FÖRMÅNSANVISNING Barnbidrag 12/ (76) Barnbidrag 12/2014. barnbidrag_1214.docx

Transkript

1 12/ (76) 12/2014

2 12/ (76) INNEHÅLL 1 God förvaltning Syfte Rättigheter och villkor Förälder/vårdnadshavare Annan person som ansvarar för vårdnaden om barnet... 6 Placering i enskilt hem Kommunen svarar för kostnaderna Familjevårdare Barn som fyllt 15 år Annan bidragsuttagare Barn som kommit ensamma till Finland Adoptivföräldrar Intressebevakare Internationella bestämmelser Prioritetsregler vid utbetalningen av förmåner Familjemedlem Förmåner som betalas för en pensionstagares barn Förmåner till arbetstagare från ett tredje land Förhållande till andra förmåner Internationella bestämmelser Finland primär utbetalare Finland sekundär utbetalare Fördelningen av tilläggsbelopp vid rätt till barnbidrag och hemvårdsstöd från Finland Familjeförmåner som betalas för pensionstagares barn Fördelningen av mellanskillnaden mellan de förmåner som betalas för pensionstagares barn Ansökan Anhängighet Avsändarens ansvar Överföring av handlingar Vem kan söka förmåner? Personen själv Intressebevakare Intressebevakningsfullmäktig Ombud, dvs. befullmäktigad Nära anhörig eller annan person Kommun Ansökningstid Förändringar inom familjen Begäran om tilläggsutredning Tilläggsutredning i barnbidragsärenden Återtagande av ansökan Blanketter för internationella ärenden och förbindelseorgan Belopp Grundbelopp Åland... 47

3 12/ (76) 7 Bestämningsgrunder Gradering Ensamförsörjartillägg Utbetalningstid Internationella bestämmelser Avgörande Handläggningsställe Arbetsplatskassorna Handläggningsställe för internationella ärenden Om jäv Handläggnings- och avgörandeförbud Konstaterande av jäv Tilläggsutredningar Hörande När ska klienten höras? Hur går hörandet till? Hörande i barnbidragsärenden Meddelande av beslut Mottagare av beslut Utbetalning Betalningsadress Betalningsmottagare Förskottsinnehållning Inställelse av förmånsutbetalning från banken Anmälningsskyldighet Rättelse och undanröjande av beslut Justering Indragning Internationella bestämmelser Felaktig utbetalning Återkrav Internationella bestämmelser Sökande av ändring Undantag Hörande med anledning av besvär Prövning av möjligheten till rättelse Tidsfrist för lämnande av besvärsskrift och utlåtande till besvärsinstansen Tilläggsutredningar under besvärsprocessens gång Handlingar som sänds till besvärsinstansen En parts rätt att få uppgifter Verkställande av besvärsinstansens beslut... 76

4 12/ (76) Förmånsanvisningar Anvisningarna om förmånerna används som hjälp vid förmånsavgöranden och -rådgivning. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. I dessa anvisningar i pdf-form saknas följande anvisningstexter som innehållsligt är gemensamma för alla anvisningar: rättelse och undanröjande av beslut återkrav sökande av ändring För dessa finns separata anvisningar i pdf-format. 1 God förvaltning FPA är en del av den offentliga förvaltningen och myndighetsverksamheten. Principerna om god förvaltning ska tillämpas även vid FPA. Grundläggande rättigheter som ingår i god förvaltning, och som tryggas i grundlagen, är: rätten för var och en att få sitt ärende behandlat vid behörig myndighet, på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål rätten att bli hörd rätten att få ett motiverat beslut och rätten att söka ändring i beslut. I god förvaltning ingår även krav på gott språkbruk och rådgivningsskyldighet. I förmånsärenden ska användas ett sakligt, klart och begripligt språk. Kunden ska ges råd i anslutning till skötseln av ett förmånsärende och ges svar på frågor och förfrågningar om ärendet. principer för behandlingen av handlingar. Om FPA av misstag har tillställts en handling för behandling av ett ärende i vilket FPA inte är behörig, ska handlingen utan dröjsmål överföras till rätt myndighet och kunden underrättas om överföringen. Om en handling inkommit till FPA i ett ärende som FPA är behörig att behandla och handlingen är bristfällig, ska avsändaren uppmanas att komplettera handlingen inom en viss tid, om det inte är onödigt med tanke på avgörandet av ärendet. objektivitet i handläggningen, vilket särskilt säkerställs genom bestämmelserna om jäv. En tjänsteman får inte delta i eller vara närvarande vid behandlingen av ett ärende där han eller hon är jävig. En tjänsteman är jävig t.ex. i förmånsärenden som gäller tjänstemannen sjäv eller en närstående till honom eller henne. Tjänstemannen ska själv avgöra om han eller hon är jävig. Också FPA:s sakkunnigläkare kan vara jävig. Jävsbestämmelserna är avsedda att säkerställa att ärendehandläggningen är opartisk och objektiv. Verksamheten ska vara opartisk, även i utomståendes ögon. utredningsskyldighet. FPA ska tillse att ärendena utreds tillräckligt och på ett behörigt sätt och i detta syfte skaffa den information och de utredningar som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. En part, dvs. den som anhängiggjort ett ärende, ska lägga fram en utredning om

5 12/ (76) grunderna för sitt yrkande och även i övrigt medverka till utredandet av det ärende som han eller hon har inlett. Närmare anvisningar om dessa och andra allmänna grunder för god förvaltning ingår i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen i förmånsärenden (hallintolain soveltaminen etuusasioissa) avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Se även förvaltningslagen (434/2003). 2 Syfte betalas för underhåll av barn under 17 år till den person som ansvarar för den faktiska vården av barnet. 3 Rättigheter och villkor Utbetalning av barnbidrag förutsätter att barnet bor i Finland eller att barnet trots faktisk vistelse utomlands alltjämt omfattas av bestämmelserna om bosättningsbaserad social trygghet. Frågan om huruvida barnet är bosatt i Finland avgörs enligt lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet (den s.k. tillämpningslagen). (BBL 796/1992 1, TillämpnL 1573/1993) Observera att vid tillämpning av EU-förordning 883/2004 kan FPA betala barnbidrag även för ett barn som inte är bosatt i Finland (> se denna anvisning, avsnitt Prioritetsregler vid utbetalningen av förmåner). I vissa fall kan man till en arbetstagare, som kommit till Finland från ett annat land än ett EU/EES-land, betala barnbidrag för ett barn som vistas i Finland men som inte bor här i enlighet med tillämpningslagen (BBL 796/ a ). Rätt att lyfta barnbidraget har den som mottagare anmälda förälder eller vårdnadshavare i vars vård barnet är. Med vårdnadshavare avses en vårdnadshavare som definieras i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt. Om det är oklart vem som har rätt att lyfta barnbidraget ska det betalas till den som huvudsakligen har hand om vårdnaden och fostran av barnet. 3.1 Förälder/vårdnadshavare Utbetalning av barnbidrag förutsätter att barnet bor i Finland eller att barnet trots faktisk vistelse utomlands alltjämt omfattas av bestämmelserna om bosättningsbaserad social trygghet. Frågan om huruvida barnet är bosatt i Finland avgörs enligt lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet (den s.k. tillämpningslagen). (BBL 796/1992 1, TillämpnL 1573/1993) Observera att vid tillämpning av EU-förordning 883/2004 kan FPA betala barnbidrag även för ett barn som inte är bosatt i Finland (se denna anvisning, avsnitt Prioritetsregler vid utbetalningen av förmåner). I vissa fall kan man till en arbetstagare, som kommit till Finland från ett annat land än ett EU/EES-land, betala barnbidrag för ett barn som vistas i Finland men som inte bor här i enlighet med tillämpningslagen (BBL 796/ a ).

6 12/ (76) Rätt att lyfta barnbidraget har den som mottagare anmälda förälder eller vårdnadshavare i vars vård barnet är. Med vårdnadshavare avses en vårdnadshavare som definieras i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt. Om det är oklart vem som har rätt att lyfta barnbidraget ska det betalas till den som huvudsakligen har hand om vårdnaden och fostran av barnet. Om någon annan person än en förälder eller vårdnadshavare har hand om barnets vård och fostran har den personen rätt att lyfta bidraget. (BBL 796/ ) Läs mer i avsnittet Annan person som ansvarar för vårdnaden om barnet. (se Rättigheter och villkor > Annan person som ansvarar för vårdnaden om barnet.) Om föräldrarna separerat eller bor åtskilda kan de komma överens om att barnbidraget betalas till den ena vårdnadshavaren även om barnet inte är skrivet hos sökanden, om föräldrarna har gemensam vårdnad och om barnet faktiskt vistas hos båda föräldrarna. Bidraget betalas då graderat för samtliga barn som ifrågavarande person lyfter barnbidrag för. Om den som lyfter bidraget är ensamförsörjare betalas dessutom ett ensamförsörjartillägg. Den förälder som inte ansöker om barnbidraget ska höras innan bidraget beviljas. Som utredning om att barnet vistas hos båda föräldrarna räcker det med samförstånd mellan föräldrarna t.ex. något umgängesavtal behöver inte visas upp. Vid hörandet kan man använda brevet LLS07. Exempel Barnet bor hos sin mor och barnbidraget har betalats till henne. Barnets far lämnar in en ansökan om barnbidrag. I faderns ansökan saknas moderns samtycke till att barnbidraget betalas till fadern. Modern ska höras om faderns ansökan t.ex. med brev LLS07. Om modern samtycker till att barnbidraget betalas till fadern behövs ingen utredning om var barnet faktiskt bor. Om modern inte besvarar begäran om hörande måste man ännu fråga barnets far om barnet faktiskt bor hos honom, såvida ansökan inte innehåller en utredning om detta. Om föräldrarna inte sinsemellan lyckas komma överens om betalningen av barnbidraget är det i en konfliktsituation den förälder som huvudsakligen har hand om vården och fostran av barnet som har rätt att lyfta bidraget. En förälder anses vårda barnet på det sätt som avses i lagen, om han eller hon lever tillsammans med barnet i gemensamt hushåll. Om t.ex. före detta makar har gemensam vårdnad om barnet, är det med hänsyn till avgörandet väsentligt hos vem barnet faktiskt bor. Om föräldrarna lämnar motstridiga uppgifter om var barnet bor och vardera föräldern uppger att barnet bor huvudsakligen hos honom eller henne, kan barnet i allmänhet anses bo på den adress som antecknats i befolkningsdatasystemet. Mottagaren av barnbidraget kan också vara en äkta make, maka eller sambo som inte är barnets förälder men som bor i samma hushåll som barnet (6 2 mom. i BBL). Då betalas eventuella graderingar enligt bidragstagarens situation. När barnet inte ännu är fött får också den blivande moderns sambo ansöka om och sedan lyfta barnbidrag för barnet. 3.2 Annan person som ansvarar för vårdnaden om barnet Om någon annan person än barnets förälder eller vårdnadshavare har hand om vårdnaden och fostran av barnet har den personen rätt att lyfta bidraget. (BBL 796/ mom.) Det kan till

7 12/ (76) exempel vara fråga om en släkting eller maken till barnets avlidna förälder. Då betalas eventuella graderingar och ensamförsörjartillägg enligt situationen för den som lyfter bidraget. Om det inte finns delade meningar om vem som får lyfta barnbidraget krävs varken förälderns eller vårdnadshavarens samtycke, och kommunens socialvårdsorgan behöver inte heller höras. Om den som lyfter barnbidraget byts måste den föregående mottagaren höras. (Läs mer om hörande här: Avgörande > Hörande > Hörande i barnbidragsärenden) Om det är oklart vem som har rätt att lyfta barnbidraget ska det betalas till den som huvudsakligen har hand om vårdnaden och fostran av barnet. En person anses ha hand om barnet på det sätt som avses i lagen, om han eller hon lever tillsammans med barnet i gemensamt hushåll. Placering i enskilt hem Med barn som placerats i enskilt hem avses barn som på någon annans än kommunens initiativ placerats varaktigt i ett enskilt hem (som fosterbarn). Om placering i enskilt hem handlar det t.ex. när barnet enligt överenskommelse mellan en förälder och en släkting har placerats hos släktingen för att bo där. Utan ett separat förordnande av en domstol inverkar inte placering i enskilt hem på vem som är barnets vårdnadshavare. Det organ som ansvarar för socialvården i kommunen ska underrättas om placering av barn i enskilt hem. Såväl vårdnadshavaren som den i vars vård barnet placerats är skyldig att göra en sådan anmälan. Kommunen godkänner placeringen av barnet och utfärdar beslutet (13 kap. 81 i barnskyddslagen 417/2007). Ur barnbidragslagens synvinkel skiljer sig placering i enskilt hem inte från de fall där barnet bor t.ex. hos sina far- eller morföräldrar. Kommunens beslut om placering av ett barn i enskilt hem behöver inte nödvändigtvis skickas till FPA, men man kan ha nytta av beslutet om det är osäkert var barnet faktiskt bor. Läs mer om beredning av ärenden i de tekniska anvisningarna. 3.3 Kommunen svarar för kostnaderna et betalas från ingången av kalendermånaden efter den då vården började till den kommun som i första hand svarar för vårdkostnaderna om barnet på kommunens bekostnad får institutions- eller familjevård under en längre tid än en kalendermånad och om barnbidraget på framställning av kommunen ska betalas till kommunen, i stället för att lyftas av den som har rätt till bidraget. De vårdkostnader som en enskild person, kommunen eller staten svarar för ska då gottgöras med barnbidraget. Ett eventuellt överskott ska kommunen betala till den som har rätt till barnbidraget. (BBL 796/ mom.) Kommunen ska göra framställan om utbetalning av barnbidraget minst två veckor före det datum då barnbidraget enlig lag ska betalas ut (BBL 796/ ). Framställan om utbetalning till kommunen ska göras på blankett LL2r. Läs mer om beredning av ärenden i de tekniska anvisningarna.

8 12/ (76) 3.4 Familjevårdare Med familjevård avses vård, fostran eller annan omvårdnad av en person dygnet runt utanför hans eget hem i ett privathem (Socialvårdslagen 710/ kap. 25 ). Familjevård ordnas t.ex. för omhändertagna barn eller för barn som av någon annan orsak placerats för en kort tid samt för barn med utvecklingsstörning. När ett barn är placerat i familjevård i enlighet med familjevårdarlagen, kan FPA efter att ha hört socialnämnden eller motsvarande kommunalt organ berättiga familjevårdaren att lyfta barnbidraget. (BBL 796/ mom.) Samma ansökningstid gäller familjevårdaren som övriga sökande av barnbidrag. Ett barn som är placerat i familjevård beaktas vid graderingen av familjevårdarens barnbidrag. Läs mer om beredning av ärenden i de tekniska anvisningarna. 3.5 Barn som fyllt 15 år FPA kan efter att ha hört socialnämnden eller motsvarande kommunalt organ besluta att barnbidraget för ett barn som fyllt 15 år ska betalas till barnet självt, om barnets fördel kräver det (BBL 796/ mom.). Då bor barnet vanligen inte med sina föräldrar eller vårdnadshavare i gemensamt hushåll, utan på egen hand. Läs mer om beredning av ärenden i de tekniska anvisningarna. 3.6 Annan bidragsuttagare Av särskilt vägande skäl kan FPA, om barnets fördel kräver det, på framställning av socialnämnden eller motsvarande kommunala organ bestämma att barnbidraget ska betalas (BBL 796/ mom.) till endera föräldern eller vårdnadshavaren till en annan lämplig person eller till socialnämnden eller motsvarande kommunala organ för att användas för barnets underhåll. Särskilt vägande skäl kan vara t.ex. uppenbart missbruk av barnbidraget eller när socialnämnden av någon annan orsak anser att barnets fördel kräver att barnbidraget betalas till en annan mottagare. Socialnämnden/motsvarande kommunala organ ska göra sin framställan om utbetalning av barnbidraget till en annan mottagare än den som har rätt att lyfta bidraget, minst två veckor före det datum då barnbidraget enlig lag ska utbetalas (BBL 796/ ). Kommunen ska göra en skriftlig framställan om utbetalning av barnbidrag t.ex. med blankett LL2r. På blanketten ska kommunen ange särskilt vägande skäl för att motivera varför man föreslår att barnbidraget betalas till någon annan person än den som har rätt att lyfta bidraget. Denna utredning är tillräcklig om det inte finns orsak att misstänka att det inte är fråga om särskilt vägande skäl.

9 12/ (76) et betalas inte till kommunens förmedlingskonto mot fullmakt, utan för betalning till kommunen krävs alltid en lagenlig grund. Läs mer om betalningsmottagare (9.2 Betalningsmottagare > Betalning till kommunens förmedlingskonto). En eventuell gradering för den som lyft barnbidraget kvarstår oförändrad, oavsett om barnbidraget på förslag av socialnämnden betalas till en annan mottagare. Läs mer om beredning av ärenden. 3.7 Barn som kommit ensamma till Finland för en minderårig asylsökande som kommit ensam till Finland kan betalas till mottagningscentralen om barnets officiella företrädare ansöker om barnbidrag. kan betalas när uppehållstillstånd beviljats och ett beslut om försäkringstillhörighet har utfärdats. Också en socialarbetare med fullmakt från barnets officiella företrädare att sköta ärendet kan lämna in ansökan. Om en ansökan undertecknats av en anställd vid mottagningscentralen ska man returnera ansökan och be att få den undertecknad av barnets officiella företrädare. särendet bereder man då med barnets personbeteckning. En ung person som fyllt 15 år får också själv ansöka om barnbidrag. I sådana fall ska FPA höra kommunens socialnämnd eller motsvarande organ. (BBL 796/ mom.) et kan på ansökan av företrädaren också betalas till någon annan person (t.ex. en släkting som barnet bor hos även om släktingen inte är barnets vårdnadshavare), som har hand om barnets vård och fostran. Ärendet bereds då med personbeteckningen för den person som har hand om barnet. Läs mer om beredning av ärenden i de tekniska anvisningarna. 3.8 Adoptivföräldrar För adoptivbarn betalas barnbidrag till adoptivföräldrarna från och med kalendermånaden efter den då barnet tagits i vård. Ett barn som adopteras från utlandet måste vara försäkrat för att barnbidrag ska kunna betalas. et kan beviljas retroaktivt från och med tidpunkten då barnet tagits i vård efter att barnet har fått en personbeteckning och ett beslut om försäkringstillhörighet har utfärdats för barnet. Adoptivföräldern ska lägga fram en utredning om att barnet tagits i vård. Om en adoptivförälder redan har lagt fram en utredning, t.ex. i samband med ansökan om adoptionsbidrag, moderskapsunderstöd eller föräldrapenning, behövs ingen ny utredning. Utredningen kan vara ett intyg över att ett adoptivbarn utsetts för placering/tagits i vård (SV 94r). Vid inhemska adoptioner utfärdas intyget av kommunens socialvårdsorgan eller en adoptionsbyrå (Rädda Barnen rf). Vid internationella adoptioner utfärdas intyget av den internationella adoptionstjänsten Interpedia rf, Rädda Barnen rf och Helsingfors stads socialverk.

10 12/ (76) När ett barn har adopterats direkt från utlandet utan förmedling av en finländsk adoptionstjänst, ska den sökande lägga fram en tillförlitlig utredning om att barnet tagits i vård. Utredningen kan vara t.ex. ett intyg utfärdat av den utländska adoptionstjänsten eller någon annan tillförlitlig utredning. 3.9 Intressebevakare Om den person som har vårdnaden om barnet och som har rätt att lyfta barnbidraget har förordnats en intressebevakare med uppdrag att sköta personens ekonomiska angelägenheter, betalas barnbidraget direkt till intressebevakaren eller till en person som han eller hon utsett. Läs mer om intressebevakarens rätt att ansöka om barnbidrag i kapitel 5 Ansökan. En intressebevakare som förordnats för barnet saknar som regel betydelse när det gäller barnbidragsärenden. Ett undantag från regeln är då barnbidraget beviljats barnet självt. Läs mer om beredning av ärenden i de tekniska anvisningarna Internationella bestämmelser EU:s förordning 883/2004 och dess tillämpningsförordning 987/2009 tillämpas på personer som rör sig mellan EU:s medlemsstater. Läs mer om tillämpningsområdet för förordningarna. (Ratkaisutyö» förmånsanvisningen Försäkringstillhörighet» Lagstiftningen gällande bosättning» EU-lagstiftningen» Förordningarna 883/2004 och 1408/71» Personer som hör till tillämpningsområdet) Sammanläggning av försäkrings- och anställningsperioder Vid tillämpningen av EU-förordning 883/2004 beaktas försäkrings- och arbetsperioder som uppnåtts i en annan medlemsstat, om de behövs för att rätt till familjeförmåner ska uppstå. För finländska barnbidrag och hemvårdsstöd gäller ingen väntetid. För att få rätt till förmåner krävs därför inga fullgjorda perioder i en annan medlemsstat. Om ett annat EU/EES-land eller Schweiz frågar efter i Finland fullgjorda försäkringsperioder för arbetstagare eller studerande med SED F022 eller blankett E405, uppges de perioder då vårdnadshavaren har varit försäkrad i Finland enligt tillämpningslagen. Om arbetsperioder efterfrågas, utreds dessa med Pensionsskyddscentralen. Perioderna anmäls med SED-blankett F023 eller blankett E Prioritetsregler vid utbetalningen av förmåner Om flera än en stat är skyldig att betala ut familjeförmåner, fastställs ansvaret för utbetalningen av förmånerna mellan staterna enligt följande: 1. I första hand rättigheter som förvärvats på grund av arbete som anställd eller verksamhet som egen företagare. 2. Därefter rättigheter som förvärvats på grund av uttag av pension. 3. Slutligen rättigheter som förvärvats på grund av bosättning.

11 12/ (76) Om en familj således uppfyller villkoren i punkt 1 och 2, har det land som avses i punkt 1 primärt ansvar och det land som avses i punkt 2 sekundärt ansvar för utbetalningen av förmånen. Om familjen uppfyller villkoren i punkt 2 och 3, har det land som avses i punkt 2 primärt ansvar och det land som avses i punkt 3 sekundärt ansvar. Icke-aktiva personer omfattas av förordning 883/2004, och deras rätt till familjeförmåner bestäms enligt villkoren i den nationella lagstiftningen. T.ex. om föräldrarna bor eller arbetar i olika medlemsstater betalas förmåner från Finland på grundval av bosättning om den sökande uppfyller villkoren för förmånerna med stöd av den nationella lagstiftningen. Exempel En förälder med pension från Finland bor med sitt barn i Finland. Barnets andra förälder arbetar i en stat som tillämpar EU-lagstiftningen. För familjeförmånerna svarar i första hand den stat där barnets förälder arbetar. Finland är sekundärt ansvarigt för familjeförmånerna och betalar den eventuella skillnaden mellan familjeförmånerna. Familjeförmåner i Finland Vid tillämpningen av förordning 883/2004 utgörs familjeförmånerna i Finland av barnbidrag, stöd för hemvård av barn och pensionens barnförhöjning. Beviljande av nämnda förmåner förutsätter inte att barnet bor i Finland och förmånerna kan sålunda också betalas för ett barn som bor i en annan medlemsstat, såvida detta följer av bestämmelserna om prioritetsordningen vid utbetalningen av förmånerna. Rätten till hemvårdsstöd som betalas med stöd av EU-förordningen begränsar sig till vårdpenningen och vårdtillägget. Kommuntillägg betalas inte på basis av förordningen. EU-förordningarna tillämpas inte heller på stödet för privat vård av barn eller på partiell vårdpenning. Observera dock att med stöd av EG-förordning 492/2011 om arbetskraftens fria rörlighet (läs mer i förmånsanvisningen Försäkringstillhörighet» Lagstiftningen gällande bosättning» EU-lagstiftningen» Förordning 492/2011) kan en person som arbetar i Finland och dennes medföljande familjemedlemmar ha rätt till förmåner som inte omfattas av förordning 883/2004. Hemvårdsstödets vårdpenning och vårdtillägg betalas för ett barn som bor i en annan medlemsstat i princip enligt samma villkor som för ett barn som bor i Finland, varvid t.ex. barnets ålder och familjens inkomster beaktas. Hur vården av barnet i själva verket är ordnad utomlands behöver däremot inte utredas. Fastställande av utbetalare med primärt betalningsansvar Familjeförmåner för barn som bor i ett annat medlemsland betalas i regel på basis av vårdnadshavarnas arbete eller på basis av en penningförmån som är grundad på arbete och som en vårdnadshavare får i ersättning för förlorad inkomst. Exempel på penningförmåner som är jämförbara med arbete är till exempel sjuk-, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning som baserar sig på arbete som föregår en persons dagpenningperiod. Om en sökande får minimibeloppet av en föräldradagpenningförmån och inte har arbetat före dagpenningperioden, jämställs den sökande inte med en arbetstagare. Om den sökande har en föräldradagpenningförmån och beloppet har räknats ut på basis av de arbetsinkomster som konstaterats vid den senast fastställda beskattningen (dagpenningen är större än minimibeloppet), men personen

12 12/ (76) före dagpenningperioden varken har arbetat eller fått en penningförmån som är grundad på arbete, jämställs den sökande inte med en arbetstagare. Exempel 1 Barnets mamma bor i Finland och har arbetat i Finland före moderskaps- och föräldrapenningperioden. Pappan är gränsarbetare i Sverige men bor stadigvarande i Finland. På basis av sitt arbete omfattas pappan av den sociala tryggheten i Sverige. Mamman har på grund av sitt arbete fått moderskaps- och föräldrapenning och för denna period är Finland primär utbetalare av familjeförmånerna eftersom mamman jämställs med en arbetstagare och barnet bor i Finland. Mamman stannar hemma med barnet och får hemvårdsstöd. Finland blir sekundär utbetalare av familjeförmånerna eftersom det nu finns bara en arbetstagare i familjen, dvs. pappan som arbetar i Sverige. Det föds ett barn till i familjen när det äldsta barnet är 2 år. Mamman får moderskaps- och föräldrapenning på grundval av samma inkomster som hon hade innan det första barnet föddes. Sverige är fortfarande primär utbetalare av familjeförmåner. Under den nya dagpenningperioden jämställs mamman inte med en arbetstagare, eftersom hon inte arbetade innan dagpenningperioden inleddes. Exempel 2 I den föregående familjens situation är mamman vårdledig efter den första dagpenningperioden och återvänder sedan till arbetet för 4 månader innan den nya dagpenningperioden inleds. Finland blir på nytt primär utbetalare av familjeförmåner från det att mamman återvänt till arbetet, eftersom hon arbetar i Finland och barnet bor i Finland. Eftersom mamman arbetar före den andra dagpenningperioden jämställs hon med en arbetstagare också under moderskaps- och föräldrapenningperioden, dvs. Finland kvarstår som primär utbetalare av förmånerna under dagpenningperioden. Exempel 3 Familjen bor i Finland men pappan arbetar på ett fartyg som seglar under svensk flagg. Mamman studerar men har hela tiden arbetat deltid vid sidan av studierna innan barnet föddes. De inkomster som konstaterats vid den senast fastställda beskattningen har beaktats i samband med mammans föräldradagpenning. Mamman jämställs med en arbetstagare under föräldradagpenningperioden och Finland ansvarar primärt för utbetalningen av förmånerna. Exempel 4 Familjen bor i Finland men pappan arbetar på ett fartyg som seglar under svensk flagg. Mamman studerar och har arbetat några månader under somrarna. De inkomster som konstaterats vid den senast fastställda beskattningen och på basis av vilka dagpenningen är större än minimibeloppet har beaktats i samband med mammans föräldradagpenning. Då mamman inte arbetat innan dagpenningperioden inleds, jämställs hon inte med en arbetstagare under föräldradagpenningperioden och Finland svarar i andra hand för utbetalningen av förmånerna. Också erhållandet av grunddagpenning, utbildningsstöd eller arbetsmarknadsstöd för arbetslösa motsvarar arbete vid fastställandet av familjeförmånerna. Om utbetalningen av familjeförmåner är

13 12/ (76) baserad på arbetsmarknadsstödet förutsätts att personen har varit arbetspensionsförsäkrad innan han eller hon fick arbetsmarknadsstöd för att det ska kunna jämställas med arbete. Detta beror på att det primära ansvaret för utbetalning av familjeförmåner enligt förordningen grundar sig på arbete. Ett nollande av arbetsmarknadsstödet som en följd av de inkomster som beaktas vid behovsprövningen tar inte bort denna arbetstagarstatus. Arbetsmarknadsstöd kan också beviljas personer som bor i Finland, även om de inte har arbetat tidigare. Skyldigheten att betala familjeförmåner till föräldrar som debuterar på arbetsmarknaden övergår inte till Finland enbart på basis av utbetalningen av arbetsmarknadsstöd, och föräldrarna jämställs inte med arbetstagare. Mottagare av grunddagpenning, inkomstrelaterad dagpenning och arbetsmarknadsstöd hålls i enlighet med förordningarna om social trygghet aktiva i 500 dagar, dvs. cirka 2 år (en mottagare av arbetsmarknadsstöd endast ifall han eller hon varit arbetspensionsförsäkrad innan rätten till arbetslöshetsförmånen uppkom). Om personens rätt till grunddagpenning, inkomstrelaterad dagpenning eller arbetsmarknadsstöd avbryts (t.ex. karens eller skyldighet att vara i arbete), upphör hans eller hennes aktivitet vad gäller familjeförmåner. Om rätten till arbetslöshetsförmånen uppkommer på nytt inräknas de tidigare aktiva dagarna i det totala antalet (om inte arbetsvillkoret uppfylls på nytt). Exempel 1 En mottagare av inkomstrelaterad dagpenning börjar få arbetsmarknadsstöd efter att maximitiden uppnåtts. Personens aktivitet i förhållande till familjeförmåner avbryts eftersom han har varit aktiv i 500 dagar och då han inte heller arbetspensionsförsäkras förrän han får arbetsmarknadsstöd. Exempel 2 En person får rätt till arbetsmarknadsstöd och han har varit arbetspensionsförsäkrad innan stödet börjar betalas ut. Således betraktas han på basis av arbete som aktiv vad gäller familjeförmåner i cirka två års tid. Under perioden med arbetsmarknadsstöd har personen dock en karensperiod, varvid han inte får någon arbetslöshetsförmån i tre månaders tid. Under denna tid arbetar han några dagar som byggnadsarbetare. Efter karensperioden fortsätter utbetalningen av arbetsmarknadsstöd. Personen betraktas inte som aktiv under karenstiden vid samordning av familjeförmåner och inte heller börjar maximitiden på 500 dagar på nytt på grund av det arbetspensionsförsäkrade arbetet under karenstiden, utan de tidigare aktiva dagarna inräknas i det totala antalet. Maximitiden skulle börja på nytt endast om personen efter utbetalningsperioden på 500 dagar på basis av arbete på nytt skulle bli arbetspensionsförsäkrad och han efter att arbetet upphört skulle få rätt till arbetsmarknadsstöd. Även uttag av pension kan utgöra en grund för utbetalningen av familjeförmåner. Vilket land som primärt ansvarar för utbetalningen av familjeförmåner bestäms enligt var vårdnadshavaren arbetar eller enligt erhållande av en därmed jämförbar penningförmån och enligt var barnet är bosatt, i följande ordning:

14 12/ (76) 1. Arbetet utförs och barnet bor i samma land. 2. Arbetet utförs i ett annat land än där barnet bor. Det land som har primärt betalningsansvar betalar förmånerna för barnet enligt landets egen lagstiftning till fullt belopp. Det land som har sekundärt ansvar samordnar förmånerna och betalar den överskjutande delen, om summan av de familjeförmåner som landet betalar för ett och samma barn är större än summan av de familjeförmåner som det primärt ansvariga landet betalar för samma barn. Arbetet eller företagsverksamheten utförs i ett annat land än det land där barnet bor För att sysselsättningslandet eller det land där företagsverksamheten bedrivs ska bli skyldigt att betala familjeförmån för ett barn som bor i ett annat medlemsland, förutsätts att arbetet eller företagsverksamheten uppfyller arbetsvillkoren i sysselsättningslandet på det sätt som de fastställts i det aktuella landets lagstiftning. I bilaga 1 till förordning 1408/71 har arbetstagare definierats. Förordning 883/2004 innehåller inte en motsvarande definition på en arbetstagare, utan med arbetstagare avses en person som på grund av sitt arbete har försäkrats i en medlemsstat i fråga om något socialförsäkringsområde som förordningen omfattar. Även om den behöriga staten enligt förordningens lagvalsbestämmelser bestäms utifrån arbetstagarens status, är rätten till förmåner beroende av den nationella lagstiftningen. Villkoren som gäller rätten till förmån på grundval av arbete eller företagsverksamhet i Finland uppfylls enligt olika förutsättningar i fråga om barnbidraget och hemvårdsstödet. Rätt till barnbidrag på grundval av arbete eller företagsverksamhet i Finland föreligger när vårdnadshavaren uppfyller kriterierna i tillämpningslagen för arbete eller bedrivande av företagsverksamhet. Det innebär för en arbetstagares del att arbetet är avsett att vara minst fyra månader och att lönen och veckoarbetstiden ska vara tillräckliga för att arbetet ska räknas in i arbetsvillkoret för arbetslösa (se förmånsanvisningen Grunddagpenning» Löntagares arbetsvillkor). Läs mer om arbetstagares försäkringstillhörighet i förmånsanvisningen Försäkringstillhörighet (Flyttning till Finland» Försäkring på grundval av arbete» Arbete som löntagare). Rätt till barnbidrag på basis av företagsverksamhet föreligger för en person som är skyldig att teckna försäkring enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare och som bedrivit företagsverksamhet i minst fyra månader utan avbrott innan ansökan om försäkringstillhörighet lämnas in. En företagare som uppfyller villkoren försäkras från det att företagsverksamheten inleds. Läs mer om företagares försäkringstillhörighet i förmånsanvisningen Försäkringstillhörighet (Flyttning till Finland» Försäkring på grundval av arbete» Företagare) samt om stipendiaters försäkringstillhörighet (Flyttning till Finland» Försäkringstillhörighet i övriga fall» Stipendiat). Rätt till hemvårdsstöd på basis av arbete eller företagsverksamhet i Finland föreligger genast då vårdnadshavaren omfattas av arbetspensionslagstiftningen i samband med att han eller hon inleder arbete eller företagsverksamhet. Exempel Familjens vårdnadshavare kommer från Polen för att arbeta i Finland i tre månader. För vårdnadshavarens barn som bor i Polen uppstår rätt till hemvårdsstöd på basis av arbetet och arbetspensionsförsäkringen i Finland i det fallet att övriga förutsättningar uppfylls, men inte till barnbidrag eftersom arbetsvillkoret på fyra månader i tillämpningslagen inte uppfylls.

15 12/ (76) Arbete i det land där barnet bor När den ena vårdnadshavaren bor tillsammans med barnet är det land där barnet bor primärt ansvarigt för utbetalningen av förmåner med anledning av vårdnadshavarens yrkesverksamhet. Denna verksamhet kan vara vilken yrkesverksamhet eller kommersiell verksamhet som helst, vare sig den är avlönad eller inte. En vårdnadshavare som bor i samma land tillsammans med sitt barn anses även bedriva yrkesverksamhet eller kommersiell verksamhet då verksamheten är avbruten på grund av sjukdom, moderskap, arbetsolycksfall, yrkessjukdom eller arbetslöshet, om lön eller andra förmåner än pension utbetalas på basis av dessa händelser. Verksamheten betraktas som yrkesverksamhet också då den är avbruten på grund av avlönad semester, strejk eller lockout. (Administrativa kommissionens beslut F1 (883/2004) och nr 207 (1408/71)) Ovan nämnda definition av arbete har betydelse bara när rätt till ifrågavarande lands familjeförmån föreligger till följd av bosättning och den ena maken arbetar i ett annat medlemsland. Syftet är att förhindra utbetalningen av överlappande familjeförmåner från två länder samtidigt. I Finland En person som bor i Finland anses bedriva yrkesverksamhet och Finland har således primärt ansvar för utbetalningen av förmånen för ett barn som bor i Finland, även om den andra maken arbetar i ett annat land, om den som bor i Finland bedriver vilken yrkesverksamhet som helst på grundval av vilken han eller hon omfattas av en arbetspensionsförsäkring, eller efter att arbetet upphört eller avbrutits erhåller dagpenning- eller föräldradagpenningförmåner, arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd (efter att ha arbetat i Finland de två år som föregår tidpunkten för avgörandet) eller motsvarande förmån (till dessa förmåner räknas inte stöd för hemvård av barn). En person som är alterneringsledig, vårdledig eller studieledig jämställs inte med en ekonomiskt aktiv person. Exempel 1 Fadern arbetar och bor i Finland, medan modern och barnet bor i ett annat EU-land där de har rätt att få familjeförmåner på grundval av bosättning. Modern arbetar inte. Finland är primärt ansvarigt för utbetalningen av familjeförmåner, och det andra EUlandet betalar den eventuella överstigande delen. Exempel 2 Såsom i exempel 1, men modern arbetar i ett annat EU-land. Det andra EU-landet är primärt ansvarigt för utbetalningen av familjeförmåner. Finland betalar den eventuella överstigande delen. I vissa medlemsstater är familjeförmånerna inkomstrelaterade förmåner. Om det av denna orsak inte återstår något att betala av den primärt betalningsansvariga statens förmåner, betalar den sekundära staten förmånerna enligt sin lagstiftning till fullt belopp.

16 12/ (76) Exempel 2b En polsk man arbetar i Finland men hans maka arbetar i Polen. Barnet bor med makan i Polen. Eftersom familjeförmåner är inkomstrelaterade i Polen har familjen inte rätt till familjeförmåner från Polen på basis av inkomsterna. Således betalar Finland familjeförmånerna till fullt belopp även om Polen skulle vara den primära utbetalaren av familjeförmåner. Fras LLF21/WKF51 ska läggas till besluten om familjeförmåner. Exempel 2c Som i exempel 1, men modern arbetar endast i liten skala och villkoren för försäkring i det andra EU-landet uppfylls inte, eller modern är arbetslös, moderskapsledig e.d. och får därför ersättning. Om rätten till en förmån med stöd av den nationella lagstiftningen i barnets bosättningsland uppkommer på grundval av bosättning, är barnets bosättningsland den primära utbetalaren av förmånen. Om det andra EU-landet i detta fall inte skulle betala ut förmånen på basis av sin nationella lagstiftning, är landet inte heller skyldigt att betala ut den enligt förordning 883/2004 eller 1408/71. Syftet med förordningen är att visa vilken personkrets som lagstiftningen i fråga tillämpas på, inte att ändra de särskilda villkor som den nationella lagstiftningen ställer. Exempel 3 Som i exemplen 2a och 2b, men barnet bor i Finland med sin far. Finland är primär utbetalare av familjeförmåner. Om moderns arbete i ett annat EU-land inte uppfyller kriterierna för försäkringstillhörighet, behöver det landet inte betala eventuellt överskjutande belopp. I detta fall skulle EU-landet inte heller vara skyldigt att betala förmånen till Finland, fastän fadern inte arbetade här. Föräldrarna har olika behöriga stater och barnet bor i ett tredje medlemsland I vissa situationer ska flera medlemsstater betala familjeförmåner på grundval av arbete eller självständig yrkesutövning, varvid frågan om primär betalningsskyldighet inte kan avgöras enligt var barnet är bosatt. Om familjeförmånerna enligt ovan nämnda bestämmelser på grund av arbete och/eller erhållande av arbetslöshetsförmåner ska betalas från två olika länder, t.ex. vårdnadshavarna arbetar i olika medlemsländer och ett barn bor i ett tredje medlemsland, betalas familjeförmånerna av den behöriga institutionen i den medlemsstat där förmånerna enligt lagstiftningen är störst. Den behöriga institutionen i den andra medlemsstaten ersätter den utbetalande institutionen med hälften av beloppet, dock högst med beloppet enligt sitt lands egen lagstiftning. Läs mer om förfarandet när kostnaderna fördelas mellan två länder (> avsnitt 7.6 i de tekniska anvisningarna om barnbidrag). Exempel 1 Pappan arbetar i Finland och har det ena av familjens två barn hos sig. Mamman arbetar i Estland och har det andra barnet hos sig. Eftersom bägge länderna samtidigt är behöriga att betala ut familjeförmåner på basis av föräldrarnas arbete och familjens barn bor i bägge länderna, betalar bägge länderna primärt ut familjeförmånerna för det

17 12/ (76) barn som bor i landet i fråga och ett eventuellt tilläggsbelopp (mellanskillnaden mellan ländernas förmånsbelopp) för det barn som bor i det land där den andra föräldern arbetar. Bosättning Exempel 2 Pappan arbetar i Finland och mamman på ett fartyg som seglar under svensk flagg. Barnen bor hos far- eller morföräldrarna i Estland. Finland och Sverige är behöriga att betala ut familjeförmåner på basis av föräldrarnas arbete. Institutionerna i Finland och Sverige jämför de familjeförmåner som ska betalas till familjen och sedan betalas förmånerna till fullt belopp av den stat vars förmåner är störst. Den utbetalande staten får ersättning av den andra staten med hälften av förmånsbeloppet, dock högst det belopp som familjen skulle ha rätt till enligt dess lagstiftning. Om rätten till en förmån har förvärvats i fler än ett land på grund av bosättning, är barnets bosättningsland primär utbetalare. Tilläggsbelopp behöver emellertid inte betalas för ett barn som är bosatt i en annan medlemsstat om rätten till den aktuella förmånen endast grundar sig på förälderns/vårdnadshavarens bosättning i Finland (artikel 68.2 i förordning 883/2004). Om föräldern och barnet är försäkrade under en tillfällig utlandsvistelse (4 i tillämpningslagen), är familjens bosättningsland alltjämt Finland. Om föräldern och barnet är försäkrade trots att utlandsvistelsen varar över ett år (7 eller 8 i tillämpningslagen), kan vistelselandet i regel betraktas som bosättningsland i samband med familjeförmåner. Om barnet är försäkrat i Finland under en utlandsvistelse som varar över ett år, uppstår rätt till barnbidrag även om det skulle vara fråga om betalning av ett tilläggsbelopp från Finland. Detta grundar sig på den nationella barnbidragslagen, som tillämpas i andra hand vid sidan av förordning 883/2004. Enligt barnbidragslagen har man rätt till barnbidrag för ett barn som är försäkrat i Finland enligt tillämpningslagen. Exempel En finländsk studerande bedriver läkarstudier i Estland och gifter sig där med en lokal studiekamrat. De får ett barn som har fastare anknytning till Estland och barnet försäkras inte i Finland. Som barnets bosättningsland är Estland primär utbetalare av familjeförmåner. Finland behöver inte betala ett tilläggsbelopp, eftersom utbetalningen av förmånen skulle grunda sig på att den studerande förälderns bosättningsland är Finland. Om barnet försäkras i Finland, ska Finland betala ett tilläggsbelopp av barnbidraget. Vid tillämpning av förordning 883/2004 har, förutom arbetstagare, också studerande rätt till stöd för hemvård av barn om de är försäkrade enligt 4 (tillfällig vistelse utomlands) eller 7 (längre heltidsstudier än ett år) i TillämpnL. Likaså har familjen rätt till hemvårdsstöd om en förälder, t.ex. en arbetstagares familjemedlem, tillfälligt åker från Finland till en annan EU-medlemsstat för en kortare tid än ett år.

18 12/ (76) Exempel En familj åker från Finland till Sverige för en kortare tid än ett år. Den ena av föräldrarna är anställd hos en lokal arbetsgivare och den andra är hemma med barnen. Familjen har från Finland rätt till barnbidrag och hemvårdsstöd på grund av den ickeaktiva föräldern och barnens bosättning. Familjeförmånerna betalas i första hand av Sverige. I det fall att familjens vistelse och den ena förälderns arbete i Sverige varar längre än ett år, föreligger inte rätt till förmåner från Finland. Exempel 2 En studerande som är försäkrad i Finland och som åker från Finland till en annan EUmedlemsstat för att bedriva heltidsstudier har rätt till barnbidrag och hemvårdsstöd även om studierna skulle vara längre än ett år. Ett medföljande barn är försäkrat som familjemedlem med stöd av 8 i TillämpnL. Om den studerandes make arbetar i studielandet svarar Finland i andra hand för familjeförmånerna. Av barnbidraget betalas ett tilläggsbelopp. Av hemvårdsstödet betalas inget tilläggsbelopp från Finland, eftersom Finland inte är barnets bosättningsland. Exempel 3 Pappan i familjen är finländare och arbetar i Sverige som anställd hos en lokal arbetsgivare. Mamman, som studerar, flyttar från Finland till Sverige med sitt barn. Både mamman och barnet försäkras enligt 4 i tillämpningslagen. Finland betalar familjeförmånerna som sekundär utbetalare eftersom barnet anses vara bosatt i Finland. Om mamman börjar arbeta i Sverige, kvarstår Finland som sekundär utbetalare av familjeförmåner eftersom barnet anses vara bosatt i Finland enligt 4 i tillämpningslagen. Om Sverige dock anser att barnet i detta fall bor stadigvarande i landet, måste ärendet tolkas från fall till fall vad gäller barnets boende. Exempel 4 Pappan i familjen är finländare och arbetar i Sverige som anställd hos en lokal arbetsgivare i mer än ett år. Mamman är en utsänd arbetstagare som sänts ut från Finland. Hon har ett intyg för utsända arbetstagare som beviljats av Pensionsskyddscentralen och barnet är försäkrat med stöd av 8 i TillämpnL. Finland betalar mellanskillnaden mellan barnbidraget och hemvårdsstödet. Exempel 5 Pappan i familjen flyttar som utsänd arbetstagare från Finland till Tyskland med maka och barn. Han har ett intyg för utsända arbetstagare som beviljats av Pensionsskyddscentralen och besluten om försäkringstillhörighet för familjemedlemmarna fattas med stöd av 8 i TillämpnL. Efter ett halvt år börjar makan arbeta i Tyskland. Tyskland blir då den primära utbetalaren av familjeförmåner. Finland betalar ut ett tilläggsbelopp av barnbidraget på basis av pappans arbete.

19 12/ (76) Exempel 6 Barnet bor tillsammans med sin mamma i Estland som är deras hemland. Pappan bor i Finland, arbetar inte och har inte någon arbetsbaserad förmån. Finland betalar inte ut något tilläggsbelopp. Prioritetsordningen ändras mitt i en månad Om den lagstiftning som ska tillämpas byts ut och/eller behörigheten att bevilja familjeförmåner övergår från en medlemsstat till en annan mitt i en kalendermånad, betalas förmånerna med stöd av artikel 59 i tillämpningsförordning 987/09 till slutet av ifrågavarande månad av den institution som betalade förmånerna i början av månaden, oavsett utbetalningsdatum. Institutionen ska underrätta institutionen i den andra medlemsstaten om den tidpunkt då den upphör att betala ut familjeförmånerna. Institutionen i den andra medlemsstaten börjar betala ut förmånerna från och med den dagen. Syftet med bestämmelsen är att förhindra att familjen går miste om sina förmåner för månaden efter flyttningsmånaden, vilket ofta varit fallet när en familj vid månadsskiftet flyttar från ett land till ett annat och det nya landets nationella regler börjat tillämpas. Tillämpningen av bestämmelsen ändrar dock inte på det faktum att villkoren för rätt till familjeförmåner i samband med flytten måste vara uppfyllda (nästan) utan avbrott i utrese- och inreselandet. För att artikel 59 i förordning 987/09 ska tillämpas måste familjen enligt ansökan om försäkringstillhörighet flytta till Finland inom en månad efter att den lämnat sitt tidigare bosättningsland. Därtill ska förmånerna enligt den uppgift som fåtts på SED-blanketten från utflyttningslandet utbetalas i utflyttningslandet fram till slutet av den månad från vilken man ansökt om en förmån från Finland eller fram till slutet av den månad som föregår denna tidpunkt. Några månaders semester efter att arbetet utomlands har upphört och före flyttning till Finland medför exempelvis inte att man förvärvar rätt till förmåner från Finland omedelbart från början av månaden efter den då utbetalningen av förmånerna från sysselsättningslandet har upphört. Om utreselandet av någon förmånsrelaterad orsak som grundar sig på nationell lagstiftning (t.ex. barnet uppnår en viss ålder under månaden i fråga, varvid förmånsrätten upphör) har dragit in förmånerna mitt under flyttningsmånaden, börjar man inte vid tillämpning av artikel 59 i tillämpningsförordning 987/09 betala ut familjeförmåner från Finland mitt under den aktuella månaden, utan först från början av följande månad. Artikel 59 i förordning 987/09 tillämpas inte i de fall där det i Finland uppkommer sekundär rätt till familjeförmåner när det andra landet alltjämt är primärt ansvarigt. Exempel 1 a Familjen får barnbidrag och stöd för hemvård av barn från Finland och flyttar till Tyskland den 15 i månaden. et och hemvårdsstödet betalas till månadens slut. Exempel 1 b Familjen får barnbidrag och stöd för hemvård av barn från Finland och flyttar till Tyskland den 15 i månaden. Barnet fyller 3 år den 10 i månaden. Utbetalningen av hemvårdsstödet upphör den 10 i månaden. et betalas till slutet av månaden.

20 12/ (76) Exempel 1 c Familjen får barnbidrag och stöd för hemvård av barn från Finland och flyttar till Tyskland den 15 i månaden. Barnet fyller 3 år den 20 i månaden. Utbetalningen av hemvårdsstödet upphör den 20 i månaden. betalas till slutet av månaden. Exempel 2 Familjen har två barn. Familjen får barnbidrag och hemvårdsstöd. Föräldradagpenningperioden upphör den 20 i månaden. Familjen flyttar till Tyskland den 15 i månaden. Föräldrapenning betalas fram till den 20 dagen i månaden. Hemvårdsstöd betalas för det äldsta barnet fram till slutet av månaden. För det yngsta barnet betalas inget hemvårdsstöd, eftersom rätten till stödet skulle börja först efter flyttningen. betalas till slutet av månaden. Exempel 3 Familjen flyttar till Finland den 15 i månaden. Man har fått uppgifter på SED-blankett om att den tidigare medlemsstaten betalar förmånerna fram till slutet av den aktuella månaden. och hemvårdsstöd beviljas från början av följande månad. Exempel 4 Familjen flyttar till Finland den 15 i månaden. Den tidigare bosättningsstaten har på SED-blankett meddelat att utbetalningen av förmåner upphört i slutet av föregående månad. och hemvårdsstöd beviljas från början av den månad då familjen flyttar till Finland. Kommuntillägg betalas från början av följande månad om familjen har fått en hemkommun. Exempel 5 En förälder med pension från Finland och Sverige flyttar med sitt barn från Finland till Sverige. Om de flyttar t.ex (försäkringstillhörigheten upphör 31.10), betalas förmånerna från Finland till 31.10, eller (försäkringstillhörigheten upphör 1.11), betalas förmånerna från Finland till Exempel 6 a Pappan arbetar i Sverige och familjen har bott med pappan i Sverige. När hela familjen flyttar till Finland eller mamman flyttar till Finland med barnen och börjar arbeta i Finland (har lämnat Sverige föregående månad), betalas förmånerna från Finland från och med , betalas förmånerna från Finland från och med , betalas förmånerna från Finland från och med 1.2. I samband med flyttningen behöver man i regel från kunden få en kopia av den svenska institutionens beslut om indragning av förmåner eller ett meddelande från den