Offentligt privata partnerskap. Erfarenheter från samverkan i fyra kommuner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Offentligt privata partnerskap. Erfarenheter från samverkan i fyra kommuner"

Transkript

1 Offentligt privata partnerskap Erfarenheter från samverkan i fyra kommuner

2 Offentligt privata partnerskap Erfarenheter från samverkan i fyra kommuner

3 Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn , Fax Sveriges Kommuner och Landsting Sektionen för demokrati och styrning Grafisk produktion Ordförrådet Foto Bilderna på de olika arenorna är från respektive organisations hemsida förutom bilden på Swedbank Arena som är tagen av Håkan Nordström. Tryck åtta.45, Stockholm 2007 ISBN

4 Förord Det finns ett stort intresse för offentligt privata partnerskap i svenska kommuner och landsting. I denna skrift redovisas erfarenheter från fyra samarbeten inom fritids- och kultursektorn. Politiker och tjänstemän berättar om sina farhågor, förväntningar samt om med- och motgångar från idéstadiet till skarpt läge. Skriften beskriver de vanligaste frågorna kring hinder, risker och möjligheter med ett partnerskap samt de juridiska förutsättningarna. Det är vår förhoppning att skriften ska vara till nytta för alla som är involverade i arbetet med offentligt privata partnerskap. Skriften har tagits fram med hjälp av konsult Mia Wester, Conecti AB. Lena Svensson, sektionen för demokrati och styrning har varit projektledare. Frågor besvaras av Lena Svensson: Vi vill särskilt tacka de intervjuade för att vi fått ta del av deras kunskaper och erfarenheter. De intervjuades titlar och funktioner redovisas utifrån vad som gällde vid intervjutillfället. Sveriges Kommuner och Landsting Lennart Hansson Sektionen för demokrati och styrning

5 Innehåll Inledning 5 Idrottsparken i Sundsvall 6 Bakgrund 7 Drivkrafter 7 Genomförande 8 Avtal och ekonomi 9 Summering och framåtblick 10 Aros Congress Center i Västerås 13 Bakgrund 14 Drivkrafter 14 Genomförande 15 Avtal och ekonomi 15 Summering och framåtblick 16 Rosvalla Nyköping Eventcenter 18 Bakgrund 19 Drivkrafter 19 Genomförande 20 Avtal och ekonomi 20 Summering och framåtblick 22 Swedbank Arena i Örnsköldsvik 25 Bakgrund 26 Drivkrafter 26 Genomförande 27 Avtal och ekonomi 28 Summering och framåtblick 30 OPP och legala förutsättningar 32 Reflektioner 36 Partnerskap ur flera perspektiv 36 Drivkrafter och möjligheter med partnerskap 36 Risker med partnerskap 38 Hinder för partnerskap 39 Partnerskap i ett framtidsperspektiv 40 Att tänka på inför partnerskap 42 Referenser 43 Idrotts och evenemangsarenor i Sverige 43 OPP i Europa 44

6 Inledning Vad är det som driver kommuner, landsting och regioner att starta mångmiljonprojekt tillsammans med privata företag och föreningar? Hur kommer det sig att besluten kan fattas i rekordfart och med total politisk enighet i Sveriges fullmäktigesalar? Många gånger handlar det om offentligt privata partnerskap, OPP. Partnerskap är en samverkansform som har sitt ursprung främst i Storbritannien. Drivkraften är utöver ekonomiska incitament bland annat att få tillgång till ny kompetens samt nya idéer och arbetssätt för att hitta lösningar för komplicerade tjänster. Partnerskap bygger på långsiktiga relationer, ofta med delad riskhantering. Den internationella benämningen är PPP, Public Private Partnership. Idag finns ett stort antal exempel i flera länder i Europa och USA, bland annat inom områden som infrastruktur, skolor, sjukhus, fängelser, vatten- och reningsanläggningar. Det finns många olika sätt att samverka men ännu finns det ingen officiell definition av vad ett OPP är. Sveriges Kommuner och Landsting har i en tidigare skrift, Offentligtprivat partnerskap, föreslagit följande: Offentligtprivat partnerskap sammanför ett ömsesidigt intresse och nytta mellan två eller flera parter, varav minst en är offentlig och en är privat, i ett långsiktigt arbete vars resultat bidrar till offentliga tjänster. Det pågår en arenaboom i Sverige idag. 15 stora arenor är färdigställda och lika många är påbörjade eller ligger i startgroparna. De betyder att minst 30 arenor utrustade med den allra senaste tekniken kommer att fungera som nya mötesplatser för kultur och idrott. Visionen är att skapa en attraktionskraft långt utanför de kommunala åtagandena. Många av dessa är OPP-projekt. I skriften presenteras offentligt privata partnerskap från fyra svenska kommuner; Nyköping, Sundsvall, Västerås och Örnsköldsvik. Tre av exemplen är arenaprojekt. Det fjärde är en konserthall. Exemplen presteras i den ordning de har färdigställts från Idrottsparken i Sundsvall som färdigställdes redan 2001 till Swedbank Arena i Örnsköldsvik som invigdes i augusti Intervjuer har genomförts med representanter från både den kommunala och privata sidan. En politiker och en tjänsteman från varje medverkande kommun är intervjuad. I ett fall ingår även en representant från en ideell förening. Bästa förfrågningsunderlag 5

7 Idrottsparken i Sundsvall Konsten att hitta gemensamma morötter Ett samarbete mellan Sundsvalls kommun och Norrporten AB En idrottspark med kontorslokaler, konferensutrymmen och tre restauranger Moderna utrymmen för spelare och funktionärer med hög säkerhetsnivå sittplatser, varav under tak kvm kommersiella lokaler Detta ärende fick högsta prioritet i handläggningen och det rådde total politisk enighet i frågan. Det var förutsättningen för att det kunde genomföras så snabbt. Lars Erik Nyberg, fastighetsnämndens ordförande, Sundsvalls kommun Genomförandet har varit exemplariskt. Det har inte förekommit några samarbetsproblem under projekttiden. Christer Ersson, fastighetschef, Sundsvalls kommun När man arbetar tillsammans i tidiga skeden får man bättre förutsättningar för en bra slutprodukt. Bengt Dahlberg, projektledare, Norrporten AB 6 Offentligt privata partnerskap

8 Bakgrund Fotbollslaget GIF Sundsvall gick år 2000 upp i allsvenskan vilket ställde nya krav på arenan vad gäller läktare, omklädningsrum, med mera. Fastighetsbolaget Norrporten hade haft ett längre samarbete med GIF Sundsvall i form av sponsor. Bolaget var dessutom representerat i styrelsen. Norrporten insåg att kommunens arena inte skulle hålla måttet inför en säsong i allsvenskan. De tog därför initiativ till ett möte med Sundsvalls kommun och GIF Sundsvall där de ställde frågan Hur kan vi realisera en modern arena i Sundsvall? Fler parter involverades i diskussionen, bland annat If Skadeförsäkring som är hyresgäst till Norrporten. De behövde nya kontorslokaler. Idén väcktes att bygga kontorslokaler i samband med arenan. Båda kommunens tjänstemän och Norrportens personal var drivande i projektets genomförande. Fastighetsnämndens ordförande var imponerad. Fastighetskontorets chef var otroligt engagerad i projektet. Utan hans engagemang och det arbete som han tillsammans med sin personal lade ner på projektet skulle det aldrig ha kommit igång. På tjänstemannanivå var man imponerade av Norrporten. Vi var flera parter som drev på projektet. Norrporten hade engagerade och drivande personer som starkt bidrog till att få till stånd en samverkan kring en ny arena. Drivkrafter Kommunen insåg värdet av att få in ny kompetens i projektet. Från tjänstemannasidan var motivet tydligt. Vi behövde hitta nya vägar eftersom de traditionella vägarna ansågs mindre bra. Både vi i kommunen och entreprenören drog åt samma håll. Sundsvalls kommun, Norrporten och GIF Sundsvall insåg att projektet skulle ge synergieffekter och att alla intressenter skulle vinna på att samarbeta. Idrottsparken skulle ge en möjlighet till att flera ytor samnyttjades av idrottsföreningen och andra hyresgäster. Redan befintliga parkeringsytor i city skulle kunna utnyttjas under kvällar och helger. Norrporten ingår i flera samverkansprojekt för att göra Sundsvall mer attraktivt såväl för företag som för sina medarbetare. Att bidra till en ny arena och till elitidrott är bra för en stad och för dess medborgare. Offentligt privata partnerskap 7

9 Ur ett politiskt perspektiv var detta en bra lösning på en problematik som funnits i många år. Samverkan löste ett problem som kommunens politiker brottats med i över 20 år och samtidigt kunde vi behålla det centrala läget med gångavstånd till centrum och lokaltrafiken. Genomförande Genomförandet skedde från kommunens sida i tre huvudsteg: Anlita en konsult som expert för att utarbeta förfrågningsunderlaget. Genomföra upphandling. Samarbeta med entreprenör och underentreprenör. Projektet initierades som en samverkan mellan Norrporten och kommunen men övergick till att bli ett EU-projekt. Detaljplaneprocessen pågick under ett år. Därefter fattades ett kommunalt beslut om att starta projektet. Det var ett pressat tidsschema. Allsvenskan skulle starta i april För att arenan skulle vara spelklar då måste arbetet genomföras under vinterhalvåret. Detta krävde en noggrann planering och snabba beslutsprocesser. Tidplanen var snäv och tempot högt. Detta ärende fick därmed högsta prioritet i handläggningen och det rådde total politisk enighet i frågan. Det var förutsättningen för att det kunde beslutas så snabbt. Norrporten blev byggherre vilket bidrog till att upphandlingen kunde genomföras snabbare än om kommunen haft den rollen. Norrportens projektledare var ansvarig för att tidplanen skulle hålla. Vi var lite oroliga för ett överklagande. Det skulle ha försenat projektet och det hade kunnat leda till att If Skadeförsäkring sökt andra kontorslokaler. Om vi inte hade haft If Skadeförsäkring som en stor hyresgäst är det tveksamt om vi vågat ge oss in i projektet. Politiskt är man nöjd med genomförandet eftersom tidplanen höll och fotbollsmatcher kunde hållas parallellt med att byggnationen pågick. Entreprenören gjorde extra ansträngningar för att städa undan inför varje fotbollsmatch. 8 Offentligt privata partnerskap

10 Arbetet startade och det blev en successiv rivning av läktaren. Byggtiden blev ett år. Läktarbygget blev klart i tid och det kom åskådare under spelsäsongen Avtal och ekonomi Kommunen äger marken och de byggnader som utgör de gemensamma utrymmena samt arenan och läktarna. Norrporten äger kontorsbyggnaderna men hyr vissa gemensamhetsutrymmen av kommunen. GIF Sundsvall hyr anläggningen av kultur- och fritidsförvaltningen och föreningens kontorslokaler av Norrporten. Projektets totala kostnad beräknades till 54 miljoner kronor. Kommunen, EU och Norrporten stod vardera för en tredjedel, det vill säga 18 miljoner kronor. Från politiskt håll var man noga med ramarna. Vi insåg tidigt att avtalet mellan kommunen och Norrporten var ett oerhört viktigt dokument. Vi anlitade en jurist med erfarenhet från den kommunala världen. Man kan inte reglera allt. Med ett alltför detaljerat avtal kommer inte något samverkansprojekt till stånd. Diskussioner uppstod om gränsdragning och ansvarsområden. De två mest hotfulla riskerna ur ett politiskt perspektiv var att inte klara budgetramarna och tidplanen. Parterna har gemensamt investerat i fjärrvärmeanläggning, kylmaskiner och ventilationsaggregat. Vi har fördelat kostnaderna för dessa investeringar enligt en fördelningsnyckel som baseras på nyttjandegraden. Anläggningens driftskostnader är reglerade mellan Norrporten och kommunens fastighetskontor. I november 2005 uppstod en tvist angående fördelning av oförutsedda merkostnader. Norrporten hade haft merkostnader som bland annat orsakats av att en fabrikant gick i konkurs och för att det krävdes mer pålning än beräknat. Från kommunens sida trodde man att det skulle lösa sig på ett acceptabelt sätt för båda parter. Offentligt privata partnerskap 9

11 Vissa merkostnader är det helt klart att kommunen ska stå för eftersom det är tillläggsbeställningar. För andra kostnader är det mer tveksamt. Oavsett hur utgången blir i vår aktuella tvist är detta ett oerhört bra projekt. Norrporten anser att projektet som helhet är ett mycket lyckat projekt och trodde på en konstruktiv lösning av konflikten. De inser också med facit i hand att det fanns brister i avtalet. Jag hade önskat att vi i avtalet även reglerat hur arbetet skulle bedrivas. Vi saknar även en tydlighet i hur eventuella merkostnader ska regleras mellan parterna. Idag har vi inte samma åsikt om vem som ska stå för merkostnaderna men det kommer att lösa sig. Konfliktens upplöstes innan årsskiftet 2005/2006. Efter många turer fram och tillbaka bestämde vi och Norrporten oss för att ta halva kostnaden var. Summering och framåtblick Möjlighetstänkande har dominerat parternas samverkan. Båda parter såg potentialen i ett samutnyttjande av lokaler och parkeringsplatser samt i möjligheten att kunna behålla det centrala läget för arenan. Alla parter är överens om att projektet inte skulle ha varit ekonomiskt genomförbart utan samverkan. Det var ekonomiskt fördelaktigt för kommunen. Kommunen har satsat 18 miljoner vilket är mycket billigt i jämförelse med våra tidigare beräkningar på 54 miljoner. Även om vi drabbas av en merkostnad har vi ändå tjänat på samverkan. Utan ett samarbete hade vi aldrig fått en arena till denna låga kostnad. Vi hade inte genomfört projektet utan ett partnerskap med kommunen. Det hade inte varit ekonomiskt försvarbart för oss eftersom Sundsvall inte är en tillräckligt stor marknad. Lagen om offentlig upphandling, LOU, kan försvåra denna typ av samarbete, menar kommunens tjänsteman. LOU kräver mycket juridik och försvårar nyskapande. Jag skulle gärna se att kommunerna får större frihet. 10 Offentligt privata partnerskap

12 Politiskt är man positiva till fler samverkansprojekt. Men det behövs uppluckring i de lagar som styr kommunens arbete. Lagen om offentlig upphandlig är uråldrig. Det behövs mer av samförståndslösningar där båda parter sitter på samma sida av förhandlingsbordet. Då får man samma drivkraft, det vill säga att projektet ska bli av god kvalitet, och båda parter delar eventuella vinster och förluster. OPP är konsten att hitta gemensamma morötter så man drar åt samma håll. Norrporten hade initialt en farhåga. Om vi delade med oss av en bra idé till kommunen kunde vi ändå inte vara säkra på att få uppdraget eftersom upphandlingen måste ske enligt LOU. Genom att Norrporten blev byggherre kunde upphandlingen genomföras snabbare än om kommunen själv haft den rollen. Alla parter är överens om att arenan inte hade blivit av utan samverkan. Jag ser gärna fler liknande projekt. Inom kommunen har vi börjat diskutera hur vi skulle kunna utveckla Stadshuset och torget i ett OPP-projekt. Sundsvalls kommun har inte tagit något principbeslut om samverkan med privata företag, men de flesta politiker, oberoende av partitillhörighet, är positiva till OPP-samarbete. Det finns en öppen attityd till att hitta nya lösningar för att utveckla kommunen. Föreningslivet är starkt i Sundsvall och det är inte ovanligt med föreningsdrift av olika kommunala verksamheter. Det nya scenhuset är ett nytt samverkansprojekt som dock blivit en het potatis i politiken och som numera ska ingå i ett ännu större projekt som går under namnet hamnarenorna. Fotbollen är starkt förankrad i kommunen och hela Sundsvall stödde arenan. Det var lättare att få gehör för idrottsprojekt än för kulturprojekt. Från kommunens sida anser man att det är viktigt att respektera och förstå parternas olika förutsättningar. Ett företag ska generera vinst och en kommun ska bidra till samhällsservice för medborgarna. Enligt fastighetschefen är det viktigt att hitta samverkanslösningar som gynnar alla parter. Kommunen ansvarar för sin del och ska ta det politiska ansvaret fullt ut. Samverkan med privata företag ska inte påverka de demokratiska spelreglerna. Offentligt privata partnerskap 11

13 Under projekttiden fanns en mindre projektgrupp som kontinuerligt följde och utvärderade projektet. Det har inte genomförts någon samlad uppföljning efter det att arenan stod färdig. Det skulle vara bra om parterna kunde träffas för en summering av lärdomar inför framtiden. Råd och tips från de intervjuade i Sundsvall inför OPP-samverkan Tydliggör roller och ansvar. Är ni samverkansparter eller motparter? Klargör juridiska gränsdragningar mellan parterna och hur merkostnader ska fördelas. Analysera vilka fördelar en samverkan kan ge och varför kommunen och företaget vill gå in i ett OPP-projekt. Hur kan man få två vinnare? Gör en tidplan som inte är för snäv. Se till att alla drar åt samma håll, både internt inom respektive organisation och mellan parterna. Då går det att hålla ett högt tempo och till exempel påskynda kommunens handläggningstid. 12 Offentligt privata partnerskap

14 Aros Congress Center i Västerås En skön kulturkrock med musik, möten och mat Ett samarbete mellan Västerås stad, Aros Congress Center och Västmanlandsmusiken Två konsertsalar med 900 respektive 200 platser I byggnaden finns dessutom flera konferenslokaler, restaurang, Västerås Turistbyrå, MälarChocolaterie samt administrativa lokaler Det fanns inga motsättningar och inga protester. Förslaget fick applåder på samrådsmöte för kommunens detaljplan. Det var succé! Ulla Persson, kommunstyrelsens ordförande, Västerås stad En traditionell upphandling skapar motpoler där alla håller på sin kunskap. Samarbetet ger istället synergieffekter. Ett OPP-projekt skapar diskussioner, nytänkande och bredare kompetens. Sven Gunnar Dahlqvist, teknisk chef, Västerås stad Vi är ett relativt litet företag och investeringen tillsammans med driftansvaret var ett stort åtagande för oss. Anki Bengtson, VD, Aros Congress Center Offentligt privata partnerskap 13

15 Bakgrund Initiativet till en ny konserthall kom från kommunen. Den tidigare konserthallen var inrymd i en skola. Det medförde en del nackdelar vid till exempel kaffepauser och måltider i samband med konserter. Kommunen var inte heller nöjd med kringservicen. När konserthallen var i behov av upprustning kändes det lockande att hitta en ny lösning. Mysfaktorn var inte så hög. Vin var helt uteslutet eftersom lokalen var inrymd i en skola. Det var lätt att få politisk enighet om att bygga en ny konserthall i de befintliga byggnaderna intill Aros Congress Center. Den politiska enigheten har hela tiden varit total även när kostnaderna blev högre än beräknat. Konserthuset är det beslut som verkställts snabbast av alla kommunala beslut. Det tog 1,5 år från beslut till invigning. Tre olika kulturer skulle enas i en samverkan mellan ett privat företag, en kommun och Västmanlandsmusiken som är ett kommunalförbund ägt av Västerås stad och Landstinget Västmanland. I projektet skulle det privata lönsamhetstänkandet samspela med politiska värderingar samt konstnärliga krav och förväntningar. Drivkrafter Från politiskt håll såg man fördelar med en mer centralt belägen konsertlokal med bättre tillgänglighet till allmänna kommunikationsmedel. Närheten till centralstationen skulle kunna attrahera externa gäster. En investering i ett konserthus signalerar att vi prioriterar kulturen. Den lösning vi valde var även ekonomiskt fördelaktig. För Aros har drivkrafterna i samarbetet varit många: Ett långt hyresavtal med en stabil kund. Samverkansmöjligheter och produktutveckling i samarbete med länsmusiken. Utökat antal konferens- och kongressalar. Möjligheten att driva två restauranger. 14 Offentligt privata partnerskap

16 Genomförande Projektet flöt som planerat och samarbetet fungerade bra. En projektgrupp utsågs med representanter från de olika intressenterna, totalt 15 personer. Gruppen träffades en gång per månad. Partena var i ständig dialog när det uppstod frågetecken eller problem som måste lösas. Alla parter bidrog med sin specifika kompetens. Kommunen stod för kompetens inom planering och genomförande av fastigheter och Aros Congress Center bidrog med kunskap och erfarenhet inom områdena mat och möten. Västmanlandsmusiken stod för kunskap inom musiken. För att leda projektet tillsattes en erfaren projektledare med kunskap inom kulturområdet. Sådan kunskap var viktig för att undvika en kulturkrock mellan å ena sidan kulturens fokus på utförande och å andra sidan kommunens och Aros ekonomiska tänkande. En lokal arkitektfirma fick uppdraget att rita konserthuset. De var mycket bra att samarbete med. Nackdelen var att de inte hade någon erfarenhet av att rita konserthus. Det är många speciella krav när en konsertsal ska byggas. Projekteringstiden var pressad. I maj 2001 sattes spaden i jorden och i september 2002 var det kunglig invigning. Kommunens tekniske chef är imponerad av projekts genomförande och menar att det var det snabbaste byggprojektet som någonsin genomförts i Västerås stad. Han menar vidare att den snabba byggnationstakten även hade negativa sidor. Vi har fått göra flera korrigeringar i efterhand vilket hade kunnat undvikas om tidsschemat varit mindre pressat. Det hade även blivit billigare att göra rätt på en gång. Avtal och ekonomi Totalt har konserthuset kostat 160 miljoner kronor. Aros investerade 32 miljoner varav 25 miljoner är investering i fastigheten. Projektet blev 40 miljoner dyrare än beräknat. Det pågick ständiga förhandlingar om ekonomin men det blev, enligt parterna, aldrig några problem. Offentligt privata partnerskap 15

17 VD för Aros Congress Center fick också arbeta hårt för att få ett banklån. Det var inte helt enkelt att få banklån. Det gick upp på högsta nivå hos bankens centralkontor i Stockholm. När vi kom med kommunens hyresavtal som säkerhet fick vi lånet. Aros Congress Center äger byggnaderna som inrymmer konserthus och konferenslokaler. Kommunen hyr konserthuset av Aros och som i sin tur hyr ut det till Västmanlandsmusiken. Kommunens hyreskontrakt med Aros löper på 25 år med möjlighet till förlängning i 15 år. Hyresnivån är lagd på en sådan nivå så att den täcker kapitalkostnaden för Aros. Summering och framåtblick Västerås stad präglas av bruksandan där stora företag tar samhällsansvar. Kommunen har vid flera tillfällen samverkat med privata företag i andra projekt, berättar kommunens tjänsteman. När vi vill åstadkomma någonting som är större än vi klarar på egen hand, är vi vana att söka samarbete med en partner utanför vår egen organisation. Ingen av parterna genomförde någon omfattande riskanalys innan projektet startade, men man diskuterade en del risker. Från kommunens sida såg man till exempel en risk för att projektet skulle kunna överklagas på grund av att delar av Gustav Wasas slottspark skulle tas i anspråk. För Aros var det en risk att kommunen inte skulle skriva tillräckligt långt kontrakt. För Aros var också skillnaden i storlek mellan parterna en riskfaktor. Det är en stor obalans mellan ett litet företag och en stor kommun. Jag var lite fundersam över hur den balansgången skulle utvecklas. Men vi har haft stor respekt för varandras olika förutsättningar och bra relationer. Det har gjort att vi har löst uppkomna problem på ett bra sätt. Kommunens tekniske chef har varit en av eldsjälarna i projektet och, enligt Aros VD, en ovärderlig kontaktyta in i kommunen. Det har varit avgörande för projektets framgång. Arbetet i projektgruppen har flutit på mycket bra och kommunstyrelsens ordförande är nöjd med resultatet. Jag kan inte se några nackdelar med projektet. Jag var orolig för att vi skulle få sämre akustik men den blev bättre än i den gamla lokalen. 16 Offentligt privata partnerskap

18 Alla parter är överens om att projektet kunde realiseras tack vare samverkan och tekniske chefen menar att konserthuset är ett vinna-vinna-koncept. Konserthuset skulle inte ha kommit till stånd utan detta samarbete. Alla är vinnare med denna typ av samverkan. Utan samarbete hade vi byggt om den gamla gymnasieskolan eller byggt en konsertsal med ett mer ocentralt läge. Kommunens politiker är positiva till fler samverkanslösningar. Jag är övertygad om att Västerås stad kommer att genomföra fler samverkansprojekt. Vi har redan påbörjat ett projekt för bostäder utmed vattnet. Kommunen har också begärt in intresseanmälningar kring en fotbollsarena. Hos Aros ser man fram emot fortsatt samarbete med Västmanlandsmusiken för att utveckla konserthusets verksamhet. Det finns mycket att utveckla på produktionssidan. Där har Västmanlandsmusiken och vi ett spännande arbete framför oss. Råd och tips från de intervjuade i Västerås inför OPP-samverkan Diskutera öppet vilka risker som kan finnas och planera gemensamt hur riskerna ska hanteras. Ta vara på varandras styrkor och utnyttja varandras kompetenser. Respektera att ni i vissa avseenden har olika förutsättningar. Tänk på vilka som är berörda och för vem projektet gör nytta. Involvera dessa personer och organisationer. Ge alla som samverkar i projektet ett reellt inflytande. Tillsammans åstadkommer ni bättre resultat än om ni skulle göra allt själva. Offentligt privata partnerskap 17

19 Rosvalla Nyköping Eventcenter Ett socialt kitt för breda multimöten Ett samarbete mellan Nyköpings kommun, Nyköpings Sport och Mässcenter AB (NSMC), Peab Förvaltning AB och KB Rosvalla. En multiarena med två ishallar, tio fotbollsplaner, multihall, föreningshall, tennishall, bowlinghall, mässområde samt restaurang och pub. Området är 21 hektar, golvytan är kvm Total kapacitet inomhus är publikplatser Vi var noga med att förankra beslutet hos politikerna och att göra arbetet överblickbart. Därför bearbetade vi beslutet i flera steg. Göran Forssberg, kommunstyrelsens ordförande, Nyköpings kommun Jag är positiv till idén med samarbete och i praktiken blir det mindre arbete för oss. Om vi skulle driva anläggningen i egen regi skulle det innebära merarbete för oss på ekonomiavdelningen. Margaretha Domert, ekonomichef, Nyköpings kommun Kommunen slapp projekteringskostnader och sparade tid genom att samarbeta. Om kommunen skulle ha tillsatt en arbetsgrupp hade det tagit 1,5 2 år innan arbetet kunde starta. Hans Tholse, anläggningschef Rosvalla, fd kommunal tjänsteman och kommunpolitiker i Nyköping 18 Offentligt privata partnerskap

20 Bakgrund 1999 fick Hans Tholse, i sin dåvarande roll som fastighetschef i Nyköpings kommun, i uppdrag att utreda vilka framtida behov av lokaler som kommunens föreningar hade på kort och lång sikt. Det resulterade i en markdispositionsplan för den befintliga anläggningen på Rosvalla strax utanför centrum. Hans Tholse anställdes senare som chef på Rosvalla av Peab. Ur ett politiskt perspektiv var det första steget att diskutera om kommunen överhuvudtaget behövde en större idrottsarena. Svaret var enhälligt ja. I det andra steget diskuterades om kommunen eller en annan aktör skulle svara för driften samt fördelar och nackdelar med olika alternativ. Vid en upprustning av den befintliga anläggningen skulle nya verksamhetsområden som till exempel kulturevenemang, mässor och butiker kunna inrymmas under samma tak. Med så många kommersiella verksamheter ansåg man att det naturliga skulle vara att en privat aktör drev hela anläggningen. Kommunen utannonserade en idétävling kring utvecklingen av anläggningen på Rosvalla. Ersättningsnivån fastställdes till 8 miljoner kronor för kapitaltjänstkostnader. Entreprenören skulle utifrån dessa förutsättningar beskriva vad de kunde bygga inom den ekonomiska ramen. Tre byggföretag visade intresse. Men när vi även ville lägga ut driften var det endast Peab som var intresserade och valet var givet. Peab var det enda företaget som kunde erbjuda en helhetslösning. Det tredje steget blev att utforma ett avtal mellan kommunen och Peab. Vi anlitade duktiga jurister för att utforma avtalet. Det blev sedan en formsak för oss politiker att ta beslutet började uppdraget utredas och 2001 började schaktarbetet. Invigningen av arenan skedde under hösten Drivkrafter Kommunens drivkrafter var inte i första hand ekonomiska. Genom satsningen på Rosvalla skulle kommunens olika sportlokaler kunna samlas under samma tak. Enligt kommunens ekonom fanns det egentligen inga ekonomiska incitament för kommunen eftersom man hade en mycket god ekonomi. Det var däremot intressant att få in en extern aktör som skulle kunna se nya möjligheter med anläggningen. Offentligt privata partnerskap 19

21 Peabs drivkrafter för att medverka i utbyggnaden av Rosvalla var att projektet skulle ge bra PR och att de genom att samverka fick möjlighet till markförvärv för bostäder i anslutning till arenan. Peab hade dessutom redan ett starkt engagemang i hockey- och fotbollsverksamheten i Nyköpings kommun eftersom de är huvudsponsor. Genomförande Byggnationen genomfördes i flera etapper: Etapp 1: Hösten Omfattade ishallen, multihallen och entréhallen till en kostnad av 150 miljoner kronor. Etapp 2: Hösten Omfattade restaurangen, bowlinghallen, föreningshallen och konstgräs på fotbollsplanen till en kostnad av 57 miljoner kronor. Etapp extra: Peab köpte tennishallen som tidigare ägdes av tennisklubben. Hallen renoverades för 8,5 miljoner kronor. Klubben fick samma hyra som tidigare och en nyrenoverad hall. Etapp 3: Kommer bland annat att innehålla mässhallar, ytterligare idrottshallar och butiker. Kommunen och Peab bidrog med olika kompetenser i projektet. Peab bidrog med ett affärsmässigt synsätt och vanan att driva större projekt. Jag blev enormt imponerad av deras projektstyrningsmodell. Det var ett intressant möte. Tänk om vi skulle tillämpa detta system i all kommunal verksamhet! Vilken överblick vi politiker skulle kunna få. Avtal och ekonomi I Nyköping har man ägnat mycket tid åt att hitta en organisation som ger praktiska och ekonomiska fördelar. För att det ska vara möjligt att lyfta byggmomsen måste hyresgästen vara momsregistrerad. En ideell förening är inte momsregistrerad. Därför bildades ett kommunalt bolag med namnet Nyköpings Sport- och Mässcentrum AB (NSMC). Kommunstyrelsens ordförande berättar att man av skattetekniska skäl var tvungna att starta ett kommunalt bolag. Via detta bolag ger vi bidrag till och drar upp riktlinjer för verksamheten. 20 Offentligt privata partnerskap

22 KB Rosvalla, som ägs av Skandrenting/Föreningssparbanken, äger området och anläggningen. NSMC hyr anläggningen. På uppdrag av detta bolag förvaltar och sköter Peab Förvaltning, Nyköping AB driften av anläggningarna. I avtalet mellan NSMC och Peab ingår att skolor och idrottsföreningar får använda anläggningen på fördelaktiga villkor. Det är även viktigt att allmänheten får tillgång till anläggningen och att avgiftsnivåerna ligger på acceptabla nivåer. Avtalet är på 25 år. I övrigt hade Peab fria händer att skapa kommersiella ytor inom området. Efter varje val, vart fjärde år, har kommunen möjlighet att frigöra sig från avtalet och köpa loss anläggningen. Den gamla anläggningen inklusive fotbollsplanen såldes till Peab. Vid avtalstecknandet fick de även option på att köpa marken runt anläggningen. Där bygger nu Peab bostadshus. Peab har lösningsplikt på marken år 2029 om inte kommunen är intresserad av att lösa in den. Restvärdet är på 30 miljoner kronor. NSMC:s hyreskostnad var cirka 20 miljoner per år för 2004 och Utöver hyran utgår vid behov en underskottstäckning. Kommunens årliga kostnad ligger på cirka 20 miljoner. Första gången kommunen kan förhandla eller lösa avtalet är 2007 och sedan vart fjärde år. Den gamla anläggningen kostade 8 miljoner per år. Jag tror att vi gjort rätt som korttidshyr ledig halltid för allmänheten. Det finns däremot inga garantier för att få tid till allmänhetens nyttjande. Samarbetet är reglerat i ett avtal. Det var mycket arbete för juristerna att formulera ett täckande avtal. Det är tekniskt komplicerat avtal. Politikerna ser det som en fördel att kommunen bildade bolaget NSMC. Kommunen blev därmed mer engagerad än de planerat initialt. Vi tvingades att tydliggöra våra olika roller och skapa en struktur för hur vi skulle samarbeta. Vi formaliserade dialogen med Peab och träffas nu fyra till fem gånger per år. Det har fungerat utmärkt. Idag är vi en sparringpartner till Peab. Deras uppdrag är att utveckla verksamheten så att kommunens driftbidrag blir så lågt som möjligt. Peab har hittills investerat totalt cirka 200 miljoner i Rosvalla Nyköping Eventcenter. NSMC kan få intäkter via mässor, hyra ut delar av anläggningen till andra kommuner, hyra ut butiksytor, etcetera. Kommunen har gått in med ett driftbidrag som garanterar att NSMC kan driva anläggningen. Denna garanti Offentligt privata partnerskap 21

Halmstad Arena utvärdering av projektet

Halmstad Arena utvärdering av projektet Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING

Läs mer

Kommunen kom överens med föreningarna inom Arenastaden att dessa skulle bli ägare av sina respektive arenor.

Kommunen kom överens med föreningarna inom Arenastaden att dessa skulle bli ägare av sina respektive arenor. Vision Arenastaden Arenastaden i Växjö är ett centrum för idrott, utbildning, ledarskap och evenemang och skapar möten mellan människor. Med så många arenor i nära anslutning till varandra, där 15 olika

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Lägesrapport för Arenastaden och Friends Arena

Lägesrapport för Arenastaden och Friends Arena Lägesrapport för Arenastaden och Friends Arena Juli December 2012 Arenastaden med Friends Arena i Solna är ett av Sveriges största stadsutvecklingsprojekt. De tre bolag som utvecklar stadsdelen Arenabolaget

Läs mer

Sammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911

Sammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911 Sammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911 Innehåll Hur kan vi öka legitimiteten för idrotten i samhällsplaneringen?... 1 Idrotten i samhället och i samhällsbyggnationen... 1 Att hantera...

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Jönköping den 10 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Pressinformation inför kommunstyrelsens sammanträde

Pressinformation inför kommunstyrelsens sammanträde 1 2010-05-25 Kommunstyrelsen Pressinformation inför kommunstyrelsens sammanträde Före dagens ordinarie kommunstyrelsesammanträde har kommunstyrelsen ett så kallat temasammanträde. Temat är Kommunens service

Läs mer

Gråa hår av offentlig upphandling?

Gråa hår av offentlig upphandling? Gråa hår av offentlig upphandling? Filipstad den 1 oktober 2015 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Regler för offentliga inköp finns sedan lång tid tillbaka. Genom EUmedlemskapet är vi bundna av

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Peabs kundsamverkan.

Peabs kundsamverkan. Peabs kundsamverkan. I Peabs Partnering deltar alla parter lika mycket Alla vinner på samverkan. Högre kvalitet. Lägre kostnader. Effektivare process. Roligare samarbete. Bättre information. Större engagemang.

Läs mer

Bakgrund. Omsättningen har varit ungefär r 25 mkr/år. r. nare - har ingen annan lagidrott påp

Bakgrund. Omsättningen har varit ungefär r 25 mkr/år. r. nare - har ingen annan lagidrott påp Borås s Arena Bakgrund IF Elfsborg är r ett klassiskt fotbollslag i Sverige. Nummer 5 i Allsvenska Maratontabellen. (Göteborg, Malmö AIK och Norrköping ligger före) f Senaste 10 åren har Elfsborg placerat

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Program för uppföljning av privata utförare

Program för uppföljning av privata utförare Program för uppföljning av privata utförare Ks/ 2016:142 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för uppföljning av privata utförare Fastställt av kommunfullmäktige 2016-10-20

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Utveckla ditt företag i Hedemora

Utveckla ditt företag i Hedemora Utveckla ditt företag i Hedemora Inger Wilstrand, VD Hedemora Näringsliv AB Attraktiva Hedemora Ett näringsliv som präglas av engagemang och bredd I Hedemora går det ett företag på var tionde invånare.

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked

Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked 2015-03-04 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2015/142-050 Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked Förslag till beslut Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott

Läs mer

Program med riktlinjer för uppföljning och insyn av verksamheter som bedrivs av privata utförare

Program med riktlinjer för uppföljning och insyn av verksamheter som bedrivs av privata utförare Program med riktlinjer för uppföljning och insyn av verksamheter som bedrivs av privata utförare 2016 2019 Antaget av kommunfullmäktige 2016-09-26 DOKUMENT 1 (4) DATUM 2016-07-06 Dnr KS/2016/0240 KOMMUNSTYRELSEN

Läs mer

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Upphandla med sociala hänsyn En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Innehåll Inledning upphandlingen som verktyg för att förbättra samhället 3 Vad är upphandling med sociala hänsyn? 4 Varför

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Svar på skrivelse från (MP) avseende pendeltågsdepå Nord

Svar på skrivelse från (MP) avseende pendeltågsdepå Nord 1(4) Handläggare Peter Torndal 08-6863627 peter.torndal@sll.se Trafiknämnden 2014-05-13, punkt 13 Svar på skrivelse från (MP) avseende pendeltågsdepå Nord Ärendebeskrivning Miljöpartiet inkom till trafiknämnden

Läs mer

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel EU-PROJEKTGUIDEN Guide för att söka EU-stöd East Sweden EU-kontoret - Bryssel Innehållsförteckning Inledning... 1 EU-stöd... 2 Grundprinciper för de transnationella sektorsprogrammen... 3 Hur planerar

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Upphandling av fritidsgårdsverksamhet i Orminge

Upphandling av fritidsgårdsverksamhet i Orminge 2013-09-04 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2013/112 Fritidsnämnden Upphandling av fritidsgårdsverksamhet i Orminge Förslag till beslut 1. Fritidsnämnden beslutar att avtalsperioden för kommande upphandling

Läs mer

SKÅ IDROTTSKLUBB. och Bygdegård

SKÅ IDROTTSKLUBB. och Bygdegård SKÅ IDROTTSKLUBB och Bygdegård FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2012 Inledning Under 2011 har stor kraft ägnats åt att ta ett samlat grepp om klubbens ekonomi. Detta arbete har nu slutförts och samtliga sektioners

Läs mer

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga

Läs mer

Omorganisering av Helsingborgs stads verksamheter inom kultur-, turism, evenemang- och fritidsområdena, Dnr 463/2012

Omorganisering av Helsingborgs stads verksamheter inom kultur-, turism, evenemang- och fritidsområdena, Dnr 463/2012 Kommunfullmäktige Omorganisering av Helsingborgs stads verksamheter inom kultur-, turism, evenemang- och fritidsområdena, Dnr 463/2012 Ärendet Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet i juni 2012 att

Läs mer

Fritidsanläggningar i Sverige. Uppgifter från åren 1990, 2000 och 2006

Fritidsanläggningar i Sverige. Uppgifter från åren 1990, 2000 och 2006 Fritidsanläggningar i Sverige Uppgifter från åren 1990, 2000 och 2006 Uppgifter om fritidsanläggningar Svenska Kommunförbundet har från 1983 återkommande samlat in uppgifter om fritidsanläggningar i Sverige.

Läs mer

Medarbetare i Norrköpings kommun

Medarbetare i Norrköpings kommun Antagen av personalutskottet den 16 december 2011, KS 2011/0765 Medarbetare i Norrköpings kommun Det goda livet finns i Norrköping en framtidsvision för Norrköping Medarbetarskap gör skillnad! Har du tänkt

Läs mer

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med!

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med! Rosersbergs IK Den stora klubben i det lilla samhället Alla får vara med! rosersbergsik.se Det du håller i din hand är information till dig som aktiv, ledare/ tränare, förälder, medlem eller blivande medlem.

Läs mer

Upphandling av kommunal vuxenutbildning i samverkan med andra kommuner inom ramen för KSL

Upphandling av kommunal vuxenutbildning i samverkan med andra kommuner inom ramen för KSL UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN VUXENUTBILDNINGSAVDE LNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-09-30 Handläggare: Elisabeth Ryde Telefon: 08-508 33 937 Till Utbildningsnämnden 2010-10-21 Upphandling av kommunal

Läs mer

Strategi för Corporate Social Responsibility

Strategi för Corporate Social Responsibility Strategi för Corporate Social Responsibility Sammanfattning Stockholm stad är i stark tillväxt och har höga målsättningar för att utveckla en jämlik och hållbar stad. För att systematiskt styra bostadsbolagens

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Offentlig-privat samverkan om ny badanläggning i Tyresö

Offentlig-privat samverkan om ny badanläggning i Tyresö Offentlig-privat samverkan om ny badanläggning i Tyresö KommunEkonomi 2011 Ekonomichef Dan Näsman Tyresö kommun dan.nasman@tyreso.se Disposition Hur vi gjorde och varför vi gjorde så Upphandlingsförfarandet

Läs mer

Upphandlingsprojektet inom SN m.fl.

Upphandlingsprojektet inom SN m.fl. Upphandlingsprojektet inom SN m.fl. Vi vill påverka tjänstemän och politiker som ansvarar för upphandlingsfrågor Gör upphandlingsfunktionen mer strategisk Förbättra dialogen i alla faser av upphandlingsprocessen

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Lägesrapport för Arenastaden och Friends Arena

Lägesrapport för Arenastaden och Friends Arena Lägesrapport för Arenastaden och Friends Arena Januari - Mars 2012 Arenastaden med Friends Arena i Solna är ett av Sveriges största stadsutvecklingsprojekt. De tre bolag som utvecklar stadsdelen Arenabolaget

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Ekonomikontoret Datum:

Ekonomikontoret Datum: ED 1:34 Jordbrons Företagshotell i Dals-Eds kommun Bakgrund Dals-Eds kommun äger en äldre industrifastighet på c:a 6 000 m 2. Under åren 2007 till 2009 byggdes delar av ovanstående fastighet (c:a 800 m

Läs mer

Ängelholmshem - vi tar ansvar

Ängelholmshem - vi tar ansvar Ängelholmshem - vi tar ansvar Hållbarhetsarbete 2013 Vi inser vikten av att arbeta hållbart inom alla områden, att kombinera affärsmässighet med samhällsansvar ser vi som vårt uppdrag. Ett väl förankrat

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3523 av Emma Wallrup m.fl. (V) med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.

Borlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet. Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Vision och Verksamhetsidé Luftfartsmuseum på Arlanda PM

Vision och Verksamhetsidé Luftfartsmuseum på Arlanda PM Vision och Verksamhetsidé Luftfartsmuseum på Arlanda PM Vision Att i bred samverkan bygga ett nytt Nationellt Civilt Luftfartsmuseum av internationell toppklass; som håller högsta kulturella kvalitet,

Läs mer

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management Organisation och upphandling av byggprojekt Varför Organisation? Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än genom individuella ansträngningar (synergieffekt) Organisation Ett antal

Läs mer

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen

Läs mer

partnering enligt byggtema

partnering enligt byggtema partnering enligt byggtema fördelar med Partnering Högre effektivitet ger bättre lönsamhet Revirtänkande faller bort tvister minimeras Högre kvalitet i alla led Fokus på kundnytta och ekonomi Budget och

Läs mer

Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm (Dnr /2100). Svar på remiss

Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm (Dnr /2100). Svar på remiss Anita Granlund Personal och administrativa avdelningen 08-508 270 03 anita.granlund@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2011-10-25 Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm (Dnr 1.6-317/2100).

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Utmaningar och möjligheter med innovationsvänlig upphandling Niklas Tideklev, Konkurrensverket

Utmaningar och möjligheter med innovationsvänlig upphandling Niklas Tideklev, Konkurrensverket Utmaningar och möjligheter med innovationsvänlig upphandling 2015-01-22 Niklas Tideklev, Konkurrensverket Syftet med offentlig upphandling Säkerställa fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital

Läs mer

Idrottens finansiering 2006

Idrottens finansiering 2006 Idrotts-Sverige 22.000 idrottsföreningar Halva befolkningen mellan 7-70 år är medlem i en idrottsförening. (3,5 miljoner) Två miljoner aktiva varav 7000 elitidrottare. 500.000 ideella ledare I lagen skolas

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla

Sveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla Sveriges Kommuner och Landsting verksamhet som angår oss alla Det som får samhället att fungera Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är en medlemsorganisation för alla kommuner, landsting och regioner

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB

Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB Kommunstyrelsen 2009-03-16 62 144 Arbets- och personalutskottet 2009-02-23 53 111 Dnr 09.113-10 marskf11 Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB Bilagor: Bolagsordning Aktieägaravtal

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Detta dokument vänder sig till upphandlare inom staden samt de som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor.

Detta dokument vänder sig till upphandlare inom staden samt de som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor. Bilaga 1 Stockholms stads upphandlingspolicy Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till upphandlare inom staden samt de som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor.

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Tal Inledning Jag har ju växt upp i skuggan av Barsebäck kan man ju säga. Under några år satt jag tillsammans med Torsten Carlsson även i Sydkrafts

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING

POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING Antagen av kommunfullmäktige 2011-04-14 32 Senast reviderad av kommunfullmäktige 2016-06-02 61 Dnr: KA 2016/302 Ekonomiavdelningen Jörgen Karlsson, Ekonomichef ALLMÄNT

Läs mer

En majoritet av spelare har valt alternativ 1. Vissa förespråkar också inrättandet av Stadsmiljögruppen i alternativ 3.

En majoritet av spelare har valt alternativ 1. Vissa förespråkar också inrättandet av Stadsmiljögruppen i alternativ 3. A1. Utfall & Nya Val En majoritet av spelare har valt alternativ 1. Vissa förespråkar också inrättandet av Stadsmiljögruppen i alternativ 3. En konstkonsult ska in i projektet direkt som vilken specialitet

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

SÅ DU TÄNKER BYGGA EN ARENA? Tips och insikter från en erfaren aktör

SÅ DU TÄNKER BYGGA EN ARENA? Tips och insikter från en erfaren aktör SÅ DU TÄNKER BYGGA EN ARENA? Tips och insikter från en erfaren aktör SÅ DU TÄNKER BYGGA EN ARENA? Förberedelsefas Konceptutveckling program- och systemhandlingar A tt delta i ett arenaprojekt är få förunnat.

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Policy för Konkurrensutsättning. Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53

Policy för Konkurrensutsättning. Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53 Policy för Konkurrensutsättning Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53 1 Policy för konkurrensutsättning i Upplands-Bro kommun Bakgrund I kommunens

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Utökade investeringsmedel för Skogssjöområdet

Utökade investeringsmedel för Skogssjöområdet Tjänsteskrivelse 1(2) Magnus Norrbom Tel. 0142-85115 2016-10-31 KOF/2015:25 Kultur- och fritidsnämnden Utökade investeringsmedel för Skogssjöområdet äskar, efter samråd med Service- och teknikförvaltningens

Läs mer

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

FAQ VERKSAMHETEN. .u. Vad är syftet med X2AB?

FAQ VERKSAMHETEN. .u. Vad är syftet med X2AB? FAQ VERKSAMHETEN.u. Vad är syftet med X2AB? Syftet med X2ABs verksamhet är att erbjuda regionala kollektivtrafikmyndigheter,länstrafikbolag och trafikföretag en möjlighet att driva gemensamma utvecklingsprojekt

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder

Läs mer

Vi vill sitta i förarsätet

Vi vill sitta i förarsätet Ulricehamn 2012-08-15 Vi vill sitta i förarsätet nio skäl mot införandet av utmaningsrätt i Ulricehamns kommun Socialdemokraternas Partikansli Riksdagen 100 12 Stockholm Besök: Riddarhustorget 7-9 T: 08

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Upphandling av biblioteksdrift

Upphandling av biblioteksdrift 2016-05-25 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KUN 2016/41 Kulturnämnden Upphandling av biblioteksdrift Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att upphandla driften av kommunens samtliga bibliotek. Sammanfattning

Läs mer