Amning av barn födda 2003

Transkript

1 STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2005:5 Amning av barn födda 2003 Breast-feeding, children born 2003 EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM

2 Statistics Health and Diseases Breast-feeding, children born 2003 The National Board of Health and Welfare CENTRE FOR EPIDEMIOLOGY Socialstyrelsen klassificerar från och med 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen samlat in, registrerat, bearbetat, sammanställt, analyserat och/eller kommenterat. Uppgifterna beskriver läge, tillstånd och/eller utveckling. Information: Frida Lundgren, tfn Emma Nilsson, tfn Birgitta Ollars, tfn Publicerad på Internet december 2005 Reviderad: 7 december 2005, samtliga tabeller och diagram 3-6 har uppdaterats Tidigare publicering: Statistik om amning har tidigare publicerats utanför serietillhörighet. Från och med publicering av amningsstatistik rörande barn födda 1993 ingår denna rapport i Sveriges officiella statistik (SOS) och utges inom serien STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR. Previous publication: Although regularly reported, breast-feeding statistics have previously not been part of any official series of statistics. As from the publication of breast-feeding statistics on children born in 1993, the reports belong to the series STATISTICS - HEALTH AND DISEASES, which is a part of the Official Statistics of Sweden. Denna rapport bygger på uppgifter från Amningsstatistiken ISSN ISBN Artikelnr

3 Förord Denna publikation presenterar statistik över amning av barn födda Statistiken ingår sedan 1993 i Sveriges officiella statistik och ger en bild av amningsvanorna i landet. Statistiken ska användas som bakgrund för att vid behov kunna vidta amningsstimulerande åtgärder samt ge statistik för allmän samhällsinformation. Marianne Bergström från Stockholms läns landsting har samlat in och sammanställt statistik distriktsvis från barnahälsovården i hela riket. Inom respektive län sammanställs materialet av barnahälsovårdsöverläkare eller motsvarande. I arbetet från Socialstyrelsens sida har Frida Lundgren från Epidemiologiskt Centrum (EpC) medverkat. Stockholm i december 2005 Kjell Asplund Generaldirektör Måns Rosén Chef för EpC 3

4 Innehåll Förord 3 Tabell och diagramförteckning 5 Sammanfattning 6 Summary 7 Bakgrund 8 Använda definitioner 9 Material och metod 10 Insamling och bearbetning 10 Tillförlitlighet och bortfall 10 Utveckling 12 Amningsfrekvensens utveckling 12 De senaste årens utveckling 12 Ordlista 13 Diagram 14 Tabeller 17 4

5 Tabell och diagramförteckning Tabeller 1 Ammade vid en veckas ålder, barn födda 2003, per län 2 Ammade vid två månaders ålder, barn födda 2003, per län 3 Ammade vid fyra månaders ålder, barn födda 2003, per län 4 Ammade vid sex månaders ålder, barn födda 2003, per län 5 Enbart eller delvis ammade, barn födda 2003, per kommun 6 Ammade vid en veckas ålder, barn födda , hela riket 7 Ammade vid två månaders ålder, barn födda , hela riket 8 Ammade vid fyra månaders ålder, barn födda , hela riket 9 Ammade vid sex månaders ålder, barn födda , hela riket Tables 1 Breast-fed at the age of one week. Children born By county 2 Breast-fed at the age of two months. Children born By county 3 Breast-fed at the age of four months. Children born By county 4 Breast-fed at the age of six months. Children born By county 5 Exclusively or partially breast-fed children born By municipality 6 Breast-fed at the age of one week. Children born The whole country 7 Breast-fed at the age of two months. Children born The whole country 8 Breast-fed at the age of four months. Children born The whole country 9 Breast-fed at the age of sex months. Children born The whole country Diagram 1 Enbart och delvis ammade barn födda , hela riket 2 Enbart ammade barn födda , hela riket 3 Andel ammade vid en veckas ålder, barn födda 2003, per län 4 Andel ammade vid två månaders ålder, barn födda 2003, per län 5 Andel ammade vid fyra månaders ålder, barn födda 2003, per län 6 Andel ammade vid sex månaders ålder, barn födda 2003, per län Diagrams 1 Exclusively and partially breast-fed children born The whole country 2 Exclusively breast-fed children born The whole country 3 Breast-feeding rate at the age of one week. Children born By county 4 Breast-feeding rate at the age of two months. Children born By county 5 Breast-feeding rate at the age of four months. Children born By county 6 Breast-feeding rate at the age of six months. Children born By county 5

6 Sammanfattning Amningen är det naturliga och ofta enklaste sättet att ge barnet mat. Genom den nära kroppskontakt som amningen ger förstärks barnets trygghet. Bröstmjölken har också ett idealiskt näringsinnehåll, och flera studier har visat lägre infektionsfrekvens hos ammade barn jämfört med flaskuppfödda barn. Det är också ovanligt med allergier hos bröstbarn. Fram till mitten av 1930-talet skedde de flesta förlossningarna i Sverige i hemmen. När sjukhusförlossningarna blev allt vanligare började amningsfrekvensen sjunka. Nedgången fortgick ända fram till början av 1970-talet då det inträffade en stark attitydförändring i samhället, vilken på bred front förde fram amningens stora både sociala och medicinska värde. Resultatet blev en kraftig uppgång av amningsfrekvensen fram till mitten av 1980-talet. Därefter tycks en stagnation, och till och med en viss minskning, ha inträffat. Nedgångsperioden blev dock kort och från början av 1990-talet har åter amningsfrekvensen stigit. Denna ökning sammanfaller till stor del med en förnyad aktualisering av amningsstödjande åtgärder (Baby Friendly Hospitals Initiative, BFHI), som startades på initiativ av UNICEF och som drivits framgångsrikt i Sverige, till att börja med på förlossningssjukhusen men sedermera också inom mödra- och barnhälsovården. I ett internationellt perspektiv är amningsfrekvensen i Sverige hög. Av barn födda 2003 ammades 98 procent vid en veckas ålder, och vid två månaders ålder ammades nästan 92 procent helt eller delvis. Vid 6 månaders ålder ammades drygt 72 procent. Andelen som ammades vid en veckas ålder ligger mellan 98 och 99 procent i samtliga län och vid två månaders ålder ammades mellan 89 och 93 procent i varje län. Det finns dock regionala skillnader på kommunnivå. I Karlsborg gick amnings-frekvensen ner från 98 procent vid en veckas ålder till 79 procent vid två månaders ålder, medan samtliga mammor i Ljusnarsberg ammade sina barn både vid en veckas ålder och vid två månaders ålder. Vid 6 månaders ålder ammades 91 procent av barnen i Pajala medan endast 45 procent av barnen i Tingsryd ammades. 6

7 Summary The frequency with which children are breast-fed is internationally recognised as an important health indicator. Breast-feeding is the natural, and often also the simplest, way to feed the baby. The close body contact associated with breastfeeding enhances the child s feeling of safety. The composition of breast milk is exactly adapted to the nutritional needs of the child. Several studies have shown that breast-fed children run a lower risk of infection than bottle-fed children. In addition, allergies are rarer among breast-fed babies. Up until the mid-1930s, most children were born at home. As the proportion of hospital deliveries subsequently increased, the proportion of breast-fed children decreased. The decrease continued until the beginning of the 1970s, when a pronounced shift in attitudes took place, towards emphasizing the social and biological advantages of breast-feeding. This resulted in a large increase in the frequency of breast-feeding that lasted until the mid-1980s. The frequency of breast-feeding then remained constant or even decreased slightly. The period of decrease was, however, short. From the beginning of the 1990s, we have again seen a continued increase in the number of breast-fed children. The increase largely coincides with renewed efforts to support breast-feeding (the Baby Friendly Hospitals Initiative, BFHI), which was started on the initiative of UNICEF and which has been successfully promoted in Sweden. Support for breast-feeding from both maternal health centers and child welfare centers has also increased. The frequency of breast-feeding is high in Sweden in an international perspective. As much as 98 per cent of the children born in 2003 were breast-fed at the age of one week. Almost 92 per cent were still exclusively or partially breast-fed at the age of two months. At the age of 6 months approximately 72 per cent were breast-fed. About 98 to 99 per cent were breast-fed at the age of one week in all counties. At the age of two months the frequencies of breast-fed children differed from 89 to 93 per cent among the counties. 7

8 Bakgrund Amningsbenägenhet är internationellt sett en viktig hälsoindikator. Den används bland annat av WHO i redovisningar om hälsoläget i olika länder. Amning är dessutom både ett mål och ett medel. Socialstyrelsen har sedan länge verkat för att stimulera amning och genom information har vi påpekat betydelsen av att upprätthålla en hög amningsbenägenhet. Det är dock viktigt att inte bara skydda, främja och stödja amningen under de första sex månaderna utan även under de därefter följande månaderna. Amningen är det naturliga och ofta enklaste sättet att ge barnet mat. Genom den nära kroppskontakt som amningen ger förstärks barnets trygghet. Bröstmjölken har också ett idealiskt näringsinnehåll, och undersökningar i såväl Sverige som andra i-länder visar en lägre infektionsfrekvens hos ammade barn jämfört med flaskuppfödda barn. Det är också ovanligt med allergier hos bröstbarn och för allergiskt disponerade barn anses det särskilt viktigt att få endast bröstmjölk ett halvår eller ännu längre. Erfarenheterna visar att amningsbenägenheten påverkas av en mängd olika faktorer i samhället. De kanske viktigaste faktorerna är motivation att amma sitt barn, social stabilitet och möjlighet till stöd om amningen skulle svikta. Modesvängningar och marknadsföring av alternativ till amning bidrar också. Information och motivation är viktiga komponenter för att befrämja amning. Här har såväl vistelsen på BB som mödra- och barnhälsovården stor betydelse. 8

9 Använda definitioner I den svenska amningsstatistiken har det övervägande intresset varit att se hur länge barnet ammas eller åtminstone hur många som ammas. Avsikten har också varit att se när modersmjölksersättning eller välling introduceras. Genom att registrera såväl ammar enbart som ammar delvis får man en uppfattning om båda dessa förhållanden. Socialstyrelsen har fastställt följande definitioner, vilka används i den statistiska redovisningen mellan 1986 och Uppgifterna avser andelen barn som ammas vid en veckas samt två, fyra och sex månaders ålder. Enbart ammade Delvis ammade Ej ammade Barn som enbart fått bröstmjölk; barnet kan dock ha fått smakportioner. Barn som förutom bröstmjölk också fått modersmjölksersättning, välling eller annan kost. Barn som inte fått bröstmjölk över huvudtaget. WHO/UNICEF har enats om en gemensam handlingsplan, Tio steg för lyckad amning som man inom mödrahälsovård, förlossning/bb och barnahälsovård arbetar efter. För barn födda från och med 2004 har Sverige anpassat sig till WHO s definition där t.ex. kategorin enbart amning innebär att barnet endast får bröstmjölk (och AD-droppar samt ev. läkemedel) inget annat. Dessutom är avsikten att rapporteringsperioderna ska utsträckas till tolv månaders ålder. I äldre officiella statistiken använder man definitionen fått endast bröstmjölk och avser en tvärsnittsmätning respektive år. Dessa redovisningar kan dock i stort sett jämföras med nuvarande uppgifter om enbart ammade (se dock nedan om barnavårdens täckningsgrad fram till slutet av 1960-talet, under avsnittet Tillförlitlighet och bortfall). 9

10 Material och metod Insamling och bearbetning Det är betydelsefullt att utvecklingen när det gäller amningsbenägenhet kan följas såväl regionalt som nationellt. Socialstyrelsen har därför, efter samråd med Sveriges Kommuner och Landsting, rekommenderat att landstingen sammanställer amningsuppgifter från barnhälsovården i form av en regional amningsstatistik. Efter vidarebefordran av denna till Socialstyrelsen görs här en nationell sammanställning. Informationen inhämtas fortlöpande vid moderns ordinarie besök hos barnavårdscentralen, då hon tillfrågas vilken mat hon ger barnet. Uppgifterna förs in i barnhälsovårdsjournalen, som följer barnet även vid en eventuell flyttning inom landet. I vissa fall (t.ex. vid tidigare utlandsvistelse) tillfrågas mamman i efterhand bland annat om amning; detta sker vid ordinarie besök när barnet är tio-tolv månader. Efter kalenderårets utgång görs en sammanställning på särskild blankett av journaluppgifter om amning avseende barn födda nästföregående år. Så gjordes t.ex. en sammanställning avseende barn födda 2003 i början av 2004 (föreliggande redovisning), där således den yngsta har kunnat följas under hela Blanketten insänds till den ansvarige för barnhälsovården i landstinget, dvs. normalt barnhälsovårdsöverläkaren, som efter sammanställning för landstinget vidarebefordrar uppgifterna till Socialstyrelsen. Stora landsting är ofta uppdelade i mindre områden, och det är inte ovanligt att dessa av praktiska skäl redovisar områdesvis till Socialstyrelsen. Uppgifter om delområden kan, liksom övriga specialbearbetningar av statistiken, vid behov erhållas från Epidemiologiskt Centrum (EpC) vid Socialstyrelsen. Det är numera vanligt att landstingen använder sig av datorstödd teknik vid sammanställningarna, vilket i de flesta fall medger att rapporteringen kan göras elektroniskt. Detta innebär också en förenkling vid den nationella sammanställningen, som för närvarande utförs i samarbete mellan Socialstyrelsen och Stockholms läns landsting. Tillförlitlighet och bortfall Mödra- och barnhälsovården nådde till en början endast en begränsad del av befolkningen. På 1940-talet nådde man i städerna ca 70 procent av barn under en månads ålder och på landsbygden hälften så många. Först i slutet av 1960-talet nådde anslutningen nära 100 procent. Mödrar som hade kontakt med barnavårdscentralerna var de mest motiverade och utgjorde således länge en selekterad grupp, och det är möjligt att deras benägenhet att amma var större än andras. Inte förrän mot slutet av 1960-talet kan därför amningsuppgifterna anses vara förhållandevis representativa för den verkliga amningsfrekvensen i riket. Ett problem i sammanhanget blir alltså i vilken utsträckning barnavårdscentralens frågor om amning når den totala populationen av mödrar med barn i aktuell ålder. En allmän bedömning av detta är att de allra flesta har åtminstone viss 10

11 kontakt med barnavårdscentralen, för t.ex. vaccination, även om övrig hälso- och sjukvårdskontakt som gäller barnet sker på annat sätt. Vid uppföljning och rapportering i denna storleksklass (ca barn per år) kan man inte utesluta att några journaluppgifter saknas vid den årliga sammanställningen. Ett mindre antal journaluppgifter är dessutom svåra att tolka. Detta bortfall ( ej bedömbara journaler ) ligger utanför samtliga beräkningar av amningsandelar som görs i denna publikation, och för helhetsbedömningen av amningsintensiteten bedöms bortfallet inte ha någon betydelse. 11

12 Utveckling Amningsfrekvensens utveckling Fram till mitten av 1930-talet skedde de flesta förlossningar i Sverige i hemmen och var självklara inslag i en familjs liv. Övriga familjemedlemmar och släktingar tog ofta gemensamt ansvar för hushållsarbete under barnsängstiden. Kunskaper och erfarenheter om amning och barnavård fördes vidare av de äldre kvinnorna i familjen och av kvinnor i familjens närhet. På så sätt bevarades kontinuiteten, och kunskaper överfördes från äldre generation till yngre. Man såg också från tidig ålder småbarn skötas och ammas och kunde lära inför eget moderskap. När sjukhusförlossningarna blev allt vanligare började däremot amningsfrekvensen sjunka. Vid sjukhusen fanns nämligen inte de traditioner och den kunskap om amningens praktiska sidor som är nödvändig för amning. En ytterligare orsak var brist på kunskap om amningens och bröstmjölkens betydelse. Nedgången fortgick ända fram till början av 1970-talet. Då inträffade en stark attitydförändring i samhället som på bred front förde fram amningens stora både sociala och medicinska värde. Resultatet blev en kraftig uppgång av amningsfrekvensen. I och med ett beslut 1975 att årsrapporter från mödra- och barnhälsovården inte längre behövde lämnas till Socialstyrelsen finns inga heltäckande uppgifter på hur amningsfrekvensen utvecklades under påföljande tioårsperiod. När amningsrapporteringen återinfördes i mitten av 1980-talet hade dock nivån etablerats på en betydligt högre nivå än någon officiell statistik tidigare visat. De senaste årens utveckling I slutet av 1980-talet tycks en viss nedgång i amningsfrekvensen ha inträffat. Den uppgång som därefter skett på 1990-talet sammanfaller med en förnyad aktualisering av amningsstödjande åtgärder som initierats av UNICEF (Baby Friendly Hospitals Initiative, BFHI, den svenska benämningen är Amningsvänliga sjukhus) och i Sverige fått stor genomslagskraft, till att börja med inom förlossnings- och BB-vården, men sedermera också inom primärvården. Inom mödrahälsovården försöker man väcka den blivande mammans intresse för amningens stora värde, medan man inom barnhälsovården motiverar, uppmuntrar och stödjer mammorna till fortsatt amning. Den största uppgången av amningsfrekvensen har skett för barn vid sex månaders ålder. Amningsnivån för denna ålder har under hela senare hälften av 1980-talet legat på omkring 50 procent, men har sedan stadigt stigit till som högst 74 procent för barn födda För barn födda 2003 har nivån sänkts marginellt till 72 procent, men det är fortfarande förmodligen den högsta nationella genomsnittsfrekvensen bland i-länder. 12

13 Ordlista 1 vecka 1 week 1 veckas ålder at the age of 1 week 2 månaders ålder at the age of 2 months 2 mån./månader 2 months 4 månaders ålder at the age of 4 months 4 mån./månader 4 months 6 månaders ålder at the age of 6 months 6 mån./månader 6 months antal number delvis partially delvis ammade partially breast-fed diagram diagram ej ammade not breast-fed ej bedömbara drop-out enbart exclusively enbart ammade exclusively breast-fed födelseår year of birth hela riket the whole country kommun municipality län county procent per cent summa total tabell table 13

14 Diagram Diagram 1 Enbart och delvis ammade barn födda , hela riket Exclusively and partially breast-fed children born The whole country Procent mån 4 mån 6 mån Födelseår Diagram 2 Enbart ammade barn födda , hela riket Exclusively breast-fed children born The whole country Procent mån 4 mån 6 mån Födelseår Not: Officiell statistik saknas Note: Official statistics missing

15 Diagram 3 Andel ammade vid en veckas ålder, barn födda 2003, per län Breast-feeding rate at the age of one week. Children born By county 100 Procent Enbart ammade Delvis ammade Riket Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Diagram 4 Andel ammade vid två månaders ålder, barn födda 2003, per län Breast-feeding rate at the age of two months. Children born By county Riket Procent Enbart ammade Delvis ammade Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Kalmar Jämtland Västerbotten Norrbotten 15

16 Diagram 5 Andel ammade vid fyra månaders ålder, barn födda 2003, per län Breast-feeding rate at the age of four months. Children born By county Procent Enbart ammade Delvis ammade Riket Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Diagram 6 Andel ammade vid sex månaders ålder, barn födda 2003, per län Breast-feeding rate at the age of six months. Children born By county Procent Enbart ammade Delvis ammade Riket Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten 16

17 Tabeller Tabell 1. Ammade vid en veckas ålder, barn födda 2003, per län Breast-fed at the age of one week. Children born By county Län Enbart ammade Delvis ammade Ej ammade Summa Ej bedömbara Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Antal Stockholm , , , Uppsala , ,8 61 1, Södermanland , ,4 53 1, Östergötland ,3 65 5,6 91 2, Jönköping , ,1 71 1, Kronoberg , ,6 35 1, Kalmar , ,4 43 2, Gotland ,5 50 9,5 10 1, Blekinge ,1 65 4,5 35 2, Skåne , , , Halland , ,5 48 1, Västra Götaland , , , Värmland , ,2 50 1, Örebro , ,6 59 2, Västmanland , ,9 62 2, Dalarna , ,9 36 1, Gävleborg , ,0 65 2, Västernorrland , ,2 37 1, Jämtland ,5 86 6,8 21 1, Västerbotten , ,8 32 1, Norrbotten , ,8 50 2, Hela riket , , ,

18 Tabell 2. Ammade vid två månaders ålder, barn födda 2003, per län Breast-fed at the age of two months. Children born By county Län Enbart ammade Delvis ammade Ej ammade Summa Ej bedömbara Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Antal Stockholm , , , Uppsala , , , Södermanland , , , Östergötland , , , Jönköping , , , Kronoberg , , , Kalmar , , , Gotland , ,3 33 6, Blekinge , , , Skåne , , , Halland , , , Västra Götaland , , , Värmland , , , Örebro , , , Västmanland , , , Dalarna , , , Gävleborg , , , Västernorrland , , , Jämtland , ,6 95 7, Västerbotten , , , Norrbotten , , , Hela riket , , ,

19 Tabell 3. Ammade vid fyra månaders ålder, barn födda 2003, per län Breast-fed at the age of four months. Children born By county Län Enbart ammade Delvis ammade Ej ammade Summa Ej bedömbara Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Antal Stockholm , , , Uppsala , , , Södermanland , , , Östergötland , , , Jönköping , , , Kronoberg , , , Kalmar , , , Gotland , , , Blekinge , , , Skåne , , , Halland , , , Västra Götaland , , , Värmland , , , Örebro , , , Västmanland , , , Dalarna , , , Gävleborg , , , Västernorrland , , , Jämtland , , , Västerbotten , , , Norrbotten , , , Hela riket , , ,

20 Tabell 4. Ammade vid sex månaders ålder, barn födda 2003, per län Breast-fed at the age of six months. Children born By county Län Enbart ammade Delvis ammade Ej ammade Summa Ej bedömbara Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Antal Stockholm , , , Uppsala , , , Södermanland , , , Östergötland , , , Jönköping , , , Kronoberg , , , Kalmar , , , Gotland , , , Blekinge , , , Skåne , , , Halland , , , Västra Götaland , , , Värmland , , , Örebro , , , Västmanland , , , Dalarna , , , Gävleborg , , , Västernorrland , , , Jämtland , , , Västerbotten , , , Norrbotten , , , Hela riket , , ,

21 Tabell 5. Enbart eller delvis ammade, barn födda 2003, per kommun Exclusively or partially breast-fed children born By municipality Kommun Enbart eller delvis ammade vid 1 vecka 2 månader 4 månader 6 månader Procent Procent Procent Procent Botkyrka 97,9 90,4 80,5 65,9 Danderyd 97,5 95,0 89,7 82,9 Ekerö 99,4 96,9 91,8 81,6 Haninge 97,8 92,5 82,1 74,0 Huddinge 97,4 92,6 85,8 76,5 Järfälla 98,1 94,0 88,4 80,5 Lidingö 97,9 94,3 88,7 80,7 Nacka 98,9 95,5 89,4 82,0 Norrtälje 98,4 90,5 82,6 73,8 Nykvarn 98,9 92,4 84,8 70,7 Nynäshamn 97,4 87,2 79,9 69,5 Salem 98,4 92,6 86,9 74,6 Sigtuna 98,1 91,5 80,8 70,5 Sollentuna 98,5 93,0 88,8 81,5 Solna 99,3 97,4 91,7 82,3 Stockholm 98,4 95,0 88,7 81,2 Sundbyberg 97,8 92,1 85,0 76,4 Södertälje 98,4 90,9 81,6 68,4 Tyresö 97,8 93,9 85,5 74,7 Täby 97,4 94,6 90,6 83,0 Upplands Bro 98,9 90,7 81,0 70,9 Upplands Väsby 97,8 90,4 82,2 74,0 Vallentuna 99,1 92,8 84,5 71,2 Vaxholm 99,2 95,3 93,7 86,5 Värmdö 98,5 93,2 85,8 75,5 Österåker 98,0 96,2 91,6 84,5 Stockholms län 98,3 93,9 87,1 78,3 Enköping 98,7 92,5 82,0 73,2 Håbo 98,4 93,0 85,5 73,3 Knivsta 100,0 97,6 90,4 78,8 Tierp 97,9 88,1 78,0 64,9 Uppsala 98,2 94,9 88,1 80,7 Älvkarleby 95,2 88,1 79,3 59,0 Östhammar 96,3 90,5 80,4 69,8 Uppsala län 98,2 93,8 86,1 77,0 Eskilstuna 97,9 90,4 79,0 67,9 Flen 98,9 93,1 82,7 75,7 Gnesta 98,2 91,0 79,3 74,8 Katrineholm 98,5 89,7 80,5 70,3 Nyköping 97,9 89,1 80,2 67,0 Oxelösund 99,0 87,3 77,5 61,8 Strängnäs 98,4 93,5 86,5 72,1 Trosa 99,1 93,8 84,1 79,6 Vingåker 94,6 78,5 73,1 67,7 Södermanlands län 98,1 90,3 80,6 69,6 Boxholm 97,6 90,2 75,6 70,7 21

22 Kommun Enbart eller delvis ammade vid 1 vecka 2 månader 4 månader 6 månader Procent Procent Procent Procent Finspång 97,9 88,0 81,8 70,2 Kinda 99,1 92,6 82,4 68,2 Linköping 97,9 92,4 83,9 74,7 Mjölby 97,4 88,3 78,5 66,4 Motala 97,4 90,0 78,8 69,2 Norrköping 98,2 91,2 81,2 69,4 Söderköping 96,2 90,2 84,2 77,4 Vadstena 100,0 92,9 84,7 68,2 Valdemarsvik 96,4 86,5 76,5 52,9 Ydre 100,0 92,0 66,7 66,7 Åtvidaberg 97,0 95,0 81,2 77,0 Ödeshög 100,0 94,2 76,9 69,2 Östergötland 97,9 91,3 81,7 71,3 Aneby 98,0 82,0 70,0 64,0 Eksjö 98,3 91,7 81,7 76,1 Gislaved 97,6 85,5 75,6 65,5 Gnosjö 98,3 95,7 85,5 70,1 Habo 98,4 91,5 78,3 65,9 Jönköping 98,3 93,1 84,2 73,0 Mullsjö 100,0 96,0 83,2 71,3 Nässjö 98,7 89,0 78,4 68,8 Sävsjö 98,3 87,0 80,9 69,6 Tranås 98,4 84,9 71,9 62,5 Vaggeryd 97,5 86,4 76,9 60,8 Vetlanda 98,8 90,8 82,1 71,7 Värnamo 96,3 88,1 81,6 69,3 Jönköpings län 98,1 90,5 81,1 70,1 Alvesta 98,9 86,7 78,9 67,2 Lessebo 98,6 81,1 64,9 54,1 Ljungby 98,2 92,2 79,1 66,5 Markaryd 93,9 81,6 63,3 55,1 Tingsryd 97,6 92,3 69,8 45,3 Uppvidinge 98,1 88,5 77,9 68,3 Växjö 98,4 94,0 84,4 76,0 Älmhult 98,2 88,3 80,2 73,3 Kronobergs län 98,1 90,9 79,5 69,1 Borgholm 98,7 89,9 84,8 70,9 Emmaboda 98,7 94,9 84,6 76,9 Hultsfred 100,0 92,0 85,0 74,0 Högsby 96,0 86,0 76,0 54,0 Kalmar 96,7 90,2 84,2 72,6 Mönsterås 99,1 96,4 88,4 80,4 Mörbylånga 96,8 92,9 88,1 81,7 Nybro 98,2 92,3 78,7 68,0 Oskarshamn 99,3 88,8 73,6 65,7 Torsås 100,0 96,8 82,5 71,4 Vimmerby 97,4 92,9 87,0 76,0 Västervik 98,4 93,5 86,4 79,2 Kalmar län 98,0 91,7 83,2 73,2 22

23 Kommun Enbart eller delvis ammade vid 1 vecka 2 månader 4 månader 6 månader Procent Procent Procent Procent Gotland 98,1 93,7 87,0 80,5 Karlshamn 96,9 86,4 76,6 64,5 Karlskrona 98,3 93,7 86,0 77,8 Olofström 97,8 92,5 73,1 64,5 Ronneby 96,3 90,9 79,6 71,7 Sölvesborg 97,5 90,5 80,4 63,1 Blekinge 97,6 91,3 81,5 71,4 Bjuv 97,5 85,8 69,8 54,3 Bromölla 95,2 83,7 76,9 66,0 Burlöv 97,9 85,0 73,3 64,2 Båstad 97,2 91,5 81,1 67,9 Eslöv 97,3 87,6 75,3 65,4 Helsingborg 98,8 92,0 80,9 69,5 Hässleholm 96,2 85,8 73,7 64,9 Höganäs 98,1 90,8 79,4 72,1 Hörby 97,8 94,1 80,0 71,9 Höör 98,3 88,4 81,4 67,4 Klippan 96,0 86,1 75,5 64,2 Kristianstad 97,4 88,6 75,3 64,6 Kävlinge 98,2 89,1 78,4 67,5 Landskrona 96,1 81,2 66,7 54,5 Lomma 97,9 94,6 88,3 86,3 Lund 98,2 94,2 88,5 78,6 Malmö 97,7 88,9 77,9 66,8 Osby 99,3 89,8 78,1 68,4 Perstorp 96,1 82,9 69,7 67,1 Simrishamn 98,0 87,8 77,6 70,1 Sjöbo 97,2 91,6 76,0 62,0 Skurup 96,7 91,4 78,8 69,5 Staffanstorp 96,7 86,5 80,7 67,6 Svalöv 98,6 82,0 69,6 56,8 Svedala 97,2 87,6 70,4 55,6 Tomelilla 99,0 86,3 69,6 52,9 Trelleborg 97,4 89,2 76,6 66,3 Vellinge 99,0 95,0 84,1 72,3 Ystad 98,4 89,3 84,8 76,5 Åstorp 95,7 81,7 75,5 65,0 Ängelholm 97,3 91,2 82,7 71,4 Örkelljunga 100,0 92,0 81,8 70,5 Östra Göinge 96,0 78,6 64,0 52,6 Skåne län 97,7 89,3 78,4 67,7 Falkenberg 98,6 94,0 83,6 68,0 Halmstad 98,1 90,9 82,8 73,0 Hylte 100,0 96,0 86,0 71,0 Kungsbacka 98,8 91,0 82,0 68,4 Laholm 98,6 90,5 78,6 64,5 Varberg 98,4 91,0 81,5 70,1 Hallands län 98,5 91,5 82,3 69,9 23

24 Kommun Enbart eller delvis ammade vid 1 vecka 2 månader 4 månader 6 månader Procent Procent Procent Procent Ale 98,0 89,9 79,8 67,9 Alingsås 97,9 91,7 81,8 71,2 Bengtsfors 96,6 90,8 80,5 67,8 Bollebygd 98,9 88,2 80,6 66,7 Borås 98,4 91,8 81,8 71,3 Dals Ed 98,3 82,8 72,4 60,3 Essunga 98,4 81,3 70,3 64,1 Falköping 97,2 89,2 78,5 68,3 Färgelanda 94,4 88,9 75,9 55,6 Grästorp 96,8 90,3 74,2 54,8 Gullspång 95,2 88,1 78,6 61,9 Göteborg 98,1 92,6 84,6 73,4 Götene 98,4 88,9 81,7 67,5 Herrljunga 100,0 96,1 85,5 75,0 Hjo 100,0 92,7 82,9 73,2 Härryda 98,9 92,2 84,6 73,6 Karlsborg 98,4 78,7 65,6 59,0 Kungälv 98,2 93,9 86,9 74,6 Lerum 98,2 92,2 86,0 78,9 Lidköping 98,4 86,2 76,9 68,5 Lilla Edet 95,4 90,7 83,3 70,4 Lysekil 100,0 92,0 77,0 67,3 Mariestad 98,3 89,1 80,8 69,0 Mark 97,1 91,7 85,1 72,8 Mellerud 97,6 78,3 62,7 45,8 Munkedal 96,9 88,8 81,6 69,4 Mölndal 97,9 91,8 86,3 75,4 Orust 98,2 88,2 80,9 68,2 Partille 98,0 92,2 83,9 73,3 Skara 93,6 83,5 69,7 62,2 Skövde 98,4 90,7 82,1 68,3 Sotenäs 100,0 86,8 68,7 59,7 Stenungsund 96,3 91,0 80,0 71,0 Strömstad 96,0 83,9 72,6 58,1 Svenljunga 95,7 84,9 72,0 57,0 Tanum 94,5 78,7 70,9 60,9 Tibro 99,0 90,8 82,7 69,1 Tidaholm 96,9 82,7 69,3 61,4 Tjörn 91,6 82,4 75,4 65,4 Tranemo 93,6 87,3 74,5 61,8 Trollhättan 96,6 89,8 78,4 68,3 Töreboda 98,6 95,7 85,7 72,9 Uddevalla 97,4 87,0 75,5 63,2 Ulricehamn 97,5 92,5 82,5 69,5 Vara 97,2 86,0 71,3 64,3 Vårgårda 98,9 91,5 81,7 71,0 Vänersborg 96,4 86,6 71,3 62,3 Åmål 100,0 92,4 83,9 64,4 Öckerö 97,3 94,6 86,5 77,9 Västra Götaland 97,8 90,8 81,7 70,6 24

25 Kommun Enbart eller delvis ammade vid 1 vecka 2 månader 4 månader 6 månader Procent Procent Procent Procent Arvika 96,9 88,6 81,8 69,1 Eda 97,1 82,9 74,3 62,9 Filipstad 97,4 86,1 75,7 64,3 Forshaga 96,8 88,8 80,0 69,4 Grums 96,6 81,8 68,2 54,5 Hagfors 98,2 96,4 82,0 57,7 Hammarö 98,0 94,7 87,3 84,4 Karlstad 98,4 93,2 86,9 78,8 Kil 99,2 88,1 75,4 65,3 Kristinehamn 97,6 89,8 76,9 66,5 Munkfors 97,5 90,0 75,0 72,5 Storfors 100,0 87,0 60,9 52,2 Sunne 98,4 95,1 82,9 76,4 Säffle 99,3 92,8 79,6 71,5 Torsby 98,0 96,0 84,0 77,0 Årjäng 100,0 95,0 83,0 67,0 Värmlands län 98,1 91,5 81,9 72,1 Askersund 98,2 93,7 83,5 72,5 Degerfors 97,0 87,8 77,0 58,6 Hallsberg 98,7 87,7 74,4 63,9 Hällefors 100,0 81,6 69,4 61,2 Karlskoga 94,0 82,9 69,4 56,4 Kumla 98,2 88,6 74,3 61,2 Laxå 100,0 84,3 81,6 63,3 Lekeberg 97,8 90,5 77,6 64,2 Lindesberg 98,3 92,1 77,2 68,1 Ljusnarsberg 100,0 100,0 93,0 86,0 Nora 100,0 93,4 85,2 73,9 Örebro 98,4 90,8 80,1 67,3 Örebro län 97,9 89,7 78,0 65,6 Arboga 98,6 95,7 82,3 70,2 Fagersta 97,6 92,7 80,5 66,1 Hallstahammar 94,6 86,8 76,0 58,1 Heby 95,1 91,0 82,0 72,1 Kungsör 96,2 82,3 68,4 55,7 Köping 99,1 93,2 81,5 71,5 Norberg 97,4 93,1 83,3 66,7 Sala 94,1 89,0 79,8 68,7 Skinnskatteberg 98,1 83,0 66,0 58,5 Surahammar 97,4 78,9 72,0 58,1 Västerås 98,6 90,4 78,5 66,0 Västmanland 97,7 90,1 78,5 66,1 Avesta 98,9 92,9 83,1 68,1 Borlänge 98,0 91,2 80,4 70,8 Falun 99,1 94,4 87,8 80,4 Gagnef 97,6 92,7 86,3 74,2 Hedemora 98,6 87,8 79,0 64,2 Leksand 99,3 95,4 84,1 69,5 Ludvika 97,3 89,6 76,7 68,8 25

26 Kommun Enbart eller delvis ammade vid 1 vecka 2 månader 4 månader 6 månader Procent Procent Procent Procent Malung 100,0 92,8 85,2 67,9 Mora 99,4 94,4 78,8 69,6 Orsa 100,0 94,2 84,6 73,1 Rättvik 98,9 92,5 86,0 75,3 Smedjebacken 96,7 90,2 77,0 65,6 Säter 100,0 96,4 86,6 75,9 Vansbro 98,2 90,9 72,7 58,2 Älvdalen 98,6 94,4 87,1 64,7 Dalarnas län 98,6 92,6 82,8 72,0 Bollnäs 97,7 93,1 78,0 64,5 Gävle 97,7 92,0 83,6 71,1 Hofors 100,0 88,0 81,9 69,9 Hudiksvall 98,1 91,6 82,6 72,4 Ljusdal 95,1 89,3 81,5 72,2 Nordanstig 99,1 90,2 81,3 75,2 Ockelbo 98,2 93,0 78,9 70,2 Ovanåker 100,0 98,9 87,4 74,7 Sandviken 97,2 91,3 77,4 63,3 Söderhamn 96,7 85,6 70,8 61,7 Gävleborgs län 97,6 91,3 80,9 69,2 Kramfors 99,0 88,7 76,4 63,1 Härnösand 99,1 90,2 80,4 71,9 Sollefteå 99,4 89,1 75,6 58,7 Sundsvall 98,5 94,2 86,6 74,8 Timrå 98,0 92,5 86,4 71,2 Ånge 95,3 84,5 80,7 72,0 Örnsköldsvik 98,4 91,9 80,9 72,6 Västernorrlands län 98,5 92,1 83,0 71,6 Berg 98,6 98,6 83,8 74,3 Bräcke 96,6 91,4 75,4 73,7 Härjedalen 99,0 89,6 82,3 68,8 Krokom 99,3 87,0 79,5 70,5 Ragunda 93,8 89,6 81,3 75,0 Strömsund 99,0 94,3 87,6 63,8 Åre 99,0 97,0 88,9 78,6 Östersund 98,3 92,8 86,1 76,9 Jämtlands län 98,3 92,5 84,6 74,2 Bjurholm 100,0 100,0 77,8 66,7 Dorotea 100,0 94,7 89,5 84,2 Lycksele 99,0 92,3 82,7 74,0 Malå 100,0 97,1 97,1 71,4 Nordmaling 97,3 86,7 76,0 71,2 Norsjö 96,9 90,6 78,1 68,8 Robertsfors 98,6 89,9 79,7 73,9 Skellefteå 98,6 91,2 81,0 68,6 Sorsele 100,0 92,6 92,3 88,0 Storuman 100,0 91,3 73,9 65,2 Umeå 98,8 95,0 87,9 79,7 26

27 Kommun Enbart eller delvis ammade vid 1 vecka 2 månader 4 månader 6 månader Procent Procent Procent Procent Vilhemina 100,0 97,5 88,8 77,5 Vindeln 100,0 93,6 76,6 73,9 Vännäs 96,6 85,2 80,7 72,4 Åsele 100,0 100,0 88,2 82,4 Västerbottens län 98,8 93,2 84,6 75,2 Arjeplog 100,0 100,0 100,0 87,5 Arvidsjaur 98,3 85,0 76,7 66,7 Boden 96,9 90,6 85,5 77,3 Gällivare 95,4 93,3 88,7 75,8 Haparanda 100,0 89,2 75,3 63,9 Jokkmokk 97,2 91,7 80,6 77,8 Kalix 93,5 89,5 80,4 75,2 Kiruna 97,7 91,8 80,2 79,2 Luleå 98,7 92,3 82,4 73,5 Pajala 96,3 94,4 94,4 90,7 Piteå 98,7 92,9 82,8 68,8 Älvsbyn 98,0 90,0 75,0 65,0 Överkalix 100,0 100,0 88,0 72,0 Övertorneå 100,0 100,0 82,9 80,5 Norrbottens län 97,8 92,0 82,6 73,7 Hela riket 98,0 91,7 82,7 72,4 27

28 Tabell 6. Ammade vid en veckas ålder, barn födda , hela riket Breast-fed at the age of one week. Children born The whole country Födelseår Enbart ammade Delvis ammade Ej ammade Summa Ej bedömbara Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Antal , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ) , , , ) , , , , , , ) Uppgift saknas för Kiruna, Pajala, Jokkmokk och Gällivare kommuner 2) Uppgift saknas för Blekinge län samt Kiruna, Jokkmokk och Gällivare kommuner 28

29 Tabell 7. Ammade vid två månaders ålder, barn födda , hela riket Breast-fed at the age of two months. Children born The whole country Födelseår Enbart ammade Delvis ammade Ej ammade Summa Ej bedömbara Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Antal , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ) , , , ) , , , , , , ) Uppgift saknas för Kiruna, Pajala, Jokkmokk och Gällivare kommuner 2) Uppgift saknas för Blekinge län samt Kiruna, Jokkmokk och Gällivare kommuner 29

30 Tabell 8. Ammade vid fyra månaders ålder, barn födda , hela riket Breast-fed at the age of four months. Children born The whole country Födelseår Enbart ammade Delvis ammade Ej ammade Summa Ej bedömbara Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Antal , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ) , , , ) , , , , , , ) Uppgift saknas för Kiruna, Pajala, Jokkmokk och Gällivare kommuner 2) Uppgift saknas för Blekinge län samt Kiruna, Jokkmokk och Gällivare kommuner 30

31 Tabell 9. Ammade vid sex månaders ålder, barn födda , hela riket Breast-fed at the age of six months. Children born The whole country Födelseår Enbart ammade Delvis ammade Ej ammade Summa Ej bedömbara Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Antal , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ) , , , ) , , , , , , ) Uppgift saknas för Kiruna, Pajala, Jokkmokk och Gällivare kommuner 2) Uppgift saknas för Blekinge län samt Kiruna, Jokkmokk och Gällivare kommuner 31

32 Socialstyrelsen För rapportering används blanketten Amningsrapport till landstinget. SoS B