SE och intro IPS. Jönköping d3+4. Ramona Aronsson.

Transkript

1 SE och intro IPS Jönköping d3+4 Ramona Aronsson

2 Forskning Tresholds PRC Organiserad Flexibel Effektiv Glover, Frounfelker Journal of Mental Health, Nov, 2011 Competencies of More and Less Successful Employment Specialists Sammanfattat av Peter Hurtig, Misa AB Deltagaren i centrum Deltagaren som dirigent i processen Relationen med deltagaren Kommunicerar på ett tydligt och transparent sätt Kompetenser hos framgångsrika jobbcoacher Söker och lyssnar efter relevant information. Samarbetsstilen med arbetsgivare och andra partners Inställningen är att Vi gör detta tillsammans Uttrycker hopp och optimism gentemot deltagare Frågar deltagare om lov att få göra saker för dennes skull Samarbetar effektivt med övriga i SE teamet för att hitta arbetsgivare Uppvisar självförtroende i relation till arbetsgivare

3 Jobbmatchning Preferenser Resurser Styrkor Behov Preferenser Behov CSR Önskemål Förmågor Kunskap Kompetens Önskemål Erfarenheter Vinster Arbetsuppgifter Erfarenheter Kompetens Rutiner Miljö Kunskap Affärsidé

4 Jobbmatchning Bygga relationer

5 Arbetsgivarens perspektiv Vad vill arbetsgivaren höra? Vinster Vad erbjuder vi dem/ vinster att kunna svara på varför de ska samarbeta med oss?

6 A.G:s perspektiv - framgångsrika metoder för SE-organisationer Johanna Gustafsson, Julia Prieto Peralta och Berth Danermark Örebro universitet Journal of Vocational Rehabilitation 38 (2013) "Mäklare" - Presentation, förmedla och samordna tjänst "Guide" - förutse och förebygga problem "Problemlösare" - ansvar och akututryckning

7 Finna arbetsplats närma sig arbetsgivare Tips/idéer: Sätt upp en måltrappa Brev eller innan telefonsamtal Avsätt tid för kontakt undvik i förbifarten => stress avspeglar sig Gör en priolista över företag att kontakta => börja med nr 3-4 först som uppvärmning. Sedan nr 1-2. För din egen statistik över antalet kontakter innan ett ja

8 Finna arbetsplats närma sig arbetsgivare Tips/idéer: Beröm Få tips på fler att kontakta hänvisa till tipset Passar ons eller to? 1:3 förhållandet Andra sidan av myntet vända svårighet till positivt Förbered genom att fundera över argumentsväskan inför respektive deltagare innan kontakt med företag

9 Arbetsgivarengagemang Chef Ägare Kollegor Avdelningar Arbetsplats Arbetsuppgifter Arbetsplatshandledare Arbetscoach Deltagare Personalansvarig

10 Arbetsgivarengagemang Arbetsplatsen utgör en grund Skapa & bygg upp en relation med arbetsplatsen Möta de olika personalkategorierna (chef, kollegor & Natural Support) Ta reda på och klargöra förväntningar och förutsättningar Ta reda på arbetsplatsens behov av utbildning, handledning & stöd Former för introduktion & systematiskt stöd Utvärderingar och utvecklingsarbete

11 Introduktion arbetsplats Anpassad variant 100 % stöd av jobbcoach från dag 1 Utför ett moment ej helheter Jobbcoachen ansvarar för introduktionen Nedtrappning sker när man klarar arbetsuppgiften Vi anpassar arbetsplatsen

12 7-steps 7. Omvärdera arbetsutförandet reducerade krav, hjälpmedel 1. Arbetsutförande jfr arbetsplatsanalys. Kultur, metod, relationer. Om mindre lyckat 6. Omvärdera upplärningsmetoderna en åtgärd åt gången. 2. Upplärning för arbetet företagets egna rutiner och strategier samt medel för motivation och regler Om mindre lyckat 5. Vi tar över eller assisterar 3. Ansvar för upplärning - vi påverkar valet av handledare Om mindre lyckat 4. Introduktion med stöd från arbetstränaren Lyckat!

13 Målbeskrivning Vision (5 år) Huvudmål (6 mån-1 år) Delmål (3-6 mån) Ansvarsfördelning & överenskommelse

14 Delmål SMARTa mål Specifikt Mätbart Accepterat Realistiskt Tidsbestämt 1. Vad? 2. Hur? DELMÅL 3. Vem ansvarar för vad? 4. När sker uppföljning? UTMANING FÖR ARBETSCOACH: Skapa förutsättningar & möjlighet så att målen blir mätbara => ev. med utvärderingsverktyg

15 Delmål Utöka praktiken =>Utöka praktik från 25 % till 50 % =>Utöka praktik från 3 dgr till 4 dgr Minska stress Ökad social kompetens => Känna mig lugnare samband med köerna när jag står i kassan och tar betalt. Ligga på 5 av 10 på stresskalan =>Sitta med och fika i 10 minuter med kollegor i en paus vid varje arbetstillfälle. Minskad frånvaro =>Ökad närvaro i form av att komma i tid 2 morgnar av 3

16 Visuella handlingsplaner

17 Visuella handlingsplaner

18 Framgångsjournal Tillbakablick på uppnådda delmål

19 Ex. framgångsjournal

20 Uppföljande stöd Uppföljande stöd Ett kontinuerligt stöd till deltagaren och dennes omgivning för att upprätthålla sin arbetsverksamhet över en längre tid. Stödet syftar till att stötta deltagaren i sociala och arbetsrelaterade situationer Deltagaren Arbetsplatsen 3 partssamtal Jobbcoach Aktiviteter & dokumentation utifrån uppföljande stöd: Besök på arbetsplatsen Uppföljning av kort- & långsiktiga mål Utvärdering Off-jobb Kompletterande aktiviteter

21 Utvärdering Inriktad på arbetsgivarens/handledarens åsikter Inriktad på deltagarens åsikter Deltagaren Arbetsplatsen 3 partssamtal Individuellt anpassad (deltagaren + arbetsplatsen) Arbetscoach Åsikter kring stödets utformning Ev. kommunikationshjälpmed el ex. bildstöd, ansiktsuttryck, skalor etc.

22 Uppföljande stöd Off-jobb en strukturerad del av SE Möjlighet att utbyta personliga erfarenheter i grupp i ett forum utanför arbetsplatsen. Arbetssätt/metod: Tidsbestämda, max 6 månader. Avslutas med en utvärdering. Beslut fattas om en ny period skall inledas. 6-8 träffar/termin. Tillsammans med personalen planeras träffarna. Ämnen bestäms gemensamt vid terminsstart. Sammansättning så att gruppen skall fungera optimalt. Till exempel unga kvinnor eller en blandad grupp som har anställning. Regler- Finns dokumenterade och finns tillgängliga vid varje träff. Inga nya medlemmar under en period utan gruppens godkännande. Tystnadsplikt inom gruppen. Respektera varandras åsikt. Alla får tala till punkt.

23 Kompletterande aktiviteter Kan inkludera allt som ger stöd för en deltagare att utveckla sin arbetssituation och livskvalitet. Syfte: skapa bättre personliga förutsättningar på väg till eller i arbete vidga referensramarna genom annan aktivitet/sysselsättning öka möjligheten till normalisering för deltagaren Delaktighet & jämställdhet i samhället Behovsanpassat Enskilt eller i grupp Annan aktör

24 Samverkan/nätverksarbete Handläggare (SoL, Lss) Anhöriga Deltagaren Arbetsgivaren God man Nätverksträffar enligt överenskommelse Boendet/ boendestödjare AF FK

25 Etablering/Stöd Deltagaren Anhöriga God Man Kollegor/ Team FK AF Arbetscoach SoL Handläggare LSS Kollegor Chef Arbetsplats Arbetsuppgifter Ägare Boende -stöd Avdelningar Arbetsplatshandledare HR-ansvarig

26 Balans arbete/fritid Kompletterande verksamhet Arbetsmotivation Myndighetskontakter Fungerande rutiner Hemma Hemhjälp/ omsorg Arbetsbeskrivning Arbete/praktik Vidareutbildning Ekonomi Mentor/ handledare på plats Målsättning Annan boendeform Reseträning Hjälp av hitta/komma iväg på aktiviteter Planering av fritid Fritid Träning Hjälp att komma ur destruktiva sammanhang Behov av gemenskap/socialt nätverk Social Samvaro Behov av kontaktperson/ ledsagare

27 Balans i livet - helhetsfokus Att involvera nätverket -Rollfördelning under metodprocessen -Vem är mest lämpad under respektive fas -Hur ska informationsflödet ske -Tydlig ansvarsfördelning (vem gör vad i vilken fas) -Lyhörd och flexibel inför förändringar

28 Uppföljande stöd Besök på arbetsplatsen Uppföljning av mål Utvärdering Hemma Kompletterande aktiviteter Backup-plan Socialt Samordning av nätverket Motivation Fritid Utbildning

29 Stöd och anställningsformer AF Anställningsformer: Lönebidrag Trygghetsanställning Utvecklingsanställning FK Högriskskydd Arbetshjälpmedel Fa-extra-stod/Har-du-en-funktionsnedsattning.html Stöd: Personligt biträde Stöd till hjälpmedel DV? Ledsagarservice? Boendestöd?

30 Introduktion IPS Jönköping d3+4 Ramona Aronsson

31 IPS Historik SE 70- och 80-talet Början på 90-talet => modell av SE i New Hampshire (USA) Individual Placement and Support Utformad för de som stod längst ifrån arbetsmarknaden allvarlig psykisk sjukdom (Severe Mental Illness =SMI) Rehabiliteringsforskarna Deborah Becker och Robert Drake har beskrivit de grundläggande principerna och idéerna metoden utgår ifrån. Skapade en manual 1993.

32 IPS Historik Sedan manualiseringen har metoden utvärderats och successivt utvecklats. Forskningscentret Dartmouth Psychiatric Research Center i New Hampshire => tillsatte en 7 princip och 2012 en 8:e.

33 IPS Vad är IPS? En Supported Employment metod som bygger på 8 principer som är specialinriktade för personer med psykiatriska problem (Severe Mental Illness). Evidensbaserad metod. Tillämpbarheten anses även vara överförbar till personer med annat psykisk ohälsa än SMI (Drake & Bond 2008)

34 IPS Vad är IPS? Skillnader i kontext där IPS tillämpas kan innebära variationer inom: - organisation - personal - utbildning - handledning - innehåll i den service som ges Väsentligt att utveckla ett verktyg för att identifiera de centrala delarna i IPS-modellen och m h a dessa skatta graden för implementering och programtrohet.

35 IPS Vad är IPS? 1997 utformades en sk Fidelity Scale för detta syfte (Bond, Becker, Drake och Vogler) 2007 kom en reviderad och utvecklad upplaga av Fidelity skalan. Modellen utgår från 25 parametrar, för att mäta den s.k. Fidelitynivån.

36 IPS Evidensbaserad SE-metod - IPS 8 principer: 1. Lämpligheten baseras på klientens vilja att arbeta 2. Klientens egna preferenser, intressen och val är viktiga och styr processen 3. Konsultation och vägledning i ekonomi och försörjning erbjuds till alla 4. Vanligt lönearbete är målet 5. IPS är en integrerad del i det psykiatriska arbetet (team arbete) 6. Sökandet efter arbete inleds snabbt 7. Jobbcoachen bygger relationer med företag och arbetsplatser 8. Individuellt anpassat stöd utan tidsbegränsning

37 Mötet med en person En bra och ömsesidig arbetsallians el relation tidigt i IPS påverkar hur väl IPS fungerar (Catty et. Al 2011) Att träffas på neutral mark för att minimera maktförhållanden. Komma ifrån patientrollen som betonas i experters och myndigheternas värld

38 Att mötas Att sänka sig på klientens nivå 2 experter som möts på samma nivå Man konstruerar sin syn på världen genom sitt sätt att prata Socialkonstruktionism

39 IPS-forskning Studier främst från USA men också Europa. Evidensbaserad: 11 studier ca 50-60% av de personer som har ett långvarigt psykiskt funktionshinder kan via SE/IPS nå, få och behålla ett reguljärt arbete Förutsatt att insatsen motsvarar en hög IPS modelltrohet/fidelity.

40 Forskning IPS - Europa 312 randomiserade deltagare i Tyskland, Schweiz, Storbritannien, Bulgarien, Holland, Italien i jämförelse mellan IPS och lokal. arbetsrehabilitering av varierande typ. IPS mer effektivt än lokal arbetsrehabilitering 55% i arbete (IPS) jämfört med 28% IPS-deltagare arbetade längre och tjänade mer Deltagare i kontrollgruppen hoppade av eller blev inlagda i större utsträckning (Burns et al, 2007).

41 IPS-forskning Få personer med svårare psykisk ohälsa ( severe mental illness ) har arbete. I Sverige har endast ca 8-10% av personer med psykisk funktionsnedsättning arbete. (Nordström, Skärsäter, Björkman & Wijk, 2009: Socialstyrelsen, 1998) I andra europeiska länder har mellan 10-20% ett arbete. (Marwaha, 2004, 2007: Thornicroft, 2004)

42 IPS - var i Sverige? Lund Vårdalsinstitutet Umeå Kommunen Stockholm Misa Fridhemsplan

43 Umeå Arbete för alla? införande och resultat av Supported Employment i en svensk kommun. En forskningsstudie om rehabilitering till arbete för personer med psykiskt funktionshinder. Urban Markström Ulla Nygren Mikael Sandlund

44 Umeå Ett år innan SE-studien Baseline 12 mån 24 mån Anställning Arbetsträning Studier Daglig kommunal verksamhet el. BAS Saknade regelbunden sysselsättning

45 IPS for persons with severe mental illness - outcomes of a randomised controlled trial in Sweden Bejerholm 2013 RCT-studie i Lund En grupp IPS, en kontrollgrupp traditionell arbetsrehabilitering Efter 18 mån uppföljning; 46% kom i anställning med IPS (jmfr 11% i kontrollgruppen) IPS-deltagarna fick 5 ggr så snabbt anställning jmfr med traditionell rehab. IPS-deltagarna hade över 2000kr mer i månaden

46 IPS for persons with severe mental illness - outcomes of a randomised controlled trial in Sweden Bejerholm 2013 Livskvalitet Nivå av engagemang i dagliga aktiviteter Arbetsmotivation Egen makt (empowerment)

47 IPS - Misa Fridhemsplan Projektpengar från Socialstyrelsen Start mars 2011 Programtrohetsmätning vid baseline Vid 2:a mätningen mars 2012 förbättrade poängens mellan första och andra programtrohetsmätningen med 35 % (21 poäng). Mål 15% får anställning inom 12 månader Resultat: 57 % av de som hade anställning som målsättning fick en anställning inom ett år av stöd. 33% av alla deltagare. Detta jämfört med ca 10 % år 2010.

48 Misa Fridhemsplan - Midhagen Misa och Midhagen sökte pengar gemensamt hos Socialstyrelsen för ett IPS-projekt för samverkan med öppenvårdsmottagning/psykatrin Den viktigaste IPS-principen som utvärderas är den femte principen om att IPS är en integrerad del i det psykiatriska arbetet Forskarna Ulrika Bejerholm och Helene Hilleborg utvärderar projektet och programtroheten

49 Misa Fridhemsplan - Midhagen Öppenvårdsmottagning för utredning och behandling av psykossjukdomar och schizofreni Patientgruppen är mellan år. De är förtstagångsinsjuknade och söker hjälp för psykos eller symtom som innebär risk att utveckla psykos Personalen består av sjuksköterskor, undersköterskor, psykologer, arbetsterapeuter, läkare & kuratorer Närhet mellan Misa och Midhagen är viktigt. Vi sitter på samma gata ca 500 meter från varandra

50 Misa Fridhemsplan - Midhagen Syfte - Att under ett års tid: Integrera tre arbetskonsulenter med psykiatrin Utbilda personal från Midhagen i IPS Samordna 20 deltagare/patienter och stötta ut i anställning 4 kvinnor och 16 män

51 Misa Fridhemsplan - Midhagen Samarbetet - möte en gång/v på Midhagen för att prata om: Deltagarnas mående Deras medicinering och ändringar Hur vi alla kan vara nära till hands för varandra Vad de bedömer som möjligt och vad vi bedömer som möjligt Ibland är det samma ibland skiljer det sig åt beroende på lösnings- eller problemfokus?

52 Misa Fridhemsplan - Midhagen Av 20 kom 11 personer ut i anställning eller studier => resultat 55 % 104 p i Fidelitymätning = bra programtrohet 8 st (40%) fick någon form av anställning 3 personer (15 %) påbörjade olika studier 1 person avslutades nästan omgående 2 skrevs av från projektet inom relativt kort tid. Svårighet med projektform och forskning eftersom vi inte kunde ta in fler än de 20 som startades upp.

53 Misa Fridhemsplan - Midhagen Av de anställda Majoriteten direkt i anställning utan praktik Några praktik först dock kort ex 2 provdagar, 2 v, 1 månad, som längst 2 månader. Behovsanställning, vikariat, tillsvidareanställningar. 1 person fick 2 anställningar och valde att avsluta bägge.

54 Samverkan genom IPS Innehåll och genomförande enl..socialstyrelsen Samverkan mellan kommun och landsting Från och med 1 januari 2010 samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning införts i båda lagarna. Samverkansöverenskommelse Bestämmelsen i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen - ingå överenskommelse Nationella riktlinjer schizofreni - Socialstyrelsen IPS vid arbetsrehabilitering

55 IPS 1. Lämpligheten baseras på klientens vilja att arbeta - Place-train - Ej göras-redo => är redo när personen säger sig vilja jobba - Oavsett diagnos, symtom, arbetslivserfarenhet eller andra problem (missbruk, brottslighet etc) - Aldrig berättigat att säga nej till en person som vill delta i programmet NEJ

56 IPS 1. Lämpligheten baseras på klientens vilja att arbeta - Arbete kan underlätta återhämtningen för de som insjuknat i en psykisk sjukdom (Dunn, Wewiorski & Rogers 2008) - Professionella har låga förväntningar på personer med psykiska sjukdomar (Rinaldi et al. 2008) - Tendens att underskatta personens arbetsförmåga och överdriva risken för arbetsgivare (jmfr studie av Marwaha et al. 2004) -Varken symtom el svårighetsgraden i sjukdomen kan förutsäga om en person kan arbeta (Catty et al. 2008)

57 IPS 1. Lämpligheten baseras på klientens vilja att arbeta - Arbete => symtom, återinsjuknande och inläggning på sjukhus minskar! (Burns et al.2009) - Ingen försämring kunde heller ses i två svenska studier (Bejerholm et al., submitted; Nygren et al. 2011) - Svensk implementeringsstudie visade att både anställda inom psykiatrin och anhöriga i början kunde vara oroliga för att deltagarnas hälsa skulle försämras men när de började arbeta, studera el praktisera blev de positivt inställda till IPS. (Hasson et al. 2011)

58 IPS - utförande 1.Lämpligheten baseras på klientens vilja att arbeta Place-train => Ej göras job-ready oavsett missbruk eller kriminellt förflutet Utgångspunkten är personens vilja och engagemang att arbeta ge stöd i att se lösningar & möjligheter Hopp och uppmuntran => att identifiera det positiva => stöd att lära från erfarenheter => långsiktiga mål Stöd att hantera inkomster En del i yrkesprofilen (mönster, triggers, tidigare strategier) Hitta jobb som stöder återhämtning (arb.platser/miljöer) Attityd som jobbcoach => människor lär från sina erfarenheter

59 IPS - hopp Du behöver träna på först INNAN Utforska resurser och följa dina drömmar och ideér. Jobb direkt! Jag har inte förmåga Måste bevisa Någon tror att jag kan

60 IPS hopp och erfarenheter Det sägs vara farligt att ge för mkt hopp men det måste väl vara ännu farligare att ge för mkt hopplöshet Dan Fischer, psykiatriker

61 IPS - beroendeproblematik Tänkvärt: Personer i allmänhet löper högre risk att utveckla ett missbruk inom det första året som arbetslös. Arbete kan hjälpa personer att utveckla relationer till andra som inte har missbruksproblem. Rutinen i ett arbete är positiv eftersom att sitta hemma med oro kan trigga ett missbruk. Arbete ger en känsla av mening och hopp. De är anledningar till att arbete kan hjälpa människor med rehabilitering, inte bara från psykisk sjukdom men också från ett missbruk. Dr. Drake menar att: Alkohol- och drogproblem är vanligt bland personer med psykisk ohälsa. Alkohol och droger förvärrar problem för personer med psykisk sjukdom (hälsa, ekonomi, boende och symtom). De flesta tillfrisknar. Personer med missbruksproblematik tar sig ur sitt missbruk för att de känner hopp inför något, till exempel ett jobb.

62 IPS beroendeproblematik Metodik enligt IPS: Vara optimistiska och uppmuntrande inför varje person som vill arbeta trots missbruk. Inkludera information om personens missbruksmönster i den personliga profilen. Hitta jobb som stödjer tillfrisknande. Hjälpa till med att hantera pengar. Jobba för ett nära samarbete mellan psykiatrin och Supported Employment. Minnas att människor lär sig av sina erfarenheter. Vissa kan få problem på arbetsplatsen på grund av sitt missbruk, och då välja att dra ner på, eller sluta, använda droger för att få behålla framtida jobb.

63 IPS - utförande 1. Lämpligheten baseras på klientens vilja att arbeta Utforska triggers Utforska mönster Tidigare strategier Hitta jobb som stödjer återhämtning (arb.platser/miljöer) som stärker personens motivation Utforska främjande motivatorer Undvika arbetsmiljöer/platser som triggar Erbjuda stöd i hantering av pengar/ekonomisk planering Anpassa arbetstider ex. em pass större chans till nykterhet

64 IPS - utförande 1. Lämpligheten baseras på klientens vilja att arbeta Kriminellt förflutet -Ställningstagande till om man skall berätta om sitt förflutna eller inte klientens val -Konkret exemplifiera hur personen försöker förändra sitt liv, tar ansvar för sina handlingar. Exempel på styrkor som stärker detta. -Konkret beskriva varför/på vilket sätt livet är annorlunda nu. -Rollspelsträna inför intervju (ögonkontakt, kroppspråk) Jag har gjort dumma val i mitt liv förut Jag ångrar dessa val och jobbar med att ordna till mitt liv, jag är äldre nu, har gått i rådgivning, vill ta ansvar för mig själv & kunna försörja mig själv

65 Övning i verktyg För- och nackdelar med att berätta eller inte berätta Fördelar med att inte berätta Fördelar med att berätta Nackdelar med att inte berätta Nackdelar med att berätta

66 IPS Programtrohetsskala avseende supported employment enligt IPS-modellen Översättning: CEPI 2012 Översättare: Bodil Lindqvist

67 IPS Varför programtrohet? Fidelity För att kunna ge adekvat och objektiv feedback Identifiera svagheter och styrkor i ett program Gör implementering på olika platser möjlig att jämföra

68 Programtrohetsskalan 25 parametrar inom 3 olika områden; Personal, 3 frågor Organisation, 8 frågor Tjänster, 14 frågor

69 Programtrohetsskalan poäng = Exemplarisk programtrohet poäng = Bra programtrohet poäng = Godkänd programtrohet >73 poäng = Inte Supported Employment enligt IPS

70 IPS Hur används programtrohetsskalor? De frågor som ingår bedöms på en fempoängsskala, 1 poäng motsvarar inte alls genomfört och 5 poäng motsvarar helt och hållet genomfört. Siffrorna däremellan motsvarar en successivt större grad av genomförande. Svarsalternativen grundar sig på de faktiska handlingarna och identifierar mätbara beståndsdelar av insatsen. Oberoende bedömare utnyttjar olika slags informationskällor gör de mest tillförlitliga skattningarna.

71 IPS Källor till information - Intervju deltagare - Intervjuer med personal - Deltagande observationer av teammöten - Genomgångar av verksamhetens dokument - Intervju anhöriga

72 IPS Informationskällor: VL = Vocational Logs (Klienternas arbetsprofiler och arbetsplaner) MIS = Management Information System (Rapporter från verksamhetens arbetsledare och chefer) DOC = Document review (Dokumentgenomgång: kliniska journaler, verksamhetens policy och metoder) INT = Interviews (Samtal med klienter, arbetscoacher och personalen i behandlingsteamen) ISP = Individualized Service Plan (Klienternas individuella vårdplaner)

73 IPS 2. Att snabbt söka arbete på öppna arbetsmarknaden: Sökandet efter ett reguljärt arbete börjar snabbt efter inträdet i programmet. Tjänst (DOC, INT,ISP) 1. Första kontakten med en arbetsgivare om ett reguljärt arbete brukar ske mer än ett år efter inträdet i programmet. Eller: kan inte bedömas pga. att kriteriet inte passar. 2. Första kontakten med en arbetsgivare om ett reguljärt arbete brukar ske mellan nio månader och ett år efter inträdet i programmet. 3. Första kontakten med en arbetsgivare om ett reguljärt arbete brukar ske mellan sex och nio månader efter inträdet i programmet. 4. Första kontakten med en arbetsgivare om ett reguljärt arbete brukar ske mellan en månad och ett halvår efter inträdet i programmet 5. Första kontakten med en arbetsgivare om ett reguljärt arbete brukar ske inom en månad efter inträdet i programmet.