Hinder i folkhälsoarbetet och vägar förbi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hinder i folkhälsoarbetet och vägar förbi"

Transkript

1 Hinder i folkhälsoarbetet och vägar förbi Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010

2 Hinder i folkhälsoarbetet och vägar förbi Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010

3 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2011, R 2011:17 ISSN ISBN (pdf) ISBN (print) OMSLAGSFOTO: Gunnar Hagqvist Foto INLAGA : s. 9 och 39 photos.com, 13, 17, 27 och 33 MATTON.se, s. 43 och 47 Gunnar Hagqvist GRAFISK PRODUKTION: ab typoform TRYCK: DavIDSONS, Jönköping 2011

4 Innehåll 5 Förord 6 Sammanfattning 7 Summary 8 Ordlista 9 Del 1. Inledning Syfte 11 Begränsningar och avgränsningar Del 2. Metod och upplägg Material 14 Beräkningar Del 3. Exempel 1. Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Ekonomiska beräkningar 20 Identifierade hinder Del 4. Exempel 2. Depression Ekonomiska beräkningar 29 Identifierade hinder exempel Del 5. Exempel 3. Psykisk funktionsnedsättning Ekonomiska beräkningar 35 Identifierade hinder exempel Del 6. Exempel 4. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Västerbottensmodellen 40 Identifiering av hinder exempel Del 7. Diskussion om hinder i folkhälsoarbetet 47 Del 8. Vägar förbi hindren och exempel på aktörer som prövar nya lösningar 51 Avslutande kommentar 52 Referenser

5

6 Förord Sveriges riksdag antog den nationella folkhälsopolitiken år 2003 i propositionen Mål för folkhälsan (2002). År 2008 presenterades sedan propositionen En förnyad folkhälsopolitik (Regeringens proposition 2007/08:110). Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att analysera och följa upp den nationella folkhälsopolitiken och ger därför ut Folkhälsopolitisk rapport, den första gavs ut 2005 och den andra i november Det finns två huvudsyften med den folkhälsopolitiska rapporteringen. Det första är att ge regeringen en överblick över folkhälsans utveckling och resultatet av de genomförda åtgärderna. Det andra är att rekommendera framtida satsningar på ett sådant sätt att regeringen lättare kan göra strategiska val och prioritera bland de föreslagna åtgärderna. Underlaget för Folkhälsopolitisk rapport 2010 är omfattande och presenteras i flera olika underlagsrapporter. Dessa rapporter ger bland annat en fördjupad bild av varje enskilt målområde för folkhälsa samt för ämnesspecifika områden. Den här rapporten innehåller en fördjupad beskrivning av de hinder i folkhälsoarbetet som finns presenterade i Folkhälsopolitisk rapport Rapporten har arbetats fram av Emma Brulin, utredare vid avdelningen för analys och uppföljning, Statens folkhälsoinstitut, med underlag från Ingvar Nilsson, nationalekonom, SEE AB. Värdefulla synpunkter har framförts av Anders Hagqvist, socionom. En vetenskaplig granskning har utförts av filosofie doktor Jon Nyhlén vid Mittuniversitetet. Rapporten har även granskats av institutets interna sekretariat för Folkhälsopolitisk rapport 2010 samt av Anne Tiainen, utredare, Statens folkhälsoinstitut. Östersund, augusti 2011 Sarah Wamala Generaldirektör H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I 5

7 Sammanfattning Denna rapport är ett kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010 och syftet är att visa på några hinder som kan innebära att beslutsfattare avstår från tidiga och förebyggande åtgärder i arbetet för en bättre folkhälsa. De hinder som studeras är organisatoriska förhållanden och budgetsystemens utformning. Analysen genomförs med utgångspunkt i fyra exempel på några vanliga beslutssituationer. De två första exemplen gäller barn och unga: en pojke med adhd och en tonårsflicka med psykisk ohälsa. Det tredje exemplet handlar om en vuxen person med en psykisk funktionsnedsättning, och det fjärde exemplet handlar om hälsofrämjande hälso- och sjukvård. I analysen av fallstudierna har vi identifierat följande hinder: Samhället är sektoriserat, vilket gör det svårt för olika organisationer att samverka. När till exempel kommuner satsar på tidiga förebyggande insatser är det ofta andra organisationer (främst centrala myndigheter) som får minskade kostnader. Dagens budgetsystem fungerar för kortsiktigt och är avgränsade till små organisatoriska enheter. Det är omöjligt att se vilka handlingsalternativ som är bäst för befolkningshälsan och samhällsekonomin, och det kan leda till felprioriteringar som i sin tur orsakar ohälsa samt stora och onödiga samhällskostnader. De gällande budgetsystemen kan normalt inte hantera de kostnadspucklar som uppstår när ett förebyggande arbete ska påbörjas, vilket kan resultera i att insatserna uteblir. Det finns dock vägar förbi hindren och på en del platser i landet prövar man redan nya lösningar. Detta arbete bör stödjas och utvärderas. Dessutom behöver nya former för organisatorisk samverkan och nya modeller för budgetsystem. Statens folkhälsoinstitut föreslår därför en statlig utredning som ska genomföra ett pilotprojekt som främjar hälsa och samhällsekonomi, och sedan gör en vetenskaplig utvärdering av det. Det finns flera möjliga inriktningar på ett sådant pilotprojekt: De berörda aktörerna, till exempel kommuner och myndigheter, får söka stimulansmedel för att pröva nya budgetsystem och modeller för samverkan som främjar tidiga åtgärder och ett förebyggande arbete. Regeringen inrättar fonder för att främja hälsa och förebygga ohälsa, där de berörda aktörerna kan låna pengar till åtgärder som främjar samhällsekonomin och skapar förutsättningar för en långsiktigt god hälsa. 6 H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I

8 Summary Obstacles in public health work and ways around them Knowledge base for the Public Health Policy Report 2010 This report is one of 21 sub-reports related to the Public Health Policy Report 2010 and considers obstacles in public health work. In this report, the Swedish National Institute of Public Health has identified obstacles to health-promotion and illness prevention work that can lead to no intervention being applied (or being neglected). In this report, the Institute will present these obstacles through four concrete examples. In the analysis of the examples, the following obstacles emerge: The budget systems in the public sector are often short term and limited to small organisational units, making it impossible for decision-makers to see what actionable alternatives are best for health and for the economy. This can result in priorities being set so that they lead to illness and large, unnecessary costs to society. When municipalities invest in early prevention measures, other actors in society, such as authorities, often cut their costs. The municipalities are important in terms of these measures, but the economic driving forces are often missing. Today s organisational structures do not promote cooperation between various actors in society. There are ways around the obstacles and new methods have been tested in some places in Sweden. These methods should be supported and evaluated. In order to reach the overriding objective of public health (of creating the social conditions for good health on equal terms for the entire population), the experiences of overcoming obstacles needs to be distributed. The Swedish National Institute of Public Health proposes a Government investigation in order to carry out and evaluate a number of pilot projects that promote health and the economy. There are a few conceivable emphases: The actors concerned, such as municipalities and authorities, may apply for stimulus funding and try new models for budget systems and cooperation that promote early intervention and prevention work. The Government establishes funds in order to promote health and prevent illness from which, for instance, county councils, regions and municipalities can borrow money for measures that create the conditions for long-term good health and promote the economy. H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I 7

9 Ordlista Direkta kostnader Kostnader för samhällets aktörer till följd av en sjukdom eller en olycka. Indirekta kostnader Resursförlust för samhället som beror på: (1) sjukdom, i form av produktionsförlusten för personer som inte kan arbeta eller utföra sina vanliga aktiviteter och (2) dödlighet, i form av produktionsförlusten som går förlorad på grund av förtidig död. Populationsstudie Term som anger att studiepopulationen utgår från ett befolkningsurval och inte ett patienturval. Diskontera Ekonomisk term med innebörden att framtidens kostnader och intäkter räknas om till dagens värde med hänsyn tagen till en viss ränta. Samhällsekonomisk kostnad Kostnad som berör de ekonomiska förhållandena i samhället som helhet och som förutom utgifter även omfattar förlust av vinster i form av produktionsbortfall. Till samhällsekonomiska kostnader räknas kostnader för både den offentliga sektorn och näringslivet. Folkhälsoarbete Planerade och systematiska insatser för att främja hälsa och förebygga sjukdom i samhället. Statens folkhälsoinstitut vill påverka faktorer (frisk-, skydds- och riskfaktorer) och förhållanden (i struktur och miljö) som bidrar till en positiv hälsoutveckling på befolkningsnivå. Insatserna kan vara samhällsinriktade, gruppinriktade eller individinriktade. Funktionsnedsättning Nedsättning av en persons fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsförmåga, som kan vara bestående eller övergående. Intervention Samlingsterm för förebyggande och behandlande åtgärder. 8 H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I

10 1 INLEDNING

11 Denna rapport är ett kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport 2010: Framtidens folkhälsa allas ansvar, som belyser vikten av tidiga och förebyggande åtgärder för att skapa goda livsvillkor, livsmiljöer och levnadsvanor. Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta mål med de tillhörande elva målområdena (faktaruta 1) fungerar som en kompassriktning för att nå social hållbarhet (Regeringens proposition 2002/03:35; Regeringens proposition 2007/08:110). Vi ser därför uppdraget att skriva Folkhälsopolitiska rapporten 2010 med dess kunskapsunderlag som en del av arbetet med att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Faktaruta 1 MÅL FÖR FOLKHÄLSAN Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målområden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Trots att det finns en generell kunskap om hur viktigt det är med tidiga och förebyggande åtgärder när det gäller folkhälsa, visar erfarenhet ändå att sådana åtgärder inte alltid är ett förstahandsval. I stället används handlingsalternativ som innebär sena åtgärder, och de riskerar att ge både sämre hälsa och onödiga samhällskostnader. I den här rapporten redovisar vi exempel på vad de samhällsekonomiska konsekvenserna blir om man väljer tidiga respektive sena åtgärder alternativt avstår från åtgärder. Vi redovisar också orsakerna till att tidiga åtgärder inte blir ett förstahandsval, det vi kallar hindren i folkhälsoarbetet. Slutligen ger vi exempel på lösningar från några organisationer som har påbörjat ett arbete med att hitta vägar förbi dessa hinder. 10 H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I

12 Denna rapport innehåller fyra fallstudier som visar att det finns hinder för ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Dessa hinder kan vara viktiga förklaringar till att förändringsarbetet mot en positiv utveckling inom några av folkhälsans målområden går långsamt. Det gäller speciellt inom det strategiska området Goda livsvillkor (folkhälsans målområde 1, 2 och 3) och möjligheterna att skapa samhälleliga förutsättningar för grupper med särskilda behov. Syfte Syftet med denna rapport är att visa några hinder för folkhälsoarbetet saker som kan innebära att beslutsfattare avstår från tidiga och förebyggande åtgärder i arbetet för en bättre folkhälsa. De hinder som studeras är organisatoriska förhållanden och budgetsystemens utformning. Begränsningar och avgränsningar För att kunna identifiera hindren använder vi fallstudier av några vanliga beslutssituationer där konsekvenserna av olika handlingsalternativ, tidiga respektive sena åtgärder, redovisas i form av kostnader och hälsa. Både kvalitativa och kvantitativa bedömningar används. Fallstudierna ska i första hand ses som ett hjälpmedel för att kunna identifiera olika typer av hinder och beräkningarna kan alltså inte användas för att dra några generella slutsatser om kostnaderna. De kostnader som nämns i rapporten är ungefärliga och ska bara ge läsaren en uppfattning om storleksordningen. H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I 11

13

14 2 METOD OCH UPPLÄGG H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I 13

15 Vi använder fyra exempel för att introducera, beskriva och analysera några identifierade hinder i folkhälsoarbetet. Exemplen presenteras i form av scenarion som handlar om barn och unga samt personer med funktionsnedsättningar eftersom dessa gruppers hälsa är prioriterad enligt de gällande propositionerna (Regeringens proposition 2002/03:35; Regeringens proposition 2007/08:110). Exemplen illustrerar även situationer där tidiga och förebyggande åtgärder är viktiga för människors framtida hälsa och välbefinnande. Exempel ett tre handlar om enskilda individer, och personerna representerar grupper som behöver ganska omfattande åtgärder för att få samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Exempel fyra berör hälsofrämjande hälsooch sjukvård och bygger på ett vetenskapligt utvärderat interventionsprogram som är utfört i Västerbottens län. Med hjälp av dessa exempel presenterar och analyserar vi de samhällsekonomiska kostnaderna för två handlingsalternativ: att sätta in respektive att inte sätta in tidiga åtgärder. För att få en tydlig bild av kostnaderna för samhället är exemplen detaljerat beskrivna. De tre första exemplen beskriver tre olika människors liv och öden: Jonas, Marie och Lars. Jonas har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, Marie lider av depression sedan barndomen och Lars har en psykisk funktionsnedsättning. Vi har valt exemplen eftersom de speglar personer i utsatta situationer och som ofta behöver hjälp eller stöd från samhällets olika funktioner. Det första exemplet med Jonas innehåller tre möjliga scenarion och en jämförelse av de olika kostnaderna för dem. Kostnaderna i de tre första exemplen är dels direkta kostnader som baseras på kostnader för olika samhällsaktörer, till exempel kostnader för hälso- och sjukvården, kommunen och Arbetsförmedlingen, och dels indirekta kostnader, det vill säga samhällets kostnader för förlorad produktion och arbetskraft. Beräkningarna i exempel tre är baserade på en utvärdering av det sociala kooperativet Briggen i Södertälje kommun. Det fjärde exemplet beskriver hur en hälsofrämjande hälso- och sjukvård kan vara samhällsekonomiskt lönsam samtidigt som den förbättrar hälsan bland befolkningen. Exemplet är hämtat från Västerbottens län och Norsjö kommun där man under några år har erbjudit befolkningen förbyggande hälsoundersökningar inom ramen för projektet Västerbottens interventionsprogram. De avslutande kapitlen innehåller en samlad diskussion om hindren och rekommendationer till framtida åtgärder. Vi presenterar även exempel på organisationer som har börjat arbeta med nya lösningar för att komma förbi hindren. Material Exemplen bygger på hypotetiska händelser med inspiration från verkliga livet, och de är skapade utifrån erfarenhet och litteratur som beskriver de olika syndromen. Vilka underlag som ligger till grund för de fyra exemplen presenteras i tabell H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I

16 Tabell 1. Underlag till exemplen Exempel Område Material 1 Neuropsykiatriska funktionshinder Litteratur om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Samarbete med intresseorganisationen Attention. Personlig erfarenhet av personer med adhd. 2 Depression Litteratur om depressions- och ångestsyndrom. Personlig erfarenhet av personer med ångest och depression. 3 Psykiska funktionshinder Litteratur om psykiska funktionsnedsättningar. 4 Förebyggande hälsoundersökningar Vetenskapliga studier om Västerbottens interventionsprogram. De ekonomiska beräkningarna bygger på ett underlag av nationalekonomen Ingvar Nilsson. Beräkningarna presenteras närmare i nästa avsnitt. Beräkningar De ekonomiska beräkningarna för exemplen ett tre är utförda av Ingvar Nilsson som också har ansvar för dem, men analyserna har gjorts i samverkan mellan Statens folkhälsoinstitut och Ingvar Nilsson. Kalkylerna är baserade på modeller som Ingvar Nilsson har utvecklat under sina uppdrag som rör samhällsekonomiska utvärderingar och beräkningar. Underlaget till beräkningarna kommer från en empirisk databas som Ingvar Nilsson med kollegor har byggt upp under 15 års arbete med att analysera samhällsekonomiska kostnader liknande de i denna rapport. Databasen består av några hundra prisuppgifter för olika samhällsåtgärder. Dessa uppgifter är sorterade utifrån dagens samhällsstruktur med olika centrala myndigheter, kommuner, landsting och regioner, samt fördelade så att man kan få fram underlag för olika typer av insatser i aktörernas verksamheter (primärvård, psykiatri, ambulanssjukvård, akutsjukvård och beroendevård). En mer utförlig beskrivning av de ekonomiska kalkylerna finns i rapporten Fyra räknesätt och ett bokslut handbok i socioekonomiskt bokslut (Nutek, 2008). En enklare version av beräkningarna finns i Handbok till förenklad socioekonomisk analysmodell (Nilsson & Wadeskog, 2010). Kostnaderna är beräknade för fem olika samhällsaktörer: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunen, landstinget/regionen och rättsväsendet. Därutöver presenteras kostnader som är relaterade till produktionsbortfallet till följd av sjukfrånvaro. Underlaget till det fjärde exemplet kommer från en populationsstudie, MONICA, som är gjord i Norr- och Västerbotten, där fall av hjärt- kärlsjukdomar och diabetes registreras. Som en följd av studien har Västerbottens interventionsprogram genomförts. För att beskriva Västerbottens interventionsprogram samt effekterna av det har vi hämtat vetenskapliga artiklar via databasen PubMed. H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I 15

17 I de fyra följande kapitlen presenterar vi de fyra exemplen. Exempel ett tre inleds med en beskrivning av de olika funktionsnedsättningarna och sjukdomarna, och därefter presenteras scenariot och de kostnader som uppstår vid sena respektive tidiga åtgärder. Slutligen analyserar vi hindren och diskuterar vägar förbi dessa hinder. 16 H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I

18 3 EXEMPEL 1. NEUROPSYKIATRISK FUNKTIONSNEDSÄTTNIN H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I 17

19 Det första exemplet handlar om Jonas som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, det vill säga svårigheter som har sin grund i hur hjärnan fungerar och arbetar. Det finns olika diagnoser inom begreppet neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och för varje diagnos finns ett brett spektrum av påverkan (Dahlström, 2010). Diagnoserna är inte sjukdomar utan ett sätt att beskriva kognitiva förmågor (Abrahamsson, 2010). Vanliga diagnoser är autism, Aspergers syndrom, adhd (Attention Deficit Hyperactive Disorder), add (Attention Deficit Disorder), damp (deficits in attention, motor control and perception), tvångssyndrom och Tourettes syndrom (Internetmedicin, 2010). Många av dem som har en oupptäckt neuropsykiatrisk sjukdom eller får en sådan diagnos har större problem än andra när det gäller att reglera sin uppmärksamhet kontrollera impulser och sin aktivitetsnivå samspela med andra människor lära sig och minnas nya saker uttrycka sig i tal och skrift kontrollera motoriken. Graden av problem och hur de uttrycker sig varierar mellan diagnoserna, men när svårigheterna påverkar det dagliga livet kallas det för en funktionsnedsättning (Dahlström, 2010). I denna rapport har vi valt att fokusera på diagnosen adhd som förekommer hos cirka fem procent av alla skolbarn (Abrahamsson, 2010). Adhd uttrycker sig på olika sätt men de flesta har betydande svårigheter med uppmärksamhet samt är impulsiva och överaktiva (Hellström, 2010). Barn kan till exempel ha problem med att sitta stilla och koncentrera sig, de blir lätt störda, har svårt att komma igång eller börja om när de har blivit störda samt har svårt att förstå sina klasskamrater och göra sig förstådda bland dem. Vissa har även svårt att tolka sociala situationer, vilket främst beror på deras impulsivitet som gör att de inte hinner uppfatta viktiga signaler. Det finns både sociala och biologiska arv som kan leda till adhd. Diagnosen går att behandla med medicin och kognitiva metoder. Det är viktigt med tidiga diagnoser och att utreda individens förmågor och behov. Barn med adhd måste uppmärksammas och tidigt få stöd och hjälp med sin funktionsnedsättning, annars är risken stor att de misslyckas i skolan, tappar självförtroende och självkänsla samt får allvarliga sociala anpassningssvårigheter. Som vuxna riskerar de att drabbas av depressioner, och många har relationsproblem samt svårt att klara av arbetslivet och vardagen (Hellström, 2010). Studier från hela världen visar att adhd kraftigt förhöjer risken för missbruk och kriminalitet (Modig, 2010). Nedan följer en beskrivning av Jonas utifrån tre möjliga scenarion. Första scenariot beskriver Jonas barndom utan några tidiga och förebyggande åtgärder, och sedan följer hans vuxna liv i två scenarion: scenario 1a marginaliserad, och scenario 1b måttligt marginaliserad. I scenario 2, beskrivs Jonas barndom och vuxna liv utifrån förutsättningen att han fick tidiga och förebyggande åtgärder. Scenarierna ligger till grund för de ekonomiska beräkningarna. 18 H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I

20 Jonas som barn, scenario 1 utan tidiga och förebyggande åtgärder Jonas var tidigt ett hyperaktivt, viljestarkt, aggressivt och svårtröstat barn som hade svårt att få kontakt med andra barn i sin egen ålder. Föräldrarna sökte hjälp på barnavårdcentralen (BVC) och möttes av beskedet att det snart skulle gå över. Men Jonas hade svårt att koncentrera sig i skolan, gick ut högstadiet utan fullständiga betyg och började på gymnasiets individuella program som han snart lämnade. I mycket tidig ålder började han röka och dricka alkohol tillsammans med en grupp äldre killar, och det dröjde inte länge innan hasch kom med i bilden. Föräldrarna sökte åter hjälp, denna gång vid landstingets barn- och ungdomspsykiatri (BUP), men avskräcktes av långa väntetider. Jonas snattade, hamnade i slagsmål och vandaliserade och blev känd inom polisen. Socialtjänsten gjorde flera akutplaceringar och vid några tillfällen även placeringar vid så kallade HVBhem (hem för vård eller boende). Jonas som vuxen, scenario 1a marginaliserad Som vuxen har Jonas stundtals varit inskriven på Arbetsförmedlingen och ingått i olika program som han inte har fullföljt. När han missköter sina åtaganden mot socialtjänsten mister han sitt ekonomiska bistånd och får endast matpengar. Missbruket av alkohol och droger har blivit tyngre. Periodvis är han placerad på LVM-hem (hem för placering enligt lagen om vård av missbrukare). Den kriminella världen tar allt större del av hans liv och han har ibland suttit häktad eller på anstalt. Jonas har ofta kontakt med sjukvården, dels för att få akutvård för misshandelsskador, dels för att få missbruksbehandling och psykiatrisk vård. Jonas är fast i ett missbruk och i kriminalitet, och han fortsätter resten av livet i ett utanförskap. Jonas som vuxen, scenario 1b måttligt marginaliserad Som vuxen mår Jonas psykiskt dåligt men missbrukar inte droger. Han kommer egentligen aldrig in på arbetsmarknaden utan försörjs framför allt av den offentliga sektorn med hjälp av ekonomiskt bistånd, aktivitetsersättning och sjukersättning. Han får ibland ett jobb men har svårt att hitta rutiner och koncentrera sig och kommer ofta försent, vilket gör att han har svårt att behålla arbetet.

21 Jonas som barn och vuxen, scenario 2 med tidiga och förebyggande åtgärder Jonas problematik uppmärksammas tidigt och han blir redan som barn utredd och får diagnosen adhd. Åtgärder sätts in i skolan och såväl föräldrarna som lärarna får stöd och råd genom pedagogisk och psykologisk handledning samt genom föräldragrupper. Elevhälsan stöttar också Jonas genom insatser från kuratorn och specialpedagogen. Socialtjänsten arbetar proaktivt och stödjande så att Jonas familj tidigt får en kontaktperson och hjälp med avlastning. Jonas når utan problem upp till skolans mål under både låg- och mellanstadiet eftersom det finns en tydlig struktur i skolarbetet som hjälper honom i vardagen. Högstadie- och gymnasietiden blir svårare men han klarar det med goda betyg och beslutar sig för att söka vidare till universitetet. Ekonomiska beräkningar Berättelsen om Jonas ger en bild av hur hans liv kan te sig med eller utan åtgärder och de ekonomiska beräkningarna i detta avsnitt bygger på dessa möjliga scenarion. I scenario 1a och 1b tar vuxenlivet olika riktningar även om barndomen i båda fallen präglas av att samhället inte sätter in några åtgärder. I scenario 1a hamnar Jonas som vuxen i missbruk och kriminalitet, och i scenario 1b står han utanför arbetsmarknaden och är ibland sjukskriven för sin depression men har inte problem med missbruk av droger. I det sista scenariot får Jonas stöd som barn och får i vuxen ålder arbete och god hälsa. Detta illustreras i figur 3.1. Figur 3.1. Schematisk bild av tre scenarion av Jonas liv Jonas som barn, utan tidiga åtgärder (scenario 1) Jonas som barn och vuxen, med tidiga och förebyggande åtgärder (scenario 2) Jonas som vuxen, scenario 1a marginaliserad Jonas som vuxen, scenario 1b måttligt marginaliserad Utifrån de tre scenarierna (se figur 3.1) presenterar vi nedan kostnaden för samhällets aktörer, med respektive utan tidiga och förebyggande åtgärder. 20 H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I

22 Jonas under barn- och ungdomstiden Figur 3.2 visar samhällets årliga genomsnittskostnad för Jonas när han är 0 6 år och när han är 7 19 år samt en genomsnittlig årskostnad för Jonas 0 19 år. Kostnaderna för sena åtgärder i scenario 1a och 1b presenteras tillsammans och den andra stapeln gäller tidiga åtgärder i scenario 2. Figur 3.2. Genomsnittlig kostnad per år för Jonas 0 19 år, scenario 1 och 2, fördelat på olika samhällsaktörer (kronor) år (1) 0 6 år (2) 7 19 år (1) 7 19 år (2) 0 19 år (1) 0 19 år (2) Produktionsbortfall Övrigt Rättsväsendet Landsting/region Kommun Försäkringskassan Arbetsförmedling Under Jonas sex första levnadsår är kostnaden lägre om inga åtgärder sätts in, i scenario 1 (cirka kronor per år), än för scenario 2 (cirka kronor per år). Detta beror på att scenario 2 förutsätter att kommunen och landstinget har satt in åtgärder som kostar pengar. När Jonas sedan börjar skolan ökar kostnaderna och i åldern 7 19 år är den genomsnittliga samhällskostnaden betydligt högre för scenario 1 än för scenario 2. Samtidigt visar figur 3.2 att andra samhällsaktörer blir kostnadsbärare, till exempel rättsväsendet i scenario 1. Även scenario 2 ger en årlig kostnad för rättsväsendet under skolåldern, 7 19 år, men den är mycket liten i jämförelse med i det första scenariot. H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I 21

23 De två staplarna till höger i figuren visar den genomsnittliga kostnaden per år utslagen på hela barn- och ungdomstiden (0 19 år), och enligt dem innebär scenario 1 en högre genomsnittlig samhällskostnad per år än scenario 2. Med andra ord blir kostnaden högre utan några åtgärder än med åtgärder som sätts in redan under Jonas ungdomsår. Jonas i vuxen ålder När vi studerar kostnaderna i vuxen ålder blir mönstret ännu tydligare. Enligt figur 3.3 ger scenario 1a (marginalisering) en genomsnittlig kostnad på 1,2 miljoner kronor per år och för scenario 1b (måttlig marginalisering) är samhällets kostnad kronor per år. Scenario 2 (tidiga åtgärder) innebär inga betydande kostnader. Figur 3.3. Genomsnittlig kostnad per år för Jonas i vuxen ålder, scenario 1a, 1b och 2 summerad för olika samhällsaktörer (kronor) Senario 1a Senario 1b Senario 2 Produktionsbortfall Övrigt Rättsväsendet Landsting/region Kommun Försäkringskassan Arbetsförmedling Figur 3.4 visar kostnaderna för de olika samhällsaktörerna och för produktionsbortfallet. Kostnaderna i scenario 1a och 1b är ganska lika förutom när det gäller belastningen på rättsväsendet och kategorin övrigt som representerar de kostnader som uppstår till följd av brott och förstörelse. Scenario 2 innebär inga kostnader. 22 H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I

24 Figur 3.4. Genomsnittlig kostnad per år för Jonas som vuxen, scenario 1a, 1b och 2, fördelat på olika samhällsaktörer (kronor) Kommun Landsting/ region Övrigt Arbetsförmedling Försäkringskassan Rättsväsendet Produktionsbortfall Senario 1a Senario 1b Senario 2 Kostnaderna för Jonas som vuxen, i scenario 1a och 1b, ackumuleras från att han är 20 år tills han fyller 65 och når pensionsåldern. I figur 3.5 presenteras dessa ackumulerade genomsnittliga kostnader. Figur 3.5. Ackumulerad genomsnittlig kostnad för Jonas 25, 35, 45, 55 och 65 år, för scenario 1a och 1b (diskonterat) fördelat på olika samhällsaktörer (kronor) a 1b 25 år 1a 1b 35 år 1a 1b 45 år 1a 1b 55 år 1a 1b 65 år Produktionsbortfall Övrigt Rättsväsendet Landsting/region Kommun Försäkringskassan Arbetsförmedling H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I 23

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1 Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv

Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv 1 Kan man räkna på människor och hur de mår? 2 Socioekonomiska beräkningar introducerades 2009 i kommunen: 1) Utbildning av kommunens ekonomer. 2) Beräkning

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.psynk.se

Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.psynk.se Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Synkronisera alla insatser för psykisk hälsa! Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Att investera i framtiden

Att investera i framtiden 2013 Arbetsmarknads- och familjenämnden Datum Diarienummer 1 (5) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Enheten för kvalitet Sofia Eriksson, 070-0866201 Att investera i framtiden -Rapport från utbildning

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Samarbete skola och arbetsliv - en social investering

Samarbete skola och arbetsliv - en social investering Ingvar Nilsson Samarbete skola och arbetsliv - en social investering och en väg för att reducera utanförskapet och höja effektiviteten i den offentliga resursanvändningen Ingvar Nilsson (i.nilsson@seeab.se)

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson Helsingborgs stad juni 2005 Kerstin Månsson Arbetsmaterial Inledning Begreppet hälsa skall här läsas och förstås i sitt allra vidaste sammanhang, vilket gör att begrepp som folkhälsa, välfärd och hållbar

Läs mer

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län Pilotprojektet YMHFA i Jönköpings län Margit Ferm Projektledare Ordförande SPES kretsen V ordförande NSPH Jönköpings län Socionom Emma Asserholt Första hjälpare Ungdomsutvecklare Kultur & Fritidsförvaltningen

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Fokusområden ett steg till

Fokusområden ett steg till Handlingsplan Fokusområden ett steg till År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är landstingets vision som antogs år 2000. Landstinget hade då länge arbetat

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux)

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Ett samarbete primärvården och vuxenpsykiatrin Tillhör Vuxenhabiliteringen, en primärvårdsverksamhet Började ta emot remisser från NLL den 3 maj 2010 En strid ström

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

National Prevention Strategy

National Prevention Strategy National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy för tobak, alkohol och andra droger som gäller både för elever och personal på Norrevångskolan i Mörrum, Karlshamns kommun. Inledning Skolan

Läs mer

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren Behovsinventering Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering 2013 01 18 Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning BAKGRUND 3 METOD

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare Psykiatrins utmaning Kuno Morin Chefsöverläkare Förekomnst av psykisk sjukdom 25% av alla människor beräknas under livstiden drabbas av psykisk sjukdom (The World Health Report 2001, WHO, Genève, 2001)

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Rapport, 13-03-22. Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser.

Rapport, 13-03-22. Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Investera i framtiden Rapport, 13-03-22 Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Arbetsgrupp: Leif Ranemo, rektor elevhälsan,

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer