Faktorer av betydelse vid implementeringsprocessen av evidensbaserad medicin (EBM) inom primärvården
|
|
- Gunnel Falk
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Forskningsprogram Faktorer av betydelse vid implementeringsprocessen av evidensbaserad medicin (EBM) inom primärvården Analys av en 14-års personalkohort Helena Morténius
2 2 Introduktion Gapet mellan teori och praktik [1-4], är tydligt inom hälso- och sjukvården, något som skapar motstånd till förändringar och leder till en låg grad av kritiskt och metodiskt tänkande. För en bra vård och ett gynnsamt omhändertagande av patienten är det viktigt att ett evidensbaserat tankesätt implementeras inom hälso- och sjukvården Evidensbaserad medicin i vården - angeläget men svårt Implementering av evidensbaserat forskningsresultat i den praktiska hälso- och sjukvården är inte sällan en svårhanterlig process men samtidigt en utmaning. Evidence Based Medicine (EBM) kräver förutom sin vetenskapliga grund (evidens) även en professionell styrning i planering och ett integrerat praktiskt genomförande i verksamheten (facilitation) för att bli effektiv. Eftersom ämnet är mångsidigt med varierande infallsvinklar förutsätts en djup förståelse i det praktiska fältet (kontext) om implementeringen ska lyckas. När man söker efter forskningsrön som på evidensbaserad grund kan bidra till utveckling av verksamheten medför emellertid det stora informationsflödet betydande problem. Antalet medicinska tidskrifter överstiger 5000 och det finns över 15 miljoner medicinska artiklar publicerade. Det finns därför inte någon möjlighet för en enskild sjukvårdsanställd att själv överblicka forskningen inom sitt kunskapsområde. Dessutom finns det beräkningar som talar för att endast % av det som publiceras idag kommer att ha ett bestående vetenskaplig värde [5] och bara 2 % av alla medicinska artiklar har både tillräcklig validitet och är omedelbart kliniskt användbara [6]. För att EBM skall kunna fungera som ett stöd till beslut i sjukvården krävs det, förutom kunskap om hur man systematiskt söker i vetenskapliga databaser, även att personalen har en positiv attityd till forskning och forskningsresultat. Denna kultur är idag inte särskilt utbredd inom svensk hälso- och sjukvård. EBM är därför inte alltid ett naturligt inslag i vårdens vardag. Ett sätt att övervinna detta hinder, och bidra till en positiv inställning till EBM, kan ske genom systematisk kommunikation mellan den teoretiska sidan och kliniska sjukvården. Denna insats jämte implementeringsmodeller baserade på hög evidens kan ge en lyckad implementering, givet att kontextens bemötande har positiv attityd gentemot nytänkande och vetenskapliga rön. Positiv kultur är grunden för positiv implementering av EBM Processen från ett teoretiskt tankesätt till praktisk handling går genom ett kritiskt tänkande och vetenskaplig läggning. Att ändra attityder i en positiv riktning hos läkare och sjuksköterskor visar sig ha en stor effekt vid implementering av EBM [7]. I strategin för att realisera detta mål är därför en strukturerad kommunikation den nödvändiga komponenten [1, 8-10]. En kommunikationsmodell bygger på att organisationen använder ett nätverk av informationsspridare, gärna med en förankring i den ordinarie verksamheten [10]. Detta nätverk, som får till uppgift att bana vägen för ett vetenskapligt tänk och har för avsikt att skapa intresse för EBM, bör ha en grundkunskap i vetenskaplig teori och metod. Förverkligandet av en sådan modell blir sannolikt mer fruktbar om samtliga yrkeskategorier involveras i nätverket. Vidare bör objektet, idén eller fenomenet som skall implementeras ha en vetenskaplig grund, baserad på resultat genererade ur studier med helst prospektiv design genomförda ur analytisk synvinkel. På så vis utökas sannolikheten för upptäckt av orsakssamband framför statistiska samband. Ytterligare kompletterande aspekt för en lyckad implementering är att engagera beslutfattare såväl som verksamhetsledningen [11]. Förståelsen och vetskapen om EBM som en långsiktig investering hos denna kategori underlättar resursallokeringen och kulturbildningen inför implementering av nya rön i verksamheten.
3 3 Teoretisk bakgrund Valet av metod och informationskanal inom en organisation kräver omsorg och kompetens. Woods et al aktualiserar behovet av information i form av välkänt kodade paradigm samtidigt som risken för brist på strukturerad kommunikation och svårigheten att fånga upp preciserad information i dagens primärvård förtydligas [12]. Strategisk kommunikation används i samverkan med tekniska, administrativa och ekonomiska styrmedel för att nå bestämt uppsatta mål [13]. Det finns flera teoretiska inriktningar med relevans för detta förankringsproblem och som verktyg för implementering. På kollektiv nivå är Diffusionsteorin [10] och på individnivå är Social learning theory [14] några av de mest inflytelserika teorierna. Diffusionsteorin (diffusion of innovation theory) [15] kan beskrivas som en innovationsprocess som kommuniceras genom olika kommunikationskanaler över tid mellan medlemmar av ett socialt system. Enligt denna teori är påverkansprocessen långsiktig. Forskningsinformation sprids inte endast via vetenskapliga artiklar eller forskningsrapporter. Inom kunskapssociologin och organisationsteorin diskuteras hur viktiga nätverken mellan forskare är, där de sinsemellan utbyter och förmedlar kunskap [16]. Ett sätt att använda sig av nätverk är att involvera innovatörer [10] som spridare av kunskap. Detta är välkänt inom sociologin och socialpsykologin, men det finns också studier inom sjukvården som använder sig av dessa begrepp [17]. Teorin bygger på antaganden om innovationens adoption från innovatörer till mindre benägna, i en avtagande skala [10, 18]. Self-efficacy, är ett viktigt begrepp i Social learning theory, och handlar om en persons uppfattning av sin egen möjlighet att nå olika mål, vare sig det stämmer överens med verkligheten eller inte (Bandura 1994). Denna uppfattning påverkar en persons motivation, val, tankar och förhållningssätt. En hög self-efficacy påverkar dessutom människors framtidstro och får personen att våga tro på sig själv och jobba hårdare för att nå dit. I den kognitiva processen där individen lär bl a genom att observera andras (modellers) beteende visar det sig att individen tar efter. Genom att bedöma den egna prestationen så kan också individen korrigera det egna beteendet dvs människor tar efter varandra [14, 18, 19]. PARIHS-modell Förvaltning av ovannämnda teorier bygger bl a på en etablerad implementeringsmodell Promoting action on research implementation in health services (PARIHS framework) som används internationellt [20, 21]. PARIHS-modellen visar på hur viktigt samspelet är mellan olika grundläggande faktorer för implementering av forskningsresultat i den kliniska verksamheten. I modellen beskrivs tre viktiga faktorer för att implementering ska kunna genomföras optimalt. Att det finns ett lämpligt system och erfarna och frivilliga innovatörer (facilitörer) för hjälp i förändringsprocessen (facilitation). Att evidensen (evidence) är vetenskapligt hållbar och stämmer väl med professionernas uppfattning och patientens behov. Att organisationen (context) har ett tydligt ledarskap, en positiv förändringsbenägenhet samt ett lämpligt system för uppföljning och återkoppling av resultat till verksamheten. PARIHS-modellen är ett försök att överbrygga gapet mellan teori och praktik utifrån det etablerade nämnda konceptet. Konceptet är dock under ständigt utveckling vilket förutsätter
4 4 innovativa idéer till förbättring och komplettering över tid. En viktig arena av betydelse i sammanhanget är den mottagande miljön och kulturen där forskningsresultat ska förvaltas i (kontexten). Förberedelsen i form av vetenskaplig utbildning och positiv attityd till forskningsresultat saknas helt eller delvis i modellen och ledningens inställning till forskning är inte optimal. Vidare baseras de flesta evidensbaserade forskningsresultat som ska implementeras på deskriptiv plattform [22-25]. Denna studie som vi ansöker finansiella resurser för och som är del av en doktorsavhandlingsplan har följande syften: Syfte Huvudsyfte Att utvärdera vilka faktorer som är av betydelse för implementeringsprocessen av EBM bland vårdpersonal. Delsyfte Sjuksköterskor, som den största målgruppen, kommer att analyseras specifikt i studien. Frågeställningar Kan en intervention baserad på kommunikationsvetenskap förändra personalens attityd till forskningsresultat och EBM? Vilka faktorer i kontexten kan förändra personalens attityd till forskningsresultat och EBM?
5 5 Material och metod Historik Samtliga anställda erbjöds att delta (N=1204). Av dessa ingick 70% i studien. Med strategisk kommunikation som en implementeringsmodell startades en målinriktad aktivitet för att skapa kännedom och intresse (positiv attityd) för forskning och utveckling bland all personal i den praktiska verksamheten. Denna insats utvärderades efter 7 år (short term). Ett förankringsverktyg i form av en kommunikationsplan konstruerades med bestämda kvantifierbara mål för att skapa kännedom om och intresse för forskning och utveckling samt en utvärderingsplan, togs fram. Den kommunikativa strategin bestod av innovation, kommunikationskanaler, tid och sociala system [1, 13, 15, 26]. Målet var att skapa kännedom och intresse för forskning och utveckling bland samtliga yrkeskategorier. De använda kommunikationskanalerna var, den muntliga, den skriftliga och den digitala. Den strategiska kommunikationsplanen (interventionen) riktades mot alla primärvårdens verksamheter. År 2007 startades en implementeringsprocess där innovatörer (facilitörerna) från den praktiska verksamheten bildade ett nätverk. Nätverkets huvudsakliga uppgift har varit att accelerera vårdpersonalens förmåga till forskningsattityd och förändring av arbetsmetoder inför implementering av EBM i verksamheter. Studiens design Frågeformulär Frågeformuläret består av 43 frågor.. Frågors konstruktion och operationalisering bygger på såväl litteraturgenomgång som forskarteamets erfarenheter. Forskarteamet har bestått av en kommunikationsstrateg, en allmänläkare, en kommunikationsexpert och en statistiker. Frågorna har haft både fasta svarsalternativ i form av kontinuerliga, nominala (tvågradig) och ordinala (flergradig) skalor. Dessa frågor har kompletterats med öppna frågor där deltagarna med egna ord beskrev hinder för och möjligheter till ändrad attityd för forskningstänket i den praktiska hälso- och sjukvården. Faktorer av betydelse vid implementeringsprocessen som ingår i formuläret: Bakgrundsvariabler Kön Ålder Yrkeskategori Anställningslängd Ledarskap (kontext) Primärvårdsområde (kontext) Forskningsmedvetenhet Kännedom om forskning (efter start av kohort) Intresse för forskning (efter start av kohort) Kommunikationskanaler Direkta kanaler Indirekta kanaler Muntliga kanaler
6 6 Skriftliga kanaler Digitala kanaler Praktisk tillämpning av forskningsintresse efter intervention (evidence) Har fått nya tankar och idéer Har startat alternativt ska starta forskningsprojekt Har ändrat eller velat ändra arbetsmetoder Innovatörernas inverkan vid attitydförändringen (facilitation) Hinder Organisationsförändringar (kontext) Studiepopulation Med hjälp av personnummer har individerna som har ingått vid båda studietillfällena (1997 resp. 2009) identifierats. Detta har blivit grunden till den longitudinella studien med en follow-up tid på 14 år (n=352). Studiens styrka (Power) Refererat till erhållna resultat från studie I [27] och II [28] har vi kunnat påvisa en signifikant ökad kännedom och intresse på över 60% för forskning och utveckling bland personal (kortsikt). Detta har blivit grunden för skattning av nödvändigt underlag för denna studie (effect size). Enligt detta konstaterande och med ett beta-fel om 0,10 och signifikansnivån=0,05 har vi behövt 194 individer för att kunna påvisa en signifikant 50% förväntad effekt genom insatt kommunikationsprocess. Studieunderlaget om 352 personer har därmed betraktats som acceptabelt i sammanhanget. Statistisk metod Validitet och reliabilitet Construct validity över frågorna om kommunikationskanaler genomförs med en explorativ faktoranalys [29]. Ortogonal faktor med Eigen värde >1.0 används för att förklara en total varians>0.60. Homogenitet mäts med Cronbachs alfa koefficient där värdet >0.70 söks för tillförlitligheten i ställda frågor i studien. Multivariatanalys av svar Den statistiska modellen i beräkning av prediktiva värden för personalens attityder skattar förutom relevanta variabler i studien (x-variabler), även tidsaspekten som en oberoende variabel i utvärderingsekvationen enligt följande: Skattning av nettoeffekt med µ som den förväntade effekten 0 xf ( x ) dx Genom att skatta denna integral uppnår vi en förväntad effekt av den strategiska kommunikationen. Slumpfunktionen kan bestå av flera variabler såsom ålder, tid, när processen startade, ledningens roll, innovatörernas inverkan, informationskanaler etc. I syfte att estimera nettoeffekten som en funktion av flera variabler kan en speciell Poisson regressionsmodell med en kontinuerlig funktion som utfall, introduceras. Denna modell blir grunden i den statistiska metoden i studien.
7 7 Forskningskultur Diff of innovation - innovation - kommunikationskanaler -tid - sociala system Primärvård Kommunikation Teoretisk plattform REVIDERINGSPROCESS Evidens Facilitation All personal ( N= 1400) - Kvantitativt - Kvalitativt Processutvärdering Kohort Intervention Evaluering Innovatörer INTERVENTION Kontext Implementering Effektutvärdering Evaluering IMPLEMENTERING Figur 1. En schematisk beskrivning av processen från intervention till implementering av forskningstänkandet. Etik Studien är godkänd av etikprövningsnämnden i Lund (dnr 2009/427). Preliminära resultat Totalt har 352 personer som fullföljt follow-up studien identifierats. Samtliga har besvarat frågeformuläret. Svaren har optiskt lästs i ett statistiskt program, SPSS. En komplett statistisk fil har skapats för analys.
8 8 Betydelse Den praktiska betydelsen kan sammanfattas enligt följande: En unik studie i både design (longitudinell) och genomförande inom svensk primärvård (14-års follow upp) vilken ger gediget underlag för modellering av EBMprocess inom verksamheten. Kunskap om forskningsförankring inom hälso- och sjukvården kan bana vägen för en förbättrad implementering av EBM. Analys av hinder och möjligheter vid förankring av forskning inom primärvården är av betydelse för framtida interventioner. En vetenskapligt förankrad modell skapas, där kommunikationsvetenskap spelar en central roll, för att implementera forskningsrön inom primärvården. Studiens resultat förtydligar sjuksköterskornas viktiga roll vid implementering av nya tankar och idéer inom hälso- och sjukvården. Underlag för politiskt beslut. Det stora underlaget jämte resultat av den långsiktiga effekten kan leda till en plattform för implementering av EBM, vilken är generaliserbar för hela hälso- och sjukvården i Sverige. Arbets- och tidsplan År 2011 Databearbetning och analys startar i januari och beräknas vara färdig i slutet av maj. Skrivning av en vetenskaplig artikel startar i maj och manus beräknas vara klart att skickas till vetenskaplig tidskrift i november. Kostnadsplan Äskar Lön* Enkäthantering (finansierat av Landstinget Halland) Etik ansökan (finansierat av Landstinget Halland) Internationell konferens Statistisk support Språkgranskning Summa *50%: /mån x 12 x 1,43 (landstinget koefficient för sociala avgifter, pension osv)
9 9 Beskrivning av en forskningsplan där den framlagda studien (IV) ingår som ett delarbete i en doktorsavhandling. Skapa kännedom & intresse för FoU Från idé till forskningsimplementering Forskningskulturens betydelse i verksamheten Långsiktig effekt av interventionen I II III Intervention IV Facilitörer Kontext Bivariat Bivariat Etnografi Multivariat Evidens Multivariat Multivariat Innehållsanalys Tid Kort sikt Lång sikt Figur 2. Schematisk beskrivning över processen från skapad kännedom och intresse för forskning till implementering av nya forskningsidéer och förändring av arbetsmetoder inom primärvården.
10 10 Referenser 1. McGrath, J., V. Lawrence, and W.S. Richardson, Making medical research clinically friendly: a communication based conceptual framework. Educ Health (Abingdon), (3): p De Maeseneer, J.M., et al., The need for research in primary care. Lancet, (9392): p Sanson Fisher, R.W., Diffusion of innovation theory for clinical change. Med J Aust, (6 Suppl): p. S Dopson, S., et al., No magic targets! Changing clinical practice to become more evidence based. Health Care Manage Rev, (3): p Nordenström, J., Evidensbaserad medicin i Sherlock Holmes fotspår. 4. uppl. ed. 2007, Stockholm: Karolinska Institutet University Press. 106 s. 6. Sackett, D.L., Evidence based medicine : how to practice and teach EBM. 2nd ed. 2000, New York: Churchill Livingstone. XIV, 261 s. 7. Francis, J.J., et al., Explaining the effects of an intervention designed to promote evidencebased diabetes care: a theory based process evaluation of a pragmatic cluster randomised controlled trial. Implement Sci, : p Weiss, C.H., Using social research in public policy making. 1977, Lexington, Mass.: Lexington Books. ix, 256 s. 9. Lee, T.T., Nurses' adoption of technology: application of Rogers' innovation diffusion model. Appl Nurs Res, (4): p Rogers, E.M., Diffusion of innovations. 5th ed. 2003, New York: Free Press. XXI, 551 s. 11. Grimshaw, J., et al., Toward evidence based quality improvement. Evidence (and its limitations) of the effectiveness of guideline dissemination and implementation strategies J Gen Intern Med, Suppl 2: p. S Wood, F., et al., Information in primary health care. Health Libr Rev, (4): p Windahl, S., J.T. Olson, and B. Signitzer, Using communication theory : an introduction to planned communication. 2nd. ed ed. 2008, London: Sage. 288 s. 14. Bandura, A., Social learning theory. 1977, Englewood Cliffs, N.J.,: Prentice Hall. VIII, 247 s. 15. Rogers, E.M., Lessons for guidelines from the diffusion of innovations. Jt Comm J Qual Improv, (7): p Russell, J., et al., Soft networks for bridging the gap between research and practice: illuminative evaluation of CHAIN. BMJ, (7449): p Berwick, D.M., Disseminating innovations in health care. JAMA, (15): p Grol, R.P., et al., Planning and studying improvement in patient care: the use of theoretical perspectives. Milbank Q, (1): p Godin, G., et al., Healthcare professionals' intentions and behaviours: A systematic review of studies based on social cognitive theories. Implement Sci, : p Kitson, A., G. Harvey, and B. McCormack, Enabling the implementation of evidence based practice: a conceptual framework. Qual Health Care, (3): p Rycroft Malone, J., Evidence informed practice: from individual to context. J Nurs Manag, (4): p Blackwood, B., Methodological issues in evaluating complex healthcare interventions. J Adv Nurs, (5): p Estabrooks, C.A., et al., Development and assessment of the Alberta Context Tool. BMC Health Serv Res, : p Greenhalgh, T., et al., Diffusion of innovations in service organizations: systematic review and recommendations. Milbank Q, (4): p Wallin, L. and A. Ehrenberg, Evidence based nursing views from the Swedish horizon. Worldviews Evid Based Nurs, (3): p
11 Tydén, T., The contribution of longitudinal studies for understanding science communication and research utilization. Science Communication, (5): p Mortenius, H., et al., Implementation of Research and Development in Primary Health Care by means of Strategic Communication a staff cohort study. (Submitted). 28. Mortenius, H., et al., The impact of strategic communication on primary healthcare staffs innovative attitudes to change daily routine, 7 year follow up study. (In manus). 29. Rattray, J. and M.C. Jones, Essential elements of questionnaire design and development. J Clin Nurs, (2): p
Tema 2 Implementering
Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden
Läs merCENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?
VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Evidens/Innovation)
Läs merImplementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?
Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Haugesund 26 september 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder
Läs merImplementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård
Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application
Läs merSjukvårdens processer och styrning
Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader
Läs merHur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?
Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Linda Sundberg Leg. psykolog Fil.dr Umeå universitet Inst. för klinisk vetenskap, Barnpsykiatri
Läs merSvensk sjuksköterskeförening om
FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad
Läs merVarför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?
Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513
Läs merCENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA?
HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Know-do gap Kunskap
Läs merImplementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet
Implementering Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet Vad är det vi talar om? Vad skall implementeras? Varför? Vem skall implementera? Diffusion = spridning Dissemination = avsiktliga
Läs merHur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010
Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Fil dr, leg sjg Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet 2013-04-26 1 Översikt
Läs merForskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.
Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.se Varför? Centrala begrepp Metoder för att stödja implementering
Läs merEvidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane
Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt
Läs merLeda implementering: Ny forskning och ett praktiskt verktyg
1 #Förbättringsarbete Leda implementering: Ny forskning och ett praktiskt verktyg Ett samarbetsprojekt med Procome gruppen Anne Richter Enheten för implementering och utvärdering Centrum för epidemiologi
Läs merVarför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:
Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might
Läs merVilken fortbildning är r effektiv?
Vilken fortbildning är r effektiv? Vad säger s forskningen? Gösta Eliasson 1 1. Vilka åtgärder kan förändra praxis? 2. Vilken metod är bäst? 3. Varför är det så svårt att förändra praxis? 2 Åtgärder som
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs mern Varför? n Centrala koncept n Implementeringsmetoder n Använda teori n Betydelsen av kontext n Summering
Implementering av forskningsresultat vad vet vi om det? Jönköping 15 november 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder Använda
Läs merMetodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.
Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Vilka metoder granskas? Hur granskas de? Finns det effektiva och evidensbaserade metoder? Jenny Rehnman jenny.rehnman@socialstyrelsen.se
Läs merFörändring, evidens och lärande
Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)
Läs merHur kan chefer träna färdigheter i implementering och ledarskap?
1 Hur kan chefer träna färdigheter i och ledarskap? Ett uppdrag från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2015-2016 Välkomna! Enheten för Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) ledarskap@sll.se
Läs merBöljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014
Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet
Läs merNYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD
NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD Lars Wallin, Henrietta Forsman, Anna Ehrenberg (Petter Gustavsson, Ann Rudman, Anne-Marie Boström, Jan Florin)
Läs merLyckad implementering; vad säger forskarna?
Observationell Experimentell 2018-01-19 Lyckad implementering; vad säger forskarna? Lydia Kwak, docent Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa Karolinska Institutet 1 Implementering
Läs merImplementering - möte forskning och praktik. Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna
Implementering - möte forskning och praktik Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.se n n n n n n n n n n Varför? Centrala begrepp Vad handlar implementering
Läs merSocial challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization
Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization Lina Nilsson, PhD i Tillämpad Hälsoteknik lina.nilsson@bth.se Så Lina, vem är du? Vad vet vi om implementeringen
Läs merImplementering av FaR från ord till handling
Implementering av FaR från ord till handling Matti Leijon, MPH, PhD Forskningskoordinator Centrum för primärvårdsforskning (CPF) Region Skåne & Lunds Universitet Malmö, Sverige Min bakgrund MPH, PhD, disputerade
Läs merFörbättringsarbete Framgångsfaktorer?
Förbättringsarbete Framgångsfaktorer? Michael Bergström Senior rådgivare, Handläggare Ledamot i Nationella ST-rådet Barnläkare Avdelningen för vård och omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Intresseorganisation
Läs merFrån Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt
Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt BBIC: process och utfall..? ASI-intervju: förhör eller relationsskapande möte? Individanpassad insats: KBT
Läs merEtt beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi vid behandling av kronisk smärta
Ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi vid behandling av kronisk smärta Utvärdering av implementeringsprocessen och behandlingsresultat Anne Söderlund, professor Akademin för hälsa, vård och välfärd,
Läs merIntroduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet
Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap
Läs merHur lyckas man med nya arbetssätt?
Hur lyckas man med nya arbetssätt? Henna Hasson, Forskare, Docent Karolinska Institutet Medical Management Centre (MMC) Chef, Enheten för implementering Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES)
Läs merPRAKTIKNÄRA FORSKNING OCH VETENSKAPLIGA KUNSKAPSLUCKOR
PRAKTIKNÄRA FORSKNING OCH VETENSKAPLIGA KUNSKAPSLUCKOR Varför är kunskapsluckorna viktiga? Synliggöra att vi inte vet. Peka på svaga områden/patientpopulationer Vad anser brukare och kliniker anser vara
Läs merB Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.
Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin
Läs merMultidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter
Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Kontaktsjuksköterskans roll vid MDK linn.rosell@skane.se Disposition: Genomförda delprojekt Kontaktsjuksköterskans roll Pågående
Läs merAtt Facilitera Implementering av Evidens: erfarenheter utifrån urininkontinens i äldreomsorg i fyra europeiska länder. A C Eldh
Att Facilitera Implementering av Evidens: erfarenheter utifrån urininkontinens i äldreomsorg i fyra europeiska länder A C Eldh 2014-05-08 1 Samarbete mellan University of Warwick [co-ordinator] University
Läs merSvensk sjuksköterskeförening om
OKTOBER 2013 Svensk sjuksköterskeförening om implementering Ny kunskap, grundad på såväl erfarenhet som forskning, medför att vård- och omsorgsverksamheten utvecklas. En förutsättning för att evidensbaserad
Läs merHur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten?
Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten? Linda Berg, Elisabeth Björk Brämberg, Margret Lepp, Eva Lidén, Irma Lindström, Helle
Läs merSwedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions
Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Bakgrund Ungdomar med långvariga sjukdomar behöver successivt förberedas inför övergången till vuxensjukvården och
Läs merAgneta Lantz 2014-01-23
Hur skapar vi optimala förutsättningar för ett lärandestyrt förbättringsarbete och en kvalitetsdriven verksamhetsutveckling i en värld full av utmaningar? Agneta Lantz 2014-01-23 Bakgrunden Det finns idag
Läs merImplementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation
Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat
Läs merBilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier
Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och
Läs merBemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande
Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens
Läs mern Varför? n Centrala koncept n Implementeringsstrategier n Använda teori n Betydelsen av kontext
Introduktion implementeringsforskning Vad och varför? 2013-03-18 Lars Wallin Högskolan Dalarna/Karolinska Institutet Varför? Centrala koncept Implementeringsstrategier Använda teori Betydelsen av kontext
Läs merAnpassning av evidensbaserade metoder och styrande dokument
1 Anpassning av evidensbaserade metoder och styrande dokument Mårten Åhström Enheten för implementering och utvärdering Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) Implementering.slso@sll.se folkhalsoguiden.se
Läs merStudiehandledning Kvantitativa metoder i socialt arbete
Göteborgs Universitet Institutionen för Social Arbete Torun Österberg Studiehandledning Kvantitativa metoder i socialt arbete UNDERVISNINGSFORMER Undervisningen kommer att baseras på föreläsningar, seminarier
Läs merForskningsfrågan besvarad men sen då? Hur nyttiggörs resultaten?
Forskningsfrågan besvarad men sen då? Hur nyttiggörs resultaten? Bättre kvalitetsregisterforskning 2014-05-21: Workshop III & IV Johan Thor, specialist i socialmedicin, MPH, Med.dr. Vinnvård Fellow of
Läs merUtveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården. Vitalis 21 maj
Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården Vitalis 21 maj Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården Ylva Trolle Lagerros, Överläkare, Överviktscentrum,
Läs merStudiehandledning. Evidens och implementering i hälso- och sjukvård, 15 högskolepoäng MASTERPROGRAMMET I KLINISK MEDICINSK VETENSKAP.
Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle (NVS) MASTERPROGRAMMET I KLINISK MEDICINSK VETENSKAP Evidens och implementering i hälso- och sjukvård, 15 högskolepoäng Studiehandledning Vårterminen
Läs merUtbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management
Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och 4HM17 Inrättad av Rektor 2016-05-10 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4HM17 1.2. Programmets
Läs merIntroduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin
Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling av Åsa Muntlin Vad är kvalitet? Värde, egenskap, sort Kvalitet förknippas som något positivt och önskvärt En definition av vårdkvalitet Att fullt ut svara mot
Läs merSAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management
SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.
Läs merKriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument
Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument Evidens för instrument kan mätas med liknande kriterier som vid mätning av evidens för interventioner 1. Nedan finns en sammanfattning
Läs merHur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?
Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan? Val av metod och stickprovsdimensionering Registercentrum Norr http://www.registercentrumnorr.vll.se/ statistik.rcnorr@vll.se 11 Oktober, 2018 1 / 52 Det
Läs merWebbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511
Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för
Läs merUtvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 11 18/11 2007
Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 11 18/11 2007 Curomed Utbildning AB 1 Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 9-18/11 2007 Kursgivare: Bo Freyschuss, MD, Överläkare,
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merEvidensbaserad praktik (EBP)
Evidensbaserad praktik (EBP) Vad är det? Hur gör man? Varför behövs det på operation? Ann-Christin von Vogelsang Vad är EBP? EBP Ett förhållningssätt; en vilja att tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga
Läs merNyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009. Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!.
Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009 Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!. Inledning Studiecirklarna som avslutades på FoU- Nordväst i februari 2009 syftade
Läs merARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap, Sjukgymnastik 2012 ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1 Sammanställt av: Bring/Anens/Urell/Vahlberg 2008/2009/2012 Vetenskapsmetodik
Läs merProfessionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013
Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar Stockholm 18 juni 2013 Michael Bergström Sektionen för hälso- och sjukvård Avd för vård och omsorg Som det är Det finns en tråd du följer
Läs merMedtech4Health. Teknikens roll i dagens och framtidens hälso-, sjukvård och omsorg. Ett strategisk forsknings- och innovationsprogram
Medtech4Health Teknikens roll i dagens och framtidens hälso-, sjukvård och omsorg Ett strategisk forsknings- och innovationsprogram 2016-01-11 Henrik Mindedal, MedTech West MED STÖD FRÅN Vision Medicinteknisk
Läs merEvidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Läs merDigitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE
Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE CEPI konferens 14 mars 2018 Lund Katarina Grim, doktorand Petra Svedberg, Professor i Omvårdnad Varför delat beslutsfattande? Investera
Läs merLeda implementering vilka beteenden ökar chanserna för att lyckas?
Leda implementering vilka beteenden ökar chanserna för att lyckas? Implementering av nya arbetsmetoder innefattar en process där medarbetare förändrar sitt arbetssätt i linje med den nya metoden (Grimshaw
Läs merEvidensbaserad praktik
Evidensbaserad praktik Peter Lindqvist 075-247 38 59 2013-10-29 Evidensbaserad praktik Den evidensbaserade praktik modellen Systematisk uppföljning Implementering Evidensbaserad praktik i hälso- och sjukvård
Läs merTURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner
TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY Tord Forsner En enkel ekvation? information=implementering information+utbildning+resurser=implementering Hur sprider vi
Läs merKursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod
Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring
Läs merEvidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa
Evidensbaserad praktik 2016 04 23 Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad medicin EBM David Sackett läkare vid McMaster University
Läs merPedagogisk plattform LÄRCENTRUM
Pedagogisk plattform LÄRCENTRUM växa + utvecklas = kompetensutveckling PEDAGOGISK Därför behövs en pedagogisk plattform (SBAR: Situation) Lärcentrum med tillhörande Kliniskt Tränings Centrum (KTC) är en
Läs merMorten Sager Fil Dr och lektor i vetenskapsteori Koordinator för masterprogrammet i evidensbasering.
Morten Sager Fil Dr och lektor i vetenskapsteori Koordinator för masterprogrammet i evidensbasering Programmet 8-9 9-9.15 9.15-9.50 9.55-10.30 10.30-11 11-12.30 Morten Sager om Evidensrörelsen i stort
Läs merTillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare. Susanne Gustavsson
Tillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare Susanne Gustavsson Vägen dit. Mariestad Lidköping Skövde Falköping Förbättringskunskap (Batalden & Stoltz, 1993) Stärka patientens ställning i vården
Läs merForskarutbildningen i Beteendevetenskapliga
Umeå universitet Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap KURSPLAN Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga mätningar Baskurs: 37,5 hp Moment 1: Introduktion till beteendevetenskapliga mätningar,
Läs merMetoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön
Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Marie Elf Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) samt Forum för vårdbyggnads höstkonferens 2011 Marie Elf mel@du.se
Läs merPedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon
Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska
Läs merHur arbetar man kunskapsbaserat?
Hur arbetar man kunskapsbaserat? Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Hans Rutberg Professor/Överläkare Institutionen för Medicin
Läs merSpridning och implementering
Spridning och implementering Spridning och implementering Spridningsprocessen Nyckelbegrepp Diskussion Exempel Professionell kunskap Att förbättra system! Förbättringskunskap Ämneskunskap Personliga färdigheter
Läs merDEPLYFTET. implementering av SFBUPs riktlinje Depression. Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP
DEPLYFTET implementering av SFBUPs riktlinje Depression Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP Depression hos unga Drabbar årligen ca 6% av tonåringar (Olsson 1997) Ger störst funktionsnedsättning
Läs merBilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier
Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2016 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och
Läs merFöredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se
Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number
Läs merEVIDENSBASERAD PRAKTIK I PRAKTIKEN
EVIDENSBASERAD PRAKTIK I PRAKTIKEN Lars Oscarsson, Örebro universitet Bakgrund: Evidensbaserad praktik/medicin (EBP/M) = randomiserade effektstudier!! Socialt arbete = jazzmusik och rituella danser - det
Läs merHur förbättrar man nutritionsrutiner inom äldreomsorgen
Hur förbättrar man nutritionsrutiner inom äldreomsorgen Rapport från ett implementeringsprojekt Johanna Törmä Leg. dietist, Med dr. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Implementering av nutritionsriktlinjerna
Läs merVEM STYR OCH VEM ÄR DELAKTIG NÄR NYA IT-LÖSNINGAR SJÖSÄTTS I VÅRDEN?
VEM STYR OCH VEM ÄR DELAKTIG NÄR NYA IT-LÖSNINGAR SJÖSÄTTS I VÅRDEN? Införandet av IT-system inom vården, som skulle effektivisera arbetet och öka patientens delaktighet, drar ofta ut på tiden eller blir
Läs merSocionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget
Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta
Läs merSTATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING
STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING Teori UPPLÄGG Gemensam diskussion Individuella frågor Efter detta pass hoppas jag att: ni ska veta vad man ska tänka på vilka verktyg som finns vilket stöd
Läs merför att komma fram till resultat och slutsatser
för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk
Läs merAllmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng
Kursplan Utbildning på forskarnivå Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng General Scientific Methods in Medical Science (15 credits) 1. Kurskod70ME057 Allmänvetenskaplig
Läs merBegreppet evidens. Den epistemologiska världskartan. Definitioner Evidens. Epistemologi. Kunskapsformer och evidens. Evidens
Definitioner Evidens Begreppet evidens Helena Rosén Ordet evidens kommer från latinets evidentia som betyder tydlighet men som i detta sammanhang kan översättas med bevis om (eller vetenskapligt stöd för)
Läs merUtbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap
Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovet 4FH17 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4FH17 1.2.
Läs merThe Use of Laboratory Analyses in Sweden
The Use of Laboratory Analyses in Sweden Quality and Cost- Effectiveness in Test Utilization Mirja Mindemark Introduktion Laboratorieanalyser används rutinmässigt Kostnaderna ökar Urskiljbara kostnader
Läs mer2/4/2019. Jag har 20 års erfarenhet. Jag har själv sett att det här fungerar. FOU ELLER UOF HUR HÄNGER DET IHOP? HUR HÄNGER DET IHOP?
FOU ELLER UOF HUR HÄNGER DET IHOP? FOU ELLER UOF HUR HÄNGER DET IHOP? 4 FEBRUARI 2019 Ulrica von Thiele Schwarz 1,2 1 Mälardalens högskola 2.Procome, Medical Management Centre, Karolinska Institutet, Sweden
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Läs merPsykologen som ledare
Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se Psykologen som ledare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Lärare Examination
Läs merPsykisk hälsa i primärvård
Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen
Läs merBeslut på bättre grund.
Beslut på bättre grund. Kunskapskällor i evidensbaserad praktik - Systematisk uppföljning en grund för kunskapsutveckling och evidensbaserad praktik Lycksele 20 november 2014 Anneli.jaderland@skl.se Kunskapsutveckling
Läs merHur bygger man en framgångsrik forskargrupp och ett forskningsprogram
Hur bygger man en framgångsrik forskargrupp och ett forskningsprogram Ingalill Rahm Hallberg, RN, FEANS, FAAN Professor, Lund University vicerektor Vårdalinstitutet 2012-12-09 Erfarenheter från olika uppdrag
Läs merEn vetenskaplig utvärdering av ett landstings satsning på kvalitet och förbättringsarbete
"There's always room for improvement you know it's the biggest room in the house. Louise Heath Leber Kvalitetsutveckling och förbättringsarbete i hälso- och sjukvården: Erfarenheter från ett svenskt landsting
Läs merTermin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination
Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder
Läs merKompetens i hälsoinformatik. Jan florin
Kompetens i hälsoinformatik Jan florin jfl@du.se Informatik: en kärnkompetens All health professionals should be educated to deliver patient centered care, as members of an interdisciplinary team, emphazising:
Läs merTHE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON
Läs mer