Validering inom omvårdnadssektorn. Om bedömning, valideringens värden och oförutsedda förändringsprocesser

Transkript

1 Validering inom omvårdnadssektorn Om bedömning, valideringens värden och oförutsedda förändringsprocesser

2 Vad säger denna filmsnutt oss om validering? Formell utbildning är inte den enda plats där du kan lära dig något Vi lär både här och där (på jobbet, under fritiden, just nu?) Valideringens tanke är att man redan kan ha förvärvat kunskaper som motsvarar innehållet i formell utbildning Sid 2 Linköpings universitet

3 Det är dock inte alltid så enkelt Scenen från Will Hunting är ett rent eller idealt exempel på hur man kan ha kunskap, men inte formellt intyg på detta Will hade läst samma böcker som de han mötte på puben: hade exakt samma kunskap Ofta handlar validering dock om att praktiska kunskaper och kompetenser måste översättas för att passa kursmål Sid 3 Linköpings universitet

4 Fredrik Sandberg, doktorand i pedagogik med inriktning på vuxnas lärande Finansierad delvis av HELIX Men ingår inte i HELIX forskarskola Sid 4 Linköpings universitet

5 Upplägg Validering Bedömning och valideringens värden En studie av validering inom omvårdnadssektorn Metoder Den undersökta valideringsprocessen Resultat: Vårdbiträdenas förståelse av bedömningsprocessen Händelser utanför valideringens kärna - kritiska samtal och förändringsprocesser Olika värden relaterade till utfallet av valideringen Slutsatser Utveckling av valideringsprocesser Sid 5 Linköpings universitet

6 Validering? Vad är det? I Sverige definieras validering som...en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats.(ds 2003:23 s.19) Validering en worldwide movement (Spencer 2005) Australien, England, USA, Nya Zeeland, Sydafrika etc Sid 6 Linköpings universitet

7 Validering kan användas för att : Ge behörighet för vidare studier Få fram ett kompetensbevis, yrkesbevis eller branschcertifikat av något slag riktat till arbetslivet. Anpassa utbildningens upplägg och genomförande i förhållande till den vuxnas förutsättningar och förkunskaper. (SOU 2001:78 s) Sid 7 Linköpings universitet

8 Olika former av validering Två stora grupper: Portfolio Validering för tillgodoräknande av betyg, eller mot certifikat Sid 8 Linköpings universitet

9 Bedömning och validering Formativ bedömning: formativa bedömningen blickar framåt och syftar till att lägga grunden för ett fortsatt lärande (ofta portfolio) Summativ bedömning: syftar till att summera det lärande som har skett. Detta relateras till en bedömning, som ska leda till tillgodoräknande. Här vill man kunna säga vad en individ har gjort för att sedan exempelvis kunna mäta detta mot kurser (ofta för tillgodoräknande) Sid 9 Linköpings universitet

10 Validering och dess värde Bytesvärde: ett betyg eller certifikat kan användas för att byta arbete eller förhandla om högre lön. Bruksvärde: i och med att individens kunskap identifieras och tydliggörs kan kunskapen komma organisationen till nytta på ett annorlunda vis än tidigare. Mervärde: tillförs individen då processen att synliggöra den verkliga kunskapen ger ett ökat självförtroende och självkännedom Sid 10 Linköpings universitet

11 En studie av validering inom omvårdnadssektorn Valideringen riktar sig främst till vårdbiträden inom äldreomsorgen och är fokuserad på tillgodoräknande Både formell utbildning och validering ingår i utbildningen (Fokus i studien har varit på valideringsprocessen) Deltagarna fortsätter arbeta 80 % under utbildningen Sammanlagt tar utbildningen ca: 1 ½ år Valideringsprocessen varar ca: 4 mån Sid 11 Linköpings universitet

12 Metoder Intervjupersoner Metod Tid Kvantitet Deltagare Semistrukturerad intervju Mellan10-20min 9 Deltagare Semistrukturerad intervju Mellan 50min-1,5h 14 Deltagare Semistrukturerad intervju Ca: 30 min 2 Lärare Semistrukturerad intervju 45 min-2h 3 Lärare/deltagare/han dledare Observationer/deltagande observationer 100 sidor fältantecknin gar. Ca: 5 h inspelningar Studenter Analysseminarium 30 min Sid 12 Linköpings universitet

13 Valideringsprocessen Kartläggningsperiod Bedömningsperiod - Självskattning - Självskattningssamtal - Kartläggningssamtal - Reflektionsdagbok - Bedömningssamtal - Grupparbeten (nyckelord fall) - 6 veckors Valideringspraktik med handledare - Trepartssamtal - teoretisk uppföljning - Skriftlig inlämning Valideringsprocessen Sid 13 Linköpings universitet

14 Valideringsprocessen Bedömningen sker först mer generellt under kartläggningsperioden - framförallt under bedömningssamtalet Mer konkret under bedömningsperioden i form av: Mall för varje kurs, som fylls i av handledare och deltagare under praktiken Muntlig bedömning vid teoretisk uppföljning Skriftlig inlämning (krävs för högre betyg än godkänt) Sid 14 Linköpings universitet

15 Resultat 1. Vårdbiträdenas förståelse av bedömningsprocessen 2. Händelser utanför valideringens och bedömningens kärna - kritiska samtal och förändringsprocesser 3. Olika värden relaterade till utfallet av valideringen Sid 15 Linköpings universitet

16 Tema 1. Hur går bedömningen till?... det måste ju var helt otroligt svårt att göra anteckningar och få fram det. Och det sa vi flera ggr när vi pratade efteråt i gruppen, att det måste ju vara helt otroligt att de fick fram det de skulle. Vad skriver de för något? Citerar de mig rätt? Men... de skriver väl när de behöver skriva. Det är faktiskt de som är våra ansvariga. För att man ska få en så rätt bedömning när man kliver ut. Så den tilliten måste man ju ha. Att de gör en bra bedömning....hur kan det få ut något ur dessa svaren jag gav dem? Men jaha, vi är nöjda nu, säger de då. Vad har jag sagt som ni kan ta på, kände jag efter de här samtalen Sid 16 Linköpings universitet

17 Tema1. Vad är det som bedömts i processen? I det stora hela så tycker jag att jag får bekräftelse på att jag faktiskt kan och har kunskap. Det får man ju genom att andra frågar mig om saker. Ehh det blir ju som en bekräftelse på det jag vet är viktigt. Det jag vet är en kunskap som andra kanske inte har. Och så frågar de mig om det och då får man ju en bekräftelse på att jag kan, jag kan det här. Allting har validerats. Hur man är som person hur man ser på en annan människa har jag väl fått mera bekräftat på att jag kanske tänker rätt då Sid 17 Linköpings universitet

18 Tema 1. Varför blev jag godkänd? Jag kan ju inte detta? Man förstod ju att här gäller det att visa vad man kan. Samtidigt har ju inte jag något emot att läsa alla ämnena. Det är ju så länge sedan jag läste, så ämnena är ganska nya för mig. Fast det hade inte gjort mig något om jag hade gjort det. För jag tror att en sån som jag har glömt och jag kan säkert tillföra något på de timmarna. Så lite synd tycker jag nog att det är. Du är lite förvånad över att du fick godkänt i alla de här kurserna? Ja, eftersom jag. Det är ju inte min vardag. Mest omvårdnad. Arbetsmiljö det jobbar man ju med. Den här kultur och människa, jag har ju ingen erfarenhet av. Vi har ju en från [annat land än Sverige], men det är ju inget som man märker av. Han har inga speciella kulturtraditioner, eller så. Och förut har det inte varit det heller. Men mycket är det ju det här med att man har den rätta förståelsen och tänket, sedan om jag har någon erfarenhet spelar inte det så stor roll. Så du tror att det hade mer att göra med det? Ja, jag tror det. För att annars skulle jag ju inte blivit godkänd Sid 18 Linköpings universitet

19 Tema 1. Varför blev jag godkänd? Forts. Och det har inte annan [jag] någon erfarenhet utav det här, som jag sa till hon [läraren], när vi hade det här samtalet, att jag har ingen erfarenhet av någon kultur och sånt. Så det är ju rätt intressant att få läsa igenom, det är ju massor. Men blev du förvånad då att du blev godkänd i den kursen? Ja, det vart jag verkligen, förvånad liksom. Det jag tycker var jobbigast var det här med kultur och grejer. När de ställde frågor inom det. Då kände jag att det här måste jag läsa. Man har ju inte läst de här grejerna (blev godkänd) Sid 19 Linköpings universitet

20 Hur går bedömni ngen till? Är bedömningen korrekt? Accepterande Vad har bedömts/bekrä ftats Ifrågasättande av bedömning? Citerar de mig rätt? De skriver väl när de behöver skriva Allting har bedömts Jag har ju ingen erfarenhet? Otroligt att de fick fram det de skulle Det är de som är ansvariga En kunskap som andra kanske inte har. Jag har ingen erfarenhet av någon kultur och sånt? Hur kan de få ut något ur dessa svaren? Tilliten måste man ju ha. Att de gör en bra bedömning. Det jag vet är viktigt Det här måste jag läsa? Vad skriver de ner? Bekräftat att jag kanske tänker rätt då Sid 20 Linköpings universitet

21 Tema 2. Kritiska samtal. Och jag vågade ju också ifrågasätta saker, som dom gjorde.. det fanns ju folk då, eller patienter, som satt i sin rullstol väldigt mycket. Och det var jag lite anti emot, när de kan gå. Så det bara förankrade jag med min handledare. Hon kan ju faktiskt gå till toaletten och då får man kanske gångträning flera ggr per dag. Och det tyckte hon var bra, jag tänkte inte på det sa hon... Och folk som de tvättade och så kanske jag gick till handfatet med och de fick tvätta sig själva... hon och jag var väldigt olika [handledaren]. Fast hon sa själv att det är ju jättebra att [du ifrågasätter] Sid 21 Linköpings universitet

22 Tema 2. Kritiska samtal forts. Ja,det var liksom löpandebandprincipen så. Personalen hade pedagogisk måltid och jag kunde inte känna att pedagogisk måltid för mig är att personalen tar en tallrik och sätter sig där borta och äter med en gaffel på en liten tallrik. Det är inte pedagogiskt för mig. Då sitter man tillsammans och äter på samma tallrik och i samma hastighet. Det är pedagogiskt för mig. Såna bitar var, man såg det som man inte vill ta med sig hit... De hade ju mycket bra saker också. De var ju väldigt trevliga gentemot sina boende. Men det fanns vissa saker så där som jag kände att det där skulle inte jag vilja göra, det vill inte jag ta med mig till min arbetsplats (Detta diskuterades också med handledaren) Sid 22 Linköpings universitet

23 Tema 2. Förändringsprocesser Det tyckte jag var jättekul och det skulle nog alla behöva, ut och se andra arbetsplatser. För man tycker ju alltid att man har det värst själv. Där jag var nu, fick ju jag med mig grejer [idéer] som jag har lyft i vårat här och jag ett par grejer till dem som jag tyckte att vi var bättre på Sid 23 Linköpings universitet

24 Identifiering av problem på praktikplats Kritiska samtal med handledare Konkret förändring på praktikplats Konkret förändring på ordinarie arbetplats Sid 24 Linköpings universitet

25 Tema 3. Bytesvärde Bruksvärde Mervärde Tidigare lärande formaliseras Detta blir översatt till ett betyg Detta ger ett bytesvärde för individen, vars kompetens nu blivit synliggjord Bytas mot högre lön Byta arbete Personalen blir certifierad (anställda som undersköterskor) Organisationen får därmed personalens kunskaper synliggjorda. Bra reklam för organisationen Många av deltagarna känner sig stärkta av processen Den personliga bekräftelsen blir ett mervärde Några vill nu läsa vidare Några vågar tydligare göra sina röster hörda Viljan att prata i grupp ökar Sid 25 Linköpings universitet

26 Några slutsatser i studien Bedömningen av tidigare lärande är en komplex process Många av deltagarna förstår inte vad det är som bedömts eller hur bedömningen gick till. Intressanta kommunikations- och förändringsprocesser under valideringspraktik Valideringen ger olika värden som kan sammanfattas som bytesvärde, bruksvärde och mervärde Sid 26 Linköpings universitet

27 Utveckling av valideringsprocesser Fokusera på validering som en gemensam förståelseprocess Etablera en tydligare gemensam definition av valideringssituationen mellan deltagare och lärare Gemensam förståelse kring 1. Hur bedömningen görs 2. Vad det är som bedömts 3. Relationen mellan det tidigare lärandet och kursinnehållet (tydligare återkoppling). Hur korrelerar det tidigare lärandet med kursmålen? Vilka av mina erfarenheter var det som låg till grund för att jag kunde godkännas? Sid 27 Linköpings universitet

28 Utveckling av valideringsprocesser. Forts. Stödja förändringsprocesser utanför valideringens kärna Följa upp valideringspraktiken Se dess värde och se hur man kan stödja detta ytterliggare Inte se validering/utbildning som slutstationen, utan som en grund för vidare lärande och utveckling i yrket Sid 28 Linköpings universitet

29 Utveckling av valideringsprocesser. Forts. Utifrån de värden som validering kan ge: Följa upp hur det påverkar individen som genomgått validering Hur används mervärdet och bytesvärdet? Förändras personalens syn på arbetet? Förändras deras arbetsuppgifter? Byter de arbete? Får de högre lön Följa upp hur det påverkar organisationen (kommunen etc.) Hur förvaltas det bruksvärde som valideringen/utbildningen ger? Hur kan man stötta vidare utvecklingsprocesser? Sid 29 Linköpings universitet

30 Do you have any thoughts of your own? Utbildning ger inte bara kunskap i form av böcker Individen utvecklar ett personligt förhållande till kunskap i utbildning (thoughts of their own) och angrepper studier på olika sätt Arbetsplatslärande är inte bara de kunskaper vi kan jämföra med formella kurser: Människor utvecklar också ett personligt förhållningssätt (thoughts of their own) i arbetet Frågan är var gränserna för validering går? Varför ska man inte läsa kurser även om man har erfarenhet? Är tidigare erfarenheter verkligen direkt överförbara till en formell kunskapsnivå? Vad går förlorat vid validering: I relation till utbildningen som man istället kunde läst Då en avgränsning av tidigare lärande och erfarenheter sker i relation till formella kurser Sid 30 Linköpings universitet

31 Validering och rörlighet Vårdbiträden rör sig uppåt, anställs som undersköterskor Deras tidigare lärande samlas i formella betyg rörelse från informella erfarenheter till formella Rörelseprocessen måste förstås från informella erfarenheter till formella Utfallet av bedömningen måste förstås Sid 31 Linköpings universitet