Koncentrationssvårigheter?

Transkript

1 Välkomna!

2 Koncentrationssvårigheter?

3 Ur ett lärarperspektiv Lyssnar inte Högröstad Störande För oljud Uppkäftig Triggar andra Sitter inte stilla Inåtvänd Impulsivitet Distanslös Liten grupp ADHD DAMP Tourettes Asperger etc. Avbryter Drömmer sig bort Förvirrad Mycket långsam Pratar rätt ut Spelar pajas 3 Kursdeltagare i specialpedagogik, 2010

4 Svåra situationer för barn med koncentrationssvårigheter Val Väntan Inga inre bilder Oförmåga att göra överlagda val Förvirrig, handlingsförlamade Oförmåga att skapa innehåll i väntetiden Pockar istället på uppmärksamhet När väntetiden är slut har barnet svårt att komma ihåg vad det ville ha hjälp med Förändring Övergångssituationer Avvisar alla förslag att prova nya saker eller ändra rutiner Rädsla för att misslyckas Kadesjö kap. 5

5 Att vara koncentrerad- vad innebär det? Fokusera mot uppgiften Utesluta ovidkommande intryck Börja och avsluta en uppgift Kadesjö kap. 2

6 Koncentrationssvårigheter Primära/varaktiga koncentrationssvårigheter (biologiskt betingat, ADHD) Sekundära/situationsbundna koncentrationssvårigheter (brister i miljön, arbetssätt, stressfaktorer) Kadesjö kap. 2

7 Begreppet koncentrationssvårigheter? Enligt Wikipedia ( ), innebär koncentrationssvårigheter en tillfällig eller permanent nedsatt koncentrationsförmåga

8 Primära koncentrationssvårigheter Uppmärksamhetsstörning/koncentrationssvårigheter Impulsivitet (kognitiv, känsloyttringar, motorisk, passivitet) Överaktivitet Svårigheter att finna lämplig aktivitetsnivå/växlande Svårigheter med att uppfatta och följa instruktioner Kadesjö kap. 2-4

9 Bokstavsdiagnoser (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) ADHD: attention, deficit, hyperactivity, disorder dvs. uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet ADD: attention,deficit, disorder,uppmärksamhetsstörning DAMP: dysfunktion i fråga om nedsatt motorik och perception OCD: Obsessive-Compulsive Disorder, tvångssyndrom MBD: minimal brain dysfunction(s. 66 i Jakobsson och Nilsson) Kadesjö kap.6, Wikipedia (2012), Riksförbundet Attention

10 Diagnosmanualen DSM-IV (diagnostic and statistical manual of mental disorder) och ICD (international statistical classification of diseases and relational health problems) Används inom barnmedicin och barn- och ungdomspsykiatri i hela världen för diagnosticering av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Omarbetas regelbundet och ny DSM 5 från 18 maj 2013 Symtomen avseende ADHD ska ha pågått i minst sex månader, med start i barnaåren för att diagnosen ska fastställas Symtomen ska även uppfattas i minst två olika vardagsmiljöer (hem, skola) Symtom på uppmärksamhetsproblem Symtom på överaktivitet och impulsivitet Kadesjö kap. 6, Läkartidningen 2013;110:CDAS

11 DSM-IV har blivit DSM-5, Godkänd på APA:s psykiatrikongress i San Franciscp 18 maj-13 Inväntar svensk översättning och klok klinisk användning American Psychiatirc Associations (APA), Läkartidningen 2013;110:CDAS

12 Forskning orsaker Biologiska, sociala och psykologiska förklaringsmodeller Studier visar att orsakerna har en biologisk grund Mycket avancerad hjärnforskning pågår idag Diagnos som väcker känslor Svårt ändå att dra säkra slutsatser för det enskilda barnet Komplext Kadesjö kap. 6-7, Karolinska institutet (2012)

13 Diagnoser Uppfattningar om diagnosers relevans i pedagogiska sammanhang skiljer sig åt mellan medicinska och sociologiska forskare: Den sociologiska, hänvisar diagnosen till en social konstruktion Den medicinsk/psykologiska hänvisar till tidig upptäckt och diagnos som avgörande för val av relevanta pedagogiska metoder Kärfve, 2000; Gillberg, 2005; Hjörne & Säljö, 2008 i Jacobsson och Nilsson kap. 3 13

14 Två forskningsperspektiv Medicinsk och psykologisk forskning avgränsas till individer och individers förutsättningar Den sociologiska forskningen ser individer i ett vidare sammanhang och fokuserar på sociala processer, den sociala miljön och förutsättningar i samhället Jakobsson och Nilsson kap. 3

15 Pedagogisk forskning Beaktar båda perspektiven alltså både individen och omgivning Jakobsson och Nilsson kap. 3

16 Tilläggsdiagnoser Lotta med ADHD och Aspergers syndrom

17 Flera olika perspektiv för att förstå Läkare Psykologer Skolpersonal Föräldrar Forskare inom olika discipliner Barnet/eleven Jacobsson och Nilsson kap. 3 17

18 Föräldrars uppfattningar Diagnosen ger förklaringar till och ett namn på symtomen Diagnosen ger informationsmöjligheter Diagnosen fungerar som påtryckningsmedel Diagnosen mobiliserar kraft Diagnosen bidrar till identitetsutveckling Jacobsson och Nilsson kap. 3 18

19 Skolpersonalens uppfattningar om diagnosen Skolpersonalen är sällan med i diagnosticeringsprocessen. Den information skolpersonal får om diagnos och utredningsresultat varierar, från att inget veta till att få kopior av utredningsresultat.skolpersonalens uppfattningar kan beskrivas utifrån följande kategorier: Diagnosen i sig är inte avgörande Diagnosen underlättar ett professionellt förhållningssätt Diagnosen ger förklaringar Diagnosen är utgångspunkt eller identifikationsobjekt Diagnosen skapar oro och osäkerhet Jacobsson och Nilsson kap. 3 19

20 DVS Skolpersonal intar en mer avvaktande hållning till diagnosens funktion än föräldrarna De anser att lyhördhet för de individuella elevernas möjligheter och begränsningar, samt kunskaper kring pedagogiska konsekvenser av elevers individuella funktionsnedsättningar är de mest betydelsefulla för möjligheterna att skapa en bra skolsituation 20

21 Felicia

22 Autism forskning Svårt att få grepp om autism Högfungerande ( halvgenier till svårt utvecklingsstörda) Gemensamma drag för alla: begränsad förmåga till socialt samspel, ritualer, stereotypa beteenden, svårt med att sätta sig in i andras tankar, sociala koder, fastnar i detaljer, specifika intressen, kunniga inom något område Glidande skala vilka som kan få en diagnos Olika social begåvning hör till människans olikheter, olika personligheter Ny amerikansk diagnosmanual blev klar 18 maj 2013 Inget vetenskapligt stöd för att olika underdiagnoser (autismliknande tillstånd, Aspergers syndrom, autism) Olika svårighetsgrader av liknande problematik Ingen läkemedelsbehandling mot autism lärande av grundläggande färdigheter Karolinska institutet (2012)

23 Aspergers syndrom Omfattande diskussioner har förts om Aspergers syndrom Inte tillräckligt stöd i konkreta forskningsresultat för att få en egen diagnos Autismspektrumtillstånd i förening med en gradering av individens verbala och intellektuell förmåga Stockholms läns landsting, Autismforum. (2013)

24 Autism - en diagnos i förändring Tidigare Från 2013 Autismliknande tillstånd (högfungerande, uppfyller några kriterier) Flytande gräns Autismspektrumtillstånd är det nya namnet som kommer att användas för alla typer av autism. Dagens uppdelning i underdiagnser kommer att försvinna Högfungerande Aspergers syndrom (specialintressen, stort ordförråd, svårt med socialt samspel) Autism (låg begåvning ofta IQ under 70, lågfungerande) Lågfungerande Karolinska institutet (2012)

25 Andreas med Aspergers syndrom

26 Pedagogernas roll Skapa struktur, steget före Förbered barnet om vad som ska hända Tydligt belöningssystem behövs Nya pedagogiska tankar eget ansvar? Reflektera över detta. Barnet förväntas aktivt söka kunskap. Risk eftersom valmöjligheter finns Egna klassen och bänken blir inte självklar Olika gruppkonstellationer Gemensamt ansvar att analysera olika pedagogiska förhållningssätt Risk finns annars att skolan blir destruktiv för en mindre grupp barn Kadesjö kap.14-15

27 Förståelse - Utredning Förståelse och känna igen mönster, vara steget före Inte så lätt provocerad av beteendet Bemöta på ett adekvat sätt Utredning Personalen har kört fast Föräldrarna är oroliga Kompetenta svar kring bemötandet Ökad förståelse Kadesjö, kap. 12

28 Diagnosticering Förskolans och skolans personal initierar Föräldrar avgör om utredning ska startas Genomtänkt förankringsarbete Förskolepersonalen vänder sig till förskolepsykolog, resursteam, specialpedagog Skolpersonalen vänder sig till skolpsykologen, skolläkare, elevvårsteam Lagarbete: medicinsk, psykologisk och pedagogisk kompetens vägs samman Helhet i barnets utveckling Kadesjö kap. 12

29 Utredningens innehåll Anamnes: dvs. en detaljerad beskrivning om barnet dels i familjesituationen och i vardagssituationen eller i skolsituationen Barnets egen beskrivning Föräldrarnas beskrivning Förskole- och/eller skolpersonalens beskrivning Anamnesen med beskrivning om barnet utgör grund för utredningen. Följande moment ingår alltid: Läkarundersökning Psykologbedömning Grov- och finmotorik Inlärningsförmåga, läsutveckling Språkutveckling (logoped) Neuropsykologiska test Kadesjö kap. 12

30 Utredningsresultat - information Först ges informationen till föräldrarna och sedan till adekvat förskole- och skolpersonal Bra information ska avmystifiera barnets beteende, avlasta skuldkänslor och ta bort orealistiska anklagelser mot föräldrarna Information om barnets starka och svaga sidor ska ge en gemensam bas för planering av stödinsatser Genomtänkt förhållningssätt och individuellt anpassade stödinsatser En samsyn mellan utredare och mottagaren av informationen (föräldrar, pedagoger) är det ideala Kadesjö kap. 12

31 Samsyn inte alltid självklart Olika språk och referensramar i olika verksamheter Ingen enda sann bild Karaktäristiskt för dessa barn är att beteendet förändras i olika miljöer Viktigt att förskole- skolpersonal och naturligtvis ledningspersonal har allmän kunskap om barn med stora koncentrationssårigheter Stöd till förskole- och skolpersonal har stöd från ledningen i denna svåra uppgift Informera barnet om vad den eventuella diagnosen innebär Vuxenansvar att förmedla till barnet att ta makten över sina svårigheter Kadesjö kap. 12

32 Diagnos för och nackdelar Fördelar Nackdelar Tillhörighet till en grupp barn med likartad problematik Lättare att skaffa sig kunskap Vissa samhälleliga stödåtgärder kräver en diagnos Lära sig att förstå sig själv Rätt till stöd ska enligt skollagen alltid ges oavsett diagnos eller inte Diagnosen ger mer riktad hjälp Kadesjö kap. 12 Stora individuella skillnader inom samma diagnos Förändring under barnets utveckling Risk att diagnosen blir ett stigma eller själuppfyllande Vare sig diagnoskriterierna är uppfyllda eller inte utredningsresultaten måste konkretiseras i beskrivningar av svårigheter och möjligheter

33 Kritik positiv och negativ mot riktad specialundervisning Positiv Negativ Rättighet Barnet vill ofta själv gå ifrån klassen Arbetsro Mindre risk för utstötning Tät vuxenkontakt Äntligen en kompis Helt individuellt anpassad undervisning Kadesjö kap.16 Exkludering/utanförskap Stigmatisering Likartad problematik negativ påverkan Jag är en specialunge Specialpedagogiken för barn med koncentrationssvårigheter är ofullständig Traggla basfärdigheter på ett osystematiskt sätt

34 Behov av riktad undervisning mycket stora svårigheter Särskild undervisningsgrupp Assistent Personlig assistent Förstärkning i gruppen Kadesjö menar: Det är viktigt att sammanfatta att det absoluta flertalet barn med diagnoser som ADHD eller DAMP ska gå i den vanliga klassen, men det kommer att finnas ett stort behov av speciellt utformade studiegångar för barn med mycket stora svårigheter (s. 215).

35 Litteratur Kadesjö, Björn (2007). Barn med koncentrationssvårigheter (obl.) Karolinska institutet (2012). Medicinsk vetenskap (ej obl.) Läkartidningen 2013;110:CDAS Riksförbundet Attention (2012). (ej obl.) Skillnad mellan ADHD och Damp Utbildningsdepartementet (2013). Skollagen (2010:800) (ej obl.) Skolverket (2012). Elevers rätt till stöd (ej obl.) Stockholms läns landsting (2012. Vårdguiden (ej obl.) Svenska unescorådet (2012). Riktlinjer för inkludering (ej obl.) Wikipedia (2012) Definitioner Youtube (2012) Videos (ej obl.) Privata bilder (Åsa Bergsström)