Tjänsteskrivelse. Remiss Kläder i Vård och omsorg STK

Transkript

1 Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (5) Datum Tjänsteskrivelse Vår referens Alexander Blümke Utvecklingssamordnare alexander.blumke@malmo.se Remiss Kläder i Vård och omsorg STK GYVF Sammanfattning Stadskontoret har utrett frågan om arbetskläder inom vård och omsorg i stadsområdena och föreslår att vård och omsorgsverksamheterna i Malmö stad ska tillhandahålla en miniminivå av arbetskläder vid uppgifter som har att göra med brukarnära arbete samt för att underlätta brukarens identifiering av personalen. Införandet sker senast 1 januari 2017 eller i samband med att förväntade skärpningar i Socialstyrelsens föreskrifter träder i kraft. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ombeds i remissvar lämna förslag på huruvida en tvättservice kan organiseras och finansieras, som en del av kommunens arbetsmarknadsåtgärder. Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom att stadens arbetsmarknadspolitiska målsättningar ska inkluderas i beslutet om tvättservice, för att uppnå effekter på sysselsättning och stadens kostnader för försörjning. att föreslå vård och omsorgsberedningen att ställa 3 alternativ för organisering av en tvättservice mot varandra samt att stämma av alternativen med berörda förvaltningar. De tre alternativen är: 1. Tvättservice inklusive lagning och transport, som drivs av gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, JobbMalmö. 2. Tvättservice inklusive lagning och transport, som drivs av Serviceförvaltningen, där verksamheten får i uppdrag att erbjuda arbete, arbetsträning och praktik till JobbMalmös deltagare. 3. Upphandling med sociala villkor av tvättservice inklusive lagning och transport, med krav på att arbeten, arbetstränings- och praktikplatser går till arbetssökande med försörjningsstöd. att vid beslut om en kommunal tvättservice inklusive lagning och transport förorda att extra ekonomiska anslag tillförs berörd nämnd för dels uppbyggnad och dels drift. SIGNERAD

2 2 (5) Beslutsunderlag Bilaga Inventering Bilaga Beräkningar Tjänsteärende förslag på arbetskläder inom vård och omsorg Beredningsbrev Remiss STK Missiv till Remiss STK Beslutsplanering Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden arbetsutskott Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Vård- och omsorgsberedningen KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Ärendet Stadskontoret har utrett frågan om arbetskläder inom vård och omsorg i stadsområdena med utgångspunkt i den förväntade skärpningen i Socialstyrelsens föreskrift, SOSFS 2007:19, om basal hygien. Stadskontoret föreslår att vård och omsorgsverksamheterna i Malmö stad ska tillhandahålla en miniminivå av arbetskläder vid uppgifter som har att göra med brukarnära arbete samt för att underlätta brukarens identifiering av personalen. Införandet sker senast 1 januari 2017 eller i samband med att Socialstyrelsens föreskrifter träder i kraft. Stadskontoret har utrett två ekonomiska alternativ i vilka plagg och tvätt ingår: A: Hyra av kläder med cirkulationstvätt och B: Inköp av plagg med tvätt på arbetsplatsen. Stadskontoret förordar förslag A vilket ger ökad kontroll över kostnader och tid för skötsel. Utredningens kostnadsberäkningar baseras på att anställda berörs av införandet av arbetskläder. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ombeds i remissvar lämna förslag på huruvida en tvättservice kan organiseras och finansieras, som en del av kommunens arbetsmarknadsåtgärder. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens överväganden Arbetslösheten i Malmö förväntas ligga kvar på en hög nivå även under kommande år. Utvecklingen på arbetsmarknaden går mot ökade kompetenskrav, vilket leder till att en stor del av arbetskraften har svårt att etablera sig långsiktigt på arbetsmarknaden. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen välkomnar stadskontorets initiativ till att inkludera stadens arbetsmarknadspolitiska målsättningar vid utredningen av stadens behov av tvättservice. Malmö stad kan aktivt välja att service till kommunens verksamheter ska utföras av malmöbor som har svårigheter att konkurrera på den öppna arbetsmarknaden och därmed bryta

3 utanförskap och risk för permanent försörjningsstödsberoende. Stadens ökade kostnader för tvättservice kan därigenom delvis kompenseras av minskade kostnader för försörjningsstöd. I övrigt bör finansieringsprincipen tillämpas. 3 (5) Organisering Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ser tre alternativ för att organisera stadens nya behov av tvättservice inklusive lagning och transport som en del av kommunens arbetsmarknadsåtgärder: 1. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen bygger upp ett tvätteri inom JobbMalmö och erbjuder vård- och omsorgsverksamheterna i staden full service med tvätt, lagning transport och administration. 2. Serviceförvaltningen bygger upp ett tvätteri och erbjuder vård- och omsorgsverksamheterna i staden full service med tvätt, lagning transport och administration. I uppdraget ingår att erbjuda arbete, arbetsträning och praktik till JobbMalmös deltagare. 3. Malmö stad upphandlar tjänsten och ställer krav på att arbeten, arbetstränings- och praktikplatser går till försörjningsstödstagare genom sociala villkor. Oavsett driftslösning lämpar sig de arbetsuppgifter som en tvättservice omfattar väl för många arbetssökande som har svårigheter att konkurrera på den öppna arbetsmarknaden. I alternativ 1 och 2 kan verksamheten organiseras antingen: som en skyddad verksamhet med enbart åtgärdsanställda samt personer i praktik/arbetsträning eller som en ordinarie kommunal verksamhet med ordinarie anställda och åtgärdsanställda samt personer i praktik/arbetsträning. Finansiering alternativ 1 och 2 Investeringskostnader Uppbyggnaden av ett kommunalt tvätteri enl. alternativ 1 och 2 innebär investeringskostnader som bör tillföras berörd nämnd. Driftskostnader För den löpande driftskostnaden för ett kommunalt tvätteri kan Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen se två modeller.

4 Löpande interndebitering av berörda vård- och omsorgsenheter. 4 (5) Centralt driftsanslag till den nämnd som bedriver tvättservice. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen förespråkar centralt driftsanslag som bedöms vara administrativt effektivare. Alternativ 1 Organisering och uppbyggnad av tvättservice inom gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen bedömer att man inom JobbMalmö kan organisera en tvättservice. Dock ställer sig förvaltningen tveksam till om det är den inriktningen som förvaltningen ska ha att ta driftsansvaret för en tvättservice. Om förvaltningen skulle få uppdraget skulle det kunna bedrivas som ett arbetslag bestående av två arbetsledare och ca 50 deltagare som har åtgärdsanställningar eller är i praktik/arbetsträning. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen utgår från att man genom dessa personella resurser kan ansvara för hela kedjan från transport, administration, tvätt samt lagning. Preliminmär beräkning av investeringskostnad - alternativ 1 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen gör bedömningen att tvättservice skulle kunna bedrivas inom JobbMalmö efter anpassning av befintliga lokaler och investering i utrustning. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har i dialog med leverantörer gjort en preliminär bedömning av investeringskostnader. Vid ett beslut om att gå vidare med alternativ 1, måste förvaltningen återkomma med ett mer precist underlag. Nedan följer uppskattade kostnader: Beräkningen utgår från stadskontorets uppgift om 4400 användare och dagligt byte av arbetskläder. Det motsvarar enl. förvaltningens beräkningar ca 2000 kg tvätt per dag. För att starta ett tvätteri med kapacitet att tvätta ca 2000 kg tvätt per dag, krävs en uppskattad investering om ca 20 mkr, vilket omfattar inköp av arbetskläder (11,5 mkr), industritvättmaskiner, torktumlare och anpassning av befintliga lokaler vad gäller ventilation, vatten, avlopp, el, golv och kringutrustning. Uppskattningen bygger på stadskontorets utredning samt Gymnasieoch vuxenutbildningsförvaltningens preliminära beräkningar utifrån utlåtanden från tvättmaskinsleverantör och installationsfirmor för vvs, el och golv. Utgångspunkt för maskinkostnaderna har varit att maskinerna ska motsvara högsta miljökrav. Driftskostnader - alternativ 1 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har i dagsläget inte gjort en uppskattning av förväntade driftskostnader. Det saknas viktig information kring förväntad förbrukning, antal vår-

5 denheter där tvätt skall hämtas/lämnas etc. 5 (5) Ansvariga Eva Ahlgren Gymnasie- och vuxenutbildningsdirektör

6 Malm6 stad Stadskontoret t0 Stadsomr6desniimnd Viister Stadsomridesniimnd Oster Stadsomridesniimnd Norr Stadsomridesniimnd Scider Stadsomr6desniimnd Innerstaden Sociala resursniimnden Gymnasie- och vuxenutbildningsniimnden Kommunal SACO Vision Ledarna Virdftrbundet lirendet Atbetskliidet vitd och omsorg Arendet, med vitt dnt STK civerlimnas ;ll ovanstiende for yttrande. Svaret stillt till kommunstyrelsen. ska vara stadskontorets epostadress: registrera. se: tillhanda senast 24 septembet Handldggande tjinsteman pi stadskontoret 6r Ilona Holmgren. Malmo som ovan Enligt uppdrag Stadskontoret Pia Marinsson STADSKONTORET August Palms Plats 1 SE Malm6 Tel '10 00 Org.nr info@malmo.se

7 Malmci stad Vird- och omsorgsberedni ngen Datum (1) Kommunstyrelsen Diarienummer stk Arbetsklider vird och omsorg stk Vird-och omsorgsberedningen behandlade rubricerat irende vid sitt sarnmantrdde den 2 uru och beslutade foresli kommunstyrelsen besluta att sinda drendet pi temiss till samdiga stadsomtidesnimnder, Sociala resursnimnden, Gymnasie- och vuxenutbildningsnimnden och till arbetstagarorganisationerfla I{ommunal, SACO, Vision, Ledarna och Virdforbundet, med svarsdaotm20t For vird- och omsorgsberedningen Ordfdrande Carina Nilsson Sekreterare Ingegerd Sl*g

8 Malmö stad Stadskontoret 1 (7) Datum Handläggare Ilona Holmgren Utredningssekreterare ilona.holmgren@malmo.se Tjänsteskrivelse Arbetskläder vård och omsorg STK Sammanfattning Stadskontoret har utrett frågan om arbetskläder och föreslår att Malmö stad inför gemensam policy för arbetskläder inom vård och omsorg i stadsområdena. Förslaget innebär att vård och omsorgsverksamheterna ska tillhandahålla en miniminivå av arbetskläder, oavsett anställningsform. Ärendet tar utgångspunkt i den förväntade skärpningen i Socialstyrelsens föreskrift, SOSFS 2007:19, om basal hygien. Arbetskläder, kortärmade överdelar och byxor, föreslås vid uppgifter som har att göra med brukarnära arbete samt för att underlätta brukarens identifiering av personalen. Två ekonomiska alternativ presenteras. Införandet sker senast 1 januari 2017 eller i samband med att Socialstyrelsens föreskrifter träder i kraft. Finansieringen föreslås beaktas i budgetberedning. Förslag till beslut Vård och omsorgsberedningen föreslås att sända ärendet på remiss till samtliga stadsområdesnämnder, sociala resursnämnden, gym nasie- och vuxenutbildningsnämnden och till arbetstagarorganisationerna Kommunal, SACO, Vision, Ledarna och Vårdförbundet, med svarsdatum Beslutsunderlag G-Tjänsteärende förslag på arbetskläder inom vård och omsorg Bilaga beräkningar Bilaga inventering Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen KS Arbetsutskott II Vård- och omsorgsberedningen KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Ärendet Bakgrund Hösten 2012 fick Stadskontoret i uppdrag att göra en inventering och beskriva hur det förhöll sig med kläder och basal hygien i hemtjänsten. Bakgrunden var att vård- och omsorgscheferna SIGNERAD

9 ville reda ut begreppen kring kläder som tillhandahölls för medarbetare i hemtjänsten. Under 2012 drev arbetstagarorganisationen Kommunal aktivt frågan om att arbetsgivaren skulle tillhandhålla arbetskläder. Samtidigt hade arbetsmiljöverket ett särskilt fokus på arbetskläder och basal hygien vid inspektion i Malmös hemtjänst under sommaren Arbetsmiljöverket drev frågorna om att Malmö stad skulle säkerställa att kortärmade arbetskläder alltid används, att arbetskläderna endast används på arbetsplatsen, att det finns ombyte i de fall arbetskläderna blir smutsiga eller våta, att tvätt av arbetskläder sker i minst 60 grader och att arbetsgivaren ansvarar för tvätt avkläderna. De drev också att Malmö stad skulle säkerställa att alla arbetstagare hade kunskaper om hanterings och skyddsinstruktioner avseende hygien för att förebygga smittorisker som kan uppstå i nära kontakt med vårdtagare samt säkerställa att instruktionerna följdes. Malmö stad fick i detta sammanhang föreläggande om vite och processen pågår i skrivande stund. Vård- och omsorgcheferna och kommunalrådet för vård och omsorg uttryckte samtidigt en positiv inställning till att införa arbetskläder. Det uttalades även en viljeinriktning att ta fram ett förslag som skapade en gemensam modell för hantering och användning av arbetskläder. 2 (7) I inventering 2012 inom hemtjänsten framkom vilka kläder som tillhandahölls. Olika plagg tillhandahölls i varierad omfattning i nio av tio stadsdelar. Någon generell hållning kunde inte utläsas. Svaren antydde att kläder köpts in när det funnits tillfälliga ekonomiska möjligheter. Resultatet visade att plagg tillhandahölls i olika omfattning, benämndes med olika namn och att det saknades en gemensam policy. Vanligtvis tillhandhölls något eller några plagg med Malmö stads logotyp och personalen tvättade kläderna hemma. Vård och omsorg Under februari 2014 intervjuades vård och omsorgs ledning om deras syn på arbetskläder. Frågorna rörde profilering med kläder samt vilka plagg och regler de ansåg kunde ingå i en gemensam policy. Cheferna uttryckte en enad positiv bild kring införande av arbetskläder. Det framfördes olika åsikter om vad en grunduppsättning av arbetskläder skulle kunna innehålla och bestå av. Hur ombyte, förvaring och tvätt kunde ske samt för- och nackdelar med profilering. Alla uttryckte att det saknades ekonomiska resurser för satsningar i stadsområdena. De framförde också att ett införande av arbetskläder gav andra ekonomiska konsekvenser utöver inköp av kläder. Exempelvis tidsaspekter vid hantering av tvätt, brist på utrymme, avsaknad av förvaringsskåp och tvättmaskiner. Ju fler plagg som planeras ingå i en grundutrustning, desto mer utrymme kommer att behövas till förvaring. Det framkom även synpunkter om vikten av att investera för framtidens omsorg samt att kläder med Malmö stads logotyp på olika sätt kunde skapa trygghet för brukare, personal och Malmöbor. Malmö stads förvaltningar I början av 2014 ställdes några frågor till 20 av Malmös förvaltningar för att överblicka det generella läget kring arbetskläder i Malmö stad. Svaren visade att kläder tillhandahölls åt vissa grupper, i alla förvaltningar. Förutom skyddsutrustning förekom profilkläder vid utearbete, vid städ, vaktmästeri, kök och inom vård och omsorg. Kläder tillhandahölls vid krav på skyddsåtgärder, vid andra skyddsaspekter eller vid profilering av personal som kom i kontakt med berörda Malmöbor eller allmänheten. Kläderna sköttes vanligtvis av personalen eller via upphandlad tjänst för tvätt. Förvaltningarna tillhandahöll vanligtvis tröja/t-shirt, byxor, jacka och skyddsskor. Begrepp kring kläder

10 Kläder som rör arbetslivet benämns med olika begrepp. Benämningen profilkläder förekommer främst i förhållande till kläder med logotyp. I klädbranschen används begreppen yrkeskläder, arbetskläder och personalkläder. Begreppet skyddsutrustning finns i arbetsmiljöföreskrifter och är förenat med regler vid risk för smitta. Skyddsutrustning inom vård och omsorg har till syfte att skydda både brukare och personal och är inte ett alternativ till arbetskläder. 3 (7) Socialstyrelsens föreskrift Vårdhygien är ett sammanfattande begrepp för kunskap och åtgärder som leder till att vårdrelaterade infektioner och smittspridning inom vården förebyggs (hur man skyddar brukaren mot smitta). Basal hygien är ett begrepp som syftar på de åtgärder som beskrivs i Socialstyrelsens föreskrift, SOSFS 2007:19 (vilken teknik som används). I gällande föreskrift om basal hygien i hälso-och sjukvården mm, SOSFS 2007:19, kan man läsa om hälso-och sjukvårdspersonalens ansvar för att följa rutiner som förhindrar vårdrelaterad smitta i direkt kontakt med patienter. I föreskriften listas viktiga åtgärder för att begränsa risker för vårdrelaterade infektioner och de handlar om handhygien, om skyddsutrustning och om klädernas skötsel och utformning. Hygienrutiner anges kring hår, smycken, handhygien och kläder. Om kläder står även följande: Kläder ska ha korta ärmar och ska bytas dagligen eller vid behov oftare, kläder ska kunna tvättas i 60 grader. Arbetsmiljöverkets föreskrift I Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2005:1 anges bestämmelser vid risker för smitta och vid andra mikrobiologiska arbetsmiljörisker. Här finns särskilda bestämmelser kring skyddsutrustning som alltid ska följas vid smittrisk eller vid risk för spridning av smittämnen. Skyddsutrustning i vård och omsorg utgörs ofta av engångshandskar och skyddsförkläde och tillhandahålls av arbetsgivaren. Skyddsutrustning ska alltid användas när det finns risker för smitta eller ohälsa. Förändringar i regler I februari 2013 presenterade Socialstyrelsen ett remissförslag med ny förändrad föreskrift kring basal hygien. I förslaget har hygienkraven förtydligats ytterligare och föreskrifterna anges framöver även gälla verksamheter som omfattas av socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och av lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Om kläder föreslås följande: Arbetskläder för inomhusbruk ska bytas dagligen eller oftare, om det behövs. Förorenade kläder ska bytas snarast. Arbetskläder får endast bäras på arbetsplatsen. Vid genomförande av insatser på flera platser får arbetskläderna även bäras vid färd mellan de platser där arbetet ska utföras. Arbetsklädermas ärmar ska sluta ovanför armbågen. Vid kontakt med Socialstyrelsen definieras arbetskläder som både över- och underdelar. Föreskrifterna är under revidering och väntas komma under Skattelagstiftning Inom serviceyrken i samhället tillhandahålls vanligtvis någon form av enhetlig arbetsklädsel. Kläderna tillhandahålls oftast i syfte att skydda eller profilera. Arbetskläder är förenat med skattelagstiftning. För att kläderna inte ska anses vara löneförmån och beskattningsbara, bör de endast användas under arbetstid. Nedan finns Skatteverkets definition av skattefria kläder: Om arbetsgivare vill tillhandahålla sina anställda ordinära klädesplagg, t.ex. jackor, kostymer, dräkter, skjortor, blusar och byxor, utan att skatteplikt ska uppkomma bör vissa krav vara uppfyllda. Kläderna bör A) utgöra arbetskläder, dvs. de tillhandahålls för att användas i tjänsten, B) vara obligatoriska att använda i tjänsten för den anställde,

11 4 (7) C) vara avpassade för tjänsten, dvs. plaggen bör vara enhetliga för viss personal eller ha någon annan särskild egenskap, och D) vara försedda med arbetsgivarens namn eller logotyp så att de märkbart avviker från vanliga plagg. För skattefrihet för sådana plagg räcker det således inte att de är försedda med logotyp, eller att plaggen enligt avtal inte får användas privat, utan samtliga nämnda förutsättningar bör vara uppfyllda. Logotypen bör således ha en sådan placering och vara av en sådan storlek och färgsättning som gör att en besökare tydligt uppfattar märkningen. Detta innebär att vissa klädesplagg normalt inte kan komma i fråga för skattefrihet, t.ex. underkläder och skor. Andra kommuner Det finns olika exempel på kommuner som avsätter årlig budget inom vård och omsorg för inköp av arbetskläder. Göteborgs kommun är i process att införa kläder med cirkulationstvätt inom hemtjänsten. Processen har föregåtts av politiskt beslut om finansiering. I förslaget om de plagg som planeras ingå tas stor hänsyn till den förväntade skärpningen av Socialstyrelsens hygienföreskrift. Förslag till policy Ärendet om arbetskläder utgick från början från hemtjänsten. Inför denna policy har även särskilda boende inom äldreomsorg och verksamhet som bedrivs enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, beaktats. Utgångspunkten är att brukarnära arbete utförs i all verksamhet. Personalens arbetsuppgifter har att göra med omsorg, omvårdnad och/eller service. Brukare ges stöd i sin vardag oavsett var de bor. Inom äldreomsorgen ges brukare stöd under en begränsad period av livet och oftast i samband med sjukdomstillstånd. Denna policy föreslås gälla hela den verksamhet som bedrivs inom vård och omsorg i stadsområdesförvaltningarna. Grundtanken i LSS-verksamheten är att brukare som får hjälp i dagliga aktiviteter ska stödjas till normalisering genom hela livet och ha ett liv som alla andra. Allt brukarnära arbete ska ske i enlighet med lagar, föreskrifter och regler. LSS-verksamheten har att följa gällande basala hygienföreskrifter och arbetsmiljölagar men stadskontoret bedömer att LSS inte ska omfattas av föreslagen generell policy i denna skrivelse. I LSS bör policyn ta utgångspunkt i det brukarnära arbetet i enskilda verksamheter och föreslås därför hanteras i särskild utredning. Stadskontorets förslag är att Malmö stad inför obligatoriska arbetskläder inom vård och omsorg i stadsområdena med en grundnivå som har att göra med den förväntade skärpningen från Socialstyrelsen. Policyn innebär att arbetskläder alltid används när arbetsuppgifter relateras till basal hygien och brukarnära arbete. Malmö stad ska genom policyn kunna säkerställa att rätt kläder används i brukarnära arbete. Arbetskläder ska även profilera personalen vid brukarmöten och användas av all personal som möter brukare. Arbetskläder ska signalera professionalism, kunskap och kompetens, visa att användaren är i tjänst i Malmö stad och underlätta brukarens identifiering av personalen. Alla plagg ska vara försedda med Malmö stads logotyp Policyn innebär också att alla arbetskläder ska hanteras och förvaras i anslutning till arbetsplatsen. Stadskontoret föreslår att tvätt av arbetskläder i första hand sker via cirkulationstvätt med professionell hantering och med ökad kontroll över tid och kostnader. Arbetskläder ska tillhandahållas oavsett anställningsform eller yrke.

12 Tillhandahållande av arbetskläder vid dagligt brukarnära arbete. Varje medarbetare som dagligen möter brukare bedöms behöva tillgång till en grunduppsättning för dagligt byte av plagg. Med arbetskläder avses kortärmad bussarong och långa byxor, eller motsvarande. Utrustningen består av överdelar och byxor (eller motsvarande). All användning av arbetskläder kopplas till arbetstid och förvaring av kläderna sker i anslutning till arbetsplatsen. 5 (7) Tillhandahållande av arbetskläder för profilering vid brukarmöten som inte innebär brukarnära arbete I vissa yrken inom vård och omsorg sker brukarkontakter i form av möten eller tillfälliga servicetjänster, exempelvis vid biståndshandläggning och hjälpmedelsservice eller liknande. Det föreslås ingen skillnad mellan arbetskläder vid profilering och arbetskläder vid dagligt brukarnära arbete. I yrken där endast brukarmöten sker, kan profilering utgöras av endast överdel. Vid dagliga servicetjänster eller liknande bör överdel och underdel tillhandahållas i samma omfattning som vid brukarnära arbete. Tillgången till arbetskläder vid profilering bör utgå utifrån behov. Utgångspunkten är att Malmö stads vård och omsorg bör visa enhetlig profil mot brukare. Kläderna Kläderna ska fungera och lämpa sig för kvinnor och män. De ska vara bekväma och praktiska utifrån arbetets karaktär samt ge ett modernt och professionellt intryck. Logotypen ska vara synlig men diskret. Plagg ska vara tvättbara i minst 60 grader. Med hänsyn till genus och väderförhållanden bör det ges möjlighet att välja mellan byxor, lång bussarong eller liknande. Plagg ska vara slitstarka och utrustade med fickor för att fungera för arbetsuppgifterna, de bör tillhandahållas i ett utbud av några beslutade färger/mönster, modeller och storlekar för att stödja passform och variation. De valda modellerna och färgerna ska ha enhetligt utseende över alla stadsområden. Helvita plagg ska inte förekomma eftersom de är associerade med sjukhusarbete. Vid profilering kan överdel utgöras av tröja med logotyp, som alternativ till bussarong, eller tillhandahållas i kombination med byxor när arbetet även innebär servicearbete. Rutiner för kläder Kläder med Malmö stads logotyp ska endast användas i tjänsten. Kläderna tillhör arbetsgivaren och ska alltid utkvitteras och därefter återlämnas, oavsett skick, vid anställningens slut. Skriftliga rutiner kring utkvittering, återlämning och ansvar för kläder ska utarbetas stadsgemensamt för att omfatta hela Malmö. Rutiner för förvaring på arbetsplatsen ska tas fram med bakgrund i den förväntade skärpningen från Socialstyrelsen kring basal hygien.arbetskläder får endast bäras på arbetsplatsen och skatteverkets uppfattning För att kläderna inte ska vara löneförmån och beskattningsbara, bör de endast användas under arbetstid. Malmö stads gemensamma rutiner kring utkvittering och återlämning av arbetskläder behöver utarbetas. Enhetliga arbetskläder med gemensamma beslutade rutiner införs senast 1 januari 2017 eller i samband med att Socialstyrelsens föreskrifter träder i kraft. All hantering och förvaring av rena och smutsiga arbetskläder sker därefter på arbetsplatsen. Underlag ska även tas fram för upphandling av vård och omsorgs gemensamma färgval och modeller. Anställda Det fanns 32 yrkesbenämningar och anställda (januari 2014) inom avdelningarna bistånd och vård och omsorg enligt uppgift från HR-strategiska avdelningen. Stadskontoret bedömer att 27 yrkesbenämningar eller omkring kan komma att bli berörda av policyn. De största yrkesgrupperna som utför brukarnära arbete är i första hand undersköterskor, vårdbiträde, sjuksköterskor, distriktsköterskor och i viss mån arbetsterapeuter och fysioterapeuter, omkring 4 100

13 anställda. Yrken som berörs av brukarkontakter eller serviceuppgifter kan vara biståndshandläggare, personal som arbetar med hjälpmedel och liknande. Grupper som sällan eller aldrig berörs av policyn är exempelvis administrativa yrken och ledare omkring 300 anställda. 6 (7) Ekonomi Kostnadsberäkningar Beräkningarna baseras på anställda. Marknadsundersökning har gjorts för att få fram uppgifter om plaggen. Beräkningarna har tagits fram med i samarbete med olika avdelningar på Stadskontoret. Slutliga kostnader har att göra med upphandling och lokala förutsättningar. Nedan beskrivs två ekonomiska alternativ i vilka plagg och tvätt ingår, benämnda A och B. I båda beräkningarna ingår byte av överdel och byxor varje dag samt tvätt. Vid införande av arbetskläder tillkommer kostnader som har att göra med beredning av förvaringsutrymme, lokaler och förutsättningar i respektive verksamhet. Dessa kostnader har inte beräknas. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ombeds i remissvar lämna förslag på huruvida en tvätt-service kan organiseras och finansieras, som en del av kommunens arbetsmarknadsåtgärder. Stadskontoret förordar förslag A vilket ger ökad kontroll över kostnader och tid för skötsel. Alla summor baseras på 2014 års värde och är beräknade på årsbasis. Alternativ A Hyra av kläder med cirkulationstvätt. Kostnadsberäkningen baseras på upphandling med tre års kontrakt. I priset ingår kläder och tvätt, transporter, slätningsbehandling (strykning) och vissa reparationer. Kostnad per person är omkring kr eller ca 13,4 miljoner kr för Malmö stad. Alternativ B Inköp av plagg med tvätt på arbetsplatsen Kostnad år 1 per person: kr eller 20,5 milj kr för Malmö Stad Kostnad år 2 och därefter per person: kr eller 14,8 milj kr för Malmö stad I ovanstående kostnadsberäkningar i B ingår inköp av plagg och tvätt på arbetsplatsen. Inköp av plagg. Två företag som säljer yrkeskläder uppger att arbetskläder inom vård och omsorg håller för ca 50 tvättar, om skötselråd följs. Plaggen bedöms ha en livslängd på mellan ett till två år vid inräknad semester, annan frånvaro och lediga dagar om utgångspunkten är att kläder används alla dagar året runt. Första året görs inköp av alla plagg, andra året och fortsättningsvis, årligen, behöver hälften av plaggen inhandlas och bytas. Kostnad för inköp år 1 per person är omkring kr eller ca 11,5 miljoner kr för Malmö stad. Kostnad för inköp år 2 per person är omkring kr eller 5,8 miljoner för Malmö stad. Tvätt på arbetsplatsen I kostnadsberäkningen ingår förbrukningsmaterial och personaltid för tvätt. Beräkningen omfattar även inköp av tvättmaskin, torktumlare samt installation och avskrivning av dessa inom hemtjänst, för legitimerad personal och övriga (utom vårdboende). På vårdboende finns rum för klädvård och därför har maskinkostnader inte inräknats. I praktiken innebära en ökad tvättmängd ett högre slitage med kortare livslängd på maskinerna som följd. Kostnad för tvätt blir omkring kr/person eller ca 9,1 milj kr för Malmö stad enligt stads-

14 kontorets beräkning vilket omvandlat till tjänster motsvarar 17 årsarbetare. 7 (7) Ekonomiska förutsättningar Stadskontoret bedömer det att med rådande ekonomiska förutsättningar inom vård- och omsorgsverksamheten är svårt att genomföra en satsning på arbetskläder utan att extra ekonomiska resurser tillförs berörda nämnder. Den första utfallsprognosen för 2014 pekar på underskott inom vård och omsorg med omkring 40 Mkr, vilket medför att nämnderna är tvungna att vidta åtgärder under året för att komma i balans med budget. Inför 2015 innebär det att utrymmet för ytterligare satsningar inom befintliga ramar är litet. Risken är därmed att en satsning på arbetskläder, utan tillskott av erforderliga medel, medför ytterligare neddragningar i verksamheten. Stadskontoret förordar därför att ett beslut om införande av arbetskläder åtföljs av ett ekonomiskt tillskott till stadsområdesnämnderna från kommunfullmäktige. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

15 Bilaga beräkningar Tabell 1. Marknadsundersökning av plagg och kostnader Förslag Plagg Artikel Pris Antal A: Hyra med Bussarong BUSSARONG 169 kr 9 cirkulationstvätt LBLÅ MELERAD P/B Byxa Byxa Nobel kr 9 Tabell 2. Kostnadsberäkning, ansvarar för tvätt på arbetsplatsen Ekonomisk livslängd 3 år Antal personer 1 Delberäkning Kostnader kronor Antal personer Hemtjänst Arbetstid (lönekostnader) Maskiner, tvättmedel, el, vatten Pris kr 3 år kr kr A Totalt kr B: Köp av plagg Bussarong Bussarong Turkos 270 kr 5 50 tvättar kr Byxa Byxa Vit kr 5 50 tvättar kr B Totalt Med två års livslängd kr kr kr Äldreboende Arbetstid (lönekostnader) Maskiner, tvättmedel, el, vatten Legitimerad personal/ handläggare/ övriga 900 Arbetstid (lönekostnader) Maskiner, tvättmedel, el, vatten Totalkostnad Tabell 3. Jämförelse av alternativ Jämförelse vid kläder med skötsel Kostnad år 1 Kostnad år 2 Summa kronor Alternativ A Hyra 9 bussaronger + 9 byxor inkl. skötsel/tvätt Alternativ B inköp med egen tvätt Köp av 5 bussaronger + 5 byxor med skötsel/tvätt av personalen Tabell 4. Anställda och beräknade kostnader per stadsområde januari 2014 Yrken Sof Norr Sof Öster Sof Söder Sof Väster Sof Innerstaden Totalt Malmö Anställda i vård & omsorg + bistånd (antal) anställda Fördelning/Sof av totalt anställda (%) 17 % 11 % 16 % 30 % 26 % 100 % Kostnad för hyra & cirkulationstvätt vid %-fördelning (miljoner kronor) 2,3 1,5 2,1 4,0 3,5 13,4 milj kr Kostnad för inköp av plagg vid %-fördelning (miljoner kronor) 2,0 1,3 1,8 3,4 3,0 11,5 milj kr Kostnad för inköp och egen skötsel, år 1 vid %-fördelning (miljoner kronor) 3,5 2,3 3,3 6,1 5,3 20, 5 milj kr Kostnad för inköp och egen skötsel, år 2 och därefter vid %-fördelning (miljoner kronor) 2,5 1,6 2,4 4,4 3,8 14,7 milj kr

16 Tabell 5. Alla yrken i stadsområden januari Kursiverade yrken kan komma att bli berörda. Stadsområdesförvaltning förkortas (Sof) Yrken Sof Norr Sof Öster Sof Söder Sof Väster Sof Innerstaden Administratör, alla Arbetsterapeut Arbetsterapibiträde Biståndsbedömare Distriktsjuksköterska Fordonsförare Förrådsarbete Handläggare, alla Hjälpmedelskonsulent Kock Kontorsvaktmästare Kultursekreterare Ledning Lokalvårdare/Städare Medicinsk ansvariga (MAS) Måltidspersonal Personlig assistent Rehab o förebyggande arbete Sjukgymnast Sjuksköterska Handik-o Äldreo Sjuksköterska specialfunkt Socialt arbete, annat Skötare, behandlingsarbete Tekniker allmänteknisk Tekniker hälso o sjukvård Undersköterska, hemvård Undersköterska, äldreoms Undersköterska, habilitering Vaktmästare Vårdare, dagverksamhet Vårdare, gruppboende Vårdbiträde, äldreomsorg Totalt Totalt

17 Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Tabell 6. Inventering av kläder på Särskilda boende januari 2013 Erbjuder Ställer krav på Ansvar för Stadsområde Stadsdel Benämning kläder användandet tvätt/förvaring Plagg Innerstaden S. Innerstaden Profilkläder Ja Nej Personal 3 st/person Innerstaden V. Innerstaden Andra kläder, tvättbara skyddskläder Ja Personal 2 byten/person Norr Kirseberg Andra kläder Nej Personal 2 bussarong och/eller västar/person Norr Centrum Arbetskläder Ja Ja, användning hela dagen Avtal dagligt byte av bussarong, byxor för byte v.a.d. Söder Oxie Arbetskläder Ja Ja, användning Personal 2 st/person/år hela dagen Väster Limhamn- Bunkeflo Profilkläder Ja Ja, användning hela dagen Personal 2 set Väster Hyllie Andra kläder, tvättbara skyddskläder Ja Ja, användning hela dagen Öster Husie Arbetskläder Ja Ja, användning hela dagen Personal Personal Bussarong, förkläde, kockmössa, 2 bussaronger + 1 byxa/år förkläde till vikarier Tabell 7. Inventering av kläder för legitimerad personal m.fl. januari 2013 Stadsområde Stadsdel Innerstaden S. Innerstaden hemsjukvård o rehab Innerstaden V. Innerstaden rehab Innerstaden Innerstaden Norr Norr Söder V. Innerstaden hemsjukvård V.Innerstaden Pers.assistent Centrum Kirseberg hemsjukvård o rehab Fosie Benämning Profilkläder, andra kläder, utrustning Profilkläder, andra kläder Profilkläder, andra kläder Erbjuder kläder Ställer krav på användandet Ansvar för tvätt/förvaring Plagg Ja Nej Personal Jacka, överdragsbyxor, byxor, bussarong Ja Nej Personal Jacka, byxor, västar, gummistövlar Nej Ja Ja, under arbetstid Personal (Jacka) bussarong/väst Söder Oxie hemsjukvård o rehab Arbetskläder Ja Ja, användning hela dagen Personal Jacka, 2 överdelar, 2 underdelar Väster Limhamn- Profilkläder, Ja Nej (personal) (Jacka) blus, rock, byxa Bunkeflo hemsjukvård o rehab andra kläder tvätteri/ Väster Hyllie Profilkläder Ja Nej Personal Regnkläder hemsjukvård o rehab Väster Larmcentral Ja Ja, användning Personal 3 t-shirt, 1 par byxor hela dagen Väster Trygghetshotell Ja Ja, användning hela dagen Personal 2 blusar, 1 väst, 1 par byxor, måltidsförkläde Väster Hyllie myndighet Öster Öster Husie hemsjukvård o rehab Rosengård Arbetskläder ja Ja, hos brukare Tvätteri/personal 3 bussaronger/förkläden

18 Tabell 8. Inventering av kläder i hemtjänst januari 2013 Stadsområde Stadsdel Benämning Erbjuder kläder Ställer krav på användandet Innerstaden S. Innerstaden Profilkläder, Ja Föreskrift om kortärmat Innerstaden V. Innerstaden Profilkläder, utrustning, Norr Kirseberg Profilkläder, andra kläder, Ja Norr Centrum nej Nej Söder Fosie Profilkläder, Ja andra kläder, utrustning, tvättbara skyddskläder Söder Oxie Profilkläder, andra kläder, utrustning, Väster Limhamn- Bunkeflo Profilkläder, utrustning, Ansvar för tvätt och hantering Personal Plagg Bussarong, (jacka till nattpersonal) Ja Nej Personal Jacka, regnkläder, arbetsväska, cykelhjälm Användas på arbetstid Ja, användning hela dagen Personal Personal Bussarong, jacka Tröja, väst, bussarong, jacka, regnkläder, cykelhjälm Ja Endast på arbetstid Personal Jacka, t-shirt, bussarong, byxor, fleecetröjor, regnponcho Ja Nej Personal Bussarong, väst, jacka, regncape, cykelhjälm Väster Hyllie Profilkläder Ja Nej Personal T-shirt, förkläde, jackor, regnkläder Öster Husie Arbetskläder Ja Ja, hos brukare Hyresavtal Bussarong eller förkläde Öster Rosengård Andra kläder, utrustning, tvättbara skyddskläder Ja Nej Personal Bussarong, jackor 2 (3)

19 Tabell 9. Kläder i Malmö stads förvaltningar, januari (3) Förvaltning Erbjuder ni arbetskläder? Om ja, till vem/vilka? (utom vård och omsorg) Vanligast: Ja Vanligast: utearbete/besöksarbete städ/kök/vaktmästeri Fastighetskontoret Ja Trädgårdsmästare, park-och skogsarbetare, traktorförare, förvaltare Fritidsförvaltningen Ja Vaktmästare, hantverkare, städpersonal, badpersonal, servicepersonal och ekonomibiträde. Förskoleförvaltningen Ingen ställning tagen i ny förvaltning (i stadsdelsförvaltning fanns) Förskolepersonal på förskolebussar och på cykelavdelningar. Regnkläder och gummistövlar har förekommit på uteavdelningar. Gatukontoret Ja Profilkläder: tjänstemän som arbetar med arrangemang i staden, typ Malmöfestivalen. Skyddskläder enl. arbetsmiljölagen: beställarombud, landskapsingenjörer, landskapsarkitekter, ingenjörer, ekologer m.fl. Grundskoleförvaltningen Nej Gymnasieförvaltningen/ SÄRSKOLAN Ja vissa Resurspersonal, pedagoger i utsatta verksamheter Gymnasieförvaltningen/ BORGARSKOLAN Ja Städ och vaktmästare Gymnasieförvaltningen/ VÄRNHEMSSKOLAN Ja Städ, vaktmästare, samt livsmedel, naturbruk och varuhanteringsverksamheter (kock, styckare, chark, servering, bageri/konditori och trav) Gymnasieförvaltningen PAULISKOLAN Ja Lokalvårdare, vaktmästare, ((kemilärare (skyddskläder)) Kulturförvaltningen Ja 1. Vaktmästare, tekniker. 2. Personal som möter besökare (museiassistenter, publikvärdar, musiklärare, pedagoger) 3. Personal som har arbetsplats där man rör sig mycket på hårda/hala golv ex. biblioteksassistenter, bibliotekarier. Miljöförvaltningen Ja Livsmedelsinspektörer. Miljöinspektörer Serviceförvaltningen/ Skolrestauranger Ja Alla som arbetar i kök (kockar, skolmåltidsbiträde, kökschefer, teamledare) Serviceförvaltningen/ Kommunteknik Ja Varselkläder till alla som vistas på platser där riskanalys bekräftar behov av varselkläder. Specialkläder krav att användas för att få utföra vissa arbeten. Yrkesarbetare Serviceförvaltningen/ Färdtjänst Ja Färdtjänstmän Serviceförvaltningen/ Intern service Ja Kontorsvaktmästare, vaktmästare, husvärd Sociala resursförvaltningen Ja, där behov finns. Generellt förekommer inte arbetskläder på LSS-boende. Aktivitetsledare, arbetsterapeuter, omsorgspedagoger, vårdare, kökspersonal, skötare, vaktmästare, socionomer, undersköterska, sjuksköterska, vaktmästare, skötare, socionom Stadsbyggnadskontoret Ja Mätingenjörer i fält som mäter fastighetsgränser Stadsområdesförvaltning Innerstaden Ja Områdesutveckling: profilkläder på fritidsgårdar, på förebyggarsektionen och vaktmästare. IoF innerstaden: Saneringsjackor. HSL boendestöd, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, långtidsvik. och tillsvidareanställda sjuksköterskor, distriktsköterskor, hjälpmedelscentrum: bilförare, tekniker, förrådsarbetare och hjälpmedelskonsulenter Stadsområdesförvaltning Norr Ja Ord. personal i boendestöd. Ord. personal SSK/rehab Stadsområdesförvaltning Söder Ja Endast v&o Stadsområdesförvaltning Väster Ja Korttid, kökspersonal, trygghetshotell, ord.bo, leg personal, förstärkt rehab delvis Stadsområdesförvaltning Öster Ja Vaktmästare, profilkläder till lärande hela dagen, ungdomshuset, mötesplatsen Bricks och föräldrakommunikatörer, Stadsdelsvärdar arbetar i uniform. Sjuksköterskor och distriktsköterskor