Helt avgörande för att förstå hur rekommendationerna ska fungera är följande:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Helt avgörande för att förstå hur rekommendationerna ska fungera är följande:"

Transkript

1 Helt avgörande för att förstå hur erna ska fungera är följande: na avser att vara vägledande i normalfallet. Om det inte handlar om ett normalfall, kanske en inte kan tillämpas och avsteg kan göras. Läkaren skall på ett rimligt sätt motivera detta. Förhoppningen är att slentrianmässiga sjukskrivningar utan genomtänkt och uttalat syfte skall minska. I en gällande Utmattningssyndrom har man exempelvis velat understryka att de riktigt långa sjukskrivningarna bör vara mindre vanliga än de idag är. 4:x Utmattningssyndrom, annan likartad stressreaktion F 43, F 43.8 Med utmattningssyndrom avses tillstånd präglade av fysiska och psykiska symtom på utmattning som utvecklas till följd av en eller flera identifierade stressfaktorer. Till symtomen hör en påtaglig brist på psykisk energi, koncentrationssvårigheter, trötthet, sömnstörningar, irritabilitet, oro, muskelvärk, tryck över bröstet och orolig mag-tarmkanal. När kriterier för depression eller annan psykiatrisk diagnos uppfylls bör den diagnosen användas. Behandlingen är inriktad på att identifiera stressfaktorer och att skapa och genomföra en åtgärdsplan. Regelbunden fysisk aktivitet, avspänningsövningar samt regelbundna mat- och sovvanor är av betydelse. Utmattningssyndrom ger stresskänslighet som i varierande grad sätter ned de kognitiva funktionerna samt ger psykisk och fysisk uttröttbarhet och begränsad energi. Prognosen är god även om tillståndet kan bli långvarigt. Med lämpliga förändringar återfår i stort sett samtliga patienter hela n. Långvarig sjukskrivning är ingen lämplig vid utmattningssyndrom. I normalfallet krävs inte sjukskrivning. Om det finns betydande inslag av sömnstörning och trötthet kan initial sjukskrivning i upp till 3 veckor vara motiverad. När utlösande orsaker kartlagts och en gemensam åtgärdsplan gjorts upp, bör individen gradvis återvända i arbete. En sådan fas kan omfatta 2 12 veckor. Det finns risk att fokus för länge ligger på kroppsliga symtom och att förloppet till följd av detta fördröjs. Om det finns en välgrundad anledning att tro att patienten har ett utmattningstillstånd bör detta snarast komma i fokus för insatserna. Utmattningssyndrom beror ofta på en kombination av stressfaktorer både privat och på arbetsplatsen. Uppmärksamma därför potentiella

2 stressfaktorer utanför arbetet. Om arbetssituationen är en dominerande stressfaktor bör företagshälsovården och arbetsgivaren kopplas in och en översyn av arbetsuppgifterna göras. Om det finns stadigvarande konflikter på arbetsplatsen är en återgång ofta inte realistisk. Inled då arbete med att byta arbetsplats. Ompröva diagnosen och konsultera psykiatrin. Vid kvarstående svåra besvär av framförallt kognitiv karaktär kan längre tids (upp till 8 månader) sjukskrivning bli aktuell. Utvärdera insatt kontinuerligt och med täta intervaller och revidera vid behov. Företagshälsovård och/eller arbetsgivaren bör vara delaktig i processen. Byte av arbete bör vara ett alternativ. F32 Depressiv episod, F33 Recidiverande depression Depression är nedstämdhet eller minskat intresse och minskad glädje, tillsammans med symtom som sömnstörning, svaghetskänsla, förändrad aptit och självmordstankar, som varar i minst två veckor, och som orsakar kliniskt signifikant lidande eller funktionsnedsättning. Många söker vård för kroppsliga symtom som värk och trötthet. En strukturerad klinisk intervju kan användas för säkrare diagnostik. Depressionens djup, och effekten av över tid, kan följas med en skattningsskala. Sjukdomen behandlas med läkemedel samt med aktivering och psykologiska smetoder. Full effekt av läkemedelsen är att vänta tidigast efter fyra veckor. El är ett alternativ vid livshotande eller svårbehandlad depression samt tid för normal läkning Depression kan sätta ned funktionen framför allt kognitivt och socialt. Patientens förmåga att utföra aktiviteter som förutsätter uppmärksamhet, engagemang, initiativkraft och social interaktion minskar utifrån graden av depression (här enligt GAF-skalan), från obetydlig eller lindrig med i stort opåverkad funktion, till måttlig som medför svårigheter att genomföra många dagliga sysslor, och allvarlig, med i stort sett obefintlig funktionsförmåga. En majoritet av okomplicerade förstagångsdepressioner bör, väl behandlade, uppnå återvunnet funktionstillstånd inom tre månader. Full läkning tar längre tid och läkemedelsen bör fortsätta i minst 6 månader. Depressioner som inte blir påtagligt bättre inom en månad efter inledd bör få ändrad efter en ny klinisk bedömning. Obetydlig eller lindrig depression sätter i normalfallet inte ned n. Måttlig depression kan sätta ned n helt eller delvis i upp till 3 månader. Patienter bör gradvis återgå i arbete. Vid allvarlig depression kan patienten under lång tid, i upp till 6 månader, vara oförmögen att arbeta Det är angeläget med en bibehållen kontakt med arbetsplatsen och snabb återgång i arbete. Bipolär sjukdom eller depression inom bipolärt spektrum om depressionen inte läker enligt förväntan bör övervägas. Behandlingen

3 av dessa tillstånd är en annan än den vid depression. Samsjuklighet (till exempel missbruk och adhd) bör uppmärksammas. Behandlingen leder inte sällan till otillfredsställande resultat. Läkemedlet eller läkemedelskombinationen kan behöva bytas. Ompröva diagnosen. Utred med screening för bipolär sjukdom, depressionsjukdom inom bipolärt spektrum, ångestsjukdom, missbruk, adhd och högfungerande autism. Om tecken finns på annan sjukdom eller samsjuklighet måste sstrategin ändras eller kompletteras. Akut lumbago ICD 10: M54,5, M54 Ryggskott (akut lumbago) är ett mycket vanligt problem och drabbar de flesta någon gång. Klassiska symtom är smärta, värk och stelhet i ländryggen. Det uppträder oftast akut men kan också komma gradvis. Det är oftast svårt att finna en bakomliggande skada eller sjukdom som orsakar ryggsmärtan. Akut lumbago behandlas med någon eller några dagars vila och sedan gradvis ökande fysisk aktivitet. Förmågan att lyfta, böja sig och vrida kroppen är begränsad till följd av stelhet och smärta. Ryggsmärtorna kan orsaka sömnstörning med påverkad kognitiv funktion (som tex. koncentrationsförmåga) som följd. Akuta ryggsmärtor läker som regel ut inom några dagar, men ibland tar det upp till 2 veckor. Läkningen kan ta längre tid om patienten blir inaktiv och rörelserädd. Det finns inga medicinska belägg för att tungt arbete vid ryggsmärtor förlänger läkningen eller innebär risker för fortsatta besvär eller komplikationer. Vid fysiskt lätta och medeltunga arbeten (med få lyft, böjningar och vridningar) kan n vara nedsatt i upp till 1 vecka. Vid fysiskt tunga arbeten (med lyft, böjningar och vridningar) kan n vara nedsatt i upp till 2 veckor främst för att det är svårt med tyngre lyft. Patienter med tunga arbeten kan ibland klara lättare uppgifter trots ryggsmärtorna. Det är viktigt att informera patienten om att det inte är farligt att arbeta trots att det gör ont och att fortsatt arbete och belastning i regel påskyndar läkningen. Långvariga ryggbesvär är ofta förknippade med psykosociala faktorer och arbetsrelaterade problem. Det är därför viktigt att gå igenom patientens arbetsplatsförhållanden och psykosociala situation. Ompröva den medicinska diagnos och en om besvären inte blir bättre inom 4 veckor. Se även erna för långvarig smärta. Opererad akut blindtarmsinflammation (buksnitt eller laparoskopiskt)

4 K35 Förväntad konsekvens för funktionstillstånd gällande bedömning av Åtgärder Blindtarmsinflammation är en vanlig åkomma som drabbar cirka 7 procent av befolkningen, oftast i åldrarna 7 30 år. Blindtarmsbihanget (appendix) blir av okänd anledning inflammerat vilket leder till kraftig smärta i buken. Tillståndet botas med operation och är förenat med få allvarliga komplikationer. Infektion, störd tarmfunktion eller smärta kan tillstöta och medföra förlängt tillfrisknandetid och förlängd. I normalfallet i stort opåverkad funktion. Patienten får endast i början ont vid rörelse och fysisk ansträngning. Patienten kan även få feber eller smärta som innebär nedsatt funktion och kräver kontakt med sjuksköterska eller läkare för ställningstagande. Återställt funktionstillstånd inom 2 veckor. Fullständig läkning inom 4 veckor. Vid arbete som inte medför fysisk ansträngning är vägledande ingen sjukskrivning. Vid fysiskt ansträngande arbete och där arbetsuppgifterna inte kan anpassas på kort sikt kan sjukskrivning upp till 2 veckor behövas vid laparaskopi (typ av titthålsoperation). Vid traditionell kirurgi är upp till 3 veckor vägledande. Om möjligt arbete på deltid. Vid komplikationer är sjukskrivning upp till 4 veckor vägledande. Om möjligt arbete på deltid. I normalfallet inga. Helst skriftliga rutiner för hur patienten informeras om det normala läkningsförloppet och i vilka situationer han eller hon ska ta kontakt med sjukvården. Överväg kontakt med arbetsplatsen vid svårare komplikationer. Utred eventuell annan orsak. Remittera, behandla och sjukskriv i enlighet med ny diagnos vid helt nya fynd. Ischemisk kranskärlssjukdom I20.0, I20.9P, I21.-P, I25.-P Symtom, prognos och Kranskärlssjukdom orsakas av åderförfettning och åderförkalkning av hjärtats kranskärl. Förträngningar i kärlen kan leda till kärlkramp (angina pectoris) på grund av syrebrist i hjärtmuskeln vid belastning. Bristningar i kärlens insida kan leda till att blodproppar (tromboser) plötsligt bildas inne i kärlen vilket kan orsaka akut kranskärlssjukdom (akut koronart syndrom) i form av instabil kärlkramp eller hjärtinfarkt. Sjukdomen behandlas med läkemedel både i akutskedet och långsiktigt samt med både akut och planerad så kallad kirurgisk revaskularisering i form av ballongvidgning (PCI) eller öppen kranskärlsoperation (CABG). Fysisk träning, rökstopp, kostförändring och

5 stresshantering är också mycket viktiga delar i en. För personer under 60 år är risken för att dö inom ett år efter en hjärtinfarkt cirka 5 procent och den årliga risken för att insjukna i ny hjärtinfarkt är även den cirka 5 procent. Förväntad konsekvens för funktionstillstånd Patienten vårdas till en början på sjukhus vid akut hjärtinfarkt och instabil kärlkramp, vanligen med en vårdtid på upp till en vecka. Under denna tid samt de följande 2 4 veckorna är funktionstillståndet i regel helt nedsatt. Efter denna tid avgörs funktionen av om patienten får komplikationer såsom hjärtsvikt, kvarvarande kärlkramp, rytmrubbningar samt oro och nedstämdhet. Komplikationerna kan sätta ned funktionen helt under en betydligt längre tid. Vid stabil kärlkramp beror funktionstillståndet på hur lättutlösta besvär patienten har i förhållande till belastningen (som fysiskt krävande arbetsuppgifter och stress) i arbetet. samt tid för normal läkning Vid tidig och framgångsrik revaskularisering med PCI kan den fysiska prestationsförmågan vara återställd redan efter 1 2 veckor. I regel är dock patientens nedsatt i ytterligare 1 2 veckor på grund av den psykiska reaktionen som det akuta insjuknandet utlöser samt de förändringar i levnadsvanor som behöver göras procent av de arbetsföra personer som drabbas av akut hjärtinfarkt i Sverige är vid uppföljning efter 6 10 veckor helt fria från bröstsmärtor och onormal andfåddhet. Vid komplikationer samt vid de idag mindre vanliga stora hjärtinfarkterna kan såväl en begränsad fysisk förmåga som åtföljande oro och nedstämdhet ge en längre tids nedsättning av funktionstillståndet, 2 3 månader eller mer är inte ovanligt. Ange komplikationen som sjukskrivningsorsak om den orsakat en förlängd nedsättning av funktionsförmågan och inte bara den akuta hjärtinfarkten. Efter planerad PCI är återhämtningstiden i regel 1 2 veckor, efter CABG betydligt längre, normalt 2 3 månader. gällande bedömning av Vid akut hjärtinfarkt utan komplikationer är n som regel helt nedsatt i alla former av arbeten i upp till 4 veckor. Vissa patienter kan därefter återgå till heltidsarbete, men för de flesta är deltidssjukskrivning i upp till ytterligare 4 veckor lämpligt. Vid komplikationer kan längre tids sjukskrivning behövas och i vissa fall, till exempel vid omfattande hjärtmuskelskada hos patient med fysiskt eller psykiskt krävande arbete, kan n vara permanent nedsatt, helt eller delvis. För vissa yrken (som pilot eller brandman) kan legala eller trafikmedicinska skäl finnas för längre tids sjukskrivning även vid relativt lindriga tillstånd. Vid stabil kranskärlssjukdom är arbetsförhållandena avgörande för bedömningen av. Fysiskt krävande arbeten liksom hög stressnivå kan leda till kärlkramp och det är ofta aktuellt att anpassa arbetet. Åtgärder vid sjukfall som inte En tidigt insatt och väl fungerande hjärtrehabilitering med rökstopp, dietrådgivning och fysisk träning är mycket viktig. Psykologkontakt kan behövas liksom tidig kontakt med arbetsgivare och företagshälsovård för att anpassa arbetssituationen. Tidigt insatta mot oro och nedstämdhet är viktiga. Lång heltidssjukskrivning förbättrar inte prognosen och det finns inget hinder för att patienterna återgår i åtminstone deltidsarbete tidigt. Sök efter orsaken (till exempel komplikation i form av hjärtsvikt, rytmrubbning, depression). Vissa patienter kan ha, helt eller delvis,

6 avslutats inom ramen för Vid förnyad/fortsatt kontakt permanent nedsatt,. Kranskärlssjukdom är en kronisk åkomma och för att minska risken för akut återinsjuknande måste vidtas livet ut. En fast läkarkontakt med regelbundna kontroller är därför av stort värde. Vid återinsjuknande i hjärtinfarkt gäller samma riktlinjer för sjukskrivning som vid förstagångsinsjuknandet. 6:4 Pneumoni ICD 10:Pneumoni J18.-P Symtomen vid pneumoni (lunginflammation) kan vara sparsamma men oftast har patienterna hosta, svängande feber och ibland även andningsrelaterade smärtor. Pneumoni behandlas med antibiotika. Då symtomen varierar kraftigt, varierar även konsekvenserna för funktionstillståndet från obetydliga till att de kraftigt påverkar allmäntillståndet. Patienten kan behöva sjukhusvård om han eller hon har en påverkad andning, hög feber eller en social situation som inverkar negativt på allmäntillståndet. En obehandlad pneumoni kan pågå under 4 6 veckor medan en korrekt behandlad pneumoni brukar läka ut inom 2 veckor. Tiden varierar beroende på vilka bakterier som orsakar pneumonin. En vanlig pneunomipatient insjuknar relativt akut efter en förkylning och är då kraftigt allmänpåverkad och arbetsoförmögen upp till 2 veckor i alla former av arbeten. I svårare fal, eller då patienten har andra komplicerande grundsjukdomar som till exempel astma eller kol, kan förloppet och behovet av sjukskrivning vara mer långvarigt och uppgå till 1 månad. Det är viktigt att den komplicerande sjukdomen noggrant beskrivs vid sjukskrivning. Om en person som vistas i miljöer där det finns ökad risk för tuberkulos (som flyktingförläggningar) insjuknar i pneumoni ska hänsyn tas till denna risk. Överväg bakomliggande orsaker som lungtumörer, tuberkulos och allergiska reaktioner vid långdragna förlopp eller upprepade pneumonier under kortare tid. Hos äldre patienter kan hjärtsvikt tidvis te sig som pneumoni. Graviditetsillamående

7 O21.0 O21.9 Graviditetsillamående är den näst största orsaken till sjukskrivning under graviditet. Tillståndet kommer tidigt i graviditeten och har oftast gått tillbaka vid veckor. Besvären lindras vid vila och i vissa fall med antiemetika (läkemedel mot illamående och kräkningar). Den gravida har svårt att komma upp på morgonen, då illamående är värst, får minskad matlust och kräkningar samt reagerar på dofter. Tillståndet har oftast gått tillbaka vid veckor. Besvärens styrka och arbetsuppgifternas art bestämmer n. Vid uttalade besvär är n oftast helt nedsatt, vid lättare besvär brukar det räcka med procents sjukskrivning. Normalt bör sjukskrivningstiden, för de flesta arbeten, ligga på upp till 2 månader. Gravida har ibland en förståelig ovilja att inta läkemedel mot illamående. I extremfall läggs den gravida kvinnan in för parenteral vätska. Hyperemesis gravidarum (O21.1) är definierat som viktnedgång eller acidos (sjuklig förändring i kroppsvätskornas sammansättning). Illamående efter den inledande trimestern kan bero på andra faktorer. Utred för att utesluta anemi, thyreoideasjukdom och gastrit. Psykisk belastning och minskad stresstålighet kan också bidra till illamående. Sårskada på hand och handled samt underarm S51 samt S61-S61.1 Symtom, prognos och Förväntad konsekvens för funktionstillstånd Sårskador på handen, handleden och underarmen kan variera mycket i omfattning. Sårskador uppkommer som resultat av yttre skärande våld från till exempel knivar, saxar eller glas. Det är väsentligt att redan vid första undersökningen utesluta skador på underliggande nerver, senor eller kärl. Partiella sen- och nervskador undervärderas lätt vilket gör att en fördröjs. En ren hudskada med skarpa sårkanter och utan annan skada tejpas eller sutureras (sys). Sårskador som äldre än 8 timmar ska inte sutureras på grund av infektionsrisken. I dessa fall rengörs sårskadan och ett förband läggs. Såret hålls rent och förbandet byts efter några dagar och tills såret har läkt. Patienten behandlas med lämplig antibiotika efter att odling tagits vid misstanke om infektion. Ovaccinerade patienter får stelkrampsvaccin. Enkla sårskador ger viss smärtpåverkan första dygnet. Förbandet kan hindra rörelser. I övrigt är aktivitetsförmågan i stort opåverkad. Komplicerade sårskador med påverkan på nerver eller senor ger smärtpåverkan första dygnen. Ett omfattande förband läggs som med avsikt hindrar patienten att använda den skadade handen eller armen. Arbetsförmågan är nedsatt för de flesta patienter som har arbetsuppgifter där den skadade handen eller armen används. Personer med manuellt arbete bör avstå från arbetsuppgifter tills

8 läkningen konstaterats fortskrida som förväntat och förbanden har avlägsnats. Långvarig och ibland kvarstående funktionsnedsättning kan uppkomma och beror på skadans omfattning och art. återvunnen och normal läkning gällande bedömning av Särskilda Åtgärder vid ej avslutat sjukfall rekommenderad sjukskrivningstid Vid förnyad/ fortsatt kontakt I normalfallet med enkel sårskada får patienten återställd funktion och såret läker inom 2 veckor, vid svårare skador inom 3 månader. Vid enkla sårskador krävs ofta ingen sjukskrivning Vid arbete där händerna används för ett manuellt arbete, som är smutsigt eller där handtvätt förekommer ofta kan sjukskrivning i upp till 2 veckor vara vägledande. Om möjligt arbete på halv- eller deltid. Vid svårare sårskador med nerv- eller senskada behövs sjukskrivning i upp till 3 månader. Vid arbete där händerna används för ett manuellt arbete, som är smutsigt eller där handtvätt är ofta förkommande bör patienten avstå från dessa arbetsuppgifter. Om möjligt arbete på halv- eller deltid. Informera patienten om de kända negativa konsekvenserna av allmän inaktivitet. Gör en fördjupad undersökning och analys. Andra underliggande skador och komplikationer måste uteslutas. Behandla och sjukskriv i enlighet med ny diagnos vid helt nya fynd. Om det inte finns några nya fynd krävs i normalfallet ingen sjukskrivning. Vid konstaterade fortsatta besvär som inte är obetydliga kan arbete på halv- eller deltid en kortare tid vara vägledande. Motiv för avsteg från grunden måste klart uttryckas i intyg och journalen. Etablera kontakt med arbetsplatsen och Försäkringskassan. Förutsatt att sjukfallet bedöms som medicinskt färdigutrett och färdigbehandlat informeras den hjälpsökande om att sjukskrivning inte är en motiverad åtgärd. Erbjud om möjligt patienten tid för återbesök.

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Utmattningssyndrom (UMS)

Utmattningssyndrom (UMS) Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett läkarintyg innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett läkarintyg (FK 7263) behöver innehålla. Innehållet är i huvudsak uppdelat i två delar. En första del behandlar läkarens

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Uppsala januari 2002 Telefonrådgivningsprocess för akut ländryggssmärta Identifiering Behov av Röd flagga?

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg Apotekets råd om Värk i nacke och rygg Att få ont i nacken, axlarna eller ryg gen är ett vanligt problem. Orsaken till besvären i nacke och axlar kan vara en felaktig arbetsställning, att man suttit i

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05 1 av 5 Hälsenan Achillessenan är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från vadmuskeln och den fäster i hälbenet. Senan överför

Läs mer

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella

Läs mer

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar.

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Goda råd till föräldrar Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Sök rådgivning och behandling hos en kiropraktor om smärtorna varar

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Gastric bypass Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får dessutom

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken Bronkiektasier Lungmottagningen Medicinkliniken Vad är bronkiektasier? Bronkiektasier betyder utvidgade eller dilaterade luftrör. Detta är ett medfött eller förvärvat tillstånd där en del luftrör har en

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och 8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning

Läs mer

Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet

Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet 1 (12) 1 december Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 Tel: Anna Dahlström anna.dahlstrom@inera.se www.cehis.se info@cehis.se Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

Infektion Ärrbildning Brännskador

Infektion Ärrbildning Brännskador INFORMERAT SAMTYCKE LASERBASERADE BEHANDLINGAR INSTRUKTIONER Detta är ett dokument om informerat samtycke som har förberetts för att hjälpa din kirurg att informera dig om laserbehandlingar, dess risker

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet Livial För dig som har fått Livial förskrivet Till dig som har fått Livial förskrivet Om en ny fas i livet... 4 Vad är Livial?... 5 Vem kan få hjälp med Livial?.... 5 När kan du börja med Livial?... 6

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården ISM skall verka för att stress och stressrelaterad ohälsa minskar genom att bedriva forskning samt föra ut erfarenheter och kunskaper inom det

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Ibuprofen ratiopharm Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Du ska inte använda Ibuprofen ratiopharm: Om du har astma eller tidigare fått allergiska reaktioner av smärtstillande medel.

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI Kardiologiska kliniken Kranskärlsröntgen/PCI 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kranskärlsröntgen...4 Förberedelser inför koronarangiografi...4 På angiolabb...4 Efter kranskärlsröntgen...5 PCI...6 Förberedelser

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Patientinformation Patientinformation. Ibuprofen ratiopharm

Patientinformation Patientinformation. Ibuprofen ratiopharm Patientinformation Patientinformation Amlodipin Ibuprofen ratiopharm ratiopharm vid vid behandling av av tillfällig högt blodtryck inflammation och kärlkramp och smärta, feber Observera! Kontakta läkare

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF Rotatorcuffsutur Anatomi Rotatorcuffen består av ff a fyra st muskler som omger axelleden. Dessa fäster in som senor runt överarmens ledhuvud. Dessa muskler/senor har som funktion att dels att hålla överarmens

Läs mer

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Duodenal switch Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

till dig som har en Överarmsfraktur

till dig som har en Överarmsfraktur till dig som har en Överarmsfraktur Överarmsfraktur Fraktur (benbrott) på överarmen. Behandlingsmetod bestäms utifrån frakturens läge och utseende. Behandlingsmetod Armen i mitella eller slynga. Axellås

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration poliklin

Preoperativ hälsodeklaration poliklin Preoperativ hälsodeklaration poliklin Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Vem är din

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF)

Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF) Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF) Första upplaga: 2013 2013 by Pocketdoktor GmbH Författare: Dr. Erica Herzog, dr. Felix Knauf, dr. Philipp Kirchhoff. Grafisk design: Patrick Lane Tryckt i Sverige

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Avrop av jourläkarbilar

Avrop av jourläkarbilar Avrop av jourläkarbilar Jourläkarna ska göra medicinska bedömningar och behandlingar på plats i patientens hem följande tider: Måndag fredag 17.00 08.00 Lördag söndag Alla röda dagar Julafton, Nyår Midsommarafton

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer