Offentligt privata partnerskap. Erfarenheter från samverkan i fyra kommuner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Offentligt privata partnerskap. Erfarenheter från samverkan i fyra kommuner"

Transkript

1 Offentligt privata partnerskap Erfarenheter från samverkan i fyra kommuner

2 Offentligt privata partnerskap Erfarenheter från samverkan i fyra kommuner

3 Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn , Fax Sveriges Kommuner och Landsting Sektionen för demokrati och styrning Grafisk produktion Ordförrådet Foto Bilderna på de olika arenorna är från respektive organisations hemsida förutom bilden på Swedbank Arena som är tagen av Håkan Nordström. Tryck åtta.45, Stockholm 2007 ISBN

4 Förord Det finns ett stort intresse för offentligt privata partnerskap i svenska kommuner och landsting. I denna skrift redovisas erfarenheter från fyra samarbeten inom fritids- och kultursektorn. Politiker och tjänstemän berättar om sina farhågor, förväntningar samt om med- och motgångar från idéstadiet till skarpt läge. Skriften beskriver de vanligaste frågorna kring hinder, risker och möjligheter med ett partnerskap samt de juridiska förutsättningarna. Det är vår förhoppning att skriften ska vara till nytta för alla som är involverade i arbetet med offentligt privata partnerskap. Skriften har tagits fram med hjälp av konsult Mia Wester, Conecti AB. Lena Svensson, sektionen för demokrati och styrning har varit projektledare. Frågor besvaras av Lena Svensson: lena.svensson@skl.se Vi vill särskilt tacka de intervjuade för att vi fått ta del av deras kunskaper och erfarenheter. De intervjuades titlar och funktioner redovisas utifrån vad som gällde vid intervjutillfället. Sveriges Kommuner och Landsting Lennart Hansson Sektionen för demokrati och styrning

5 Innehåll Inledning 5 Idrottsparken i Sundsvall 6 Bakgrund 7 Drivkrafter 7 Genomförande 8 Avtal och ekonomi 9 Summering och framåtblick 10 Aros Congress Center i Västerås 13 Bakgrund 14 Drivkrafter 14 Genomförande 15 Avtal och ekonomi 15 Summering och framåtblick 16 Rosvalla Nyköping Eventcenter 18 Bakgrund 19 Drivkrafter 19 Genomförande 20 Avtal och ekonomi 20 Summering och framåtblick 22 Swedbank Arena i Örnsköldsvik 25 Bakgrund 26 Drivkrafter 26 Genomförande 27 Avtal och ekonomi 28 Summering och framåtblick 30 OPP och legala förutsättningar 32 Reflektioner 36 Partnerskap ur flera perspektiv 36 Drivkrafter och möjligheter med partnerskap 36 Risker med partnerskap 38 Hinder för partnerskap 39 Partnerskap i ett framtidsperspektiv 40 Att tänka på inför partnerskap 42 Referenser 43 Idrotts och evenemangsarenor i Sverige 43 OPP i Europa 44

6 Inledning Vad är det som driver kommuner, landsting och regioner att starta mångmiljonprojekt tillsammans med privata företag och föreningar? Hur kommer det sig att besluten kan fattas i rekordfart och med total politisk enighet i Sveriges fullmäktigesalar? Många gånger handlar det om offentligt privata partnerskap, OPP. Partnerskap är en samverkansform som har sitt ursprung främst i Storbritannien. Drivkraften är utöver ekonomiska incitament bland annat att få tillgång till ny kompetens samt nya idéer och arbetssätt för att hitta lösningar för komplicerade tjänster. Partnerskap bygger på långsiktiga relationer, ofta med delad riskhantering. Den internationella benämningen är PPP, Public Private Partnership. Idag finns ett stort antal exempel i flera länder i Europa och USA, bland annat inom områden som infrastruktur, skolor, sjukhus, fängelser, vatten- och reningsanläggningar. Det finns många olika sätt att samverka men ännu finns det ingen officiell definition av vad ett OPP är. Sveriges Kommuner och Landsting har i en tidigare skrift, Offentligtprivat partnerskap, föreslagit följande: Offentligtprivat partnerskap sammanför ett ömsesidigt intresse och nytta mellan två eller flera parter, varav minst en är offentlig och en är privat, i ett långsiktigt arbete vars resultat bidrar till offentliga tjänster. Det pågår en arenaboom i Sverige idag. 15 stora arenor är färdigställda och lika många är påbörjade eller ligger i startgroparna. De betyder att minst 30 arenor utrustade med den allra senaste tekniken kommer att fungera som nya mötesplatser för kultur och idrott. Visionen är att skapa en attraktionskraft långt utanför de kommunala åtagandena. Många av dessa är OPP-projekt. I skriften presenteras offentligt privata partnerskap från fyra svenska kommuner; Nyköping, Sundsvall, Västerås och Örnsköldsvik. Tre av exemplen är arenaprojekt. Det fjärde är en konserthall. Exemplen presteras i den ordning de har färdigställts från Idrottsparken i Sundsvall som färdigställdes redan 2001 till Swedbank Arena i Örnsköldsvik som invigdes i augusti Intervjuer har genomförts med representanter från både den kommunala och privata sidan. En politiker och en tjänsteman från varje medverkande kommun är intervjuad. I ett fall ingår även en representant från en ideell förening. Bästa förfrågningsunderlag 5

7 Idrottsparken i Sundsvall Konsten att hitta gemensamma morötter Ett samarbete mellan Sundsvalls kommun och Norrporten AB En idrottspark med kontorslokaler, konferensutrymmen och tre restauranger Moderna utrymmen för spelare och funktionärer med hög säkerhetsnivå sittplatser, varav under tak kvm kommersiella lokaler Detta ärende fick högsta prioritet i handläggningen och det rådde total politisk enighet i frågan. Det var förutsättningen för att det kunde genomföras så snabbt. Lars Erik Nyberg, fastighetsnämndens ordförande, Sundsvalls kommun Genomförandet har varit exemplariskt. Det har inte förekommit några samarbetsproblem under projekttiden. Christer Ersson, fastighetschef, Sundsvalls kommun När man arbetar tillsammans i tidiga skeden får man bättre förutsättningar för en bra slutprodukt. Bengt Dahlberg, projektledare, Norrporten AB 6 Offentligt privata partnerskap

8 Bakgrund Fotbollslaget GIF Sundsvall gick år 2000 upp i allsvenskan vilket ställde nya krav på arenan vad gäller läktare, omklädningsrum, med mera. Fastighetsbolaget Norrporten hade haft ett längre samarbete med GIF Sundsvall i form av sponsor. Bolaget var dessutom representerat i styrelsen. Norrporten insåg att kommunens arena inte skulle hålla måttet inför en säsong i allsvenskan. De tog därför initiativ till ett möte med Sundsvalls kommun och GIF Sundsvall där de ställde frågan Hur kan vi realisera en modern arena i Sundsvall? Fler parter involverades i diskussionen, bland annat If Skadeförsäkring som är hyresgäst till Norrporten. De behövde nya kontorslokaler. Idén väcktes att bygga kontorslokaler i samband med arenan. Båda kommunens tjänstemän och Norrportens personal var drivande i projektets genomförande. Fastighetsnämndens ordförande var imponerad. Fastighetskontorets chef var otroligt engagerad i projektet. Utan hans engagemang och det arbete som han tillsammans med sin personal lade ner på projektet skulle det aldrig ha kommit igång. På tjänstemannanivå var man imponerade av Norrporten. Vi var flera parter som drev på projektet. Norrporten hade engagerade och drivande personer som starkt bidrog till att få till stånd en samverkan kring en ny arena. Drivkrafter Kommunen insåg värdet av att få in ny kompetens i projektet. Från tjänstemannasidan var motivet tydligt. Vi behövde hitta nya vägar eftersom de traditionella vägarna ansågs mindre bra. Både vi i kommunen och entreprenören drog åt samma håll. Sundsvalls kommun, Norrporten och GIF Sundsvall insåg att projektet skulle ge synergieffekter och att alla intressenter skulle vinna på att samarbeta. Idrottsparken skulle ge en möjlighet till att flera ytor samnyttjades av idrottsföreningen och andra hyresgäster. Redan befintliga parkeringsytor i city skulle kunna utnyttjas under kvällar och helger. Norrporten ingår i flera samverkansprojekt för att göra Sundsvall mer attraktivt såväl för företag som för sina medarbetare. Att bidra till en ny arena och till elitidrott är bra för en stad och för dess medborgare. Offentligt privata partnerskap 7

9 Ur ett politiskt perspektiv var detta en bra lösning på en problematik som funnits i många år. Samverkan löste ett problem som kommunens politiker brottats med i över 20 år och samtidigt kunde vi behålla det centrala läget med gångavstånd till centrum och lokaltrafiken. Genomförande Genomförandet skedde från kommunens sida i tre huvudsteg: Anlita en konsult som expert för att utarbeta förfrågningsunderlaget. Genomföra upphandling. Samarbeta med entreprenör och underentreprenör. Projektet initierades som en samverkan mellan Norrporten och kommunen men övergick till att bli ett EU-projekt. Detaljplaneprocessen pågick under ett år. Därefter fattades ett kommunalt beslut om att starta projektet. Det var ett pressat tidsschema. Allsvenskan skulle starta i april För att arenan skulle vara spelklar då måste arbetet genomföras under vinterhalvåret. Detta krävde en noggrann planering och snabba beslutsprocesser. Tidplanen var snäv och tempot högt. Detta ärende fick därmed högsta prioritet i handläggningen och det rådde total politisk enighet i frågan. Det var förutsättningen för att det kunde beslutas så snabbt. Norrporten blev byggherre vilket bidrog till att upphandlingen kunde genomföras snabbare än om kommunen haft den rollen. Norrportens projektledare var ansvarig för att tidplanen skulle hålla. Vi var lite oroliga för ett överklagande. Det skulle ha försenat projektet och det hade kunnat leda till att If Skadeförsäkring sökt andra kontorslokaler. Om vi inte hade haft If Skadeförsäkring som en stor hyresgäst är det tveksamt om vi vågat ge oss in i projektet. Politiskt är man nöjd med genomförandet eftersom tidplanen höll och fotbollsmatcher kunde hållas parallellt med att byggnationen pågick. Entreprenören gjorde extra ansträngningar för att städa undan inför varje fotbollsmatch. 8 Offentligt privata partnerskap

10 Arbetet startade och det blev en successiv rivning av läktaren. Byggtiden blev ett år. Läktarbygget blev klart i tid och det kom åskådare under spelsäsongen Avtal och ekonomi Kommunen äger marken och de byggnader som utgör de gemensamma utrymmena samt arenan och läktarna. Norrporten äger kontorsbyggnaderna men hyr vissa gemensamhetsutrymmen av kommunen. GIF Sundsvall hyr anläggningen av kultur- och fritidsförvaltningen och föreningens kontorslokaler av Norrporten. Projektets totala kostnad beräknades till 54 miljoner kronor. Kommunen, EU och Norrporten stod vardera för en tredjedel, det vill säga 18 miljoner kronor. Från politiskt håll var man noga med ramarna. Vi insåg tidigt att avtalet mellan kommunen och Norrporten var ett oerhört viktigt dokument. Vi anlitade en jurist med erfarenhet från den kommunala världen. Man kan inte reglera allt. Med ett alltför detaljerat avtal kommer inte något samverkansprojekt till stånd. Diskussioner uppstod om gränsdragning och ansvarsområden. De två mest hotfulla riskerna ur ett politiskt perspektiv var att inte klara budgetramarna och tidplanen. Parterna har gemensamt investerat i fjärrvärmeanläggning, kylmaskiner och ventilationsaggregat. Vi har fördelat kostnaderna för dessa investeringar enligt en fördelningsnyckel som baseras på nyttjandegraden. Anläggningens driftskostnader är reglerade mellan Norrporten och kommunens fastighetskontor. I november 2005 uppstod en tvist angående fördelning av oförutsedda merkostnader. Norrporten hade haft merkostnader som bland annat orsakats av att en fabrikant gick i konkurs och för att det krävdes mer pålning än beräknat. Från kommunens sida trodde man att det skulle lösa sig på ett acceptabelt sätt för båda parter. Offentligt privata partnerskap 9

11 Vissa merkostnader är det helt klart att kommunen ska stå för eftersom det är tillläggsbeställningar. För andra kostnader är det mer tveksamt. Oavsett hur utgången blir i vår aktuella tvist är detta ett oerhört bra projekt. Norrporten anser att projektet som helhet är ett mycket lyckat projekt och trodde på en konstruktiv lösning av konflikten. De inser också med facit i hand att det fanns brister i avtalet. Jag hade önskat att vi i avtalet även reglerat hur arbetet skulle bedrivas. Vi saknar även en tydlighet i hur eventuella merkostnader ska regleras mellan parterna. Idag har vi inte samma åsikt om vem som ska stå för merkostnaderna men det kommer att lösa sig. Konfliktens upplöstes innan årsskiftet 2005/2006. Efter många turer fram och tillbaka bestämde vi och Norrporten oss för att ta halva kostnaden var. Summering och framåtblick Möjlighetstänkande har dominerat parternas samverkan. Båda parter såg potentialen i ett samutnyttjande av lokaler och parkeringsplatser samt i möjligheten att kunna behålla det centrala läget för arenan. Alla parter är överens om att projektet inte skulle ha varit ekonomiskt genomförbart utan samverkan. Det var ekonomiskt fördelaktigt för kommunen. Kommunen har satsat 18 miljoner vilket är mycket billigt i jämförelse med våra tidigare beräkningar på 54 miljoner. Även om vi drabbas av en merkostnad har vi ändå tjänat på samverkan. Utan ett samarbete hade vi aldrig fått en arena till denna låga kostnad. Vi hade inte genomfört projektet utan ett partnerskap med kommunen. Det hade inte varit ekonomiskt försvarbart för oss eftersom Sundsvall inte är en tillräckligt stor marknad. Lagen om offentlig upphandling, LOU, kan försvåra denna typ av samarbete, menar kommunens tjänsteman. LOU kräver mycket juridik och försvårar nyskapande. Jag skulle gärna se att kommunerna får större frihet. 10 Offentligt privata partnerskap

12 Politiskt är man positiva till fler samverkansprojekt. Men det behövs uppluckring i de lagar som styr kommunens arbete. Lagen om offentlig upphandlig är uråldrig. Det behövs mer av samförståndslösningar där båda parter sitter på samma sida av förhandlingsbordet. Då får man samma drivkraft, det vill säga att projektet ska bli av god kvalitet, och båda parter delar eventuella vinster och förluster. OPP är konsten att hitta gemensamma morötter så man drar åt samma håll. Norrporten hade initialt en farhåga. Om vi delade med oss av en bra idé till kommunen kunde vi ändå inte vara säkra på att få uppdraget eftersom upphandlingen måste ske enligt LOU. Genom att Norrporten blev byggherre kunde upphandlingen genomföras snabbare än om kommunen själv haft den rollen. Alla parter är överens om att arenan inte hade blivit av utan samverkan. Jag ser gärna fler liknande projekt. Inom kommunen har vi börjat diskutera hur vi skulle kunna utveckla Stadshuset och torget i ett OPP-projekt. Sundsvalls kommun har inte tagit något principbeslut om samverkan med privata företag, men de flesta politiker, oberoende av partitillhörighet, är positiva till OPP-samarbete. Det finns en öppen attityd till att hitta nya lösningar för att utveckla kommunen. Föreningslivet är starkt i Sundsvall och det är inte ovanligt med föreningsdrift av olika kommunala verksamheter. Det nya scenhuset är ett nytt samverkansprojekt som dock blivit en het potatis i politiken och som numera ska ingå i ett ännu större projekt som går under namnet hamnarenorna. Fotbollen är starkt förankrad i kommunen och hela Sundsvall stödde arenan. Det var lättare att få gehör för idrottsprojekt än för kulturprojekt. Från kommunens sida anser man att det är viktigt att respektera och förstå parternas olika förutsättningar. Ett företag ska generera vinst och en kommun ska bidra till samhällsservice för medborgarna. Enligt fastighetschefen är det viktigt att hitta samverkanslösningar som gynnar alla parter. Kommunen ansvarar för sin del och ska ta det politiska ansvaret fullt ut. Samverkan med privata företag ska inte påverka de demokratiska spelreglerna. Offentligt privata partnerskap 11

13 Under projekttiden fanns en mindre projektgrupp som kontinuerligt följde och utvärderade projektet. Det har inte genomförts någon samlad uppföljning efter det att arenan stod färdig. Det skulle vara bra om parterna kunde träffas för en summering av lärdomar inför framtiden. Råd och tips från de intervjuade i Sundsvall inför OPP-samverkan Tydliggör roller och ansvar. Är ni samverkansparter eller motparter? Klargör juridiska gränsdragningar mellan parterna och hur merkostnader ska fördelas. Analysera vilka fördelar en samverkan kan ge och varför kommunen och företaget vill gå in i ett OPP-projekt. Hur kan man få två vinnare? Gör en tidplan som inte är för snäv. Se till att alla drar åt samma håll, både internt inom respektive organisation och mellan parterna. Då går det att hålla ett högt tempo och till exempel påskynda kommunens handläggningstid. 12 Offentligt privata partnerskap

14 Aros Congress Center i Västerås En skön kulturkrock med musik, möten och mat Ett samarbete mellan Västerås stad, Aros Congress Center och Västmanlandsmusiken Två konsertsalar med 900 respektive 200 platser I byggnaden finns dessutom flera konferenslokaler, restaurang, Västerås Turistbyrå, MälarChocolaterie samt administrativa lokaler Det fanns inga motsättningar och inga protester. Förslaget fick applåder på samrådsmöte för kommunens detaljplan. Det var succé! Ulla Persson, kommunstyrelsens ordförande, Västerås stad En traditionell upphandling skapar motpoler där alla håller på sin kunskap. Samarbetet ger istället synergieffekter. Ett OPP-projekt skapar diskussioner, nytänkande och bredare kompetens. Sven Gunnar Dahlqvist, teknisk chef, Västerås stad Vi är ett relativt litet företag och investeringen tillsammans med driftansvaret var ett stort åtagande för oss. Anki Bengtson, VD, Aros Congress Center Offentligt privata partnerskap 13

15 Bakgrund Initiativet till en ny konserthall kom från kommunen. Den tidigare konserthallen var inrymd i en skola. Det medförde en del nackdelar vid till exempel kaffepauser och måltider i samband med konserter. Kommunen var inte heller nöjd med kringservicen. När konserthallen var i behov av upprustning kändes det lockande att hitta en ny lösning. Mysfaktorn var inte så hög. Vin var helt uteslutet eftersom lokalen var inrymd i en skola. Det var lätt att få politisk enighet om att bygga en ny konserthall i de befintliga byggnaderna intill Aros Congress Center. Den politiska enigheten har hela tiden varit total även när kostnaderna blev högre än beräknat. Konserthuset är det beslut som verkställts snabbast av alla kommunala beslut. Det tog 1,5 år från beslut till invigning. Tre olika kulturer skulle enas i en samverkan mellan ett privat företag, en kommun och Västmanlandsmusiken som är ett kommunalförbund ägt av Västerås stad och Landstinget Västmanland. I projektet skulle det privata lönsamhetstänkandet samspela med politiska värderingar samt konstnärliga krav och förväntningar. Drivkrafter Från politiskt håll såg man fördelar med en mer centralt belägen konsertlokal med bättre tillgänglighet till allmänna kommunikationsmedel. Närheten till centralstationen skulle kunna attrahera externa gäster. En investering i ett konserthus signalerar att vi prioriterar kulturen. Den lösning vi valde var även ekonomiskt fördelaktig. För Aros har drivkrafterna i samarbetet varit många: Ett långt hyresavtal med en stabil kund. Samverkansmöjligheter och produktutveckling i samarbete med länsmusiken. Utökat antal konferens- och kongressalar. Möjligheten att driva två restauranger. 14 Offentligt privata partnerskap

16 Genomförande Projektet flöt som planerat och samarbetet fungerade bra. En projektgrupp utsågs med representanter från de olika intressenterna, totalt 15 personer. Gruppen träffades en gång per månad. Partena var i ständig dialog när det uppstod frågetecken eller problem som måste lösas. Alla parter bidrog med sin specifika kompetens. Kommunen stod för kompetens inom planering och genomförande av fastigheter och Aros Congress Center bidrog med kunskap och erfarenhet inom områdena mat och möten. Västmanlandsmusiken stod för kunskap inom musiken. För att leda projektet tillsattes en erfaren projektledare med kunskap inom kulturområdet. Sådan kunskap var viktig för att undvika en kulturkrock mellan å ena sidan kulturens fokus på utförande och å andra sidan kommunens och Aros ekonomiska tänkande. En lokal arkitektfirma fick uppdraget att rita konserthuset. De var mycket bra att samarbete med. Nackdelen var att de inte hade någon erfarenhet av att rita konserthus. Det är många speciella krav när en konsertsal ska byggas. Projekteringstiden var pressad. I maj 2001 sattes spaden i jorden och i september 2002 var det kunglig invigning. Kommunens tekniske chef är imponerad av projekts genomförande och menar att det var det snabbaste byggprojektet som någonsin genomförts i Västerås stad. Han menar vidare att den snabba byggnationstakten även hade negativa sidor. Vi har fått göra flera korrigeringar i efterhand vilket hade kunnat undvikas om tidsschemat varit mindre pressat. Det hade även blivit billigare att göra rätt på en gång. Avtal och ekonomi Totalt har konserthuset kostat 160 miljoner kronor. Aros investerade 32 miljoner varav 25 miljoner är investering i fastigheten. Projektet blev 40 miljoner dyrare än beräknat. Det pågick ständiga förhandlingar om ekonomin men det blev, enligt parterna, aldrig några problem. Offentligt privata partnerskap 15

17 VD för Aros Congress Center fick också arbeta hårt för att få ett banklån. Det var inte helt enkelt att få banklån. Det gick upp på högsta nivå hos bankens centralkontor i Stockholm. När vi kom med kommunens hyresavtal som säkerhet fick vi lånet. Aros Congress Center äger byggnaderna som inrymmer konserthus och konferenslokaler. Kommunen hyr konserthuset av Aros och som i sin tur hyr ut det till Västmanlandsmusiken. Kommunens hyreskontrakt med Aros löper på 25 år med möjlighet till förlängning i 15 år. Hyresnivån är lagd på en sådan nivå så att den täcker kapitalkostnaden för Aros. Summering och framåtblick Västerås stad präglas av bruksandan där stora företag tar samhällsansvar. Kommunen har vid flera tillfällen samverkat med privata företag i andra projekt, berättar kommunens tjänsteman. När vi vill åstadkomma någonting som är större än vi klarar på egen hand, är vi vana att söka samarbete med en partner utanför vår egen organisation. Ingen av parterna genomförde någon omfattande riskanalys innan projektet startade, men man diskuterade en del risker. Från kommunens sida såg man till exempel en risk för att projektet skulle kunna överklagas på grund av att delar av Gustav Wasas slottspark skulle tas i anspråk. För Aros var det en risk att kommunen inte skulle skriva tillräckligt långt kontrakt. För Aros var också skillnaden i storlek mellan parterna en riskfaktor. Det är en stor obalans mellan ett litet företag och en stor kommun. Jag var lite fundersam över hur den balansgången skulle utvecklas. Men vi har haft stor respekt för varandras olika förutsättningar och bra relationer. Det har gjort att vi har löst uppkomna problem på ett bra sätt. Kommunens tekniske chef har varit en av eldsjälarna i projektet och, enligt Aros VD, en ovärderlig kontaktyta in i kommunen. Det har varit avgörande för projektets framgång. Arbetet i projektgruppen har flutit på mycket bra och kommunstyrelsens ordförande är nöjd med resultatet. Jag kan inte se några nackdelar med projektet. Jag var orolig för att vi skulle få sämre akustik men den blev bättre än i den gamla lokalen. 16 Offentligt privata partnerskap

18 Alla parter är överens om att projektet kunde realiseras tack vare samverkan och tekniske chefen menar att konserthuset är ett vinna-vinna-koncept. Konserthuset skulle inte ha kommit till stånd utan detta samarbete. Alla är vinnare med denna typ av samverkan. Utan samarbete hade vi byggt om den gamla gymnasieskolan eller byggt en konsertsal med ett mer ocentralt läge. Kommunens politiker är positiva till fler samverkanslösningar. Jag är övertygad om att Västerås stad kommer att genomföra fler samverkansprojekt. Vi har redan påbörjat ett projekt för bostäder utmed vattnet. Kommunen har också begärt in intresseanmälningar kring en fotbollsarena. Hos Aros ser man fram emot fortsatt samarbete med Västmanlandsmusiken för att utveckla konserthusets verksamhet. Det finns mycket att utveckla på produktionssidan. Där har Västmanlandsmusiken och vi ett spännande arbete framför oss. Råd och tips från de intervjuade i Västerås inför OPP-samverkan Diskutera öppet vilka risker som kan finnas och planera gemensamt hur riskerna ska hanteras. Ta vara på varandras styrkor och utnyttja varandras kompetenser. Respektera att ni i vissa avseenden har olika förutsättningar. Tänk på vilka som är berörda och för vem projektet gör nytta. Involvera dessa personer och organisationer. Ge alla som samverkar i projektet ett reellt inflytande. Tillsammans åstadkommer ni bättre resultat än om ni skulle göra allt själva. Offentligt privata partnerskap 17

19 Rosvalla Nyköping Eventcenter Ett socialt kitt för breda multimöten Ett samarbete mellan Nyköpings kommun, Nyköpings Sport och Mässcenter AB (NSMC), Peab Förvaltning AB och KB Rosvalla. En multiarena med två ishallar, tio fotbollsplaner, multihall, föreningshall, tennishall, bowlinghall, mässområde samt restaurang och pub. Området är 21 hektar, golvytan är kvm Total kapacitet inomhus är publikplatser Vi var noga med att förankra beslutet hos politikerna och att göra arbetet överblickbart. Därför bearbetade vi beslutet i flera steg. Göran Forssberg, kommunstyrelsens ordförande, Nyköpings kommun Jag är positiv till idén med samarbete och i praktiken blir det mindre arbete för oss. Om vi skulle driva anläggningen i egen regi skulle det innebära merarbete för oss på ekonomiavdelningen. Margaretha Domert, ekonomichef, Nyköpings kommun Kommunen slapp projekteringskostnader och sparade tid genom att samarbeta. Om kommunen skulle ha tillsatt en arbetsgrupp hade det tagit 1,5 2 år innan arbetet kunde starta. Hans Tholse, anläggningschef Rosvalla, fd kommunal tjänsteman och kommunpolitiker i Nyköping 18 Offentligt privata partnerskap

20 Bakgrund 1999 fick Hans Tholse, i sin dåvarande roll som fastighetschef i Nyköpings kommun, i uppdrag att utreda vilka framtida behov av lokaler som kommunens föreningar hade på kort och lång sikt. Det resulterade i en markdispositionsplan för den befintliga anläggningen på Rosvalla strax utanför centrum. Hans Tholse anställdes senare som chef på Rosvalla av Peab. Ur ett politiskt perspektiv var det första steget att diskutera om kommunen överhuvudtaget behövde en större idrottsarena. Svaret var enhälligt ja. I det andra steget diskuterades om kommunen eller en annan aktör skulle svara för driften samt fördelar och nackdelar med olika alternativ. Vid en upprustning av den befintliga anläggningen skulle nya verksamhetsområden som till exempel kulturevenemang, mässor och butiker kunna inrymmas under samma tak. Med så många kommersiella verksamheter ansåg man att det naturliga skulle vara att en privat aktör drev hela anläggningen. Kommunen utannonserade en idétävling kring utvecklingen av anläggningen på Rosvalla. Ersättningsnivån fastställdes till 8 miljoner kronor för kapitaltjänstkostnader. Entreprenören skulle utifrån dessa förutsättningar beskriva vad de kunde bygga inom den ekonomiska ramen. Tre byggföretag visade intresse. Men när vi även ville lägga ut driften var det endast Peab som var intresserade och valet var givet. Peab var det enda företaget som kunde erbjuda en helhetslösning. Det tredje steget blev att utforma ett avtal mellan kommunen och Peab. Vi anlitade duktiga jurister för att utforma avtalet. Det blev sedan en formsak för oss politiker att ta beslutet började uppdraget utredas och 2001 började schaktarbetet. Invigningen av arenan skedde under hösten Drivkrafter Kommunens drivkrafter var inte i första hand ekonomiska. Genom satsningen på Rosvalla skulle kommunens olika sportlokaler kunna samlas under samma tak. Enligt kommunens ekonom fanns det egentligen inga ekonomiska incitament för kommunen eftersom man hade en mycket god ekonomi. Det var däremot intressant att få in en extern aktör som skulle kunna se nya möjligheter med anläggningen. Offentligt privata partnerskap 19

21 Peabs drivkrafter för att medverka i utbyggnaden av Rosvalla var att projektet skulle ge bra PR och att de genom att samverka fick möjlighet till markförvärv för bostäder i anslutning till arenan. Peab hade dessutom redan ett starkt engagemang i hockey- och fotbollsverksamheten i Nyköpings kommun eftersom de är huvudsponsor. Genomförande Byggnationen genomfördes i flera etapper: Etapp 1: Hösten Omfattade ishallen, multihallen och entréhallen till en kostnad av 150 miljoner kronor. Etapp 2: Hösten Omfattade restaurangen, bowlinghallen, föreningshallen och konstgräs på fotbollsplanen till en kostnad av 57 miljoner kronor. Etapp extra: Peab köpte tennishallen som tidigare ägdes av tennisklubben. Hallen renoverades för 8,5 miljoner kronor. Klubben fick samma hyra som tidigare och en nyrenoverad hall. Etapp 3: Kommer bland annat att innehålla mässhallar, ytterligare idrottshallar och butiker. Kommunen och Peab bidrog med olika kompetenser i projektet. Peab bidrog med ett affärsmässigt synsätt och vanan att driva större projekt. Jag blev enormt imponerad av deras projektstyrningsmodell. Det var ett intressant möte. Tänk om vi skulle tillämpa detta system i all kommunal verksamhet! Vilken överblick vi politiker skulle kunna få. Avtal och ekonomi I Nyköping har man ägnat mycket tid åt att hitta en organisation som ger praktiska och ekonomiska fördelar. För att det ska vara möjligt att lyfta byggmomsen måste hyresgästen vara momsregistrerad. En ideell förening är inte momsregistrerad. Därför bildades ett kommunalt bolag med namnet Nyköpings Sport- och Mässcentrum AB (NSMC). Kommunstyrelsens ordförande berättar att man av skattetekniska skäl var tvungna att starta ett kommunalt bolag. Via detta bolag ger vi bidrag till och drar upp riktlinjer för verksamheten. 20 Offentligt privata partnerskap

22 KB Rosvalla, som ägs av Skandrenting/Föreningssparbanken, äger området och anläggningen. NSMC hyr anläggningen. På uppdrag av detta bolag förvaltar och sköter Peab Förvaltning, Nyköping AB driften av anläggningarna. I avtalet mellan NSMC och Peab ingår att skolor och idrottsföreningar får använda anläggningen på fördelaktiga villkor. Det är även viktigt att allmänheten får tillgång till anläggningen och att avgiftsnivåerna ligger på acceptabla nivåer. Avtalet är på 25 år. I övrigt hade Peab fria händer att skapa kommersiella ytor inom området. Efter varje val, vart fjärde år, har kommunen möjlighet att frigöra sig från avtalet och köpa loss anläggningen. Den gamla anläggningen inklusive fotbollsplanen såldes till Peab. Vid avtalstecknandet fick de även option på att köpa marken runt anläggningen. Där bygger nu Peab bostadshus. Peab har lösningsplikt på marken år 2029 om inte kommunen är intresserad av att lösa in den. Restvärdet är på 30 miljoner kronor. NSMC:s hyreskostnad var cirka 20 miljoner per år för 2004 och Utöver hyran utgår vid behov en underskottstäckning. Kommunens årliga kostnad ligger på cirka 20 miljoner. Första gången kommunen kan förhandla eller lösa avtalet är 2007 och sedan vart fjärde år. Den gamla anläggningen kostade 8 miljoner per år. Jag tror att vi gjort rätt som korttidshyr ledig halltid för allmänheten. Det finns däremot inga garantier för att få tid till allmänhetens nyttjande. Samarbetet är reglerat i ett avtal. Det var mycket arbete för juristerna att formulera ett täckande avtal. Det är tekniskt komplicerat avtal. Politikerna ser det som en fördel att kommunen bildade bolaget NSMC. Kommunen blev därmed mer engagerad än de planerat initialt. Vi tvingades att tydliggöra våra olika roller och skapa en struktur för hur vi skulle samarbeta. Vi formaliserade dialogen med Peab och träffas nu fyra till fem gånger per år. Det har fungerat utmärkt. Idag är vi en sparringpartner till Peab. Deras uppdrag är att utveckla verksamheten så att kommunens driftbidrag blir så lågt som möjligt. Peab har hittills investerat totalt cirka 200 miljoner i Rosvalla Nyköping Eventcenter. NSMC kan få intäkter via mässor, hyra ut delar av anläggningen till andra kommuner, hyra ut butiksytor, etcetera. Kommunen har gått in med ett driftbidrag som garanterar att NSMC kan driva anläggningen. Denna garanti Offentligt privata partnerskap 21

Halmstad Arena utvärdering av projektet

Halmstad Arena utvärdering av projektet Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING

Läs mer

Kommunen kom överens med föreningarna inom Arenastaden att dessa skulle bli ägare av sina respektive arenor.

Kommunen kom överens med föreningarna inom Arenastaden att dessa skulle bli ägare av sina respektive arenor. Vision Arenastaden Arenastaden i Växjö är ett centrum för idrott, utbildning, ledarskap och evenemang och skapar möten mellan människor. Med så många arenor i nära anslutning till varandra, där 15 olika

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Lokal överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun 2018 2023 Överenskommelse Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens

Läs mer

Sammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911

Sammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911 Sammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911 Innehåll Hur kan vi öka legitimiteten för idrotten i samhällsplaneringen?... 1 Idrotten i samhället och i samhällsbyggnationen... 1 Att hantera...

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

Lägesrapport för Arenastaden och Friends Arena

Lägesrapport för Arenastaden och Friends Arena Lägesrapport för Arenastaden och Friends Arena Juli December 2012 Arenastaden med Friends Arena i Solna är ett av Sveriges största stadsutvecklingsprojekt. De tre bolag som utvecklar stadsdelen Arenabolaget

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Fullmäktiges program med mål och riktlinjer för verksamhet som utförs av privata utförare

Fullmäktiges program med mål och riktlinjer för verksamhet som utförs av privata utförare PM 2019-06-11 1 (7) Ekonomi och styrning Karin Tengdelius Fullmäktiges program med mål och riktlinjer för verksamhet som utförs av privata utförare Kommuner och regioner ska kontrollera och följa upp verksamhet

Läs mer

ATT BYGGA FÖRTROENDE

ATT BYGGA FÖRTROENDE ATT BYGGA FÖRTROENDE Vissa saker är svårare att skapa än andra, även för oss specialister. I byggindustrin är ett starkt förtroende en av de allra svåraste sakerna att bygga upp. Det kräver en ärlighet,

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Gråa hår av offentlig upphandling?

Gråa hår av offentlig upphandling? Gråa hår av offentlig upphandling? Filipstad den 1 oktober 2015 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Regler för offentliga inköp finns sedan lång tid tillbaka. Genom EUmedlemskapet är vi bundna av

Läs mer

Förslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor

Förslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor 1(5) Förslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor Överenskommelsens parter Parterna är Lunds kommun och organisationer/föreningar i Lund som tillhör den idéburna sektorn. Idéburen

Läs mer

Bakgrund. Omsättningen har varit ungefär r 25 mkr/år. r. nare - har ingen annan lagidrott påp

Bakgrund. Omsättningen har varit ungefär r 25 mkr/år. r. nare - har ingen annan lagidrott påp Borås s Arena Bakgrund IF Elfsborg är r ett klassiskt fotbollslag i Sverige. Nummer 5 i Allsvenska Maratontabellen. (Göteborg, Malmö AIK och Norrköping ligger före) f Senaste 10 åren har Elfsborg placerat

Läs mer

Framtidsplan för Skrylle

Framtidsplan för Skrylle Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (7) Ekonomiavdelningen Gunilla Welander Kommunstyrelsen gunilla.welander@lund.se Framtidsplan för Skrylle Sammanfattning Skrylleområdet är Lunds största natur- och fritidsområde.

Läs mer

Roll, Mål & Sammanhang

Roll, Mål & Sammanhang Roll, Mål & Sammanhang Roll: Fastighetschef på Örebroporten www.orebroporten.se Huvuduppdrag: Bidra till Örebros och Örebroportens framtida utveckling. - Du leder fastighetsavdelningens medarbetare och

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Peabs kundsamverkan.

Peabs kundsamverkan. Peabs kundsamverkan. I Peabs Partnering deltar alla parter lika mycket Alla vinner på samverkan. Högre kvalitet. Lägre kostnader. Effektivare process. Roligare samarbete. Bättre information. Större engagemang.

Läs mer

Fullmäktiges program för verksamhet som utförs av privata utförare MÅL OCH RIKTLINJER, UPPFÖLJNING OCH INSYN 1

Fullmäktiges program för verksamhet som utförs av privata utförare MÅL OCH RIKTLINJER, UPPFÖLJNING OCH INSYN 1 Fullmäktiges program för verksamhet som utförs av privata utförare MÅL OCH RIKTLINJER, UPPFÖLJNING OCH INSYN 1 2 Innehåll Varför program bakgrund och syfte... 4 Vad är privata utförare... 5 Vad ska fullmäktiges

Läs mer

Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor. Antagen av kommunfullmäktige 31 januari

Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor. Antagen av kommunfullmäktige 31 januari Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor Antagen av kommunfullmäktige 31 januari 2019 16 1(5) Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor Överenskommelsens parter Parterna är

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked

Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked 2015-03-04 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2015/142-050 Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott Upphandling för arbetsmetod strategisk partnering Startbesked Förslag till beslut Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Jönköping den 10 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Tomträtt för uppförande av skola i Makaronifabriken på Kvarnholmen, fastigheten Sickla 38:14 Erbjudande om tjänstekoncession

Tomträtt för uppförande av skola i Makaronifabriken på Kvarnholmen, fastigheten Sickla 38:14 Erbjudande om tjänstekoncession 2015-04-15 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2015/319-291 Kommunstyrelsen Tomträtt för uppförande av skola i Makaronifabriken på Kvarnholmen, fastigheten Sickla 38:14 Erbjudande om tjänstekoncession Förslag

Läs mer

Upphandlingsprojektet inom SN m.fl.

Upphandlingsprojektet inom SN m.fl. Upphandlingsprojektet inom SN m.fl. Vi vill påverka tjänstemän och politiker som ansvarar för upphandlingsfrågor Gör upphandlingsfunktionen mer strategisk Förbättra dialogen i alla faser av upphandlingsprocessen

Läs mer

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Upphandla med sociala hänsyn En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Innehåll Inledning upphandlingen som verktyg för att förbättra samhället 3 Vad är upphandling med sociala hänsyn? 4 Varför

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Bläddra vidare för fler referenser >>>

Bläddra vidare för fler referenser >>> Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet

Läs mer

Ärende 20 RS POLICY OCH RIKTLINJER FÖR SPONSRING I REGION HALLAND

Ärende 20 RS POLICY OCH RIKTLINJER FÖR SPONSRING I REGION HALLAND POLICY OCH RIKTLINJER FÖR SPONSRING I REGION HALLAND 2(7) POLICY FÖR SPONSRING I REGION HALLAND 1. Inledning Definition av sponsring Sponsring är ett affärsmässigt samarbetsavtal till ömsesidig nytta mellan

Läs mer

260 Slutrapport Stiga Sports Arena Eskilstuna i Munktellstaden (KSKF/2018:315)

260 Slutrapport Stiga Sports Arena Eskilstuna i Munktellstaden (KSKF/2018:315) Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2018-11-27 Sida 1(1) 260 Slutrapport Stiga Sports Arena Eskilstuna i Munktellstaden (KSKF/2018:315) Beslut Förslag till kommunfullmäktige Slutrapporten

Läs mer

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel EU-PROJEKTGUIDEN Guide för att söka EU-stöd East Sweden EU-kontoret - Bryssel Innehållsförteckning Inledning... 1 EU-stöd... 2 Grundprinciper för de transnationella sektorsprogrammen... 3 Hur planerar

Läs mer

Program med riktlinjer för uppföljning och insyn av verksamheter som bedrivs av privata utförare

Program med riktlinjer för uppföljning och insyn av verksamheter som bedrivs av privata utförare Program med riktlinjer för uppföljning och insyn av verksamheter som bedrivs av privata utförare 2016 2019 Antaget av kommunfullmäktige 2016-09-26 DOKUMENT 1 (4) DATUM 2016-07-06 Dnr KS/2016/0240 KOMMUNSTYRELSEN

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Pressinformation inför kommunstyrelsens sammanträde

Pressinformation inför kommunstyrelsens sammanträde 1 2010-05-25 Kommunstyrelsen Pressinformation inför kommunstyrelsens sammanträde Före dagens ordinarie kommunstyrelsesammanträde har kommunstyrelsen ett så kallat temasammanträde. Temat är Kommunens service

Läs mer

E-strategi för Strömstads kommun

E-strategi för Strömstads kommun E-strategi för Strömstads kommun Antagen 2016-11-24 KF 134 1. Sammanfattning 3 2. Förutsättningar 3 3. Syfte 3 4. Vision och övergripande mål 3 5. Områden med avgörande betydelse för kommunens mål 4 6.

Läs mer

8:27 Kulturhus i Örnsköldsvik

8:27 Kulturhus i Örnsköldsvik 1 (8) 8:27 Kulturhus i Örnsköldsvik Sammanfattning av förslaget om att bygga ett nytt kulturhus 2 (8) Den här rapporten är ett förslag på hur ett nytt kulturhus i Örnsköldsvik kan se ut. Det ska vara Sveriges

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Program för uppföljning och insyn

Program för uppföljning och insyn Program för uppföljning och insyn Diarienummer Senast uppdaterad Beslutsinstans Ansvarig processägare 2018/0333 2019-03-19 Kommunfullmäktige Ekonomichefen Dokumentets syfte Syftet med program för uppföljning

Läs mer

Program för uppföljning av privata utförare

Program för uppföljning av privata utförare Program för uppföljning av privata utförare Ks/ 2016:142 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för uppföljning av privata utförare Fastställt av kommunfullmäktige 2016-10-20

Läs mer

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med!

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med! Rosersbergs IK Den stora klubben i det lilla samhället Alla får vara med! rosersbergsik.se Det du håller i din hand är information till dig som aktiv, ledare/ tränare, förälder, medlem eller blivande medlem.

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

- en process för utvecklad samverkan mellan idéburen sektor och Södertälje kommun

- en process för utvecklad samverkan mellan idéburen sektor och Södertälje kommun - en process för utvecklad samverkan mellan idéburen sektor och Södertälje kommun SYFTE: Att diskutera och föreslå åtaganden som kommunen och idéburen sektor kan göra Diskutera de identifierade utvecklingsområdena

Läs mer

Kollektivtrafiken i en regionkommun Bilaga 1

Kollektivtrafiken i en regionkommun Bilaga 1 Sammanfattning Västerbottens läns landsting ansöker om att få bilda regionkommun från 1 januari 2019. Då upphör Region Västerbotten som organisation. Bildandet av regionkommun innebär bl.a. att Västerbottens

Läs mer

Svar på skrivelse från (MP) avseende pendeltågsdepå Nord

Svar på skrivelse från (MP) avseende pendeltågsdepå Nord 1(4) Handläggare Peter Torndal 08-6863627 peter.torndal@sll.se Trafiknämnden 2014-05-13, punkt 13 Svar på skrivelse från (MP) avseende pendeltågsdepå Nord Ärendebeskrivning Miljöpartiet inkom till trafiknämnden

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Policy för Sponsring

FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Policy för Sponsring FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 5.26.1 Policy för Sponsring Dokumenttyp Policy Dokumentnamn Policy för sponsring Fastställd 2014-03-17, 51 Beslutande Kommunfullmäktige Giltighetstid Tills vidare Processägare

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND BAKGRUND I november 2013 fick Tillväxt Gotland frågan om föreningen skulle kunna vara den samlade kraften för näringslivet

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Det här är ett diskussionsmaterial. Det är inte någon färdig LÖK utan ett underlag att använda i diskussioner runt om i Västerås både

Läs mer

Utveckla ditt företag i Hedemora

Utveckla ditt företag i Hedemora Utveckla ditt företag i Hedemora Inger Wilstrand, VD Hedemora Näringsliv AB Attraktiva Hedemora Ett näringsliv som präglas av engagemang och bredd I Hedemora går det ett företag på var tionde invånare.

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Offentlig-privat samverkan om ny badanläggning i Tyresö

Offentlig-privat samverkan om ny badanläggning i Tyresö Offentlig-privat samverkan om ny badanläggning i Tyresö KommunEkonomi 2011 Ekonomichef Dan Näsman Tyresö kommun dan.nasman@tyreso.se Disposition Hur vi gjorde och varför vi gjorde så Upphandlingsförfarandet

Läs mer

BRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA

BRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA Tillgänglighetsdatabasen (TD) BRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA Tillgänglighetsdatabasen (TD) 1 Tillgänglighetsdatabasen (TD) 2 Förord Tillgänglighet handlar om att göra verksamheter och miljöer tillgängliga

Läs mer

Idrottens finansiering 2006

Idrottens finansiering 2006 Idrotts-Sverige 22.000 idrottsföreningar Halva befolkningen mellan 7-70 år är medlem i en idrottsförening. (3,5 miljoner) Två miljoner aktiva varav 7000 elitidrottare. 500.000 ideella ledare I lagen skolas

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Fritidsanläggningar i Sverige. Uppgifter från åren 1990, 2000 och 2006

Fritidsanläggningar i Sverige. Uppgifter från åren 1990, 2000 och 2006 Fritidsanläggningar i Sverige Uppgifter från åren 1990, 2000 och 2006 Uppgifter om fritidsanläggningar Svenska Kommunförbundet har från 1983 återkommande samlat in uppgifter om fritidsanläggningar i Sverige.

Läs mer

Försäkra er mot vägglöss.

Försäkra er mot vägglöss. Försäkra er mot vägglöss. En rapport om bättre resultat när bostadsbolagen upphandlar tjänster för sanering av vägglöss. Det går att minska problemet med vägglöss och kostnaderna för att sanera dem. Att

Läs mer

Upplevelseentreprenören med passion som drivkraft

Upplevelseentreprenören med passion som drivkraft Upplevelseentreprenören med passion som drivkraft Robin Åkerman är en entreprenör som drivs av att syssla med det han älskar, att skapa unika evenemang och möten mellan människor. Genom sin passion har

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Upphandling av fritidsgårdsverksamhet i Orminge

Upphandling av fritidsgårdsverksamhet i Orminge 2013-09-04 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2013/112 Fritidsnämnden Upphandling av fritidsgårdsverksamhet i Orminge Förslag till beslut 1. Fritidsnämnden beslutar att avtalsperioden för kommande upphandling

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad För demokrati, delaktighet och ökad inkludering i Malmö 2017-2020 Vision Malmö stad och idéburen sektor skapar i samverkan en

Läs mer

Idrottspolitiskt Program En genomgång av programmet, vad som uppnåtts och hur vi skall gå vidare. Idrottsrådet

Idrottspolitiskt Program En genomgång av programmet, vad som uppnåtts och hur vi skall gå vidare. Idrottsrådet Idrottspolitiskt Program En genomgång av programmet, vad som uppnåtts och hur vi skall gå vidare. Idrottsrådet 2017-04-25 Bakgrund Idrottspolitiskt program arbetades fram av Kungälvs kommun och idrottsföreningarna

Läs mer

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland 2008 undertecknades en nationell överenskommelse mellan regeringen, Sveriges kommuner och Landsting och organisationer från den idéburna

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Lägesrapport för Arenastaden och Friends Arena

Lägesrapport för Arenastaden och Friends Arena Lägesrapport för Arenastaden och Friends Arena Januari - Mars 2012 Arenastaden med Friends Arena i Solna är ett av Sveriges största stadsutvecklingsprojekt. De tre bolag som utvecklar stadsdelen Arenabolaget

Läs mer

Ängelholmshem - vi tar ansvar

Ängelholmshem - vi tar ansvar Ängelholmshem - vi tar ansvar Hållbarhetsarbete 2013 Vi inser vikten av att arbeta hållbart inom alla områden, att kombinera affärsmässighet med samhällsansvar ser vi som vårt uppdrag. Ett väl förankrat

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3523 av Emma Wallrup m.fl. (V) med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

SLUTRAPPORT UNGA ESS PROJEKTLEDARE VERONIKA EKSTRAND. Projektnamn: Unga Ess. Projektägare: Leader Skånes Ess. Projektledare:Veronika Ekstrand

SLUTRAPPORT UNGA ESS PROJEKTLEDARE VERONIKA EKSTRAND. Projektnamn: Unga Ess. Projektägare: Leader Skånes Ess. Projektledare:Veronika Ekstrand SLUTRAPPORT UNGA ESS PROJEKTLEDARE VERONIKA EKSTRAND Projektnamn: Unga Ess Projektägare: Leader Skånes Ess Projektledare:Veronika Ekstrand Journalnummer:SJV 2009-4452 Innehållsförteckning Projektidé och

Läs mer

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2018-2024 Reviderad våren 2018 och fastställd av Kommunstyrelsen 2018-08-22. studieförbund gymnastik teater orientering

Läs mer

Överenskommelsen Värmland

Överenskommelsen Värmland Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...

Läs mer

Program med mål och riktlinjer för privata utförare mandatperioden

Program med mål och riktlinjer för privata utförare mandatperioden STYRANDE DOKUMENT Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Förvaltningschef Jonas Sverkén 2016-06-20 1 (5) Program med mål och riktlinjer för privata utförare mandatperioden 2015 2018 Bakgrund

Läs mer

KULTURPLAN Åstorps kommun

KULTURPLAN Åstorps kommun KULTURPLAN Åstorps kommun Godkänd av Bildningsnämnden 2012-06-13, 57, dnr 12-86 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19, 131 dnr 2012-333 Kulturplan Åstorps kommun Inledning Nationella kulturpolitiska

Läs mer

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN Samhällsutveckling börjar med den enskilda människans engagemang. Den idéburna sektorn bidrar till ett aktivt medborgarskap som utvecklar

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST

LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2015-2017 UTKAST studieförbund gymnastik teater orientering bridge socialt arbete klättring rollspel körsång film

Läs mer

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Strategi för Corporate Social Responsibility

Strategi för Corporate Social Responsibility Strategi för Corporate Social Responsibility Sammanfattning Stockholm stad är i stark tillväxt och har höga målsättningar för att utveckla en jämlik och hållbar stad. För att systematiskt styra bostadsbolagens

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

IOP. (idéburet offentligt partnerskap ) Lars Gerdes Upphandlings- och avtalsenheten

IOP. (idéburet offentligt partnerskap ) Lars Gerdes Upphandlings- och avtalsenheten IOP (idéburet offentligt partnerskap ) Lars Gerdes Upphandlings- och avtalsenheten Vad är ett IOP? IOP kan beskrivas som en samverkansform som inte bygger på varken bidragsgivning eller offentlig upphandling

Läs mer

Datum Utvecklingsplan för de viktigaste evenemangsplatserna i Uppsala

Datum Utvecklingsplan för de viktigaste evenemangsplatserna i Uppsala KS 7 11 APRIL 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Bergdahl Kajsa Datum 2012-02-14 Diarienummer KSN-2012-0364 Kommunstyrelsen Utvecklingsplan för de viktigaste evenemangsplatserna i Uppsala Förslag

Läs mer

SKÅ IDROTTSKLUBB. och Bygdegård

SKÅ IDROTTSKLUBB. och Bygdegård SKÅ IDROTTSKLUBB och Bygdegård FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2012 Inledning Under 2011 har stor kraft ägnats åt att ta ett samlat grepp om klubbens ekonomi. Detta arbete har nu slutförts och samtliga sektioners

Läs mer

DETTA UTKAST ÄR ETT FÖRSLAG OCH INTE ETT FÄRDIGT ANTAGET DOKUMENT. DET SKA LÄSAS OCH FÖRÄNDRAS INFÖR

DETTA UTKAST ÄR ETT FÖRSLAG OCH INTE ETT FÄRDIGT ANTAGET DOKUMENT. DET SKA LÄSAS OCH FÖRÄNDRAS INFÖR DETTA UTKAST ÄR ETT FÖRSLAG OCH INTE ETT FÄRDIGT 2017 ANTAGET DOKUMENT. DET SKA LÄSAS OCH FÖRÄNDRAS INFÖR ETT ANTAL REMISS-MÖTEN SOM SKER I JANUARI OCH FEBRUARI. SLUTLIGEN KOMMER DET ATT ANTAS I MÅNGA

Läs mer

Ekonomikontoret Datum:

Ekonomikontoret Datum: ED 1:34 Jordbrons Företagshotell i Dals-Eds kommun Bakgrund Dals-Eds kommun äger en äldre industrifastighet på c:a 6 000 m 2. Under åren 2007 till 2009 byggdes delar av ovanstående fastighet (c:a 800 m

Läs mer

Sammanfattande redogörelse av genomförda dialoger med länets kommuner om en eventuell regionbildning i Stockholms län.

Sammanfattande redogörelse av genomförda dialoger med länets kommuner om en eventuell regionbildning i Stockholms län. Stockholms läns landsting 1(6) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Clara Wahren Regionbildning i Stockholms län Ärendebeskrivning Landstingsstyrelsens

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer