Klinisk psykologi. Kapitel 20

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klinisk psykologi. Kapitel 20"

Transkript

1 Kapitel 20 Klinisk psykologi Erik är 27 år, tystlåten och blyg. Han är intresserad av bilar och motorer, och brukar ägna timmar i garaget och mecka med sin gamla Ford. När han inte meckar med bilen så gillar han att dricka öl och titta på fotboll. Men Erik är inte bara Erik. Ibland förändras hans personlighet och han blir Qlas, en social hipsterkille som hänger runt på klubbar, raggar tjejer och är intresserad av mode och design. Till skillnad från Erik är Qlas inte det minsta blyg, snarare tvärtom. Qlas har lätt för att prata med främlingar, och hamnar ofta i centrum på fester och i andra sociala sammanhang. Förutom Qlas har Erik fyra andra personligheter: Ronny, som är hårdrockare och dyrkar satan. Vilma, som är fyra år och gillar glass och katter. Sally som är en sjuttonårig tjej med drogproblem och Bengt, som är mycket aggressiv och har begått flera våldsbrott. Eriks olika personligheter känner till varandra, och blir ofta irriterade på vad de andra personligheterna ställer till med. Diana hänger mycket på facebook. Hon brukar kolla facebook ungefär fem gånger varje timme, för att se om någon av hennes vänner skrivit något, eller om någon gillat hennes status. Diana lägger ofta upp bilder på sig själv, sin kille John och deras femårige son Benny. Hon skriver alltid uppdateringar om vad hon och familjen gör. Så gott som alltid, vad hon än håller på med, funderar hon på hur hon ska formulera en bra status om det. Varje gång hon loggar in får hon hjärtklappning, och känner sig alldeles uppspelt på ett speciellt sätt. Om hon inte har möjlighet att logga in på facebook mår Diana mycket dåligt, känner ångest och börjar kallsvettas. John tycker ofta att Diana går för långt i sina statusar, till exempel när hon skrev mycket om att Benny kissade i sängen på nätterna. Diana kan själv hålla med, både om att facebook tar för mycket tid, och om att hon lämnar ut för mycket personligt. Men när hon loggar in och känner det där speciella suget är det nästan omöjligt att låta bli. Jerry är trevlig och lätt att tycka om. Han ställer sig ofta i centrum och pratar vitt och brett om coola grejer som han varit med om. Men bakom den älskvärda fasaden döljer sig en mörkare sida. I smyg spelar Jerry ut sina vänner och bekanta mot varandra, för att själv dra fördelar av konflikterna. Till exempel fick han sin kompis Jenny att anklaga sin kille för att ha tagit pengar ur hennes plånbok, pengar som det egentligen var Jerry som tagit. Just nu är Jerry ihop med en tjej som heter Emma. De har precis förlovat sig, och planerar ett sagobröllop i sommar, som Jerry har lovat att finansiera med pengar från ett framgångsrikt affärsprojekt han har på gång. Vad Emma inte känner till är att Jerry har ett 20 Klinisk psykologi 351

2 hemligt förhållande med hennes lillasyster Therese, och dessutom har haft en sexuell relation med hennes mamma Siv. Jerry har lätt för att bli väldigt arg, och brukar misshandla Emma. Men efteråt, när han visar sig ångerfull, blir han alltid förlåten. Jerry är ju så trevlig för det mesta. En kille man litar på, en sån som det är svårt att inte gilla. Vem är frisk och vem är sjuk? Det är ingen enkel sak att avgränsa psykiska sjukdomar. Samhällets normer och värderingar har avgörande betydelse för vem som betraktas som normal och vem som uppfattas (och uppfattar sig själv) som psykiskt sjuk eller avvikande. Så sent som 1979 blev homosexualitet till exempel avskaffat som en psykisk sjukdom i Sverige, och 2008 valde man att även avskaffa diagnoserna transvestitism, sadomasochism och fetischism. När våra normer och värderingar förändras, förändras också vår syn på psykiska sjukdomar. Å andra sidan uppfattas några av de allvarligare psykiska sjukdomarna, t.ex. schizofreni, som en avvikelse i alla samhällen. Vad skulle du själv säga om Erik, Diana och Jerry i exemplen ovan? Att Erik har någon form av psykisk sjukdom skulle nog de flesta hålla med om, men hur är det med den facebookberoende Diana och den lömske Jerry? Om Diana, som inte kan hålla sig borta från facebook, har en psykisk störning är inte självklart. Internetberoende är inte en allmänt erkänd diagnos i dag, men flera forskare och psykiatriker anser att det borde bli det. Om man med dagens terminologi vill se Dianas beteende som en psykisk störning skulle man eventuellt kunna ge henne diagnosen impulskontrollstörning, som innebär att man har svårt att kontrollera impulser av olika slag. Oftast handlar det om sexuella och aggressiva impulser, eller impulser att dricka alkohol eller knarka, men diagnosen går också att ge till personer med andra former av missbruk. I slutändan är det inte självklart att man bör se Diana som psykiskt störd över huvud taget, och om man väljer att göra det så är det inte heller självklart vilken diagnos hon ska få. Jerrys beteende är ett typiskt exempel på något som kallas psykopati. Det innebär att man har nedsatt förmåga till empati och medlidande, att man inte låter sig påverkas av samhällets normer samt att man ofta är väldigt självcentrerad och självgod. Diagnosen psykopati är inte officiellt erkänd, men används ofta inofficiellt inom till exempel rättspsykiatrin. Diagnosen ställs idag med hjälp av en checklista, där man får diagnosen om man stämmer in på tillräckligt många påståenden. Men var går egentligen gränsen för när man är psykopat? I alla tider har vanliga människor manipulerat varandra, slagits, vänsterprasslat och ljugit. Att bete sig omoraliskt är inte detsamma som att vara psykiskt störd, men det manipulativa och egoistiska beteendet kan hos vissa personer ta sig extrema former. Frågan om vad som är friskt och vad som är sjukt är intressant, och säger alltid något om vilka värderingar som råder i det samhälle vi lever i. Att Erik med sina många personligheter är psykiskt sjuk är kanske uppenbart, och han skulle få den mycket ovanliga diagnosen dissociativ identitetsstörning (även kallad multipel personlighetsstörning eller personlighetsklyvning). Här är frågan snarare vad hans olika personligheter beror på. Diagnosen brukar förklaras, utifrån psykodynamisk teori, med att patienten antar olika identiteter för att skydda sig mot extremt traumatiska minnen, men detta är inte ett helt okontroversiellt synsätt. Vissa hävdar att denna mycket ovanliga störning egentligen inte finns, och att patienter som egentligen har annan problematik fejkar personligheterna. Andra menar att störningen är en effekt av felaktig terapi eller medicinering, snarare än traumatiska upplevelser. Ett svenskt exempel på dissociativ identitetsstörning är Thomas Quick, som under 1990-talet 352 Psykologins vägar

3 dömdes för ett antal mord, och som erkänt över 30 mord. Dock är det starkt ifrågasatt både om Quick begått dessa mord, och om han har denna störning. Sammanfattningsvis visar dessa exempel att det sällan är självklart vad som är friskt och vad som är sjukt när man pratar om mänskligt beteende. När man definierat något som sjukt så är det inte heller självklart vad det sjukliga beteendet beror på och hur det bäst kan klassificeras och förklaras. Den psykiatriska diagnostikens värld är ett spännande område, som sätter fingret på många intressanta frågor, både kring människans psyke och om samhället vi lever i. Hur ställer man en diagnos? En psykiatrisk diagnos ställs med hjälp av en lista med kriterier. Den som ställer diagnosen (en psykolog eller en läkare) gör en bedömning av vilka kriterier som patienten uppfyller, och om ett visst antal kriterier anses uppfyllda ställs diagnosen. För att det inte ska vara godtyckligt vilka kriterier som gäller för vilka diagnoser, och för att få ett enhetligt internationellt system, har man sammanställt alla diagnoser i så kallade diagnosmanualer. Parallellt används två diagnosmanualer världen över, DSM-IV och ICD-10. ICD-10 (International Classification of Diseases, Injuries and Causes of Death) är en internationell diagnosmanual som inte bara innehåller psykatriska diagnoser, utan omfattar alla typer av sjukdomar. Manualen ges ut av WHO, Världshälsoorganisationen, och används över hela världen. Siffran 10 betyder att det är den tionde versionen. DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) är en amerikansk manual (ges ut av APA, American Psychiatric Association) som enbart innehåller psykiatriska diagnoser. Som namnet antyder är DSM-IV den fjärde versionen, men en femte (DSM-V) är under arbete och planeras släppas I Sverige är ICD-10 den officiella diagnosmanualen, men många som arbetar inom den svenska psykiatrin föredrar att använda DSM-IV. Eftersom ICD-10 är det officiella svenska systemet har Socialstyrelsen utformat ett speciellt översättningssystem, så att en diagnos som är ställd med DSM-IV kan översättas till ICD-10. Den läkare eller psykolog som ställer diagnosen träffar patienten, som får besvara en mängd frågor om sitt liv och beteende. Frågorna är baserade på kriterierna för den diagnos man misstänker. Utifrån patientens svar görs sedan en bedömning av vilka kriterier som patienten anses uppfylla. WHO:s diagnoslista ICD-10 F00 09 F10 19 F20 29 Organiska (inkl. symptomatiska) psykiska störningar. Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkohol eller andra psykoaktiva substanser Schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom F30 39 Förstämningssyndrom F40 49 F50 59 F60 69 Neurotiska, stressrelaterade tillstånd och tillstånd med nervöst betingade kroppsliga symptom Beteendestörningar förenade med fysiologiska rubbningar och fysiska faktorer Personlighetsstörningar och beteendestörningar hos vuxna F70 79 Mental retardering (sinnesslöhet) F80 89 Störningar av psykisk utveckling F90 98 F99 Beteendestörningar och emotionella störningar med debut vanligen under barndom och ungdomstid Ospecificerade psykiska sjukdomar och störningar Ill WHO ICD-10 (WHO:s internationella klassifikationslista nr. 10). 20 Klinisk psykologi 353

4 För diagnosen adhd finns till exempel sammanlagt 18 kriterier i DSM-IV. Kriterierna är uppdelade i kategorierna ouppmärksamhet (9 kriterier), hyperaktivitet (6 kriterier) och impulsivitet (3 kriterier). För att få diagnosen krävs att man antingen uppfyller minst sex av kriterierna för ouppmärksamhet eller minst sex av kriterierna för hyperaktivitet och impulsivitet. Kriterierna måste ha varit uppfyllda i minst sex månader, och de måste ha varit uppfyllda i så hög grad att de orsakat problem för patienten. Dessutom krävs att vissa symptom funnits från sju års ålder och att symptomen orsakat märkbara svårigheter på minst två områden i patientens liv. Alltså att patienten har uppenbara och påtagliga problem, orsakade av sina symptom, på minst två områden, till exempel både i skolan och hemma. Att få en diagnos är alltså inte helt lätt, och man kan ha många drag av en viss diagnos utan att för den skull uppfylla alla kriterier. Samtidigt hävdar många att vissa diagnoser, till exempel adhd, ställs för ofta, och att det förekommer en så kallad överdiagnostisering. Syftet med diagnosmanualerna är att få en enhetlig och systematisk metod att ställa psykiatriska diagnoser, men kriterier är i viss mån ett trubbigt instrument för att göra detta. Ett utrymme för godtycklighet finns, både när man bestämmer vilka kriterier som gäller för en viss diagnos, och när olika läkare och psykologer sedan avgör vilka patienter som uppfyller vilka kriterier. Psykiska problem vad beror de på? Vad är egentligen orsaken till att folk drabbas av psykisk sjukdom och annan psykiatrisk problematik? Den psykologiska vetenskapen rymmer flera olika förklaringsmodeller, och beroende på vilket perspektiv man förespråkar kan samma problem förklaras på vitt skilda sätt. Ibland är det bara en fråga om att använda olika ord för att säga ungefär samma sak, men ibland kan olika perspektiv leda till att samma psykiatriska diagnos förstås på helt olika sätt. Att det finns olika syn på vad som orsakar problemen medför också att det finns olika syn på hur de bör lösas. Idag finns till exempel flera konkurrerande terapimetoder för att behandla psykiska problem. Vilken av metoderna som är bäst är något av en het potatis i dagens samhällsdebatt. Psykodynamiska förklaringar Sigmund Freud, som lade grunden för det psykodynamiska synsättet, hävdade att i stort sett all psykisk problematik orsakas av olösta konfliker och traumatiska upplevelser i barndomen, som patienten inte bearbetat tillräckligt mycket. De olösta konflikterna trängs bort till det undermedvetna, men påverkar ändå patienten genom att till exempel orsaka de psykiska symptomen. Lösningen på problemet blir då en långvarig och djupgående samtalsterapi, där obehandlade konfliker lyfts upp till En psykolog är en person som arbetar både med att behandla psykiska störningar, med att hjälpa personer som har olika problem kopplade till psykologi samt med frågor som rör psykologi i vardags- och yrkeslivet. För att bli psykolog krävs att man läser en psykologutbildning på minst fem år samt gör ett års praktik efter sin examen. En psykiater eller psykiatriker är en läkare med fokus på psykiatri. Till skillnad från psykologen så har psykiatern rätt att skriva ut olika typer av medicin, s.k. psykofarmaka, till sina patienter. För att bli psykiater krävs att man genomgår en läkarutbildning och sedan specialiserar sig inom psykiatri. 354 Psykologins vägar

5 det medvetna och bearbetas. Genom att lösa de omedvetna konflikterna befrias patienten från själva orsaken till problemen, och symptomen upphör. Freud använde begreppet neuroser för psykisk problematik som har sin grund i omedvetna konflikter. Detta till skillnad från psykoser, en term som användes för mer uppenbara psykiska sjukdomar, där verkligheten uppfattas helt annorlunda och hallucinationer och vanföreställningar är typiska symptom. Som neuroser betraktas till exempel problem som har att göra med ångest, fobier eller tvångshandlingar samt vissa personlighetsstörningar. Typiska exempel på psykoser är schizofreni, paranoid psykos och psykoser i samband med förlossning eller droganvändning. Idag används termen neuros främst bland psykodynamiskt orienterade psykologer, medan termen psykos är allmänt förekommande. Inom psykodynamisk psykologi görs en skillnad mellan karaktärsneuroser och symptomneuroser. Med karaktärsneuroser syftar man på problem som genomgående präglar hela personens sätt att vara, och kan jämföras med personlighetsstörningar. Begreppet symptomneuroser syftar på ofrivilliga beteenden som inte är en del av patientens egentliga personlighet, till exempel tvångsmässiga beteenden och fobier. Neurosens funktion är, enligt psykodynamisk teori, att skydda patienten från ångest, genom att se till att den ångestladdade konflikt som hotar att skapa ångest fortsätter att vara omedveten. Ett exempel skulle vara en person som har en omedveten inre fascination för kaos och smuts, som grundats i det Freud kallar den anala fasen (se kapitel 4). För att skydda sig mot det hot som fascinationen utgör utvecklar personen istället ett överdrivet kontrollerande och pedantiskt beteende, som kanske ställer till vissa problem men som samtidigt håller ångesten borta. Den psykodynamiska litteraturen beskriver många olika karaktärsneuroser. Ett typiskt exempel är den antiaggressiva karaktären, som håller sin starka ångest i schack genom att utveckla en starkt aggressionshämmad personlighet. Personer med denna neuros biter ihop och sväljer motgångar som skulle få andra människor att bli förbannade. Ibland brister dock skyddet och ångesten bryter igenom. Då kan den antiaggressive bli orimligt arg, rentav rasande. Den histrioniska karaktären (Freud använde termen hysterisk, som idag anses missvisande) är överdrivet känslosam, uppmärksamhetskrävande, labil och ibland sexuellt utmanande. Denna störning skiljer sig en aning mellan könen. En kvinna med histrionisk karaktär kan lätt uppfattas som en drama queen eller en femme fatale, medan män ser sig som casanovor, ständigt på jakt efter nya partners. Personer med tvångsneurotisk karaktär söker skydda sig mot smuts och kaos genom att bli överdrivet ordentliga och kontrollerade. Den tvångsneurotiske är rädd för sina egna känslor, och skyddar sig från denna rädsla genom ett överdrivet kontrollbehov och ett fokus på förnuft framför känslor. Det patienten har att vinna på att utveckla sin neuros, det vill säga att man slipper ångest, kallas för primärvinst. Förutom primärvinsten kan en neuros också ge andra fördelar. Omgivningen kanske tar extra hänsyn, tröstar eller hjälper till med saker som den neurotiske inte klarar av. Dessa fördelar kallar man inom psykodynamisk teori för sekundärvinst. Socialpsykologiska förklaringar Inom socialpsykologin läggs fokus på relationen till andra människor, och hur dessa påverkar den psykiska problematiken. Samhällets och familjens roll används som förklaring till att sjukdomar och störningar uppkommer. Ensamhet, arbetslöshet, mobbing eller svårigheter i kommunikationen med andra är det som betonas när man förklarar varför människor drabbas av psykisk problematik. Fokus läggs också på den roll som patienten har i sitt vardagliga liv. Har patienten till exempel rollen av den som alltid ställer upp, 20 Klinisk psykologi 355

6 Även om orden psykos och neuros förknippas med Sigmund Freud, så var det inte han som lanserade dem. Begreppet neuros myntades av den skotske läkaren William Cullen ( ) som en beteckning på nervösa besvär av olika slag. Ordet psykos lanserades 1845 av den öster rikiske läkaren Ernst von Feuchtersleben ( ), och syftade på abnorma psykiska sjuk domar med påverkan på hela personligheten. Tidigt ansågs neuroser bero på sjuka nerver. Psykoser däremot ansågs bero på sjukdomar i psyket som inte hade en kroppslig orsak, alltså rent själsliga sjukdomar. Detta synsätt skiljer sig från Freuds, som såg neuroser som problem med rötter i olösta konfliker och psykoser som problem med en konflikt mellan jaget och omvärlden. hjälper andra och som alltid finns till hands när det uppstår problem? En sådan roll kan bidra till att patienten har svårt att motsvara förväntningar, både från sig själv och från omgivningen. När patienten inte lever upp till det den föresatt sig kan den bli besviken på sig själv och börja må dåligt. När patienten mår dåligt söker hon sig bort från omgivningen och drar sig undan. Eftersom det är viktigt för oss människor att ha ett bra socialt stöd från folk omkring oss som vi tycker om, så riskerar det undanglidande beteendet att göra så att patienten mår ännu sämre på grund av sin ensamhet. För att förbättra den psykiska hälsan är det viktiga, utifrån socialpsykologisk teori, att tidigt bryta sjukdomsmönstret så att patienten kan stanna kvar i sitt sociala sammanhang, och inte lyftas bort till en främmande miljö. Istället fokuserar man på att hjälpa personen att klara av vardagen utifrån sina förutsättningar. En viktig term är sjukroll, alltså den speciella roll man får just i egenskap av patient/ psykiskt sjuk. En central faktor för att uppnå en förbättrad psykisk hälsa är att patienten inte fastnar i denna sjukroll, utan också bejakar andra roller och andra delar av sin personliget. Detta för att kunna få tillbaka kontrollen över sitt liv och komma bort från de problem som orsakas av att man identifierar sig för mycket med sin psykiska problematik. Biologiska förklaringar Man kan också lägga fokus på hur psykiska sjukdomstillstånd och andra problem hänger samman med fysiska tillstånd i till exempel hjärnan. En psykisk sjukdom kan då förklaras som en rubbning i balansen av en signalsubstans, och en personlighetsstörning ses i första hand som en form av hjärnskada. Biologiskt inriktade forskare undersöker också genernas roll för olika psykiatriska tillstånd. Tvillingstudier är då en viktig metod för att ta reda på i hur hög grad olika problem är ärftliga eller orsakade av miljöfaktorer. Exempel på behandlingsmetoder är mediciner, t.ex. antidepressiva och ångestdämpande, men det innebär inte att behandlare, t.ex. psykiatrer med biologisk inriktning förnekar värdet av olika former av samtalsterapi. Vanligtvis kombinerar man de två behandlingsmetoderna, eftersom man sett att det ger bäst resultat. Beteendepsykologiska förklaringar Det beteendepsykologiska perspektivet har sin grund i behaviorismens tankar. Psykiska problem ses här främst som en slags felinlärda beteenden, som går att bota genom att lära om. Om en person har en fobi för till exem pel sälar så förklaras detta bäst med att personen vid något tillfälle blivit skrämd av en säl, och därför lärt sig att förknippa sälar med skräck. Detta kan då läras om i en terapi 356 Psykologins vägar

7 där man försiktigt får närma sig sälar i trygga sammanhang. Andra problem kan till exempel förklaras med att beteenden som får den drabbade att må dåligt på olika sätt belönats. Det centrala för en beteendeinriktad psykolog är att bryta beteenden som är dåliga, för att på så sätt få patienten att må bättre. Sårbarhetsmodellen Vill man få en helhetsbild av hur psykisk problematik uppstår är de flesta inom psykiatrin idag överens om att man måste väga samman olika förklaringar. Sårbarhetsmodellen (kalllas också stress-sårbarhetsmodellen) är en förklaringsmodell som betonar hur olika orsaker tillsammans kan göra att en psykisk sjukdom uppstår. Utgångspunkten är amerikanen Joseph Zubins ( ) och Bonnie Springs vulnerabilitetsmodell från 1977, som beskriver hur schizofreni uppkommer. Denna teori har sedan utvecklats och utvidgats för att kunna beskriva hur olika faktorer samspelar även när det gäller andra typer av psykisk ohälsa. I grunden har varje person olika stor sårbarhet, det vill säga olika stor medfödd känslighet för psykisk sjukdom. Under livet utsätts vi sedan i olika hög grad för olika påfrestningar, och tillsammans med den ursprungliga sårbarheten kan påfrestningarna få sjukdomen att bryta igenom. Vissa personer kanske föds med en stor genetisk sårbarhet för till exempel depression, och då krävs ganska lite yttre stress för att personen ska bli deprimerad. Andra personer kanske har en mindre genetisk sårbarhet, men drabbas ändå av depression om omständigheterna i livet varit tillräckligt svåra. Sårbarhetsmodellen tar här hänsyn både till biologiskt arv, till olika faktorer som format individen i uppväxten, till sociala och Stress Mycket stress och låg sårbarhet kan utlösa psykos Psykos Icke-psykos Hög sårbarhet och lite stress kan utlösa psykos Sårbarhet Ill Sårbarhet-stressmodellen. Modellen utvecklades ursprungligen för att förstå sjukdomar med psykotiska symptom, men den kan användas på de flesta psykiska sjukdomar. 20 Klinisk psykologi 357

8 kulturella omständigheter som till exempel socialt nätverk och normer inom familjen, samt till för tillfället aktuella livshändelser. Olika psykiska problem Före 1700-talet ansågs personer med psykiska sjukdomar vara besatta av djävulen eller onda andar och i bästa fall fick de asyl av kyrkan. Men under 1700-talet och upplysningstiden började man att betrakta de psykiska störningarna som uttryck för sjukdom, alltså som en medicinsk fråga, och därmed såg psykiatrin dagens ljus. Man började klassificera de olika psykiska sjukdomarna. Sigmund Freud delade in psykiska sjukdomar i två huvudkategorier: neuroser och psykoser. Idag finns inte längre neuroser och psykoser som oberoende huvudkategorier. Anledningen är att man inom psykiatrin menar att neurosoch psykosbegreppet varit alltför färgat av synen på orsakerna till de psykiska störningarna. Neuroserna blev inom den psykoanalytiska traditionen förklarade som en följd av problem i barnets personlighetsutveckling, ofta med rötter i tidiga trauman, medan psykoserna inom den psykiatriska behandlingstraditionen i allmänhet betraktades som organiska störningar, dvs. ärftliga sjukdomar. Nu för tiden är man mycket mindre tvärsäker om orsakerna. De flesta psykiska sjukdomar har antagligen inte bara en orsak, utan många olika och varierande orsakssamband. Därför har man övergivit neuros- och psykos-begreppen (i den betydelsen som man tidigare har använt dem) och man delar inte längre upp de psykiska sjukdomarna efter de förmodade orsakerna, utan bara utifrån de symptom som de uppvisar. Begreppet psy kos kan man fortfarande finna, men nu används det bara rent beskrivande för tillstånd med symptom som hallucinationer och van föreställningar. I detta kapitel har vi valt att dela in de olika psykiska diagnoserna i affektiva störningar, ångestsyndrom, psykoser, personlighetsstörningar och neuropsykiatriska diagnoser samt missbruk och ätstörningar. Under affek tiva stör ningar finner vi problem som har med känslo livet att göra, som t.ex. depres sion. Ångest syndrom kallas olika störningar där ångest är en viktig orsak eller ett symptom. Hit räknas också fobier och olika tvångsbeteenden. Lättare psykiska sjukdomar Nervösa tillstånd Ångest- och tvångstillstånd och vissa kroppsliga symptom Normal sjukdomsinsikt Endast vissa delar av personligheten påverkas Normal kontakt med andra Realistisk uppfattning av sig själv och andra Stabilt jag Svårare psykiska sjukdomar Schizofreni, vissa affektiva sjukdomar m.m. Psykotiska symptom: Vanföreställningar och hallucinationer kan förekomma Saknar ofta sjukdomsinsikt Stora delar av personligheten påverkas Störd kontakt med andra Förvrängd uppfattning av sig själv och andra Instabilt jag Ill Lättare och svårare psykiska sjukdomar 358 Psykologins vägar

9 Psykoser är störningar där verklighetsuppfattningen är allvarligt påverkad, och den vi främst kommer att ta upp är schizofreni. Personlighetsstörningar och neuropsykiatriska diagnoser beskriver båda tillstånd där hela personligheten är annorlunda och avviker markant från det normala. Under personlighetsstörningar hittar man tillstånd som narcissism och borderline, där orsaksbilden inte är helt klarlagd, medan neuropsykiatriska diagnoser syftar på tillstånd där man kan man se en tydlig biologisk orsak i hjärnan, t.ex. adhd och autism. Slutligen tar vi kort upp missbruk och ätstörningar. Det är viktigt att påpeka att de olika psykiska störningarna inte skarpt kan avgränsas i förhållande till varandra. I praktiken kan det ofta vara svårt för psykiatrikern eller den kliniska psykologen att placera en patient i den ena eller andra kategorin och patienter kan ofta ha flera olika diagnoser. Affektiva störningar Affektiva störningar är tillstånd där känslolivet är påverkat. De två främsta är depression och bipolär sjukdom. Depression Bland affektiva sjukdomar, finner vi i första hand depressionen. Begreppet depression, använder vi ofta i två betydelser. Dagligen kan vi använda det om tillstånd då vi känner oss ledsna, bekymrade eller olyckliga. Men det är helt normalt att ibland vara ledsen och bekymrad. Livet är inte alltid lätt, lyckligt och framgångsrikt. Vi möter också motgångar och kriser. Nedstämdheten behöver inte heller vara entydigt negativ, även om vi upplever det så. Det kan vara ett tillstånd då man ser mer inåt i sig själv, lägger märke till sin sårbarhet, reflekterar över sitt liv och kanske ser till att göra några avgörande förändringar i livet. Depression är emellertid också en psykisk sjukdom, en affektiv sinnessjukdom som kännetecknas av en rad specifika symptom som måste finnas för att manska tala om en riktig depression. Här skiljer man mellan den lindriga depressionen, då man ofta klarar av att dölja sin nedstämdhet för omvärlden och klarar sina dagliga aktiviteter någorlunda bra, den medelsvåra depressionen, då det är betydligt svårare att klara vardagen på grund av nedstämdheten, och slutligen den svåra depressionen, då man är så plågad av de depressiva symptomen att man inte längre fungerar i det dagliga livet och ibland kan få psykotiska symptom som vanföreställningar. I detta sammanhang tittar vi främst på de pressionen som en psykisk sjukdom, men många forskare pekar på att det inte finns någon skarp gräns mellan vardagens sorgsenhet och depressionen som en psykisk sjukdom. De är olika grader av nedstämdhet, från det helt normala till det sjukliga och mycket handikappande. Ingen av oss slipper ifrån den normala sorgsenheten, men det finns också ett förvånansvärt stort antal vissa studier pekar på upp till 20 procent av befolkningen som under sina liv kommer att utveckla en verklig depression. Det är en utbredd uppfattning att allt fler människor lider av depression i det postmoderna samhället. Det förklaras ofta av den ökade individualiseringen och de växande kraven på att lyckas i livet och nå personlig framgång. Men det växande antalet kan också bero på en ökande tendens att gå till doktorn med personliga problem, en lägre psykisk smärttröskel och framför allt en bredare definition av depression än tidigare, som nu även omfattar lättare tillstånd (Hougaard, 2005). Bipolär sjukdom Vid bipolära sjukdomar, som är mycket ovanligare än så kallad unipolär depression, handlar det om att patienten både har perioder av depression och perioder av mani (sjuklig 20 Klinisk psykologi 359

10 A. Generella kriterier: (1) Varaktighet minst två veckor (2) Ingen organisk orsak B. Minst två eller tre av följande depressiva kärnsymptom: (1) Nedstämdhet (2) Nedsatt lust och intresse (3) Nedsatt energi eller ökad trötthet C. Minst två, fyra eller fem av följande depressiva följesymptom: (1) Nedsatt självtillit eller självkänsla (2) Självförebråelser eller skuldkänslor (3) Tankar på död eller självmord (4) Tanke- eller koncentrationssvårigheter (5) Rastlöshet eller hämning (6) Sömnrubbningar (7) Aptit- eller viktförändring Ill Depression enligt ICD-10. Vid lättare depression måste det vara minst två kärn- och två följesymptom, vid måttlig depression två kärn- och fyra följesymptom och vid svår depression minst tre kärn- och fem följesymptom. upprymdhet). I de fall där en person har både depressiva och maniska perioder, växlar de vanligtvis så att patienten har en depressiv period, därefter en mer neutral period, som sedan övergår i en manisk period. Perioderna varar normalt ungefär ett halvår. Växlingarna kan inträffa några gånger under ett liv eller vara återkommande. Tidigare kal lades de bipolära sjukdomarna för manodepressiva sjukdomar. När risken att få en depression under ens livstid som sagt är på cirka 20 procent av befolkningen enligt vissa studier, så är risken för en bipolär sjukdom nere på 1 1,7 procent av befolkningen. De unipolära sjukdomarna uppträder oftast hos kvinnor, och den typiska debutåldern för unipolära sjukdomar är runt år, medan den ligger på ca år för de bipolära sjukdomarna. Generellt verkar prognosen (tillfriskningsmöjligheterna) att vara bäst för de unipolära sjukdomarna och sämst för de bipolära. Hos personer med bipolär sjukdom finns det också en ökad risk för självmord. Fortsättningsvis ska vi se närmare på depressiva och maniska symptom. Bipolär unipolär Kön Jämnt fördelat Vanligast hos kvinnor Bakgrund Många genetiska faktorer Flera miljöbetingade faktorer Förekomst Relativt sällsynt Mycket vanlig Ill 20.5 Skillnaden mellan unipolär och bipolär sjukdom. 360 Psykologins vägar

11 Depressiva symptom I det depressiva tillståndet är personen pessimistisk och präglad av hopplöshet. Hon undervärderar sig själv och känner att livet inte är värt någonting och att det inte har något syfte för henne. Hon stänger kanske in sig, isolerar sig från andra och vågar inte uppsöka sin vanliga bekantskapskrets. Ofta kretsar personens tankar kring vad hon själv tycker att hon har gjort fel. Det kan vara småsaker som att komma för sent till jobbet, men det kan också handla om hur dålig mamma eller dotter hon är. Den deprimerade präglas dessutom ofta av svår obeslutsamhet och handlingsförlamning. I svåra fall kan personen ha vanföreställningar om att hon bär skulden för stora olyckor. Det kan ibland också handla om hallucinationer, t.ex. klagande människoröster, barngråt osv. Den deprimerade tänker kanske även att det måste vara en lättnad för andra om hon var borta. Hon kan berätta för andra vilken dålig person hon är. De öppna självanklagelserna och självförebråelserna är något av det som kännetecknar den depressiva fasen. Personen i den maniska fasen är ofta starkt självöverskattande och hennes brist på självkritik kan ofta orsaka många problem. Kanske köper hon saker hon inte behöver eller har råd med, kanske kommer hon i konflikt med andra eftersom hon inte förstår att de inte genast är med på hennes fantastiska idéer. Den maniska fasen kan också innehålla stark ilska och en känsla av att vara förolämpad. Å andra sidan kan manikerns självöverskattning också framträda som ett starkt självförtroende som fascinerar andra. Personen befinner sig i ständig aktivitet. Hon sover inte mycket och på längre sikt kan tillståndet utvecklas i Maniska symptom I det maniska tillståndet kan personen omvänt vara i en starkt upplyft och optimistisk stämning. Hon känner sig på ett onaturligt bra humör och tror att hon klarar av allt. Hon känner kanske t.o.m. att hon är bäst, snabbast och duktigast på allt. Ibland kan det anta karaktären av vanföreställningar, där personen t.ex. försöker att ringa statsministern för att presentera sina goda idéer om hur landet kan räddas. Personen talar ofta fort, hon hoppar från ett ämne till ett annat på ett mycket associativt sätt, vilket man också kan se hos schizofrena. Tankeströmmar pressar hela tiden på och stör varandra. De enskilda orden påminner ofta om varandra på grund av klang- eller rimlikheter. Ill Nedstämd. 20 Klinisk psykologi 361

12 en livsfarlig riktning, eftersom kroppen blir helt slut och hotar att kollapsa. Vissa kan dock bara ha lättare maniska tillstånd, så kallad hypomani, där patienten är mycket glad och i det dagliga livet får mycket gjort med sin stora energi. Kanske det bara är de närmaste som upptäcker patientens ovanliga upprymdhet. Ibland kan en mani börja med en sådan hypomani som senare utvecklas till en verklig mani. Psykoanalytiskt orienterade psykiatriker har pekat på att manin kan vara en förnekad depression, där personen omedvetet försöker hålla sin depression i schack genom att lura sig själv och sin omgivning att hon är på synnerligen gott humör. Argumentet har bland annat varit att personer i det maniska tillståndet kan visa glimtar av en underliggande ångest och depressivitet. Men förmodligen går det bara att förklara de lätta formerna av hypomani på detta sätt. Manierna är snarare ett uttryck för att humöret hos en person som lider av en bipolär sjukdom är starkt påverkat på biologisk väg (Cullberg, 1994). Diskussion av orsaker I samband med de affektiva sinnesjukdomarna har man gjort tvillingstudier för att titta närmare på arvets betydelse. En omfattande dansk studie av Bertelsen och hans medarbetare från 1977, fann att för enäggstvillingar med en bipolär sjukdom är det 79 procents sannolikhet för att båda har en affektiv sjukdom, om den ena har det, medan det bara handlar om 24 procent för tvåäggstvillingar. För unipolära sjukdomar är det beroende på om man har haft mer eller mindre än tre depressiva perioder 59 respektive 33 procents sannolikhet för att båda har sjukdomen, om den ena har den, medan det bara är en sannolikhet på 19 procent för tvåäggstvillingar, oavsett hur många depressiva perioder de har haft. Siffrorna är betydligt högre för de bipolära sjukdomarna. Resultaten tyder på att ärftliga eller genetiska faktorer verkar spela en stor roll för dessa sjukdomar. Men återigen kan man konstatera att arvet inte kan vara den enda orsaken, eftersom inte alla enäggstvillingar med en bipolär sjukdom utvecklar sjukdomen när den ena har den. Använder man stress-sårbarhetsmodellen kan man säga att de bipolära sjukdomarna är förknippade med en hög genetisk sårbarhet, medan de unipolära och här framför allt de lättare och mer måttliga formerna av depression är förknippade med en betydligt Bipolär affektiv sjukdom Sjukdomen började i 30 årsåldern med perioder av nedstämdhet, apati och oro som varade i upp till tre-fyra månader. Speciellt på morgnarna känner hon stark ångest, är oförmögen att koncentrera sig och grubblar över småsaker. Normalt har hon bra självförtroende och trivs mycket bra på jobbet och med umgängeskretsen, men under depressionsperioderna känner hon sig helt misslyckad, har skuldkänslor gentemot maken och barnen och tycker att hon bara är en börda för dem. Perioderna av depression har inträffat fyra gånger, alltid tidigt på våren. Man har inte kunnat hitta någon yttre orsak till varför hon blir deprimerad. Vid ett tillfälle hade hon en hypoman period, då hon var mycket upprymd, köpte massor av dyra kläder, ordnade en stor fest där hon bjöd in höga ledare och för henne okända personer och betedde sig sexuellt utmanande... Gunnar Holmberg, Psykologins vägar

13 lägre genetisk sårbarhet. Det är som om de biologiska mekanismerna som styr humöret och ser till att bromsa de mentala svängningarna hos oss människor, på ett eller annat sätt lättare sätts ur spel hos människor som lider av bipolära sjukdomar. Om vi tittar på affektiva sjukdomar ur ett psykodynamiskt perspektiv så menade Freud att depressionen är en fastlåst sorgereaktion som har orsakats av en tidig förlust eller separation, där ett barn som har förlorat en förälder eller förlorat kontakten med föräldern har svårt att släppa det förlorade. Idag vet man dock att även om flera patienter med depression rent faktiskt kan berätta om tidiga förluster, så är det också så att en depression lätt kan förekomma utan tidig förlust av betydelsefulla personer. Från den behavioristiska traditionen är det främst Seligmans teori om inlärd hjälplöshet som har använts för att förklara depression. Om en människa från tidig ålder gång på gång upplever att hon inte kan göra något åt sin egen situation och ändra den till något bättre, kommer hon långsamt lära sig att det är hopplöst att försöka. Resultatet är just det handlingsförlamade och apatiska tillstånd som kännetecknar depressionen. Flera studier visar att det främst är kvinnor som drabbas av depressioner, särskilt de unipolära. Detta gör självklart att man frågar efter sambandet mellan kvinnor och depression. Vissa menar att det ligger i den traditionella kvinnorollen att vända problemen inåt mot sig själv och därmed riskera att bli deprimerad och handlingsförlamad, medan män i högre grad vänder problemen utåt och försöker att agera ut dem på ett mer eller mindre socialt accepterat sätt. Men även den moderna kvinnorollen med dubbelarbete och många inbördes motstridiga rollförväntningar kan utgöra en bakgrund för det stora antalet depressioner hos kvinnor. Det kan naturligtvis också vara så att det finns specifika genetiska sårbarhetsfaktorer relaterade till kvinnans biologiska kön. Slutligen pekar studier på en ökning av antalet depressioner bland yngre människor efter andra världskriget. Man kan anta att den snabba samhällsutvecklingen, upplösning av fasta gemenskaper och normer och de stora kraven på att själv skapa sitt eget liv, som ungdomar idag ställs inför, skapar en mer oförutsägbar tillvaro och en större press på individen. Det kan utgöra en grogrund för depression. Ångestsyndrom Ångest är något vi alla har upplevt i större eller mindre utsträckning. De flesta behöver inte leta länge innan de kommer ihåg tillfällen när de har varit oroliga eller rädda. Kanske har du hört ljud utanför tältet en mörk natt när du campat eller så har du varit instängd i en hiss utan att kunna komma i kontakt med någon. Det kan också handla om en mer handgriplig rädsla för att bli rånad när man går ut på kvällen, eller en rädsla för att förlora prestige eller respekt i andras ögon. De flesta människor känner till dessa typer av ångest. Ångest är på många sätt en grundläggande del av vår medfödda överlevnadsutrustning. När vi blir rädda, varnas vi för konkreta eller möjliga faror som vi måste vara uppmärksamma på och i tid försöka att vinna över eller fly ifrån. Vanligtvis skiljer vi i det dagliga livet mellan rädsla och ångest. När vi talar om rädsla, är det ofta rädslan för ett yttre, realistiskt hot som vi pratar om. Det kan vara hotet från en bil som kommer körande direkt mot oss eller hotet från ett våldsamt brak som plötsligt får väggarna att skaka. När vi talar om ångest, är hotet mindre konkret och ångesten har mer karaktären av en inre ängslan eller oro för något som vi inte alltid vet exakt vad det är. Forskarna Barlow och Craske föreslår också att skillnaden mellan ångest och rädsla har med avståndet till faran att göra. Rädsla upplever vi när det finns ett aktuellt hot som vi står ansikte mot ansikte med. Rädslan aktiverar 20 Klinisk psykologi 363

14 kroppens kamp/flykt-mekanism, så att vi kan övervinna eller fly faran. Det sker helt automatiskt och utan att vi hinner tänka på det. Ångesten är däremot mer knuten till ett framtida hot. Den ser till att förbereda oss för en kommande eller möjlig fara, som man kan tänka sig kommer att inträffa. Ångesten är alltså i hög grad en förväntansångest och nära knuten till känslor som anspänning och ängslan och med tankar om vad som möjligtvis kan eller kommer att hända. I mild form gör ångesten oss uppmärksamma på möjliga faror och gör oss redo att agera. I den meningen är ångesten av ovärderlig betydelse. Ur ett neuropsykologiskt perspektiv är rädslan kopplad till den snabba vägen till handling, som går från thalamus till amygdala, medan ångesten är den långsamma vägen från thalamus till kortex (hjärnbarken), vilken möjliggör eftertänksamhet och bedömning av situationen, men som tyvärr också kan leda till oro och nervositet. Våra tankar är inte alltid våra vänner. Förväntansångesten och ängsligheten kan bli så allvarlig att den hindrar en person från att fungera optimalt i vardagen. I dessa fall handlar det om en verklig ångestsjukdom. Förväntansångesten kan också förvandlas till en riktig rädsla, där kroppens kamp/flykt-mekanism sätts igång, även om det inte finns något verkligt att vara rädd för. Den kan ta formen av en ångest för ångesten, om man en gång har upplevt stark ångest eller fått panik i en situation. Ångestens beståndsdelar Man talar om att ångesten har både en kroppslig, en känslomässig, en kognitiv och en beteendemässig sida. De fyra delarna hänger ihop och påverkar hela tiden varandra i samband med en ångestupplevelse. 1. Den kroppsliga sidan är de fysiska symptom som man upplever tillsammans med ångesten. Det är samma som man upplever i samband med rädsla. Det är den så kallade kamp/flykt-mekanismen som aktiverar olika fysiologiska processer. Hjär tat slår snabbare för att öka syretransporten i blodet, man får andnöd, eftersom andningen blir snabbare, återigen för att öka syretillförseln, man kan uppleva torrhet i munnen och omväxlande frysa och svettas, eftersom blodet omdirigeras från de inre organen och huden till hjärnan och musklerna. 2. Den känslomässiga sidan är det speciella sätt som man upplever sin ångest på. Ångesten kan vara allt från ängslan, anspändhet och oro till panik, maktlöshet och även dödsångest. Man kan ha känslan av att vara instängd i en bubbla, att situationen känns overklig, och att man är på väg att förlora kontrollen över sig själv. Känslan uppstår därför att man är helt fokuserad på sig själv och sina egna tankar och kroppsliga reaktioner. 3. Den tankemässiga eller kognitiva sidan är de tankar man kan ha om hotande händelser. Man tänker på att man kanske kommer bli rädd, att det kan ske något hemskt, att man inte kan klara av situationen, att man kommer att bli sinnessjuk, eller att man kanske misslyckas mycket allvarligt med något. Tankarna är inte logiska, utan kaotiska och kan vara på väg att ta makten från en. 4. Den beteendemässiga sidan är de synliga reaktioner som följer av ångesten. Man försöker t.ex. att undvika eller fly från situationen, och sedan försöker man kanske igen att undvika att hamna i liknande situationer. Men därmed riskerar man bara att rädslan för dessa situationer ökar ännu mer, eftersom man inte får testa i verkligheten hur farliga de egentligen är. De olika beståndsdelarna av ångesten spelar hela tiden tillsammans och de uppträder i varierande blandförhållanden i de olika 364 Psykologins vägar

15 Kropp Känsla Beteende Tanke Ill De fyra faktorerna i ångesten hänger ihop och påverkar varandra. ångesttillstånden, som vi nu ska titta närmare på. Vi börjar med fobierna. Fobiska ångesttillstånd Fobi är ett samlingsnamn för en rad tillstånd där en person har en orealistisk och till synes oförklarlig rädsla för vissa situationer eller objekt. Ordet kommer från grekiskans Phobos, vilket betyder flykt, och kännetecknande är just att den som har en fobi försöker att undvika eller fly från de situationer där ångesten uppträder. Man skiljer mellan specifika fobier, agorafobi och social fobi. De specifika fobierna är som namnet säger bundna till specifika objekt eller situationer, t.ex. höjder, djupt vatten, små rum, tandläkarbesök, oväder, blod, men det är också typiskt att ha fobier för olika djur. För det mesta är den som lider av en fobi mycket väl medveten om att detta är en överdriven eller orealistisk form av rädsla för något. Men detta förändrar inte den känslomässiga upplevelsen och den ångest som uppstår när man har oturen att komma i kontakt med det man är rädd för. Ångesten har att göra med hemska saker som kan hända i en situation. Man kan störta med flygplanet, eller uppleva stor smärta i tandläkarstolen, men ofta handlar det även om en rädsla för rädslan, där fobikern fruktar den panik eller ångest som hon kommer att uppleva. Fobin måste dock inte vara en mycket handikappande ångestsjukdom om den handlar om föremål eller situationer som är lätta att undvika i vardagen. Agorafobi handlar om ångest för att lämna hemmet och att befinna sig på offentliga platser (agora: marknadsplats). Hemmet upplevs som en slags säkerhetszon. Ångesten kommer särskilt till uttryck om personen är rädd för att hamna i en situation som är svår att ta sig ur igen, eller där man inte kan få hjälp i händelse av ett ångestanfall. Det är ofta så att personen har katastroftankar och t.ex. är rädd för att falla ihop och ligga hjälplös på gatan. De flesta med agorafobi har tidigare haft anfall av panikångest och fruktar nu att få panik igen. Social fobi kommer till uttryck som en ångest för samvaro med andra. Speciellt ger sig ångesten till känna i sammanhang där man kan bli föremål för andras kritiska uppmärksamhet. Personen kan vara rädd för att säga något i större församlingar, för att ta en examen, för att äta tillsammans med andra eller för att möta det motsatta könet. Det är en flytande gräns mellan social fobi och allmän blyghet och osäkerhet. Det visar hur relativa de psykiska sjukdomarna egentligen är. Det är tal om en psykisk sjukdom först när ångesten blir så stor att den invalidiserar eller allvarligt hämmar en persons livskvalitet. I en studie fann man att 20 procent berättade 20 Klinisk psykologi 365

16 om överdriven ångest i samband med att tala i större församlingar, medan endast två procent hade vad som kunde betecknas som egentliga psykiska sjukdomar. Vissa sociala fobiker kan berätta om att de har känt sig osäkra och hämmade sedan de var små. Andra tror att ursprunget till deras ångest snarare finns i mobbning under skolåldern. Diskusson av orsaker Enligt den behavioristiska traditionen finns förklaringen till de olika fobierna i att det innan fobin, ofta i barndomen, har funnits en obehaglig upplevelse. Mannen som har flygskräck kan ha upplevt en dramatisk flygning. Kvinnan som har fobi för hundar kanske tidigare har blivit biten av en hund. Och hon som är rädd för att prata i större församlingar, har kanske tidigare upplevt ångest i en sådan situation. Med andra ord har det skett en klassisk betingning, där ett särskilt objekt eller en situation har förknippats med något obehagligt. Det är inte alltid man minns situationen, även om kroppen inte har glömt den. Erfarenheterna är gömda som en del av vårt ickemedvetna minne. Därefter kan fobin sedan ytterligare förstärkas genom att man undviker de situationer man är rädd för, och därmed inte får uppleva i verkligheten hur farliga de egentligen är, utan istället låter faran växa orealistiskt i tanken. Att sättet att tänka bidrar till att fobin blir starkare kan ses som en kognitiv förklaring, och den kognitiva och behavioristiska traditionen används ofta parallellt inom t.ex. KBT. Forskaren David Barlow pekar emellertid också på att fobisk ångest kan ha börjat med det han kallar ett falskt alarm, där en person i en situation plötsligt upplever en stark ångest som kan ha orsakats av en allmän stress, som egentligen inte har något med situationen att göra. Här kan det dock hända att ångesten eller det falska alarmet förknippas med situationen, så att det utvecklas en fobi för dessa situationer. Fobin kan också läras in på mer indirekta sätt, när vi ser att andra blir rädda för en viss situation eller där vi upprepade gånger får höra, t.ex. av föräldrar eller syskon, hur farlig en situation kan vara. Den direkta betingningen får man dock anta är den vanligaste. Slutligen talar evolutionära psykologer om att det rent evolutionärt kan ha varit till nytta för människan, att hon hade särskilt lätt att frukta vissa saker som var associerade med en verklig fara. T.ex. ormar, insekter, mörker, höjder och vatten. Vissa av våra fobier kan med andra ord bero på att vi är genetiskt programmerade för att särskilt lätt komma att frukta dessa saker. Ormar är idag inte någon stor fara för oss, men vi kan alltså genetiskt vara utrustade med en speciell fruktan för dem. Panikångest Den så kallade panikångesten handlar om återkommande anfall av plötslig ångest som inte begränsas till speciella situationer. Varje attack kommer vanligtvis oväntat, som en blixt från en klar himmel och når sin topp inom cirka 10 minuter. Attacken åtföljs av kroppsliga symptom som stark hjärtklappning, andfåddhet, svettningar och kvävningskänslor. De kroppsliga symptomen gör att personen oroar sig ytterligare. Han eller hon får ofta tankar om att dö, bli sinnesjuk eller förlora kontrollen över sig själv. Efter det första oväntade ångestanfallet uppstår det en ångest för den ångest som panikattackerna medför. Denna ångest för ångesten leder ofta till ett massivt undvikandebeteende, där personen försöker att undvika situationer som liknar de situationer där ångesten tidigare har visat sig. Det kan leda till kraftiga begränsningar i vardagen, och betyder att personen i vissa fall utvecklar en rädsla för att överhuvudtaget lämna hemmet. Därmed kan tillståndet utvecklas till agorafobi. Diskussion av orsaker Bakgrunden till panikångest är från början svår att förstå. Vad utlöser en panikattack? 366 Psykologins vägar

17 Ill Ångest. Och vad utlöste egentligen den första? Många förklaringar har getts. En del tyder på att det ofta finns en påfrestande eller stressig tid innan man drabbas av den första panikattacken. Men en del av de människor som drabbas av panikattacker kan sannolikt också vara utrustade med en särskild sårbarhet, antingen på grund av tidiga trauman under uppväxten, eller för att de av naturen är utrustade med ett mycket känsligt nervsystem som gör att de reagerar särskilt starkt när de först reagerar med ångest och har svårt att kontrollera eller bromsa ångesten när den är igång. Har man först fått en eller några få panikattacker, kan de efterföljande förklaras som betingade reaktioner, där vissa kroppsliga förnimmelser (en hög puls) eller ångesten för att ångesten ska dyka upp, i sig själv kan utlösa paniken. Inom kognitiv psykologi talar man om ångestens onda cirkel och om att ångestattackerna ofta utlöses av så kallade katastroftankar. Man kan till exempel föreställa sig att man är i en situation som man tidigare haft en obehaglig upplevelse i. Det kan handla om att besöka ett varuhus. Man är lite spänd och tänker kanske Det går inte bra det här. Det skulle vara förfärligt om jag fick ångest nu. Tankarna får kroppen att reagera: Hjärtat börjar slå lite snabbare, kanske spänner man kroppen och börjar svettas. Man blir nu medveten om sina egna kroppsliga reaktioner, börjar därför känna ännu mer oro och tänker kanske: Jag är verkligen rädd, jag kan känna det, jag är på väg att svimma! Kroppen är nu i en ännu högre alarmberedskap, alla symptom på ångest börjar dyka upp, och man försöker kanske att fly från situationen. Ångesten har börjat springa i cirklar och förstärker sig själv. Kroppen påverkar tankarna som i sin tur påverkar kroppen osv. Processen ser man inte bara i samband med panikångest, utan i allmänhet i samband med akuta ångesttillstånd. 20 Klinisk psykologi 367

18 24-årig (man) Hej! Jag har en fråga jag verkligen vill ha svar på... Jag är 24 år (man). Har aldrig känt så här förut. Har dock fått höra av min läkare att jag har haft en lättare depression på grund av att det tog slut med min flickvän för ca ett år sedan. Det började en morgon på jobbet när jag kände en ömhet i min vänstra arm. Det verkade som om jag hade fått det som man kallar för en förlamning. Det var obehagligt och det var en konstant smärta. Inte stor, men obehaglig. Jag bestämde mig för att boka en tid hos läkaren senare på dagen. Jag skulle på lunch och vi gick till matsalen, när jag plötsligt fick som en smäll genom kroppen. Det kändes lite som en adrenalinkick. Jag blev rädd, satte mig ner, hade svårt att andas. Blev yr, händer och fötter var kalla samtidigt som de var helt dränkta i svett, och jag skakade våldsamt i hela kroppen. (Har senare fått veta att det var hyperventilation.) Jag var säker på att det var över och att mina dagar var räknade. Det kom en ambulans, eftersom jag skakade så våldsamt. Jag fördes till akuten där de mätte hjärtfrekvens/blodtryck osv. Jag hade extremt högt blodtryck vid detta tillfälle. Alla andra tester läkarna gjorde visade inte några fysiska problem. Läkarna sa att jag skulle försöka att inte hyperventilera när jag fick det så där igen... Psykiatrifonden.dk, 2008 Generaliserad ångest I motsats till panikångest består generaliserad ångest av en ihållande nervositet eller oro som finns närvarande under en längre period. Man talar därför om att ångesten är generaliserad. De mest framträdande klagomålen gäller muskel spänningar, svettningar och yrsel. Personen uttrycker ofta rädsla eller oro för framtiden, eller för att hon själv eller hennes närmaste ska bli sjuka eller råka ut för en olycka. Oron är ofta orealistisk. Hursomhelst klarar personen inte av att kontrollera den och den kan uppehålla personen hela dagen. Sjukdomen förekommer något oftare hos kvinnor än hos män. Diskussion av orsaker Den generaliserade ångesten verkar ofta utlösas av kroniska stresstillstånd. Men människor som lider av generaliserad ångest, uppfattar dock ofta sig själva som oroliga av naturen. Inom den psykoanalytiska traditionen har man pekat på att det ofta ligger en redan orolig personlighetsstruktur bakom ångestsymptomen med drag som osäkerhet på sig själv, aggressionshämning och överkänslighet för kritik. Dessa personlighetsdrag kan man vara predisponerad för, och de kan samtidigt vara ett resultat av en otrygg uppväxt. Den som växte upp i en atmosfär av överdriven ängslan och oro, med föräldrar som har sett världen som en otrygg plats att vara i, kan lätt komma att ta över föräldrarnas nervositet och osäkerhet. Den som växte upp med en ständig osäkerhet om man gör det rätta eller om det man gör är tillräckligt bra, kan senare bli osäker på sig själv och ha behov av en hög grad av säkerhet och trygghet i det dagliga livet. Kommer personen senare i sitt liv i stressande situationer eller drabbas av sjukdom kan det utlösa den generaliserade ångesten. Tvångssyndrom (OCD = Obsessive Compulsive Disorder) De flesta människor har upplevt lättare tvångs tankar, eller att de utför vissa ritualer i bestämda situationer. Det kan handla om att inte kliva på mellanrummen mellan plattorna på 368 Psykologins vägar

19 trottoaren eller om att göra saker i en mycket bestämd ordning när man stiger upp på morgonen eller innan man går i säng. Det är helt ofarliga tvångsmässiga fenomen. Man gör dem för säkerhets skull, eftersom det verkar gå bra när man gör så. För den grupp av barn och vuxna som lider av OCD, handlar det däremot om att tvångstankarna och ritualerna har blivit till en besatthet som är mycket irriterande och betungande och som hämmar sysslorna i det dagliga livet. Tillståndet karakteriseras antingen av återkommande tvångstankar (obsessioner), av tvångshandlingar (kompulsioner) eller av både och. Tvångstankarna är tankar, idéer, tvivel, inre bilder eller uppmaningar som uppstår i medvetandet om och om igen, utan att man kan kontrollera dem, och utan att man vet varför de dyker upp. De är ofta skrämmande och obehagliga. Vanligt är att de handlar om att få smitta eller andra orenheter av andra människor eller saker. De kan karakteriseras av starka tvivel om huruvida man har gjort saker på rätt sätt, t.ex. om man har följt trafikreglerna eller kommit ihåg att låsa dörren. Eller de kan ha ett aggressivt innehåll och handla om att göra en närstående person illa eller skrika smutsiga och grova uttryck efter t.ex. en arbetskamrat. Tvångstankarna väcker obehag och ångest, och personen kommer försöka att motstå eller bekämpa dem. Men kampen för att medvetet bekämpa vissa tankar leder paradoxalt nog ofta till att man befattar sig ännu mer med dem. För den OCD-drabbade innebär detta att obehaget av dem bara blir ännu större. Tvångshandlingarna kan ses som försök att bekämpa, tillfredsställa eller neutralisera tvångstankarna och ångesten i samband med dem. Det kan handla om repetitiva handlingar (upprepade ritualer), där man flera gånger i timmen måste kontrollera att dörren är låst eller att spisen är avstängd. Det kan också handla om att tvätta händerna och duscha i det oändliga, att hålla lägenheten överdrivet ren, att räkna kakel i badrummet osv. Förmodligen kan de flesta känna igen en eller flera av dessa handlingar, men i vissa fall blir de så uttalade att de kan göra det svårt att leva ett normalt liv. De har blivit ett slags magiska ritualer som man utför för att förhindra att ens tvångstankar blir till verklighet. Man med ångest och alkoholproblem En 32-årig man läggs in på ett psykiatriskt sjukhus för ett generaliserat ångestsyndrom. Anledningen är att han har varit sjukanmäld under de senaste sex månaderna och har missbrukat alkohol. Patienten växte upp under svåra ekonomiska förhållanden, och hans barndom präglades av otrygghet på grund av faderns alkoholism. Av naturen har han alltid varit något tillbakadragen och undergiven och utan behov av självhävdelse. Han har arbetat som metallarbetare och gifte sig 24 år gammal med en något överbeskyddande kvinna. De har fyra barn. Patienten var lite ängslig som barn, men fick direkta ångestsymptom och rädsla för att dö under värnplikten när han var 20 år gammal. Sedan dess har han ständigt haft ångest. Periodvis har han varit deprimerad och plågad av huvudvärk. Med åren har han blivit alltmer ängslig för att vara tillsammans med andra människor och har haft en tendens att missbruka alkohol och tabletter. Efter Einar Kringlen, Klinisk psykologi 369

20 Marianne Marianne 14 år, blev inlagd på sjukhus på grund av svåra tvångssymptom. Hon var vid inläggningen på barnpsykiatriska avdelningen fullständigt invalidiserad av tvångstankar om smuts och smitta. Hon fruktade att hon bara genom att andas in andra människors luft skulle fyllas med smittsamma partiklar. Hennes symptom hade varat i några år men hade gradvis blivit värre och värre. På grund av sina tvångstankar gick hon konstant och spottade i ett försök att rensa munnen och halsen från smuts och bakterier. Marianne tvingades tvätta sina händer flera gånger om dagen i ett försök att frigöra sig från tvångstankarna, men dessa torterade henne konstant. När hennes symptom var som värst, var hon tvungen att bära hjälm med visir för att skydda sig mot andra människors andedräkt. Marianne själv var fullt medveten om det irrationella i sina föreställningar. Samverkan, December 1997 Om personen hindras i att utföra dem, leder det ofta till ångest eller inre oro. Den OCD-drabbade personen kan oftast inte själv ge någon rationell förklaring till sina tvångstankar och tvångshandlingar, utan kan tvärtom lätt se hur irrationella och ologiska de är. Det är alltså inte frågan om vanföreställningar, som de som vi kan stöta på i samband med schizofreni och affektiva sjukdomar. Den OCD-drabbade erkänner fullt ut tvångstankarna som sina egna tankar och som irrationella. Diskussion av orsaker Enligt den psykoanalytiska teorin är det en flytande gräns mellan OCD och en tvångsmässig personlighetsstruktur med en förkärlek för perfektionism, kontroll och försiktighet. Bakgrunden till den tvångsmässiga personligheten finns enligt psykoanalytisk teori i en uppfostran som just har lagt stor vikt vid renlighet, regelbundenhet och kontroll. Tittar vi på den behavioristiska traditionen, så är den bra på att förklara varför den OCDdrabbade fortsätter med sina tvångshandlingar. Det beror på att personen har erfarit/lärt sig att tvångshandlingarna och alla ritualerna bidrar till att minska ångesten. De fungerar alltså som en belöning, en negativ förstärkning, vilket innebär att ångesten kan dämpas. Den behavioristiska traditionen har däremot svårare att förklara hur tvångstankar uppstår från början. Varför blir en människa till exempel rädd för att bli infekterad av bakterier om hon rör vid andra? En behavioristisk förklaring kan här vara att tvångstankarna beror på en indirekt form av betingning, där omvärldens (föräldrarnas, miljöns) ångest för bakterierna blir till personens egen ångest. Många OCD-symptom handlar om ångest för smuts och bakterier, och vi lever ju i en mycket hygienisk och renlig kultur där rädslan för smuts lätt blir till en överdriven form av ångest, där vi (kognitivt) misstolkar hur farligt det är. Men varför utvecklar vissa symptomen medan andra inte gör det? Här kan man tänka sig att vi återigen måste tillbaka till den psykoanalytiska förklaringen, eller så kan det handla om att vissa människor är biologiskt predisponerade för att särskilt lätt utveckla tvångstankar eller tvångshandlingar. 370 Psykologins vägar

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Om psykiska sjukdomar

Om psykiska sjukdomar Om psykiska sjukdomar Psykiska sjukdomar gör så att sättet att tänka och känna förändras och man upplever saker annorlunda än när man mår bra. Den som blir sjuk förändras i sitt sätt att vara. Man kan

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna? Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

UNDERMEDVETEN PROGRAMMERING

UNDERMEDVETEN PROGRAMMERING (Detta är en utskrift från PsykosyntesForums hemsida, web-adress: http://psykosyntesforum.se/svensk/tjanster_omprogrammering.htm) Kognitiv skript-terapi På PsykosyntesForum använder vi en specifik metodologi

Läs mer

Example - not for use

Example - not for use Frågeformulär om livskvalitet vid sköldkörtelsjukdomar -ThyPROse- Detta frågeformulär handlar om hur det har påverkat dig att ha en sköldkörtelsjukdom. Besvara varje fråga genom att sätta kryss vid det

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Vad är depression och vad är nedstämdhet?

Vad är depression och vad är nedstämdhet? Vad är depression och vad är nedstämdhet? Lars Jacobsson Professor emeritus i psykiatri Institutionen för klinisk vetenskap Målningen som avbildas i Figur 1 gjordes 1903 av Hugo Simberg, som var en finlandssvensk

Läs mer

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV PRIMARY CARE EVALUATION OF MENTAL DISORDERS LÄKARENS VÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV INSTRUKTIONER Instruktioner till läkaren är tryckt i fet stil i blå färg. Läkarens frågor eller kommentarer

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Social fobi. Inledning

Social fobi. Inledning Social fobi Inledning När jag kom in i fikarummet kändes det som om alla vände sig om och stirrade på mig. Tiden stannade och jag kände hur jag började började bli varm i hela kroppen. Nu är det kört,

Läs mer

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet

Läs mer

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia. Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.kr började fundera över människan, livet, döden och allt

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Namn: Personnummer: Datum: I det här formuläret kommer du att få ta ställning till ett antal frågor om symtom och problem som är vanliga vid psykoser. Vi vill veta

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH)

Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH) Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH) A. Vanföreställningar Tror den boende saker som du vet inte är sanna? Hävdar den boende till exempel att människor försöker skada honom/henne eller stjäla

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Information om Inre Balans-terapi

Information om Inre Balans-terapi Information om Inre Balans-terapi Inre Balans-terapi är en enkel och effektiv metod för stresshantering och personlig utveckling. Under tre sessioner arbetar man direkt med det undermedvetna för att starta

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ kurator, neuropediatriska avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus dianal@ourmail.se Stress Uppstår vid obalans mellan krav och förmåga

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

Till dig som är barn och lider av ångest

Till dig som är barn och lider av ångest Till dig som är barn och lider av ångest Det är väl inget svårt att vara modig när man inte är rädd Ur Mumintrollet av Tove Jansson Alla människor känner sig rädda ibland. Rädsla är en normal reaktion

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

Självhjälpsprogram för social fobi. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för social fobi. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för social fobi Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för social fobi. Detta program ger dig möjligheten att lära dig att bli fri från ångest

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag LÄR KÄNNA DIG SJÄLV Elva tester som utmanar och utvecklar Kjell Ekstam Argument Förlag Testa din självkänsla Här nedan finns 25 frågor som du ska besvara med ett kryss i ja-, nej- eller osäkerrutan. Tänk

Läs mer

Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse?

Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse? Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse? 1. Vill inte berätta Skäms Inte i ens intresse, rädd inte få jobbet 2. Kan inte

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Kallades detta förr Betecknar ett mindre antal olika typer av psykiska besvär. Förknippad med psykodynamiska teorin. Exempel på moderna diagnoser är

Kallades detta förr Betecknar ett mindre antal olika typer av psykiska besvär. Förknippad med psykodynamiska teorin. Exempel på moderna diagnoser är Ångest, tvång, fobi Kallades detta förr Betecknar ett mindre antal olika typer av psykiska besvär. Förknippad med psykodynamiska teorin. Exempel på moderna diagnoser är bland annat fobier, ångeststörningar

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Karolinska Institutet Äldrecentrum

Karolinska Institutet Äldrecentrum Karolinska Institutet Äldrecentrum Att fylla i själv Efter Psykologtest Var vänlig använd kulspetspenna! 1. Proband nr: K SP1.0LOPNR 2. Namn: SP1.0FNAME SP1.0ENAME 3. Kön 1 Man 2 Kvinna SP1.0SEX 4. Personnummer:

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

Depression post partum. Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet

Depression post partum. Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Depression post partum Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet Varför uppmärksamma BVC unik plats för nyblivna föräldrar Risk för att

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Psykisk ohälsa hos barn och unga 30% av flickorna 15% av pojkarna upplever att de mår psykiskt dåligt Framförallt ångest och depression Självskadebeteende, ätstörningar, missbruk, självmord, aggressionsutbrott

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

1. Ej frågat enl instruktioner 2. Ej relevant pga t ex fysiska orsaker. 4. Tidspress pga information krav 5. Annat - ange vad

1. Ej frågat enl instruktioner 2. Ej relevant pga t ex fysiska orsaker. 4. Tidspress pga information krav 5. Annat - ange vad Informatör är: Namn: Telefonnr: 1 Intervjuare nr: Informatörsnr: Vilket yrke har du? Biträde Undersköterska Sjuksköterska /hemtj. ass Annat Vilken är din ordinarie arbetstid? Dag/kväll (schema) Endast

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer