Vårdprogram och Vårdprocess PSYKOFARMAKA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdprogram och Vårdprocess PSYKOFARMAKA"

Transkript

1 VÅRDPROGRAM 1 (18) Barn- och kvinnocentrum Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Vårdprogram och Vårdprocess PSYKOFARMAKA Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Landstinget Kronoberg Ansvarig för revidering: Chefsöverläkare Elsie Petersson Giltigt fr o m: Reviderat datum: Postadress Besöksadress Telefon Telefax Centrallasarettet Växjö Strandvägen

2 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken 2 (18) INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÅRDPROGRAM - Psykofarmaka... 3 Inledning... 3 Uppmärksamhets och koncentrationsstörning... 3 Tics och Tourettes syndrom... 4 Nedstämdhet/depression... 4 Sömnproblem... 5 Ångest, tvång, fobi, PTSD... 5 Psykotiska symptom... 6 Uppföljning av medicinering... 6 Tumregler angående farmakologisk behandling i akut barnpsykiatri... 6 Preparatgrupper... 7 Riktlinjer för behandling med Klozapin (Clozapin Alpharma, Leponex)... 7 Riktlinjer för behandling med litium (lithionit)... 8 Bilagor Bilaga 1. SSRI-preparat till barn och ungdomar. Information till ungdomar och föräldrar Bilaga 2. Symptom- och biverkningsformulär VÅRDPROCESS - Psykofarmaka Målgrupp Behandlingsstrategi Rekommendation Remissgång Flödesschema Prioriteringar Samverkan Kontaktpersoner... 18

3 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken 3 (18) VÅRDPROGRAM - Psykofarmaka Inledning Evidensläget är väsentligen annorlunda när det gäller psykofarmakologisk behandling av barn och unga än beträffande vuxna, främst beroende på att få preparat har studerats vetenskapligt i dessa åldersgrupper. Detta medför att indikationer för medicin också skiljer sig. Generellt används medicin mindre i barn- och ungdomsåren än för vuxna. Vid vissa diagnoser är dock förhållandet det omvända. Psykofarmakabehandling skall alltid kombineras med annan psykiatrisk behandling och med familjearbete. När det uppkommer frågeställning om medicinering, diskuteras detta med teamets läkare. Vissa situationer är återkommande och vissa hållpunkter kan vara till ledning för medarbetare, antingen när man själv tycker att det är aktuellt eller då patient/förälder reser frågan om medicin. Uppmärksamhets och koncentrationsstörning Den övertygande vetenskapliga evidens som finns för de goda behandlingseffekterna vid farmakologisk behandling mot ADHD innebär en särställning inom barnpsykiatrin för denna behandling. Det är därför viktigt att läkare alltid kontaktas snarast efter att barnets koncentrationsproblematik har identifierats oavsett annan eventuell pågående behandling. Grunden i all behandling vid ADHD är de psykoedukativa och stödjande insatser som syftar till att beskriva funktionsnedsättningen och belysa det individuella barnets särskilda behov så att en genomgripande anpassning i hela barnets vardag kan ske. Farmakologisk behandling vid ADHD ska ses som en av delarna i den helhet som olika anpassnings och behandlingsinsatser utgör. Barnpsykiatriskt stöd till individ och familj samt pedagogiska, stödjande och strukturerande behandlingsåtgärder med anpassning av miljö och krav, såväl hemma som i skolan skall pågå parallellt med den farmakologiska behandlingen. Ställningstagande till farmakologisk behandling riktad mot koncentrationsstörning ska göras när: Barnet har betydande funktionshinder inom ADHD området. Barnet utöver ADHD av olika svårighetsgrad har en betydande samtidig problematik avseende psykiatriska symtom och beteendestörning. Andra insatser riktade mot barnets ADHD problematik inte varit tillräckliga. Medarbetare på kliniken tar kontakt med sjuksköterska i team 4 som aktualiserar samarbete med läkare och därefter följer de olika moment i ställningstagandet till farmakologisk behandling och genomförandet av sådan. Se vårdprogram ADHD avsnitt Farmakologisk behandling vid ADHD

4 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken 4 (18) Två förstahandsval av farmaka finns metylfenidat och atomoxetin. Behovet av behandling under olika delar av dygnet samt kontraindikationer och biverkningar avgör preparatvalet. Har barnet en samtidig problematik med andra psykiatriska tillstånd som t.ex. ångest, depression, bipolär sjukdom eller sömnstörning behöver man ta ställning till vad som skall vara första prioritet i den farmakologiska behandlingen. Tics och Tourettes syndrom Behandling vid Tics och Tourettes syndrom vilar alltid i första hand på pedagogiska och sociala insatser med information till patient, familj och nätverk. Denna behandling syftar inte till att reducera mängden tics utan till att öka barnets och familjens livskvalitet och hjälpa omgivningen att stödja barnets allmänna utveckling och lära alla att förhålla sig till ticsen så att vardagen såväl hemma som på fritiden och i skolan fungerar väl. Farmakologisk behandling syftar till att reducera mängden och graden av tics och blir aktuell för ett fåtal barn med tics som förorsakar plågsamma motoriska och/eller vokala symptom och innebär ett hinder och lidande för barnet och försämrad funktion i arbete eller socialt. (Förstahandspreparat är pga. lindrig biverkansprofil Catapressan (licenspreparat), i andra hand används Risperdal och i tredjehand Orap (licenspreparat). De två senare bör endast användas i samband med perioder med symptom av tics) Nedstämdhet/depression Generellt skall farmakologisk behandling vid nedstämdhet/depression ej inledas förrän kognitivt och familjestödjande behandling prövats i minst åtta veckor. Beträffande antidepressiv behandling är SSRI-preparat förstahandsmedel. Dock saknas till stor del vetenskapliga hållpunkter för positiva effekter i barn- och ungdomsåren. Dessutom förekommer biverkningar bl.a. i form av dysfori, ångest och självskadande beteende och det har observerats påtagliga utsättningsproblem. Dessutom tyder internationella studier på att den kraftigt ökade användningen av SSRI-preparat inte åtföljs av en motsvarande förbättring i folkhälsohänseende. Detta innebär att för barn- och ungdomar med lätta till måttliga nedstämdhetssymptom och eventuell livsleda tillsammans med ospecifika andra barnpsykiatriska symptom blir medicinering med SSRI-preparat ytterst sällan aktuell. Vid djup förstämning/depression, framförallt i övre tonåren, med psykomotorisk hämning, svarslatens, allomfattande hopplöshetskänslor, skuldkänslor, värdelöshet och sömnproblem samt återkommande dödstankar och då symptomen allvarligt påverkar livsföringen, skall antidepressiv medicinering alltid övervägas samtidigt med annan behandling.

5 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken 5 (18) Det finns RCT-pilotstudier som tyder på att Omega 3 har positiv effekt vid depression i barnaåren (6 8 år) Vid tecken som tyder på bipolaritet skall i första hand stämningsstabiliserande medicin såsom Valproat användas. Sömnproblem Generellt sett är det ofta motiverat att sätta in riktade stödjande åtgärder mot sömnproblem av typ sömnhygienisk rådgivning samtidigt med annan pågående psykoterapeutisk behandling. Vid långvariga sömnproblem, som kraftigt påverkar individens livssituation, bör en noggrann behandlingsplan läggas upp med sömnbefrämjande behandling. I samband med sådan behandling kan sömnmedicin komma ifråga under en kort avgränsad period. När sömnsvårigheter ingår som en del av en komplicerad barnpsykiatrisk problematik som kan vara fallet till exempel vid depression, neuropsykiatriska tillstånd, psykoser med flera diagnoser, och då annan behandling samtidigt pågår, kan olika former av farmakologisk behandling av sömnproblemen komma ifråga. Vid primär sömnstörning och sömnstörning i samband med neuropsykiatrisk problematik finns omfattande klinisk erfarenhet för att behandling med Melatonin är effektiv och har få biverkningar. Vetenskaplig evidens för denna behandling till barn är dock mycket bristfällig och preparatet inte registrerat varför licensförfarande krävs. Circadin är registrerat men så nytt att här saknas såväl vetenskaplig evidens som klinisk erfarenhet i behandlingen till barn. Utöver detta bör sömnmedicin inte användas i öppenvård annat än vid sömnproblem i samband med krishändelser och då under kort tid, till exempel två veckor. Samtidig annan behandling är en förutsättning. De preparat som, förutom Circadin, kommer i fråga är i första hand Propavan, i andra hand Imovane eller Stillnoct. Ångest, tvång, fobi, PTSD Behandling av ångesttillstånd skall inledningsvis, och i minst 10 veckor, ske med evidensbaserade metoder före medicinering övervägs. Om psykoterapeutisk behandling ej har avsedd effekt kan tillskott av farmakologisk behandling övervägas. Detta gäller främst tvångssyndrom, panikångest, generaliserat ångestsyndrom och i viss mån social fobi. Specifik fobi skall ej behandlas farmakologiskt. Evidensläget för behandling med SSRI i barn- och ungdomsåren är bättre beträffande ångestrelaterade störningar än för depressionsbehandling. Det finns evidens för att SSRI-preparat tillsammans med specifik psykoterapi ger bäst behandlingsresultat vid ett flertal ångesttillstånd. Biverkningssituationen är den samma som beskrivits beträffande depressionsbehandling.

6 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken 6 (18) Andra farmaka, som kan vara aktuella är Anafranil, som har minst lika bra ångestbehandlande effekt som SSRI, men sämre biverkningsprofil. Som komplement kan Buspar, Atarax och Lyrica övervägas. Risperdal kan potentiera effekt av antidepressiv medicinering vid ångeststörningar. Psykotiska symptom Vid psykosmisstanke skall diagnostisk utredning föregå medicininsättning. Vid akut insättande psykotiska symptom med allvarlig påverkan på livssituation och beteende kan anxiolytica och/eller sedativa/hypnotika av beso-typ eller annan ångestdämpande farmaka vara indicerad. Indikation för neuroleptika är främst psykotisk sjukdom. Förstahandspreparat är Risperdal, i andra hand blir Seroquel aktuellt. Zyprexa skall, p.g.a. biverkningsmönstret ej användas till unga. Leponex har bäst antipsykotisk effekt men kräver pga. allvarliga biverkningsrisker, god följsamhet avseende kontroll. Leponex är därför först tredjehandsalternativ. Noggrann uppföljning av biverkningssymptom inklusive viktutveckling är angeläget. Uppföljning av medicinering Den farmakologiska behandlingen sker i ömsesidig samverkan mellan ansvarig behandlare och förskrivande läkare. Det slutliga ansvaret för att uppföljning av medicinering sker åvilar förskrivande läkare. Samverkan om tillvägagångssätt kan ske med ärendeansvarig/behandlare i det enskilda fallet. Som nedan anges skall somatisk undersökning och laboratoriemässig kontroll göras i samband med medicininsättning och på sätt som beskrivs för respektive preparatgrupp. Tumregler angående farmakologisk behandling i akut barnpsykiatri Tänk på att alltid engagera nätverket, i första hand föräldrarna. Stimulera till aktivering och distraherande sysselsättningar. Fokus bör i akutskede ligga på här och nu. I akuta situationer i familjen med hög konfliktnivå och allvarlig risk för aggressivt eller självdestruktivt agerande bör åtgärder för att barnet skall må bättre ha prioritet framför uppfostringsåtgärder, gränssättning, kravfasthållande. Sök och uppmuntra resurser och starka sidor i nätverk och hos patient. Pedagogiska interventioner runt psykologiska/psykopatologiska reaktioner har ofta lugnande och trygghetsskapande effekt. Ge stöd till föräldrars kompetens, kunskap och bedömningsförmåga om sitt barn.

7 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken 7 (18) Preparatgrupper Rekommendationer enligt Håkan Jarbin, överläkare, med. dr. BUP, Halmstad, adapterade för Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Växjö. Riktlinjer för behandling med Klozapin (Clozapin Alpharma, Leponex) Indikation Schizofreni där två andra psykosmedel givit otillräcklig effekt mot psykossymptom. Kan även övervägas vid svårbehandlade fall av bipolär sjukdom. Biverkningar Försiktighet Förberedelser Viktökning och metabola biverkningar inklusive diabetes mellitus (v.g. se rutiner för andra generationens psykosmedel ). Neutropeni/agranulocytos hos 1% bland vuxna men kanske uppåt 5% bland unga. Enures, epileptiska kramper, ökad salivation, ortostatiskt blodtrycksfall och pulsstegring, trötthet, förstoppning, illamående, ackomodationsstörning. Även extrapyramidala symptom (stelhet, tremor, akatisi) fast i betydligt mindre utsträckning än vid övriga psykosmedel. Enstaka fall av hjärtrytmrubbning. Agranulocytos kan vara livshotande och preparatet får inte användas om inte blodbildskontroller kan genomföras varje vecka enligt anvisning. Vikt och längd. Fastevärde på glukos, insulin, HDL, LDL, totalkolesterol, triglycerider, prolaktin, GT, ALAT, vita, trombocyter, Hb (ur PM neuroleptika). För klozapin även differentialräkning av vita. EKG. Puls, blodtryck munrörelser och tremor i status. Insättning Korstitrera mot pågående psykosmedel. Börja med T. Leponex 25 mg, ½ t.n. dag 1, sedan 1 t.n. dag 2-4, sedan 2 t.n. dag 5-7 sedan 3 t.n. dag 8-10 etc. mot måldos mg. Justera dosökningstakt om effekt/biverkningar påkallar. Lämpligt att börja minskning av pågående psykosmedel då man nått dosen 50 mg klozapin. Kontroller VARJE VECKA UNDER DE 18 FÖRSTA BEHANDLINGSVECKOR TAS LPK med B-celler, trombocyter och Hb. Därefter sker dessa kontroller varje månad samt omgående vid hög feber/påverkat allmäntillstånd UNDER HELA BEHANDLINGSTIDEN. Om neutrofila är 1,5-2,0 ska prov tas varje dag, om neutrofila < 1,5 ska klozapin utsättas och prov fortsatt tas varje dag samt om neutrofila < 0,5 ska infektionskonsult dessutom skyndsamt kontaktas.

8 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken 8 (18) Riktlinjer för behandling med litium (lithionit) Indikation Efter 4 veckor tas EKG. I övrigt följs anvisningarna i PM-neuroleptika med kontroller av fastevärde på glukos, insulin, HDL, LDL, totalkolesterol, triglycerider, prolaktin, GT, ALAT samt längd och vikt efter månader och minst var 6:e månad därefter. Mani, akut behandling och episodförebyggande vid bipolär sjukdom. Vid depression, som inte svarar på antidepressiva, ges tillägg av litium. Vid svår aggressivitet och i synnerhet vid bipolär hereditet kan litium provas. Biverkningar Ökad törst och polyuri (kan motverkas av T. Midamor 5 mg om besvärligt). Viktökning (drick vatten vid törst!). Tremor (lägre dos eller betablockerare). Illamående, diarré och kräkning (Ta tablett till mat eller byt till litiumkarbonat på licens). Hypothyreos (substitution med låg dos levaxin), hypercalcemi. Nedsatt glukostolerans. Psoriasis och acner kan förvärras. Mild leukocytos. Psykiskt att känna sig alltför utslätad. På sikt sänkt njurtubulifunktion och risk för diabetes insipidus. Försiktighet Förberedelser Nedsatt förmåga att följa behandlingsregim inklusive provtagning. Graviditet. Sköldkörtelsjukdom, psoriasis och njursjukdom. Litiumnivåerna stiger vid samtidig användning av NSAID, ACE-hämmare och vissa diuretika. Vid tillägg av litium till SSRI obs risk för serotoninergt syndrom. Vid li+ och ECT max 0,6 mmol/l. Serum-kreat, TSH, T3 och T4, CA, B-vita, B-glu fastevärde, thyr antikroppar (S-TPO-ak gulkosult UMAS). Blodtryck, vikt, längd, sköldkörtelstatus. Remiss iohexolclearance kemlab. Insättning 1. Akut: Starta med T Lithionit och serum-litium 12 timmars värde dag 3 o dag 6. Dag 3 bör man ligga på serumlitium 0,6-0,8, om ej så får dosen justeras. Vid akut mani måldos efter steady state (3-5 dagar) 0,8 1,0. Serumnivå proportionell till dygnsdos och önskad nivå kan därför erhållas efter provtagning dag 5. Serum-litium

9 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken 9 (18) 1 gång/vecka till stabil nivå. Sedan efter en månad. Då akuta symptomavklingat dosreduktion under biverkningsnivå eller 0,6 0,8 mmol/liter om möjligt. 2. Polikliniskt: Inled med T Litionit om barn, om tonåring med serum-litium på dag 3 och 6 samt titrering mot serumnivå 0,6 0,8 mmol/liter enligt ovan. 3. Fortsatt behandling: Flytta ev. över alla tabl gradvis till kvällsdos för att minimera njurpåfrestning och förenkla. 12 tim värdet blir då ca 0,2 högre. Kontroll Serum-litium varje vecka tills stabilisering och därefter alltid inkl TSH och kreatinin varje månad första kvartalet sedan var fjärde månad, men oftare kan krävas om bristand compliance. En gång per år dessutom calcium, albumin, fastblodsocker, blodtryck, längd och vikt, urinmätning två dygn samt sköldkörtelpalpation. Riktlinjer för behandling med valproat, ergenyl, orfiril, absenor Indikation: Biverkningar: Försiktighet: Följande interaktioner: Förberedelser: Mani, där Litium givit otillräckligt effekt eller är olämplig p g a biverkningar och toxicitet. Valproat är särskilt bra vid blandad mani, rapid cycling (täta skov) eller samtidiga neurologiska störningar. Kan även prövas vid beteendestörning med aggressivitet och aggressivitet vid mental retardation. Ofta få eller lindriga. Vanligast är diarré, illamående, kräkningar, viktuppgång, trötthet, tremor, håravfall. Vid håravfall eller livlöst hår kan kosttillskott med 50 (-200) mikrogram selen + 50 mg zink dagligen ges med ofta god effekt. Undvik Ergenyl till barn under 10 år och annan samtidig behandling med antiepileptika p g a risk för leverskador. Då krävs leverstatuskontroll varje månad. Valproatnivån stiger vid tillägg med Fluoxetin och salicyl, men sjunker vid tillägg av karbamazepin. Nivån av bensodiazepiner stiger om valproat läggs till dessa. Vid samtidiga antiepileptika obs för komplexa interaktioner. Hb + röd blodbild, trc, vita + diff, kreat + urea. TSH. Leverstatus.

10 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken 10 (18) Insättning: Ergenyl Entero 300 mg trappas upp med 1 tabl var 2-3 dagar till ca 20 mg/kg och dygn eller snabbupptrappning inom 3 5 dagar till denna nivå. Ges 2 doser /d. Efter 1 vecka på denna dos tas serumnivå valproat. Ofta krävs serumnivå på mikromol (ref mikromol). Serumnivå tas 1 vecka efter ev. ytterligare dosjustering. Gradvis upptrappning för att undvika illamående och trötthet. Kontroll: Efter 4 månader och sedan e gång/år tas Hb + röd blodbild, trc, vita + diff, ASAT, ALAT, LD och S- valproat. Riktlinjer för behandling med andra generationens neuroleptika Indikation: Biverkningar: Försiktighet: Psykos, mani, svår aggressivitet, svåra tics, SSRI refraktära tvångssymtom. Viktökning och metabola biverkningar har visats vara ett stort bekymmer för många unga med dessa medel (särskilt olanzapin och klozapin). Därutöver ser man fortsatt extrapyramidala symtom och prolaktinstegring (särskilt risperido), neutropeni, enures, kramper, salivation (särskilt klozapin), förlängd QT-tid (särskilt ziprasidon) samt trötthet, ortostatism (quetiapin, olanzapin, klozapin) mm. Tänk på att psykosmedel ofta medför biverkningar och att läkemedel och andra insatser med lindrigare biverkningsbild först ska ha övervägts. Förberedelser: Vikt, längd och bukomfång. Fastevärde på glukos, insulin, HDL, totalkolesterol, triglycerider, prolaktin, GT, ALAT, vita, trombocyter, Hb. För klozapin även differentialräkning av vita. EKG om ziprasidon el klozapin planeras. Munrörelser och tremor i status. Insättning: Börja lågt och trappa upp cirka var 5:e dag. Exempelvis Risperidon 0,5 mg titreras upp till ca 2 mg (tonåring) och sedan vänta på effekt några veckor eller månad om möjligt. Ekvipotenta doser till Risperiodon 1: haloperidol 2: olanzapin 4. ziprasidon 50 70?:Klozapin ?: Klozapin titreras upp långsammare och kontrolleras vad det gäller blodbild enligt särskilt schema.

11 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken 11 (18) Aripiprazol behöver pga. illamående långsam upptrappning hos unga från 2,5 5 mg/d och helst 2v/dos samt sikta på mg. Kontroller: Efter 4 veckor på respektive psykosmedel tas vikt, längd och bukomfång, alla lab.prover, biverkningsanamnes samt EKG om klozapin el ziprasidon: Efter 3 månader på respektive psykosmedel tas vikt, längd och bukomfång, alla lab.prov samt biverkningsanamnes. Därefter kontrolleras biverkningar, vikt, längd och bukomfång vid varje besök samt alla lab.prov minst årligen. S-prolaktin om sexuella biverkningar (amenorré eller nedsatt erektion). Riktlinjer för behandling med selektiva serotoninantagonister (SSRI) Indikation Tvångssyndrom, ångestsyndrom, depression och bulimi. Vid svåra tvångssyndrom är dokumentation av effekt god men ska kombineras med beteendeträning. Vid ångestsyndrom som ej svarar på KBT är dokumentationen god. Vid depression finns bra dokumentation för fluoxetin, hygglig för sertralin och citalopram. Många med depression blir bra på placebo varför behandling aldrig ska inledas vid första besöket och helst föregås av KBT/psykoedukativt stöd under 6-8 veckor. SSRI kan sättas in i tidigare skede vid djup depression med oförmåga till skolgång och kamratkontakter, självmordsproblematik, återinsjuknande i depression eller vid depressiv psykos. Tillgängliga preparat fluoxetin (Fluoxetin) sertralin (Zoloft, Sertralin), citalopram (Citalopram), escitalopram (Cipralex) där Fluoxetin har mycket lång halveringstid på 7 dagar medan övriga ligger på ca 1 dygn. Biverkningar Interaktioner Agitation, aggressivitet, mani, sömnstörning, ökad ångest, huvudvärk, yrsel, nedsatt sexualitet, svettningar, illamående, muntorrhet, trötthet, viktökning; amotivationssyndrom, tremor, akatisi, hyperprolaktinemi (m.fl. hypodopaminerga symtom). Misstankar finns om hämmad längdtillväxt och försenad sexuell mognad. Utsättningsbesvär liknar biverkningar och kan besvära under veckor efter behandlingen avslutas. Främst Fluoxetin hämmar kraftigt CYP2D6. Därigenom ökas nivåer av de flesta neuroleptika men även av andra

12 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken 12 (18) SSRI-preparat. Då Fluoxetin kvarstår under månader efter utsättning måste detta beaktas särskilt. Försiktighet Förberedelser Insättning SSRI kan leda till ökad agitation, ångest, risk för självmordshandlingar samt till hypomant överslag om depressionen visar sig vara bipolär. Det krävs därför tät kontakt med patient och närstående under inledningsfasen av behandlingen. Vikt, längd och tremor. Information till patient och närstående om biverkningsmönstret inklusive agitation, ångest och risken för hypomani. Börja lågt: Ex barn Fluoxetin 5 mg under 1:a veckan, tonåring Fluoxetin 10 mg under 1:a veckan. För tonåring sedan 20 mg i 3 v. Om ej effekt respektive biverkningar ökas sedan med 10 mg var 2-3 v. tills effekt/biverkning. Om man ska gå över dos motsvarande Fluoxetin 40 mg bör serumnivå kontrolleras samt diagnos/samsjuklighet omvärderas. Utsättning successivt, vid besvär ev. med hjälp av Fluoxetin. Kontroller Varje vecka under första månaden samt efter 2 månader ska patient eller närstående tillfrågas per telefon/besök om symptom på agitation, ångest, suicidalitet, hypomani m.fl. biverkningar. Detta skall upprepas ca 2 veckor efter varje dosökning och då inklusive symptomnivå. Längden ska kontrolleras var 6:e månad och jämföras med åldersnormerad tillväxt enligt kurva. Bilagor 1. SSRI-preparat till barn och ungdomar. Information till ungdomar och föräldrar. 2. Symptom- och biverkningsformulär. 3. Farmakologisk behandling vid ADHD.

13 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken 13 (18) Bilaga 1. SSRI-preparat till barn och ungdomar. Information till ungdomar och föräldrar. Vilka SSRI preparat finns i Sverige? Fluoxetin (Fontex, Fluoxetin) sertralin (Zoloft, Sertralin), citalopram (Citalopram), escitalopram (Cipralex) paroxetin (Euplix, Paroxetin), fluvoaxamin (Fevarin) är SSRI-preparat medan venlafaxin (Efexor), duloxetin (Cymbalta) och mirtazapin (Remeron) är närbesläktade preparat. Varför de förskrivs I Sverige är endast Zoloft/Sertralin registrerat för behandling av barn och då för behandling av tvångssyndrom till barn över 6 år. SSRI-preparat har effekt vid behandling av tvångssyndrom hos barn och ungdomar. Det finns även gott stöd för att SSRI-preparat är effektiva vid andra ångesttillstånd (fevarin, sertralin) hos unga och vid depression (främst fluoxetin men även sertralin och citalopram) även om man i studier också ser att många tillfrisknar på placebo (ett icke verksamt piller) och särskilt de med lättare depression. Hos vuxna fungerar SSRI vid paniksyndrom, generaliserat ångestsyndrom, social fobi, depression, tvångssyndrom och bulimi. De förskrivs även vid problem såsom premenstruella störningar, kroniska smärttillstånd, migrän och utmattningssyndrom. Hur de fungerar SSRI-preparat påverkar funktionen hos hjärnans serotoninsystem, som blir mer aktivt. Då detta sker gradvis under flera veckor sker även tillfrisknandet gradvis. Det kan ta 4-8 veckor innan man får full effekt av behandlingen vid depression och 8-16 veckor vid tvångssyndrom, varför man måste vara tålmodig. Medicineringen kombineras med någon form av psykologisk behandling eller färdighetsträning för att hantera ångest och depressionssymptom och för att underlätta tillfrisknandet. I studier av måttlig svår depression ser man att ca 1/3 förbättras spontant medan ytterligare ca 1/3 förbättras av ett SSRI-preparat. Biverkningarna Dessa är oftast kortvariga och av mindre betydelse. Dock kan allvarliga biverkningar uppträda, vilket kommer att kontrolleras av behandlande läkare eller sjuksköterska. Om medicineringen med SSRI upphör plötsligt, utan att man trappar ned dosen, kan utsättningsbesvär med influensaliknande symptom som yrsel och illamående men även känslomässiga och beteendemässiga symptom uppträda. Tillsammans med detta blad finns ett formulär, som man kan använda för att övervaka biverkningar. Vanliga biverkningar: Ungefär % av ungdomar känner av smärre obehag under behandlingens första dagar, vilket kan innefatta magont, illamående, huvudvärk och känsla av trötthet eller ökad oro och uppvarvning. Dessa besvär går oftast över, men eventuellt kommer läkaren att föreslå att medicinen tas vid en annan tid på dagen. Om man höjer dosen långsamt kan man minimera dessa biverkningar. Särskilt yngre barn som behandlas kan bli överaktiva, spralliga och irritabla eller till och med få utbrott av ilska och sömnsvårigheter. Detta kan bli bättre med tiden eller efter sänkning av dosen. Information till ansvarig läkare om dessa symptom är viktig, då de i vissa fall kan vara tecken på en bipolär sjukdom (manodepressiv sjukdom).

14 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken 14 (18) Då man observerat en låg (1/50), men ändå betydelsefull, förekomst av självmordstankar och självmordsförsök hos barn och ungdomar under tidiga stadier av behandling med flera antidepressiva mediciner rekommenderas noggrann observation. Under längre behandling kan aptiten påverkas i negativ eller positiv riktning och vikten därmed gå upp eller ned. Påverkan av sexuella funktioner förekommer hos upp till hälften av dem som behandlats under flera månaders tid, men dessa funktioner återställs vid sänkt dos eller avslutning av behandlingen. SSRI medicinering kan ge annorlunda och negativa alkoholrus och man tål ofta mindre mängder alkohol än förut. Ovanliga och sällsynta biverkningar: I vissa fall kan brist på motivation eller apati tillstöta efter två eller flera månaders behandling, vilket dock kan åtgärdas genom minskning av dosen. En ovanlig biverkan som kan vara allvarlig är tendens att lätt få blåmärken och blödningar. Akatisi är en inre känsla av rastlöshet, som är mycket obehaglig och som är sällsynt men kommer tidigt under behandlingen. Muskelspasmer, som kallas dystoni, och stelhet eller ryckningar i muskler kan förekomma tidigt i behandlingen, men kan avklinga med tiden. Dock finns en mycket liten risk att ofrivilliga muskelrörelser uppträder efter långvarig behandling. Det är ovanligt med allergi mot denna typ av medicin, men vissa patienter kan få klåda eller utslag. Berätta för läkaren om några ovanliga symptom skulle uppkomma. Det har också inkommit rapporter om att längdtillväxten kan bli långsammare men att denna verkar fullt kompenseras om medicinering avslutas medan barnet fortfarande växer. Kontroll av medicineringen Under första månaden sker kontroll av biverkningar varje vecka. Effekten följs upp efter en månad och sedan sker uppföljningar ca 2-3 veckor efter dosökningar. Uppföljningen av medicineringen underlättas mycket om du/ni fyller i det bifogade formuläret inför varje läkarbesök eller telefonsamtal. Hos växande barn och unga måste kroppslängden mätas före behandling och sedan var 6:e månad beroende på ålder/förväntad tillväxttakt. Utarbetat av Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Halmstad, Håkan Jarbin, bearbetat vid barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Växjö

15 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken 15 (18) Bilaga 2. Symptom- och biverkningsformulär. Gradera symptom och biverkningar från = inget 1 = något 2 = måttligt 3 = allvarligt och / eller ofta OBS! Det är viktigt att fylla i både symptom och biverkningar innan behandlingen påbörjas, så att man och har något att jämföra med. Patient Före beh Medicin Startdatum Fas Datum dos Depression nedstämdhet irritabilitet sömnproblem trötthet koncentrationsprobl aptitproblem agitation självmordstankar hopplöshet värdelöshet olust förlångsamning Ångest självskadande svår oro panikattacker undvikande magont övrig värk overklighetskänslor tvångshandlingar tvångstankar social ångest Biverkningar illamående magont huvudvärk skakighet agitation/aggressivit et utslag sömnproblem trött/sömnig

16 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken 16 (18) inre oro sexuella biverkningar torr i mun svettningar yrsel livliga drömmar svårt att kissa diarré aptitminskning aptitökning oengagerad

17 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken 17 (18) VÅRDPROCESS - Psykofarmaka Målgrupp Farmakologisk terapi är inte ett förstahandsalternativ för någon form av barnpsykiatrisk behandling utan andra åtgärder skall alltid prövas och utvärderas efter adekvat insats under rimlig tid. När psykofarmaka sätts in skall det vara som komplement till och inte som ersättning för övrig behandling. Det är angeläget att detta klargörs för patient och föräldrar. Generellt är evidensläget svagare för psykofarmaka till barn och ungdomar än för vuxna, men visst evidensstöd finns. Evidensläget för centralstimulantia och för atomoxetinbehandling vid ADHD är starkt och här skall ställningstagande till farmakologisk behandling göras efter att psykoedukativa behandlingsinsatser och anpassning genomförts i samband med utredning. Det finns viss evidens för SSRIbehandling vid ångeststörningar. Klinisk praxis vid många barnpsykiatriska kliniker är att med viss försiktighet och dosanpassning luta sig mot evidensundersökningar beträffande vuxna. Försiktighet skall gälla vid psykofarmakologisk behandling annan än psykostimulantia för barn under 13 års ålder. Endast i undantagsfall och på särskild indikation används psykofarmaka före skolåldern Behandlingsstrategi Rekommendation Respektive vårdprogram innehåller rekommendationer angående preparatval och indikationer. Det är angeläget att, då studier beträffande barn finns, använda sig av dessa preparat och då sådana studier inte finns vara restriktiv med att använda preparat som inte tas upp i vårdprogrammen. Remissgång När inremitterande läkare redan påbörjat fararmakabehandling skall denna underrättas om att han/hon har kvar den medicinska kontrollen fram till patienten kommit i aktiv behandling på kliniken. Klinikens läkare tar inte över behandlingsansvaret under kötid och endast i undantagsfall under bedömningsfasen. Flödesschema När inremitterad patient har pågående medicinering skall Akut- och remissenhetens respektive teamets läkare underrättas på teamkonferens vid ärendets uppstart och då beslutas om medicinuppföljning. När medicinering blir aktuell i ett pågående ärende skall detta tas upp på teamets behandlingskonferens. Teamets läkare träffar patient och familj tillsammans med ärendeansvarig. I detta sammanhang tas också ställning till om förskrivande läkare skall vara PAL. När medicin ordineras till patient i pågående behandling skall samtidigt beslutas om hur uppföljning skall ske.

18 Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken 18 (18) Vid pågående farmakologisk behandling mot ADHD hos barn som remitteras till kliniken eller där ställningstagande till farmakologisk behandling mot ADHD aktualiseras i samband med behandlings- eller utredningskontakt på kliniken kontaktas sjuksköterska i team 4. Sjuksköterskan aktualiserar barnet på teamkonferens i team 4 för att PAL ska utses och behandling startas upp. Om barnet redan har PAL i ett annat team på kliniken etableras samverkan mellan PAL och sjuksköterska i team 4 för den farmakologiska behandlingen Prioriteringar Om medicinering inletts av inremitterande eller annan läkare utanför kliniken skall detta inte vara grund för högre prioritering vid remiss/väntelistebedömning. Inte heller skall förmodat behov av medicinering i normalfallet vara grund för upprioritering. Samverkan Samverkan runt medicinering sker i första hand med föräldrar. Dessa har ansvaret för administrering och förvaring av medicinen. Utvärdering av medicineffekt, biverkningar och complience sker i samtal med den unge tillsammans med föräldrar och med den unge ensam. Ett bra tillfälle för att samtala med den unge ensam är i samband med somatiskt status, vilket genomförs vid farmakologiska kontroller. Ofta är det värdefullt att samla in information från andra viktiga vuxna i barnets omgivning såsom t.ex. skolpersonal. Detta kan ske genom att föräldrarna eller behandlande läkare/sjuksköterska inhämtar informationen via intervju eller enkäter före den farmakologiska utvärderingen på kliniken sker. Kontaktpersoner I vissa fall kan t.ex. skolpersonal, stödfamilj eller andra i patientens nätverk vara delaktiga i medicinering. Det skall dock också i sådana fall vara föräldrar, som har ansvaret för medicineringen och detta skall klargöras av ordinerande läkare.

Verksamhetsområde: Barn- och ungdomspsykiatri

Verksamhetsområde: Barn- och ungdomspsykiatri Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Barn- och ungdomspsykiatri Enhet: Alla Titel: Handlingsprogram Bipolär Titel Handlingsprogram Bipolär Sidan 1 av 10 Dokumenttyp Vårdprogram

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling Affektiva mottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 070116 Behandling av bipolär sjukdom Alla patienter med bipolär sjukdom skall rekommenderas att så

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

SFBUP:s Riktlinje för depression

SFBUP:s Riktlinje för depression SVENSKA FÖRENINGEN FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRI SFBUP:s Riktlinje för depression Remissversion1 enbart farmakadelen Arbetsgrupp: prof em Anne Liis von Knorring, Uppsala;psykolog Maria Zetterqvist, Linköping;öl

Läs mer

Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!!

Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!! Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!! Håkan Jarbin, föreläsare, kursansvarig Linda Halldner-Henriksson, föreläsare Tord Ivarsson, föreläsare Kerstin Malmberg, föreläsare

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är

Läs mer

Stöd för andra Ett utbildningsmaterial för kontaktpersoner och kontaktfamiljer

Stöd för andra Ett utbildningsmaterial för kontaktpersoner och kontaktfamiljer Stöd för andra Ett utbildningsmaterial för kontaktpersoner och kontaktfamiljer www.rfs.se Många har kontaktperson eller kontaktfamilj Antal personer som har insatsen enligt socialtjänstlagen o 21 200 barn

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-145266 Fastställandedatum: 2016-02-03 Upprättare: Annica C Olofsson Axner Giltigt t.o.m.: 2017-02-03 Fastställare: Karin Huisman Psykisk sjukdom under

Läs mer

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Uppdatering i praktisk psykiatri

Uppdatering i praktisk psykiatri Uppdatering i praktisk psykiatri Läkemedelskommittén Halland Halmstad 090515 Behandling av ångest och depressioner Nationella riktlinjer i praktiken Johan Sandelin Chöl Vuxenpsykiatrin i norra Halland

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Tillfälliga orostillstånd som inte klassificeras som ångestsyndrom oxazepam Oxascand, Sobril När bensodiazepiner

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Depression. Lilly Schwieler

Depression. Lilly Schwieler Depression Lilly Schwieler Vad är depression? Affektiva syndrom / Förstämningssyndrom - Mood disorders Unipolär sjukdom Bipolär sjukdom - manodepressivitet Symtom Depression Huvudsymtom: Nedstämdhet Intresseförlust

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga 1. Ange

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst Kerstin Arnsvik Malmberg Specialist i Barn och ungdomspsykiatri Med.dr. BUP Skärholmen Stockholm Indikatorer för utredning När ett

Läs mer

Depression. 26 september 2013

Depression. 26 september 2013 Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig

Läs mer

Bipolär sjukdom farmakologisk behandling av unga. hakan.jarbin@regionhalland.se Sept 2013

Bipolär sjukdom farmakologisk behandling av unga. hakan.jarbin@regionhalland.se Sept 2013 Bipolär sjukdom farmakologisk behandling av unga hakan.jarbin@regionhalland.se Sept 2013 Kliniska riktlinjer USA För mani (enligt DSM-IV) är den primära behandlingen farmakologisk De flesta unga med bipolär

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

Vanliga frågor (FAQ) Broschyr

Vanliga frågor (FAQ) Broschyr ABILIFY (aripiprazol) SJUKVÅRDSPERSONAL Vanliga frågor (FAQ) Broschyr ABILIFY (aripiprazol) är indicerat för behandling i upp till 12 veckor av måttlig till svår manisk episod vid bipolär sjukdom typ 1

Läs mer

SBU Behanding av depression hos äldre 2015:

SBU Behanding av depression hos äldre 2015: Pollev.com/orebro Svår depression hos äldre Axel Nordenskjöld Överläkare Affektiva mottagningen, Örebro Medicine Doktor, Örebro Universitet Bitr. registerhållare, Kvalitetsregister ECT SBU Behanding av

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 11/7 2012 (ML) 1 a. Social fobi b. SSRI (t ex Citalopram, Sertralin...[betablockerare vid behov c. KBT[KBT Gruppterapi, Mentalisering,

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett 1.12.2014, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN ARPIPRAZOLE RATIOPHARM TABLETTER Datum: 26.9.2014, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsförändringar Upptas escitalopram Depression bupropion Nikotinberoende vareniklin Nikotinberoende Specialiserad

Läs mer

Behandling av depression

Behandling av depression Behandling av depression Våra rekommendationer Terapigrupp Psykiatri Pouya Movahed Diagnos ställs med hjälp av: Diagnos Klinisk bedömning och Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV eller V Ett av dessa två

Läs mer

UTKAST TILL SVENSKA PSYKIATRISKA FÖRENINGENS RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING AV BIPOLÄR SJUKDOM VERSION 130326 (ENBART FARMAKADELEN)

UTKAST TILL SVENSKA PSYKIATRISKA FÖRENINGENS RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING AV BIPOLÄR SJUKDOM VERSION 130326 (ENBART FARMAKADELEN) UTKAST TILL SVENSKA PSYKIATRISKA FÖRENINGENS RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING AV BIPOLÄR SJUKDOM VERSION 130326 (ENBART FARMAKADELEN) 1 Riktlinjernas rekommendationer i korthet Utredning Allmänt

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att

Läs mer

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM Titel: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Enhet: Alla ID.nr Handlingsprogram depression Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: /Agneta Rosling,

Läs mer

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04 SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Aripiprazole Accord (aripiprazol) Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol

Läs mer

Medicin vid ADD/ADHD

Medicin vid ADD/ADHD Medicin vid ADD/ADHD Om mig och mottagningen 49 år, läkare 1994 Startade 2006 hemma i källaren, kv. Aftonstjärnan 5 medarbetare 800 diagnoser 250 medicineringar Personlig erfarenhet Kvällens föreläsning

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Akut psykiatri Maria Holstad överläkare, specialist i psykiatri Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vilken uppgifter har man? Bedöma och i viss mån utreda och behandla de patienter

Läs mer

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

Initiering, underhållsbehandling och utsättning

Initiering, underhållsbehandling och utsättning Initiering, underhållsbehandling och utsättning Klassiska ångeststörningar, vilket SSRI? 1. Fluoxetin 10 40 mg/d 1. Flest studier evidens A 2. Måttlig effektstorlek låga doser? 2. Sertralin: flexibel dos

Läs mer

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre 2015-06-16

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre 2015-06-16 HTA-enheten CAMTÖ 2015-06-16 Behandling av depression hos äldre SBU-rapport nr 2015-233 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/depression_aldre_2015.pdf Kort sammanfattning av rapporten Depression

Läs mer

Ätstörningar Ulf Wallin

Ätstörningar Ulf Wallin Ätstörningar Ulf Wallin Wallin Ätstörningar och födorelaterade syndrom DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning Undvikande/restriktiv ätstörning Självrensning Anorexia Nervosa Svår psykiatrisk

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Tillfällig ångest oxazepam Oxascand, Sobril När bensodiazepiner bör undvikas alimemazin Theralen hydroxizin Atarax

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Aripiprazole ratiopharm. Broschyr till patienter/närstående Utfärdad den 03/2016

Aripiprazole ratiopharm. Broschyr till patienter/närstående Utfärdad den 03/2016 Aripiprazole ratiopharm Broschyr till patienter/närstående Utfärdad den 03/2016 Innehåll 1. Inledning s. 4 2. Vad innebär en behandling med Aripiprazole ratiopharm? s.5 3. Vad kan jag förvänta mig av behandlingen?_

Läs mer

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN 1 (6) 8 februari 2016 Lemilvo (aripiprazol) Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Schizofreni

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Karin Öhlén 2015-05-05 1(5) Läkemedelsenheten Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Sedan 2011 har Läkemedelsverket haft ett regeringsuppdrag

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling

FAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling FAS-UT Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté Hur avsluta läkemedelsbehandling? Avsluta direkt Trappa

Läs mer

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt Aspergers Syndrom A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt 1. påtagligt bristande förmåga att använda varierande ickeverbala beteenden som

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland Mål på regeringsnivå 2011-2014 3. God och säker läkemedelsbehandling för äldre Läkemedelsbehandling

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) BPSD Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Komplicerande BPSD är vanligt förekommande

Läs mer

HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg 151104

HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg 151104 HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN Mats Cederlund Göteborg 151104 HUVUDVÄRK HOS BARN OCH UNGDOMAR Primär huvudvärk Huvudvärk av spänningstyp Migrän Hortons huvudvärk (ovanlig

Läs mer

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept)

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Läkemedel och sömn Magdalena Pettersson Läkemedelscentrum FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005 FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Försäljning av sömnmedel

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

PSYKOFARMAKOLOGISK INTRODUKTION

PSYKOFARMAKOLOGISK INTRODUKTION PSYKOFARMAKOLOGISK INTRODUKTION Ylva Stewénius, HT 13 TYPER AV PSYKOFARMAKA 1. Antipsykotika (neuroleptika) 2. Antidepressiva (tymoleptika) 3. Centralstimulerare 4. Stämningsstabiliserare 5. Ångestdämpande

Läs mer

Aripiprazol Stada. 16.7.2015, Version 1.7 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Aripiprazol Stada. 16.7.2015, Version 1.7 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Aripiprazol Stada 16.7.2015, Version 1.7 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Aripiprazol Stada 5 mg tabletter Aripiprazol Stada 10 mg tabletter

Läs mer

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI Urinvägsinfektion Symtomgivande UVI Asymtomatisk bakteriuri (ABU) ABU hos 20-50% på SÄBO Antibiotika överförskrivs ofta Diagnostiken svår Leder UVI till förvirring????? Riktad och smal behandling Växelbruk

Läs mer

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens

Läs mer

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram - Psykos. Vårdprogram för psykotiska tillstånd med debut i tonåren

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram - Psykos. Vårdprogram för psykotiska tillstånd med debut i tonåren Titel: Akademiska sjukhuset Division: Enhet: Psykiatridivisionen Handlingsprogram - Psykos Verksamhetsområde: ID.nr Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: Agneta Rosling, verksamhetschef

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg

Läs mer

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar Ätstörningar Ute Attermeyer Överläkare Centrum för Ätstörningar (Ha du själv någon tänkt att du borde träna mer? äter nyttigare? är missnöjd med din kropp?) Hela livet kretsar kring mat, träning och

Läs mer