Hinder i folkhälsoarbetet och vägar förbi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hinder i folkhälsoarbetet och vägar förbi"

Transkript

1 Hinder i folkhälsoarbetet och vägar förbi Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010

2 Hinder i folkhälsoarbetet och vägar förbi Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010

3 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2011, R 2011:17 ISSN ISBN (pdf) ISBN (print) OMSLAGSFOTO: Gunnar Hagqvist Foto INLAGA : s. 9 och 39 photos.com, 13, 17, 27 och 33 MATTON.se, s. 43 och 47 Gunnar Hagqvist GRAFISK PRODUKTION: ab typoform TRYCK: DavIDSONS, Jönköping 2011

4 Innehåll 5 Förord 6 Sammanfattning 7 Summary 8 Ordlista 9 Del 1. Inledning Syfte 11 Begränsningar och avgränsningar Del 2. Metod och upplägg Material 14 Beräkningar Del 3. Exempel 1. Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Ekonomiska beräkningar 20 Identifierade hinder Del 4. Exempel 2. Depression Ekonomiska beräkningar 29 Identifierade hinder exempel Del 5. Exempel 3. Psykisk funktionsnedsättning Ekonomiska beräkningar 35 Identifierade hinder exempel Del 6. Exempel 4. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Västerbottensmodellen 40 Identifiering av hinder exempel Del 7. Diskussion om hinder i folkhälsoarbetet 47 Del 8. Vägar förbi hindren och exempel på aktörer som prövar nya lösningar 51 Avslutande kommentar 52 Referenser

5

6 Förord Sveriges riksdag antog den nationella folkhälsopolitiken år 2003 i propositionen Mål för folkhälsan (2002). År 2008 presenterades sedan propositionen En förnyad folkhälsopolitik (Regeringens proposition 2007/08:110). Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att analysera och följa upp den nationella folkhälsopolitiken och ger därför ut Folkhälsopolitisk rapport, den första gavs ut 2005 och den andra i november Det finns två huvudsyften med den folkhälsopolitiska rapporteringen. Det första är att ge regeringen en överblick över folkhälsans utveckling och resultatet av de genomförda åtgärderna. Det andra är att rekommendera framtida satsningar på ett sådant sätt att regeringen lättare kan göra strategiska val och prioritera bland de föreslagna åtgärderna. Underlaget för Folkhälsopolitisk rapport 2010 är omfattande och presenteras i flera olika underlagsrapporter. Dessa rapporter ger bland annat en fördjupad bild av varje enskilt målområde för folkhälsa samt för ämnesspecifika områden. Den här rapporten innehåller en fördjupad beskrivning av de hinder i folkhälsoarbetet som finns presenterade i Folkhälsopolitisk rapport Rapporten har arbetats fram av Emma Brulin, utredare vid avdelningen för analys och uppföljning, Statens folkhälsoinstitut, med underlag från Ingvar Nilsson, nationalekonom, SEE AB. Värdefulla synpunkter har framförts av Anders Hagqvist, socionom. En vetenskaplig granskning har utförts av filosofie doktor Jon Nyhlén vid Mittuniversitetet. Rapporten har även granskats av institutets interna sekretariat för Folkhälsopolitisk rapport 2010 samt av Anne Tiainen, utredare, Statens folkhälsoinstitut. Östersund, augusti 2011 Sarah Wamala Generaldirektör H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I 5

7 Sammanfattning Denna rapport är ett kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010 och syftet är att visa på några hinder som kan innebära att beslutsfattare avstår från tidiga och förebyggande åtgärder i arbetet för en bättre folkhälsa. De hinder som studeras är organisatoriska förhållanden och budgetsystemens utformning. Analysen genomförs med utgångspunkt i fyra exempel på några vanliga beslutssituationer. De två första exemplen gäller barn och unga: en pojke med adhd och en tonårsflicka med psykisk ohälsa. Det tredje exemplet handlar om en vuxen person med en psykisk funktionsnedsättning, och det fjärde exemplet handlar om hälsofrämjande hälso- och sjukvård. I analysen av fallstudierna har vi identifierat följande hinder: Samhället är sektoriserat, vilket gör det svårt för olika organisationer att samverka. När till exempel kommuner satsar på tidiga förebyggande insatser är det ofta andra organisationer (främst centrala myndigheter) som får minskade kostnader. Dagens budgetsystem fungerar för kortsiktigt och är avgränsade till små organisatoriska enheter. Det är omöjligt att se vilka handlingsalternativ som är bäst för befolkningshälsan och samhällsekonomin, och det kan leda till felprioriteringar som i sin tur orsakar ohälsa samt stora och onödiga samhällskostnader. De gällande budgetsystemen kan normalt inte hantera de kostnadspucklar som uppstår när ett förebyggande arbete ska påbörjas, vilket kan resultera i att insatserna uteblir. Det finns dock vägar förbi hindren och på en del platser i landet prövar man redan nya lösningar. Detta arbete bör stödjas och utvärderas. Dessutom behöver nya former för organisatorisk samverkan och nya modeller för budgetsystem. Statens folkhälsoinstitut föreslår därför en statlig utredning som ska genomföra ett pilotprojekt som främjar hälsa och samhällsekonomi, och sedan gör en vetenskaplig utvärdering av det. Det finns flera möjliga inriktningar på ett sådant pilotprojekt: De berörda aktörerna, till exempel kommuner och myndigheter, får söka stimulansmedel för att pröva nya budgetsystem och modeller för samverkan som främjar tidiga åtgärder och ett förebyggande arbete. Regeringen inrättar fonder för att främja hälsa och förebygga ohälsa, där de berörda aktörerna kan låna pengar till åtgärder som främjar samhällsekonomin och skapar förutsättningar för en långsiktigt god hälsa. 6 H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I

8 Summary Obstacles in public health work and ways around them Knowledge base for the Public Health Policy Report 2010 This report is one of 21 sub-reports related to the Public Health Policy Report 2010 and considers obstacles in public health work. In this report, the Swedish National Institute of Public Health has identified obstacles to health-promotion and illness prevention work that can lead to no intervention being applied (or being neglected). In this report, the Institute will present these obstacles through four concrete examples. In the analysis of the examples, the following obstacles emerge: The budget systems in the public sector are often short term and limited to small organisational units, making it impossible for decision-makers to see what actionable alternatives are best for health and for the economy. This can result in priorities being set so that they lead to illness and large, unnecessary costs to society. When municipalities invest in early prevention measures, other actors in society, such as authorities, often cut their costs. The municipalities are important in terms of these measures, but the economic driving forces are often missing. Today s organisational structures do not promote cooperation between various actors in society. There are ways around the obstacles and new methods have been tested in some places in Sweden. These methods should be supported and evaluated. In order to reach the overriding objective of public health (of creating the social conditions for good health on equal terms for the entire population), the experiences of overcoming obstacles needs to be distributed. The Swedish National Institute of Public Health proposes a Government investigation in order to carry out and evaluate a number of pilot projects that promote health and the economy. There are a few conceivable emphases: The actors concerned, such as municipalities and authorities, may apply for stimulus funding and try new models for budget systems and cooperation that promote early intervention and prevention work. The Government establishes funds in order to promote health and prevent illness from which, for instance, county councils, regions and municipalities can borrow money for measures that create the conditions for long-term good health and promote the economy. H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I 7

9 Ordlista Direkta kostnader Kostnader för samhällets aktörer till följd av en sjukdom eller en olycka. Indirekta kostnader Resursförlust för samhället som beror på: (1) sjukdom, i form av produktionsförlusten för personer som inte kan arbeta eller utföra sina vanliga aktiviteter och (2) dödlighet, i form av produktionsförlusten som går förlorad på grund av förtidig död. Populationsstudie Term som anger att studiepopulationen utgår från ett befolkningsurval och inte ett patienturval. Diskontera Ekonomisk term med innebörden att framtidens kostnader och intäkter räknas om till dagens värde med hänsyn tagen till en viss ränta. Samhällsekonomisk kostnad Kostnad som berör de ekonomiska förhållandena i samhället som helhet och som förutom utgifter även omfattar förlust av vinster i form av produktionsbortfall. Till samhällsekonomiska kostnader räknas kostnader för både den offentliga sektorn och näringslivet. Folkhälsoarbete Planerade och systematiska insatser för att främja hälsa och förebygga sjukdom i samhället. Statens folkhälsoinstitut vill påverka faktorer (frisk-, skydds- och riskfaktorer) och förhållanden (i struktur och miljö) som bidrar till en positiv hälsoutveckling på befolkningsnivå. Insatserna kan vara samhällsinriktade, gruppinriktade eller individinriktade. Funktionsnedsättning Nedsättning av en persons fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsförmåga, som kan vara bestående eller övergående. Intervention Samlingsterm för förebyggande och behandlande åtgärder. 8 H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I

10 1 INLEDNING

11 Denna rapport är ett kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport 2010: Framtidens folkhälsa allas ansvar, som belyser vikten av tidiga och förebyggande åtgärder för att skapa goda livsvillkor, livsmiljöer och levnadsvanor. Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta mål med de tillhörande elva målområdena (faktaruta 1) fungerar som en kompassriktning för att nå social hållbarhet (Regeringens proposition 2002/03:35; Regeringens proposition 2007/08:110). Vi ser därför uppdraget att skriva Folkhälsopolitiska rapporten 2010 med dess kunskapsunderlag som en del av arbetet med att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Faktaruta 1 MÅL FÖR FOLKHÄLSAN Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målområden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Trots att det finns en generell kunskap om hur viktigt det är med tidiga och förebyggande åtgärder när det gäller folkhälsa, visar erfarenhet ändå att sådana åtgärder inte alltid är ett förstahandsval. I stället används handlingsalternativ som innebär sena åtgärder, och de riskerar att ge både sämre hälsa och onödiga samhällskostnader. I den här rapporten redovisar vi exempel på vad de samhällsekonomiska konsekvenserna blir om man väljer tidiga respektive sena åtgärder alternativt avstår från åtgärder. Vi redovisar också orsakerna till att tidiga åtgärder inte blir ett förstahandsval, det vi kallar hindren i folkhälsoarbetet. Slutligen ger vi exempel på lösningar från några organisationer som har påbörjat ett arbete med att hitta vägar förbi dessa hinder. 10 H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I

12 Denna rapport innehåller fyra fallstudier som visar att det finns hinder för ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Dessa hinder kan vara viktiga förklaringar till att förändringsarbetet mot en positiv utveckling inom några av folkhälsans målområden går långsamt. Det gäller speciellt inom det strategiska området Goda livsvillkor (folkhälsans målområde 1, 2 och 3) och möjligheterna att skapa samhälleliga förutsättningar för grupper med särskilda behov. Syfte Syftet med denna rapport är att visa några hinder för folkhälsoarbetet saker som kan innebära att beslutsfattare avstår från tidiga och förebyggande åtgärder i arbetet för en bättre folkhälsa. De hinder som studeras är organisatoriska förhållanden och budgetsystemens utformning. Begränsningar och avgränsningar För att kunna identifiera hindren använder vi fallstudier av några vanliga beslutssituationer där konsekvenserna av olika handlingsalternativ, tidiga respektive sena åtgärder, redovisas i form av kostnader och hälsa. Både kvalitativa och kvantitativa bedömningar används. Fallstudierna ska i första hand ses som ett hjälpmedel för att kunna identifiera olika typer av hinder och beräkningarna kan alltså inte användas för att dra några generella slutsatser om kostnaderna. De kostnader som nämns i rapporten är ungefärliga och ska bara ge läsaren en uppfattning om storleksordningen. H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I 11

13

14 2 METOD OCH UPPLÄGG H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I 13

15 Vi använder fyra exempel för att introducera, beskriva och analysera några identifierade hinder i folkhälsoarbetet. Exemplen presenteras i form av scenarion som handlar om barn och unga samt personer med funktionsnedsättningar eftersom dessa gruppers hälsa är prioriterad enligt de gällande propositionerna (Regeringens proposition 2002/03:35; Regeringens proposition 2007/08:110). Exemplen illustrerar även situationer där tidiga och förebyggande åtgärder är viktiga för människors framtida hälsa och välbefinnande. Exempel ett tre handlar om enskilda individer, och personerna representerar grupper som behöver ganska omfattande åtgärder för att få samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Exempel fyra berör hälsofrämjande hälsooch sjukvård och bygger på ett vetenskapligt utvärderat interventionsprogram som är utfört i Västerbottens län. Med hjälp av dessa exempel presenterar och analyserar vi de samhällsekonomiska kostnaderna för två handlingsalternativ: att sätta in respektive att inte sätta in tidiga åtgärder. För att få en tydlig bild av kostnaderna för samhället är exemplen detaljerat beskrivna. De tre första exemplen beskriver tre olika människors liv och öden: Jonas, Marie och Lars. Jonas har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, Marie lider av depression sedan barndomen och Lars har en psykisk funktionsnedsättning. Vi har valt exemplen eftersom de speglar personer i utsatta situationer och som ofta behöver hjälp eller stöd från samhällets olika funktioner. Det första exemplet med Jonas innehåller tre möjliga scenarion och en jämförelse av de olika kostnaderna för dem. Kostnaderna i de tre första exemplen är dels direkta kostnader som baseras på kostnader för olika samhällsaktörer, till exempel kostnader för hälso- och sjukvården, kommunen och Arbetsförmedlingen, och dels indirekta kostnader, det vill säga samhällets kostnader för förlorad produktion och arbetskraft. Beräkningarna i exempel tre är baserade på en utvärdering av det sociala kooperativet Briggen i Södertälje kommun. Det fjärde exemplet beskriver hur en hälsofrämjande hälso- och sjukvård kan vara samhällsekonomiskt lönsam samtidigt som den förbättrar hälsan bland befolkningen. Exemplet är hämtat från Västerbottens län och Norsjö kommun där man under några år har erbjudit befolkningen förbyggande hälsoundersökningar inom ramen för projektet Västerbottens interventionsprogram. De avslutande kapitlen innehåller en samlad diskussion om hindren och rekommendationer till framtida åtgärder. Vi presenterar även exempel på organisationer som har börjat arbeta med nya lösningar för att komma förbi hindren. Material Exemplen bygger på hypotetiska händelser med inspiration från verkliga livet, och de är skapade utifrån erfarenhet och litteratur som beskriver de olika syndromen. Vilka underlag som ligger till grund för de fyra exemplen presenteras i tabell H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I

16 Tabell 1. Underlag till exemplen Exempel Område Material 1 Neuropsykiatriska funktionshinder Litteratur om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Samarbete med intresseorganisationen Attention. Personlig erfarenhet av personer med adhd. 2 Depression Litteratur om depressions- och ångestsyndrom. Personlig erfarenhet av personer med ångest och depression. 3 Psykiska funktionshinder Litteratur om psykiska funktionsnedsättningar. 4 Förebyggande hälsoundersökningar Vetenskapliga studier om Västerbottens interventionsprogram. De ekonomiska beräkningarna bygger på ett underlag av nationalekonomen Ingvar Nilsson. Beräkningarna presenteras närmare i nästa avsnitt. Beräkningar De ekonomiska beräkningarna för exemplen ett tre är utförda av Ingvar Nilsson som också har ansvar för dem, men analyserna har gjorts i samverkan mellan Statens folkhälsoinstitut och Ingvar Nilsson. Kalkylerna är baserade på modeller som Ingvar Nilsson har utvecklat under sina uppdrag som rör samhällsekonomiska utvärderingar och beräkningar. Underlaget till beräkningarna kommer från en empirisk databas som Ingvar Nilsson med kollegor har byggt upp under 15 års arbete med att analysera samhällsekonomiska kostnader liknande de i denna rapport. Databasen består av några hundra prisuppgifter för olika samhällsåtgärder. Dessa uppgifter är sorterade utifrån dagens samhällsstruktur med olika centrala myndigheter, kommuner, landsting och regioner, samt fördelade så att man kan få fram underlag för olika typer av insatser i aktörernas verksamheter (primärvård, psykiatri, ambulanssjukvård, akutsjukvård och beroendevård). En mer utförlig beskrivning av de ekonomiska kalkylerna finns i rapporten Fyra räknesätt och ett bokslut handbok i socioekonomiskt bokslut (Nutek, 2008). En enklare version av beräkningarna finns i Handbok till förenklad socioekonomisk analysmodell (Nilsson & Wadeskog, 2010). Kostnaderna är beräknade för fem olika samhällsaktörer: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunen, landstinget/regionen och rättsväsendet. Därutöver presenteras kostnader som är relaterade till produktionsbortfallet till följd av sjukfrånvaro. Underlaget till det fjärde exemplet kommer från en populationsstudie, MONICA, som är gjord i Norr- och Västerbotten, där fall av hjärt- kärlsjukdomar och diabetes registreras. Som en följd av studien har Västerbottens interventionsprogram genomförts. För att beskriva Västerbottens interventionsprogram samt effekterna av det har vi hämtat vetenskapliga artiklar via databasen PubMed. H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I 15

17 I de fyra följande kapitlen presenterar vi de fyra exemplen. Exempel ett tre inleds med en beskrivning av de olika funktionsnedsättningarna och sjukdomarna, och därefter presenteras scenariot och de kostnader som uppstår vid sena respektive tidiga åtgärder. Slutligen analyserar vi hindren och diskuterar vägar förbi dessa hinder. 16 H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I

18 3 EXEMPEL 1. NEUROPSYKIATRISK FUNKTIONSNEDSÄTTNIN H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I 17

19 Det första exemplet handlar om Jonas som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, det vill säga svårigheter som har sin grund i hur hjärnan fungerar och arbetar. Det finns olika diagnoser inom begreppet neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och för varje diagnos finns ett brett spektrum av påverkan (Dahlström, 2010). Diagnoserna är inte sjukdomar utan ett sätt att beskriva kognitiva förmågor (Abrahamsson, 2010). Vanliga diagnoser är autism, Aspergers syndrom, adhd (Attention Deficit Hyperactive Disorder), add (Attention Deficit Disorder), damp (deficits in attention, motor control and perception), tvångssyndrom och Tourettes syndrom (Internetmedicin, 2010). Många av dem som har en oupptäckt neuropsykiatrisk sjukdom eller får en sådan diagnos har större problem än andra när det gäller att reglera sin uppmärksamhet kontrollera impulser och sin aktivitetsnivå samspela med andra människor lära sig och minnas nya saker uttrycka sig i tal och skrift kontrollera motoriken. Graden av problem och hur de uttrycker sig varierar mellan diagnoserna, men när svårigheterna påverkar det dagliga livet kallas det för en funktionsnedsättning (Dahlström, 2010). I denna rapport har vi valt att fokusera på diagnosen adhd som förekommer hos cirka fem procent av alla skolbarn (Abrahamsson, 2010). Adhd uttrycker sig på olika sätt men de flesta har betydande svårigheter med uppmärksamhet samt är impulsiva och överaktiva (Hellström, 2010). Barn kan till exempel ha problem med att sitta stilla och koncentrera sig, de blir lätt störda, har svårt att komma igång eller börja om när de har blivit störda samt har svårt att förstå sina klasskamrater och göra sig förstådda bland dem. Vissa har även svårt att tolka sociala situationer, vilket främst beror på deras impulsivitet som gör att de inte hinner uppfatta viktiga signaler. Det finns både sociala och biologiska arv som kan leda till adhd. Diagnosen går att behandla med medicin och kognitiva metoder. Det är viktigt med tidiga diagnoser och att utreda individens förmågor och behov. Barn med adhd måste uppmärksammas och tidigt få stöd och hjälp med sin funktionsnedsättning, annars är risken stor att de misslyckas i skolan, tappar självförtroende och självkänsla samt får allvarliga sociala anpassningssvårigheter. Som vuxna riskerar de att drabbas av depressioner, och många har relationsproblem samt svårt att klara av arbetslivet och vardagen (Hellström, 2010). Studier från hela världen visar att adhd kraftigt förhöjer risken för missbruk och kriminalitet (Modig, 2010). Nedan följer en beskrivning av Jonas utifrån tre möjliga scenarion. Första scenariot beskriver Jonas barndom utan några tidiga och förebyggande åtgärder, och sedan följer hans vuxna liv i två scenarion: scenario 1a marginaliserad, och scenario 1b måttligt marginaliserad. I scenario 2, beskrivs Jonas barndom och vuxna liv utifrån förutsättningen att han fick tidiga och förebyggande åtgärder. Scenarierna ligger till grund för de ekonomiska beräkningarna. 18 H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I

20 Jonas som barn, scenario 1 utan tidiga och förebyggande åtgärder Jonas var tidigt ett hyperaktivt, viljestarkt, aggressivt och svårtröstat barn som hade svårt att få kontakt med andra barn i sin egen ålder. Föräldrarna sökte hjälp på barnavårdcentralen (BVC) och möttes av beskedet att det snart skulle gå över. Men Jonas hade svårt att koncentrera sig i skolan, gick ut högstadiet utan fullständiga betyg och började på gymnasiets individuella program som han snart lämnade. I mycket tidig ålder började han röka och dricka alkohol tillsammans med en grupp äldre killar, och det dröjde inte länge innan hasch kom med i bilden. Föräldrarna sökte åter hjälp, denna gång vid landstingets barn- och ungdomspsykiatri (BUP), men avskräcktes av långa väntetider. Jonas snattade, hamnade i slagsmål och vandaliserade och blev känd inom polisen. Socialtjänsten gjorde flera akutplaceringar och vid några tillfällen även placeringar vid så kallade HVBhem (hem för vård eller boende). Jonas som vuxen, scenario 1a marginaliserad Som vuxen har Jonas stundtals varit inskriven på Arbetsförmedlingen och ingått i olika program som han inte har fullföljt. När han missköter sina åtaganden mot socialtjänsten mister han sitt ekonomiska bistånd och får endast matpengar. Missbruket av alkohol och droger har blivit tyngre. Periodvis är han placerad på LVM-hem (hem för placering enligt lagen om vård av missbrukare). Den kriminella världen tar allt större del av hans liv och han har ibland suttit häktad eller på anstalt. Jonas har ofta kontakt med sjukvården, dels för att få akutvård för misshandelsskador, dels för att få missbruksbehandling och psykiatrisk vård. Jonas är fast i ett missbruk och i kriminalitet, och han fortsätter resten av livet i ett utanförskap. Jonas som vuxen, scenario 1b måttligt marginaliserad Som vuxen mår Jonas psykiskt dåligt men missbrukar inte droger. Han kommer egentligen aldrig in på arbetsmarknaden utan försörjs framför allt av den offentliga sektorn med hjälp av ekonomiskt bistånd, aktivitetsersättning och sjukersättning. Han får ibland ett jobb men har svårt att hitta rutiner och koncentrera sig och kommer ofta försent, vilket gör att han har svårt att behålla arbetet.

21 Jonas som barn och vuxen, scenario 2 med tidiga och förebyggande åtgärder Jonas problematik uppmärksammas tidigt och han blir redan som barn utredd och får diagnosen adhd. Åtgärder sätts in i skolan och såväl föräldrarna som lärarna får stöd och råd genom pedagogisk och psykologisk handledning samt genom föräldragrupper. Elevhälsan stöttar också Jonas genom insatser från kuratorn och specialpedagogen. Socialtjänsten arbetar proaktivt och stödjande så att Jonas familj tidigt får en kontaktperson och hjälp med avlastning. Jonas når utan problem upp till skolans mål under både låg- och mellanstadiet eftersom det finns en tydlig struktur i skolarbetet som hjälper honom i vardagen. Högstadie- och gymnasietiden blir svårare men han klarar det med goda betyg och beslutar sig för att söka vidare till universitetet. Ekonomiska beräkningar Berättelsen om Jonas ger en bild av hur hans liv kan te sig med eller utan åtgärder och de ekonomiska beräkningarna i detta avsnitt bygger på dessa möjliga scenarion. I scenario 1a och 1b tar vuxenlivet olika riktningar även om barndomen i båda fallen präglas av att samhället inte sätter in några åtgärder. I scenario 1a hamnar Jonas som vuxen i missbruk och kriminalitet, och i scenario 1b står han utanför arbetsmarknaden och är ibland sjukskriven för sin depression men har inte problem med missbruk av droger. I det sista scenariot får Jonas stöd som barn och får i vuxen ålder arbete och god hälsa. Detta illustreras i figur 3.1. Figur 3.1. Schematisk bild av tre scenarion av Jonas liv Jonas som barn, utan tidiga åtgärder (scenario 1) Jonas som barn och vuxen, med tidiga och förebyggande åtgärder (scenario 2) Jonas som vuxen, scenario 1a marginaliserad Jonas som vuxen, scenario 1b måttligt marginaliserad Utifrån de tre scenarierna (se figur 3.1) presenterar vi nedan kostnaden för samhällets aktörer, med respektive utan tidiga och förebyggande åtgärder. 20 H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I

22 Jonas under barn- och ungdomstiden Figur 3.2 visar samhällets årliga genomsnittskostnad för Jonas när han är 0 6 år och när han är 7 19 år samt en genomsnittlig årskostnad för Jonas 0 19 år. Kostnaderna för sena åtgärder i scenario 1a och 1b presenteras tillsammans och den andra stapeln gäller tidiga åtgärder i scenario 2. Figur 3.2. Genomsnittlig kostnad per år för Jonas 0 19 år, scenario 1 och 2, fördelat på olika samhällsaktörer (kronor) år (1) 0 6 år (2) 7 19 år (1) 7 19 år (2) 0 19 år (1) 0 19 år (2) Produktionsbortfall Övrigt Rättsväsendet Landsting/region Kommun Försäkringskassan Arbetsförmedling Under Jonas sex första levnadsår är kostnaden lägre om inga åtgärder sätts in, i scenario 1 (cirka kronor per år), än för scenario 2 (cirka kronor per år). Detta beror på att scenario 2 förutsätter att kommunen och landstinget har satt in åtgärder som kostar pengar. När Jonas sedan börjar skolan ökar kostnaderna och i åldern 7 19 år är den genomsnittliga samhällskostnaden betydligt högre för scenario 1 än för scenario 2. Samtidigt visar figur 3.2 att andra samhällsaktörer blir kostnadsbärare, till exempel rättsväsendet i scenario 1. Även scenario 2 ger en årlig kostnad för rättsväsendet under skolåldern, 7 19 år, men den är mycket liten i jämförelse med i det första scenariot. H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I 21

23 De två staplarna till höger i figuren visar den genomsnittliga kostnaden per år utslagen på hela barn- och ungdomstiden (0 19 år), och enligt dem innebär scenario 1 en högre genomsnittlig samhällskostnad per år än scenario 2. Med andra ord blir kostnaden högre utan några åtgärder än med åtgärder som sätts in redan under Jonas ungdomsår. Jonas i vuxen ålder När vi studerar kostnaderna i vuxen ålder blir mönstret ännu tydligare. Enligt figur 3.3 ger scenario 1a (marginalisering) en genomsnittlig kostnad på 1,2 miljoner kronor per år och för scenario 1b (måttlig marginalisering) är samhällets kostnad kronor per år. Scenario 2 (tidiga åtgärder) innebär inga betydande kostnader. Figur 3.3. Genomsnittlig kostnad per år för Jonas i vuxen ålder, scenario 1a, 1b och 2 summerad för olika samhällsaktörer (kronor) Senario 1a Senario 1b Senario 2 Produktionsbortfall Övrigt Rättsväsendet Landsting/region Kommun Försäkringskassan Arbetsförmedling Figur 3.4 visar kostnaderna för de olika samhällsaktörerna och för produktionsbortfallet. Kostnaderna i scenario 1a och 1b är ganska lika förutom när det gäller belastningen på rättsväsendet och kategorin övrigt som representerar de kostnader som uppstår till följd av brott och förstörelse. Scenario 2 innebär inga kostnader. 22 H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I

24 Figur 3.4. Genomsnittlig kostnad per år för Jonas som vuxen, scenario 1a, 1b och 2, fördelat på olika samhällsaktörer (kronor) Kommun Landsting/ region Övrigt Arbetsförmedling Försäkringskassan Rättsväsendet Produktionsbortfall Senario 1a Senario 1b Senario 2 Kostnaderna för Jonas som vuxen, i scenario 1a och 1b, ackumuleras från att han är 20 år tills han fyller 65 och når pensionsåldern. I figur 3.5 presenteras dessa ackumulerade genomsnittliga kostnader. Figur 3.5. Ackumulerad genomsnittlig kostnad för Jonas 25, 35, 45, 55 och 65 år, för scenario 1a och 1b (diskonterat) fördelat på olika samhällsaktörer (kronor) a 1b 25 år 1a 1b 35 år 1a 1b 45 år 1a 1b 55 år 1a 1b 65 år Produktionsbortfall Övrigt Rättsväsendet Landsting/region Kommun Försäkringskassan Arbetsförmedling H I N D E R I F O L K H Ä L S O A R B E T E T O C H VÄ G A R F Ö R B I 23

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Idéer och exempel över sociala investeringar

Idéer och exempel över sociala investeringar Idéer och exempel över sociala investeringar Tre exempel för att belysa behovet och nyttan med sociala investeringar Samhällsmedicin vid Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg Inledning Syftet

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

1 (10) Folkhälsoplan

1 (10) Folkhälsoplan 1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Utanförskap eller prevention?

Utanförskap eller prevention? Utanförskap eller prevention? - en socioekonomisk beräkning av kostnaderna för utanförskap och prevention i Sotenäs En rapport framtagen av Maria Hassing Karlander i samarbete med Annika Westlund och Susanne

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Nationella målomrm lområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsf rutsättningar ttningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Varför en gemensam nationell strategi? Det finns behov av en gemensam strategisk inriktning och gemensamma mål att arbeta mot.

Läs mer

Motion om tillsättande av en kommunal kommission för jämlik hälsa - remissvar

Motion om tillsättande av en kommunal kommission för jämlik hälsa - remissvar HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Nationella ANDT-strategin

Nationella ANDT-strategin Nationella ANDT-strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Lena Bolin; Länssamordnare ANDT lena.bolin@lansstyrelsen.se ANDT-strategin 2016-2020 Syftet

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar

KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar 2017-2019 Datum: 2016-09-07 Innehåll: 1. BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 2. FAKTORER SOM PÅVERKAR HÄLSAN... 6 3. TVÄRSEKTORIELLT ARBETE...

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen

Läs mer

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers

Läs mer

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete 1 (5) 2019-04-11 Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete Bakgrund Hälsan i Stockholms län är allmänt god och den förväntade medellivslängden stiger för varje år. Hjärt- och kärlsjukdomar minskar, antalet

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Alingsås folkhälsomål 2019

Alingsås folkhälsomål 2019 Alingsås folkhälsomål 2019 delmål 2010-2012 = ^åí~öéå=~î=âçããìåñìääã âíáöé OMMVJNOJNS= =OON 1. Inledning Alingsås folkhälsomål ingår i de övergripande målen för samhällsutveckling enligt styrmodellen för

Läs mer

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Elva målområden för folkhälsoarbetet Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1 Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN 1 INLEDNING Policyn är en gemensam viljeinriktning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2019 mellan Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Ulricehamns kommun ANTAGET AV: Kommunstyrelsen

Läs mer

Hälsoplan för Årjängs kommun

Hälsoplan för Årjängs kommun Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Folkhälsopolicy med riktlinjer för 2015-2019 Dokumenttyp Policy, riktlinjer För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2019 Diarienummer 2014-383-773 Uppföljning och tidplan Kommunchef

Läs mer

Fjärilseffekten. Socioekonomisk analys av Dansa utan krav!

Fjärilseffekten. Socioekonomisk analys av Dansa utan krav! Fjärilseffekten Socioekonomisk analys av Dansa utan krav! För vem lönar det sig att göra en tidig insats för tjejer med psykosomatiska symptom? Vad blir konsekvensen om vi låter bli? Utmaning Den psykiska

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Titel Fritidsaktiviteter habiliteringen 2014 Syfte Habiliteringen har med hjälp av medel från Hälsopotten 2013 arbetat för att möjliggöra att

Titel Fritidsaktiviteter habiliteringen 2014 Syfte Habiliteringen har med hjälp av medel från Hälsopotten 2013 arbetat för att möjliggöra att Titel Fritidsaktiviteter habiliteringen 2014 Syfte Habiliteringen har med hjälp av medel från Hälsopotten 2013 arbetat för att möjliggöra att individer med olika funktionsnedsättningar ska få ta del av

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Att investera i framtiden

Att investera i framtiden 2013 Arbetsmarknads- och familjenämnden Datum Diarienummer 1 (5) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Enheten för kvalitet Sofia Eriksson, 070-0866201 Att investera i framtiden -Rapport från utbildning

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?

INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI? INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI? Seminarium den 16 januari 2015 Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får inte kopieras

Läs mer

Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv

Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv 1 Kan man räkna på människor och hur de mår? 2 Socioekonomiska beräkningar introducerades 2009 i kommunen: 1) Utbildning av kommunens ekonomer. 2) Beräkning

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer