigmentförändring 2. Teledermatoskopiremiss till hudkliniken 1. Hudkliniken bedömer teledermatoskopiremissen 2. Hudkliniken
Läs mer8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning
8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merAnvändandet av StrepA på Sävja Vårdcentral
Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral David Envall ST-läkare Sävja VC Handledare: Malin André Sammanfattning Bakgrund Läkemedelsverket har rekommendationer om hur man ska handlägga tonsilliter i öppenvården.
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merEtiska aspekter inom ST-projektet
Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Landstinget Dalarna 2016-10-05 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet Allmänt
Läs merDifferentiell psykologi
Differentiell psykologi Måndagen den 19/9 2011 Sensitivitet och specificitet Version 1.1 Dagens agenda Validering av kriterietolkningar Diagnostiska studier Exempel på diagnostisk studie av MDI Olika prövningar
Läs merInternationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt
Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Jenny van Odijk Leg. Dietist, Med dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Referenser Codreanu F et al. A novel immunoassay
Läs merI PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.
I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi
Läs merPatienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?
Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15
Läs merFrån sämst till bäst i klassen
Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som
Läs merFörbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist
Läs merPatienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?
Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars
Läs merObligatoriska SVF-koder inom VLL, februari 2017
Obligatoriska SVF-koder inom VLL, februari 2017 Enligt Socialstyrelsens generella modell finns alla koder tillgängliga för alla vårdförlopp och därmed även i NCS Cross. Det är dock kodningsvägledningarna
Läs merTidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011
Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling
Läs merÖkande incidens av hudcancer. Dagens vårdprocess
Mobil teledermatoskopi för snabbare och bättre prioritering av patienter med misstänkta hudtumörer Projektledare: Docent John Paoli Medarbetare: Alexander Börve, Ane;e Aldenbra;, Johan Dahlén- Gyllencreutz,
Läs merMotion: Inför telemedicinsk teknik för snabb och säker upptäckt av cancer Handlingar i ärendet:
Motion: Inför telemedicinsk teknik för snabb och säker upptäckt av cancer Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Värnamo
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merLänsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Hud
Dokumenttitel: Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Hud Ämnesområde: Styrning och ledning Nivå: Verksamhetsspecifika Författare: Mats Bäckarslöf, Utvecklingsenheten Dokumentansvarig: Utvecklingsenheten
Läs merEtiska aspekter inom ST-projektet
Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) 2017-09-27 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet
Läs merÅtkomst till patientuppgifter
Hörsel Syn Tolk 1 (5) Riktlinje Version: 1 Skapad: 2016-11-30 Uppdaterad: JUG Melior E-post: melior.hoh@vgregion.se Åtkomst till patientuppgifter Den som arbetar hos en vårdgivare får ta del av dokumenterade
Läs merTidig upptäckt av hudcancer med teledermatoskopi. Förslag till fortsatt utveckling
Tidig upptäckt av hudcancer med teledermatoskopi Förslag till fortsatt utveckling Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2018-12-11 Version 1.0 Tidig upptäckt av hudcancer med teledermatoskopi
Läs merAutism Spectrum Disorder
Autism Spectrum Disorder DSM-IV Autistiskt Syndrom (Autistic Disorder) Aspergers Syndrom (Asperger syndrome) Atypisk Autism/Autismliknande tillstånd (PDD-NOS) DSM 5 Autism Spectrum Disorder (ASD) (Autismspektrumdiagnos,
Läs merEvidens-Baserad Medicin
Evidens-Baserad Medicin What s in it for me? Veronica Milos Nymberg Specialist i allmänmedicin, PhD Susanna Calling Specialist i allmänmedicin, docent Veronica Milos Nymberg 2017 Dagens ämnen Vad är bra
Läs merUppföljning av utvecklingsuppdrag
MALL FÖR UPPFÖLJNING 2015-05-19 Vårt dnr: 1 (6) Kansliet för Uppföljning av utvecklingsuppdrag 1. Projektnamn Studie av patientrapporterade data kring uppföljningsbesök efter stroke mot vårdproduktionsuppgifter.
Läs merSnabb analys för tidig upptäckt av malignt melanom. PATIENTINFORMATION
Snabb analys för tidig upptäckt av malignt melanom. PATIENTINFORMATION Nevisense Hjälper till att avgöra nästa steg. Nevisense är ett instrument som ger dig och din läkare ett snabbt och smärtfritt sätt
Läs merStuderandens möjligheter att ta del av och använda patientuppgifter
Promemoria 2013-12-31 Utredningen om rätt information i vård och omsorg S 2011:13 Promemorian ingår i utredningens delredovisning enligt direktiv 2013:43 och syftar till att belysa förutsättningarna för
Läs merKortversion av Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Upprättare: Susanne Vandell Uddströmer Fastställandedatum: Fast dat Giltigt t.o.m.: datum Fastställare: Fast Kortversion av Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik
Läs merregionvastmanland.se Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning
Förstärkt vårdgaranti och utvidgad uppföljning i Primärvården samt Diagnos- och KVÅ-kodning Ändring i HSL (2017:30) Landstinget ska erbjuda vårdgaranti åt den som omfattas av landstingets ansvar enligt
Läs merEtiska aspekter inom ST-projektet
Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Dalarna Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projekt
Läs merBehandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?
Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik
Läs merUppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning?
Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? En kvantitativ retrospektiv studie Sudaba Bhuyan, ST-läkare, Täby Kyrkby Husläkarmottagning hp2015/vp2016 sudaba.bhuyan@gmail.com
Läs merDiagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral
Diagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral Åsa Andreasson, ST-läkare Tranebergs Vårdcentral Oktober 2011 Klinisk handledare Monica Bäck, spec. i allmänmedicin
Läs merHandläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.
Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa
Läs merBehandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun
Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna
Läs merLagstöd för att dela patientinformation vid MDK (Multidisciplinära konferenser)
Lagstöd för att dela patientinformation vid MDK (Multidisciplinära konferenser) En sammanfattning av det juridiska läget från projektet Stöd till Multidisciplinära konferenser Inera våren 2019 Materialet
Läs merStudie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika
Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena
Läs merLätt att jämföra dina resultat med
Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med
Läs merNATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING
NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING (diagnostiserade alla år) Kriterier för uppföljningsinrapportering Riktlinjer för uppföljning Kvalitetsregistret för kolorektal
Läs merVad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom?
Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom? Ett projektarbete om ICD-10 diagnosen Z711 på Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje. Per Broman, ST-läkare Tallhöjdens vårdcentral Vetenskaplig handledare:
Läs merDiagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom
Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg
Läs merKVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL
KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL VILKA HAR MEDVERKAT LEDNING - MIN CHEF PIA LINDBORG HANDLEDARE MATTE KARADAGH VERKTYGSLÅDA FRÅN
Läs merNågra Fakta om Nacksta, Sundsvall
Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60
Läs merTyreoideacancer. Regional medicinsk riktlinje
Tyreoideacancer Regional medicinsk riktlinje Denna presentation behandlar cancer i tyreoidea! För översikt rörande utredning av struma eller knöl i tyreoidea hänvisas till: www.internetmedicin.se: Tyreoidea-palpabel
Läs merSammanhållen journalföring
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för
Läs merDiagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral
Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:
Läs merPsykisk hälsa i primärvård
Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen
Läs merHandläggning vid smittspårning av klamydia
Handläggning vid smittspårning av klamydia Målgrupp: Läkare och övrig personal med smittspårarkompetens samt deras chefer Smittskyddslagen (2004:168)... 1 Vad innebär Behandlande läkare?... 1 Utbildning
Läs merÄldre kvinnor och bröstcancer
Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer
Läs merSammanhållen journalföring och Nationell Patientöversikt i Västra Götalandsregionen
Sammanhållen journalföring och Nationell Patientöversikt i Västra Götalandsregionen Definition av begrepp Vårdgivare, regionen är vårdgivare enligt lagens definition, med ansvar att bestämma övergripande
Läs merPHQ-9 Patient Health Questionnaire-9
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk
Läs merUppfyller vi kvalitetsindikatorerna för ett gott omhändertagande av patienter med astma?
2015-01-23 RAPPORT VESTA Uppfyller vi kvalitetsindikatorerna för ett gott omhändertagande av patienter med astma? En retrospektiv journalstudie på Tranebergs vårdcentral Jens Wagner ST-läkare Tranebergs
Läs merHandläggning vid smittspårning av klamydia
Handläggning vid smittspårning av klamydia Målgrupp: Läkare och övrig personal med smittspårarkompetens samt deras chefer Smittskyddslagen (2004:168)... 1 Vad innebär Behandlande läkare?... 1 Utbildning
Läs merEpidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4
ehälsoinstitutet Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 Grundläggande farmakoterapi Tora Hammar, tora.hammar@lnu.se Fil. Dr biomedicinsk vetenskap, leg. receptarie Del 4 Informationskällor Läkemedelsregistret
Läs merLöften till cancerpatienter Resultatredovisning HUDMELANOM
Löften till cancerpatienter Resultatredovisning Innehåll Inledning... 3 Regionala processledarens kommentar... 4 Vi vill gärna veta vad du tycker!... 6 LÖFTE 1... 7 Alla cancerpatienter i regionen ska
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merTumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m. 2010-12-31
NATIONELLA KVALITETSREGISTRET INOM Tumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m. 2010-12-31 Thomas Högberg, Registerhållare för tumörregistret Avd för Cancerepidemiologi Lunds Universitet Innehållsförteckning
Läs merFAKTA -Hudtumörer. Johan Carlsson Marianne Maroti 2013 01 23/ 31
FAKTA -Hudtumörer Johan Carlsson Marianne Maroti 2013 01 23/ 31 Ansvar och handläggning av tumörer Skall omhändertagandet av hudtumörpatienter förändras? Kan vi höja kunskapen för bedömning av hudtumörer
Läs merSätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral
Sätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral Malin Arvidsson, ST-läkare, Spånga vårdcentral Februari 2013 Vetenskaplig handledare: Teresa Saraiva Leao Klinisk handledare:
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merDiagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral
Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Projektansvarig: Suzan Gorgis Leg. läk. ST- läkare i allmänmedicin Nykvarns vårdcentral suzan.gorgis@proxima.se Vetenskaplig
Läs merBESLUT. Datum Dnr Tillämpningsanvisningar om Rätt att ta del av patientuppgifter inom Region Skåne
Regiondirektören Jonas Rastad +46 44 309 39 25 +46 708 46 70 67 Jonas.rastad@skane.se BESLUT Datum 2014-06-25 1 (5) Tillämpningsanvisningar om Rätt att ta del av patientuppgifter inom Följande tillämpningsanvisningar
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs
HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Version: 1.3 Ansvarig: Björn Ahlnäs läkarstuderande och läkare i Jämtlands läns landsting 2 (20) ÄNDRINGSFÖRTECKNING
Läs merManual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)
Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna
Läs merUtfallsmått:Sensitivitet/specificitet för CIN2+
1. Almonte M, et al Int J Cancer. 2007 Peru Spilt sample, fix ordning 5595 kvinnor Landsbygdsbefolkning Peru. Screening. SurePath Signikant sämre spec och PPV Tröskel ASCUS+ Sensitivitet CIN2+ CC 26,2
Läs merTillämpningar Standardiserade Vårdförlopp SVF
Tillämpningar Standardiserade Vårdförlopp SVF 2018-10-15 Text i dokument Mottagningsbesök Slutenvård Patient mottagen från annat landsting Patient startat SVF inom Region Skåne Vårdåtagande, koppling i
Läs merReal life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten
Real life och registerstudier Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier
Läs merVårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk
Läs merVårdval i primärvården
Vårdval i primärvården Modeller och utvecklingsbehov 1 Anders Anell Institutet för Ekonomisk Forskning, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet 1 Rapport kan beställas på www.kefu.se Vårdval i primärvården
Läs merTillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld)
Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld) Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN
Läs merKartläggning av inremissflöde till Fröslunda vårdcentral
Kartläggning av inremissflöde till Fröslunda vårdcentral Saad Rammo ST- läkare Primärvården i Sörmland FoU arbete 2016-02-17 Klinisk handledare: Bo Terstad. Verksamhetschef: Birgitta Danielsson Vetenskaplig
Läs mer, lunch till lunch Plats: Tylösand
PROTOKOLL 1(6) Diarienummer Plats: Tylösand Närvarande: Claes Hjalmarsson, ordförande Lars Abrahamsson, sekreterare Johanna Björkman Jessica Frisk Magnus Fröstorp Per Loftås Per Sandström Conny Wallon
Läs merKällor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna
Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns
Läs merCBCT - lagar, förordningar och författningar
CBCT - lagar, förordningar och författningar Bakgrund Vid Svensk Förening för Odontologisk Radiologis årsmöte 2008 diskuterades föreningens policy när det gäller det snabba utvecklingen inom Cone Beam
Läs merSkriva uppsats på registermaterial
Skriva uppsats på registermaterial Margareta Edén, leg. audionom Hörselverksamheten Mölndal Audionomrepresentant i referensgruppen för registret sedan 2008. D-uppsats: Vilka orsaker finns till att vuxna
Läs merTillämpningar Standardiserade Vårdförlopp SVF
Tillämpningar Standardiserade Vårdförlopp SVF 2017-06-16 Text i dokument Mottagningsbesök Slutenvård Patient mottagen från annat landsting Patient startat SVF inom Region Skåne Vårdåtagande, koppling i
Läs merTidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten
Läs mer